Trygg och säker kommun. Utbildning och social hållbarhet Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Trygg och säker kommun Utbildning och social hållbarhet Grundskoleförvaltningen

2 Upplägg Resonemang och övergripande frågeställning Trygghet och Social hållbarhet Översikt Förutsättningar Process Resultat Avslutande resonemang

3 Övergripande frågeställning 1. Är alla våra elever trygga? 2. Driver vi verksamheten mot ökad social hållbarhet? 3. Om inte ja orsaker och åtgärder?

4 Översikt Områden Mål Externa förutsättningar Trygghet Elever ska känna sig trygga Social hållbarhet

5 Trygghet I Hanteras ofta som en objektiv storhet men är till stor del en subjektiv upplevelse Varierar över tid, rum, kontext Går att omdefiniera (manipulera) Blandas lätt upp med andra begrepp kränkt, exkluderad, orättvis, behandling, etc. Det kända är det trygga okänt och förändring ger otrygghet Att aldrig behöva känna sig otrygg Skollagen (hög ambitionsnivå) implementering, ju mer man frågar desto mer svar får man? Inlärning och den proximala zonen?

6

7 Trygghet II Slutsats: Låga trösklar och starka reaktioner en samhällstrend? Media Läsare rasar, Virala opinioner De stigande förväntningarnas missnöje

8 Översikt Områden Mål Externa förutsättningar Trygghet Elever ska känna sig trygga 1. Skollag + implementering 2. Samhällstrend? Social hållbarhet

9 Social hållbarhet - Definition En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds: tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs bidrar till att alla människor är inkluderade oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov Folkhälsomyndigheten

10 Översikt Områden Mål Externa förutsättningar Trygghet Elever ska känna sig trygga 1. Skollag + implementering 2. Samhällstrend? Social hållbarhet Reducera betydelsen av Strukturell samt Individuell bakgrund

11 Skola för Social hållbarhet Skolframgång för alla men vägen dit? Mötesplatsen skolan: på vems villkor? Två ytterligheter Heterogen grupp Konservativ Eleverna objekt Neutral till bakgrund Progressiv Eleverna subjekt Neutral till bakgrund Homogen grupp Att driva socialt hållbar skola/undervisa i en blandad (socialt hållbar?) skola, jfr en homogen miljö?

12 Översikt Områden Mål Externa förutsättningar Interna förutsättningar Process - arbetet Resultat - nuläge Trygghet Elever ska känna sig trygga 1. Skollag + implementering 2. Samhällstrend? 1. Särskilda undervisnings - grupper 1. Verksamhetsplaner 2. Vuxna - ledarskapet 3. Studiecoacher Bilden av skolan 1. SI:s rapporter 2. Skolklimat mätproblem? Social hållbarhet Reducera betydelsen av Strukturell samt Individuell bakgrund 1. Boende + skollag =segregerade skolor 2. Skollag Inkludering Stöd Etc. 1. Resursfördelning 2. Inkludering 1. Bra skolor 2. CFL:s verksamhet 3. Kommunalförb. + GVUF 1. SI: Brister i anpassningar / särskilt stöd 2. LUPP

13 Avslutning Leder strävan efter Trygghet till Social hållbarhet? Lika drar lika Är trygghet att aldrig möta det okända? Exempel Argumentation kring val av skola Otrygghetens grunder Slutsats Utagerande elever Lika mycket arbete med trygghet som att omdefiniera okända situationer från otrygghet till lärande och utveckling