Perinatala karaktäristika hos barn som utvecklat celiaki under barndomen
|
|
- Elsa Mattsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örebro Universitet Institutionen för medicinska vetenskaper Kandidatuppsats, 15 hp Maj 2018 Perinatala karaktäristika hos barn som utvecklat celiaki under barndomen En studie från placenta-biobanken i Örebro Version 2 Författare: Matilda Hallman Handledare: Maria Lodefalk, MD, PhD Örebro, Sweden 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom där proteinet gluten initierar inflammation i tarmen. Det är vanligast att få sjukdomen under barndomen. Det finns motstridiga uppgifter om huruvida olika perinatala faktorer ökar risken att utveckla celiaki. Syfte: Syftet var att, från en databas kopplad till Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), undersöka förekomsten av eventuella perinatala riskfaktorer för att senare utveckla celiaki. Metoder: Till placentabiobanken vid USÖ finns en datafil med bakgrundsinformation om mamma-barn-par. Barnen är födda i Örebro under år Uppgiften om barnet senare i livet fått diagnosen celiaki hämtades från Socialstyrelsens diagnosregister. Perinatala variabler jämfördes mellan de barn som tom år 2016 hade fått diagnosen celiaki och de barn som (ännu) inte fått celiaki. Resultat: 75 barn hade fått diagnosen celiaki. Det var vanligare att vara flicka (p= 0,019) och att ha fått diagnosen typ 1 diabetes (p< 0,001) om barnet hade celiaki än om barnet inte hade celiaki. Barnen med celiaki tenderade också att oftare ha en mamma med svenskt ursprung (p= 0,053). Slutsats: Vi kunde inte identifiera någon perinatal faktor som ökade risken för senare insjuknande i celiaki. Riskfaktorerna kvinnligt kön och typ 1-diabetes är kända sedan tidigare och torde mer ha med genetiken än med den perinatala miljön att göra. 2
3 Förkortningar ttg = Tissue transglutaminase HLA= Human Leukocyte Antigen T1DM = Diabetes Mellitus typ 1 SGA= Small for Gestational Age BMI= Body Mass Index SPSS= Statistical Package for the Social Sciences IgA= Immunoglobulin A 3
4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningslista... 3 Bakgrund... 5 Celiaki... 5 Syfte... 7 Hypotes... 7 Material och metoder... 7 Statistik... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 9 Diskussion och slutsats...11 Styrkor/svårigheter...12 Slutsats...13 Referenser
5 Bakgrund Celiaki Celiaki är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i tarmen. Inflammationen initieras av ett litet protein: gluten, som finns i vete, råg och korn [1]. I patogenesen ingår att gluten deamineras av enzymet tissue transglutaminase (ttg) och detta tillåter HLA DQ2 och HLA DQ8, som har hög affinitet, att binda in till gluten och trigga en inflammation [2,3]. Hos människor med haplotyp HLA DQ2/DQ8 är celiaki vanligare. Haplotypen finns hos ca 90% av celiaki-patienterna [4,5]. Allt sker genom en autoimmun process, immunförsvaret går till attack mot kroppsegen vävnad i tarmen [2]. Denna leder sedan till villusatrofi i tunntarmens slemhinna med typiska histologiska förändringar med förkortade, breddökade villi och förlängda kryptor [6]. Inflammationen minskar om man undviker att äta proteinet gluten [7]. Celiaki finns hos ca 1 % av befolkningen i Europa [6]. I Sverige och Finland är dock prevalensen 2-3% vilket är högst i världen [8,9]. Den genetiska faktorn i celiaki är väl accepterad men däremot är det fortfarande oklart vilka andra faktorer om kan trigga igång sjukdomen [1,10]. Att incidensen är högst de första levnadsåren [2,11] talar för att åtminstone någon faktor tidigt i livet skulle kunna spela roll för utvecklingen av sjukdomen, kanske så tidigt som under den fetala perioden. Att vara kvinna har i flera studier visats vara associerat med drabbas av celiaki [12,13]. Det är oklart varför, men man funderar på både genetik och ytterligare orsaker [8,12]. Det är inte ovanligt att ha både typ 1-diabetes (T1DM) och celiaki, vilka båda är autoimmuna sjukdomar[12,14]. Man tror att sjukdomarna har en genetisk koppling troligen via HLAgenen[15]. Ökningen i incidensen av dessa autoimmuna sjukdomar över de senaste årtiondena pekar dock på att det även måste finnas miljöfaktorer som initierar dem [14]. Det finns flera kända samband mellan fosterutveckling och risk för sjukdomar senare i livet, t.ex. ökar låg födelsevikt i förhållande till födelseålder risken för olika sjukdomar [12,16]. Det finns också maternella faktorer som verkar öka risk för sjukdom senare i livet hos barnet, t.ex prenatal stress. Barn som utsatts för maternell stress intrauterint utvecklade förändringar i insulin-metabolismen [17,18]. Cytokinproduktionen ökade som i sin tur kan leda till ökad inflammation och risk för sjukdom [19]. 5
6 Flera studier har undersökt perinatala faktorer i förhållande till risken att insjukna i celiaki. Vissa studier har hittat en ökad risk för att insjukna i celiaki om barnet fötts med kejsarsnitt [20,21]. I andra studier har man dock inte kunnat påvisa det [1,12]. Rökning hos modern och att födas liten i förhållande till gestationsåldern (small for gestational age, SGA) är två andra möjliga riskfaktorer som diskuteras [12,13]. I en stor studie med prospektivt insamlad data som gjordes i Norge inkluderades mammor och deras barn. Där hittade man ingen koppling mellan SGA-födsel och celiakiförekomst. Inte heller sågs någon signifikant koppling mellan förlossningssätt (vaginalt eller sectio) och celiaki-förekomst. Däremot var det en ökad risk för diagnos hos barnet om mamman själv hade celiaki eller T1DM [1]. I en studie som gjordes nyligen i Israel undersökte man under vilken månad barnen var födda i och kunde se att barnen födda i maj-juni hade ökad risk för diagnosen celiaki senare i livet medan de födda i december-februari verkade ha något lägre risk [22]. Riskfaktorn att vara född på sommaren har bekräftats i ytterligare studier [12,23]. I en stor nationell svensk studie såg man att risken för celiaki minskade om mamman hade högre ålder än 35 år vid förlossningen, högre inkomst, övervikt eller om hon fött fler än två barn (jämfört med inget tidigare) eller om barnet hade låg Apgar-poäng vid 5 minuters ålder. Maternella åldern år, att vara andra barnet i syskonskaran och infektioner hos mamman under graviditeten ökade risken för celiaki senare i livet. Forskarna anser att vissa av dessa faktorer kan ha betydelse för utvecklingen av immunsystemet hos barnet, och därigenom påverka risken att utveckla celiaki [13]. Immunsystemet utvecklas med hjälp av olika miljöfaktorer och man tror att tidiga händelser spelar stor roll. Dessa inkluderar samspelet mellan den gravida kvinnan och fostret. Mammans hälsa, t.ex övervikt, antas också påverka fostrets utveckling av immunsystemet [13]. I en studie har man inte påträffat någon association mellan maternell infektion under graviditet och celiaki hos avkomman, men forskarna ansåg ändå att infektion inte kan uteslutas som en riskfaktor. Användning av antibiotika eller paracetamol under graviditeten var inte heller signifikanta riskfaktorer [24]. 6
7 Tarmflorans betydelse för immunsystemets utveckling och därmed för risken att insjukna i celiaki har också fått uppmärksamhet de senaste decennierna. Tarmflorans etablering påverkas av förlossningssätt och våra levnadsvanor [13,25] såsom dieter, förekomst av infektioner och bruk av antibiotika. Dessa faktorer har också föreslagits medverka i den ökade utvecklingen av celiaki [13]. Placentan är essentiell under fostertiden, men har troligen också betydelse för bland annat grundandet av barnets immunsystem. Placentan är kontaktytan mellan den gravida kvinnan och fostret, och den antas vara ett mycket viktigt organ för den fetala programmeringen [26]. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva de perinatala karaktärsdragen hos de barn som fått celiaki under barndomen och som ingår i Örebros placenta-biobank i jämförelse med dem som inte fått diagnosen celiaki. I förlängningen skulle den beskrivningen kunna leda till att placentabiopsier analyseras för uttryck av gener som kan antas ha betydelse för den fetala prägling som skulle kunna öka risken för celiaki-insjuknande under barndomen. Hypotes Barn som insjuknar i celiaki under sina första levnadsår skiljer sig avseende perinatala karaktärsdrag från barn som inte insjuknar i celiaki. Material och metoder Placenta-biopsier, navelsträngsblodprover och bakgrundsdata samlades in från mamma-barn-par vid förlossningsavdelningen, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Sverige under åren Syftet var att bygga upp en databank att använda till studier om inflammatoriska markörer och deras betydelse för prematur födsel. Eftersom förekomsten av prematur födsel minskade under insamlingstiden breddades syftena med provsamlingen efter att nya etik-godkännanden inhämtats. Kvinnorna som lämnat prover till samlingen tillfrågades om studiedeltagande under graviditeten och lämnade skriftligt godkännande om deltagande. Materialet som använts i denna studie kommer från denna placentaprovsamlings datafil över bakgrundsfaktorer kopplade till biopsierna. 7
8 Data från graviditeter och förlossningar samlades in prospektivt vid varje enskild mödrahälsovårdscentral respektive från Förlossningsavdelningen nämnd ovan. Uppgiften om vilka av barnen som under åren 2004 tom 2016 insjuknade i celiaki och/eller i T1DM inhämtades år 2017 från Socialstyrelsens patientregister, både slutenvårdsregistret och öppenvårdsregistret. Från Socialstyrelsen hämtades också samtidigt vissa perinatala data (från Medicinska Födelseregistret) som saknades bland redan insamlade bakgrundsuppgifter. Den gravida kvinnans vikt och längd mättes på mödravårdscentralen i samband med att hon skrevs in där, vilket var under den första trimestern. Body mass index (BMI) i tidig graviditet beräknades som kroppsvikt (kg) uppmätt under första trimestern dividerat med längden i kvadrat (m 2 ). Den gravida kvinnans vikt uppmättes också på Förlossningsavdelningen i samband med förlossningen. Viktuppgång under graviditeten beräknades som skillnaden mellan vikten i samband med förlossningen och vikten uppmätt under första trimestern. Statistik Variablerna analyserades med hjälp av programvaran SPSS (Statistical Package for the Social Sciences), version 23. Data presenterades som median (min-max). Jämförelser mellan nyfödda barn som senare i barndomen insjuknat i celiaki gjordes med nyfödda barn som inte insjuknat i celiaki fram till år 2017 avseende perinatala parametrar. För kategoriska variabler användes Chi-2 test. Kontinuerliga variabler undersöktes först för att utröna om data var approximativt normalfördelad eller inte med hjälp av Kolmogorov-Smirnovs test. Kontinuerliga variabler med antagande av normalfördelning jämfördes mellan grupperna med hjälp av Student s t-test och för övriga kontinuerliga variabler användes Mann-Whitney U test. Statistisk signifikans sattes till p< 0,05. Etiska överväganden Prov togs och bakgrundsdata insamlades endast efter informerat samtycke från den gravida kvinnan. Inrättandet av provsamlingen med placentabiopsier och navelsträngsprover godkändes initialt av Forskningsetikkommittén i Örebro län (Dnr 340/03). En ny ansökan om etikprövning godkändes av Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala (Dnr 2010/189) och en ändringsansökan godkändes i samma nämnd (dnr 2010/189/1). 8
9 Ingen enskild individ kan identifieras när denna studies resultat presenteras eftersom det görs på gruppnivå. Personuppgifter är kodade. Kodnyckeln liksom kodade personuppgifter förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem. Resultat I Örebro län föddes totalt barn under åren Några hundra barn föds varje år i Karlskoga och de barnen inkluderas inte i placenta-studien. I placentabiobanken finns bakgrundsinformation om mamma-barn-par, vilket alltså motsvarar 42% av alla barn födda i Örebro län under tidsperioden som proverna insamlades. Det var 75 barn i datafilen tillhörande placentaprovsamlingen som tom år 2016 hade fått diagnosen celiaki. Det var fler flickor än pojkar som fått celiaki (p= 0,019). Det var vanligare att barnen med celiaki också hade T1DM än att barnen utan celiaki hade T1DM (p< 0,000). Barnen med celiaki tenderade också att oftare ha en mamma med svenskt ursprung (p= 0,053). Jämförelserna mellan barnen med och utan celiaki presenteras i tabell 1. 9
10 Tabell 1. Maternella och perinatala karaktäristika för barn med och utan celiaki födda i Örebro under åren Variabler (n= saknad data) Celiaki (n= 75) Ej celiaki (n= ) Modern Ålder 29,6 (21,5-40,7) 30,3 (13,9-47,5) BMI 22,8 (16,4-37,2) 23,6 (14,9-54,11) Viktuppgång 14,0 (4,0-27,0) 15,0 (-81,0-50) P-värde 0,539 0,163 0,78 Nationalitet 0,053 Svensk 74 (98,7%) (92,9%) Icke svensk 1 (1,3%) 818 (7,1%) Rökning 0 cig/dag 1-9cig/dag >9cig 0 cig/dag 1-9cig/dag >9cig 3 mån innan graviditet 59(80,8%) 6(8,2%) 8(11,0%) 9.189(83,1%) 926(8,4%) 942(8,5%) 0,758 Tidig graviditet 66(90,4%) 5(6,8%) 2(2,7%) (93,1%) 593(5,4%) 174(1,6%) 0,614 Vecka (95,8%) 1(1,4%) 2(2,8%) (94,5%) 489(4,4%) 120(1,1%) 0,184 Parietet 0, (41,1%) (45,1%) 1 eller fler 43 (58,9%) (54,9%) Flerbörd 0,484 Ja 1 (1,3%) 266 (2,3%) Nej 74 (98,7%) (97,7%) Gestationsvecka 39,9 (36,0-42,6) 40,0 (22,14-44,86) 0,541 Förlossningssätt 0,903 Vaginalt 66 (90,4%) (89,9%) Planerad sectio 2 (2,7%) 406 (3,7%) Akut sectio 5 (6,8%) 704 (6,4%) Barnet Kön 0,019 Pojke 29 (38,7%) (51,3%) Flicka 46 (61,3%) (48,7%) Vikt ( ) (3-5810) 0,161 Födelselängd 50,0 (43-56) 50,0 (29-69) 0,088 Huvudomfång 35,0 (32-40) 35,0 (21-42) 0,165 Asfyxi 0,460 Ja 2 (2,7%) 234 (2,1%) Nej 73 (97,3%) (97,9%) Årstid 0,646 Vinter 13 (17,3%) (21,3%) Vår 19 (25,3%) (27,5%) Sommar 25 (33,3%) (27,3%) Höst 18 (24,0%) (24,0%) 10
11 Barnet har T1DM Ja Nej 4 (5,3%) 71 (94,7%) 21 (0,2%) (99,8%) Data är median (min-max) eller antal (%).T1DM= typ 1-diabetes mellitus. Cig= cigaretter <0,001 Vissa variabler saknar data. I celiakigruppen saknar max 1-2 personer data för de variabler vi studerat. I icke-celiakigruppen saknar flera tusen individer data på variabeln maternell viktuppgång. Det är svårt att hinna med att mäta detta på förlossningsavdelningen. För övriga variabler där data saknas i icke-celiaki-gruppen handlar det om individer. Diskussion och slutsats Resultaten i vår studie visar att celiaki är vanligare hos flickor än hos pojkar. Det stämmer överens med det man hittat i tidigare studier [12,13]. Vidare fann vi en koppling mellan celiaki och T1DM, vilket också är väl beskrivet tidigare [12,14,15]. Varför celiaki är vanligare hos flickor vet man inte, men man tror att det finns en genetisk förklaring. Celiaki och T1DM har en genetisk koppling via HLA-genen. Människor med vissa HLA-typer får oftare båda eller någon av dessa autoimmuna sjukdomar[12]. Vi fann också en tendens till ökad risk för celiaki hos barnet om mamman var svenskfödd jämfört med om hon var född i något annat land. Dock var det endast ett barn i celiakigruppen som hade en icke-svenskfödd mamma, varför våra fynd är väldigt osäkra. Den höga incidensen av celiaki i Sverige jämfört med i andra länder talar dock för att vårt fynd skulle kunna stämma [8]. Vi kunde inte påvisa samband mellan celiaki-risk och vissa perinatala faktorer som lyfts fram som betydelsefulla i andra studier, såsom att vara född via kejsarsnitt [20,21] eller att vara född under sommaren [12,22,23]. Anledningarna till att vi inte hittade sådana samband kan vara att vår studie är ganska liten, vi har begränsad uppföljningstid och det kan finnas skillnader i studiepopulationerna. Det kan också vara så att vissa perinatala faktorer kräver en viss postnatal exponering, t.ex. en viss diet, för att utgöra en risk för celiaki, och sådana postnatala exponeringar kan skilja sig mellan olika länder. Eftersom vår studie var en registerstudie kunde vi enbart studera de variabler vi hade tillgång till. Det hade varit intressant att kunna studera ytterligare faktorer, t.ex. mammans diet eller exponering av gluten tidigt i livet. Andra perinatala faktorer som nämnts i tidigare studier; 11
12 infektioner hos mamman under graviditet, inkomst eller att studera tarmfloran hos modern hade också varit intressant. Några av de här faktorerna har diskuterats tidigare i studier som togs upp i bakgrunden. Den norska studien som inkluderade barn hittade inget samband med någon perinatal faktor och celiaki medan den svenska studien där man studerat nästan två miljoner barn, hittat flera associationer till just celiaki. Kanske var både den norska och vår studie alldeles för liten för att kunna påträffa någon signifikant faktor [1,13]. 0,6 % av barnen i vårt material har celiaki. Det är något lägre än motsvarande siffra i Sverige vilken är 1-2% av befolkningen. Det beror antagligen till stor del på att vi endast studerat barn upp till 12 års ålder. Styrkor/svårigheter Detta är en populationsbaserad studie. Dock har vi endast kunnat studera 42% av de barn som föddes i Örebro län under år Vi har detaljerad data om den gravida kvinnan, graviditeten, förlossningen och det nyfödda barnet, vilket är en styrka. Dessa data är oftast uppmätta värden av utbildad personal vilket ger säkrare information än självrapporterade uppgifter. Mätningarna är gjorda prospektivt och värdena grundar sig därmed inte på vad olika personer minns bakåt i tiden. Diagnosen celiaki ställs när man sett typiska histologiska förändringar i tunntarmens slemhinna, såsom förhöjt antal intraepiteliala lymfocyter, krypthyperplasi och villusatrofi. Det kan också finnas förhöjt antal serumantikroppar av IgA-typ mot endomysium, transglutaminas eller gliadin [27]. Efter att diagnosen ställts rapporteras detta in till Nationella incidensregistret för celiaki. Diagnosen ska enligt registrets rekommendationer bedömas så sannolik att glutenfri diet rekommenderas. I de flesta fall har en tarmbiopsi visat fynd av enteropati [28]. Det finns alltså nationellt vedertagna kriterier för hur celiaki diagnosticeras. Det är endast barnläkare som ställer diagnosen celiaki hos barn. Uppgifterna om vilka barn som fått diagnosen celiaki är hämtade från Socialstyrelsens register, vilka har hög täckningsgrad i landet. Alla dessa faktorer bidrar till att göra uppgiften om celiaki-diagnos säker. Eftersom vi bara har uppgift om vilka barn som fått diagnosen celiaki till och med år 2016 vet vi inte vilka av de andra barnen i datafilen som senare i livet kan komma att få celiaki. En 12
13 studie med längre uppföljningstid kan komma att visa andra resultat. Dock torde perinatala faktorer ha som störst betydelse för insjuknandet i celiaki under barnets första levnadsår, och de har vi inkluderat i denna studie. Felaktig inmatning av data kan ha förekommit. För vissa av variablerna saknas det data för många individer. Informationen om mammans rökning under graviditeten baseras på kvinnans eget svar på standardfrågor inom mödrahälsovården. Det finns risk att rökning under-rapporteras eftersom det är väl känt att det är skadligt för fostret med maternell rökning under graviditeten. Dock föreligger en god överensstämmelse mellan kvinnans självrapporterade uppgift om rökning under graviditeten och mängden cotinin (en viktig nikotin-metabolit) uppmätt i kvinnans blodcirkulation vid förlossningen [29]. Slutsats Vi hittade inget samband mellan förlossningssätt, moderns ålder, BMI, viktuppgång under graviditeten, förekomst av maternell rökning, födelseordning, flerbörd, födelsevikt hos barnet, födelselängd hos barnet, huvudomfång hos barnet, gestationsålder, förekomst av asfyxi eller när på året barnet föds och risken att utveckla celiaki under de första levnadsåren. Däremot kunde vi bekräfta att kvinnligt kön och samsjuklighet med T1DM ökar risken för celiaki tidigt i barndomen. I våra fynd identifierades ingen prenatal faktor som ökar risken för att utveckla celiaki tidigt under barndomen. 13
14 Referenser 1. Emilsson L, Magnus MC, Størdal K. Perinatal Risk Factors for Development of Celiac Disease in Children, Based on the Prospective Norwegian Mother and Child Cohort Study. Clin Gastroenterol Hepatol. 2015;13(5): Ráki M, Dahal-Koirala S, Yu H, Korponay-Szabó IR, Gyimesi J, Castillejo G, et al. Similar Responses of Intestinal T Cells From Untreated Children and Adults With Celiac Disease to Deamidated Gluten Epitopes. Gastroenterology. 2017;153(3): e4. 3. Ludvigsson JF, Leffler DA, Bai JC, Biagi F, Fasano A, Green PHR, et al. The Oslo definitions for coeliac disease and related terms. Gut. 2013;62(1): Martínez-Ojinaga E, Molina M, Polanco I, Urcelay E, Núñez C. HLA-DQ distribution and risk assessment of celiac disease in a Spanish center. Rev Espanola Enfermedades Dig Organo Of Soc Espanola Patol Dig. 2018; Selleski N, Almeida LM, Almeida FC de, Pratesi CB, Nóbrega YK de M, Gandolfi L. Prevalcence of Celiac Disease predisposing genotypes, including HLA-DQ2.2 variant, in Brazilian children. Arq Gastroenterol. 2018;55(1): Kilander A. Kraftigt ökad celiakiprevalens [Internet]. Läkartidningen nr [cited 2018 May 18]. Available from: 7. Kapoerchan VV, Wiesner M, Hillaert U, Drijfhout JW, Overhand M, Alard P, et al. Design, synthesis and evaluation of high-affinity binders for the celiac disease associated HLA-DQ2 molecule. Mol Immunol. 2010;47(5): Mustalahti K, Catassi C, Reunanen A, Fabiani E, Heier M, McMillan S, et al. The prevalence of celiac disease in Europe: results of a centralized, international mass screening project. Ann Med. 2010;42(8): Ivarsson A, Myléus A, Norström F, van der Pals M, Rosén A, Högberg L, et al. Prevalence of childhood celiac disease and changes in infant feeding. Pediatrics. 2013;131(3):e Bodd M, Kim C-Y, Lundin KEA, Sollid LM. T-cell response to gluten in patients with HLA-DQ2.2 reveals requirement of peptide-mhc stability in celiac disease. Gastroenterology. 2012;142(3): West J, Fleming KM, Tata LJ, Card TR, Crooks CJ. Incidence and prevalence of celiac disease and dermatitis herpetiformis in the UK over two decades: population-based study. Am J Gastroenterol. 2014;109(5): Adlercreutz EH, Wingren CJ, Vincente RP, Merlo J, Agardh D. Perinatal risk factors increase the risk of being affected by both type 1 diabetes and coeliac disease. Acta Paediatr. 2015;104(2):
15 13. Namatovu F, Olsson C, Lindkvist M, Myléus A, Högberg U, Ivarsson A, et al. Maternal and perinatal conditions and the risk of developing celiac disease during childhood. BMC Pediatr. 2016;16: Larsson K, Elding-Larsson H, Cederwall E, Kockum K, Neiderud J, Sjöblad S, et al. Genetic and perinatal factors as risk for childhood type 1 diabetes: Gestational Risk Factors in Type 1 Diabetes. Diabetes Metab Res Rev. 2004;20(6): Sumnik Z, Cinek O, Bratanic N, Kordonouri O, Kulich M, Roszai B, et al. Risk of celiac disease in children with type 1 diabetes is modified by positivity for HLA- DQB1*02-DQA1*05 and TNF -308A. Diabetes Care. 2006;29(4): Saenger P, Czernichow P, Hughes I, Reiter EO. Small for gestational age: short stature and beyond. Endocr Rev. 2007;28(2): Entringer S, Wüst S, Kumsta R, Layes IM, Nelson EL, Hellhammer DH, et al. Prenatal psychosocial stress exposure is associated with insulin resistance in young adults. Am J Obstet Gynecol. 2008;199(5):498.e Wadhwa P, Buss C, Entringer S, Swanson J. Developmental Origins of Health and Disease: Brief History of the Approach and Current Focus on Epigenetic Mechanisms. Semin Reprod Med. 2009;27(05): Entringer S, Kumsta R, Nelson EL, Hellhammer DH, Wadhwa PD, Wüst S. Influence of prenatal psychosocial stress on cytokine production in adult women. Dev Psychobiol. 2008;50(6): Decker E, Engelmann G, Findeisen A, Gerner P, Laass M, Ney D, et al. Cesarean delivery is associated with celiac disease but not inflammatory bowel disease in children. Pediatrics. 2010;125(6):e Mårild K, Stephansson O, Montgomery S, Murray JA, Ludvigsson JF. Pregnancy outcome and risk of celiac disease in offspring: a nationwide case-control study. Gastroenterology. 2012;142(1):39-45.e Assa A, Waisbourd-Zinman O, Daher S, Shamir R. Birth Month as a Risk Factor for the Diagnosis of Celiac Disease Later in Life: A Population-based Study. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2018; 23. Ivarsson A, Hernell O, Nyström L, Persson LA. Children born in the summer have increased risk for coeliac disease. J Epidemiol Community Health. 2003;57(1): Mårild K, Kahrs CR, Tapia G, Stene LC, Størdal K. Maternal Infections, Antibiotics, and Paracetamol in Pregnancy and Offspring Celiac Disease: A Cohort Study. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2017;64(5): Jakobsson HE, Abrahamsson TR, Jenmalm MC, Harris K, Quince C, Jernberg C, et al. Decreased gut microbiota diversity, delayed Bacteroidetes colonisation and reduced Th1 responses in infants delivered by caesarean section. Gut. 2014;63(4):
16 26. Jansson T, Powell TL. Role of the placenta in fetal programming: underlying mechanisms and potential interventional approaches. Clin Sci. 2007;113(1): Stenhammar L. Celiaki, hos barn [Internet]. Internetmedicin. [cited 2018 May 18]. Available from: Sandström O et al. Celiaki hos barn och ungdomar [Internet]. [cited 2018 May 18]. Available from: iaki.se/wpcontent/uploads/2011/09/cdvardprogrambarn pdf+&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl =se 29. Mattsson K, Källén K, Rignell-Hydbom A, Lindh CH, Jönsson BAG, Gustafsson P, et al. Cotinine Validation of Self-Reported Smoking During Pregnancy in the Swedish Medical Birth Register. Nicotine Tob Res Off J Soc Res Nicotine Tob. 2016;18(1):
Stockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merDocent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Läs merPregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD
Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre
Läs merHemtest för tidig diagnos av celiaki Snabbt testsvar och medicinsk rådgivning online
Hemtest för tidig diagnos av celiaki Snabbt testsvar och medicinsk rådgivning online Celiaki, även kallat glutenintolerans, är en vanlig sjukdom som kan starta när som helst i livet, från småbarnsåren
Läs merFörlossning efter ett tidigare kejsarsnitt
Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA
Läs merPrimärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel
Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel Charlotte Elvander, Barnmorska, PhD Mia Ahlberg, Barnmorska, PhD Malin Edqvist, Barnmorska, Doktorand Olof Stephansson, MD,
Läs merCELIAKI (glutenintolerans)
CELIAKI (glutenintolerans) - när immunförsvaret slår fel MARIE-LOUISE HAMMARSTRÖM Klinisk mikrobiologi, Immunologi Kunskapsveckan 2018-10-31 CELIAKI Glutenintolerans Gluten Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merSvensk Klinisk Immunologisk Förening
Svensk Klinisk Immunologisk Förening Sektion inom Svenska Läkaresällskapet och förening inom Sveriges läkarförbund 20130515 Laboratorietester vid diagnostik av celiaki (2013) Inledning Det har sedan länge
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merForskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merHLA-diagnostik vid celiaki
HLA-diagnostik vid celiaki Ann-Charlotte Wikström Docent, Bitr.överläkare Klinisk immunologi och Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset Lite historia. Först beskrivet av Samuel Gee 1888 On
Läs merCeliaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Läs merCaffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merSnusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?
Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning? Anna Gunnerbeck, ST-läkare Pediatrik, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Doktorand vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet
Läs merceliaki Vilka av dina patienter har celiaki?
celiaki Vilka av dina patienter har celiaki? Under de senaste årtiondena har celiaki gått från att vara en ovanlig sjukdom hos barn till ett utbrett folkhälso problem i Sverige och resten av västvärlden.
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016
2018-01-17 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Daniel Sandström Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Läs merCeliaki eller glutenintolerans
Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar
Läs merThe national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Läs merLUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?
LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer
Läs merVikt sex år efter barnets födelse:
Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5
Läs merTEDDY och TrialNet Uppdatering
TEDDY och TrialNet Uppdatering Jessica Melin Leg. Forskningssjuksköterska och Doktorand TEDDY Internationell studie (USA, Finland, Tyskland, Sverige) Screenade för genetisk risk för T1D 8667/2525 3 månader
Läs merValiditetsstudien - 2011. Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson
Validitetsstudien - 2011 Stockholm 11/3 2013 Kerstin Petersson Syftet med studien Att undersöka intern validitet i Mödrahälsovårdsregistret Att undersöka eventuella systematiska fel i inmatning Att undersöka
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merDitt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merAutoimmuna tarmsjukdomar och graviditet
Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet Anna Sand ST-kurs Komplicerad graviditet 2019 Vad är min chans att bli gravid? Patienter med inaktiv IBD och aktiv ulcerös kolit har samma fekunditet som den friska
Läs merNya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Läs merCeliaki hos barn och ungdomar
SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGEN Gäller från 121001 Svenska föreningen för pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition Arbetsgruppen för celiaki Celiaki hos barn och ungdomar Aktuell översikt och
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merCeliaki är en vanlig sjukdom. lätt att missa. barns mat översikt
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CMY3 Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa Symtomen vid celiaki kan även hos barn vara diffusa, t ex trötthet, värk i kroppen och depression. Livslång
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa igenom Koopmans et al. Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after
Läs merObesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping
Obesitas och graviditet Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping Definition Fetma klass I BMI 30-34.9 Fetma klass II BMI 35-39.9 Fetma klass III BMI 40 Diagram 4.5. Andel gravida
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017
2019-05-02 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Alice Wallin Kvalitetsdeklaration Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde
Läs merPerspektiven och Immunologi
Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merMedicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie
Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen
Läs merEffekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie
Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,
Läs merStatistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015
Beskrivning av statistiken 2017-03-21 HS0107 1(7) Statistik och jämförelser Ellen Lundqvist Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015 HS0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merGlutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Mara Bybrant 130322
Glutenintolerans hos barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1 Mara Bybrant 130322 Inte så farligt som många tror celiakidiabetes.se 2 Barn i yngre tonåren intervjuas -Du kommer att överleva. Det känns
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi
Läs merKonferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning
Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merÖvervakning av fosterskador och kromosomavvikelser
Övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser 2007 HS0115 A Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Statistikområde: Hälsa och sjukdomar A.3 SOS-klassificering
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merTyp 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?
Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? ÅKE LERNMARK LUNDS UNIVERSITETS DIABETESCENTRUM (LUDC) LUNDS UNIVERSITET /CRC MALMÖ The Environmental Determinants TEDDY STUDIENS MÅLSÄTTNING
Läs merFetma under graviditet en interventionsstudie
Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merCeliaki hos barn och ungdomar
1 SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGEN Sektionen för gastroenterologi och nutrition Arbetsgruppen för celiaki Mars 2007 Celiaki hos barn och ungdomar Aktuell översikt och vårdprogram Utarbetat av Arbetsgruppen
Läs merKejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?
Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995
Läs merVåga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.
Våga väga Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm Våga väga På Danderyds sjukhus sedan september 2006, i Södertälje,
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merÖvervikt och fetma hos gravida kvinnor
Artikelnr 2018-4-27 2018-03-20 Dnr 5.3-26380/2017 1(12) Avd för Utvärdering och analys Birgitta Norstedt Wikner birgitta.wikner@socialstyrelsen.se Övervikt och fetma hos gravida kvinnor Utveckling över
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merCeliaki- analyser och tolkning. EQUALIS användarmöte 2016 Kerstin Elvin
Celiaki- analyser och tolkning EQUALIS användarmöte 2016 Kerstin Elvin Serologi vid klinisk celiakimisstanke Barn-Vuxna-Äldre När är serologin tillräckligt stark för att ej kräva biopsi, fungerar 10x cut-off
Läs merHur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol
Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN
Läs merScreening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2018-09-27 4 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Younis Khalid Younis, Verksamhetschef,
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merGraviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016
Graviditet och stor viktuppgång, hur förebygger vi? Läkaresällskapet 2 feb 2016 ELISABETH STORCK LINDHOLM MÖDRAHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE SLL Våga väga interventionsprojekt för feta gravida kvinnor 2006 tom
Läs merÖvervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors
Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merBiosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency
Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV
Läs merInformation om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten)
Sid: 1 / 5 Information om forskningsstudien Born into Life (5-6 årsuppföljning av Life Gene Gravidstudien och Födelsekohorten) Vad är Born into Life? I studien har vi följt dig och ditt barn med frågeformulär
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merBDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson
BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset
Läs merMissbildningsregistrering 2005 HS0115
Epidemiologiskt centrum/register 2006-12-14 1(6) Missbildningsregistrering 2005 HS0115 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merDödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD
INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merCeliaki är en vanlig sjukdom. lätt att missa. barns mat översikt
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CMY3 Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa Symtomen vid celiaki kan även hos barn vara diffusa, t ex trötthet, värk i kroppen och depression. Livslång
Läs merImmunologi i neonatal perioden
Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37
Läs merKvinnans vikt före och under graviditet har betydelse för barnet Riktlinjer från USA skulle gagna svensk folkhälsa
Elisabet Forsum, professor, avdelningen för nutrition, institutionen för biomedicin och kirurgi, Linköpings universitet (EliFo@ibk.liu.se) Karin Boström, leg läkare, specialist i obstetrik och gynekologi,
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs merTO SCREEN FOR PREECLAMPSIA
TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA ANNA SANDSTRÖM, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, KI/Uppsala University Study Director Research School for Clinicians in Epidemiology, KI FRÅGA 1 När ska man
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Atosiban EVER Pharma 6,75 mg/0,9 ml injektionsvätska, lösning Atosiban EVER Pharma 37,5 mg/5 ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Atosiban EVER Pharma 75 mg/10 ml koncentrat till infusionsvätska,
Läs merVikten av vikten under graviditet och förlossning
Vikten av vikten under graviditet och förlossning Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping Fetma hos gravida i Sverige Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merHilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier
Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merEfalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!
Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv
Läs merEn studie om barns hälsa i Västerbotten. Inbjudan till dig som blivande förälder
En studie om barns hälsa i Västerbotten Inbjudan till dig som blivande förälder Fokus i studien Northpop är att undersöka risk- och friskfaktorer för vanligt förekommande sjukdomar hos barn. Alla blivande
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs mer