Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Tamburinens skola och fritidshem Gäller från augusti 2018 till augusti 2019 Ansvarig chef: Anna Olsson UTBILDNINGSKONTORET MALLEN UTARBETAD 2017

2 2 (17) Innehållsförteckning DEL 1 Inledning Beskrivning av skola Vision och grundsyn Medverkande i framtagandet av planen Planens giltighetstid Förankring av planen Definitioner av centrala begrepp DEL 2 Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunderna Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Främjande arbete Förebyggande arbete Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder Resultat av kartläggning av nuläget Analys av kartläggning av nuläget Årets planerade åtgärder Delaktighet och inflytande Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete och ärendegång Rutiner vid nätkränkningar Sekretess och dokumentation DEL 4 För ytterligare stöd Presentation av trygghetsteamet Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Vad kan man göra hemma? Referenser Bilaga 1 Bilaga 2

3 3 (17) DEL 1 Inledning Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet t.ex. varje förskole- eller skolenhet. Planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet och ska spegla det innevarande årets främjande och förebyggande arbete. Planen kan ses som en dokumentation av det arbetet och de rutiner som upprättats. Genom planen kopplas det främjande och förebyggande arbetet ihop med de rutiner som måste finnas för att verksamheten effektivt ska kunna agera om ett barn eller en elev upplever sig trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Barn och elever ska aktivt uppmuntras och ges verkliga möjligheteter att påverka och bli delaktiga i arbetet. Det är viktigt att i planen åskådliggöra hur det ska gå till. För att underlätta arbetet är det bra om bestämmelsernas innehåll och centrala begrepp förklaras i planen. Detta underlättar för elever, vårdnadshavare och personal att få kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter. Planen ska upprättas årligen och alltid finnas tillgänglig för alla. Beskrivning av skolan/förskola/fritidsgård Tamburinens skola ligger i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköpings kommun. Skolan består av cirka 280 elever från förskoleklass upp till årskurs 6 och på skolan arbetar drygt 50 personer. På skolan finns också ett resurscenter som kallas Gläntan. Där finns pedagoger som arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd. Grundskolans verksamhet är organiserad i olika team för varje årskurs där fritidshemmets personal bidrar med sin kompetens under hela skoldagen. I vare årskurs, team, bildas två eller flera undervisningsgrupper. För varje team ansvarar två eller tre lärare, speciallärare, elevassistent och fritidspedagog. På detta sätt skapar vi en helhetssyn på barnet och en kontinuitet som ger eleverna trygghet. Förskoleklassen samverkar aktivt med grundskolan. Vision och grundsyn I Klockaretorpsspåret, från förskola till årskurs 9, har vi skapat en gemensam visionsbild för vårt värdegrundsarbete: ALLA ÄR LIKA VIKTIGA. Vision för Tamburinens skola: VÅRA ELEVER HAR VÄRLDENS CHANS! Så har vi formulerat vår utgångspunkt i allt arbete på Tamburinens skola. Det är en övergripande vision för skolans arbete med kunskaps- och värdegrundsuppdraget. I arbetet med likabehandling har eleverna i alla klasser tillsammans under våren 2014 skapat följande vision, som vi kallar barnens vision. Denna vision diskuteras och uppdateras årligen tillsammans med eleverna på skolan. Bilaga 2.

4 4 (17) Medverkande i framtagandet av planen Anna Olsson- rektor, telefonnummer: Caroline Norén- biträdande rektor, telefonnummer: Fredrik Collin- kurator, telefonnummer: Marcos Cardenas- barnskötare Nahar Sadik fritidspedagog Milihate Gurguri- elevassistent Dani Slipicevic speciallärare Planens giltighetstid Augusti augusti Förankring av planen Vid terminens start informeras föräldrar på föräldramöte hur enheten arbetar när vi upptäcker trakasserier eller annan kränkande behandling. I vår informationsbroschyr med aktuell information inför läsåret beskriver vi vårt arbete med likabehandling och förebyggande av diskriminering och kränkande behandling i skolan och fritidshemmet. Elevernas likabehandlingsplan skickas också hem, med eleverna i årskurs 1 och 4 i syfte för en gemensam diskussion med föräldrarna. Definitioner av centrala begrepp Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

5 5 (17) Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vidfödelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. ur Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 1 sid DEL 2 Regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering finns i 3 kapitlet diskrimineringslagen. För förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen är en av nyheterna i diskrimineringslagen att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 1. 1 Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ur Lika rättigheter i förskolan utgiven av Diskrimineringsombudsmannen

6 6 (17) Lagen medför skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det finns också en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Aktiva åtgärder kring alla diskrimineringsgrunder Tamburinens skola utgår från följande definitioner: Diskriminering avses när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och när missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 2. Kön: flicka, pojke eller ickebinär. 3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religiös åskådning/livsåskådning. 4. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, heterosexuell eller annan sexuell läggning. 5. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att genom exempelvis sin klädsel eller sitt sätt visa tillhörighet till annat kön. 7. Ålder: elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder Att arbeta med aktiva åtgärder inom skolan och fritidshemmet innebär att vi arbetar förebyggande och främjande inom ramen för verksamheten genom att genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg enligt DO: 1. Undersök: enkäter, samtal på arbetsplatsträffar och anmälningar gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ger en överblick för trygghetsteamet. 2. Analysera: teamen och trygghetsteamet analyserar enkätresultaten. 3. Åtgärda: Beroende på behov, resurser och andra omständigheter i det enskilda fallet. 4. Följ upp och utvärdera: Erfarenheterna utvärderas och används som grund i nästa cykel.

7 7 (17) Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot diskriminering (t.ex. rektor, trygghetsteam, arbetslag, mentor) Rektors ansvar: Att enkäter genomförs och behandlas på arbetsplatsträffar, att det finns ett aktivt och fungerande trygghetsteam på skolan och att personalen har fått information kring diskrimineringsgrunder och hur verksamheten arbetar med dem. Trygghetsteamets ansvar: Att analysera enkätsvar, att ta emot, behandla och åtgärda inkomna anmälningar gällande diskrimineringar. Teamens och enskild personals ansvar: Att uppmärksamma eventuella diskrimineringar, anmäla till rektor och arbeta främjande och förebyggande. Främjande arbete Vid skolstarten detta läsår hälsar vi våra nya förskoleklass-barn välkomna till oss på Tamburinen genom att de får komma upp på kullen och ta emot varsin ryggsäck med en handen på hjärtat - logga på. Det är eleverna i team 5 som överräcker dessa ryggsäckar. Alla team startar terminen genom att genomföra gemensamhetsskapande aktiviteter såsom samarbetsövningar och utflykter. Den 24 oktober samlas hela skolan i idrottshallen med tanke på FN-dagen. En mängd aktiviteter är tradition inom skolan och fritidshemmet för att skapa gemenskap, vi-känsla och trygghet. Vi arbetar medvetet för att eleverna på olika sätt ska vara delaktiga i planering och genomförande av dessa aktiviteter. Aktiviteterna är ibland gemensamma för hela skolan och ibland riktade till vissa årskurser. Gemensamt för hela skolan är: Firande av skolstart på kullen första skoldagen, höstvandring, vårspring, tambufestivalen, en dag för Tamburinen, sexorna serverar, samlingar i idrottssalen vid FN-dag, jul- och påsklov. I årskurs 4-6 firas årets litteraturpristagare bland eleverna på Nobeldagen. Inom ramen för den egna klassen görs klassutflykter del av dag och hela dagar. Varje elevs vårdnadshavare bjuds in till föräldramöten i början av höstterminen. Rektor informerar då om skolans aktuella frågor och därefter har också teamens personal möjlighet att ta upp frågor som rör just teamet. Skolans blogg kommer fortsätta vara en viktig informationskälla där föräldrar

8 8 (17) har en möjlighet att få insyn i skolans verksamhet. Därför ska arbetet med bloggens innehåll fortsätta utvecklas. Under läsåret kommer fritidshemmets personal att arbeta med Tamburinens fritidshems verksamhetsplan, där diskriminering och kränkande behandling ingår. Skolans trygghetsteam träffas varannan vecka och har med representanter från olika delar av verksamheten. Där följs upp och planeras det förebyggande och främjande arbetet, till exempel aktiviteter kring handen på hjärtat och enkäter. Under läsåret är också tanken att en värdegrundsgrupp innehållande elever ska skapas. Det demokratiarbete som finns på skolan är ytterligare en viktig del av vårt främjande arbete. Alla klasser har klassråd. Elevrådet träffas regelbundet, en gång i månaden. Inom fritidshemmet finns en väl utvecklad tradition av delaktighet där barnens önskemål och gemensamma aktiviteter är utgångspunkt för pedagogernas planering. Förebyggande arbete En elevenkät i alla årskurser genomförs under vecka 43 för att följa upp hur elever upplever trivsel, åtgärder vid kränkande behandling och arbetsro. Dessa enkäter kommer att sammanställas både teamvis och för hela skolan. Även den kommungemensamma enkäten som genomförs av skolans alla elever, inte bara i åk 2 och 5 som rekommenderas. Arbetet med att göra eleverna delaktiga i trivsel, trygghet och likabehandling konkretiseras bland annat genom handen på hjärtat. Detta måste hållas levande genom olika aktiviteter som planeras i trygghetsteamet. Handen på Hjärtat -samtalet ska vara ett sätt att ge barnen verktyg för konflikthantering och träna/utveckla empati. Samtalsmodellen är därmed inte bara åtgärdande utan även förebyggande och främjar en lyhördhet i bemötandet av varandra. Skolan har tydliga ordningsregler som förankras hos alla elever genom elevråd och klassråd. Dessa ordningsregler gäller i skolans alla sammanhang och miljöer. Ordningsreglerna finns med i elevernas likabehandlingsplan som lämnas till alla vårdnadshavare i årskurs 1 och årskurs 4. För att göra rasterna till positiva pedagogiska miljöer och förebygga otrygghet finns organiserade rastaktiviteter. För årskurs 4-6 ordnas aktiviteter i idrottshallen fyra lunchraster i veckan, och i årskurs 1 3 finns personal från fritidshemmet ute med organiserade lekar, promenader mm. Det finns även ett medvetet arbete utifrån den aktuella elevgruppens behov att styra vilka elever som behöver hitta ett samspel med varandra. Det kan till exempel vara utifrån ett behov av att överbrygga kulturell bakgrund. Personal är alltid ute med eleverna som raststödjare enligt rastschema. Arbetslagen kommer under läsåret att få i uppdrag att utöka antalet möjligheter för eleverna att aktivera sig på rasterna. Eleverna ska göras delaktiga i arbetet, hjälpa till med idéer, planera aktiviteter och ta fram material. Skolan har ett åldersblandat trygghetsarbete i form av faddergrupper. Samtliga elever från grundskolans f-klass till årskurs 6 tillhör en faddergrupp med elever från varje årskurs som möts återkommande under läsåret. Alla pedagoger på skolan ansvarar för en grupp. För att lyckas nå fler föräldrar arbetar teamen aktivt med skolans blogg, där bilder och

9 9 (17) information blir tillgängliga för alla. Skolan fortsätter utveckla arbetet genom att minska antalet bilder på bloggen för att komplettera med text som beskriver syftet med aktiviteten som visas på bilden. Ett fortsatt arbete med traditionen öppet hus kommer att ske, då föräldrar, släkt och vänner bjuds in för att se vår verksamhet. I vardagen ser pedagogerna föräldrabesök som välkomna. Fritidshemmet genomför traditionsenligt drop-in fika. Varje team skapar egna aktiviteter under läsåret med syftet, föräldrasamverkan. Att träna samarbete genom grupparbete är en naturlig del i undervisningen. Teamens personal ska vara extra uppmärksamma på vilket språk eleverna använder i olika situationer. I diskussioner med eleverna ska de göras uppmärksamma på hur de talar till varandra och få höra andras tankar och åsikter om det språkbruk som används. Även att ge eleverna alternativa ord i vissa situationer är pedagogernas uppgift. Samtal med elever, samarbetsövningar, grupp- och klassamtal om värdegrundsfrågor ingår i det dagliga arbetet utifrån aktuella behov. En viktig del i att kontinuerligt analysera behoven av förebyggande åtgärder är teamens elevvårdssamtal på teamtid varje vecka. Vid behov lyfts elevärenden till elevhälsoteamet. Elevhälsoplanen är en viktig del i att förebygga kränkande och diskriminerande behandling. Där kan kuratorssamtal till exempel vara en förebyggande eller åtgärdande del. Teamen gör en skriftlig utvärdering efter varje termin, då utvärderas Planen mot kränkande behandling och diskriminering. Trygghetsteamet följer upp utvärderingarna av planen och trygghetsarbetet. Alla team arbetar kontinuerligt trygghetsskapande i sin elevgrupp samt reflekterar och utvärderar trygghet och trivsel löpande i sitt team. Teamen kommer även att ha möjlighet att kontakta kurator för ett förebyggande arbete utifrån behov i gruppen. Teamen kommer under vårterminen att få i uppdrag att forma strukturer för sin elevgrupp, vi kallar detta En sak i taget. Då alla elevgrupper är olika så är det svårt att göra lika på hela skolan, men i teamet ska all personal vara överens om hur just den elevgruppen ska mötas i olika situationer. Syfte: Skapa en trygg och förutsägbar dag i skolan Tydliggöra skoldagens strukturer Skapa likvärdighet/samsyn i bemötande av elevgrupper Elevdelaktighet Hur det aktiva arbetet kommer att följas och dokumenteras löpande Det aktiva arbetet mot diskriminering följs upp och dokumenteras på teammöten och trygghetsteamet på skolan ansvarar för att alla inkomna anmälningar följs upp och dokumenteras. Arbetet dokumenteras även genom inkomna elevenkäter.

10 10 (17) DEL 3 Ansvarsfördelning mellan professioner i alla nivåer av verksamheten i arbete mot kränkande behandling (t.ex. rektor, trygghetsteam, arbetslag, mentor) Åtgärdande arbete och ärendegång På Tamburinens skola följer vi den handlingsplan mot kränkande behandling som gäller för Norrköpings kommun. 1. Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Den personal som blir vittne till, eller på något annat vis får kännedom om, att en eller flera elever upplevt kränkande behandling ansvarar för att kränkningen anmäls till rektor via blanketten Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vidare så ansvarar även personal för att det inledande utredande samtalet genomförs med berörda parter, även kontakt med vårdnadshavare ansvarar personalen för. Trygghetsteamet går igenom anmälan. Rektorn tar beslut om vidare utredning behövs, anmälan undertecknas och skickas till huvudman och barn och elevombudet i Norrköpings kommun. Vid grövre kränkningar kan skolan vara skyldig att göra en anmälan till socialtjänst och/eller polismyndigheten. 2. Beslut om vidare utredning: Vid beslut av rektor om vidare utredning ansvarar trygghetsteamet för vidare samtal med berörd/berörda elev/elever/personal. Vårdnadshavare informeras. 3. Beslut om åtgärdsplan: Trygghetsteamet leder i ärendet och upprättar i samråd med mentor en eventuell åtgärdsplan för hantering om vidare åtgärder behövs. Vid behov kan EHT och centrala elevhälsan konsulteras. Vårdnadshavare informeras. 4. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning av åtgärdsplanen utförs på utsatt datum, det innebär vid nästa möte med trygghetsteamet. Uppföljningen sker genom samtal med berörd/berörda elev/elever/personal. Utifrån vad uppföljningen visar beslutas det om ärendet ska avslutas eller om ny åtgärdsplan ska upprättas. Vårdnadshavare informeras om resultatet. Aktuella blanketter finns att nå via: Uppföljning och utvärdering av förra årets åtgärder På grund av den omfattande branden på Tamburinens skola under höstterminen 2017 så placerades tre årskurser på andra enheter. Branden innebar en ökad otrygghet för eleverna som märktes genom samtal från vårdnadshavare och elever på skolan, vilket även vissa resultat på elevenkäter styrker. Trygghetsteamets arbete har intensifieras, tydliggjorts och blivit mer aktivt, vilket inneburit att fler anmälningar gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har skrivits och lämnats in.

11 11 (17) Resultat av kartläggning av nuläget Trygghetsteamet (TT) - Träffas varannan vecka. I gruppen ingår; rektorer, kurator, lärare, fritidspedagog, barnskötare och elevassistent. Anmälan gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, skrivs vid psykisk, fysisk, bild- eller textburen kränkning. Anmälan till rektor - skrivs vid psykisk, fysisk, social, bild- eller textburen kränkning samt vid diskriminering, avseende den som utsatt en elev för diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Elevhälsoteam (EHT) - Träffas varje vecka. I gruppen ingår rektorer, speciallärare, skolsköterska och kurator. En gång per månad deltar en skolpsykolog från centrala elevhälsan. Elevråd 1ggr/mån och består av rektor och elevrepresentanter från 1-6. Klassråd Minst 2 ggr/månad. Föräldraråd Föräldrarepresentanter och rektorer träffas en gång per termin. Utvecklingssamtal Varje elev och vårdnadshavare har minst ett samtal per läsår tillsammans med klasslärare. Utvecklingssamtalen leds av eleverna. Brevlådan Utanför kuratorns rum finns en brevlåda där eleverna kan lägga anonyma meddelanden till TT Analys av kartläggning av nuläget Trygghetsteamets mer strukturerade arbete på skolan har gett i resultat att fler anmälningar upprättats, vilket vi väljer att tolka som positivt, då arbetet mot kränkningar intensifierats av TT. Teamen får återkoppling och ser resultatet av arbetet och benägenheten att upprätta anmälningar ökar. Årets planerade åtgärder Arbetet med värdegrundsarbetet handen på hjärtat ska genomgå en revidering och uppdatering enligt senaste forskning kring arbete mot mobbning.trygghetsteamet skall fortsätta utvecklas i riktning där TT skall verka som den operativa delen i skolans trygghetsarbete. Den obligatoriska NPF-utbildningen skall slutföras och EHT ska jobba fram en plan för hur skolan håller utbildningen levande efter dess avslut. Delaktighet och inflytande

12 12 (17) Genom elevenkäter och elevråd. Elevrådet har representanter i alla årskurser och träffas en gång i månaden. Föräldrar till eleverna på Tamburinen har fått information om att de också har möjlighet att anmäla eventuell kränkande behandling. Främjande arbete (se främjande arbete, diskriminering.) Förebyggande arbete (se förebyggande arbete, diskriminering.) Rutiner vid nätkränkningar Nätkränkningar behandlas på samma sätt som övriga kränkningar. Sekretess, handläggning och dokumentation (utlämnande av dokument) Anmälningar om kränkandebehandling och diskriminering innehåller ofta uppgifter om elevers personliga förhållanden och omfattas därmed av sekretess. Handlingar som tillhör ärendet ska förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får tillgång till dem. Ärendet ska diarieföras och handlingar ska efter menprövning lämnas ut om någon begär det. Vårdnadshavare får ta del av den dokumentation som upprättats kring det egna barnet. Det är trots sekretessen tillåtet att skicka handlingar i ärenden via kommunens mail till diariet. Ärendet i sin helhet ska förvaras i den utsatte elevens elevhälsoakt.

13 13 (17) DEL 4 För ytterligare stöd Barn, elever och vårdnadshavare ska få information om hur man anmäler kränkningar och diskriminering som sker i och i samband med verksamheten. Denna sida kan delas ut till elever och föräldrar. Såhär informeras elever och vårdnadshavare Eleverna informeras genom Trygghetsteamets rundvandring och presentation vid varje läsårsstart. Vårdnadshavare informeras vid föräldramöten och genom utskick av foldrar. Presentation av trygghetsteamet eller liknande Skolans trygghetsteam består av rektor, biträdande rektor, speciallärare, fritidspedagoger, barnskötare och kurator. Barn- och Elevombudet i Norrköpings kommun Om du som elev, ditt barn eller någon annan har utsatts för kränkande behandling ska du kontakta den som är ansvarig för verksamheten, till exempel rektor/chef. Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till BeoN, Barn- och elevombudet i Norrköpings kommun: Stephan Andersson Telefon: E-post: stephan.andersson@norrkoping.se Vad kan man göra hemma? Det är av stor betydelse är att hemmet och verksamheten har en öppen dialog och känner stöd och förtroende för varandra. Vårdnadshavare bör prata med barnet/eleven hemma, vara lyhörd och uppmärksam på eventuella signaler. Vid minsta misstanke om att något inte är som det ska vara bör personal i verksamheten skyndsamt kontaktas. Referenser Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skollagen 2010:800 Diskrimineringslagen 2008:567

14 14 (17) Bilaga 1 Lagstiftning Skollagen 2010:800 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 Kap I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar

15 15 (17) situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till - de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, - varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt - andra omständigheter av betydelse, 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 6. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Lag (2014:958). Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Den 1 januari 2017 ändrades också förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Förordningens rubrik har ändrats till förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. Barns och elevers deltagande i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering regleras från och med den 1 januari 2017 i diskrimineringslagen. Andra lagar, konventioner och förordningar Denna plan bygger även på andra lagar, konventioner och förordningar t.ex. Barnkonventionen, Arbetsmiljölagen, Europakonventionen artikel 14, Regeringsformen 1 kap 2, Brottsbalken, Socialtjänstlagen 14 kap 1.

16 16 (17) Bilaga 2 Alla barns VISION Vi har arbetsro Vi koncentrerar oss på arbetet Vi lyssnar på varandra, både barn och vuxna. Vi samarbetar... och hjälper varandra... och har roligt tillsammans! Vi är snälla mot varandra Alla känner sig välkomna på vår skola. Vi tar hand om nya elever. Vi hjälps åt så att alla får vara med och ingen är utanför. Alla får vara med och bestämma. Vi respekterar varandra och visar hänsyn. Man får vara som man är. Vi känner oss trygga.

17 17 (17) Visionen berättar hur vi vill att det ska vara. Men vi måste alla hjälpas åt för att den ska bli verklighet. Därför kan du läsa vidare och se vilka regler som gäller för alla på skolan. I början på varje läsår diskuteras skolans ordningsregler i klasserna och i Elevrådet, så att alla har möjlighet att tycka till om vilka regler vi ska ha.