4. Alternativa vägkorridorer och alternativ trafikteknisk standard

Transkript

1 Trafikteknisk standard Vägverkets långsiktiga målsättning är att tillåten hastighet skall vara 90 km/h på aktuell sträcka. Den beräknade trafikmängden för prognosåret 2020 är 7600 fordon per årsmedeldygn (Ådt). Med detta som utgångspunkt har en målstandard som innefattar bland annat vägtyp, vägsektion och väggeometri tagits fram. På sträckor där det är svårt att få utrymme för flackare slänter och tillräckligt bred säkerhetszon kan slänt- eller sidoräcke anläggas. Den totala hinderfria bredden är vägbredden samt säkerhetszonen på vardera sidan. Längd fältindelningssträckor: avser den optimala sträcklängden för ett fält. Kortare fältindelningar riskerar att skapa panikomkörningar, längre fältindelningar skapar köbilding i enfältsdelen. Målstandard, mötesfri trefältsväg Den vägtyp som utgör målstandard är en mötesfri trefältsväg med mitträcke. Det innebär två körfält i en riktning och ett körfält i motsatt riktning som sedan växlas med jämna mellanrum. Anslutningarna till vägen sker vid ett fåtal korsningspunkter. För övrigt har målstandarden nedanstående standardkrav: Standardfaktorer Standardkrav Hastighet, Km/h 90 Vägbredd, m 14 Mittseparering Sidoområdestyp Ja med mitträcke Säkerhetszon, m 9-13 Horisontalradie, m 500 Vertikallutning, konkav/ konvex B > 4500/7000 Lutning, % max 6 Längd fältindelningssträckor (km) 1-2,5 Figur 4.1. Typsektion 14 m väg, mötesfri trefältsväg Tabell 4.1. Standardkrav mötesfri trefältsväg. Förklaring av standardfaktorer: Sidoområdestyp: avser släntutformningen och anges med A - C. A har den flackaste slänten som är mest utrymmeskrävande medan C har den brantaste slänten som är minst utrymmeskrävande. Olika släntlutningar används vid olika typer av vägar där hastighet och mängden fordon styr val av utformning. Ju flackare en slänt är desto mindre risk föreligger att ett fordon välter om det åker av vägen. Säkerhetzon: avser den zon utanför vägkant där inga fasta hinder, såsom ex. träd, större stenblock eller byggnader, får finnas. Säkerhetszonen varierar med hastigheten, ju högre tillåten hastighet desto bredare säkerhetszon. Säkerhetszonens bredd styrs också av vägens linjeföring. I en ytterkurva krävs bredare säkerhetszon. Foto 4.1. Exempel på en mötesfri trefältsväg 20 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

2 Avsteg från målstandarden Målstandarden innebär att bl.a projektmålet om minskade störningar inte helt kan uppnås för vissa utredningskorridorer. En annan viktig aspekt är att försöka begränsa intrånget på bostadsfastigheter. Därför har Vägverket tagit fram två alternativa utformningar som innebär avsteg från den vägtekniska målstandarden. Dessa föreslås användas för de sträckor som går genom tätare bebyggelsemiljöer. Den ena varianten som har en vägbredd på 9 meter och mittseparering föreslås att användas i alternativ Väst 3 på sträckan genom Vångsgärde och Holen. Den andra varianten som har en vägbredd på 7,5 meter utan mittseparering föreslås användas i alternativ Förbättring från Kråkgårdarna och fram till korridorens slut i norr vid Enån. 9-meters väg 1+1 Vägtypen är en ny typ av tvåfältsväg som är en 9 meter bred och där körfälten separeras av en heldragen linje som markerar omkörningsförbud. I den heldragna linjen finns ett urfräst spår som är intermittent, det vill säga omväxlande fräst och inte fräst. När däcken kommer i kontakt med linjen skapas ett ljud som gör föraren uppmärksam på att fordonet är nära den andra körbanan. Förslaget innebär vidare att direktutfarter saneras och mindre korsningar utförs med sk vänstersvängsfickor. För övrigt har vägtypen följande standardkrav: Standardfaktorer Standardkrav Hastighet, Km/h 90 Vägbredd, m 9 Mittseparering Sidoområdestyp Ja med heldragen mittlinje Säkerhetszon, m 9-13 Horisontalradie, m 500 Vertikallutning, konkav/ konvex B > 4500/7000 Lutning, % max 6 Tabell 4.2. Standardkrav 9 m tvåfältsväg, tillåten hastighet 90 km/h 7,5-meters väg Vägtypen är en normal tvåfältsväg som är 7,5 meter bred. Förslaget innebär att direktutfarter huvudsakligen tas bort och mindre kors - ningar utförs med sk vänstersvängsfickor. För övrigt har vägtypen nedanstående standardkrav: Standardfaktorer Standardkrav Hastighet, Km/h 70 Vägbredd, m 7,5 Mittseparering Sidoområdestyp Tabell 4.3. Standardkrav 7,5 m tvåfältsväg, tillåten hastighet 70 km/h Nej Eftersträva C Säkerhetszon, m 7 Horisontalradie, m 400 Vertikallutning, konkav/ konvex > 2500/3000 Lutning, % max 6 Figur 4.2. Typsektion 9 m väg med parallellväg och gång- och cykelväg Figur 4.3. Typsektion 7,5 m väg med parallellväg och gång- och cykelväg Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 21

3 Kompletteringar till målstandarden Korsningar Målstandarden kompletteras med en sanering av direktutfarter, och där större korsningar utförs planskilda. Övriga mindre korsningar utförs med sk vänstersvängsfickor. Parallellvägar och gång- och cykelvägar Med parallellvägar avses vägar som ersätter nuvarande direktutfarter och/eller som behövs för att samla ihop trafiken till en gemensam anslutning med ny väg 45. Dessa parallellvägar utformas för hur mycket trafik som beräknas gå på dem. En bedömning är att dessa vägar ska vara 4,5-5,5 meter breda. Gång- och cykelvägar förläggs nära väg 45 där så är möjligt. Gångoch cykelvägarna föreslås vara 2,5 meter breda. Gång- och cykelvägarna och parallellvägarna kan på flera ställen kombineras. Broar och portar För att möjliggöra trafiksäkra passager tvärs väg 45, föreslås att gång- och cykelvägar, parallellvägar/lokalvägar leds över eller under väg 45 på broar eller genom portar. Portar för gång- och cykeltrafik bör utformas med fri höjd 3 meter och en fri bredd som motsvarar 5 meter. Om personbilar skall kunna passera bör måtten ökas med 0,5 meter respektive 2 meter. Broarna utformas med minst 4,7 fri höjd över väg 45 och skall möjliggöra dubbelriktad fordonstrafik. Figur 4.4. Typutformning av korsning med vänstersvängsfält. Källa: VGU Foto 4.2. Exempel på en tvåfältsväg med parallellväg Foto 4.3. Exempel på en vägbro 22 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

4 4.2 Nollalternativet Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som innebär att nuvarande vägsystem behålls utan åtgärder. Konsekvensbeskrivningarna för de olika vägalternativen görs som en jämförelse med nollalternativet för prognosåret Nollalternativet innebär små förändringar i förhållande till dagens situation. Främst gäller det en ökad trafikmängd som medför ökade barriäreffekter samt ökade bullernivåer. Övriga problem som finns med nuvarande väg kvarstår och kommer att öka i takt med ökande trafikmängd. 4.3 Processen att ta fram korridoralternativ I en vägutredning redovisas de studerade förslagen som alternativkorridorer. Med korridor syftar man på ett markområde där det inom det avgränsade området i ett senare skede finns en möjlighet att projektera en väl fungerande väglinje. Inom korridoren skall vägens hela vägområde rymmas samt de sidoanläggningar som krävs. Vid val av korridorbredd tas hänsyn till landskapets begränsningar och möjligheter, samt den flexibilitet som krävs vid detaljprojekteringen av vägen i ett senare skede. Processen med att ta fram de korridorer som studeras i vägutredningen sker i flera steg. Inom ett område finns det olika intressen, möjligheter och konfliktpunkter m.m., allt vägs samman, värderas och studeras. Resultatet kommer att vara de korridorer som har potentialen att de kan inrymma en väg som kan byggas med hänsyn till trafiksäkerhet, linjeföring, landskapsanpassning, boendemiljö, nationella- och kommersiella intressen, natur- och kulturvärden, säkerhetsaspekter, ekonomi och så vidare. INLEDANDE STUDIE De fyra alternativen från den tidigare vägutredningen samt de fyra nya alternativen som studerades i ett inledande skede av denna vägutredning. Syftet med den tidiga studien var att göra en tidig bedömning om de alla är rimliga att studeras vidare. Vid denna bedömning togs hänsyn till hur väl de uppfyllde det som står i inledningen av kapitel 4.3 om vilken potential alternativet har att inrymma en framtida väg och samtidigt ta hänsyn till de aspekter som nämns. Alternativ A bedömdes medföra en sådan betydande påverkan på Natura 2000-området Lindänget samt medföra påtaglig skada på riksintresset Orsasjön att det inte bedömdes genomförbart. Alternativet studerades inte vidare. Alternativ B bedömdes även det medföra en betydande påverkan på riksintresset Orsasjön. Vägverket gjorde dock den bedömningen att alternativet uppfyllde flera andra krav som ställdes och gjorde den bedömningen att alternativet skulle studeras vidare. Alternativ D bedömdes genomförbart och studerades vidare. Alternativ E bedömdes genomförbart och studerades vidare. Alternativ Öst 1 medför kraftiga lutningar men bedömdes ändå genomförbart och studerades vidare. Alternativ Öst 2 medför även det kraftiga lutningar och har inga påtagliga fördelar jämfört med det närliggande alternativet Öst 1. Alternativet studerades inte vidare. Alternativ Kd 1 och Kd 2 medför alltför kraftiga lutningar samt en vägförlängning och en försämrad tillgänglighet. Befintlig väg 45 kommer inte att avlastas i tillräcklig grad. Alternativen studerades inte vidare. TIDIGARE STUDERADE VÄGKORRIDORER Utgångsläget för den här vägutredningen var en tidigare vägutredning från Från den vägutredningen skulle alternativen A, B, D och E utgöra underlagsmaterial till denna vägutredning. Dessa fyra alternativ är belägna väster om befintlig väg 45, se karta 4.1. Efter att arbetet med den tidigare vägutredningen var avslutat har Vägverket studerat fyra alternativ öster om befintlig väg 45. Dessa fyra benämndes Öst1, Öst 2, Kd 1 och Kd 2. Karta 4.1 visar dessa alternativ. Karta 4.1. Alternativ från tidigare studier Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 23

5 UTÖKAT SAMRÅD VÅREN 2005 Benämningen på på de alternativ som studerades inledningsvis renodlades inför det utökade samrådet. Vid det utökade samrådet redovisades följande alternativ: Alternativ A - bortvalt Alternativ Väst- tidigare B Alternativ Ombyggnad - förbättring av befintlig väg, delvis i ny sträckning, en kombination av D och E Alternativ Öst- tidigare Öst 1 Alternativ Öst 2 - bortvalt Alternativ Kd 1 och Kd 2 - bortvalda I samband med det utökade samrådet framkom önskemål om att det tidigare alternativet A som redovisades som bortvalt skulle studeras vidare. Vägverket valde att tillmötesgå de boende och lyfta in alternativet i utredningen igen. På mötet framkom också synpunkter på vald målstandard och att den inte var genomförbar i befintlig sträckning, främst gällde det sträckan genom Vångsgärde och Holen. Vägverket tog då ett beslut om att frångå målstandarden och studera två nya alternativ för befintlig väg. Många röster höjdes även för att det skulle studeras flera östliga alternativ. För att tillmötesgå detta önskemål studerades ytterligare tre nya östliga alternativ. Ett annat önskemål från de boende var att alternativ Moraklockan, som studerats i förstudien och där valts bort, återigen skulle studeras. I ett första skede granskade Vägverket alternativ Moraklockan. Vägverket ansåg dock att det inte är en fungerande lösning då en stor del av trafikanterna har start-/målpunkt i Orsa eller i Mora. Vägverket står fast vid sitt beslut från förstudien. Alternativet studerades inte vidare. Karta 4.2. Studerade och bortvalda alternativ redovisade vid samrådsmöte Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

6 SAMRÅDSMÖTE HÖSTEN 2005 De tidigare redovisade alternativen samt de nya som studerades efter det utökade samrådet redovisades vid ett nytt samrådsmöte med allmänheten De alternativ som då redovisades var följande: Alternativ Väst 1 Alternativ Väst 2 Alternativ Väst 3 Alternativ Ombyggnad Alternativ Förbättring (åtgärder i befintlig sträckning) Alternativ Öst 1 Alternativ Öst 3 Alternativ Öst 4 Alternativ Öst 5 De tre nya alternativen Öst 3-5 innebär att ett flertal av de mindre vägarna i området inte kommer att ha en anslutning till den nya vägen. Om någon av de mindre vägarna anslöts skulle det med stor sannolikhet innebära att en betydande del av trafiken till/från Orsa centrum skulle välja dessa som smitväg vilket skulle vara helt olämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt då dessa vägar inte är utformade för större trafikflöden. Alla tre alternativen ger ökade restider för genomfartstrafiken. I samband med samrådsmötet framkom synpunkter på om det var möjligt att genomföra ett enkelriktat alternativ Väst 1. Förslaget innebar att norrgående trafik trafikerade befintlig väg 45 och södergående trafik trafikerade Alternativ Väst 1. Vägverket anser att om vägen skulle enkelriktas kommer belastningen på övriga lokalvägar att bli för hög samt att den trafikekonomiska nyttan är för låg. Vägverket anser därför att det inte är en fungerande lösning. Alternativet studerades inte vidare. Miljö- och skönhetsrådet för Vägverket Region Mitt, har på begäran av regiondirektören diskuterat frågan om en ny sträckning för väg 45. Mötet hölls den 11 september För att eliminera de svagheter som rådet ansåg att Öst 1 har avseende lutningar och intrång i boendemiljöer utarbetades ett alternativt förslag till Öst 1. Alternativet överensstämmer i stort med alternativ Öst 1. Alternativet benämns fortsättningsvis för Öst 1B. Det som skiljer alternativen åt är att på sträckan mellan Kungshaga och östra delen av Vångsgärde dras den nya vägen i en tunnel. Enligt rådet skulle ett alternativ med tunnel förutom att eliminera de svagheter som finns i Öst 1 även öka vägsträckningens upplevelsevärden samt bidra till minskad bullerspridning. Tunnelarbetena ger upphov till lättillgängliga massor; som annars skulle saknas (enligt uppgifter tagna ur konceptversionen av Vägutredningen). Resultatet kan då bli ett vägalternativ med stora positiva värden. Vägverket har studerat det föreslagna alternativet Öst 1B. Information om bergnivåer och bergkvalitet har inhämtats. Bergnivåer har tolkats och en profil för tunnelalternativet har gjorts. Profilen får en maxlutning på tre procent att jämföra med Öst 1 som har fem procent maxlutning. Det norra tunnelpåslaget, närmast Orsa, vid Skeervägen kommer att bli ett stort ingrepp på grund av att bergnivån nästan sammanfaller med planerad vägprofil. Det södra tunnelpåslaget blir däremot optimalt bra. Berget är tyvärr av dålig kvalitet och det kan förväntas problem och merkostnader under entreprenaden. Kostnaden för alternativ Öst 1B med cirka 1900 meter tunnel har beräknats till 240 Mkr exklusive merkostnader på grund av dåligt berg. I priset ingår fem nödvändiga katastrofplatser. Kostnaden för alternativ Öst 1 har beräknats till 126 Mkr. Vägverket har beslutat att inte utreda alternativ Öst 1B vidare på grund av den ökade kostnaden och den okända merkostnad som tillkommer på grund av dåligt berg UTVÄRDERING AV ALTERNATIV De alternativ som redovisades på samrådsmötet har utvärderats för att se om alla alternativen skall studeras vidare eller om något eller några skall väljas bort. Till grund för utvärderingen ligger den bristanalys som redovisas i kapitel 2.3, som resulterade i fyra projektmål. Även projektmålen för natur- och kulturvärden redovisas i utvärderingen. De två viktigaste kriterierna för urvalet är om alternativet åtgärdar de brister som har konstaterats och om alternativet uppvisar en positiv samhällsekonomi. Endast alternativ med en positiv samhällsekonomi kommer att studeras vidare. En sammanställning redovisas på följande sidor. De trafiksäkerhetsvärden som är uträknade för respektive alternativ är teoretiska. Karta 4.3. Studerade alternativ i samband med samrådsmöte Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 25

7 UTVÄRDERING AV ALTERNATIV Målformulering Nollalternativet Väst 1 Väst 2 Väst 3 Ombyggnad Förbättring Öst 1 Öst 3 Öst 4 Öst 5 Ökad trafiksäkerhet och trygghet Med ökad trafiksäkerhet avses att antalet olyckor ska minska och att trafikmiljön allmänt ska upplevas tryggare av trafikanter och närboende. För oskyddade trafikanter ska säkra gång- och cykelstråk finnas, med anpassning målpunkter och stråk. Det långsiktiga målet, i enlighet med Vägverkets nollvision, är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Minskade störningar Det sammanlagda antalet boende utmed väg 45 och anslutande vägnät som utsätts för bullernivåer högre än gällande riktvärden ska minska. av vägnätet ska minska. Det ska framför allt bli enklare och säkrare att korsa väg 45, särskilt vid huvudstråk med koppling till viktiga Tabell 4.4 Antalet döda och svårt skadade personer beräknas öka med 19 % mellan år 2006 och 2020, vilket motsvarar ungefär en person. Det kommer inte att finnas några gång- och cykelstråk eller vägpassager. Vägmiljön kommer även fortsättningsvis att upplevas som otrygg. Störningarna för de boende vid väg 45 kommer inte att minska. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Dock beräknas det totala antalet olyckor att öka, tillföljd av att tillåten hastighet ökar till 90 km/h. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade bullerstörningar för ett fåtal boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg. Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Dock beräknas det totala antalet olyckor att öka, tillföljd av att tillåten hastighet ökar till 90 km/h. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade störningar för boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg, för delsträckorna söder och norr om Holen. Sträckan genom Vångsgärde - Holen föreslås genomföras med standarden, tvåfältsväg 9,0 meter. Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Även antalet olyckor beräknas minska. Något minskade bullerstörningar för boende vid delar av befintlig väg 45. Ökade störningar för boende i området vid ny väg 45. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Dock beräknas det totala antalet olyckor att öka, tillföljd av att tillåten hastighet ökar till 90 km/h. Ökade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade barriäreffekter pga vägensutformning. Alternativet föreslås genomföras med standarden, tvåfältsväg 7,5 meter. Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Det totala antalet olyckor beräknas minska Bullerstörningarna för de boende vid väg 45 kommer inte att minska. att gång- och cykelstråk samt vägpassager Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Dock beräknas det totala antalet olyckor att öka, tillföljd av att tillåten hastighet ökar till 90 km/h. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade bullerstörningar för boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg. Antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka beräknas minska i förhållande till nollalternativet. Dock beräknas det totala antalet olyckor att öka, tillföljd av att tillåten hastighet ökar till 90 km/h. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade bullerstörningar för boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg. Trots att alternativet utförs enligt målstandarden beräknas antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka samt antalet olyckor att öka i förhållande till nollalternativet. De främsta orsakena är den ökade tillåtna hastigheten, 90 km/h samt den länge vägsträckan. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade bullerstörningar för boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Alternativet föreslås genomföras enligt målstandarden, mötesfri trefältsväg. Trots att alternativet utförs enligt målstandarden beräknas antalet personer som dödas eller blir svårt skadade i en trafikolycka samt antalet olyckor att öka i förhållande till nollalternativet. De främsta orsakena är den ökade tillåtna hastigheten, 90 km/h samt den länge vägsträckan. Minskade bullerstörningar för boende vid befintlig väg 45. Ökade bullerstörningar för boende i området vid ny väg 45. att vägtrafiken flyttas. Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Ej uppfyllt mål Nollalternativet 26 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

8 Målformulering Nollalternativet Väst 1 Väst 2 Väst 3 Ombyggnad Förbättring Öst 1 Öst 3 Öst 4 Öst 5 Ökad framkomlighet Målet innebär att restiderna på sträckan ska minska för medborgarnas och näringslivets transporter. Möjligheterna att förflytta sig till fots och med cykel längs med väg 45 ska förbättras. God tillgänglighet Med målet avses här att väg 45 och samverkande vägnät ska vara lätt åtkomligt samt användbart för alla trafikantkategorier. Beträffande tillgänglighet till målpunkter vid sidan om vägen, se Minskade störningar ovan. Förutsättningar finns för ett öppet landskap Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte försämrar de fysiska eller ekonomiska förutsättningarna att bedriva jordbruk med nuvarande omfattning och inriktning. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar inte påtagligt. Vägen utgör inte en barriär för jordbruket och medför inte att olönsamma enheter isoleras. Tabell 4.5 Restiderna kommer inte att minska. Tillgängligheten till väg 45 och samverkande vägnät kommer inte att förbättras. Alla trafikantkategorier kommer inte att kunna använda väg 45. Befintlig väg kommer inte att försämra de fysiska eller ekonomiska förutsättningarna att bedriva jordbruk med nuvarande omfattning och inriktning. Ingen jordbruksmark tas i anspråk. Minskade restider. att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 kommer inte att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. Jordbruksmark tas i anspråk. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar. Ny väg kommer att utgöra en barriär för jordbruket. Minskade restider. att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 kommer inte att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. Försämrar förutsättningarna för att bedriva ett rationellt jordbruk. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar. Vägen utgör en barriär för jordbruket. Minskade restider. Delvis minskadearriäreffekter då vägtrafiken delvis flyttas. De föreslagna gång- och cykelvägarna och parallellvägarna innebär att tillgängligheten till väg 45 och samverkande vägnät är jämförbart med nollalternativet. Jordbruksmark tas i anspråk. I den norra delen kan en ny väg utgöra en barriär för jordbruket i. Minskade restider. Ökade barriäreffekter pga vägensutformning. Ny väg 45 kommer inte att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. Jordbruksmark tas i anspråk. I den norra delen kan en ny väg utgöra en barriär för jordbruket i. Något minskade restider. att gång- och cykelstråk samt vägpassager De föreslagna gång- och cykelvägarna och parallellvägarna innebär att tillgängligheten till väg 45 och samverkande vägnät är jämförbart med nollalternativet. Likvärdigt med dagens situation. Minskade restider. att vägtrafiken flyttas. att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 kommer inte att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. Liten andel Jordbruksmark tas i anspråk. Ny väg kommer inte att utgöra en barriär för jordbruket Ökade restider. att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 samt samverkande vägnät uppfyller inte målet. Nya vägens läge kräver längre transporter för att nå vägsystemet än nuvarande väg 45. Liten andel Jordbruksmark tas i anspråk. Ny väg kommer inte att utgöra en barriär för jordbruket Ökade restider att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 samt samverkande vägnät uppfyller inte målet. Nya vägens läge kräver längre transporter för att nå vägsystemet än nuvarande väg 45. Liten andel Jordbruksmark tas i anspråk. Ny väg kommer inte att utgöra en barriär för jordbruket Ökade restider att vägtrafiken flyttas. Ny väg 45 samt samverkande vägnät uppfyller inte målet. Nya vägens läge kräver längre transporter för att nå vägsystemet än nuvarande väg 45. Liten andel Jordbruksmark tas i anspråk. Ny väg kommer inte att utgöra en barriär för jordbruket Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Ej uppfyllt mål Nollalternativet Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 27

9 Målformulering Nollalternativet Väst 1 Väst 2 Väst 3 Ombyggnad Förbättring Öst 1 Öst 3 Öst 4 Öst 5 Området är attraktivt och tillgängligt för friluftsliv och turism Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte förändrar landskapskaraktären i området som helhet i sådan utsträckning att dess attraktivitet för friluftsutövare minskar. Målpunkter av betydelse för friluftslivet kan nås till fots och med cykel. De stråk som kan användas är gena, och har god framkomlighet. Särskilt attraktiva områdens värden och tillgänglighet bevaras och de kan upplevas utan påtagligt vägtrafikbuller, se kap 2.3. Bebyggelsemiljöer och strukturer med historik kan upplevas och tolkas Målet innebär att sammanhängande bebyggelsemiljöer och -strukturer som är av betydelse för områdets karaktär och förståelsen av områdets historia inte ska splittras eller påtagligt förändras. Ny eller ombyggd väg lokaliseras och utformas på sådant sätt att struktur, skala och den historiska dimensionen i sammanhängande bebyggelse miljöer bevaras och kan upplevas av dem som bor och vistas i området samt färdas på vägarna. Förutsättningar finns för en mångfald av ängs- och betesmarker Arealen hävdade ängs- och betesmarker med goda förutsättningar för artrikedom minskar inte. Det finns spridningskorridorer mellan områdena, som ger förutsättningar för ett ekologiskt samspel. Odlingslandskapet är småskaligt och omväxlande Målet innebär att odlingslandskapets småskaliga och omväxlande bebyggelse- och brukningsmönster kan bibehållas, utvecklas och upplevas. Detta gäller framför allt inom de två områden som särskilt utpekas i länsstyrelsens kulturmiljöanalys, d.v.s. området vid Orsasjön och Digerbergsområdet. Tabell 4.6 Ingen förändring av landskapskaraktären. Fortsatta svårigheter att röra sig tvärs och längs med väg 45 för att nå målpunkter till fots eller med cykel. Bebyggelsemiljöer och strukturer förändras inte. Inga intrång på värdefulla ängsoch hagmarker. Vägens utformning hindrar inte att dessa marker bibehålls och sköts. Vägens läge och utformning utgör inget hinder för att odligslandskapets bebyggelse- och brukningsmönster kan bibehållas, utvecklas och upplevas. Korridorens läge förändrar landskapskaraktären i området vid Lindänget och Orsasjöns stränder. Området kommer inte att kunna upplevas utan störande trafikbuller. Ger påverkan på framförallt strukturer i landskapet. I området vid Lunden är detta särskilt påtagligt. Kan ge påverkan på Lindänget. Korridoren ligger i närheten av Knutar Einars äng, Odlingslandskapet i området vid Orsasjön påverkas starkt av korridorens läge. Landskapskaraktären förandras, viss påverkan på områdets värde för friluftslivet. Ger påverkan på framförallt strukturer i landskapet. I området vid Holen är detta särskilt påtagligt. Intrång görs i ett flertal ängsoch hagmarker. Skötseln försvåras vilket kan leda till igenväxning som i sin tur leder till att det ekologiska samspelet försvåras. Korridoren ligger i närheten av Knutar Einars äng, Odlingslandskapet i området vid Orsasjön påverkas starkt av korridorens läge. Förändrar inte landskapskaraktären i den grad så att området värde för friluftslivet begränsas. Målpunkter kan nås. Särskilt attraktiva områden kan upplevas utan störande trafikbuller. Ger påverkan på framförallt strukturer i landskapet vid Holen. Ingen direkt påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Beroende på vilket vägläge som väljs inom korridoren kan det ge ett visst intrång på en ängsmark i Holen. Korridoren ligger i närheten av Knutar Einars äng Vägens närhet kan inverka på spridningskorridorer i landskapet. Viss påverkan på odlingslandskapet i området vid Orsasjön. Förändrar inte landskapskaraktären i den grad så att området värde för friluftslivet begränsas. Målpunkter kan nås. Särskilt attraktiva områden kan upplevas utan störande trafikbuller. Ger påverkan på framförallt strukturer i landskapet. I området vid Holen är detta särskilt påtagligt. Ingen direkt påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Intrång görs i ett flertal ängsoch hagmarker. Skötseln försvåras vilket kan leda till igenväxning som i sin tur leder till att det ekologiska samspelet försvåras. Korridoren ligger i närheten av natura 2000-området Knutar Einars äng.vägens närhet kan inverka på spridningskorridorer i landskapet. Ingen påverkan på de särskilt utpekade områdena. Förändrar inte landskapskaraktären i den grad så att området värde för friluftslivet begränsas. Målpunkter kan nås. Särskilt attraktiva områden kan upplevas utan störande trafikbuller. Ingen direkt påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Inget intrång på värdefulla ängsoch hagmarker. Ingen påverkan på de särskilt utpekade områdena. Förändrar landskapskaraktären i området vid Skeer. Kårgärdesprofilen kommer inte att kuna bevaras. Området kommer inte att kunna upplevas utan störande trafikbuller. Ingen påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Beroende på vilket vägläge som väljs inom korridoren kan det ge ett visst intrång på en ängsmark i Holen. Korridoren ligger i närheten av natura 2000-området Knutar Einars äng. Vägens närhet kan inverka på spridningskorridorer i landskapet Viss påverkan på odlingslandskapet i området vid Orsasjön. Påverkan i området runt Turistvägen. Den nya vägen kan försämra möjligheterna till utblickar från turist vägen samt församra området värde för friluftslivet. Ger påverkan på framförallt strukturer i landskapet vid Oljonsbyn. Ingen direkt påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Inget intrång på värdefulla ängsoch hagmarker. Odlingslandskapet i Digerbergsområdet påverkas starkt av korridorens läge. Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Ej uppfyllt mål Nollalternativet Förändrar inte landskapskaraktären i den grad så att områdets värde för friluftslivet begränsas. Målpunkter kan nås. Särskilt attraktiva områden kan upplevas utan störande trafikbuller. Ingen påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Beroende på vilket vägläge som väljs inom korridoren kan det ge ett visst intrång på en ängsmark i Viborg. Ingen påverkan på de särskilt utpekade områdena. Förändrar inte landskapskaraktären i den grad så att områdets värde för friluftslivet begränsas. Målpunkter kan nås. Särskilt attraktiva områden kan upplevas utan störande trafikbuller. Ingen påverkan på utpekade bebyggelsemiljöer. Inget intrång på värdefulla ängsoch hagmarker. Ingen påverkan på de särskilt utpekade områdena. 28 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

10 Målformulering Nollalternativet Väst 1 Väst 2 Väst 3 Ombyggnad Förbättring Öst 1 Öst 3 Öst 4 Öst 5 Natura 2000-områden påverkas inte negativt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av Natura 2000-områdena Lindänget och Knutar Einars äng inte påverkas negativt av vägprojektet ensamt eller tillsammans med annan verksamhet eller åtgärd. Målet avser såväl de utpekade områdena i sig som andra områden av betydelse för livsmiljön eller skyddade arter inom de utpekade områdena. Fåglar inom Natura 2000-området Lindänget hindras t.ex. inte från att söka föda på åkrarna öster om järnvägen. Riksintressen skadas inte påtagligt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av riksintresseområden enligt 3-4 kap. miljöbalken inte påtagligt skadas. De lämningar samt fysiska och visuella strukturer som utgör värdekärnor inom riksintressen för kulturmiljön skadas inte. Möjligheterna att uttolka och förstå kulturhistoriska skeenden och samband minskar inte. Detta gäller även områden som inte ingår i riksintresset, men som i länsstyrelsens kulturmiljöanalys angetts ha stora värden med koppling till riksintressena. Tabell 4.7 Ingen påverkan på de utpekade Natura 2000-områdena. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada. Det är stor risk att Natura 2000 området Lindänget påverkas negativt. Orsasjön är av riksintresse för kulturmiljö. Korridorens läge medför stor risk för att värden inom riksintresset utsätts för påtaglig skada. Vägkorridorens läge öster om Knutar Einars äng medför mer belagd yta i närheten av ängen vilket minskar arealen av möjliga spridningskorridorer. Det finns risk för att ängen påverkas av luftburna partiklar och näringsämnen. Liten risk för påverkan på Natura 2000-området Lindänget. Främst gäller det en risk för störande buller från vägen. Orsasjön är av riksintresse för kulturmiljö. Korridorens läge medför stor risk för att värden inom riksintresset utsätts för påtaglig skada. Vägkorridorens läge öster om Knutar Einars äng medför mer belagd yta i närheten av ängen vilket minskar arealen av möjliga spridningskorridorer. Det finns risk för att ängen påverkas av luftburna partiklar och näringsämnen. Liten risk för påverkan på Natura 2000-området Lindänget. Främst gäller det en risk för störande buller från vägen. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada. Vägkorridorens läge öster om Knutar Einars äng medför mer belagd yta i närheten av ängen vilket minskar arealen av möjliga spridningskorridorer. Det finns risk för att ängen påverkas av luftburna partiklar och näringsämnen. Liten risk för påverkan på Natura 2000-området Lindänget. Främst gäller det en risk för störande buller från vägen. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada. Ingen påverkan på utpekade Natura 2000-områden. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada. Vägkorridorens läge öster om Knutar Einars äng medför mer belagd yta i närheten av ängen vilket minskar arealen av möjliga spridningskorridorer. Det finns risk för att ängen påverkas av luftburna partiklar och näringsämnen. Liten risk för påverkan på Natura 2000-området Lindänget. Främst gäller det en risk för störande buller från vägen. Den geologiska värdekärnan Kårgärdesprofilen kommer starkt att påverkas. Inga övriga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada. Ingen påverkan på utpekade Natura 2000-områden. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada Ingen påverkan på utpekade Natura 2000-områden. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada Ingen påverkan på utpekade Natura 2000-områden. Inga utpekade kvaliteter inom riksintressena bedöms utsättas för påtaglig skada Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Ej uppfyllt mål Nollalternativet Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 29

11 Målformulering Nollalternativet Väst 1 Väst 2 Väst 3 Ombyggnad Förbättring Öst 1 Öst 3 Öst 4 Öst 5 Trafikantupplevelser och turism stimuleras Målet innebär att vägen lokaliseras och utformas så att trafikanter får god överblick och positiv upplevelse av omgivande landskap. Annan markanvändning försvåras inte Ny väg eller förändring av befintlig väg tar inte i anspråk eller försvårar nyttjandet av mark som av kommunerna bedöms vara särskilt lämpad för etablering av bostäder, verksamheter eller liknande. Samhällsekonomi Målet är en positiv nettonuvärdeskvot. Det optimala värdet är 1,0. Till grund för beräkningen ligger följande parameterar som har effekter på alternativen. Restidskostnader Fordonskostnader Godskostnader TS - effekter Utsläpp Komfort Drift- och underhållskostnader Tabell 4.8 Vägens läge ger trafikanterna en god överblick och en positiv upplevelse av det omgivande landskapet. Vägens utformning tar ingen ny mark i anspråk. Beräknas inte Vägens läge ger trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot 0,7 Vägens läge ger inte trafikanterna en god överblick eller en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot 0,2 Vägens läge ger delvis trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot 0,6 Vägens läge ger delvis trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot 0,3 Vägens läge ger delvis trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot 0,2 Vägens läge ger delvis trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Området vid Digerberget är eftertraktat vad gäller byggandet av småhus. En väg i detta läge skulle vara olämpligt ur den aspekten. Påverkar detaljplan nr 79, lagakraft Nettonuvärdeskvot 0,3 Vägens läge ger trafikanterna en god överblick samt en positiv upplevelse av landskapet. Området vid Digerberget är eftertraktat vad gäller byggandet av småhus. En väg i detta läge skulle vara olämpligt ur den aspekten. Nettonuvärdeskvot < -1,0 Vägens läge ger trafikanterna en begränsad överblick av landsakpet vilket ger minskar upplevelsen av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot < -1,0 Vägens östliga läge bidrar inte till att trafikanterna får en god överblick av landskapet och/eller en positiv upplevelse av landskapet. Försvårar inte nyttjandet av mark som kommunen har bedömt som särskilt användbar till bostäder eller verksamheter. Nettonuvärdeskvot < -1,0 Hög måluppfyllelse Måttlig måluppfyllelse Låg måluppfyllelse Ej uppfyllt mål Nollalternativet 30 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

12 SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERING De två viktigaste kriterierna som styr urvalet av vilka alternativ som ska studeras vidare är: att alternativets utformning i så stor utsträckning som möjligt bidrar till att åtgärda de brister som har konstaterats, se kap 2.3 att alternativet uppvisar en positiv samhällsekonomi Alternativ Väst 1 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats kan åtgärdas. Alternativet beräknas ha en positiv nettonuvärdeskvot. Alternativets läge ger en positiv trafikantupplevelse och försvårar inte den kommunala planeringen. Negativa effekter: Områdets natur- och kulturvärden kommer starkt att påverkas av alternativets utformning och läge. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar. Ny väg kommer att utgöra en barriär för jordbruket. Risk för bullerstörningar inom Natura 2000-området Lindänget. Alternativ Väst 2 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats kan åtgärdas. Alternativet beräknas ha en positiv nettonuvärdeskvot. Alternativets läge försvårar inte den kommunala planeringen. Liten risk för bullerstörningar inom Natura 2000-området Lindänget. Negativa effekter: Områdets natur- och kulturvärden kommer starkt att påverkas av alternativets utformning och läge. Trafikanternas upplevelse av landskapet kommer inte att främjas på den del som går i skärning. Risk för påverkan på Natura 2000-området Knutar Einars äng. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar. Ny väg kommer att utgöra en barriär för jordbruket. Alternativ Väst 3 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats helt eller delvis kan åtgärdas. Alternativet beräknas ha en positiv nettonuvärdeskvot. Alternativets läge ger en positiv trafikantupplevelse och försvårar inte den kommunala planeringen. Inga riksintressen skadas påtagligt. Områdets värde för friluftslivet bibehålls. Något minskade störningar för vissa boende längs väg 45. Liten risk för bullerstörningar inom Natura 2000-området Lindänget. Negativa effekter: Fortsatt hög trafikbelastning genom Vångsgärde - Holen vilket leder till ökade störningar och ökade barriäreffekter. Risk för påverkan på Natura 2000-området Knutar Einars äng. Alternativ Ombyggnad Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats avseende trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet helt eller delvis åtgärdas. Inga riksintressen skadas påtagligt. Områdets värde för friluftslivet bibehålls. Alternativet beräkans ha en positiv nettonuvärdeskvot. Alternativets läge ger en positiv trafikantupplevelse och försvårar inte den kommunala planeringen. Negativa effekter: Alternativets utformning och läge innebär mycket ökade störningar för boende vid väg 45. Alternativet medför alltför stora intrång i befintlig boendemiljö, exempelvis skulle ett stort antal bostadshus behöva rivas. Bärriäreffekterna i området kommer att öka. Flera värdefulla ängsmarker kommer att påverkas. Risk för påverkan på Natura 2000-området Knutar Einars äng. Alternativ Förbättring Positiva effekter: Områdets natur- och kulturvärden kommer inte eller i mycket liten omfattning att påverkas av alternativets utformning och läge. Alternativet beräknas ha en positiv nettonuvärdeskvot. Alternativets läge ger en positiv trafikantupplevelse och försvårar inte den kommunala planeringen. De barriäreffekter som i dag finns kommer att minska då gång- och cykelstråk och vägpassager efter Negativa effekter: Alternativets utformning och läge bidrar i liten omfattning till att de brister som konstaterats kan åtgärdas. Alternativ Öst 1 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats helt eller delvis åtgärdas. Alternativet beräknas ha en positiv nettonuvärdeskvot. Inga riksintressen skadas påtagligt. Negativa effekter: Alternativet innebär stora intrång i boendemiljön, vilket leder till störningar för de boende. Områdets värde för friluftslivet minskar. Området är attraktivt för nybyggnation av bostäder, vilket försvåras av alternativets läge. Risk för påverkan på Natura 2000-området Knutar Einars äng. Liten risk för bullerstörningar inom Natura 2000-området Lindänget. Alternativ Öst 3 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats avseende trafiksäkerhet och minskade störningar helt eller delvis åtgärdas. Inga riksintressen skadas påtagligt. Ingen påverkan på Natura 2000-områden. Alternativets läge ger en positiv trafikantupplevelse. Negativa effekter: Alternativet medför ökade restider. Alternativet uppvisar en negativ nettonuvärdeskvot. Områdets värde för friluftslivet minskar. Området är attraktivt för nybyggnationer av bostäder, vilket försvåras av alternativets läge. Odlingslandskapet inom Digerbergsområdet påverkas starkt av korridorens läge. Alternativ Öst 4 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats avseende störningar längs befintlig väg 45 åtgärdas. Områdets natur- och kulturvärden kommer i liten omfattning att påverkas av alternativets utformning och läge. Negativa effekter: Alternativets utformning och läge bidrar inte till att de brister som konstaterats avseende trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet åtgärdas. Alternativet uppvisar en negativ nettonuvärdeskvot. Alternativ Öst 5 Positiva effekter: Alternativets utformning och läge bidrar till att de brister som konstaterats avseende störningar längs befintlig väg 45 åtgärdas. Områdets natur- och kulturvärden kommer i liten omfattning att påverkas av alternativets utformning och läge. Negativa effekter: Alternativets utformning och läge bidrar inte till att de brister som konstaterats avseende trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet åtgärdas. Alternativet uppvisar en negativ nettonuvärdeskvot. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 31

13 Bortvalda alternativ Följande alternativ har valts bort och har inte studerats vidare i vägutredningen. Alternativ Ombyggnad Alternativ Öst 3 Alternativ Öst 4 Alternativ Öst 5 Skälet till att att alternativ Ombyggnad har valts bort är främst intrånget i den befintliga miljön i Vångsgärde och Holen. Skälet till att alternativen Öst 3-5 har valts bort är främst att alternativen inte är samhällsekonomiskt lönsamma att bygga Kvarstående alternativ Efter utvärderingen kvarstår de fem alternativ som redovisas nedan. Alla fem alternativen har samma start- och slutpunkt. Startpunkten är belägen ca 1600 meter söder om bebyggelsen i Kråkgårdarna och slutpunkten är vid cirkulationsplatsen, Moravägen/Slättbergsvägen. De kvarstående alternativen är: Alternativ Väst 1 går längst västerut av alla alternativ. Sträckningen följer delvis gamla banvallen och Lisselhedsvägen. Alternativet ansluter till befintlig väg 45 strax söder om Enån. Alternativ Väst 2 går väster om Kråkgårdarna, Vångsgärde och Holen för att sedan gå parallellt med befintlig väg 45 på dess västra sida. Alternativet ansluter till befintlig väg 45 strax söder om Enån. Alternativ Väst 3 går väster om Kråkgårdarna och ansluter befintlig väg vid Vångsgärde och följer därefter nuvarande väg 45 genom Holen. Därefter viker alternativet västerut från befintlig väg för att sedan återigen ansluta till befintlig väg 45 strax söder om Enån. Alternativ Förbättring - följer i huvudsak befintlig vägsträckning Alternativ Öst 1- går öster om Kråkgårdarna och korsar befintlig väg i höjd med Skeervägen i norra delen av Holen, för att sedan gå parallellt med befintlig väg 45 på dess västra sida. Alternativet ansluter till befintlig väg 45 strax söder om Enån. Detaljerade ritningar som visar de fem alternativen i plan och profil redovisas i bilagorna 2-6 Där sektionsangivelser ges i text återfinns dessa på respektive bilaga. Sektionsangivelser är ungefärliga och avrundade till närmast hundratal meter. Totala avståndet mellan alternativens start- och slutpunkter benämns väglängd. VÄGTYP OCH SEKTION Alternativ Väst 1, Väst 2 och Öst 1 Vägtypen för alternativen är en mötesfri trefältsväg vilket motsvarar målstandard, se kapitel 4.1. Enstaka avsteg från målstandardens sektion kan behöva göras t.ex. vid bostadsfastigheter, se kapitel 4.1. Alternativ Väst 3 Vägtypen motsvarar till största delen målstandarden. Genom Vångsgärde och Holen föreslås alternativ Väst 3 utföras med en variant på målstandarden. Där föreslås en ny typ av tvåfältsväg som är 9 meter bred och där körfälten separeras av en heldragen linje som markerar omkörningsförbud. I den heldragna linjen finns ett urfräst spår som är intermittent, det vill säga omväxlande fräst och inte fräst. När däcken kommer i kontakt med linjen skapas ett ljud som gör föraren uppmärksam på att denne är nära den andra körbanan, se kapitel 4.1. Alternativ Förbättring Vägtypen motsvarar målstandard på sträckan söder om Kråkgårdarna. Därefter föreslås en normal tvåfältsväg som är 7,5 meter bred hela den återstående sträckan fram till Enån. se kapitel 4.1. Vilket innebär att målstandard avseende sektion frångås på större delen av sträckan. Alternativ Förbättring innebär åtgärder på befintlig väg vilket inte räknas som väsentlig ombyggnad. Vägverkets definition av väsentlig ombyggnad är: Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning det vill säga, fråga om väsentliga justeringar av vägen i plan eller profil Alternativ Förbättring innebär därmed att det krävs bullerskyddsåtgärder endast för att åtgärda bullernivåer ner till 65 dba, vilket redan idag är utfört på ett flertal fastigheter. 32 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

14 Alternativ Väst 1 Karta 4.4. Alternativ Väst 1, se bilaga 2 Målstandard Alternativ Väst 1 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri landsväg med tre körfält med mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Sektion och linjeföring Alternativet utformas enligt den sektion som anges i målstandard, se kap 4.1. Vägområdets totala bredd blir som minst 36 meter men ökar i sidolutande terräng till cirka 50 meter exklusive eventuella parallellvägar/anslutningsvägar och gång- och cykelvägar. Plan - och profilgeometrin uppfyller krav på god standard. Längslutningarna är små, maximalt 3,3 procent lutning på en 250 meter Foto 4.1. Alternativ Väst 1. Foto: SkyMovies lång sträcka. Huvudsakligen kommer alternativ Väst 1 att följa befintlig marknivå med små skärningar och låga bankar. Landskapsbild Korridoren löper genom landskapet i två huvudsakliga avsnitt, tät granskog samt storskaligt jordbrukslandskap. Skogen får anses vara tämligen ensartad och ger inga utblickar över landskapet. En övergångszon binder samman skog och öppen jordbruksmark och består av en serie relativt stora öppna ytor som sluts genom tät skog med raka och skarpa gränser. Utmärkande för delen är också den tydliga lutningen ner mot Orsasjön. När korridoren har lämnat den sista träddungen öppnar det storskaliga jordbrukslandskapet upp sig. Linjeföring på befintlig infrastruktur är rätvinklig och på de svagt sluttande fälten ligger gårdar och mindre husgrupperingar utspridda. Kontakten med Orsasjön gör sig gällande först här, så även glimtar av Orsa kyrka. Vid avslutningen av sträckan sluter sig det öppna landskapet sig genom en gradvis förtätning av vegetationen. Korsningar och anslutningar Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kalkberget Fyrvägskorsning med Lisselhedsgatan. Fyrvägskorsning med Lisselhedsvägen. Trevägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Lindänget Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ett förslag redovisas i bilaga 2. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 33

15 Parallellvägar och gång- och cykelvägar För att tillgodose behovet av samt gång-, cykel- och parallellvägar bör det eftersträvas att behålla möjligheten till att även fortsättningsvis nyttja Lisselhedsvägen för detta ändamål, där så är möjligt. Det bedöms finnas behov av en ny gång- och cykelväg vid vägen mot Näset, samt vid Lindänget i riktning mot Orsa. Ett förslag redovisas i bilaga 2. Broar och portar För alternativet föreslås två portar för gång- och cykeltrafik. Den första porten föreslås i anslutning mellan Lisselhedsvägen och vägen mot Holen. Den andra porten föreslås strax söder om passagen vid Enån. Ett förslag redovisas i bilaga 2. Grundläggning Södra hälften av Väst 1 går över moränmark med inslag av lera och silt. Den norra hälften av Väst 1 går över finkorniga sediment på isälvsavlagringar. De finkorniga sedimenten består oftast av silt. Vägen kan i stort sett byggas utan grundförstärkningsåtgärder. Delar av sträckan går över jordarter som är mycket tjälfarliga vilket medför tjockare vägöverbyggnad alternativt tjälisolerad terrass. Befintlig väg 45 Ungefär 6 km av nuvarande väg kommer ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 1 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Vid strategiska ställen föreslås riskreducerande passager där en refug skiljer körfälten åt och möjliggör att oskyddade trafikanter kan passera ett körfält i taget. En översyn av anslutning till fastigheterna och enskilda vägar är också nödvändig. Pausplatser Sträckan erbjuder två möjliga lägen för någon form av rast/pausplats för resande. Den södra är placerad uppe på den sista höjden innan det öppna odlingslandskapet helt tar vid. Detta ger bra utblickar över landskapet. Den norra ligger i anslutning till strandängarna. Platsen, med dess kvaliteter i form av öppenheten och närheten till sjön, bör vara attraktiv som pausplats. Ett förslag redovisas i bilaga 2. Karta 4.5. Jordartskarta med Alternativ Väst 1. Källa SWECO VBB 34 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

16 Alternativ Väst 2 Karta 4.6. Alternativ Väst 2, se bilaga 3 Målstandard Alternativ Väst 2 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri landsväg med tre körfält med mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Alternativet följer nuvarande väg 45: s sträckning cirka meter innan det viker av mot väster. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav ca meter i nybruten terräng. Sektion och linjeföring Alternativet utformas enligt den sektion som anges i målstandard, se kap 4.1. Vägområdets totala bredd blir som minst 36 meter men ökar i sidolutande terräng till som mest cirka 65 meter. exklusive eventuella parallellvägar/anslutningsvägar och gång- och cykelvägar. Plan- och profilgeometrin uppfyller krav på god standard. Längslutningarna är små, maximalt 3,5 procent lutning på en 600 Foto 4.2. Alternativ Väst 2. Foto: SkyMovies meter lång sträcka. Huvudsakligen kommer alternativ Väst 2 att följa befintlig markyta med små skärningar och låga bankar. Vid fyrvägskorset i Holen föreslås vägen gå i djupare skärning som möjliggör att de två befintliga byvägarna kan ledas på broar över väg 45. Det innebär att alternativet på en meter lång sträcka går i en skärning som är mellan en och åtta meter djup. Landskapsbild Korridoren för Väst 2 går genom samma landskapskaraktärer som Väst 1. På den södra delen är landskapsbilden identisk. På den norra delen befinner sig Väst 2 högre upp i sluttningen. Detta innebär att vyerna blir kraftfullare ut mot Orsasjön. Dragningen ger också en större närhet till befintlig bebyggelse med tillhörande vegetation som sluter det öppna landskapet på ett mer markant sätt än alternativ Väst 1. Det högre läget ökar möjligheten till att se landmärket, Orsa kyrka. Korsningar och anslutningar Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med Lisselhedsgatan. Trevägskorsning vid Kungshaga. Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda. Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ett förslag redovisas i bilaga 3. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 35

17 Parallellvägar och gång- och cykelvägar Behovet av parallellvägar och gång- och cykelvägar bedöms som ringa. Ett förslag redovisas i bilaga 3 Broar och portar För alternativet föreslås en gång- och cykelbro över väg 45 i sydvästra delen av Vångsgärde och en gång- och cykelport under väg 45 strax söder om passagen vid Enån. För att bibehålla det lokala vägnätet föreslås dessutom två broar över väg 45 i anslutning till fyrvägskorset i Holen. Ett förslag redovisas i bilaga 3. Grundläggning I stortsätt hela Väst 2 går över moränmark. det kan finnas risk för inslag av lera och silt. Vägen kan i stort sett byggas utan grundförstärkningsåtgärder. Lokala avsnitt av sträckan går över jordarter som är mycket tjälfarliga vilket medför tjockare vägöverbyggnad alternativt tjälisolerad terrass. Där vägen går i skärning i området väster om Holen, mellan sektion 3/800 och 4/500, kan det finnas risk att grundvattenytan ligger ovan skärningsdjupet. Om så är fallet måste grundvattnet sänkas lokalt. Detta studeras närmare i senare skede. Befintlig väg 45 Ungefär 5,5 km av nuvarande väg kommer ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 2 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Vid strategiska ställen föreslås riskreducerande passager där en refug skiljer körfälten åt och möjliggör att oskyddade trafikanter kan passera ett körfält i taget. En översyn av anslutning till fastigheterna och enskilda vägar är också nödvändig. Pausplatser Sträckan erbjuder inga fördelaktiga lägen för pausplatser ur synvinkeln landskapsupplevelse. Istället föreslås att den befintliga platsen strax söder om Orsa utvecklas. Karta 4.7. Jordartskarta med Alternativ Väst 2. Källa SWECO VBB 36 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

18 Alternativ Väst 3 Karta 4.8. Alternativ Väst 3, se bilaga 4 Målstandard Alternativ Väst 3 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1, på huvuddelen av sträckan. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri landsväg med tre körfält och mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Föreslagen målstandard följs söder och norr om Holens by mellan sektionerna 0/000 och 2/800 och mellan sektionerna 4/000 och 6/200. Genom Vångsgärde och Holen föreslås alternativ Väst 3 utföras med avsteg från målstandarden. Där föreslås en ny typ av tvåfältsväg som är en 9 meter bred väg och där körfälten separeras av en heldragen linje som markerar omkörningsförbud. I den heldragna linjen finns ett urfräst spår som är inermittent, det vill säga omväxlande fräst och inte fräst, se kapitel 4.1. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Foto 4.3. Alternativ Väst 3. Foto: SkyMovies Sektion och linjeföring Alternativet utformas på huvuddelen av sträckan enligt den sektion som anges i målstandard, se kap 4.1. Vägområdets totala bredd blir som minst 36 meter men ökar i sidolutande terräng till som mest cirka 50 meter exklusive eventuella parallellvägar och gång- och cykelvägar. På sträckan genom Vångsgärde och Holen föreslås alternativ Väst 3 utföras med avsteg från målstandarden Den totala bredden för vägområdet blir som minst 31 meter men bredden ökar i sidolutande terräng och blir som mest cirka 40 meter exklusive eventuella parallellvägar och gång- och cykelvägar. Plan- och profilgeometrin uppfyller krav på god standard. Längslutningarna är små sett över längre sträckor, maximalt 3,9 procent lutning på en 100 meter lång sträcka. Huvudsakligen kommer alternativ Väst 3 att följa befintlig markyta med små skärningar och låga bankar. Landskapsbild Korridoren för Väst 3 går på den södra tredjedelen genom samma landskapskaraktärer som Väst 1. Korridoren tar sin start i tät granskog som efterhand öppnar upp sig i form av större trädomslutna fält ända tills korridoren ansluter till befintlig väg i Vångsgärde. Landskapsbilden kännetecknas främst av de vyer som öppnas upp ut mot Orsasjön. Orsa kyrka kan skönjas emellanåt. Det öppna landskapet med spridd bebyggelse avslöjar också gamla mönster och strukturer i form av mindre vägars dragningar och bebyggelsen kopplat till dessa, främst vid Holens by. Norr om Holens by lämnar korridoren dagens väg och förenar sig med Väst 2, kopplingen väg-hus försvinner. Landskapskaraktären är stora öppna fält vars vyer sträcker sig ned till sjön. Östra sidans sluttning upp mot Digerbergets åskam är täckt av villatomter med tillhörande vegetation, skapandes en jämn visuell gräns. I likhet med de andra alternativen sluter sig det öppna landskapet sig i slutet av sträckan. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 37

19 Korsningar och anslutningar Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med Lisselhedsgatan och väg som anluter till väg 980. Fyrvägskorsning norr om Holen Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ett förslag redovisas i bilaga 4. Parallellvägar och gång- och cykelvägar Alternativets utformning skapar ett omfattande behov av både gång-, cykel- och parallellvägar. Främst uppstår behovet i anslutning till delsträckan genom Vångsgärde och Holen. På den sträckan föreslås ett kombinerat parallellvägnät och gång- och cykelvägnät på bägge sidor av väg 45, frånsett vissa delar där befintligt lokalt vägnät kan täcka behovet. För att komplettera byvägarna krävs att cirka 400 meter gång- och cykelväg och cirka meter parallellväg byggs. Ett förslag redovisas i bilaga 4. Broar och portar För att täcka behovet av passager föreslås tre gång- och cykelportar. Den första vid Vixnersvägen, den andra vid vägen mot Kungshaga och den tredje strax söder om Enån. Ett förslag redovisas i bilaga 4 Grundläggning I stort sett hela Väst 2 går över moränmark. det kan finnas risk för inslag av lera och silt. Vägen kan i stort sett byggas utan grundförstärkningsåtgärder. Mycket lokala avsnitt av sträckan går över jordarter som är mycket tjälfarliga vilket medför tjockare vägöverbyggnad alternativt tjälisolerad terrass. Där vägen går i skärning i området väster om Holen, mellan sektion 3/800 och 4/500, kan det finnas risk att grundvattenytan ligger ovan skärningsdjupet. Om så är fallet måste grundvattnet sänkas lokalt. Detta studeras närmare i senare skede. Befintlig väg 45 Ungefär 3,5 km av nuvarande väg kommer ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 3 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Vid strategiska ställen föreslås riskreducerande passager där en refug skiljer körfälten åt och möjliggör att oskyddade trafikanter kan passera ett körfält i taget. En översyn av anslutning till fastigheterna och enskilda vägar är också nödvändig. Pausplatser Sträckan erbjuder inga fördelaktiga lägen för pausplatser ur synpunkten landskapsupplevelse. Istället föreslåa att den befintliga plats som finns idag strax söder om Orsa utvecklas. Karta 4.9. Möjliga lösningar för plankorsningar och portar för gångoch cykeltrafik samt parallellvägar- och gc-vägar för alternativ Väst 3 Karta Jordartskarta med Alternativ Väst 3. Källa SWECO VBB 38 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

20 Alternativ Förbättring Karta Alternativ Förbättring, se bilaga 5 Målstandard Alternativ Förbättring utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1, mellan sektion 0/000 och 1/600 söder om Kråkgårdarna. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri landsväg med tre körfält och mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Från Kråkgårdarna och norr därom, mellan sektion 1/600 och 6/500, utformas alternativ Förbättring med ett avsteg från målstandard som innebär 7,5 meter bred tvåfältsväg utan mittseparering och med 70 km/h som tillåten hastighet. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter och ny väg kommer att följa befintlig vägsträckning. Foto 4.4. Alternativ Förbättring. Foto: SkyMovies Sektion och linjeföring Alternativet utformas till en mindre del (från sektion 0/000 till 1/600) enligt den sektion som anges i målstandard, se kap 4.1. På denna delsträcka blir vägområdets totala bredd som minst 36 meter men ökar i sidolutande terräng till som mest cirka 45 meter. För den större delen av sträckan (från sektion 1/600 till 6/500) som följer befintlig väg med 7,5 meter ny vägbredd blir vägområdets totala bredd 21,5 meter men ökar i sidolutande terräng till som mest cirka 30 meter exklusive eventuella parallellvägar och gång- och cykelvägar. Plan- och profilgeometrin uppfyller krav på god standard. Längslutningarna är små sett över längre sträckor med som mest 3,2 procent lutning på en 300 meter lång sträcka. Alternativ Förbättring följer befintlig vägsträckning vilket innebär att inga nya vägskärningar och vägbankar uppstår. Landskapsbild Korridoren tar sin start i tät granskog som efterhand öppnar upp sig i form av större trädomslutna fält. Landskapsbilden kännetecknas främst av de vyer som öppnas upp ut mot Orsasjön. Orsa kyrka kan skönjas emellanåt. Det öppna landskapet med spridd bebyggelse avslöjar också gamla mönster och strukturer i form av mindre vägars dragningar och bebyggelsen kopplat till dessa, främst vid Holens by. Landskapskaraktären är stora öppna fält vars vyer sträcker sig ned till sjön. Östra sidans sluttning upp mot Digerbergets åskam är täckt av villatomter med tillhörande vegetation, skapandes en jämn visuell gräns. I likhet med de andra alternativen sluter sig det öppna landskapet sig i slutet av sträckan. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 39

21 Korsningar och anslutningar Totalt föreslås sex anslutningar med nuvarande trafiksystem: Fyrvägskorsning med Lisselhedsgatan och väg som ansluter till väg 980 Fyrvägskorsning i Vångsgärde. Fyrvägskorsning i Holen. Fyrvägskorsning med Skeervägen. Trevägskorsning med Högbackavägen. Trevägskorsning med Lisselhedsvägen Höglunda. Ett förslag redovisas i bilaga 5. Parallellvägar och gång- och cykelvägar Alternativets utformning skapar ett omfattande behov av både gång-, cykel- och parallellvägar. I stort sett finns behov av parallellvägar och gång- och cykelvägar från Kråkgårdarna i söder fram till korsningen med Lisselhedsvägen i Höglunda. Från södra delarna av Vångsgärde till Södra delen av Höglunda föreslås ett parallellvägnät på båda sidor av väg 45. På vissa delsträckor kan dock nuvarande lokalt vägnät täcka upp behovet av parallellvägar och gång- och cykelvägar. För att komplettera byvägarna krävs att cirka meter gång- och cykelväg och cirka meter parallellväg byggs. Ett förslag redovisas i bilaga 5. Broar och portar För att täcka behovet av passager föreslås tre portar för gång- och cykeltrafik. Den första föreslås vid Vixnersvägen, den andra vid vägen mot Kungshaga och den tredje strax söder om Enån. Ett förslag redovisas i bilaga 5. Grundläggning Till största delen går alternativ Förbättring över fastare moränmark med inslag av finkornigare jordar. Vägen kan i stort sett byggas utan grundförstärkningsåtgärder. Mycket lokala avsnitt av sträckan går över jordarter som är mycket tjälfarliga vilket medför tjockare vägöverbyggnad alternativt tjälisolerad terrass. Pausplatser En ombyggnation av sträckan ger inga nya möjliga lägen för pausplatser ur synpunkten landskapsupplevelse. Istället föreslås att den befintliga plats som finns idag strax söder om Orsa utvecklas. Karta Möjliga lösningar för plankorsningar och portar för gångoch cykeltrafik samt och parallellvägar och gång- och cykelvägar för alternativ Förbättring Karta Jordartskarta med Alternativ Förbättring. Källa SWECO VBB 40 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

22 Alternativ Öst 1 Karta Alternativ Öst 1, se bilaga 6 Målstandard Alternativ Öst 1 utförs enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri landsväg med tre körfält och mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Sektion och linjeföring Alternativet utförs enligt den sektion som anges i målstandarden, se kap 4.1. Vägområdets totala bredd blir som minst 36 meter men ökar i sidolutande terräng till som mest cirka 70 meter exklusive eventuella parallellvägar och gång- och cykelvägar. Plan- och profilgeometrin uppfyller krav på god standard men längslutningarna blir stora och långa, som mest fem procent lutning på en meter lång sträcka. Öst 1 kommer till viss del att följa Foto 4.5. Alternativ Öst 1. Foto: SkyMovies befintlig markyta med små skärningar och låga bankar. Där alternativet passerar Vixnersvägen kommer det att bli en djup skärning för att möjliggöra broar på vilka lokalvägar kan ledas över väg 45. Det innebär skärningsdjup på en till sex meter på en cirka meter lång sträcka. I skogslandskapet dessförinnan är landskapet något varierande och vägens nivå kan inte helt följa topografin varför enstaka höga bankar (maximalt sex meter) och enstaka djupa skärningar (maximalt två meter) kommer att krävas. Landskapsbild Med start i skog bestående av äldre gran alternativt ensartade yngre björkbestånd skråar korridoren upp österut i sluttningen. Två raviner skapar variation i topografin. Landskapet öppnar upp sig en bit upp i sluttningen och ger vyer västerut ut mot Orsasjön. Korridoren flyter följsamt längs med höjkurvorna och tar på östra sidan stöd i skog. Höjdmässigt befinner man sig högst upp i jämförelse med de andra alternativen vilket också ger de mest storslagna utblickarna för trafikanterna. Landskapet här är småbrutet med små åkerlappar delvis inramade av vegetation. Korridoren vandrar sedan neråt fram till riksvägen och småskaligheten ersätts nu med stora öppna fält vars vyer sträcker sig ned till sjön. Östra sidans sluttning upp mot Digerbergets åskam är täckt av villatomter med tillhörande vegetation som skapar en jämn visuell gräns. I likhet med de andra alternativen sluter sig det öppna landskapet sig i slutet av sträckan. Korsningar och anslutningar Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med lokalväg i Vångsgärde Trevägskorsning med lokalväg i Kungshaga Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 41

23 Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ett förslag redovisas i bilaga 6. Parallell- och gång- och cykelvägar Alternativet bedöms kräva ringa omfattning av pagång-, cykel- och parallellvägar. Ett förslag redovisas i bilaga 6. Broar och portar För att bibehålla det lokala vägnätet föreslås två broar, en över ny väg 45 vid korsningen med Vixnersvägen och vid korsningen med befintlig väg 45 söder om Skeervägen. För att täcka behovet av passager föreslås en port för gång- och cykeltrafik strax söder om Enån. Ett förslag redovisas i bilaga 6. Grundläggning På första delen av sträckan, mellan sektion 0/000 och 4/400, går alternativ Öst 1 i moränmark med inslag av berg i dagen samt berg på måttliga djup. Moränmarken är dessutom delvis blockrik. På senare delen av sträckan, mellan sektion 4/400 och 6/500, går alternativ Öst 1 över finkorniga sediment på isälvsavlagringar. De finkorniga sedimenten består oftast av silt. Vägen kan i stort sett byggas utan grundförstärkningsåtgärder. Sista delen av sträckan går över jordarter som är mycket tjälfarliga vilket medför tjockare vägöverbyggnad alternativt tjälisolerad terrass. Befintlig väg 45 Ungefär 5,5 km av nuvarande väg kommer ligga kvar som lokalväg om alternativ Öst 1 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Vid strategiska ställen föreslås riskreducerande passager där en refug skiljer körfälten åt och möjliggör att oskyddade trafikanter kan passera ett körfält i taget. En översyn av anslutning till fastigheterna och enskilda vägar är också nödvändig. Pausplats En lämplig plats ligger på högsta delen av sträckan och erbjuder de bästa utblickarna över landskapet. Samtidigt bör den omkringliggande skogen utgöra en god förutsättning för en bra anpassad miljö av platsen. Ett förslag redovisas i bilaga 6. Karta Jordartskarta med Alternativ Öst 1. Källa SWECO VBB 42 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

24 Trafikkonsekvenser och ekonomiska konsekvenser 5. Tekniska konsekvenser och ekonomiska konsekvenser 5.1 Vägens funktion SAMMANFATTNING Vägens funktion, där bland annat trafikteknisk standard värderas, kommer att öka med samtliga alternativ jämfört med nollalternativet. KONSEKVENSER Alternativ Väst 1 och Väst 2 Alternativ Väst 1 och 2 uppfyller målstandarden för en mötesfri trefältsväg. Det innebär att blad annat att, vägbredden blir 14 meter, alternaitven utformas med ett sidoområde som har en säkerhetszon där inga fasta hinder förekommer. Alternativet innebär att en god väggeometri uppnås, inga direktutfarter komer att anslutas, ringa blandtrafik förväntas samt antalet korsningspunkter med övriga vägar blir få. Längslutningarna blir generellt mycket flacka och korsningsstandarden med allmänna vägar blir god. Alternativen Väst 1 och Väst 2 innebär att den trafiktekniska standarden höjs och att trafiksäkerheten ökar. Det innebär att vägens funktion förbättras mycket jämfört med Nollalternativet. Tabell 5.1. Standardfaktorer Standardfaktorer Standardkrav Alternativ Alternativ Väst 3 Alternativ Väst 3 uppfyller målstandarden för en mötesfri trefältsväg på ca 80% av sträckan. På delen genom Vångsgärde och Holen, ca 800 m, görs ett avsteg från målstandarden. Avsteget innebär en ny typ av tvåfältsväg som är en nio meter bred och där körfälten separeras av en heldragen linje som markerar omkörningsförbud. I den heldragna linjen finns ett urfräst spår som är intermittent, det vill säga omväxlande fräst och inte fräst. När däcken kommer i kontakt med linjen skapas ett ljud som gör föraren uppmärksam på att fordonet är nära den andra körbanan. Alternativ Väst 3 innebär mycket flacka längslutningar på den södra delen av sträckan medan den norra delen får måttliga lutningar. Väggeometristandarden och korsningsstandarden blir god. Tillåten hastighet blir 90 km/h på hela sträckan. På den del som motsvarar målstandarden blir att vägbredden 14 meter. Ett bra sidoområde med en god säkerhetszon kan erhållas. Inga direktutfarter ansluts samt antalet korsningspunkter med övriga vägar blir få. Delen genom Vångsgärde och Holen får ingen mittseparering vilket lokalt innebär risk för mötesolyckor. Även om antalet direktutfarter minskas kraftigt är det orimligt att ta bort alla vilket leder till ett avsteg från målstandarden. Sidoområdet på sträckan genom Vångsgärde och Holen kommer av utrymmersskäl inte att uppfylla målstandard, lokalt krävs sidoräcke. Alternativ Väst 3 inebär att den trafiktekniska standarden höjs och att trafiksäkerheten ökar. Det innebär att vägens funktion förbättras jämfört med Nollalternativet. Målstandard Noll Väst 1 Väst 2 Väst 3 Förbättring Öst 1 Hastighet, km/h 90 90, 70, , Mötesseparering Ja Nej Ja Ja Ja, till 80% Nej Ja Vägbredd, m 14 6, ,5 14 Säkerhetszon, m 9-13 < Sidoområdestyp B, släntlutning >1:4 C, släntlutning > 1:3 B, släntlutning > 1:4 B, släntlutning > 1:4 B, släntlutning 80 % > 1:4 C, släntlutning > 1:3 B, släntlutning > 1:4 Horisontalradie, m > > 500 > 500 > 500 > 400 > 500 Vertikalradie, m - konvex > > 7000 > 7000 > 7000 > 3000 > konkav > > 4500 > 4500 > 4500 > 2500 > 4500 Lutning, % < 6 < 3,1 < 3,3 < 3,5 < 3,9 < 3,1 < 5 Alternativ Förbättring Med alternativ Förbättring blir vägen 7,5 meter bred och tillåten hastigheten 70 km/h vilket innebär ett avsteg från målstandarden vilket främst påverkar framkomligheten negativt jämfört med övriga alternativ. Alternativ Förbättring saknar mittseparering och antalet direktutfarter kan rimligen inte saneras helt vilket innebär att trafiksäkerheten är sämre jämfört med övriga alternativ. Hastigheten lägre vilket innebär att skadeföljden vid händelse av olycka blir lindrigare. Alternaitv Förbättring innebär att den trafiktekniska standarden inte höjs så mycket samt att trafiksäkerheten ökar. Det innebär att vägens funktion förbättras litet med alternativ Förbättring jämfört med Nollalternativet. Alternativ Öst 1 Alternativ Öst 1 uppfyller målstandarden för en mötesfri trefältsväg. Det innebär att blad annat att, vägbredden blir 14 meter, alternaitven utformas med ett sidoområde som har en säkerhetszon där inga fasta hinder förekommer. Alternativet innebär att en god väggeometri uppnås, inga direktutfarter komer att anslutas, ringa blandtrafik förväntas samt antalet korsningspunkter med övriga vägar blir få. Längslutningarna blir större än i de övriga alternativen vilket kan innebära framkomlighetsproblem för tunga transporter, vintertid. Korsningsstandarden med allmänna vägar blir god. Alternativ Öst 1 innebär att den trafiktekniska standarden höjs och att trafiksäkerheten ökar. Det innebär att vägens funktion förbättras jämfört med Nollalternativet. Målstandard Något lägre än målstandard Lägre än målstandard Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 43

25 Trafikkonsekvenser och ekonomiska konsekvenser 5.2 Trafik och trafikanter SAMMANFATTNING Samtliga alternativ innebär kortare restid jämfört med Nollalternativet. Restiden blir kortare främst på grund av att hastigheten generellt blir högre. En bredare väg, inte minst en mötesfri trefältsväg, ger också kortare restider genom att omkörningar underlättas. Samtliga alternativ kommer att innebära att antalet svårt skadade eller döda kommer att minska kraftigt. Mest trafiksäker (här prioriteras minskningen av antalet döda och svårt skadade) anses Öst 1 bli. Säkerheten för lokal trafik och oskyddade trafikanter kommer att öka då de skiljs från genomfartstrafiken med flera planskilda passager och parallelvägar vid strategiska platser. Trots en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet samt planskilda passager finns det en risk att de oskyddade trafikanterna inte använder dessa. Denna risk är inte beräkningsbar. Riskerna för att detta inträffar är störst alternativ Förbättring och alternativ Väst 3 som går genom tät bebyggelse För alternativ Väst1, Väst 2 och Öst 1 kommer inte den nya vägen att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. För alternativ Väst 3 och alternativ Förbättring innebär föreslagna parallellvägar och gång- och cykelvägar att tillgängligheten till väg 45 och samverkande vägnät är jämförbar med Nollalternativet. För samtliga alternativ gäller att den trafikekonomiska nyttan är större än anläggningskostnaden, vilket innebär att investeringen är trafikekonomiskt lönsam. Alternativ Väst 1 och Väst 3 har hög nettonuvärdeskvot, 0,7 respektive 0.6. Övriga alternativ har en sämre nettonuvärdeskvot. Alternativ Öst 1 påverkar områden som är attraktiva för byggande av bostäder. Alternativ Väst 1 och Väst 2 påverkar i störst utsträckning möjligheterna till fortsatt hävd av landskapet vilket i sin tur kan innebära att marker växer igen vilket negativt påverkar kulturlandskapet. TRAFIK ÅR 2020 Angivna trafikmängder är de som förväntas år 2020, inom parentes anges andel tung trafik. Trafiken bedöms öka med ca 21% mellan åren 2002 och Alternativens bedömda årsmedeldygnstrafik redovisas i figur Trafikmängden kommer att variera över året med toppar vid semestertrafiken, sportlov, påsklov, sommarsemester och jul. Befintlig väg 45 kommer att fungera som lokalväg utom i alternativ Förbättring och Väst 3. Figur 5.1. Trafikprognos för alternativ Väst 1, beräkningsår 2020 Figur 5.2. Trafikprognos för alternativ Väst 2, beräkningsår 2020 Figur 5.4. Trafikprognos för alternativ Väst 3, beräkningsår 2020 Figur 5.3. Trafikprognos för alternativ Förbättring, beräkningsår 2020 Figur 5.5. Trafikprognos för alternativ Öst 1, beräkningsår Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun