Reviderad VÄGUTREDNING. Samrådshandling Väg 45, delen Vattnäs-Trunna Orsa kommun Objektnr:

Transkript

1 Reviderad VÄGUTREDNING Samrådshandling Väg 45, delen Vattnäs-Trunna Orsa kommun Objektnr:

2 Medverkande Projektorganisation Projektledare: Konsult: Övriga medverkande: Rolf Wimark, Vägverket Region Mitt WSP Samhällsbyggnad Falun Per Thunmarker, uppdragsansvarig Lotta Eriksson, miljö Roberth Carling, väg Mathias Ahlgren, gestaltning Arbetsgrupp, för utarbetande av projektmål för natur- och kulturmiljö, enligt Mål och Mått-metoden. Arbetsgruppen har bestått av representanter från länsstyrelsen, Orsa kommun och Vägverkets huvudkontor, Borlänge. Referensgrupp som har bestått av en utsedd representant från berörda samfällighetsföreningar samt från LRF och Orsa kommun. Förord Transportsystemet är av väsentlig betydelse för näringslivet och för att förbättra människors livskvalitet. Det bidrar till att uppnå målen om full sysselsättning, solidaritet, möjlighet att bo och arbeta i hela landet, jämlikhet, jämställdhet, säker och god miljö. Vägtransportsystemet är och kommer under överskådlig tid att vara dominerande. En god tillgänglighet och en hög transportkvalitet är viktig för näringslivets utveckling. Allt snabbare förändringar på arbetsmarknaden kräver större arbetsmarknadsregioner med snabba och säkra transporter. Väg 45 är klassad som nationell stamväg. Den 24 november 2006 döptes vägen om till europaväg 45. Vägen utgör en viktig förbindelse mellan västra och norra delarna av Sverige samt är en viktig lokal förbindelseväg. Sträckan har betydande brister både vad gäller framkomlighet, trafiksäkerhet och påverkan på boendemiljön. Andelen tung trafik är relativt stor. Den aktuella sträckan har varit föremål för ett antal olika utredningar. Vägutredningen påbörjades i november Utifrån tidigare utredningar, nya förutsättningar i lagstiftning och gällande standard har femton alternativa vägkorridorer inledningsvis studerats varav fem har konsekvensbeskrivits i vägutredningen. Dessa förslag har diskuterats med både myndigheter och allmänhet. Länsstyrelsen Dalarnas län har den 6 november 2006 godkänt miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i vägutredningen (kap. 6). Härnösand i december 2006 Titel: Vägutredning. Samrådshandling, väg 45, delen Vattnäs-Trunna, Orsa kommun, Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Mitt Kontaktperson: Rolf Wimark Distributör: Vägverket Region Mitt, Box 186, Härnösand, vagverket.har@vv.se, telefon: , fax:

3 Innehåll Översiktskarta 2 SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND Problemområden och bristanalys Planerings- och beslutsprocessen Tidigare arbete och beslut Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Vägutredningens syfte och avgränsning 9 2. MÅL Transportpolitiska mål Nationella och regionala mål Projektmål Barnperspektiv FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdets karaktär Riksintressen Byggnadstekniska förutsättningar Väg- och trafikförhållanden Markanvändning Barnperspektiv ALTERNATIVA VÄGKORRIDORER OCH ALTERNATIV TRAFIKTEKNISK STANDARD Trafikteknisk standard Nollalternativet Processen att ta fram korridoralternativ Kvarstående alternativ TEKNISKA KONSEKVENSER OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER Vägens funktion Trafik och trafikanter Väghållningskostnader Lönsamhetsbedömning Markanvändning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MKB-förutsättningar Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv/Turism Buller Vibrationer Luftkvalitet Intrång i boendemiljöer Barriärer Jord- och skogsbruk Vattenresurser Masshantering Miljöpåverkan under byggtiden RISKER Sårbarhet och robusthet Risker för trafikolyckor Risker för föroreningar från vägdagvatten Risker med höga flöden, ras och skred ÖVERSIKTLIG ARBETSMILJÖANALYS UTVÄRDERING Jämförelse med projektmål Jämförelse med transport-politiska mål Jämförelse med miljömål SAMRÅD BESLUT FORTSATT ARBETE 118 KÄLLOR 119 BILAGOR: 1. PM Mål och Mått 2-6. Ritningar 7 Länsstyrelsens godkännande av MKB Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande M2004/5067 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 1

4 Översiktskarta med lokala vägnamn 2 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

5 Sammanfattning Sammanfattning Bakgrund Projektet har varit föremål för ett antal olika utredningar. En förstudie upprättades under I förstudien förordades att alternativen väster om nuvarande väg 45 skulle studeras närmare i en vägutredning. En vägutredning upprättades i augusti Under åren genomfördes flera kompletterande utredningar där många alternativa sträckningar och olika vägstandard studerades. I mars 2004 beslutade Vägverket att med utgångspunkt från de många kompletteringarna upprätta en ny vägutredning. Arbetet med vägutredningen påbörjades i november Mål Vägverket Region Mitt har i samråd med Vägverkets huvudkontor analyserat rådande väg- och trafikförhållanden på väg 45, delen Vattnäs-Trunna. Därvid konstateras att följande brister medför behov av åtgärder i vägtransportsystemet, med angiven prioritering: 1. Bristande trafiksäkerhet 2. Omfattande störningar för närboende 3. Begränsad framkomlighet Vägverkets konstaterar att dessa brister måste elimineras eller begränsas till acceptabel nivå för att det inom ramen för detta projekt ska vara aktuellt att investera i en vägåtgärd. Vägverket konstaterar också att tillgängligheten till väg 45 på aktuell delsträcka inte utgör någon påtaglig brist i dag men att detta ändå måste beaktas så att inte vidtagna åtgärder försämrar tillgängligheten. Bristande tillgänglighet till väg 45 kan bl.a. medföra oönskad belastning på vägnätet i övrigt. Utifrån bristanalysen har följande projektmål formulerats. Fullständiga målbeskrivningar, se kap 2: Ökad trafiksäkerhet och trygghet Minskade störningar Ökad framkomlighet God tillgänglighet De redovisade målen för natur- och kulturmiljökvalitet har utvecklats inom ramen för delprojektet Mål och Mått. Målen har utarbetats i en arbetsgrupp med representanter från Vägverket, Orsa kommun, Länsstyrelsen Dalarna samt WSP. Förutsättningar finns för ett öppet landskap Området är attraktivt och tillgängligt för friluftsliv och turism Bebyggelsemiljöer och strukturer med historik kan upplevas och tolkas Förutsättningar finns för en mångfald av ängs- och betesmarker Odlingslandskapet är småskaligt och omväxlande Natura 2000-områden påverkas inte negativt Riksintressen skadas inte påtagligt. Utöver de projektmål ovan som grundar sig på bristanalysen, respektive identifierade natur- och kulturmiljökvaliteter har följande projektmål bedömts vara viktiga att beakta: Trafikantupplevelser och turism stimuleras Annan markanvändning försvåras inte Förutsättningar Det landskap som utredningsområdet berör präglas av en kulturell påverkan som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Detta tar sig uttryck i det till stora delar öppna landskapet som en följd av åkerbruk och bete. Öppenheten lyfter fram de topografiska förhållanden som gör sig gällande genom den sluttning som börjar vid Orsasjöns östra strandkant och sträcker sig österut och blir en del av själva Digerberget, vilket skapar vackra vyer ner mot Orsasjön. Den aktuella delen av väg 45 ligger till största delen inom Orsa kommun, förutom den första kilometern i den södra delen av sträckan som ligger i Mora kommun. Orsa kommun har 7038 invånare enligt uppgifter från mars Bosättningsmönstret i kommunen är spritt. Av det totala antalet invånare bor ca 4000 i centralorten. Söder om Orsa i byarna längs med väg 45 varierar befolkningen mellan ca per by. Nuvarande väg 45, som är en nationell stamväg, är 6.5-7,0 meter bred mellan Kalkberget (norr om Vattnäs) och Lindänget. Mellan Mora och Kalkberget är vägen 13 meter bred. Från Lindänget och norrut är vägen nio meter bred. Söder om Kråkgårdarna är högsta tillåtna hastighet 90 km/h. Från Kråkgårdarna till Trunna är hastigheten begränsad till 70 km/h med undantag för sträckorna genom Kråkgårdarna och Lindänget där hastigheten är begränsad till 50 km/h. Trafikräkningar gjordes På södra delen av aktuell sträcka var trafikmängden cirka 5700 fordon per årsmedeldygn. På den norra delen var trafikmängden cirka 5460 fordon per årsmedeldygn. Omedelbart norr om cirkulationen i Orsa var trafikmängden 2950 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik var cirka 8 %. En mindre omfattande trafikräkning som gjordes i september 2005 visar att dygnstrafiken är i stort sett oförändrad jämfört med 2002 års trafikräkningar. Andelen tung trafik har emellertid ökat väsentligt. I Vångsgärde söder om Orsa var andelen tunga fordon 12 procent av 5460 fordon per årsmedeldygn och norr om Orsa (söder om väg 296) var andelen tunga fordon 17 procent av 2950 fordon per årsmedeldygn. Under perioden inträffade 18 polisrapporterade olyckor med personskador. Antalet svårt skadade personer var 6 stycken och 21 personer skadades lindrigt. En dödsolycka har inträffat på sträckan under tioårsperioden. Sträckan saknar separata gång- och cykelvägar. Väg 45 trafikeras av busslinjer till Mora, Orsa, Furudal, Edsbyn, Sveg och Östersund. Trafiken omfattar 56 turer per vardagsdygn med skolbussar inkluderade. För att få en bild av barnens situation har en enkät förmedlats till alla elever i årskurs F-6 vid Digerbergets skola samt till alla elever i årskurs 7-9 vid Orsa skola. Resultatet från Digerbergsskolan visar att av de elever som svarat åker de flesta skolskjuts eller skjutsas i bil till skolan. Knappt hälften av barnen som svarat går eller cyklar. Övervägande andel elever vid Orsa skola går eller cyklar till skolan. Liknande mönster gäller för att ta sig till och från fritidsaktiviteter. Tre barn vid Digerbergets skola samt tre barn vid Orsa skola har varit med om någon olycka eller olyckstillbud på väg till eller från skolan eller fritidsaktiviteter. Utredningsområdet ligger inom riksintresset, Siljan och Orsasjön med öar och strandområden. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området av riksintresse enligt Miljöbalken 4 kap 1-2. Siljan, Skattungen, N49, är av riksintresse för naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Stackmora, Slättberg, Oljonsbyn och Holen, N52, Orsa kommun är av riksintresse för naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 3

6 Sammanfattning Orsasjön, K77, är av riksintresse för kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Slättberg, K78, är av riksintresse för kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Siljansområdet, F13, är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. Väg 45 är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Studerade alternativ Vägverkets långsiktiga målsättning är att tillåten hastighet skall vara 90 km/h på aktuell sträcka. Den beräknade trafikmängden för prognosåret 2020 är 7600 fordon per årsmedeldygn (Ådt). Med detta som utgångspunkt har en målstandard som innefattar bland annat vägtyp, vägsektion och väggeometri tagits fram. Den vägtyp som utgör målstandard är en mötesfri landsvägtrefältsväg med mitträcke. Det innebär två körfält i en riktning och ett körfält i motsatt riktning som sedan växlas med jämna mellanrum. Utredningen redovisar följande alternativ: Alternativ Väst 1 Alternativ Väst 2 Alternativ Väst 3 Alternativ Förbättring Alternativ Öst 1 Målstandarden innebär att bl.a projektmålet om minskade störningar inte helt kan uppnås för vissa utredningskorridorer. En annan viktig aspekt är att försöka begränsa intrånget på bostadsfastigheter. Därför har Vägverket tagit fram två alternativa utformningar som innebär avsteg från den vägtekniska målstandarden. Dessa föreslås användas för de korridorsträckor som går genom tätare bebyggelsemiljöer. Den varianten som har en vägbredd på 9 meter och mittseparering föreslås att användas i alternativ Väst 3 på sträckan genom Vångsgärde och Holen. Den andra varianten som har en vägbredd på 7,5 meter utan mittseparering föreslås användas i alternativ Förbättring, på sträckan, 100 meter söder om Kråkgårdarna och fram till korridorens slut. NOLLALTERNATIVET Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som innebär att nuvarande vägsystem behålls utan åtgärder. Konsekvensbeskrivningarna för de olika vägalternativen görs som en jämförelse med nollalternativet för prognosåret Nollalternativet innebär små förändringar i förhållande till dagens situation. Främst gäller det en ökad trafikmängd som medför ökade barriäreffekter samt ökade bullernivåer. Övriga problem som finns med nuvarande väg kvarstår och kommer att öka i takt med ökande trafikmängd. ALTERNATIV VÄST 1 Alternativ Väst 1 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri trefältsväg med mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kalkberget Fyrvägskorsning med Lisselhedsgattu och väg som ansluter till väg 980. Fyrvägskorsning med Lisselhedsvägen. Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ungefär 6 km av nuvarande väg kommer att ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 1 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. För att tillgodose behovet av gång-, cykel- och parallellvägar bör det eftersträvas att behålla möjligheten till att även fortsättningsvis nyttja Lisselhedsvägen för detta ändamål, där så är möjligt. Det bedöms finnas behov av en ny gång- och cykelväg vid vägen mot Näset, samt vid Lindänget i riktning mot Orsa. Sträckan erbjuder två möjliga lägen för någon form av rast/pausplats för resande. ALTERNATIV VÄST 2 Alternativ Väst 2 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri trefältsväg med mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Alternativet följer nuvarande väg 45:s sträckning cirka meter innan det viker av mot väster. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav ca meter i nybruten terräng. Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med Lisselhedsgattu och väg som ansluter till väg 980. Trevägskorsning vid Kungshaga. Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda. Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ungefär 5,5 km av nuvarande väg kommer att ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 2 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Behovet av parallellvägar eller gång- och cykelvägar bedöms som ringa. Sträckan erbjuder inga fördelaktiga lägen för pausplatser ur synvinkeln landskapsupplevelse. Istället föreslås att den befintliga platsen strax söder om Orsa vid Enån utvecklas. ALTERNATIV VÄST 3 Alternativ Väst 3 utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1, på delar av sträckan. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri trefältsväg med mitträcke mellan motriktade körfält. Tilllåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Föreslagen målstandard följs söder om Vångsgärde och norr om Holen mellan sektionerna 0/000 och 2/800 och mellan sektionerna 4/000 och 6/200. Genom Vångsgärde och Holen föreslås alternativ Väst 3 utföras med avsteg från målstandarden. Där föreslås en ny typ av tvåfältsväg som är en 9 meter bred väg och där körfälten separeras av en heldragen linje som markerar omkörningsförbud. I den heldragna linjen finns ett urfräst spår som är inermittent, det vill säga omväxlande fräst och inte fräst, se kapitel 4.1. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. 4 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

7 Sammanfattning Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med Lisselhedsgattu och väg som ansluter till väg 980. Fyrvägskorsning norr om Holen Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ungefär 3,5 km av nuvarande väg kommer att ligga kvar som lokalväg om alternativ Väst 3 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Alternativets utformning skapar ett omfattande behov av både gång-, cykel- och parallellvägar. Främst uppstår behovet i anslutning till delsträckan genom Vångsgärde och Holen. På den sträckan föreslås ett kombinerat parallellvägnät och gång- och cykelvägnät på bägge sidor väg 45, frånsett vissa delar där befintligt lokalt vägnät kan täcka behovet. För att komplettera byvägarna krävs att cirka 400 meter gång- och cykelväg och cirka meter parallellväg byggs. Sträckan erbjuder inga fördelaktiga lägen för pausplatser ur synpunkten landskapsupplevelse. Istället föreslås att den befintliga plats som finns idag strax söder om Orsa vid Enån urvecklas. ALTERNATIV FÖRBÄTTRING Alternativ Förbättring utformas enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1, mellan sektion 0/000 och 1/600 söder om Kråkgårdarna. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri trefältsväg och mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Från Kråkgårdarna och norr därom, mellan sektion 1/600 och 6/500, utformas alternativ Förbättring med ett avsteg från målstandard som innebär 7,5 meter bred tvåfältsväg utan mittseparering och med 70 km/h som tillåten hastighet. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter och ny väg kommer att följa befintlig vägsträckning. Totalt föreslås sex anslutningar med nuvarande trafiksystem: Fyrvägskorsning med Lisselhedsgattu och väg som ansluter till väg 980. Fyrvägskorsning i Vångsgärde. Fyrvägskorsning i Holen. Fyrvägskorsning med Skeervägen. Trevägskorsning med Högbackavägen. Trevägskorsning med Lisselhedsvägen Höglunda. Alternativets utformning skapar ett omfattande behov av både gång-, cykel- och parallellvägar. I stort sett finns behov av parallellvägar och gång- och cykelvägar från Kråkgårdarna i söder fram till korsningen med Lisselhedsvägen i Höglunda. Från södra delarna av Vångsgärde till Södra delen av Höglunda föreslås ett parallellvägnät på båda sidor av väg 45. På vissa delsträckor kan dock nuvarande lokalt vägnät täcka upp behovet av parallellvägar och gångoch cykelvägar. För att komplettera byvägarna krävs att cirka meter GC-väg och cirka meter parallellväg byggs. En ombyggnation av sträckan ger inga nya möjliga lägen för pausplatser ur synpunkten landskapsupplevelse. Istället föreslås att den befintliga plats som finns idag strax söder om Orsa vid Enån utvecklas. ALTERNATIV ÖST 1 Alternativ Öst 1 utförs enligt föreslagen målstandard, se kap 4.1. Detta innebär bland annat 14 meter bred mötesfri trefältsväg och mitträcke mellan motriktade körfält. Tillåten hastighet föreslås bli 90 km/h. Total väglängd blir cirka meter. Andelen ny väg utgörs av meter, varav cirka meter i nybruten terräng. Totalt föreslås fyra anslutningar med nuvarande trafiksystem: Trevägskorsning med nuvarande väg 45 söder om Kråkgårdarna. Fyrvägskorsning med lokalväg i Vångsgärde Trevägskorsning med lokalväg i Kungshaga Fyrvägskorsning med nuvarande väg 45 i norr vid Höglunda Fyrvägskorsningar föreslås utformas som två förskjutna trevägskorsningar. Ungefär 5,5 km av nuvarande väg kommer att ligga kvar som lokalväg om alternativ Öst 1 väljs. Delar av nuvarande väg 45 kommer därför fortsatt att trafikeras av lokal trafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Här föreslås att hastighetsbegränsningen sätts till 50 km/h och vägbredden behålls. Alternativet bedöms kräva ringa omfattning av gång-, cykel- och parallellvägar. En lämplig plats för en rast/pausplats på sträckan ligger på högsta delen av sträckan och erbjuder de bästa utblickarna över landskapet. Tekniska- och ekonomiska konsekvenser Vägens funktion, där bland annat trafikteknisk standard värderas, kommer att öka med samtliga alternativ jämfört med nollalternativet. Samtliga alternativ innebär kortare restid jämfört med Nollalternativet. Restiden blir kortare främst på grund av att hastigheten generellt blir högre. En bredare väg, inte minst en mötesfri trefältsväg, ger också kortare restider genom att omkörningar underlättas. Samtliga alternativ kommer att innebära att antalet svårt skadade eller döda kommer att minska kraftigt. Mest trafiksäker (här prioriteras minskningen av antalet döda och svårt skadade) anses Öst 1 bli. Säkerheten för lokal trafik och oskyddade trafikanter kommer att öka då de skiljs från genomfartstrafiken med flera planskilda passager och parallelvägar vid strategiska platser. Trots en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet samt planskilda passager finns det en risk att de oskyddade trafikanterna inte använder dessa. Denna risk är inte beräkningsbar. Riskerna för att detta inträffar är störst alternativ Förbättring och alternativ Väst 3 som går genom tät bebyggelse För alternativ Väst1, Väst 2 och Öst 1 kommer inte den nya vägen att vara lättåtkomlig för alla trafikantkategorier, främst gäller det gång- och cykeltrafiken samt viss lokaltrafik. För alternativ Väst 3 och alternativ Förbättring innebär föreslagna parallellvägar och gång- och cykelvägar att tillgängligheten till väg 45 och samverkande vägnät är jämförbar med Nollalternativet. För samtliga alternativ gäller att den trafikekonomiska nyttan är större än anläggningskostnaden, vilket innebär att investeringen är trafikekonomiskt lönsam. Alternativ Väst 1 och Väst 3 har hög nettonuvärdeskvot, 0,7 respektive 0.6. Övriga alternativ har en sämre nettonuvärdeskvot. Alternativ Öst 1 påverkar områden som är attraktiva för byggande av bostäder. Alternativ Väst 1 och Väst 2 påverkar i störst utsträckning möjligheterna till fortsatt hävd av landskapet vilket i sin tur kan innebära att marker växer igen vilket negativt påverkar kulturlandskapet. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 5

8 Miljökonsekvensbeskrivning LANDSKAPSBILD Det berörda landskapet består av fem huvudkaraktärer varav öppet jordbrukslandskap, småskaligt uppbrutet beteslandskap och tät skog dominerar. Topografin är storskaligt böljande med blånande fjäll i fjärran. Ett flackare parti breder ut sig längs Orsasjöns strand. Från många platser är vyerna milsvida och landmärket Orsa kyrka gör sig ofta gällande. Av de fem alternativ som föreslagits är ur landskapsbildsynpunkt alternativ Väst 2 det alternativ som innebär mest negativa konsekvenser. Alternativ Väst 1, Väst 3 samt Förbättring utnyttjar helt eller delvis befintligt vägstruktur och bedöms ha en måttligt negativ inverkan. Alternativ Öst 1 innebär en förhöjning av landskapsupplevelsen för trafikanten. KULTURMILJÖ De effekter som uppkommer till följd av alternativ Väst 1 och Väst 2 bedöms medföra sådana konsekvenser för värdekärnorna i riksintresset Orsasjön att ingreppet kan leda till påtaglig skada. Även alternativ Väst 3 medför konsekvenser på riksintresset Orsasjön men inte i lika stor grad. Alternativen Väst 1 och Väst 2 medför stora konsekvenser för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden. Alternativen Väst 1, Väst 2 samt Öst 1 är de alternativ som medför störst konsekvenser på det utpekade beverandevärda odlingslandskapet. NATURMILJÖ Alternativ Väst 1 och Väst 2 innebär stora konsekvenser för värdekärnorna i riksintresset Stackmora, Slättberg, Oljonsbyn och Holen. Även alternativ Väst 3 och Öst 1 innebär konsekvenser för värdekärnorna men i mindre omfattning än Väst 1 och Väst 2. Alternativ Väst 1 innebär risk för att Natura området Lindängets värde som rastplatslokal för fåglar kan minska. Området kommer att utsättas för störande buller. Alternativ Väst1, Väst 2 och Väst 3 innebär att den biotopskyddade kalkbarrskogen förstörs. Alternativ Öst 1 innebär att naturminnet Kårgärdesprofilen kommer att förstöras, området ingår i riksintresset Slättberg, Stackmora, Oljonsbyn och Holen. FRILUFTSLIV Sammanfattning Alternativ Väst 1 innebär stora konsekvenser för värdekärnorna i riksintresset Siljan och Orsasjön med strandområden, främst för det rörliga friluftslivet, samt måttliga - stora för värdekärnorna i riksintresset Siljansområdet. Även alternativ Väst 3 och Öst 1 innebär konsekvenser för värdekärnorna i de båda riksintressena men i mindre omfattning än Väst 1 och Väst 2. Alternativ Väst 1 innebär risk för att Natura området Lindängets värde som friluftsområde kommer att minska. Området kommer att utsättas för störande buller. Alternativ Öst 1 innebär att naturminnet Kårgärdesprofilen kommer att förstöras. Kårgärdesprofilen ingår i riksintresset Slättberg, Stackmora, Oljonsbyn och Holen. BULLER Utan buller reducerade åtgärder innebär Alternativ Förbättring och Väst 3 stora konsekvenser i form av oförändrade och med tiden ökade bullernivåer för boende längs väg 45. Övriga alternativ förbättrar bullersituationen längs befintlig väg 45, men skapar nya problem i de områden där korridoren ligger, antalet bullerstörda blir dock färre. VIBRATIONER Alternativ Väst 1 är det alternativ som går längst sträcka över vibrationskänslig mark. Inom korridoren ligger 16 bostäder inom ett sådant avstånd att de riskerar att utsättas för störande vibrationer. För övriga alternativ är det 4-7 bostäder som riskerar att utsättas för störande vibrationer. LUFTKVALITET Alla alternativ utom Väst 3 och Förbättring medför att utsläppsmängderna lokalt minskar i området vid befintlig väg 45. Inga miljökvalitetsmormer kommer att överskridas. I jämförelse med nollalternativet så är det ingen större förändring av utsläppsmängderna för något alternativ sett över hela sträckan. INTRÅNG I BOENDEMILJÖER För att kunna genomföra något av alternativen kommer det finnas behov av att antingen flytta eller riva både bostäder och övriga byggnader. Omfattningen av intrånget varierar för de olika alternativen. Inom varje alternativkorridor har en tänkt väglinje studerats, utifrån det läget har värden i tabell 6.11 räknats fram. Alternativ Öst 1 är det alternativ där flest bostäder kommer att behöva flyttas eller rivas. BARRIÄRER Alternativ Väst 3 och Förbättring kommer båda att förstärka den barriär som väg 45 utgör i dag. Övriga alternativ kommer att skapa nya barriärer i områden som i dag har låg trafikbelastning och små trafikmängder. JORD- OCH SKOGSBRUK Alternativ Väst 1 tar mest jordbruksmark i anspråk, ca 18 ha. Därefter följer alternativ Väst 2, ca 17 ha. Båda alternativen går igenom den del av området där den mesta jordbruksmarken ligger, det finns risk för att vissa delar blir olönsamma att bruka. Detta gäller även för Väst 3 och Öst 1 för delen norr om Holen. Behovet av anslutningsvägar till jordbruksmarkerna är stort. VATTENRESURSER Området har två typer av bergarter, kambrosilur i väster och urberg mot öster, se karta I kontakten mellan dessa finns en ca meter bred, mycket genomsläpplig zon. Denna zon infiltrerar en stor mängd av det vatten som rinner av den branta terrängen från öster och ned mot Orsasjön. Dess uppspruckna karaktär kan på flera ställen identifieras i fält, vanligen öster om vägen där terrängen övergår från flack till brant. Alternativen har generellt liten inverkan på vattenförsörjningen, störst inverkan har alternativ Öst 1. MASSHANTERING Alternativen innebär en omfattande masshantering. Alla alternativ utom Väst 3 medför ett överskott av byggnadstekniskt bra massor. Alternativ Väst 2 innebär den största hanteringen av massor samt det största massöverskottet av bra massor. Alternativ Väst 3 och Förbättring medför den minsta underskottet resp. överskottet av bra massor. Alternativ Öst 1 medför den största bergschakten. 6 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

9 Sammanfattning Risker SÅRBARHET För alla studerade alternativ finns det goda möjligheter att leda om trafiken på flera av de parallella lokalvägar som finns i området. RISKER FÖR TRAFIKOLYCKOR Enligt beräkningar med Vägverkets EVA-kalkyl kommer antalet dödade och svårt skadade att minska i samtliga alternativ. Alternativ Öst 1 medför störst minskning men är i stort likvärdig med övriga alternativ. RISKER FÖR OLYCKOR MED FARLIGT GODS En olycka med farligt gods kan leda till ett utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen som i sin tur kan medföra betydande konsekvenser för hälsa och miljö i form av brand, giftig gas, förorening av grundvatten mm. Den största enskilda risken för förorening av grundvatten är transporter av farligt gods. Vid en olycka kan omfattande saneringsåtgärder bli nödvändiga. Oftast är en snabb insats nödvändig för att begränsa skadan. Sannolikheten för olycka med transporter av farligt gods och tunga fordon beror på faktorer som trafikintensitet, vägstandard, hastighetsbegränsning och mängden transporter av farligt gods alternativt mängd tunga fordon. Sannolikheten för trafikolycka med farligt gods kan t. ex. beräknas utifrån Räddningsverkets mallar. I detta skede har ingen sannolikhet för olycka beräknats för de olika alternativen. RISKER MED HÖGA FLÖDEN, RAS OCH SKRED Den bedömning som görs av kommande klimat och klimatförändringar är att nederbördsmängderna kommer att öka inom större delen av Sverige och att en större andel av nederbörden kommer att utgöras av intensiva regn. Den ökande nederbörden medför att erosion tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och en ökning av översvämningar längs sjöar och vattendrag sker. Vidare kommer problem med skred och ras att öka. Risker med höga flöden och höga vattennivåer i sjöar och vattendrag har karterats av räddningsverket och SMHI. Riskerna har beräknats ur högsta flöde och nivåer vid dammbrott och vid 100 års flöde i samband med mycket stora nederbördsmängder. För det aktuella vägavsnittet intill Orsasjön kan vattennivån stiga upp och över järnvägen i avsnittets norra del vid extremflöden. Alternativ Väst 1 kan komma att längs i norr att översvämmas vid ett extrem flöde. Övriga alternativ berörs ej av höga nivåer i Orsasjön. Riskerna för ras och skred är framför allt kopplade till vattendrag och ytavrinning i samband med stora nederbördsmängder. Jordarterna i området består mestadels av morän och dessa är mindre erosionsbenägna än t.ex. den silt som finns på de mer flacka områdena vid Orsasjön i nordväst. Inom det aktuella utredningsområdet finns ett större vattendrag, Enån. I övrigt finns mest lokala bäckar som dränerar bergssidan ned mot Orsasjön. Hanteringen av problemställningen måste göra på samma sätt för alla alternativ d.v.s. att vägtrummor måste dimensioneras för intensiva nederbördsperioder då stora mängder nederbörd måste dräneras bort under kort tid. Vid kraftiga regn kommer också jordmaterial att följa med vattnet och dessa kan sätta igen vägtrummor. RISKER FÖR FÖRORENINGAR FRÅN VÄGDAGVATTEN Belastningen av förorenat vägdagvatten kommer att öka med ökande trafikmängd. En ny sträckning av väg 45 kommer att innebära att andra områden än idag påverkas. Trafikmängden skiljer för de olika alternativen. För prognosåret 2020 är den prognosticerade trafikmängden dock under Ådt för alla alternativ vilket innebär att det generellt behövs särskilda åtgärder för att ta hand om föroreningar i vägdagvattnet. Gemensamt för alla alternativ är även att de slutar innan bron över Enån vilket innebär att konsekvenserna för Enån med avseende på vägdagvatten inte är alternativskiljande. Värdet i de små vattendragen samt uttransporten till Orsasjön bör utredas i kommande skede för att kunna avgöra om åtgärder behöver vidtas. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 7

10 Bakgrund 1. Bakgrund 1.1 Problemområden och bristanalys Den aktuella delen av väg 45 har ett trafikflöde på cirka 6000 fordon per årsmedeldygn. Nuvarande vägstandard, tvåfältsväg med 6,5-7,0 meter vägbredd, är bristfällig ur såväl trafiksäkerhets- som framkomlighetssynpunkt. Väges sidoområdet och säkerhetszon har en undermålig standard. Högsta tillåtna hastighet är 90 km/h söder om Kråkgårdarna och 70 och 50 km/h mellan Kråkgårdarna och cirkulationen i Orsa. Trafikbuller och vägens barriärverkan påverkar många av dem som bor längs vägen negativt. Antalet utfarter är stort och många har brister som dålig sikt, brant lutning, kort vilplan och för snäv vinkel mot väg 45. De trafiksäkerhetsproblem som boende i området upplever är det stora antalet utfarter på väg 45, stora mängder tunga fordon, stor andel turisttrafik både sommar- och vintertid, avsaknaden av gångoch cykelbanor, trafikanter som stannar på vägen, höga hastigheter, trång vägsektion, vänstersvängar och genomfartstrafik. De boendes uppfattning om att andelen tung trafik har ökat väsentligt under de senaste åren bekräftas av en trafikräkning gjord i september Enligt denna trafikräkning är andelen tung trafik 12 procent vilket innebär en ökning med cirka 50 procent sedan Vintertid upplevs turisttrafiken besvärande under stugbytardagar. Avsaknaden av gång- och cykelbanor i kombination med smal vägbredd och övriga trafiksäkerhetsbrister gör att mycket få oskyddade trafikanter vågar färdas längs väg 45. Under tioårsperioden 1992 till 2004 inträffade 15 polisrapporterade olyckor med en dödad, sex svårt skadade och 20 lindrigt skadade, se kapitel 3.4. Avsaknaden av lämpliga pausplatser där den vackra vyn mot Orsasjön kan betraktas av trafikanterna medför att trafikanterna stannar på olämpliga ställen för att beundra utsikten. Den trånga vägsektionen i kombination med begränsad sikt på delsträckor medför en ökad olycksrisk vid omkörningar. 1.2 Planerings- och beslutsprocessen Vägverkets planeringsprocess som styrs av Väglagen ser ut på följande sätt: Figur 1. Planeringsprocessen I förstudieskedet klarläggs problem och brister med nuvarande väg samt tänkbara åtgärder. En förstudie för detta projekt upprättades Vägutredning, som är nästa planeringsskede, genomförs om det finns behov av att studera alternativa vägsträckningar eller om andra viktiga ställningstaganden behöver utredas. Detta projekt befinner sig nu i vägutredningsskedet. Vägutredningen ska utgöra underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. Alternativa vägsträckningar ska jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att ingen åtgärd vidtas, d.v.s. att befintlig väg bibehålls (noll-alternativet). För vissa åtgärder och verksamheter krävs regeringens tillåtlighet enligt miljöbalken. Detta projekt uppfyller inte de krav som ställs för obligatorisk tillåtlighetsprövning. Vägverket kan dock, om det bedöms önskvärt, frivilligt ansöka om tillåtlighetsprövning för att pröva om regeringen godtar valt alternativ. Vägutredningen kommer i så fall att ligga till grund för tillåtlighetsprövningen av det valda alternativet Efter vägutredning och eventuell tillåtlighetsprövning vidtar projekteringsskedena, som innefattar arbetsplan och bygghandling. En arbetsplan upprättas där de nya väganläggningarnas läge och utformning preciseras, planen upprättas också för att Vägverket ska få tillgång till den mark som krävs. Bygghandling innehåller de ritningar och beskrivningar som behövs för att genomföra bygget. Hänsyn till miljön ska tas i alla planerings- och projekteringsskeden. Detta regleras i Väglagen och Miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i både vägutredning och arbetsplan. 1.3 Tidigare arbete och beslut Projektet har varit föremål för ett antal olika utredningar. En förstudie upprättades under I förstudien förordades att alternativen väster om nuvarande väg 45 skulle studeras närmare i en vägutredning. En vägutredning upprättades i augusti Under åren genomfördes flera kompletterande utredningar där många alternativa sträckningar och olika vägstandard studerades. I mars 2004 beslutade Vägverket att med utgångspunkt från de många kompletteringarna upprätta en ny vägutredning. Arbetet med vägutredningen påbörjades i november Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

11 Bakgrund 1.4 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Samhällets åtgärder i vägtransportsystemet ska bygga på en helhetssyn och syfta till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägverkets fyrstegsprincip utgör en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipens fyra steg innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Vägverket kan inte se någon möjlig strategi för att på ett påtagligt sätt minska transportefterfrågan inom överskådlig tid och berörda kommuner har ingen önskan att minska efterfrågan. Kommunerna ser vägnätet som en viktig del i eftersträvad regionförstoring och anser att det för en positiv regional utveckling krävs goda kommunikationer mellan bl.a. Orsa och Mora för medborgarna och näringslivet. Väg 45, i befintlig eller ny likvärdig sträckning, bedöms vara lämplig för att tillgodose detta behov. Inlandsbanan bedöms inte ha potential att i någon avgörande utsträckning kunna överta gods- och resandetransporter, framför allt inte de lokala. Ett effektivare och säkrare gång- och cykelvägnät mellan Mora och Orsa kommer erbjudas inom ramen för andra projekt. Avståndet mellan Mora och Orsa är för stort för att t.ex. ökad pendling med cykel bedöms kunna påverka vägtrafikmängderna i någon nämnvärd utsträckning. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. En effektiv användning av vägnätet i området bör innebära att så mycket trafik som möjligt förs till väg 45. Några alternativa stråk som skulle kunna hantera denna trafik på ett effektivare, säkrare och miljövänligare sätt finns inte, frånsett gång- och cykeltrafiken som till stor del bör kunna ledas över till andra stråk. Väg 45, i befintlig eller ny likvärdig sträckning, bedöms ha potential att hantera nuvarande och framtida trafik på ett effektivt och säkert sätt om erforderliga framkomlighetsförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintligt sträckning till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Vägverket har vidtagit vissa trafiksäkerhetsåtgärder längs befintlig väg, såsom ombyggnad av anslutningar och förbättring av busshållplatser. Enbart begränsade förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning bedöms dock inte vara tillräckliga för att eftersträvad trafiksäkerhet och framkomlighet ska kunna uppnås. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på väg 45, utan större vägombyggnader, innebär sannolikt ytterligare begränsningar i framkomligheten. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Vägverket bedömer att en större ombyggnad av befintlig väg 45 eller nybyggnad i annan sträckning, som enskild åtgärd eller i kombination med annan åtgärd, t.ex. enligt steg 3, krävs för att eftersträvad trafiksäkerhet och framkomlighet ska kunna uppnås. Innan en sådan lösning kan väljas måste dock nyttan av den vägas mot bl.a. dess påverkan på områdets miljöintressen. 1.5 Vägutredningens syfte och avgränsning Syftet med den här vägutredningen är att den skall utgöra underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard för sträckan Vattnäs - Trunna. Alternativa vägsträckningar inom det avgränsade området har studerats och jämförts såväl sinsemellan som med Karta 1.1. Vägutredningens avgränsning markerad med blå ring alternativet att behålla befintlig väg. En förbättring av befintlig väg har också studerats och jämförts med såväl alternativa sträckningar som med alternativet att behålla befintlig väg. En vägutredning innehåller en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Vägutredningen avgränsas av den blå linjen som redovisas på karta 1.1. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 9

12 2. Mål 2.1 Transportpolitiska mål 2.2 Nationella och regionala mål Mål TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Med tillgänglighet avses den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås av såväl enskilda personer som näringslivet. Barns, äldres och funktionshindrades situation ska särskilt beaktas. HÖG TRANSPORTKVALITET Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Med transportkvalitet avses kvalitetsaspekter som vägarnas utformning och funktion. GOD MILJÖ Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. POSITIV REGIONAL UTVECKLING Med positiv regional utveckling avses att dels utjämna skillnaderna i möjligheter i olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. EN SÄKER TRAFIK Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. JÄMSTÄLLDHET Med jämställdhet avses att vägtranportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning, och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella miljömålen är storskaliga och allmänt hållna. Målen är följande och de som markeras med fet stil bedöms vara relevanta för projektet: Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning Bara naturlig försurning Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelsen i Dalarnas län har utarbetat 16 regionala miljömål, 14 av dessa antogs i juni 2003 ett i november 2003 och det sista hösten De regionala miljömålen är mer preciserade än de nationella miljömålen för att bättre passa in i det regionala miljöarbetet. De föreslagna åtgärderna kommer att ha en marginell påverkan på förutsättningarna att nå de nationella målen. Mot bakrund av det redovisas istället projektets påverkan på de regionala miljömålen. Lokala miljömål för Orsa kommun, saknas i dagsläget. REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL För miljömålen, Levande sjöar och vattendrag samt Giftfri miljö finns inga regionala miljömål som påverkas av projektet. Dessa mål tas därav inte upp till vidare diskussion. Frisk luft Halten 5 ug/m3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd år Halten 20 ug/m3 som årsmedelvärde ska för kvävedioxid i huvudsak vara uppnådd år Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 ug/m3 som åttatimmarsvärde år ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), exklusive metan ha minskat med ca 40 %. Grundvatten av god kvalitet Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Ingen övergödning och Bara naturlig försurning 2010 skall högst 5 % av sjöarna och högst 15 % av sträckan rinnande vatten vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 ska trenden med ökad försurning av skogsmarken som orsakats av människan vara bruten skall utsläppen av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 10 % från 1999 års nivå skall utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat med minst 40 % från 1999 års nivå. Levande skogar Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

13 Ett rikt odlingslandskap Fram till 2010 ska insatserna för ett öppet, levande, och attraktivt odlingslandskap med dess produktions-, natur-, och kulturvärden utvecklas. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela Dalarna. Arealen brukad och hävdad jordbruksmark samt antalet betesdjur ska inte minska jämfört med år Jordbruksmarken skyddas i största möjligaste utsträckning mot förändrat markutnyttjande. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker i Dalarna bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. I Dalarna bevaras eller utvecklas odlingslandskapets värde för landskapsbild, turism, och andra sociala värden. God bebyggd miljö Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl.a. hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas samt hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden samt stora naturområden som endast är obetydligt påverkade av olika ingrepp i miljön ska bevaras och utvecklas ska antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostäder ha minskat jämfört med år Inga boende vid statliga vägar ska utsättas för vägtrafikbuller överstigande 65 db(a) ekv utomhusnivå år I de fall utomhusnivån inte kan reduceras bör inriktningen vara att ekv inomhusnivå inte överstiger 30 db(a). I viktiga rekreationsområden och stora opåverkade naturområden ska ambitionen vara att störande buller minskas ska uttaget av naturgrus ha halverats jämfört med 1997 och andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av ballastanvändnigen. Mängden deponerbart avfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från år 1994 års nivå. Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Ett rikt växt- och djurliv I dagsläget finns det inga regional delmål. 2.3 Projektmål PROJEKTMÅL MED KOPPLING TILL BRISTANALYS Vägverket Region Mitt har i samråd med Vägverkets huvudkontor analyserat rådande väg- och trafikförhållanden på väg 45, delen Vattnäs-Trunna. Därvid konstateras att följande brister medför behov av åtgärder i vägtransportsystemet, med angiven prioritering: 1. Bristande trafiksäkerhet Mål 2. Omfattande störningar för närboende 3. Begränsad framkomlighet Vägverkets konstaterar att dessa brister måste elimineras eller begränsas till acceptabel nivå för att det inom ramen för detta projekt ska vara aktuellt att investera i en vägåtgärd. Vägverket konstaterar också att tillgängligheten till väg 45 på aktuell delsträcka inte utgör någon påtaglig brist i dag men att detta ändå måste beaktas så att inte vidtagna åtgärder försämrar tillgängligheten. Bristande tillgänglighet till väg 45 kan bl.a. medföra oönskad belastning på vägnätet i övrigt. Utifrån bristanalysen har följande projektmål formulerats: Ökad trafiksäkerhet och trygghet Med ökad trafiksäkerhet avses att antalet olyckor ska minska och att trafikmiljön allmänt ska upplevas tryggare av trafikanter och närboende. För oskyddade trafikanter ska säkra gång- och cykelstråk samt vägpassager finnas, med anpassning till viktiga målpunkter och stråk. Det långsiktiga målet, i enlighet med Vägverkets nollvision, är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Minskade störningar Det sammanlagda antalet boende utmed väg 45 och anslutande vägnät som utsätts för bullernivåer högre än gällande riktvärden ska minska. Barriäreffekterna av vägnätet ska minska. Det ska framför allt bli enklare och säkrare att korsa väg 45, särskilt vid huvudstråk med koppling till viktiga målpunkter. Ökad framkomlighet Målet innebär att restiderna på sträckan ska minska för medborgarnas och näringslivets transporter. Möjligheterna att förflytta sig till fots och med cykel längs med väg 45 ska förbättras. God tillgänglighet Med målet avses här att väg 45 och samverkande vägnät ska vara lätt åtkomligt samt användbart för alla trafikantkategorier. Beträffande tillgänglighet till målpunkter vid sidan om vägen, se Minskade störningar ovan. PROJEKTMÅL FÖR NATUR- OCH KULTUR - MILJÖKVALITET De redovisade målen för natur- och kulturmiljökvalitet har utvecklats inom ramen för delprojektet mål och mått. Målen har utarbetats i en arbetsgrupp.i gruppen ingick representanter från Vägverket, Orsa kommun, Länsstyrelsen Dalarna samt WSP. Förutsättningar finns för ett öppet landskap För uppfyllelse av flera av målen nedan är det av avgörande betydelse att inte förutsättningarna försämras för att bedriva ett både ekonomiskt lönsamt och hänsynsfullt jordbruk, som medger ett fortsatt öppethållande av landskapet och ett bevarande av bl.a. artrika ängs- och betesmarker. Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte försämrar de fysiska eller ekonomiska förutsättningarna att bedriva jordbruk med nuvarande omfattning och inriktning. Tillgänglig areal jordbruksmark minskar inte påtagligt. Vägen utgör inte en barriär för jordbruket och medför inte att olönsamma enheter isoleras. (Svarar mot flera av de nationella målen.) Målet om bevarande av jordbruksmark kan motiveras även utifrån resurshushållningssynpunkt. Området är attraktivt och tillgängligt för friluftsliv och turism Målet innebär att ny eller ombyggd väg inte förändrar landskapskaraktären i området som helhet i sådan utsträckning att dess attraktivitet för att utöva friluftsliv inte minskar. Målpunkter av betydelse för friluftslivet kan nås till fots och med cykel. De stråk som kan användas är gena, och har god framkomlighet. Särskilt attraktiva områdens värden och tillgänglighet bevaras och de kan upplevas utan påtagligt vägtrafikbuller. (Svarar mot de nationella målen 1 och 2.) Särskilt attraktiva områden är nedanstående. Dessa beskrivs närmare i MKB. - Siljansleden (cykelled) - Orsasjöns stränder (riksintresse, vattenaktiviteter, bad) - Enån (föreslaget till Natura 2000) - Turistvägen (vackra utblickar över Orsasjön) Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 11

14 Mål - Skeer (Folkets Park) - Kårgärdesprofilen (geologiskt värde) - Lindänget (Natura 2000, fågelskådning) Bebyggelsemiljöer och strukturer med historik kan upplevas och tolkas Målet innebär att sammanhängande bebyggelsemiljöer och -strukturer som är av betydelse för områdets karaktär och förståelsen av områdets historia inte ska splittras eller påtagligt förändras. Ny eller ombyggd väg lokaliseras och utformas på sådant sätt att struktur, skala och den historiska dimensionen i sammanhängande bebyggelsemiljöer bevaras och kan upplevas av dem som bor och vistas i området samt färdas på vägarna. De visuella sambanden, som framgår av värdebeskrivningen under 4.3, bryts inte. (Svarar mot det nationella målet 3.) Särskilt viktiga byar och bebyggelsesamlingar är: - Vångsgärde / Kråkgårdarna - Sundbäck - Holen - Slättberg - Oljonsbyn Förutsättningar finns för en mångfald av ängs- och betesmarker Arealen hävdade ängs- och betesmarker med goda förutsättningar för artrikedom minskar inte. Det finns spridningskorridorer mellan områdena, som ger förutsättningar för ett ekologiskt samspel. (Svarar mot de nationella målen 7 och 12.) Exempel på ängs- och betesmarker som kräver särskild hänsyn är: - Knutar Einars äng (se även separat projektmål beträffande Natura 2000-områden) - Lindänget (se även separat projektmål beträffande Natura områden) - Grindals i Högbacka - Lundins äng - Sjankens i Holen - Bergsmansgården i Holen - Vångsgärde nedom riksvägen - Backe i Vångsgärde - Gammal gårdstomt i Vångsgärde - Ytterligare ett antal ängsmiljöer enligt separat inventering (Oldhammer), se bilaga. Odlingslandskapet är småskaligt och omväxlande Målet innebär att odlingslandskapets småskaliga och omväxlande bebyggelse- och brukningsmönster kan bibehållas, utvecklas och upplevas. Detta gäller framför allt inom de två områden som särskilt utpekas i länsstyrelsens kulturmiljöanalys, d.v.s. området vid Orsasjön och Digerbergsområdet. (Svarar mot det nationella målet 11.) Natura 2000-områden påverkas inte negativt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av Natura 2000-områdena Lindänget och Knutar Einars äng inte påverkas negativt av vägprojektet ensamt eller tilsammans med annan verksamhet eller åtgärd. Målet avser såväl de utpekade områdena i sig som andra områden av betydelse för livsmiljön eller skyddade arter inom de utpekade områdena. Fåglar inom Natura 2000-området Lindänget hindras t.ex. inte från att söka föda på åkrarna öster om järnvägen. (Svarar mot det nationella målet 15.) För utförlig beskrivning av Natura 2000-områdena hänvisas till MKB. Riksintressen skadas inte påtagligt Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för utpekandet av riksintresseområden enligt 3-4 kap. miljöbalken inte påtagligt skadas. De lämningar samt fysiska och visuella strukturer som utgör värdekärnor inom riksintressen för kulturmiljön skadas inte. Möjligheterna att uttolka och förstå kulturhistoriska skeenden och samband minskar inte. Detta gäller även områden som inte ingår i riksintresset, men som i länsstyrelsens kulturmiljöanalys angetts ha stora värden med koppling till riksintressena. (Svarar mot det nationella målet 16.) För utförlig beskrivning av riksintressena hänvisas till MKB. ÖVRIGA PROJEKTMÅL Utöver de projektmål ovan som grundar sig på bristanalysen, respektive identifierade natur- och kulturmiljökvaliteter har följande projektmål bedömts vara viktiga att beakta: Trafikantupplevelser och turism stimuleras Målet innebär att vägen lokaliseras och utformas så att trafikanter får god överblick och positiv upplevelse av omgivande landskap. Annan markanvändning försvåras inte Ny väg eller förändring av befintlig väg tar inte i anspråk eller försvårar nyttjandet av mark som av kommunerna bedöms vara särskilt lämpad för etablering av bostäder, verksamheter eller liknande. 2.4 Barnperspektiv Sverige har anslutet sig till FN:s konvention om barnets rättigheter och är därmed förpliktade att följa konventionens bestämmelser i allt arbete där barns intressen berörs. Detta kan lite förenklat sammanfattas med att barn och deras åsikter ska respekteras och barnens bästa alltid ska beaktas i beslutsfattandet. Vägverket har ett ansvar för att barns rätt till en god vägtrafikmiljö tillgodoses. Genom att utforma vägmiljön så att barns fria rörlighet förbättras kan vägtransportsystemet bidra positivt till att skapa goda levnadsvillkor samt god tillgänglighet, miljö och säkerhet för barn. För att bidra till denna utveckling ska Vägverket bl.a.: beakta barnperspektivet vid utarbetande av styrande dokument i exempelvis vägutformning, samhällsplanering och miljökonsekvensbeskrivningar inventera trafikmiljöer utifrån barns behov av tillgänglighet, säker trafik och god miljö verka för att planera och förbättra vägtransportsystemet utifrån ett barnperspektiv öka medvetenheten, kunskapen och förståelsen för barnkonventionens innebörd och barns förutsättningar i trafiken. 12 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

15 Förutsättningar 3. Förutsättningar 3.1 Utredningsområdets karaktär Det landskap som utredningsområdet berör präglas av en kulturell påverkan som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Detta tar sig uttryck i det till stora delar öppna landskapet som en följd av åkerbruk och bete. Öppenheten lyfter fram de topografiska förhållanden som gör sig gällande genom den sluttning som börjar vid Orsasjöns östra strandkant och sträcker sig österut och blir en del av själva Digerberget, vilket skapar vackra vyer ner mot Orsasjön. En pågående igenväxning av jordbruksmarken bidrar emellertid till att sluta till öppenheten och bryta ner den stora flacka slänten till mindre delar. Detta gör också att panoramat ner mot sjön och vidare bort mot Orsa och dess kyrka klipps av med jämna mellanrum. Förutom jordbruksmark består området av skog av varierande karaktär, främst granskog men även björkbestånd, främst i södra och östra delen. Skogens utbredning upplevs som tät och homogen. Landskapet möbleras av bebyggelse präglat från olika tidsepoker. Den är utspridd i form av gårdar i den öppna jordbruksdelen, förtätningar av husgrupper i de mer småskaliga delarna och villabebyggelse av nyare art norröver. En koncentration får anses ligga längs med och i anslutning till väg 45. Området hyser rikligt med fågel och småvilt vilka trivs i lövdungar, åkerholmar och vattengropar. Fisktillgången i vattendragen är mestadels god. Inom området förekommer ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Foto 3.1. Vy från söder över Vångsgärde och Holen. Foto: SkyMovies Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 13

16 Förutsättningar 3.2 Riksintressen Miljöintressen utöver riksintressen redovisas i kapitel 6 Miljökonsekvensbeskrivning. Utredningsområdet ligger inom riksintresset, Siljan och Orsasjön med öar och strandområden. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området av riksintresse enligt Miljöbalken 4 kap 1-2. I 2 definieras områden där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Siljan, Skattungen, N49, är av riksintresse för naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Landskapsbilden i området domineras i många fall av sjöarna i området. Vattensystemet är ur såväl biologisk/ekologisk som fiskerimässig synpunkt värdefullt. Området är ett av landets kärnområden för turism och friluftsliv, med besökare från stora delar av Sverige. För såväl lokalbefolkning som turister är fisket av stor betydelse. Siljansområdet utgör ett värdefullt referensområde för studium av istidsrelikter. Stackmora, Slättberg, Oljonsbyn och Holen, N52, Orsa kommun är av riksintresse för naturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6.Området utgörs huvudsakligen av odlingslandskapet i byarna öster och söder om Orsa, från Stackmora och Slättberg i norr ned till Oljonsbyn och Holen. De tillhör den serie byar som ligger på kanten av granitkupolen i sluttningen ned mot Siljansringens sänka och Orsasjön. Landskapet i sluttningarna är variationsrikt och kuperat medan det mot Orsasjön övergår i storskaligare och flackare odlingsmarker. Dessa byar är typiska för Siljansbygden och utgör en stor tillgång för turismen och friluftslivet genom dess storslagna utsikter och vackra öppna kulturlandskap. Kårgärdeprofilen samt naturen kring Enån är av speciellt intresse genom dess säregna miljö. Vegetationen präglas av det variationsrika odlingslandskapet. De kontinuerligt hävdade äldre ängs- och hagmarkerna äger en krävande och rik flora. Knutar-Einars äng är en av de värdefullaste slåttermarkerna i Dalarna. Orsasjöns grunda vikar, omkring Enåns utlopp, hyser ett mycket rikt fågelliv och är betydelsefulla både som rastlokal och häckningsbiotop. Orsasjön, K77, är av riksintresse för kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Orsasjön ansluter i arkeologiska avseende väl till den nordvästra delen av Siljan. Rikedomen på lämningar av primitiv järnframställning är påfallande och förefaller väl belagd till yngrejärnålder. Närmare 1/3 av samtliga i landskapet registrerade lokaler med järnslagg av den aktuella typen finns i detta område. Dessutom härrör således de rikaste föremålsfynden därifrån. De fasta jordbruksbyarna vid Orsasjön och Siljan tycks i för Dalarna ovanligt hög grad kunna härledas ur en vikingatidabygd. En av de betydelsefullaste bland dessa är Vattnäs med sin särpräglade bymiljö och ett anslående kulturlandskap. Slättberg, K78, är av riksintresse för kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap 6. Bymiljön utgörs av täta byklungor och en välbevarad timmerhusbebyggelse från och 1800-talen, koncentrerad till genomfartsvägen samt efter mindre byvägar. Välbevarad odlingsmark med hävdad äng, steniga åkrar och många odlingsrösen. Siljansområdet, F13, är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. Området utgörs av Siljan- Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs den s.k. Siljansringen. Siljanområdet besöks årligen av hundratusentals människor från hela världen med varierande friluftsaktiviteter och naturupplevelser som huvudsakliga rekreationskällor. De öppna områdena kring Leksand, Rättvik, Boda, Sollerön och Orsa med sina oskiftade klungbyar och småskaliga jordbrukslandskap, har länge präglat bilden av Dalarna som turistparadis. I anslutning till rikkärr och gamla odlingsbygder finns länets rikaste floraområden. Odlingsbygderna är av stor betydelse för djurlivet. Området hyser rikligt med fågel och småvilt vilka trivs i lövdungar, åkerholmar och vattengropar. Fisktillgången i vattendragen är mestadels god. Inom området förekommer ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Väg 45 är av riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Karta 3.1. Riksintressen och Natura 2000-områden 14 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

17 Förutsättningar 3.3 Byggnadstekniska förutsättningar Utförda undersökningar Undersökningarna har omfattat en studie av material från tidigare skede samt en okulär besiktning i fält. Fältstudierna utfördes , där respektive vägalternativ besiktigades med avseende på geotekniska förutsättningar. Inga provgropar eller sonderingar har utförts i detta skede. Översiktliga geotekniska förhållanden Topografin i området karaktäriseras av en relativt brant, västlig sluttning ner mot väg 45. Sluttningen blir betydligt flackare på vägens västra sida och fortsättningsvis ned mot Orsasjön. Övergången till brantare terräng sammanfaller ungefär med högsta kustlinjen men också med övergången mellan sedimentära bergarter till urberg. De sedimentära bergarterna är betydligt mjukare än urberget och har därför eroderats mer. Den branta övergången mellan urberg och sedimentära bergarter beror således av både glacial påverkan och stranderosion. Högsta Kustlinjen (HK), dvs. den högsta nivån som havsytan en gång varit belägen på, ligger i området på nivån ca 215 m ö h. Detta motsvarar i princip nivån för befintlig väg. Den dominerande jordarten i området är morän. Moränens ytliga delar under HK har till viss del svallats ur, med följden att finmaterial i form av ler- och siltpartiklar spolats bort och avsatts längre ned i sluttningen och i Orsasjön. Kvarliggande, svallade, ytliga moräner utgörs därför till stor del av grövre material som sand och grus. Underliggande, ej ursvallad jord utgörs troligtvis av mer lerig eller siltig morän. Närmast Orsasjön och en bit upp i den flacka sluttningen förekommer sedimentära jordarter såsom sand och silt. Underlagrande jord utgörs troligtvis av finkornig morän. Djupet till morän ökar troligtvis ned mot Orsasjön. Mer finkornigt material kan även förekomma i lokala svackor längre upp mot väg 45. Karta 3.2. Berggrunden i området kring väg 45. Källa: SGU Berggrundskarta 14 E Mora SO och 14 E Mora NO Karta 3.3. Jordarter i området kring väg 45. Källa: SWECO VBB Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 15

18 Förutsättningar 3.4 Väg- och trafikförhållanden Vägstandard Nuvarande väg 45, som är en nationell stamväg, är 6.5-7,0 meter bred mellan Kalkberget (norr om Vattnäs) och Lindänget. Mellan Mora och Kalkberget är vägen 13 meter bred. Från Lindänget och norrut är vägen nio meter bred. Söder om Kråkgårdarna är högsta tillåtna hastighet 90 km/h. Från Kråkgårdarna till Trunna är hastigheten begränsad till 70 km/h med undantag för sträckorna genom Kråkgårdarna och Lindänget där hastigheten är begränsad till 50 km/h. Se karta 3.4. Vägen har undermålig standard beträffande trafiksäkerhet och framkomlighet. Den dåliga standarden på vägen beror på att den slingrar sig genom äldre bebyggelsemiljöer med åtföljande störningar och problem för lokalbefolkning och trafikanter. Vägen saknar helt utrymme för fotgängare och cyklister. Vägens horisontella och vertikala geometri (kurvor och backar) uppfyller inte biltrafikens krav på god standard för 70 km/h. Trafik och trafikanter Trafikflöden Trafikräkningar gjordes På södra delen var trafikmängden cirka 5700 fordon per årsmedeldygn. På den norra delen var trafikmängden cirka 5460 fordon per årsmedeldygn. Omedelbart norr om cirkulationen i Orsa var trafikmängden 2950 fordon per årsmedeldygn. Andelen tung trafik var cirka 8 %. Se karta 3.4. En mindre omfattande trafikräkning som gjordes i september 2005 visar att dygnstrafiken är i stort sett oförändrad jämfört med 2002 års trafikräkningar. Andelen tung trafik har emellertid ökat väsentligt. I Vångsgärde söder om Orsa var andelen tunga fordon 12 procent av 5460 fordon per årsmedeldygn och norr om Orsa (söder om väg 296) var andelen tunga fordon 17 procent av 2950 fordon per årsmedeldygn. Under sportlov och sommarens semesterveckor uppskattas dygnstrafiken öka med cirka 2200 fordon/dygn till cirka 7900 fordon/ dygn. Fram till år 2020 beräknas trafiken på väg 45 öka till cirka 7600 fordon per årsmedeldygn. Foto 3.2. Kråkgårdarna sett från söder Trafiksäkerheten är dålig i följande avseenden: Vägbredden är smal. Körfälten är ca 3.3 meter breda. För att uppnå god standard för 70 km/h, krävs 3.80 meter breda körfält samt att oskyddade trafikanter separeras från den övriga trafiken. Inom säkerhetszonen finns fasta hinder som t ex byggnader, träd och stolpar. För att uppnå god standard för 70 km/h, krävs på en rak väg en säkerhetszon på sju meter som saknar fasta hinder. Längs sträckan finns ett stort antal direktutfarter och anslutande vägar. Vid många av dessa är sikten dålig. För att uppnå god standard för 70 km/h, krävs att anlsutningar utformas med ett vilplan på 25 meter med en maximal lutning på 2,5 %. Trafiksäkerhet Under perioden inträffade 18 polisrapporterade olyckor med personskador. Antalet svårt skadade personer var 6 stycken och 21 personer skadades lindrigt. En dödsolycka har inträffat på sträckan under tioårsperioden. Se karta 3.5 och tabell 3.1. (Olyckor i Svader och i korsning med väg 985 ingår ej.) Mängden olyckor och skadekvoten (antalet dödade och skadade) per miljoner axelparskilometer motsvarar det statistiskt förväntade Olycksperiod Antal olyckor Döda Tabell 3.1. Källa: Vägverkets olycksdatabas Svårt skadade Lindrigt skadade Totalt antalet på denna typ av väg. Vägen är lika olycksdrabbad som andra vägar av samma typ som har smal vägbana i kombination med mycket trafik. Singel- och mötesolyckorna utgör cirka 38 % av det totala antalet olyckor. Om dessa olyckor kan förhindras är det möjligt att minska Karta 3.4. Kartan redovisar hastighet, vägbredd och årsmedeldygnstrafiken i studerat område. Källa: VDB antalet döda och svårt skadade personer med cirka 70 %. De största olycksriskerna utgörs av: Den smala vägbredden Avsaknad av mitträcke Många direktutfarter och anslutande vägar Fasta hinder i vägens säkerhetszon Många turister väljer att stanna längs den smala vägsträckan för att beundra utsikten över Orsasjön. Detta skapar en förhöjd olycksrisk 16 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

19 Förutsättningar för både de trafikanter som har stannat, likväl för de trafikanter som färdas längs vägen. Framkomlighet Framkomligheten påverkas tidvis av det stora trafikflödet med trängsel och köbildningar som följd. Främst inträffar detta under morgonens och eftermiddagens trafiktoppar. Vintertid uppkommer de största trafiktopparna i samband med stugbytardagarna. Under sommarhalvåret är Siljansregionen en stor turistmagnet med många bilresenärer som besöker området, vilket resulterar i ökade trafikmängder. Gång- och cykeltrafik Sträckan saknar separata gång- och cykelvägar. Befintlig vägbredd inbjuder inte någon gång- eller cykeltrafik. En viss andel fotgängare och cyklister förekommer dock, även om de flesta väljer andra vägar än väg 45, i den mån de har möjlighet. Det finns en gång- och cykelväg mellan Orsa och Mora, Siljansleden, som närmast Orsa följer Lisselhedsvägen längs järnvägen, se kap 6.5 Friluftsliv/Turism. Siljansleden är emellertid inget alternativ för gående och cyklister med målpunkter längs befintlig väg 45. Elever som måste korsa väg 45 för att komma till skolan får kommunal skolskjuts och biltransporter nyttjas i stor utsträckning till och från aktiviteter på fritiden. Busstrafik Väg 45 trafikeras av busslinjer till Mora, Orsa, Furudal, Edsbyn, Sveg och Östersund. Trafiken omfattar 56 turer per vardagsdygn med skolbussar inkluderade. Ett antal hållplatser har nyligen åtgär- Olyckstyp Antal olyckor Dödlig utgång Svårt skadade Lindrigt skadade Singel Möte Upphinnande 1 2 Avsvängning Konflikt med annat fordon Cykel/Moped -motorfordon Fotgängare 1 1 Viltolycka Totalt Karta 3.5. Polisrapporterade olyckor Källa: Vägverkets olycksdatabas Tabell 3.2. Olyckstyper. Källa: Vägverkets olycksdatabas 1 Fr.o.m registreras inte viltolyckor som inte orsakat personskador i Vägverkets olycksdatabas Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 17

20 3.5 Markanvändning Den aktuella delen av väg 45 ligger till största delen inom Orsa kommun, förutom den första kilometern i den södra delen av sträckan som ligger i Mora kommun. Befolkning och bostadsutveckling Orsa kommun har 7038 invånare enligt uppgifter från mars Bosättningsmönstret i kommunen är spritt. Av det totala antalet invånare bor ca 4000 i centralorten. Söder om Orsa i byarna längs med väg 45 varierar befolkningen mellan ca per by, se karta 3.6. Antalet nybyggda småhus i kommunen har ökat de senaste åren. Digerbergssluttningen är ett attraktivt område för nybyggnation av småhus. Näringsliv Enligt Näringlivskontoret i Orsa bygger Orsas framtid på, ett innovativt, småskaligt näringsliv, med en turism under stark utveckling, bra offentlig verksamhet samt en egen vilja till utveckling. De fem största näringsgrenarna i kommunen är: Vård och omsorg Utbildning och forskning Tillverkning och utvinning Byggindustri Handel och kommunikation Antalet egenföretagare i kommunen uppgår till 240 stycken (2002). Mora är en viktig arbetsmarknad för invånarna i Orsa. Utpendlingen till angränsande kommuner uppgår till 1029 (2002). Ett stort antal av dessa utgörs av pendlare med Mora som målpunkt. Turismen utgör en viktig del av näringslivet i kommunen och antalet gästnätter är stort. Området vid Digerbergssluttningen är ett välbesökt turistmål i kommunen. Turisttillströmningen till området är särskilt stor under sommarmånaderna men även vintertid kommer det turister till området. Kommunala planer Förutsättningar Orsa kommuns översiktplan antogs I planen skrivs det att det öppna landskapet med utblickar är karakteristiskt för Orsa och att det är av vikt att landskapet har fortsatt hävd. Vidare står det att en nedläggning av jordbruksmark drastiskt kan påverka kulturlandskapet samt att de ängs- och hagmarksrester som finns kvar bör bevaras och hävdas på ett sådant sätt att deras artrikedom, skönhet och särart bevaras. I översiktsplanen redovisas områdesknutna rekommendationer. Av dessa kommer område 1, Orsasjöns stränder att beröras. Området berörs av riksintresse N52 Stackmora-Slättberg-Oljonsbyn-Holen och K77 Orsasjön samt lokalintresset K Holen. Dessa intressen beskrivs utförligare i kapitel 3.2 och 6. Arbetet med en fördjupad översiktplan för området från Enån i norr till Mora i söder påbörjades för flera år sedan. Kommunen avvaktar det fortsatta arbetet med planen tills det att Vägverket har tagit beslut om vilken vägkorridor som ska gälla. Inom utredningsområdet finns åtta områden som är detaljplanelagda. Dessa är följande: Höglundaområdet Dp 21, antagen Del av Kyrkbyn, Oljonsbyn och Stenberg Dp 29, antagen Ändring av byggnadsplan för Stenberg och Oljonsbyn Dp 31, antagen Stadsplan för del av Trunna Dp 36, antagen Dp 51, antagen Framtidsbyn Orsa Dp 79, antagen Nedre Kuruld Dp 90, antagen Dp 92, antagen Karta 3.6. Bosättningsmönster i området. Källa Orsa kommun 18 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

21 Förutsättningar 3.6 Barnperspektiv För att få en bild av barnens situation har en enkät förmedlats till alla elever i årskurs förskola-6 vid Digerbergets skola samt till alla elever i årskurs 7-9 vid Orsa skola. Resultatet från Digerbergsskolan visar att av de elever som svarat åker de flesta skolskjuts eller skjutsas i bil till skolan. Knappt hälften av barnen som svarat går eller cyklar. Övervägande andel elever vid Orsa skola går eller cyklar till skolan. Liknande mönster gäller för att ta sig till och från fritidsaktiviteter. Tre barn vid Digerbergets skola samt tre barn vid Orsa skola har varit med om någon olycka eller olyckstillbud på väg till eller från skolan eller fritidsaktiviteter (se karta). Övriga synpunkter från Digerbergets skola gällde önskemål om gång- och cykelvägar samt bro eller port för att kunna förflytta sig säkert längs och tvärs väg 45. Dessutom vore det önskvärt med ny avfart till Digerbergets skola då den nuvarande är dåligt utformad. Även elever vid Orsa skola uttryckte osäkerhet för att röra sig utmed väg 45 och önskar cykelvägar samt planskild korsning med väg 45. Andra förslag var att vägen kunde vara bredare så att man inte behöver känna sig rädd och att lastbilar körde på någon annan väg samt att korsningen vid Trunnavägen byggs om på grunda av dålig sikt mm. Vilka områden som upplevs som trivsamma samt där man känner oro eller rädsla redovisas på karta. Allmänt kan sägas att de yngre barnen identifierar korsningar som riskområden medan de äldre barnen som oftare går eller cyklar utmed väg 45 ser fler riskområden utmed huvudvägen. Ett sätt att integrera barnaspekten i planeringsprocessen är att tolka de transportpolitiska målen utifrån ett barnperspektiv. Främst gäller det målen tillgänglighet, säker trafik och god miljö. För att se en sammanvägd bedömning av hur barnaspekten har beaktats i planeringsprocessen för respektive alternativ, se kapitel 9. Karta 3.7. Kartan redovisar inkomna svar från årskurs F-6, Digerbergets skola Karta 3.8. Kartan redovisar inkomna svar från årskurs 7-9, Orsa skolan Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 19