Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 6.5 Friluftsliv/Turism SAMMANFATTNING Alternativ Väst 1 innebär stora konsekvenser för värdekärnorna i riksintresset Siljan och Orsasjön med strandområden, främst för det rörliga friluftslivet, samt måttliga - stora för värdekärnorna i riksintresset Siljansområdet. Även alternativ Väst 3 och Öst 1 innebär konsekvenser för värdekärnorna i de båda riksintressena men i mindre omfattning än Väst 1 och Väst 2. Alternativ Väst 1 innebär risk för att Natura området Lindängets värde som friluftsområde kommer att minska. Området kommer att utsättas för störande buller. Alternativ Öst 1 innebär att naturminnet Kårgärdesprofilen kommer att förstöras. Kårgärdesprofilen ingår i riksintresset Slättberg, Stackmora, Oljonsbyn och Holen. FÖRUTSÄTTNINGAR Hela området kring den vackra Digerbergssluttningen och området vid Orsasjön är av stor vikt för det rörliga friluftslivet och för turismen. Det som utgör grunden för områdets speciella kvalitéer är de stora kulturhistoriska värdena, den rika naturmiljön och det storslagna landskapet. Det är av stor vikt för friluftslivet och turismen att inte tillgängligheten till området och möjligheterna till utblickar över landskapet försämras eller försvåras. Särskilt attraktiva områden bör kunna nås till fots eller med cykel och kunna upplevas utan störningar från vägtrafikbuller. Riksintressen Utredningsområdet ligger inom riksintresset, Siljan och Orsasjön med öar och strandområden. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området av riksintresse enligt Miljöbalken 4 kap 1-2. I 2 definieras områden där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Siljansområdet, F13, är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. Området utgörs av Siljan-Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs den s.k. Siljansringen. Siljanområdet besöks årligen av hundratusentals människor från hela världen med varierande friluftsaktiviteter och naturupplevelser som huvudsakliga rekreationskällor. De öppna områdena kring Leksand, Rättvik, Boda, Sollerön och Orsa med sina oskiftade klungbyar och småskaliga jordbrukslandskap, har länge präglat bilden av Dalarna som turistparadis. I anslutning till rikkärr och gamla odlingsbygder finns länets rikaste floraområden. Odlingsbygderna är av stor betydelse för djurlivet. Området hyser rikligt med fågel och småvilt vilka trivs i lövdungar, åkerholmar och vattengropar. Fisktillgången i vattendragen är mestadels god. Inom området förekommer ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Övriga värden för friluftslivet/ turismen Turistvägen, väg 982, ligger högst upp på sluttningen mot Orsasjön och Oreälven. Dalgången utgör den nordvästra delen av Siljansringen som bildades vid ett meteoritnedslag för 365 miljoner år sedan. Här möts besökare av en vidsträckt utsikt över odlingslandskapet och Orsasjön. Lindänget, Natura 2000-område vid Orsasjöns östra strand, är ett spännande område som länge uppmärksammats för sitt rika fågelliv, främst under höst och vår. Cirka 230 olika fågelarter har observerats. Ett omfattande restaureringsarbete pågår i området, vilket medför möjligheter att erbjuda än mer av upplevelser för den naturintresserade. Skeer, Orsa folkets park är en av Sveriges vackrast belägna folkparker. Kårgärdesprofilen, en del av stenriket. Utpekat som geologiskt naturminne. Enåns dalgång, botanisk och geologiskt intressant ravin. Vandringar brukar anordnas. Karta 6.8. Friluftsliv 70 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

2 Orsasjöns stränder samt det omgivande kulturlandskapet Siljansleden - cykel, är en 31 mil lång cykelled som delvis följer mindre körvägar längs Siljan, Oresjön, Skattungen och Orsasjön. Silansleden - vandring, är en 34 mil lång vandringsled. Rastplatser och övernattningsmöjligheter finns på lämpliga avstånd längs den utmärkta leden. Ett välfungerande vägsystem av mindre vägar lämpliga för gång- och cykeltrafik. Området runt byarna Torrvål och Maggås, en del av turistvägen. Friluftsbad vid Hundön MILJÖKONSEKVENSER För alternativ Väst 1-2, Öst 1 och delar av Väst 3 gäller att de studerade korridorerna i kombination med den studerade målstandarden skapar barriäreffekter som försvårar möjligheterna till att utöva ett rörligt friluftsliv. Alternativ Väst 1 Alternativets läge i landskapet ger en negativ påverkan på värdekärnorna i riksintresset Siljansområdet, samt försvårar möjligheterna till att utöva ett rörligt friluftsliv i området vid Orsasjön - Lindänget. Korridorens läge motverkar de rekommendationer som anges för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden vad gäller exploateringar i områden där särkilt intresse skall tas till det rörliga friluftslivet. Korridorens läge längs med Orsasjöns strand kommer att innebära att stora områden inom riksintresset blir störda av trafikbuller. Trafikbullret kan förväntas spridas ut över Orsasjön med störningar för de som utövar aktivitet längs med stränder och ut på vattnet såväl under sommar- som vinterhalvåret. Den föreslagna korridoren kommer att ge stora konsekvenser för det rörliga friluftslivet vid Natura 2000-området Lindänget, i form av bullerstörningar från vägtrafiken. Påverkan på områdets naturvärden tas upp under kapitel 6.4 Naturmiljö. De delar av Lisselhedsvägen som nyttjas för cykelleden Siljansleden kan komma att påverkas. Leden kommer att behöva dras om med antingen en ny parallell väg eller ledas om på andra vägar längre bort från strandområdet. Konsekvenserna av alternativ Väst 1 för friluftslivet bedöms som måttliga - stora. Alternativ Väst 2 Alternativets läge i landskapet ger en negativ påverkan på värdekärnorna i riksintresset Siljansområdet. Korridorens läge motverkar de rekommendationer som anges för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden vad gäller exploateringar i områden där särkilt intresse skall tas till det rörliga friluftslivet. Korridorens läge i landskapet kommer att innebära att områden inom riksintresset blir störda av trafikbuller. Det idag välfungerande vägsystemet av mindre vägar i området som lämpar sig väl för gång- och cykeltrafik kommer att påverkas, då det inte kommer att finnas möjligheter till att skapa passager vid alla vägarkorsningar. Detta resulterar i barriäreffekter för det rörliga friluftslivet. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som måttliga. Alternativ Väst 3 Alternativets läge i landskapet ger en viss negativ påverkan på värdekärnorna i riksintresset Siljansområdet. Korridorens läge motverkar till viss del de rekommendationer som anges för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden vad gäller exploateringar i områden där särskilt intresse skall tas till det rörliga friluftslivet. Korridorens läge i landskapet kommer att innebära att nya områden inom riksintresset blir störda av trafikbuller. Korridorens läge i skogsområdet väster om befintlig väg 45 försvårar till viss del möjligheterna att utöva ett rörligt friluftsliv i sitt närområde. Området kommer också att påverkas av trafikbuller, se karta under kapitel 6.6 Buller. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som små - måttliga. Alternativ Förbättring Korridorens läge motverkar till viss del de rekommendationer som anges för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden vad gäller exploateringar i områden där särkilt intresse skall tas till det rörliga friluftslivet. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som små. Alternativ Öst 1 Korridorens läge motverkar de rekommendationer som anges för riksintresset Siljan och Orsasjön med öar och strandområden vad gäller exploateringar i områden där särkilt intresse skall tas till det rörliga friluftslivet. Korridorens läge i skogsområdet öster om befintlig väg 45 försvårar till viss del möjligheterna att utöva ett rörligt friluftsliv i sitt närområde. Området kommer också att påverkas av trafikbuller, se karta under kapitel buller 6.6. Området runt Skeer kommer att påverkas av alternativet. Vyn från folkparksområdet kommer att förändras till det sämre. Området kommer att utsättas för störande trafikbuller. Området Kårgärdeprofilen kommer att omges helt av den föreslagna korridoren. De geologiska formationerna kommer att förstöras. Konsekvenserna av alternativ Öst 1 för friluftslivet bedöms som måttliga. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET För att minska barriäreffekterna och bibehålla områdets förutsättningar för att utöva ett rörligt friluftsliv krävs att passager ordnas. För att upprätthålla områdets värde för turister bör utformningen av vägsystemet med tillhörande slänter, sidovägar och planteringar m.m i senare skeden anpassas till det omgivande landskapet och dess förutsättningar i fråga om terräng, skala, materialval och färgsättning. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 71

3 Friluftsliv/Turism Alt Väst 1 Alt Väst 2 Alt Väst 3 Alt Förbättring Alt Öst 1 Riksintresse Siljansområdet Riksintresse Siljan och Orsasjön Natura 2000 Lindänget Övrigt Alternativet medför konsekvenser för värdekärnorna samt försvårar möjligheterna till att utöva ett rörligt friluftsliv i området vid Orsasjön - Lindänget. Markintrång samt ökade bullernivåer som även kan förväntas spridas ut över Orsasjön med störningar som påföljd. Markintrång i naturvärden och ökade bullernivåer. Delar av cykelleden Siljansleden kan komma att behöva dras om. Tabell 6.5. Samlad påverkansbedömning av friluftsliv/turismen Alternativet medför konsekvenser för värdekärnorna. Markintrång samt ökade bullernivåer. Alternativet medför vissa konsekvenser för värdekärnorna. Visst markintrång samt ökade bullernivåer. Alternativet medför vissa konsekvenser för värdekärnorna. Visst markintrång. Alternativet medför konsekvenser för värdekärnorna. Markintrång samt ökade bullernivåer. Inga konsekvenser. Inga konsekvenser. Inga konsekvenser. Inga konsekvenser. Vägsystemet av mindre vägar i området som lämpar sig väl för gång- och cykeltrafik påverkas negativt, då det inte kommer att skapas passager vid alla korsningar. Inga konsekvenser. Inga konsekvenser. Vyn från folkparkområdet kommer att förändras till det sämre. Försvårar för rörligt friluftsliv i närområdet i skogsområdet öster om befintlig väg 45. Skogsområdet kommer att få ökade bullernivåer. De geologiska formationerna vid Kårgärdeprofilen kommer att förstöras. Stora eller mycket stora negativa konsekvenser Måttliga till stora negativa konsekvenser Små eller små - måttliga negativa konsekvenser Inga eller försumbara konsekvenser Måttliga positiva konsekvenser 72 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

4 6.6 Buller SAMMANFATTNING Utan buller reducerade åtgärder innebär Alternativ Förbättring och Väst 3 stora konsekvenser i form av oförändrade och med tiden ökade bullernivåer för boende längs väg 45. Övriga alternativ förbättrar bullersituationen längs befintlig väg 45, men skapar nya problem i de områden där korridoren ligger, antalet bullerstörda blir dock färre. FÖRUTSÄTTNINGAR Ljud och buller Ljud består av svängningsrörelser i luften. Hur starkt ett ljud upplevs beror dels på våghöjden (amplituden) som motsvarar det ljudtryck som alstras, dels på ljudets frekvenssammansättning, spektrum. Ljudtrycket vid smärtgränsen är cirka 100 miljarder gånger starkare än det svagaste ljud vi kan höra. För att slippa stora tal används en logaritmisk skala för ljudtrycket. Ljudtrycksnivån, eller ljudnivån, anges i decibel, db. I ett försök att efterlikna örats uppfattning av olika frekvenser anges mätvärdena i decibel (A),dBA. Människor uppfattar en ökning eller minskning av ljudnivån på 3 dba som en knappt hörbar förändring medan skillnader som uppgår till 8-10 dba upplevs som en fördubbling eller halvering av ljudet. Buller från vägtrafik är sammansatt av motorbuller, avgasbuller, vindbuller och däcksbuller. Bulleralstring varierar med trafikmängd, fordonstyp, hastighet, körsätt, och vägens utformning, beläggning och underhåll. Vid 50 km/timme är däcksbullret ungefär lika starkt som motorbullret men vid 70 km/timme är däcksbullret det dominerande. Buller från vägtrafik beskrivs med ekvivalent och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå avser en medelljudnivå under en given tidsperiod, för trafikbuller oftast ett dygn. Maximal ljudnivå avser den högsta ljudnivån under en viss period, exempelvis för en serie fordonspassager. Den maximala nivån berörs inte av mängden trafik utan bestäms av ljudnivån på enstaka fordonspassager. Den maximala nivån har störst betydelse för bedömning av störning nattetid. Bullers inverkan på människor Risk för hörselskador föreligger enligt svensk standard vid 8 timmars daglig exponering av ljudnivåer över 85 dba eller vid kortvarigare exponeringar av högre ljudnivåer. Talmaskering innebär att bullernivån blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal. Det uppkommer när ljudnivåskillnaden mellan tal och buller blir för liten. Vid ljudnivåer över cirka 60 dba krävs förhöjd röststyrka för samtal på 2 meters avstånd. Risk för sömnstörningar uppstår vid höga maximalnivåer kvälls- och nattetid. Under natten är maskerande bakgrundsljud borta och ljudutbredningen är ofta annorlunda till följd av temperatur och vindförhållanden. Trafik hörs mer, utsatta personer kan väckas och få försämrad sömnkvalitet. Påverkan på sömnen har konstaterats vid bullertoppar från trafik över 40 db(a) maximalnivå. Risken för sömnstörningar ökar med antalet bullerhändelser. Väckningseffekter har konstaterats vid fler än fem bullertoppar på 45 dba maximalnivå. Irritation, koncentrationssvårigheter eller annan påverkan har både att göra med ljudnivån och inställningen till den personliga upplevelsen av bullerkällan. Riktvärden Riksdagen har i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 fastställt följande riktvärden för buller från vägtrafik. Dessa riktvärden bör inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Naturvårdsverket har angett följande förslag till riktvärden för buller från vägtrafik. Lokaltyp eller områdestyp Vid permanentbostäder, vård- och undervisningslokaler Rekreationsområden i tätbebyggelse Vid arbetslokaler Permanent- fritidsbostäder och vårdlokaler Undervisningslokaler Arbetslokaler Friluftsområden avsatta i kommunala översikstplaner Ekvivalent ljudnivå, dba för dygn 55 1) 55 1) 65 1) Utomhus Inomhus Maximal ljudnivå, dba ) Områden med låg bakgrundsnivå utomhus Bostadsområden med låg bakgrundsnivå utan andra aktiviteter än boende ) 1) Riktvärden avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden. Vidare avser värdena även uteplatser, lekplatser och balkonger etc invid permanentbostäder och undervisningslokaler. (Vid planering avses även i dessa fall frifälstvärden - vid detaljplanering av byggander bör dock inverkan av reflexer beaktas.) 2) Avser boningsrum kl Källa: Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 73

5 Nuläge Den aktuella delen av väg 45 går till stora delar nära bostadsbebyggelse. Ett flertal bostadsfastigheter ligger mycket nära vägen. I nuläget bedöms 80 bostadsfastigheter vara utsatta för bullernivåer över riktvärdet 55 dba. Vägverket har i dagsläget åtgärdat ett flertal bostadsfastigheter där bullernivåerna översteg 65 dba. De åtgärder som erbjöds fastighetsägarna var fönsteråtgärder och skydd av uteplats. MILJÖKONSEKVENSER Bullerutbredningen för de olika alternativen framgår av kartor på följande sidor. Det antal bullerstörda bostadsfastigheter som de olika alternativen medför framgår av tabellerna 6.6 och 6.7. Ekvivalentnivå (dba) dba dba > 65 dba Nuläge 47 st 29 st 4 st Nollalternativet 48 st 36 st 4 st Alt Väst 1 10 st 10 st 5 st Alt Väst 2 27 st 7 st 5 st Alt Väst 3 37 st 26 st 18 st Alt Förbättring 48 st 36 st 4 st Alt Öst 1 23 st 11 st 7 st Tabell 6.6. Antal bostadshus med ekvivalenta bullernivåer över 65 dba samt mellan 65 och 55 dba, utan bullerskyddsåtgärder. Nuläge Nollalternativet Alt Väst 1 Alt Väst 2 Alt Väst 3 Alt Förbättring Alt Öst 1 Maximal nivå (dba) > 70 dba 66 st 67 st 13 st 7 st 34 st 66 st 13 st Tabell 6.7. Antal bostadshus med maximala bullernivåer över 70 dba utan bullerskyddsåtgärder. 74 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

6 Nollalternativet Om inga åtgärder vidtas kommer antalet bullerstörda fastigheter att öka i takt med att trafikmängderna ökar. Med dagen prognostiserade trafikökning kommer antalet bullerstörda bostadsfastigheter som utsätts för bullernivåer över 55 dba längs befintlig väg 45 att ha ökat till 88 stycken år Karta 6.9. Ekvivalenta bullernivåer för befintlig väg (Alt 0), beräkningsår 2002 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 75

7 Alternativ Förbättring Vägen kommer att vara kvar i samma läge som idag vilket innebär att alternativet medför lika många bullerstörda bostadsfastigheter som noll-alternativet d.v.s. 88 stycken. Med dagens prognostiserade trafikökning kommer antalet bullerstörda bostadsfastigheter som utsätts för bullernivåer över 55 dba fortsätta att öka. Boendemiljön längs väg 45 kommer med ett sådant alternativ att stadigt försämras. Alternativ Förbättring är det alternativ som innebär flest antal bostadsfastigheter med bullernivåer över riktvärdet 55 dba. För att skapa en förbättring längs befintlig väg med avseende på boendemiljön måste bullerskyddsåtgärder vidtas. Karta Ekvivalenta bullernivåer för befintlig väg (Alt 0) och Alt Förbättring, beräkningsår Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

8 Alternativ Väst 1 Trafiken flyttas från befintlig väg 45 vilket innebär att boendemiljön längs befintlig väg förbättras. I gengäld innebär den nya sträckningen av väg 45 att andra boende kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena. Antalet bostadsfastigheter som bedöms få bullernivåer över riktvärdet 55 dba uppgår till 25 stycken. Alternativet kommer till stora delar att gå i en miljö som idag inte bedöms ha störande bullernivåer. En ökning av bullret kommer därför att upplevas som en stor förändring i området. Karta Ekvivalenta bullernivåer för Alt Väst 1, beräkningsår 2015 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 77

9 Alternativ Väst 2 Då trafiken till stora delar flyttas från befintlig väg 45 kommer att boendemiljön längs befintlig väg förbättras. Igengäld innebär den nya sträckningen av väg 45 att andra kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena, liksom för alternativ Väst 1 och Öst 1 kommer dessa att uppleva en förändring mot idag. Där korridoren sammanfaller med alternativ Väst 3 och Öst 1 innebär det i stort sett lika många bullerstörda bostadsfastigheter. Antalet bostadsfastigheter som bedöms få bullernivåer över riktvärdet 55 dba uppgår till 39 stycken fördelat på hela sträckan, vilket är flera än i alternativ Väst 1 men betydligt färre än i alternativ Förbättring. Karta Ekvivalenta bullernivåer för Alt Väst 2, beräkningsår Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

10 Alternativ Väst 3 På de delar där alternativ Väst 3 sammanfaller med alternativ Väst 2 bedöms de två alternativen som likvärdiga. Antalet bostadsfastigheter som bedöms få bullernivåer över riktvärdet 55 dba uppgår till 81 stycken fördelat på hela sträckan. De flesta av dessa fastigheter ligger längs utefter befintlig väg 45. Antalet bullerstörda bostadsfastigheter är jämförbart med dagens situation och alternativ Förbättring men en fördubbling jämfört med alternativ Väst 1, Väst 2 och Öst 1. Karta Ekvivalenta bullernivåer för Alt Väst 3, beräkningsår 2015 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 79

11 Karta Beräknat behov av bullerskydd vid ljudnivå < 55 db(a) 80 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

12 Den del av alternativ Väst 3 som går i befintlig sträckning medför höga buller nivåer för de boende. Behovet av bullerskydd för alternativ Väst 3 vid åtgärder < 55 dba framgår av karta En möjlig lösning för hur ett bullerskydd kan utformas redovisas på illustration 6.1. Generellt är det så att bullerskydden kommer att behöva utformas med högre höjder på den östra sidan än på den västra sidan. På flera ställen kommer det att vara låga bullerskydd, som går att se över om man färdas i en bil. Delar av sträckan kommer inte att behöva utformas med bullerskydd vilket är positivt för upplevelsen av landskapet ner mot Orsasjön. Illustration 6.1. Möjlig lösning för alternativ Väst 3 genom Holen. Beräknat behov av bullerskydd vid ljudnivå < 55 db(a) Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 81

13 Alternativ Öst 1 Alternativet går i stora delar i skogsmark men även där innebär korridorens läge att riktvärdet 55 dba överskrids vid ett antal bostadsfastigheter som i dag har mycket låga bakgrundsnivåer. Korridorens läge i sluttningen ner mot befintlig väg 45 innebär en dragning igenom ett område med bostadsbebyggelse där flera bostadsfastigheter kommer att få bullernivåer över 55 dba. Liksom för alternativ Väst 1, Väst 2 och Väst 3 kommer dessa att uppleva en förändring mot idag. Där korridoren sammanfaller med alternativ Väst 2 och Väst 3 innebär det i stort sett lika många bullerstörda bostadsfastigheter fördelat på de tre alternativen. Antalet bostadsfastigheter som bedöms få bullernivåer över riktvärdet 55 dba uppgår till 38 stycken fördelat på hela sträckan. Detta är flera än i alternativ Väst 1, likvärdigt med alternativ Väst 2 men betydligt färre än i alternativ Förbättring. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET För det alternativ som väljs kommer åtgärder i form av vallar, plank och fönsteråtgärder att föreslås för de bostäder som blir utsatta för bullernivåer över 55 dba. Omfattningen av dessa åtgärder kommer att utredas i nästa skede. Karta Ekvivalenta bullernivåer för Alt Öst 1, beräkningsår Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

14 6.7 Vibrationer SAMMANFATTNING Alternativ Väst 1 är det alternativ som går längst sträcka över vibrationskänslig mark. Inom korridoren ligger 16 bostäder inom ett sådant avstånd att de riskerar att utsättas för störande vibrationer. För övriga alternativ är det 4-7 bostäder som riskerar att utsättas för störande vibrationer. FÖRUTSÄTTNINGAR Vibrationer ifrån vägtrafik uppstår främst av tung trafik på väg med ojämn vägbana. Människans känslighet för vibrationer är mycket hög. Människor upplever normalt obehag av vibrationer långt innan det finns någon risk att byggnader skadas. Kraftiga och långvariga vibrationer kan orsaka stressreaktioner och andra subjektiva obehagskänslor, särskilt nattetid. Vibrationer från fordonstrafik fortplantar sig genom marken, olika långt beroende på jordart och fordonshastighet. Störst risk för störande vibrationer i närbelägna byggnader föreligger när både vägen och byggnaden är uppförda på lerjordar. Riskavstånd för uppfattbara vibrationer redovisas i tabell nedan. Avstånden som redovisas är tilltagna med god marginal. Inom dessa avstånd uppträder också störande buller vilket kan vara svårt att skilja från vibrationsstörningar. Vibrationer Jordart 50 km/h 70 km/h 90 km/h Lös lera < 80 m < 100 m < 110 m Silt < m < m < m Sand < 8 m < 10 m < 10 m Morän < 5 m < 5m < 6 m Tabell 6.8 Enligt de jordartskartor som finns för området utgörs marken i huvudsak av morän. Ett parti med sand/silt finns i de västra delarna av området, se karta 3.3. Bebyggelsen längs befintlig väg 45 står i många fall mycket nära vägen. Beläggningen på vägen är på flera ställen ojämn. Enligt de boende upplever de att den tunga trafiken har ökat under de senaste åren. En stor del av den tunga trafiken passerar nattetid. Flera boende längs väg 45 har påtalat att de upplever sig störda av vibrationerna från trafiken. MILJÖKONSEKVENSER Gemensamt för alternativ Väst 1-3 samt Öst 1 är att trafiken på nuvarande väg inklusive den största delen av den tunga trafiken kommer att flyttas över till den nya vägen. Det medför att vibrationsstörningar längs nuvarande väg 45 minskar. Dessutom kommer vägen att få en stabilare undergrund och jämnare körbana än nuvarande väg 45 vilket begränsar risken för vibrationsstörningar Alternativ Väst 1 Den södra hälften av korridoren ligger inom ett område med morän. Väster om väg 45 vid Vångsgärde skär korridoren genom ett mindre område med sand/silt. Från och med att korridoren delar sig från Väst 2 går den större delen av korridoren över ett område med sand/silt. Sammantaget går alternativ Väst 1 över längst sträcka med mer vibrationskänslig mark. Vid en nybyggnation kommer 16 bostäder att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. Alternativ Väst 2 Korridoren ligger till största delen inom området med morän. Väster om väg 45 vid Vångsgärde samt söder om Holen tangerar korridoren områden med sand/silt. Strax norr om Kungshaga och fram till slutet går den västra delen av korridoren i området som består av sand/silt. Vid en nybyggnation kommer 4 bostäder att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. Alternativ Väst 3 Korridoren ligger till största delen inom området med morän. Strax norr om Kungshaga och fram till slutet går den västra delen av korridoren genom i området som består av sand/silt. Vid en nybyggnation kommer 5 bostäder att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. Alternativ Förbättring Korridoren sträcker sig över ett område med morän där den förbättrade vägen kommer att ligga kvar i befintligt läge. Förbättringsalternativet innebär att vägen får en jämnare körbana vilket medför något mindre vibrationer. Då bebyggelsen även i fortsättningen kommer att ligga nära vägen kan problemen med störande vibrationer dock fortfarande uppkomma. Alternativet innebär att 4 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. Alternativ Öst 1 Korridoren ligger till största delen inom området med morän. Väster om väg 45 vid Vångsgärde samt söder om Holen tangerar korridoren områden med sand/silt. Vid Kårgärdeprofilen passeras två mindre områden med berg. Vid en nybyggnation kommer 7 bostäder att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET Tänkbara åtgärder för att förhindra att människor störs av vibrationer ifrån vägtrafiken är: Grundförstärkning av vägen Grundförstärkning av enskilda byggnader Om det är möjligt att justera vägen i höjdled. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 83

15 6.8 Luftkvalitet Svaveldioxid bidrar framförallt till försurning men också till att SAMMANFATTNING Alla alternativ utom Väst 3 och Förbättring medför att utsläppsmängderna lokalt minskar i området vid befintlig väg 45. Inga miljökvalitetsmormer kommer att överskridas. I jämförelse med nollalternativet så är det ingen större förändring av utsläppsmängderna för något alternativ sett över hela sträckan., se tabell FÖRUTSÄTTNINGAR Luftföroreningar från vägtrafiken Med luftföroreningar avses ämnen och föroreningar som är skadliga för människors hälsa, klimat och/eller natur- och kulturmiljö. Vägtrafiken är en stor föroreningskälla vad avser koldioxid, kväveoxider och kolväten. Trafiken genererar också andra föroreningar, bland annat svaveldioxid och partiklar. Utsläppen av föroreningar har minskat under senare år beroende på att allt fler fordon i trafiken är utrustande med katalytisk avgasrening. Minskningen kommer att fortgå tills alla fordon är utrustade med den tekniken. Detta gäller dock inte för utsläpp av koldioxid, se nedan. Utsläppen av koloxid har redan i dag minskat så mycket att de inte länge utgör ett problem. Utsläppen av kvävedioxider har också minskat kraftigt och det är enbart utmed större trafikleder i storstäder som miljökvalitetsnormen överskrids. Utsläppen av kolväten och partiklar har också minskat kraftigt och förväntas minska ytterligare men utgör fortfarande problem vid hög trafikbelastning. Utsläppen av svaveldioxid är relativt konstant och en minskning kommer endast att ske om bränsleförbrukningen går ner. Biltrafiken i Sverige bidrar dock endast till mindre än 5 % av de totala svaveldioxidutsläppen i Sverige. Utsläppen av koldioxid är direkt proportionell mot bränsleförbrukningen och ökar i takt med att trafiken ökar. Utsläppen av koldioxid bidrar till växthuseffekten vilket är ett miljöproblem. Nya vägar i samhället som tillåter högre hastighet, medför i regel ökade utsläpp om inte byggnationen medför en vägförkortning eller en jämnare trafikrytm som i sin tur motverkar den högre bränsleförbrukningen som följer av en högre medelhastighet. Enligt det så kallade Kyotoprotokollet från år 1997 ska EU minska utsläppen av växthusgaserna med 8% mellan år 1990 och perioden Denna målsättning innebär att halten av koldioxid i atmosfären ska stabiliseras på en lägre halt än 550 ppm och att övriga växthusgaser inte ökar. Sveriges av riksdagen beslutade miljökvalitesmål begränsad klimatpåverkan består utav två delmål Delmål på lång sikt: År 2050 bör utsläppen av växthusgaser i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. Delmål på kort sikt: De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Luftföroreningars inverkan på människor Höga halter av kväveoxider kan orsaka irritation och infektion i luftvägarna. Kväveoxidhalten påverkar i första hand människor som bor eller vistas stadigvarande mycket nära de aktuella vägarna. Kväveoxider bidrar även till försurning, övergödning samt indirekt till växtskador och korrosion på material. Kolväten kan medverka till bland annat uppkomst av cancersjukdomar. Partiklar kommer till stor del från ofullständig förbränning i dieselmotorer. Utsläppen kan verka irriterande på luftvägar, försämra lungfunktion och andningsfrekvens hos astmatiker och bidra till cancersjukdomar. Årsmedelvärden Dalarnas miljömål Miljökvalitetsnorm Kvävedioxid (NO2) Bensen Tabell ug/m3 (senast år 2010) 1 ug/m3 (generationsmål om 25 år) 40 ug/m3 (år 2006), 30 ug/m3 (landsbygd) 5 ug/m3 (år 2010) korrodera vissa material, bland annat natursten i byggnader. Koldioxider är inte något hälsofarligt ämne men medverkar starkt till den så kallade växthuseffekten. Bensen finns i vissa bränslen och är ett starkt cancerframkallande ämne. Miljökvalitetsnormen är under utredning och väntas få ett gränsvärde på cirka 2,5 µg/m3 luft, vilket motsvarar starkt trafikerade leder med mer än fordon per årsmedeldygn. Eventuellt kommer bensen att tas bort ur fordonsbränslen. Luftkvalitén i Dalarna Dalarnas luftvårdsförbund har under åren genomfört en första heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. Enstaka mätningar har även utförts utanför tätorter och dessa värden har visat sig vara representativa för Dalarnas landsbygd. I tabellen 6.9 redovisas de jämförelsevärden som använts i analysen. För Dalarnas landsbygd gäller att vintermedelvärdet för NO2 är ca 3,5 µg/m3 vilket endast motsvarar ungefär en tiondel av den nuvarande miljökvalitetsnormen och klarar även med mycket god marginal generationsmålet. Bensenhalten är ca 1,1 µg/m3 dvs. på samma nivå som generationsmålet. Halten av övriga organiska ämnen är förhållandevis låg. Orsa utgör tillsammans med 4 andra tätorter den grupp som har medelhöga värden med avseende på luftkvalitet. NO2-värdena ligger mellan 9-15 µg/m3 vilket innebär att orterna klarar nuvarande och framtida miljömål. Alternativ Förorening ton/år Kväveoxider Kolväten Partiklar Svaveldioxid Koldioxid Noll 18,8 9,70 0,38 0, Väst 1 19,0 9,58 0,38 0, Väst 2 19,2 9,65 0,39 0, Väst 3 19,1 9,57 0,38 0, Förbättring 18,8 9,69 0,38 0, Öst 1 19,2 9,61 0,38 0, Tabell Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

16 Bensenhalten ligger i intervallet strax under 2-4 µg/m3 vilket innebär att nuvarande miljökvalitetsmål uppnås men inte det långsiktiga miljömålet. Generellt är halten av vissa övriga organiska ämnen högre än i ovanstående grupp tätorter. För både landsbygd och tätort gäller att luftkvaliteten i omedelbar närhet till utsläppskällor som trafik, förbränningsanläggningar och industrier oftast är sämre än de i denna undersökning uppmätta bakgrundshalter. MILJÖKONSEKVENSER De totala utsläppsmängderna år 2020 har beräknats för respektive vägalternativ med Vägverkets analysmodell EVA (Effektbedömning vid väganalyser). Nollalternativet samt alternativ Väst 1-3, Förbättring samt Öst 1 är jämbördiga med avseende på totalt utsläpp av luftföroreningar, se tabell 6.9. Vägverket har tagit fram ett nomogram som gör det möjligt att göra en grov bedömning av luftkvalitén avseende kvävedioxid. Enligt nomogrammet är trafikmängden för prognosåret 2020 tillräckligt låg för att inga detaljerade beräkningar ska krävas. För att trafiken på väg 45 ska leda till utsläpp över miljökvalitetsnormen för kvävedioxid måste trafikmängden mångdubblas. Ökad trafik på väg 45 kan dock innebära en ökning av bensenhalten vilket skulle försämra chansen att nå generationsmålet. Utsläppen av bensen från trafik beror även på fordonstyp och bränsle vilket inte är alternativskiljande. Nedan förs en kort diskussion om faktorer som kan påverka utsläppsmängderna och lokala konsekvenser i de olika alternativen. Alternativ Väst 1 Väst 1 har den kortaste totallängden och den flackaste maxlutningen (2,5 %) vilket är positivt med avseende på utsläppsmängd. Med alternativ Väst 1 kommer trafiken att flyttas från befintlig väg 45 vilket innebär att den lokala luftföroreningssituationen längs befintlig väg förbättras. I gengäld kommer andra områden att utsättas för högre utsläppsmängder. Alternativet går genom ett område med spridd bebyggelse. Korridoren korsar även värdefull frilufts- och naturmiljö där ökade utsläppsmängder marginellt kan komma att minska naturupplevelsen. Alternativ Väst 2 Trafiken flyttas från befintlig väg 45 vilket medför att den lokala luftföroreningssituationen längs befintlig väg förbättras. I gengäld innebär den nya sträckningen av väg 45 att andra områden kommer att utsättas högre utsläppsmängder. Alternativet går genom ett område med spridd bebyggelse. Korridoren korsar även värdefull frilufts- och naturmiljö där ökade utsläppsmängder kan komma att något minska naturupplevelsen. Alternativ Väst 3 Där korridoren sammanfaller med befintlig väg 45 finns många bostadshus. Längs resterande sträcka är bostadshusen i närheten av korridoren få. Korridoren korsar även värdefull frilufts- och naturmiljö där ökade utsläppsmängder kan komma att något minska naturupplevelsen. Alternativ Förbättring Vägen kommer till stor del att ligga kvar i samma sträckning som idag vilket innebär att det är samma områden som idag som kommer att utsättas för utsläpp från trafiken. Denna sträcka är den längsta av de studerade alternativen vilket tillsammans med den växlande hastigheten är negativt med avseende på utsläppsmängd. Dock verkar den lägre medelhastigheten än i alt Väst 1-3 samt Öst 1 dämpande på bensinförbrukning. Alternativ Öst 1 Alternativet går i stora delar i skogsmark men har den brantaste maxlutningen (5%). Den längsta sträckan med denna lutning är 1 km vilket är krävande för framförallt den tunga trafiken vilket medför ökade utsläpp. Bostadshus finns i närheten av vägen dels där den går på skrå norr om Vångsgärde och dels där korridoren går utför berget för att ansluta befintlig väg 45. Korridoren korsar även värdefull frilufts- och naturmiljö där ökade utsläppsmängder kan komma att något minska naturupplevelsen. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET Tänkbara åtgärder för att begränsa konsekvenserna av utsläppen från vägtrafiken är: Lokalisera trafiken utanför tätbebyggda områden och andra känsliga miljöer Begränsa start- och stopptillfällena så att trafikrytmen blir jämn Begränsa kraftiga lutningar Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 85

17 6.9 Intrång i boendemiljöer SAMMANFATTNING För att kunna genomföra något av alternativen kommer det finnas behov av att antingen flytta eller riva både bostäder och övriga byggnader. Omfattningen av intrånget varierar för de olika alternativen. Inom varje alternativkorridor har en tänkt väglinje studerats, utifrån det läget har värden i tabell 6.11 räknats fram. Alternativ Öst 1 är det alternativ där flest bostäder kommer att behöva flyttas eller rivas. FÖRUTSÄTTNINGAR Stora delar av Digerbergssluttningen öster om väg 45 är bebyggd med permanentbostäder eller fritidshus. På slättmarkerna väster om väg 45 ligger stora delar av bebyggelsen i anslutning till de mindre vägarna i området. Även här förekommer både permanentbostäder och fritidshus. Samlad bebyggelse finns på båda sidor av väg 45 i direkt anslutning till vägen med en ökning av antalet bostäder igenom byn Holen. Övervägande delen av bebyggelsen utgörs där av permanentbostäder. Störningar från trafiken i form av buller, vibrationer och luftföroreningar redovisas i separata kapitel. MILJÖKONSEKVENSER Alternativ Väst 1 Korridorens läge innebär att det sker ett intrång i boendemiljöer längs med befintlig Lisselhedsväg. Visst intrång i boendemiljöer sker även vid korsningen med vägen ner mot byn Lisselhed. Korridorens läge och utbredning innebär att 22 fastigheter ligger inom korridoren, varav 6 stycken är bostäder. Intrånget på dessa fastigheter kan vara av olika art och omfattning beroende på vägens lokalisering inom korridoren, behovet av parallellvägar och planskilda passager. I vissa fall kommer det att röra sig om intrång på mark, i andra fall om att hus kommer att behöva flyttas eller rivas eller så kommer de inte att beröras alls. Med utgångspunkt från den väglinje som har studerats görs en översiktlig bedömning som innebär att 20 byggnader, varav 4 bostäder behöver flyttas eller måste rivas. En ny väg med den föreslagna målstandarden inom aktuellt området innebär lokalt en stor påverkan på boendemiljön. Vägen kommer att vara ett nytt element som i flera fall kommer att påverka de bebyggelsemiljöer som finns i området. Konsekvenserna av alternativ Väst 1 bedöms som måttliga- stora. Foto Alternativ Väst 1. Foto: SkyMovies Alternativ Antal byggnader som ligger inom korridoren Övrig byggnad Antal byggnader som kan behöva rivas eller flyttas Bostadshus Bostadshus Övrig byggnad Väst Väst Väst Förbättring Öst Tabell 6.11 Bild Exempel med mötesfri trefältsväg, Alternativ Väst Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

18 Alternativ Väst 2 Intrång i boendemiljöer sker vid Vångsgärde, Holen och Lindänget. Korridorens läge och utbredning innebär att 15 fastigheter ligger inom korridoren, varav sex stycken är bostäder. Intrånget på dessa fastigheter kan vara av olika art och omfattning beroende på vägens lokalisering inom korridoren. I vissa fall kommer det att röra sig om intrång på mark i andra fall om att hus kommer att behöva flyttas eller rivas eller så kommer de inte att beröras alls. Med utgångspunkt från den väglinje som har studerats görs en översiktlig bedömning som innebär att 15 byggnader, varav två bostäder behöver flyttas eller måste rivas. Behovet av parallellvägar är litet i detta alternativ då befintliga vägar i området kan nyttjas. En ny väg med den föreslagna målstandarden inom aktuellt området innebär lokalt en stor påverkan på boendemiljön. Vägen kommer att vara ett nytt element som i flera fall kommer att slå sönder de bebyggelsemiljöer som finns i området. Konsekvenserna av alternativ Väst 2 bedöms som måttliga. Foto Alternativ Väst 2. Foto: SkyMovies Alternativ Väst 3 Intrång i boendemiljöer sker vid Vångsgärde, Holen och Lindänget. Korridorens läge och utbredning innebär att 53 fastigheter ligger inom korridoren, varav 16 stycken är bostäder. Intrånget på dessa fastigheter kan vara av olika art och omfattning beroende på vägens lokalisering inom korridoren. I vissa fall kommer det att röra sig om intrång på mark, i andra fall om att hus kommer att behöva flyttas eller rivas eller så kommer de inte att beröras alls. Med utgångspunkt från den väglinje som har studerats görs en översiktlig bedömning att åtta byggnader varav fyra bostäder antingen behöver flyttas eller måste rivas. Parallellvägar kommer att behöva byggas för den sträcka som går igenom Vångsgärde och Holen. Dessa påverkar även områden utanför markerad vägkorridor. Påverkan på boendemiljön kommer att vara störst från och med att sträckningen följer befintlig väg fram till korridorens slut. Breddningen av vägen samt de nya parallelvägarna kommer att påverka boendemiljön. Omfattningen styrs av vilka åtgärder som görs för att anpassa vägarna till den befintliga miljön för att på så sätt minimera intrången. Konsekvenserna av alternativ Väst 3 bedöms som måttliga - stora. Foto Alternativ Väst 3. Foto: SkyMovies Illustration 6.2. Möjlig lösning för alternativ Väst 2 vid Holen Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 87

19 Bild Holens by från riksvägen. Nuläge. Alternativ Förbättring Korridoren medför inga stora intrång i befintliga boendemiljöer. Korridorens läge och utbredning innebär att 35 fastigheter ligger inom korridoren, varav tio stycken är bostäder. Intrånget på dessa fastigheter kan vara av olika art och omfattning beroende på vägens lokalisering inom korridoren. I vissa fall kommer det att röra sig om intrång på mark i andra fall om att hus kommer att behöva flyttas eller rivas. Med utgångspunkt från den väglinje som har studerats görs en översiktlig bedömning som innebär att 3 bostäder antingen behöver flyttas eller rivas. Behovet av parallella vägar längs stora delar av sträckan medför däremot större intrång i den befintliga boendemiljön. Hur mycket de nya parallellvägarna kommer att påverka boendemiljön styrs av vilka åtgärder som görs för att anpassa vägarna till den befintliga miljön för att på så sätt minimera intrången. Konsekvenserna av alternativ Förbättring bedöms som måttliga - stora. Bild Exempel med 9 m bred väg (Alt Väst 3). Foto Alternativ Förbättring. Foto: SkyMovies Bild Holens by från riksvägen. Nuläge. Illustration 6.3. Möjlig lösning för alternativ Väst 3 vid Vångsgärde, vy mot norr Bild Exempel med 7,5 m bred väg (Alt Förbättring). 88 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

20 Alternativ Öst 1 Intrång i boendemiljöer sker vid Kårgärde, Holen, Lindänget. De största intrången sker i sluttningen ner mot befintlig väg 45. Bild Alternativ Öst 1 söderifrån. Foto: SkyMovies Korridorens läge och utbredning innebär att 50 fastigheter ligger inom korridoren, varav 14 är bostäder. Intrånget på dessa fastigheter kan vara av olika art och omfattning beroende på vägens lokalisering inom korridoren. I vissa fall kommer det att röra sig om intrång på mark, i andra fall om att hus kommer att behöva flyttas eller rivas eller så kommer de inte att beröras alls. Med utgångspunkt från den väglinje som har studerats görs en översiktlig bedömning som innebär att 20 byggnader varav 7 bostäder behöver flyttas eller måste rivas. Behovet av parallellvägar är litet i detta alternativ då befintliga vägar i området kan nyttjas. En ny väg med den föreslagna målstandarden inom aktuellt området innebär en stor påverkan på boendemiljön. Vägen kommer att vara ett nytt element som i flera fall kommer att slå sönder de bebyggelsemiljöer som finns i området. Konsekvenserna av alternativ Öst 1 bedöms som stora. Bild Vy där Öst 1 går ner till riksvägen. Nuläge. Bild Exempel med 1+2 väg. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET För att minska intrånget i befintliga boendemiljöer är det viktigt att vägens lägen inom den valda korridoren detaljstuderas. Frågor som då bör belysas är: Vilken standard på radier kan tolereras för att minska intrånget? Broar istället för portar vid planskilda passager. Brantare släntlutningar i kombination med räcken. En sådan åtgärd får dock konsekvenser i form av ökade barriärer och i viss mån svårigheter med landskapsanpassningen av sidoområdet. Illustration 6.4. Möjlig lösning för Alt Öst 1 vid Kårgärde Bild Alternativ Öst 1 start söderifrån. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 89

21 6.10 Barriärer SAMMANFATTNING Alternativ Väst 3 och Förbättring kommer båda att förstärka den barriär som väg 45 utgör i dag. Övriga alternativ kommer att skapa nya barriärer i områden som i dag har låg trafikbelastning och små trafikmängder. FÖRUTSÄTTNINGAR Med barriäreffekter avses biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för gående, cyklister och de effekter på förflyttningsvanor och kontaktmönster som uppkommer av denna inverkan. I begreppet barriäreffekt ingår således en social aspekt på biltrafikens konsekvenser för människor. Barriärens storlek påverkas av trafikflödet, hastigheten och vägens bredd. Vägverket arbetar med målsättningen att även barn och funktionshindrade fritt ska kunna röra sig i trafiksystemet. Befintlig väg 45 utgör en stor barriär för gång- och cykeltrafikanter i området. Längs den aktuella sträckan finns ingen separat gångoch cykelbana vilket medför att trafikanterna är hänvisade till att färdas på den i många fall obefintliga vägrenen. Inga planskilda passager med väg 45 finns i området. Enligt uppgifter från Orsa kommun är omfattningen av gång- och cykeltrafiken begränsad p.g.a. den osäkra trafiksituationen. Längs vägen finns ca 90 direktutfarter vilket ytterligare försvårar situationen. I området finns ett nät av mindre vägar vilka nyttjas för gång- och cykeltrafik i varierande omfattning beroende på var målpunkten är belägen. De barn som bor på västra sidan om väg 45 och går i Digerbergets skola får p.g.a. den otrygga trafiksituationen åka skolskjuts till skolan oberoende av hur långt de har till skolan. Vägverket har utrett möjligheten att nyttja bl.a. den befintliga Lisselhedsvägen för gång- och cykeltrafik. MILJÖKONSEKVENSER Alternativ Väst 1 Den studerade lösningen med mitträcke kommer att skapa en kraftig barriär i området runt Lisselhedsvägen. Främst gäller det rörelser tvärs vägen. Parallellvägar kommer att behöva byggas. Dessa kommer även att kunna nyttjas för gång- och cykeltrafik. Det finns Miljökonsekvensbeskrivning möjlighet att ordna två planskilda passager längs sträckan. Avsaknaden av flera planskilda passager kommer att förstärka svårigheten med att korsa vägen på ett säkert sätt. En nybyggnation enligt alternativ Väst 1 kommer att medföra minskade trafikmängder på befintlig väg 45. En sådan lösning medför att säkerheten och därmed tryggheten längs befintlig väg 45 ökar i förhållande till nuläget. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Alternativ Väst 2 Den studerade lösningen med mitträcke kommer att skapa en kraftig barriär tvärs igenom området väster om befintlig väg 45. Rörelsemönstret tvärs och längs den nya vägen kommer att försvåras när antalet korsningspunkter minskas. Detta skapar en försämrad framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. Alternativet innebär att två planskilda passager för biltrafiken kommer att ordnas vid Holen. Dessa passager kan även användas för gång- och cykeltrafik. Förutom dessa finns det möjlighet att ordna ytterligare en planskild passage enbart för de oskyddade trafikanterna. En nybyggnation enligt alternativ Väst 2 kommer att medföra minskade trafikmängder på befintlig väg 45. En sådan lösning medför att säkerheten och därmed tryggheten längs befintlig väg 45 ökar i förhållande till nuläget. Konsekvenserna bedöms som måttliga. Alternativ Väst 3 För sträckan söder om Vångsgärde kommer den nya vägsträckningen att medföra trafiken minskar på befintlig väg 45. Detta får till följd att de oskyddade trafikanternas trafikmiljö förbättras vilket resulterar i minskade barriäreffekter längs befintlig väg 45. Behovet av att kunna förflytta sig tvärs den nya vägen i denna del av området bedöms som mindre i jämförelse med resterande del av sträckan. För den sträcka som går igenom Vångsgärde och Holen och följer befintlig vägs sträckning kommer både den bredare vägen och den ökade hastigheten att förstärka de redan i dag stora barriäreffekter som finns. Detta skapar en försämrad framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. Där alternativet sammanfaller med alternativ Väst 2 bedöms konsekvenserna som likvärdiga. För att mildra barriäreffekterna och samla upp biltrafiken till anslutningspunkter kommer gång- och cykelvägar i kombination med parallellvägar att byggas, se kapitel 4 och bilaga X. Behovet av planskilda passager är stort. Det finns möjlighet att ordna planskilda passager på tre ställen längs sträckan. Dessa åtgärder kommer inte helt att ta bort barriäreffekterna men de kommer att medföra att de minskar i jämförelse med i dag. Med hänsyn till de åtgärder som kommer att vidtas bedöms konsekvenserna som måttliga. Alternativ Förbättring Korridoren följer befintlig vägs sträckning. De redan i dag stora barriäreffekterna kommer att förstärkas i takt med att trafiken ökar vilket skapar en försämrad framkomlighet för de oskyddade trafikanterna. För att mildra barriäreffekterna och samla upp biltrafiken till anslutningspunkter kommer gång- och cykelvägar i kombination med parallellvägar att byggas se kapitel 4.?. Behovet av planskilda passager är stort. Det finns möjlighet att ordna planskilda passager på tre ställen längs sträckan. Dessa åtgärder kommer dock inte helt att ta bort barriäreffekterna men de kommer att medföra att de minskar i jämförelse med i dag. Med hänsyn till de åtgärder som kommer att vidtas bedöms konsekvenserna som måttliga. Alternativ Öst 1 Stora delar av alternativet går i skogsmark eller i utkanten av bebyggelsen där det inte finns några direkta målpunkter. Vid byarna Kårgärde och Holen kommer dock alternativet att medför ökade barriäreffekter - ett område som idag har låg trafikbelastning och små barriäreffekter. Områdets terrängförhållanden försvårar möjligheterna till att anlägga planskilda gång- och cykelpassager. Passager kan därför bara ordnas på två ställen. Rörelsemönstret tvärs och längs den nya vägen kommer att försvåras genom utformningen av vägen och att antalet korsningspunkter minskar. Konsekvenserna bedöms som små måttliga för sträckan norr om Kårgärde och för resterande del som måttliga - stora. 90 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

22 MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET Barriäreffekterna i området kan minskas genom att gång- och cykelvägar och säkra passager byggs, helst ska dessa passager vara planskilda. För att få en hög nyttjandegrad på de åtgärder som vidtas krävs det att gång- och cykelvägarna lokaliseras så att de är lätta att använda. De passager som anläggs måste vara tillräckligt många och lokaliserade så att de passar ihop med det rörelsemönster som finns i området. Hälsa Alt Väst 1 Alt Väst 2 Alt Väst 3 Alt Förbättring Alt Öst 1 Buller Boendemiljön längs befintlig väg förbättras, medan andra områden utsätts för ökade bullernivåer. År 2015 kommer 25 fastigheter att utsättas för bullernivåer över 55 dba om inga åtgärder vidtas. Boendemiljön längs befintlig väg förbättras, medan andra områden utsätts för ökade bullernivåer. År 2015 kommer 39 fastigheter att utsättas för bullernivåer över 55 dba om inga åtgärder vidtas. Boendemiljön längs befintlig väg förbättras endast på vissa delar. År 2015 kommer 81 fastigheter att utsättas för bullernivåer över 55 dba om inga åtgärder vidtas, de flesta av dessa är belägna längs befintlig väg. Utan ågärder kommer 88 fastigheter att utsättas för bullernivåer över 55 dba längs befintlig väg 45 år Boendemiljön längs befintlig väg förbättras, medan andra områden utsätts för ökade bullernivåer. År 2015 kommer 39 fastigheter att utsättas för bullernivåer över 55 dba om inga åtgärder vidtas. Vibrationer 16 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. 4 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. 5 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. 4 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. 7 bostäder kommer att ligga inom det riskavstånd där störande vibrationer orsakade av trafiken kan förekomma. Luftkvalitet Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Intrång i boendemiljöer 22 byggnader ligger inom korridoren, varav 6 stycken är bostäder. Av dessa bedöms 18 resp. 4 att behöva rivas. 15 byggnader ligger inom korridoren, varav 5 stycken är bostäder. Av dessa bedöms 13 resp. 2 att behöva rivas. 53 byggnader ligger inom korridoren, varav 16 stycken är bostäder. Av dessa bedöms 4 resp. 4 behöva rivas. 35 byggnader ligger inom korridoren, varav 10 stycken är bostäder. Av dessa bedöms 0 resp. 2 att behöva rivas. 50 byggnader ligger inom korridoren, varav 14 stycken är bostäder. Av dessa bedöms 13 resp. 7 att behöva rivas. Barriärer Den studerade lösningen kommer att skapa en kraftig barriär genom området. Främst kommer rörelser tvärs vägen att försvåras när antalet korsningspunkter minskar. Den studerade lösningen kommer att skapa en kraftig barriär genom området. Främst kommer rörelser tvärs vägen att försvåras när antalet korsningspunkter minskar. Sträckan söder om Vångsgärde och norr om Holen är jämförbar med alternativ Väst 2. För sträckan genom Holen kommer både den bredare vägsektionen och den ökade hastigheten att förstärka den barriär som befintlig väg 45 utgör. De ökade trafikmängderna kommer att förstärka den barriär som befintlig väg 45 utgör. I området runt Kårgärde och östra delarna av Holen, ett område med idag låg trafikbelastning kommer alternativet upplevas som en stor barriär. Tabell Samlad påverkansbedömning av hälsoaspekter Stora eller mycket stora negativa konsekvenser Måttliga till stora negativa konsekvenser Små eller små - måttliga negativa konsekvenser Inga eller försumbara konsekvenser Måttliga positiva konsekvenser Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 91

23 6.11 Jord- och skogsbruk SAMMANFATTNING Alternativ Väst 1 tar mest jordbruksmark i anspråk, ca 18 ha. Därefter följer alternativ Väst 2, ca 17 ha. Båda alternativen går igenom den del av området där den mesta jordbruksmarken ligger, det finns risk för att vissa delar blir olönsamma att bruka. Detta gäller även för Väst 3 och Öst 1 för delen norr om Holen. Behovet av anslutningsvägar till jordbruksmarkerna är stort. FÖRUTSÄTTNINGAR Om jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning ska överväganden enligt Miljöbalken 3:4 ske. I Miljöbalken står följande. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk Stora delar av området väster om väg 45 utgörs av jordbruksmark som brukas. Länsstyrelsen har delat in jordbruksmarken i olika klasser enligt följande indelning. Klass A, högsta klass Klass B Klass C Större delen av jordbruksmarken i området väster om väg 45 är av klass A. Öster om väg 45 finns ingen jordbruksmark av klass A endast av klass B och C. All jordbruksmark inom utredningsområdet finns upptagna i rapporten värdefulla odlingslandskap i Dalarna 1994:1. I området finns två större brukningsenheter för mjökproduktion, Näset och Lindängets gårdar. På Lindängets gård bedrivs också uppfödning av djur för köttproduktion. Dessa jordbruk bedriver mjölkproduktion med ca 40 respektive 100 mjölkkor. Båda gårdarna nyttjar utöver den egna marken både arrenderad och lånad mark i området. Uppdelningen av den brukade marken mellan de två gårdarna framgår av karta Övrig mark i området, främst på den östra sidan om väg 45 brukas i mindre omfattning. Viss del av marken brukas av Lindängets gård samt av flera småbrukare som har några enstaka djur eller som lånar ut marken för betesmark till ex. häst eller får En förutsättning för att jordbruket skall kunna bedrivas rationellt är att det finns bra transportvägar för att transportera maskiner ut till markerna på ett snabbt och smidigt sätt. I dag fungerar detta bra då jordbrukarna i området kan nyttja Lisselhedsvägen för detta ändamål samt ett flertal mindre vägar. Från Lisselhedsvägen leder det flera tvärförbindelser i öst-västlig riktning till markerna mellan Lisselhedsvägen och nuvarande väg 45. Alternativ Odlad åker, ha Väst 1 18 Väst 2 17 Väst 3 13 Förbättring 4 Öst 1 11 Tabell Andelen jordbruksmark som tas i anspråk för varje alternativ. Brukandet av marken är en viktig förutsättning för att kunna bibehålla det öppna landskapet. Jordbruket kan beroende på brukningssätt vara en förutsättning för att den floran som finns på de värdefulla ängs- och hagmarkerna i området överlever. MILJÖKONSEKVENSER Alternativ Väst 1 Det föreslagna läget av korridoren tar jordbruksmark i anspråk. Den väglinje som har studerats innebär att alternativet är det alternativ som tar mest jordbruksmark i anspråk. Mark tas i anspråk dels för själva väglösningen inklusive parallellvägar och korsningspunkter men också för att tillgodose behovet av anslutningar och transportvägar till de marker som brukas. Intrånget på jordbruksmarken kan minskas beroende på vilken lösning som väljs inom korridoren. Alternativ Väst 2 Det föreslagna läget av korridoren tar jordbruksmark i anspråk, dels för själva väglösningen inklusive korsningar men också för att tillgodose behovet av anslutningar och transportvägar till de marker som brukas. Korridorens läge splittrar upp landskapet. Den delen som återstår mellan korridoren och befintlig 45 kan komma att vara svår att bruka rationellt. Den studerade väglinjen innebär att alternativet näst efter Väst 1 är det alternativ som tar mest jordbruksmark i anspråk. Intrånget på jordbruksmarken kan minskas beroende på vilken lösning som väljs inom korridoren. Karta Jordbruksmarksklasser samt uppdelning av mark. 92 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

24 Alternativ Väst 3 En ombyggnad av befintlig väg 45 ger en liten påverkan på jordbruksmarken i området. Utformningen av vägalternativet innebär dock färre korsningspunkter med väg 45 än idag vilket kan innebära svårigheter att transportera sig mellan ägorna på ömse sidor om vägen. Den del av korridoren som sammanfaller med alternativ Väst 2 tar jordbruksmark i anspråk och den del som blir kvar mellan korridoren och befintlig väg 45 kan komma att vara svår att bruka rationellt. Korridorens läge splittrar upp landskapet. Alternativ Förbättring En ombyggnad av befintlig väg 45 ger en liten påverkan på jordbruksmarken i området. Utformningen av vägalternativet innebär dock färre korsningspunkter med väg 45 vilket kan innebära svårigheter att transportera sig mellan ägorna på ömse sidor om vägen. Alternativ Öst 1 En del jordbruksmark tas i anspråk väster om befintlig väg 45. Området som berörs är från anslutningen med väg 981 och fram till korridoren slut. Den del som återstår mellan korridoren och befintlig väg 45 kommer fortsättningsvis att vara svår att bruka rationellt. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET Behovet av bra transportvägar i området är en viktig fråga som måste lösas och en förutsättning för att jordbruket skall fortleva. Det är också av stor vikt att de anslutningar och korsningspunkter som planeras lokaliseras till platser där de minskar omvägarna för brukarna. Det är också viktigt att det för den korridor som väljs att väglinjen optimeras på ett sådant sätt att det även fortsättningsvis går att bruka marken rationellt Vattenresurser SAMMANFATTNING Området har två typer av bergarter, kambrosilur i väster och urberg mot öster, se karta I kontakten mellan dessa finns en ca meter bred, mycket genomsläpplig zon. Denna zon infiltrerar en stor mängd av det vatten som rinner av den branta terrängen från öster och ned mot Orsasjön. Dess uppspruckna karaktär kan på flera ställen identifieras i fält, vanligen öster om vägen där terrängen övergår från flack till brant. Alternativen har generellt liten inverkan på vattenförsörjningen, störst inverkan har alternativ Öst 1. FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningar som mer i detalj beskriver grundvattnets uppträdande och karaktär i området saknas. Följande beskrivning bygger på den information som Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram i sitt nationella karteringsarbete i slutet av 1980-talet. Områdets bergarter består av kristallint urberg och sedimentära kambosilurbergarter. Ovanpå berget finns jordlager som främst består av morän som i i nordväst överlagras av sandiga-siltiga sediment. Nuvarande väg följer i huvudsak nivå +215 meter som ungefär motsvarar högsta kustlinjen. De grusavlagringar som finns i området är små och har ringa betydelse för dricksvattenförsörjningen. Området karakteriseras av att det flacka området mot Orsasjön blir markant brantare öster om vägen. Övergången till brantare terräng sammanfaller ungefär med högsta kustlinjen men också med övergången mellan sedimentära bergarter och urberg. De sedimentära bergarterna är betydligt mjukare än urberget och har därför eroderats mer. Den branta övergången mellan urberg och sedimentära bergarter beror både på glacial- och stranderosion. De sedimentära bergarterna i området är siluriska skiffrar/kalkstenar och ordiviciska skiffrar/kalkstenar. Dessa bergarter är starkt påverkade av det meteroritnedslag som träffade siljansområdet under en tidigare geologisk period. Det mycket kraftiga nedslaget skapade stora fördjupningar i den dåtida jordytan och detta är skälet till att dessa bergarter kunnat ligga kvar i skyddande håligheter utan att bli avskalade av kommande inlandsisar. Ur hydrogeologisk synvinkel är de sedimentära bergarterna förhållandevis täta trots att dess kantställda lager är relativt vertikala (ca 70 ). Materialen består av kalksten-lersten-skiffer. Ställvis finns skikt med metabentoniter som sväller kraftigt i kontakt med vatten. I övergången mellan kambrosilur och urberg finns en ca meter bred mycket genomsläpplig zon. Denna zon nord-sydliga zon bedöms vara det stråk där relativt mycket ytvatten infilterar som sedan bildar grundvatten. Merparten av detta vatten är det som rinner av den branta urbergsterrängen i öster. Zonens uppspruckna karaktär kan på flera ställen identifieras i fält, vanligen öster om vägen där terrängen övergår från flack till brant. Kunskapen om hur en förorening från markytan kan komma att påverka grundvattnet i berget genom denna genomsläppliga zon är dock begränsad. Väg 45 utgör idag inget generellt hot mot vattentäkterna i området utom för grävda enskilda brunnar som finns i direkt anslutning till vägen. Då grävda brunnar i regel tar sitt vatten från närområdet kring brunnen kan en kontinuerlig belastning av vägdagvatten eller en olycka med farligt gods utgöra en risk om brunnen ligger i vägens närhet. Sörmedsjöns vattenledningsförening som har ca 250 hushåll som medlemmar producerar ca 150 m3 dricksvatten per dygn från sina två brunnsområden. Den brunn som producerar vatten till föreningen vid Vångsgärde är 127 meter djup och de två brunnarna vid Digerbergsskolan är 62 meter djupa. Skyddsområde för brunnarna saknas. Övriga tre brunnar vid Vångsgärde används inte. Brunnarna ligger i anslutning till bergartsövergången och det är tänkbart att den rikliga mängd vatten som är tillgänglig i några av brunnarna härrör från den uppspruckna zonen mellan kambrosilur och urberg. Foto 6.17 Lindängets gård med Orsasjön i bakgrunden. Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 93

25 MILJÖKONSEKVENSER Alternativ Väst 1 Från vägalternativets början och ca 1300 meter norrut går korridoren i anslutning till bergartsövergången mellan kambrosilur och urberg som är känslig för grundvattenbildning. Förekommande naturligt lagrade jordar består av stenig, grusig, sandig morän som förmodligen underlagras av siltig morän. Från och med att korridoren i huvudsak följer Lisselhedsvägen och fram till bebyggelsen vid Lindänget går korridoren igenom lerstenar och skiffrar som också innehåller metabentoniter. I det fall jordtäcket avlägsnas och dessa bergarter friläggs, kan de få en svällande effekt. Alternativet har liten inverkan på vattenförsörjningen. Alternativ Väst 2 Från vägalternativets början och ca 1300 meter norrut går korridoren i anslutning till bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning. Förekommande naturligt lagrade jordar består av stenig, grusig, sandig morän som förmodligen underlagras av siltig morän. Ett mindre avsnitt på ca 500 meter söder om fyrvägskorsningen i Holen går igenom lerstenar och skiffrar som också innehåller metabentoniter. I det fall jordtäcket avlägsnas och dessa bergarter friläggs, kan de få en svällande effekt. I avsnittets norra del har kalkbergrund registrerats ca 2 meter under markytan. Alternativet har liten inverkan på vattenförsörjningen. Alternativ Väst 3 Från vägalternativets början och ca 1300 meter norrut samt mellan Vångsgärde och Holen går korridoren i anslutning till bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning. Förekommande naturligt lagrade jordar består av stenig, grusig, sandig morän som förmodligen underlagras av siltig morän. Privata bergborrade brunnar invid vägen finns nedan Vångsgärde. Alternativet har liten inverkan på vattenförsörjningen. Alternativ Förbättring Från vägalternativets början och 1600 meter norrut samt i höjd med korsningen med Skeervägen på en sträcka av ca 900 meter norrut går korridoren i anslutning till bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning. På den inledande delen förekommer naturligt lagrade jordar som består av stenig, grusig, sandig morän och som förmodligen underlagras av siltig morän. På den andra delen finns tunna jordlager av siltig karaktär. Privata bergborrade brunnar invid vägen finns vid Kråkgårdarna och i södra delarna av Vångsgärde samt att sträckan där korridoren går längs bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning är längre ovan nämnda väst-alternativ gör att förbättringsalternativet fortfarande har liten men något lite större inverkan på vattenförsörjningen. Alternativ Öst 1 Från vägalternativets början och 1600 meter norrut, i höjd med den sydöstligaste bebyggelsen i Vångsgärde samt i höjd med korsningen med Skeervägen på en sträcka av ca 900 meter norrut, går korridoren i anslutning till bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning. Privata bergborrade brunnar finns invid vägen vid Kråkgårdarna och i södra delarna av Vångsgärde. Sträckan där korridoren går längs bergartsövergången som är känslig för grundvattenbildning är längre ovan nämnda väst-alternativ samt att korridoren passerar över den ena av Sörmedsjöns vattenledningsförenings två brunnar i höjd med den sydöstligaste bebyggelsen i Vångsgärde gör att alternativet har en inverkan på vattenförsörjningen. Sörmedsjöns vattenledningsföreningen har fyra bergborrade brunnnar i Vångsgärde och två brunnar vid Digerbergetsskola. Alternativ Öst 1 inrymmer i höjd med Vångsgärde en av dessa brunnar. Korridorens läge innebär att den brunn som ligger inom korridoren får avslutas och gjutas igen. Detta innebär inga problem för föreningens medlemmar då denna brunn inte används p.g.a. att den är torr. En av brunnarna (den sydvästra) är produktionsbrunn. I dagsläget används inte de övriga brunnarna. Drygt 100 meter öster/uppströms korridoren finns en 90 meter djup brunn som i dagsläget är reservbrunn. Nedströms/väster om korridoren finns den 127 meter djupa produktionsbrunnen och ytterligare en brunn som är avställd. Ingen av dessa brunnar berörs av korridoren. Reservbrunnen ligger på en högre nivå än korridoren och produktionsbrunnen och den avställa brunnen väster om korridoren ligger båda på en lägre nivå än korridoren. I ett senare skede måste föreningen ha möjligheten att kunna koppla in sin reservbrunn via t.ex. en ledningsgenomföring under vägen. Vägdagvatten får inte dräneras från vägen och ned mot brunnarnas närområde. Då brunnarna vid Vångsgärde är bergborrade kommer kvaliteten på det grundvatten som tas upp ur brunnarna inte att påverkas av vägalternativet. Hantering och styrning av vägdagvattnets flöde och riktning i området i anslutning till brunnarna är dock viktig. Föreningens två brunnar vid Digerbergetsskola ligger på en högre nivå än vägkorridoren och på ca 100 meters avstånd. Alternativet kommer inte att påverka vattenkvaliteten vid dessa två brunnar. MÖJLIGA ÅTGÄRDER I ARBETSPLANESKEDET Inga åtgärder är planerade i dagsläget. 94 Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun

26 Karta Jordarter i området kring väg 45. Källa: SWECO VBB Karta Bergarter i området kring väg 45. Källa: SGU Berggrundskarta 14 E Mora SO och 14 E Mora NO Vägutredning Väg 45, delen Vattnäs - Trunna, Orsa kommun 95