Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare LOKAL ARBETSPLAN 2014 HALLSTA REKTORSOMRÅDE HALLSTA SKOLA HERRÄNGS SKOLA HÄVERÖ RESURSSKOLA

Transkript

1 LOKAL ARBETSPLAN 2014 HALLSTA REKTORSOMRÅDE HALLSTA SKOLA HERRÄNGS SKOLA HÄVERÖ RESURSSKOLA

2 1. UNDERLAG Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande Stimulerande lärande 100 Särskilt stöd Elever Föräldrar 80 Rektorns/förskolechef ens ansvar 60 Utmaningar för alla 40 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 20 0 Dokumentation av lärande Skola/förskola och hem Utveckling av undervisningen Ansvar och inflytande för elev/barn Bedömning och betyg Grundläggande värden Arbetsklimat

3 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Inom utveckling, lärande och kunskaper har vi kontinuerligt arbetat med att bli bättre på att bemöta alla elever, oavsett svårigheter. Vi har arbetat med att bli tydligare inför eleverna om vad som förväntas av dem, samt hitta former för hur vi ska mäta detta. Vi har jobbat med att utveckla former för hur vi bäst bemöter de elever som av olika anledningar behöver andra arbetsformer än traditionell undervisning i klassrummet. Vi har även lagt fokus på ledarskapet i klassrummet. Vi har jobbat mycket med kommunens utvecklare och ingått i en LS-studie i matematik samt haft lärarcoacher till hjälp för att utveckla lärarnas arbete i klassrummen. Vi har haft en förstelärare som har drivit ett utvecklingsprojekt inom matematik och no. Inom normer och värden har vi arbetat för en nollvision mot mobbing och kränkande handlingar. Vi har blivit tydligare och direkt följt upp och utrett incidenter. Vi har hittat bra rutiner för trygghetsteamet och vi skickar alla incidentrapporter vidare till huvudman. Under året har vi arbetat med ett strukturerat elevinflytande och bättre elevråd, detta arbete fortsätter med större tydlighet under läsår Alla elever får göra en trivselenkät som utgör ett underlag i det fortsatta arbetet mot mobbning. Rektorerna är med på elevråden. Inom ansvar och inflytande har vi jobbat med att få bättre fungerande elev- och klassråd. Eleverna har i större utsträckning fått vara med och påverkat redovisningsform och arbetssätt. Enligt PILEN-undersökningen är elever och föräldrar mer nöjda än kommunsnittet vad gäller elevinflytandet. Rektor har funnits med på elevråd för 7-9 och under ska mer fokus läggas även på F-6 då dessa elever i PILEN-undersökningen uttrycker att rektor inte lyssnar på deras åsikter. Inom skola/förskola och hem har vårt mål varit att kommunikationen mellan hem och skola ska bli bättre. Vi har under året arbetat med att förbättra våra veckobrev, rektor skriver fyra hembrev per läsår. Vi har bjudit in till olika föräldrakvällar, vilket varit mycket uppskattade. Enligt Pilen enkäten kan den ytterligare förbättras. Rektorerna läser alla veckobrev för att på ett bra sätt följa med i vad som händer i klasserna. Samrådet avvecklades under vårterminen och nya former för detta ska utarbetas under detta läsår. Inom betyg och bedömning har målet varit att kunskapskraven ska nås med högre måluppfyllelse. Vi har jobbat med att försöka få alla våra åk 9 att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Vi hade dock fyra stycken som inte nådde detta mål, och vi lyckades inte få till insatserna tillfredställande. Vi jobbade med formativ bedömning och hur man får till det i det dagliga arbetet. Vi diskuterade och försökte få till en samsyn på hur bedömning ska ske och vad vi faktiskt ska bedöma. Detta arbete fortsätter detta läsår. Inom övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval hade vi nya rutiner för överlämnande mellan skolorna, de ska utvärderas under hösten. Ett samarbete med lokala företagare ska påbörjas för att få till fler praoplatser för våra elever. Vissa praktikplatser är också önskvärt för elever som behöver en anpassad studiegång.

4 3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd Utmaningar för alla Dokumentation av lärande Utveckling av undervisning Resultat Eleverna i åk 8 har i Pilenenkäten uttryckt att de i stort sett är nöjda men anger att det inte alltid är roligt att gå i skolan, lektionerna kunde vara intressantare och att lusten att lära sig mer inte alltid väcks. I samma enkät anser merparten av eleverna att de tar ansvar för skolarbetet, vilket inte överensstämmer med lärarnas uppfattning. Tvålärarsystemet har haft en positiv inverkan på resultaten där det har förekommit. Elever som fått stöd av speciallärare har uppvisat bättre resultat än vad som annars skulle ha varit fallet. Merparten av eleverna på F-6 har höjt sina kunskapsresultat visar resultaten från Bornholm, Diamant, Nya språket lyfter och nationella prov. Pilenundersökningen visar att eleverna tycker att skolan är stimulerande. 82% av föräldrarna är nöjda med verksamheten på fritidshemmet Analys De punkter i enkäten där eleverna har uttryckt till viss del kritiska synpunkter hänger ihop och är kopplade till undervisningens genomförande. Lärarna behöver hjälpa eleverna att ta mer ansvar för skolarbetet. Lärarna upplever att eleverna är nöjda med den extra hjälp som tvålärarsystemet har inneburit och att det givit resultat. Speciallärarens arbete har fokuserats på åk 9, vilket har varit nödvändigt. Alla pedagoger anser att eleverna utvecklas men att det går i olika takt. De elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen har åtgårdsprogram där det framgår hur eleven/pedagogen ska arbeta för eleven ska få möjlighet att nå målen. Vi har utgått från elevernas svar i Pilenundersökningen och dessa svar visar att de tycker att de har ett stimulerande skolarbete. Eleverna tycker att de får stöd av pedagogerna och att det är intressanta lektioner. Vissa elever vill ha fler utmaningar.

5 Åk 1-3 har fått fler läsplattor som de använder regelbundet i skolarbetet. Eleverna är motiverade att använda dessa arbetsredskap. Åk 4-6 använder datorerna dagligen i undervisningen. Eleverna har utvecklat sin skrivförmåga, förmågan att presentera sina arbeten, söka information och utveckla ett källkritiskt tänkande. På fritids har det blivit en högre andel större barn. Detta har gjort att verksamheten har blivit svårare att anpassa så den passar allas behov. Fritids har nu tillgång till skolan ipads och de har en projektor Förbättringsområden Att arbeta för att öka elevernas ansvarstagande för skolarbetet. Att arbeta för en varierad undervisning utifrån varje elevgrupp för att lusten att lära ska öka. Utveckla matematikundervisningen i åk Mål Att eleverna ska ta ökat ansvar för skolarbetet, bland annat genom att respektera givna ramar för verksamheten och genom att använda datorerna på ett ändamålsenligt sätt. Att alla elever uppfyller kunskapskraven i matematik i åk 3 och åk Åtgärd/aktivitet*) Tvålärarsystemet bidrar till att förbättra elevernas resultat och ska bibehållas för vissa grupper/ämnen och diskussion bör föras om var det ska förekomma. Vi måste skapa ett system som innebär att eleverna tar ökat ansvar för sitt lärande, vilket innebär att det är tydligt för eleverna vad som förväntas av dem och vad som är deras ansvar och lärarens ansvar. Kollegialt lärande tillsammans med förstelärarna ska utvecklas mer under läsåret Matematikundervisning varje dag i åk 1-6 (t ex huvudräkning, praktisk matematik, färdighetsträning) Alla de pedagoger som undervisar i matematik åk 1-9 ska gå matematiklyftet. Övriga lärare ska ha bedömningsseminarier tillsammans med skolutvecklarna. Dokumentation av kunskaper och hur eleverna ska förstå vad som förväntas av dem ska förtydligas genom arbetslagsdiskussioner tillsammans med ledning och speciallärare. Fritids utökar med en avdelning för de större barnen där aktiviteter anpassas för deras behov. 3.2 Normer och värden Arbetsklimat Grundläggande värden

6 3.2.1 Resultat Arbetsron i klassrummen är fortfarande inte tillfredsställande och många upplever att de inte kan arbeta utan att bli störda Pilenundersökningen och trygghetsenkäten visar att de flesta elever känner sig trygga på Hallsta skola. Pilenundersökningen visar att vi behöver arbeta med att öka arbetsron i klassrummen Analys Mobiler och datorer används ofta på ett felaktigt sätt, vilket bidrar till störande av undervisningen. Arbetet med att få eleverna att umgås över klassgränserna bör fortsätta, eftersom eleverna i hög grad är uppdelade i alltför fasta grupperingar. Hallsta skola åk F-6 har tagit emot ett stort antal nya elever under läsåret. Detta medför att grupperna har förändrats både vad gäller storlek och sammansättning och det har medfört att arbetsron har påverkats Förbättringsområden Arbetsron i klassrummen Arbetsklimatet Mål Alla elever ska ges förutsättningar för ett koncentrerat lektionsarbete. Öka arbetsron i klassrumme Åtgärd/aktivitet*) Mobiler får inte användas under lektionstid. Bestämda platser i klassrummet även i fortsättningen. Gemensam fortbildning om ledarskap i klassrummet behövs t ex genom den tidigare utlovade föreläsningen. Ha tydliga rutiner vid mottagandet av nya elever och få tid att förbereda gruppen på att det kommer en ny elev. Att fortsätta ha regelbundna klassråd där man pratar med eleverna om arbetsklimatet i klassen. Rutiner för mottagande av nya elever finns men ska förtydligas och ge lärarna utrymme för förberedelse att ta emot dem. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande Ansvar och inflytande för elever/barn

7 3.3.1 Resultat Eleverna på 7-9 anser i viss mån att lärarna inte tar hänsyn till deras åsikter. Elevrådet har fungerat bättre detta läsår men eleverna behöver mer hjälp för att strukturera arbetet gentemot elevrådet framför allt under klassrådstid. Eleverna på F-6 har blivit vana vid den demokratiska processen och Pilenundersökningen visar att de flesta elever anser att pedagogerna lyssnar på deras åsikter Analys Klassråd och elevråd har inte strukturerats på liknande sätt. Eleverna som går på elevråd har inte antecknat och delgett sina kamrater vad som har diskuterats och beslutats på elevråden. På F-6 har man regelbundet klassråd och kanske att det är på klassrådet som eleverna känner att de kan uttrycka vad de vill förbättra och också känner att lärarna lyssnar på dem Förbättringsområden Strukturen för klassråd och elevråd på Mål Att öka elevernas inflytande när det gäller skolans miljö, undervisning och lärande Åtgärd/aktivitet*) Att tillsammans med eleverna utarbeta en plan för att nå målet. Klassråd och elevråd bör struktureras på likartat sätt genom att fasta punkter alltid tas upp. Elevrådsrepresentanterna ska anteckna under elevrådsmötena för att kunna delge klassen information. 3.4 Skola och hem Skola/förskola och hem Resultat Föräldrarna är nöjda med informationen via hembreven. Föräldrarna är inte helt nöjda med arbetsron på lektionerna. Föräldrarna är nöjda med att eleverna uppmanas att ta ansvar. Pilenundersökningen visar att föräldrarna i F-klassen anser att deras inflytande i skolan har ökat Analys Alla mentorer skickar hembrev varannan vecka med information om vad som händer och är på gång i skolan.

8 Då föräldrar sällan är på lektioner i skolan kan man anta att eleverna pratar om att det är oroligt i klassrummet när de kommer hem. Pedagogerna som arbetar i F-klassen har varit tydliga med att informera om hur verksamheten fungerar på första föräldramötet. Föräldrarna har haft möjlighet att boka in ett tidigt samtal under höstterminen. Det är svårt att utifrån Pilenundersökningen dra några slutsatser vad föräldrarna vill ha inflytande över Förbättringsområden Kommunikationen hem skola/förskola Mål Att försöka ta reda på vad föräldrarna önskar ha inflytande över och hur de vill att inflytandet ska gå till All oanmäld frånvaro ska kontrolleras mot vårdnadshavare före klockan Åtgärd/aktivitet*) Ledningen behöver en form för föräldrapåverkan. Tidigare har vi haft samråd vad ska vi ha framöver? Sms-avisering för frånvaro finns via Skola 24, detta kan införas. Ledningsgruppen ska se över hur samverkan med vårdnadshavare ska se ut framöver. 3.5 Bedömning och betyg Resultat Bedömning och betyg Meritvärdet för åk 9 vårterminen 2014 var 205. Detta innebar en höjning av meritvärdet som för samma elever var 189 på hösterminen Nationella prov åk 9 Antal deltagande F E D C B A elever Matematik Svenska Engelska Fysik Geografi Resultat åk 1; 4 elever når inte kommunens uppsatta läsgaranti ( B2). Två av dessa elever har annat modersmål. 18 elever når garantin eller högre.

9 Resultat åk 3; 10 elever når inte skolans lokala mål för läsförmåga C3). Sju av dessa har annat modersmål. 9 elever når punkt C3 eller högre. Resultat åk 5; 2 elever når inte skolans lokala mål för läsförmåga ( D3). 18 elever når punkt D3eller högre. Nationella prov i svenska åk 3: En elev har inte genomfört proven p.g.a. att den har ett annat modersmål och talar väldigt lite svenska. 3 elever har inte nått godkänt resultat på ett av delproven. 16 elever har nått godkänt resultat på alla delprov. Nationella prov i matematik åk 3; 5 elever har klarat alla sju delprov. 1 elev har klarat sex delprov. 6 elever har klarat fem delprov. 2 elever har klarat fyra delprov. 1 elev har klarat två delprov. 4 elever har inte gjort alla delprov. Meritvärdet för åk 6 var 209 på vårterminen Detta innebar en höjning av meritvärdet som på höstterminen 2013 var 195. Nationella prov åk 6 engelska; Betyg A 15 % B 30 % C 20 % D 15 % E 15 % F 5 % Nationella prov åk 6 svenska; Betyg A 10 % B 15 % C 30 % D 15 % E 30 % F 0 % Nationella prov åk 6 SO (samhällskunskap); Betyg A 10 % B 10 % C 15 %

10 D 20 % E 40 % F 5 % Nationella prov åk 6 matematik; Betyg A 15 % B 10 % C 5 % D 35 % E 20 % F 10 % Ej deltagit 5 % Nationella prov åk 6 NO (kemi) Betyg A 20 % B 5 % C 10 % D 20 % E 35 % F 5 % Ej deltagit 5 % Vi har inte uppnått vårt mål att alla elever oavsett modersmål ska nå kommunens uppsatta mål (läsgaranti) Analys Vissa elever i åk 9 har med hjälp av tvålärarsystemet och extra stöd nått bättre resultat än tidigare. Nationella proven ligger delvis för sent på terminen, de är för många och tar tid från undervisningen även i ämnen där nationella prov inte görs. Grundkunskaperna i matematik är inte tillräckliga i många fall och det visar sig npresultaten. Vi har misslyckats med att använda våra resurser på ett bra sätt. Vi saknar en röd tråd för hur man ska arbeta med elever med annat modersmål i klassrummet Förbättringsområden Sambedömning och undervisningen måste förbättras. Extra anpassningar till elever som behöver Arbetet med elever som riskerar att inte nå uppsatta mål Mål Öka svenskakunskaperna hos elever med annat modersmål. Höja kunskapsresultaten Åtgärd/aktivitet*)

11 Fortsätta med och om möjligt utveckla tvålärarsystemet. Mer tid för ämneslärarna att samarbeta. Lovskola för åk 9 i matematik istället för sommarskola. Intensivperioder, t ex en hel vecka, där vissa elever enbart arbetar med matematik. Förbättra rutiner för SVA-undervisning i klassrummet. Förbättra rutiner för specialundervisning i klassrummet Tvålärarsystemet finns som en fortsatt åtgärd i matematik, NO och engelska. Även i åk F- 2 finns nu tvålärarsystem. Speciallärarna ska detta läsår finnas i klassrummen för att hjälpa lärarna med upplägg av anpassat material för de som behöver. En SVA lärartjänst ska ses över framförallt för eleverna i de lägre åldrarna där antalet andraspråkselever är stort. 3.6 Skolan och omvärden Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval Resultat Överlämnandet har inte fungerat tillfredsställande. Överlämningsblankett har utformats. Vi har haft Framtidsdagen för åk 8 och 9, besök på gymnasiemässan för åk 9 samt praovecka för åk 8 och 9 för att skapa kunskap om arbetslivet och valet till gymnasieskolan. Svårigheter att hitta praoplatser till alla elever Studiebesök/stadsvandring i Uppsala för åk 8 har genomförts Analys Även om vi har rutiner angående överlämnandet så fungerar det inte alltid eftersom andra skolor har andra rutiner. Det fattas en resurs som kan skapa en praobank och ha kontakt med handledare på de olika arbetsplatserna Förbättringsområden Studiebesöksplanen behöver revideras och arbetslivsorienteringen struktureras. Det behövs mer detaljerad information från åk 6 och angående nya elever om eventuella kunskapsbrister i framför allt matematik Mål Ha ett samarbete med lokala företag och föreningar i Hallstavik. Att arbeta med arbetslivsorientering på ett strukturerat sätt Åtgärd/aktivitet*)

12 Vi behöver resurser så att en person kan ansvara för att bygga upp en praoplatsbank, organisera Framtidsdagen och andra aktiviteter som har med arbetslivsorientering att göra. Skolvärdinnan tillsammans med studie och yrkesvägledaren ska ansvara för detta Utvärdering av överlämningsrutiner. Dessa ska ses över och förbättras, skolledare på berörda skolor träffas och ser över detta. Skriva in i vårt årspussel olika aktiviteter med olika lokala föreningar och företag t ex friluftsdag och studiebesök 3.7 Rektors ansvar Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande Resultat Enligt PILEN-enkäten är 89 % av personalen mycket nöjd med sin rektor, av föräldrarna är 82 % nöjda med rektor och rektors sätt att leda verksamheten framåt. Nöjdsamheten är högre i åk 8 samt F-klass men betydligt lägre i åk 2. Av eleverna är 80 % nöjda med sin rektor, men av åk 5 elever tycker bara 58% att rektor lyssnar till vad eleverna tycker. Liksom föregående år upplever lärarna på åk 7-9 att rektor vid tillfällen tar på sig för stort ansvar vad gäller elever eller elevhälsan. Ofta vänder sig elever direkt till rektor när det tycker något är fel eller mår dåligt. Lärarna upplever även att de vill få bättre feedback från elevhälsan vad gäller olika beslut kring elever Analys Rektor tar ett stort elevhälsoansvar och det är bra, men mentorerna har inte fått tillräcklig feedback från elevhälsomötena. Detta gör att de inte riktigt har kontroll över vad som beslutas angående deras elever och inte heller känner något ansvar för det som ska göras. Mentorerna har ibland även inte blivit kallade till möten. Elevernas vardagsproblem ska gå genom rätt kanal för att inte försvaga lärarens roll som mentor, klassföreståndare eller ämneslärare. Detta kräver att eleverna har det förtroendet för sina lärare att detta fungerar. Rektor har tillsammans med personal arbetat hårt för att vända skolans negativa rykte och satt upp tydliga mål för hur vi ska arbeta mot högre resultat bland eleverna. Rektor har sett över behovet av stöd till eleverna tillsammans med speciallärare och specialpedagog på skolan. Inventering av stöd görs flera gånger per termin följt av strikt uppföljning av elevernas kunskaper.

13 Rektor har en central roll i genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal har rektor enligt läroplanerna det övergripande ansvaret för verksamheten. Utifrån dessa och med de förutsättningar som huvudmannen ger är det rektor, som tillsammans med lärarna, ska ge skolarbetet struktur och innehåll. Rektor är ansvarig för skolans resultat och för att uppföljning och utvärdering sker i förhållande till de nationella målen. Enligt skollagen ska rektor hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas Förbättringsområden Samarbetet mellan elevhälsoteam, ledning och mentorer. Rektors delegering av elevhälsouppdrag ska förtydligas och förstärkas så att rätt person gör rätt sak Mål Alla ska sluta grundskolan med betyg i samtliga ämnen. Höja nöjdsamheten från personal, föräldrar och elever Åtgärd/aktivitet*) Rektor ska fortsätta att utveckla sitt ledarskap. Rektor ska delegera mer. Elevhälsoteam och ledning ska finnas mer i arbetslagen och informera och samarbeta med övrig personal.