Naturvärden och ekologiska spridningssamband vid Eknaren 4 och Långhalsen Reviderad slutversion

Transkript

1 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr Reviderad slutversio Naturvärde och ekologiska spridigssambad vid Ekare och Låghalse

2 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Beställig: Stockholms Stad Framställt av: Ekologigruppe AB Telefo: 8- : --, reviderad 7--7 Uppdragsasvarig: Amelie Lidhage Medverkade: Ulrika Hamré, Eleor Martisso, Aia Pihlgre, Tim Schoor Foto: Om iget aat ages: Amelie Lidhage Illustratioer och kartor: Ekologigruppe AB Itert projektummer: 7 Bild på framsida frå Årsta

3 Iehåll Iehåll Sammafattig Bakgrud Geomförade Fältbedömig aturvärde Bebyggelseområde vid Ekare Bebyggelseområde vid Låghalse, Låghalsväge 7 Tallskogsvärde 8 Stockholms asvar för äldre tallskog 8 Årstas tallskogsvärde 8 Befitliga spridigssambad Aalys av ev. påverka vid bebyggelse Plaerad bebyggelse Låghalse, Låghalsväge Ekare Total iverka Ett större perspektiv Grökompesatio Refereser 7 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8

4 Årsta : vid Tväre Sammafattig Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 I sambad med detaljplaearbetet för för Årsta : vid Tväre, DP - 8, har Ekologigruppe fått i uppdrag av Stockholm stad att kartlägga och beskriva områdeas aturvärde, samt områdeas ekologiska sambad med itilliggade tallmiljöer. Ekologigruppe bedömer att området rut Ekare och Låghalse hyser ett lokalt till kommualt aturvärde. Naturvärdet vid området vid Ekare är kutet till områdets torrmarksflora, meda området vid Låghalse hyser aturvärde främst kuta till aturlig skogsstruktur och förekomst av riktigt gamla tallar, rut år. Plaområdea ligger mitt i det tydligaste spridigssambadet för barrskogsarter till och frå Årstaskoge, i ord/sydlig riktig. Spridigssambadet beskrivs som svagt me är det eda rea barsskogsambadet till Årstaskoge. Gröområdea på bägge sidor om Låghalse är utpekade som kärområde för barrskog (Zetterberg ) och utgör därmed värdefulla läkar i det ekologiska spridigsätverket krig Årstaskoge. Årstaskoge och det fimaskiga spridigsätverket för barrskogsarter bedöms ha e avgör ade betydelse för spridig av arter till och frå de ire delara av i Stockholms stad. Det är också av stor betydelse för Årstaskoges existerade aturvärde att det fis spridigsvägar till och frå området. Detta för att områdets arts ammasättig ska kua utbyta geetisk variatio med adra stora aturområde i omladet och därmed på låg sikt kua bibehålla e hög biologisk mågfald. Det är svårt att göra e bedömig exakt hur stor iverka de plaerade bebyggelse ka få på de ekologiska spr idigsätverke. Klart är dock att ytterligare bebyggelse har e egativ iverka. De existerade spridigszoe kommer bli midre och de reda svaga sambade mella Årstaskoge och barrskogsområde lägre söderut kommer bli äu svagare. Om de kvarvar ade barrskogsdomierade gröområdea i ärområdet kommer vara tillräckliga för att området äve fortsättigsvis ska vara attraktiva för barrskogsarter som vill ta sig till och frå Årstaskoge, är mycket svårt att säga ågot om. Det är också viktigt att ställa det i relatio till aa plaerad bebyggelse. Apassigar för Låghalse vad gäller bebyggelses placerig har utförts uder detaljplaearbetet, med målet att bebyggelses fotavtryck skall b l i så litet som möjligt, och för att stor del av värde full aturmark och äldre tallar skall kua bevaras. Rapporte har kompletterats med e kompesatiosutredig med förslag till åtgärder för att mis k a de totala påverka på aturvärde.

5 Årsta : vid Tväre Bakgrud I sambadmed detaljplaearbetet för området Årsta : vid Tväre i stadsdeleårsta,dp -8-, har Ekologigruppefått i uppdragav Stockholmstadatt kartläggaoch beskrivaområdeas aturvärde,samtområdetsekologiskasambadmed itilliggade tallmiljöer. Plaområde t är beläget iom stadeshabitatätverkför barrskogsfågel och gräsartill habitatätverk e för groddjur (MörtbergU, Zetterberg A & Gotiër M 7).Eligt Stockholmsmiljöprogramskaitrågi gröområdemiimerasoch ersättasvarför det är viktigt att i det fortsattaarbetetta häsytill plaeraspåverkapå spridigsvägar och habitatätverk. 8 m o b ll a W e ir a -M e. /A a t ir V o i A : D A C jä H a lm rs v ä g e PLANBESTÄ DUNKERN ÖLJAREN Följade gäller Bestämmelse Edast u agive 8 Gräsbetecki..7 Avädig E STYRAN Allmäa k lå gs v NATUR ä ge Kvartersmark B 8 : platse GATA C EKNAREN 7 EKLÅNGEN. Begräsig BÅVEN 7 ÅRSTA Utformig N=7 8 l k E e g ä v s g å (+ (+., (+, Flerbostadshuses = E 8. ) sidora Ig frå +, ) +8,, 7-., meter. ) vå bergskäri BC Admiistrativa flyttad grillplas vå Geomföradetide g fläktrum. +7, LOCKVATTNET + TVÄREN, y trappa vå NATUR sop. (+,) +,. 8 7 illustratio (+, ) ILLUSTRATI GATA UPPLYSNIN.7 +, R U T A (+ N, v å +, B 7. +, (+ 8, ) 8 7 K BC 7 8 o ls a rs v ä g e Kvarter Allmä Fastighetsgräs LÅNGHALSEN (Kvarterstraktgräs,Traktgräs Fastighetsområdesgräs) MUSKAN Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8., Fastighetsbeteckig : Sv Servitutsområde Byggad Väg Lå = E g ha ls 7 v äg Träd, e Markhöjd Koordiatsystem: Sweref Upprättad barrträd i stadsdele Stockholms 8 i pla Aktualitetsdatum 7- NORR - Aa Lia Axels plachef... Kartigejör ÅRSTA Godkäd av SBN Atage av Laga Figur. Förslag till plakartaför Årsta : vid Tväre. Det orra bebyggelseområdet ligger vid Ekare och det södra vid Låghalse. sta Plaavdelige i höjd av Stadsmätigsavdelige lövträd, Nivåkurvor. och RH 8 N=77 Årsta Stödmur Detaljpla Mur. / gågbaekat Staket VIRLÅNGEN ut) eligt detaljpla, plats-gräs Fastighetsideligsbestämmelse 8.. (ska bytas garageifart.7 är upprät GRUNDKARTA sop hör: plae. +, fläktrum (+ 7, ) med Till Plae NATUR + 8, 8 består - plakarta - plabeskrivig ) Plae : vå YNGAREN 8 7 Skala :,. m utskriftsformat B Geomförade Befitligt materialom områdetoch omgivademarkersaturvärde och spridigssambad har sammaställts. Områdethar fältbesökts och iveterats-- samt-- för att bedöma områdeasaturvärde.närliggadespridigszoer,d.v.s.område kraft Dp

6 Årsta : vid Tväre som ligger iom Årstaskoges ekologiska ätverk och som befitliga spridigsaalyser agett som potetiellt v iktiga spridigsvägar för barrskogs - och bladskogsarter, har besiktigats översiktligt i fält. E aalys av plaerad bebyggelses påverka på befitliga aturvärde och spridigssambad har gjorts utifrå sammaställt material och kartstudier. Fältbedömi g aturvärde Bebyggelseområde vid Ekare Beskrivig Plaområdet vid Ekare utgörs av e relativt öppe torrbacke med hällmarkspartier och ågra midre fuktsvackor. Här växer fyra midre tallar varav e är ågot äldre me sevuxe (dvs har vuxit l ågsamt så de är kle för sig ålder). Här växer äve ågra björkar, två äldre röar varav e grovstammig, och e apel. I buskskiktet växer ågra ear, slå, getapel och rosebuskar. Områdets fältskikt domieras av e relativt artrik torrbacksflora som do mieras av ljug och smalbladigt gräs. Här växer blad aat gräse rödve, luddlosta, hudäxig och ägsfryle, samt örtera ärepris, rödsyra, sibiriskt fetblad, ärepris, smultro, liljekovalj, prästkrage, äkta johaesört och gråfigerört. Fuktsvackor a domieras av det bredbladig a gräs et bergrör. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Figur. Torrbacke vid Ekare Bedömig av aturvärde Lokalt aturvärde, klass b. Området hyser e relativt artrik torrmarksfora, vilket är gaska ovalig iom stade och yta är dessutom relativt stor. Torrmarks flora i kombiatio med det variatiosrika buskskiktet med stort islag av blommade, bärade buskar och träd gör att området säkerlige är relativt attraktiv för måga isekter, blad aat fjärilar, samt småfågel. Iga hotade eller rödlistade arter hitt ades i området. Området bedöms ädå sammataget hysa ett lokalt aturvärde tack vare det artrika fält - och buskskiktet i kombiatio med områdets storlek.

7 Bebyggelseområde vid Låghalse, Låghalsväge Årsta : vid Tväre Beskrivig Plaområdet vid Låghalse, lägs Låghalsväge, utgörs av e x meter stor svacka mella bostadshuse med frisk till fuktig mark. Här växer ett bladskogsbeståd med flera äldre björkar och tallar. Här fis äve islag av klibbal, asp och gra. Tallara är överlag ca 7 - år gaml a me i de västra dele växer ågra ygre tallar ca - 7 år. E riktigt gammal tall växer i sydöstra höret och ka vara upp emot år gammal. På dea tall växer flera fruktkroppar av de rödlistade och skyddsvärda tallticka. Två karaktäristiskt avlå ga kläckhål hittades också på stamme vilket ka idikera att de rödlistade skalbagge reliktbock lever eller har levt i talle. Flera av björkara i är relativt grovstammiga och har uppsprucke bark. Några av alara har tydliga rotbe uder vilka skryms le bildas. Området är till stora delar relativt tätbevuxet av uga lövträd blad aat lö, rö, asp, druvfläder och salix. I området fis islag av död ved mest i form av gamla avsågade stammar och ågra grova stubbar av klibbal. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Figur. Bladskog vid Lågha lse. Delar av slut t igara är blockrika och fältskiktet här domieras av blåbärsris. I botte av svacka har fältskiktet viss ludmarkskaraktär och domieras av bredbladigt gräs såsom hudäxig och piprör samt örbräke och kirskål med islag av blad aat vit - och gulplis ter, ejlikrot, ägsruta, ludslok, liljekovalj och ekorrbär. I västra dele ovaför slutige fis ett värdefullt bry som vetter mot stige som löper parallellt med huse i ord sydlig riktig. I bryet växer flera arter blommade och bärade buskar och träd, blad aat oxel, rö, slå, söbär, spärroxbär och rosebuskar. Bedömig av aturvärde Området bedöms ha ett lokalt aturvärde, klass b. Området har viss skogskaraktär trots si litehet och att området är omgärdat av hus. Här fis flera ekologiska strukturer och yckelelemet av värde, 7

8 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Årsta : vid Tväre blad aat de grova björkara med uppsprucke bark som är ett potetiellt värdefulla substrat för isekter och lavar. Uder alaras rotbe och i blockstespartiet i släte fis gott om skrymsle och håligheter som bildar värdefulla gömsle för smådjur. Visst islag av död ved fis, om ä sparsamt, vilket är värdefullt för svampar och isekter. Trädskiktet är till delar flerskiktat dvs. det fis träd i olika åldersklasser, om ä få rikt igt gamla. Brymiljöera lägs stige i de västra dele med de måga blommade buskara är viktiga ektarkällor för isekter och isektera är i si tur födokälla för måga småfåglar. De gamla talle i sydöstra höret med tallticka och ev. spår efter rel iktbock sticker ut och klassasom ett särskilt skyddsvärt träd (drygt år och hyser flera rödlistade arter). Evetuell påverka på särskilt skyddsvärda träd ska samrådas med Lässtyrelseligt kap Miljöbalk. Området bedöms vara av vikt för spridigssambade för barrskogs - och bladskogsarter till och frå Årstaskoge då det är utpekat som ett kärområde i de ekologiska ätverke krig Årstaskoge (Zetterberg, se figur och ). Tallskogsvärde Stockholms asvar för äldre tallskog Naturtype äldre tallskog fis väl represeterad i Stockholms gröområde me blir allt mer sällsyt i valiga produktiosskogar i ladet som helhet. Äldre tallskogar hyser e itressat flora och faua som tyvärr missgyas i takt med att gamla tallskogar försvier i ladet som helhet geom fragmeterig (uppdelig) och slutavverkig i produktiosskog. De äldre tallskoge i Stockholm fis till stor del iom stades aturreservat, me midre be ståd och solitära äldre tallar återfis äve iom de glesare stadsbebyggelse. Som kvitto på Stockholms tallskogars värde ka artobservatioer av reliktbock, grovticka, blomkålsvamp och tallticka, alla arter kuta till gammal tall skog, uppvisas. Skäle t till att det fis e kocetratio av äldre tallskog krig tätorter som Stockholm och Uppsala är att dessa område har udgått kalavverkig. I de tätortsära områdea har framförallt friluftsitresse vägt tygre ä skogsproduktio. Städer så som Stock holm och Uppsala med stor adel tätortsära äldre skogar, ite mist gamla tallskogar, ka därför sägas ha ett speciellt asvar för att bevara och vårda dessa miljöer (Ekologigruppe ). Årstas tallskogsvärde Årstaskoge är ett exempel på aturområde som hyser höga aturvärde kuta till tall och tallskogsmiljöer. Naturmiljöer med värdefulla ekologiska strukturer och förutsättigar för hög biologisk mågfald brukar kall as för e värdekära. S törre värdekäror fugerar som viktiga livsmiljöer och käl lor för spridig av arter. Årstaskoge är e värdekära som domieras av riktigt gammal tallskog över år, och här fis äve e riklig förekomst av riktigt grova, gamla tallar över år. I Årstaskoge har ma vid iveterig (Ekologigruppe ) hi ttat ite midre ä 8 fruktkroppar av tallticka iom e yta på 8 ha, vilket är uikt äve för likstora beståd i

9 läet. I brukade skogar som avverkas vid ca 8 års ålder är arte ovalig, då de uppträder först på träd som är - år gamla. Rut beby gelse i Årsta fis måga midre gröområde med äldre tall. Flertalet av dessa tallar är också riktigt gamla och är därmed värdefulla för t ex arter som tallticka och vissa isekter, samt fåglar som är kuta till tall miljöer. Flera av dessa små gröområ de med äldre tall i Årsta är därför mycket värdefulla, då de bidrar till det ekologiska ätverket som fis krig värdekära Årstaskoge, se eda. Årsta : vid Tväre Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8

10 Årsta : vid Tväre Befitliga spridigssambad AderasZetterberg, frå Istitutioeför mark och vattetekikvid KTH, har gjort e Ladskapsekologisk aalysav Årstaskoge,med hjälp av datormodeller(zetterberg).rapportevisarhur Årstaskogeeligt modelleär sammakopplad via ett ekologiskt ätverkmed omgivadegröområdelägsmed vilka arter ka ta sig mella de olika gröområdea/värdekärora. Tillhöradekartor illustrerarhur spridigsvägar och sambadför bladaat barrskogsarter serut, geomatt visualiserakärkompoeteri ladskapsätverket, dvs grupperav värdekäroroch spridigsvägar mella dessa.vidarefis olika kartor som visarätverksstrukture för arter som är mer sårbara,eftersomde har svårtatt spridasig (tar sig ite lägreä ca effektivameter)och för arter som ka täkas ha bättrespridigsförmåga (ka spridasig ca effektivameter). Barrskogssambad i Årsta Aktuellt plaområdeliggermitt i det tydligastespridigssambadet för barrskogsarter till och frå Årstaskoge,i ord/sydlig riktig. Spridigssambadet beskrivssom svagtme är det edarea barrskogssambadet till Årstaskoge.Att sambadetär svagt illustrerasväl i kartoradå spridigsvägara ite är sammahägade på de kartor som illustrerarspridigssambad för mer svårspridda arter (figur ) me för de mer lättspridd arterafis det smala sammahållade läkar(figur ). Spridigssambad barrskog- em Kärområde Starkarespridig Svagarespridig Kortast spridigsväg(lcp) Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Områdekrig aktuell pla Figur. Spridigssambadför barrskog,svårspriddaarter (Zetterstöm A ).

11 Spridigssambade går över de midre barrskogsområdea som klassatssom kärområdeoch är isprägdamellabostadshus e i Årsta. Sambadefortsättersöderut,framförallt geomett smalt områdemellaboresväge -Årstavägei västoch Vättersväge Ralåsväge i öst, vidareöver Johaeshovsväge och föreigsberget och Eskedeberget via Eskedegård.Därefterfortsätterett svagare barrskogsambad åt sydosttill Sockeplaoch vidaresöderuttill Hemskogeoch Svedmyraskoge. Frå Hemskogefis det seda vidarebarrskogsambad Västeruttill Solbergaskoge och söderutöver Badhage -Gubbägevia Majroskogemot Magelugeoch österut över Skogskyrkogårde och Skarpäckmot Nackareservatet. Årsta : vid Tväre KotaktytoramellaÅrstaskogeoch barrskogsområdea i Årsta i övrigt är som bästutveckladevid skogsområdea vid Årsta IP, och straxsöderoch österom det rudahusetvid Skötorpsväge (Coec )sefigur. Spridigssambad barrskog- em Kärområde Starkarespridig Svagarespridig Kortastspridigsväg(LCP) Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Områdekrig aktuell pla Figur. Spridigssambadför barrskog lättspridda arter (Zetterstöm A ).

12 Årsta : vid Tväre Figur. Närbild över kärområde för barrskog vid Årsta IP hämtat frå Coecs rapport om spridigsvägar till Årstaskoge. Gult område visar plaområdet för Årsta : vid Tväre. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Plaområdeas betydelse Gröområde på bägge sidor om Låghalse är utpeka de som kärområde i Zetterbergs aalys och bedöms därmed utgöra viktiga läkar i det ekologiska ätverket för barrskogs - och bladskogsarter. Plaområdet vid svacka vid Låghalsväge består, som ova beskrivits, av bladskog med islag av tall. Området h ar e viss skogskaraktär med ett olikåldrigt trädskikt, förekomst av död ved, ett rikt buskskikt med ett fuktigt mikroklimat vilket gör det attraktivt för flera arter kuta till bladskog. Troligtvis utgör området ite e värdekära i de aspekte att det fugerar som källa till artflödea uta utgör e del/läk i viktig a spridigszo er lägs vilke artera ka förflytta sig mella större värdekäror. Området vid Ekare är av mer öppe karaktär med e gaska typisk torrbacksflora och ett glest trädskikt. Iom plaområdet växer edastre tallar varav e är ågot äldre. Total är trädskiktet så pass glest att området ite ka atas var särskilt attrakt iv t för barr - och bladskogsarter, uta här trivs arter kuta till öppa miljöer eller buskmiljöer. Området itill, vid förskola, är däremot bevuxe med äldre tall, och ka eligt Zetterbergs utredig ev. utgöra e läk i spridigsätverket för barrsko gsarter. Då iga igåede artstudier har gjorts i området är det mycket svårt att veta exakt vilka arter som förekommer och på vilket sätt de yttjar områdea som spridigszoer. Troligt är det flygade arter såsom fåglar och vissa isekter som lätt ka ta sig mella huse och iblad äve över huse och som ka hålla till godo med bladskogsbeståd. Äve vissa svampar, såsom exempelvis tallticka, vilke sprider sig relativt låga avståd via sporer med lufte. Figur 7 visar de troliga spridigsvägara f ör arter kuta till tall och bladskog krig plaområde t.

13 Årsta : vid Tväre Spridigssambad uläge Spridigssambad Ev. svagt spridigssambad Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Plaområde Figur 7. Troliga spridigsvägarkrig plaområdeai uläget. Spridigsvägara utgör tillsammasde viktigaste spridigszoeför barrskogslevade arter till och frå Årstaskoge. Aalys av ev. påverka vid bebyggelse Ny bebyggelse i ett kärområdeoch i e viktig spridigsläkför barrskogslevade arter ka med störstasaolikhetledatill e egativ påverkapå spridigsätverket krig Årstaskogei si helhet.trots att sambadfis kvar på ömsomsidor av plaeradbebyggelse,utgör bortfallet av aturmiljöere försämrigav sambade. Somvisasi figur och är det existeradespridigssambadet redasvagtoch fugerartroligtvis baraför mer lättspriddaarter såsomvissafåglar, isekteroch svampar.vid e fältkotroll av kvalitetepå läkara

14 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Årsta : vid Tväre bedömdes flera ha bristade kvalitet. Här fis visserlige gamla tallar, värdefulla i sig själva då de ka utgöra hemvist för värmeälskade isekter och utgör potetiella rastplatser fö r barrskogsfåglar, me totalt sett råder det brist på ygre tallar och död ved. Flera av kärområdea i spridigszoera är dessutom relativt små och separerade med gator och eller hus som för vissa arter ka utgöra barriärer. Ur detta perspektiv är de yt or som fis kvar värdefulla som delar i sambadet då de tillsammas ka erbjuda fler möjliga livsmiljöer. Plaerad bebyggelse Vid Låghalsväge plaeras ett hus om ca kvm BTA geom e lamell med uderjordiskt parkerigsgarage. Vid Kolarsväge plaer as ett ytt bostadshus om 77 kvm BTA. Totalt plaeras lägeheter tillkomma iom plaområdet. Plaes utformig sys i figur. Låghalse, Låghalsväge Plaområdet vid Låghalse utefter L åghalsväge är ett av de få midre område mella huse i Årsta där det fis skogsstruktur, och som är ett värdefullt kärområde och läk i spridigsätverket. Ett lamell hus och ett uderjordiskt garage plaeras i o mrådet. Det iebär att delar av trädski ktet i de västra dele tas bort och att spridigssam bad et geom området försvier. Apassigar av husets läge och garagets utbredig har utförts uder detaljplaearbetet, vilket gör att ett visst spridigssambad blir kvar i de östra dele av området, förutsatt att träd s k iktet lämas kvar. Om större dele av det uvarade trädskiktet måste tas bort i sambad med byggadet kommer områdets uvarade värde som läk i spridigszoe dock rimlige helt försvia, se figur 8. Ekare Naturvärdea i området vid Ekare kom mer påverkas egativt av e y bebyggelse. Dels på grud av att huset tar e stor del av de totala yta i aspråk, me också för att huset kommer skugga området som idag är mycket ljusöppet. Måga av de arter som växer och lever här är ljuskrävade/ljusäl skade och kommer missgyas av ädrade ljusförhållade. Bebyggelse av Ekare kommer dock edast ha e lokal påverka, då området p å grud av läge och kvalitet ite bedöms ha e lika viktig fuktio för spridigssambade för arter kuta till barr - och barrskogar. Dock fis det risk att det plaerade huset här ka komma att utgöra e barriär för arter som vill ta sig frå området via Låghalse och till tallara på området ivid förskola vid Ekare. Total iverka Det är svårt att säga exakt h ur stor iverka de plaerade bebyggelse får på de ekologiska spridigsätverke krig Årstaskoge. Spridigssambade som visar i figur 7 är bara schematiskt iritade. E mer detaljerade spridigsaalys i exempelvis Matrix Gree, där ma lägger i p laerad bebyggelse i e datamodell och aalyserar förädrige utifrå olika arters spridigskrav, skulle evetuellt kua ge e tydligare vägledig, me har ite irymts i detta uppdrag. Klart är dock att ytterligare bebyggelse i området

15 kommerha e egativ iverka.de existeradespridigszoe kommerbli midre och de redasvagasambademella Årstaskogeoch barrskogsområde lägresöderutblir äusvagare. Om de kvarvaradebarrskogsdomierade områdeai ärområdet kommervaratillräckligafö r att områdeävefortsättigsvisskavara attraktivt för barrskogsarter som vill ta sig frå och till Årstaskoge,är mycketsvårtatt sägaågotom. Det är ocksåviktigt att ställadet i relatiotill aaplaeradbebyggelse, t ex krig Årstaläke. Årsta : vid Tväre Spridigssambadsceariomed plaerad bebyggelse Spridigssambad Ev.svagt spridigssambad Föreslagebebyggelse Kvartersmark Ekare Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Låghalse Figur 8. Spridigssambadmed plaerad bebyggelse. Sambadesom går åt ordväst igeom plaområdetbedöms försviamed de ya bebyggelse.

16 Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 Årsta : vid Tväre Årstaskoge och det fimaskiga spridigsätverket för barrskogsarter har e avgörade betydelse för spridig av arter i de ire delara av i Stockholms stad. Det är också av stor betydelse för Årstaskoges existerade aturvärde att det fis spridigsvägar till och frå området. Detta för att områdets artsammasättig skall kua utbyta geetisk variatio med adra stora aturområde i omladet och därmed på l åg sikt ska kua behålla e hög biologisk mågfald. Ett större perspektiv Stockholms hyser uika beståd av äldre tallskog ur ett atioellt perspektiv. När Stockholm förtätas och expaderar fis risk att allt fler små ytor med kvarvarade äldre barrsk og försvier, att viktiga spridigsvägar som fis mella de större kärområde försvagas, och därmed orsakar skada för stades ekologiska ätverk. Det är v iktigt att medveta beslut görs i dea process, som belyser ett områdes värde i ett större persp ektiv. Zettersberg framhåller i si rapport Ladskapsekologisk ätverksaalys av Årstaskoge att förädrigar i stades markavädig ite bara ka få lokala ekologiska kosekveser, uta ka äve ha effekter på kommual och evetuellt regioal ivå lå gt ifrå de förädrade platsera, ge om att viktiga strukturer i stades ekologiska ätverk förädras. Försvagade kärområde och ekologiska sambad ka på sikt få adra kosekveser ä påverka på aturvärde. S åväl atures ekosystemtjäster som dess för måga att motstå och återhämta sig frå t. ex klimatförädrigar, ka försvagas och få såväl samhällsekoomiska som sociala kosekveser (TMR, ). Ur ett hållbarhetsperspektiv, och frå e ekologisk syvikel, fis mycket att via på att käa till kvarvarad ekologiska ätverksstrukturer i Stockholm, och ta fram e pla för vilka område ka bevara s och vilka som är behov av att stärkas. Detta skulle vara av värde för att ma på ett effektivt och kostadsmässigt sätt skall kua besluta om var det fis förutsättigar för y bebyggelse och var det är midre lämpligt i häseede till de ekologiska ätverksstrukture. Grökompesatio Stockholm stad har i sitt miljömålsprogram för - agett som delmål att stade ska ha e livskraftig gröst ruktur med rik biologisk mågfald (Delmål MP.). Miljöprogrammet ager också att d etta mål ska uppås geom att! upprätthålla och utveckla fuktioer i ekologisk värdefulla område,! säkerställa e ädamålselig skötsel samt att,! är y mark tas i asp råk ska häsy tas till biologisk mågfald och e lämplig gröytekompesatio säkerställas. I och med exploaterig vid Årsta : vid Tväre tas y mark i aspråk. Därför har Stockholm stad arbetat med att miimera påverka på platse geom att arbeta med aktivt med utformig och placerig av huskroppar och gårdar. Trots detta medför plae att tidigare oexploaterad aturmark iaspråktas. Därför har e kompesatiosutredig tagits fram (bilaga ). De beskriver v il ka värde som försvier och hur effekter ka utjämas och kompeseras för.

17 Refereser Tryckta källor Ekologigruppe, Utvecklig av Tallskogsvärde i Stockholms aturreservat, Pilotstudie Årstaskoge. Årsta : vid Tväre Ekologigruppe,. Ekare och Låghalse Naturvärde och ekologiska spridigssambad. Coec, Hur ka Årsta Skogs och Årsta holmars aturvärde bevaras i framtide? Spridigsvägar till/frå Årsta Skog Mörtberg U, Zetterberg A & Gotiër M 7, Ladskapsekologisk aalys i Stockholms stad, Habitatätverk för eklevade arter och barrskogsarter. Stadsbyggadskotoret, Årstastråket, program för y bostadsbebyggelse. TMR,. Ekosystemtjäster i Stockholmsregioe. Stockholms läs ladstig. Rapport :. Zetterberg A, Ladskapsekologisk ätverksaalys av Årstaskoge. Ikom till Stockholms stadsbyggadskotor - 7--, Dr -8 7