STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA

Transkript

1 STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGSKATALOG 2018

2 UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG Kadidatutbildige med iriktig Berättade aimerad film väder sig till dig som vill utforska olika yrkesroller i brasche för att seda håll och upplägg BERÄTTANDE ANIMERAD FILM CIRKUS DANS DANSPEDAGOGIK DANS ÄMNESLÄRARE DESIGN FÖR FILM OCH MEDIA DOKUMENTÄRFILM DRAMATIK/DRAMATURGI FILMFOTO FILMKLIPPNING FILMLJUD FILMMANUS FILMPRODUKTION FILMREGI KOSTYMDESIGN LJUDDESIGN LJUSDESIGN MASK- OCH PERUKDESIGN MIMSKÅDESPELERI OPERASÅNG RADIO SCENKONSTPRODUCENT SCENOGRAFI SKÅDESPELERI TEATERREGI TEATERTEKNIK TV För utbildigsstarter och asökigsdatum se UNIARTS.SE Dea katalog preseterar edast de lägre utbildigar på grudivå som ite kräver tidigare högskolestudier. För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se UNIARTS.SE O M S L A G S B I L D : U R E X A M E N S F Ö R E S TÄ L L N I N G E N X, I SAMARBETE MED UNGA KLARA. FOTO: MARGUERITE SEGER 2 M E D R E S E R VAT I O N F Ö R Ä N D R I N G A R N O V E M B E R

3 DET HÄR ÄR STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA CIRKUS, DANS, FILM, MEDIA, OPERA, TEATER Uik sammasättig av utbildigar På Stockholms kostärliga högskola, med de igåede skolora DOCH Das och Cirkushögskola, Operahögskola och Stockholms dramatiska högskola, ges e uik sammasättig av utbildigar. Här har du som studet stora möjligheter till möte med adra kostarter och samarbete över kost- och yrkesgräsera. Flexibelt yrkeskuade På Stockholms kostärliga högskola får du spetskompetes iom di iriktig och utvecklar e ege kostärlig eller pedagogisk idetitet. Geom samarbetsövigar får du äve bredd i dia kuskaper. Uder di utbildig bygger du upp ett yrkeskuade för e arbetsmarkad i städig utvecklig vid exame ska du ha relevata kuskaper, rätta förutsättigar och hadfasta verktyg för ett kostärligt yrkesliv i e föräderlig omvärld. DOCH, DANS OCH CIRKUSN Briellväge 58 Briellväge CIRKUSHALLEN Briellväge 34 Tekikrige OPERA N Tekikrige 35 Drottig Kristias väg Osqars backe KTH, KUNGLIGA TEKNISKA N STADION Lidigöväge STOCKHOLMS DRAMATISKA Valhallaväge 189 & 193 Roslagsbaa Karlapla Tekiska högskola Stadio Valhallaväge Valhallaväge Valhallaväge Karlapla Karlaväge KARLAPLAN Baérgata Baérgata Karlaväge GARNISONEN UNIARTS.SE Telefo: Narvaväge Liégata GEMENSAM LEDNING FÖRVALTNING FORSKNING Liégata 87 Oxestiersgata 3

4 SÖK TILL STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA Stockholms kostärliga högskolas utbildigar ges vid DOCH Das och Cirkushögskola, Operahögskola och Stockholms dramatiska högskola det är kreativa, utmaade och stimulerade miljöer som ställer krav på dig som sökade och studet. Atagige till högskolas utbildigar är uppdelad i flera steg och studieperiode är itesiv. Låter det tufft? Motsatse är otäkbar. Som studet ska du vara säker på att di tid är väl ivesterad. Hos oss skapar du e solid grud för ditt kostärliga yrkesliv. E del av våra utbildigar startar varje år me måga har atagig vartaat år. På UNIARTS.SE fis aktuella datum för utbildigsstart och asöka. Så här söker du För att studera på våra program behöver du ha grudläggade behörighet för högskolestudier. Skicka med e kopia på di gymasieexame eller motsvarade eftersom vi ite har tillgåg till de atioella betygsdatabase. Läs mer om vad grudläggade behörighet iebär för just dig på ANTAGNING.SE. Om du ite har grudläggade behörighet för högskolestudier ka du asöka om att vi ska bedöma om du har skaffat dig motsvarade kuskaper på aat sätt och därmed är behörig geom reell kompetes. Asöka om reell kompetes lämar du i tillsammas med di asöka. Du ka också asöka om udatag/dispes frå kravet på grudläggade behörighet. Asöka om udatag/dispes lämar du i tillsammas med di asöka. Några av våra utbildigar har krav på godkät behörighetsprov som särskild behörighet. Iformatio om detta hittar du på utbildiges sida. Atagig Vem som atas till utbildige avgörs geom arbetsprov och praktiska prov, ite utifrå betyg eller meritpoäg. Vilka prov du ska göra beror på vilke utbildig du söker. Atagige är uppdelad i flera steg. Efter varje steg får du veta om du gått vidare till ästa. E särskild atagigsgrupp asvarar för atagige till varje utbildig. Asöka är webbaserad, så du söker via e läk på varje utbildigs sida på UNIARTS.SE. Där får du all iformatio du behöver för att kua söka. Observera att du ite ka söka via atagig.se. Eftersom atagigsprocesse är utsträckt uder e låg tidsperiod ligger sista asökigsdag till kadidat- och ämeslärarutbildigara 7 8 måader före utbildigsstart. Studiemedel Som studet på Stockholms kostärliga högskola ka du söka studiemedel frå CSN. Avgifter Studiera är avgiftsfria för dig som är medborgare i Sverige, ågot aat lad iom EU/EES eller Schweiz. För övriga läder gäller särskilda regler för avgifter. Två av våra utbildigar har egelska som udervisigsspråk och för dessa kräver vi ite att du har kursera Sveska 1, 2 och 3.

5 180 HÖGSKOLEPOÄNG BERÄTTANDE ANIMERAD FILM Kadidatutbildige med iriktig berättade aimerad film väder sig till dig som vill arbeta som regissör, aimatör, dockmakare eller teckare av bildmaus. Att arbeta med aimerad film Kostärlighet, tekik och samarbete är alla ödvädiga delar för att göra aimerad film. Högskolas måga iriktigar iom film, media, teater och skådespeleri ger oss stora möjligheter att utforska aimatioes olika yrkesroller i samarbete och produktiosövigar med studeter frå skolas adra iriktigar. Vår ärkotakt med brasche gör att du kommer möta professioella yrkesutövare både uder di tid på skola och är du gör di praktik. Efter utbildige ka du arbeta som regissör, aimatör, dockmakare eller teckare av bildmaus. Utbildige Uder utbildige varvar vi teori och praktik. Här igår föreläsigar, kurser, fria projekt och tematiska workshoppar där vi förhåller oss till giva ramar i de kostärliga uttrycke. Du arbetar med gestaltig, idéutvecklig, berättade och olika aimatiostekiker digitala och aaloga. Vi har gemesamma produktiosövigar med kadidatutbildigara i film och tv och det fis e livlig kotakt med studetera i skådespeleri och scekost. Du har hela tide kotakt med film-, tv- och mediebrasche. Yrkesutövare bjuds i som gästlärare, föreläsare och hadledare. Geom di praktik ka du också prova på olika yrkesroller iom produktioe av aimatio. Målet är att du ska utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap och att du ska hitta di väg i i brasche. Ur iehållet I utbildige igår föreläsigar i: Dramaturgi Filmhistoria Filmklippig Dokumetärt berättade Ljuddesig Här igår också kurser i mjukvaror och teori samt workshoppar i allt frå lera, dockarmaturer och teckig, till maus, regi, dramaturgi, ljus och ljud. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har berättarglädje, bilditresse, tålamod och samarbetsförmåga. Du behöver också e stark vilja att berätta i rörlig bild och ett briade itresse för aimerad film. Praktisk erfarehet frå film-, spel- eller mediebrasche är bra att ha, me iget krav. Förberedade kostskola, serieteckarkurs, skrivarkurs eller likade är också meriterade. År 1 arbetar vi med att utveckla idéer i aimatiosworkshoppar där vi äve studerar aimatioshistoria, teori och filosofi. Vi utvecklar idéer till maus och arbetar praktiskt med aimatiosstudio och möjliga yrkesroller. År 2 fokuserar vi på praktik och att lära käa brasche. Vi övar på att utveckla e ege karaktär och på att var och e ska hitta si berättelse. År 3 gör vi varsi film och hittar vår väg i i brasche. 5

6 CIRKUS Kadidatprogrammet i cirkus är e utbildig för dig som vill arbeta som artist iom samtida cirkus. 180 HÖGSKOLEPOÄNG DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta med cirkus Du ka arbeta med samtida cirkus i måga olika former och i olika miljöer. I kotakte med publike fis frihete att skapa visuell cirkuskost eller gestalta käslor och skeede. Du ka få möjlighet att arbeta reodlat med di cirkusdiscipli eller i fusio med adra kostformer med till exempel kortare föreställig, e istallatio eller e sextimmars happeig. Det fis e frihet att arbeta både atioellt och iteratioellt, som solist eller i esemble. Våra tidigare studeter arbetar som frilasare, i ega och adras kompaier, deltar i festivaler och evets, och har täjt på gräsera för var och hur ma ka presetera cirkus. Utbildige Kadidatprogrammet i cirkus är e utbildig för dig som vill arbeta som artist iom samtida cirkus. Du kommer att arbeta med kostärliga uttryck iom cirkuskostes måga olika former och också möta adra kroppsliga uttryck som till exempel das eller improvisatio. Du får möjlighet att utforska di ege discipli och utveckla ditt persoliga kostärliga språk. Kadidatprogrammet i cirkus tar avstamp i cirkustekiska kvalitéer och kostärliga traditioer för att du som studet ska kua uppå e hög tekisk och kostärlig kompetes. Utbildige ger dig redskap att utveckla di sceärvaro, di kreativitet, di rörelseförmåga för att kua skapa ega ummer och föreställigar samt för att samarbeta med adra i esembleföreställigar. Du kommer arbeta med koreografi, regi, kostärliga processer och etrepreörskap. Praktik och teori förstärker varadra då det förutom cirkusdiscipli igår kurser i exempelvis musik, olika former av das och teater, riggig, cirkusartistes hälsa, etrepreörskap och cirkus i omvärlde. Målet är att du ska utveckla e stark kostärlig och tekisk kompetes och kua göra självstädiga estetiska val och bidra till utvecklige av cirkus som kostform. redovisigar uder alla tre åre. Uder det första året arbetar du tillsammas med övriga studeter med ett midre föreställigsprojekt. Det adra året geomförs ett esembleprojekt tillsammas med e regissör och preseteras för e publik. Uder det tredje året gör du ett kostärligt forskigsiriktat självstädigt arbete på höste och uder våre preseterar du och övriga studeter slutföreställige Closig Acts ett collage av de ummer som i har skapat uder utbildige. Ur iehållet Utbildige omfattar tre huvudsakliga område: Cirkusdiscipli, sceärvaro och rörelsetekiker iom adra kostformer som till exempel das och clowtekik Teoretiska kurser som behadlar kulturhistoria, cirkushistoria, hälsa och metal träig, riggig och säkerhet Kurser med fokus på det kreativa och kostärliga skapadet Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier, med udatag av Sveska 1, 2 och 3 och Egelska 6. Utbildige ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. Läs mer om grudläggade behörighet på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att bli atage till kadidatprogrammet i cirkus behöver du har förkuskaper i e cirkusdiscipli. Det är bra om du har ett itresse för det visuella och det dramaturgiska och tycker om att stå på sce. Du kaske har sysslat med das, parcour, gymastik eller adra rörelseformer. Du tycker om att skapa och att träa fysiskt. Du har förmåga att arbeta både självstädigt och i grupp och är yfike på de möjligheter som fis iom cirkus. Du arbetar reda frå börja av utbildige med presetatioer i olika kurser och former samt utvecklar förmåga att möta olika sorters publik. Det görs i form av återkommade 6

7 180 HÖGSKOLEPOÄNG DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS Kadidatprogrammet i das väder sig till dig som vill arbeta som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Att arbeta med das Att arbeta som daskostär hadlar om att kua fördjupa sig i olika fysiska, koreografiska och itellektuella praktiker. Det hadlar om att förhålla sig till det ega kostärskapet, idividuellt och i kollektiva processer. Det hadlar äve om att kua arbeta med hur, vad och varför ma vill kommuicera på e sce framför publik samt att förhålla sig till ett kostfält som är i städig förädrig. Utbildige Kadidatprogrammet i das väder sig till dig som är itresserad av att utbilda dig geom das och som vill arbeta som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Utbildige skapar möjlighet för dig att utveckla di fysiska och itellektuella potetial samt ditt kostärskap. Geom att daglige experimetera, udersöka och fysiskt arbeta med tekiker och praktiker iom samtida das och koreografi, arbetar du såväl utifrå traditioer som med att ifrågasätta etablerade kovetioer. Utbildige lägger stor vikt vid eget skapade och du får arbeta såväl eskilt som i kollektiva processer. Detta ger dig möjlighet att skaffa dig isikt i och kuskap om kostärliga metoder, projektutvecklig och olika presetatiosformer, samt att utveckla e förmåga att artikulera och geomföra e kostärlig idé. Geom det sammaflätade arbetet mella praktik och teori i form av aalys, diskussio och kritiskt graskade utvecklar du färdigheter i och kuskap om ett kostfält som är i städig rörelse. I möte med professioella daskostärer, teoretiker och iteratioellt och atioellt erkäda pedagoger får du förmåe att skapa ett brett iteratioellt kotaktät. Efter exame är du förberedd för att arbeta som självstädig daskostär i olika verksamheter iom scekost eller för vidare studier på avacerad ivå. Moder das Samtida das Yoga Somatiska praktiker Koreografiska praktiker och teorier Repertoar och iterpretatio Kostärligt skrivade och textstudier Orgaisatio och projektarbete Eget arbete Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier, med udatag av Sveska 1, 2 och 3 och Egelska 6. Utbildige ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. Läs mer om grudläggade behörighet på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i das. De flesta av våra studeter har dasat på fritide eller gått ågo form av förberedade dasutbildig som estetiskt gymasieprogram eller folkhögskola ia de börjar hos oss. Ur iehållet Uder utbildige arbetar du daglige med ågra av eda ämda praktiker/teorier: Improvisatio Samtidsbalett 7

8 DANSPEDAGOGIK Kadidatprogrammet i daspedagogik är e treårig utbildig för dig som vill udervisa i das. 180 HÖGSKOLEPOÄNG LEDER TILL EN FILOSOFIE DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta med daspedagogik Kadidatprogrammet i daspedagogik ger dig grude för ett yrkesliv iom det daspedagogiska området. Att arbeta som daspedagog hadlar om att skapa goda förutsättigar för lärade och kreativitet i das. Det iebär också att kua förstå och kommuicera dases roll och värde i samhället. Daspedagoges yrke är i städig utvecklig och i daspedagogiskt arbete fis utrymme för att vara e kreativ och självstädig etrepreör som ka arbeta med das och skapade på olika sätt. Måga av våra tidigare studeter arbetar med das både sceiskt, pedagogiskt, socialt i ya sammahag, kostärliga kollektiv och i kompaier. Utbildige Kadidatprogrammet i daspedagogik väder sig till dig som har vilja och mod att arbeta med das i måga olika sammahag, kostärliga och pedagogiska såväl som sociala. Här föreas das som kostform med pedagogik som veteskapligt äme. Utbildige erbjuder utrymme för ytäkade, kreativitet och kritisk reflektio och vi strävar efter att utbilda självstädiga daspedagoger med stark förakrig i både kost och veteskap. Uder utbildige itegreras dastekiska färdigheter samt kroppsliga och estetiska uttryck med kostärliga och pedagogiska perspektiv. Uder utbildige fördjupar du dig iom e vald huvudiriktig och i flera adra dasgerer som du väljer själv. Då daspedagogik bygger på ämet pedagogik utgör teoristudier iom pedagogik, didaktik och dasteori/dasveteskap e stor del av utbildige. Termi 1 2 studeras ämet das geom de valda dasiriktige och valda dasgerer. Du studerar pedagogik och das som veteskapliga äme och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik, koreografi och dasteori. Termi 3 4 läser du kurser i etrepreörskap, specialpedagogik och dasdidaktik i form av das för bar och uga. De valda dasiriktige och valda gerer utvecklas vidare. Koreografiska, kostärliga metoder fördjupas och du skapar e föreställig tillsammas i grupp för att åka på e turé. Termi 5 6 fördjupas kuskaper i vald dasiriktig och valda gerer liksom etrepreörskap. Du läser dasdidaktik med valbar iriktig och fördjupar di kuskap om dasteori. Stort fokus läggs på veteskaplig metod för att du uder sista termie ska geomföra ett självstädigt arbete med utgågspukt i e daspedagogisk frågeställig. Ur iehållet Pedagogik, didaktik, specialpedagogik och das för bar och uga Das, improvisatio, musik, pilates, Kleitekik TM med mera Dasteori och dasaalys Udervisigspraktik Koreografi, kostärliga metoder och turé Etrepreörskap Veteskaplig metod och självstädigt arbete Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier, iklusive Egelska 6/B eller motsvarade, och särskild behörighet i form av behörighetsprov. För iformatio om behörighetsprovet se hemsida. Läs mer om behörighet på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i daspedagogik behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. För att bli e bra daspedagog är det också viktigt att du tycker att det är späade att udervisa och förmedla das till olika målgrupper. 8

9 300 HÖGSKOLEPOÄNG 10 TERMINERS HELTIDSSTUDIER LEDER TILL EN ÄMNESLÄRAREXAMEN DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS ÄMNESLÄRARE Ämeslärarprogrammet riktar sig till dig som vill udervisa i das som kostärligt äme iom gymasieskola. Att arbeta som gymasielärare Ämeslärarprogrammet riktar sig till dig som vill udervisa i das på gymasiet. Att vara ämeslärare i das hadlar i första had om att vara lärare. Med e tydlig förakrig i lärarrolle och gymasieskolas styrdokumet udervisar du i das och i ett aat äme. I arbetet som lärare får du förmåe att följa och bidra till uga mäiskors utvecklig, skapa förutsättigar för deras lärade och möjlighet att växa som idivider. Utbildige På DOCH, Das och Cirkushögskolas lärarutbildig itegreras dastekiska färdigheter samt kroppsliga och estetiska uttryck med kostärliga och pedagogiska/veteskapliga perspektiv. Uder utbildige fördjupar du dig iom e vald huvudiriktig och i flera adra dasgerer som du väljer själv. Utbildige ger möjlighet att utveckla ett självstädigt, kritiskt och asvarstagade förhålligssätt till lärarrolle. Du ileder och avslutar dia studier med ämet das vid DOCH. Uder termi 1 4 och 8 10 itegreras ämet das med kurser iom de utbildigsveteskapliga kära och verksamhetsförlagd utbildig. Uder termi 5 7 läser du das med fördjupig i koreografi vid DOCH eller ett aat skoläme som läses vid Stockholms uiversitet. Termi 1 2 studeras ämet das geom de valda dasiriktige och valda dasgerer. Du studerar pedagogik och das som veteskapliga äme och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik, koreografi och dasteori. Termi 3 4 läser du kurser på Stockholms uiversitet som teorier om lärade, utbildigshistoria och läroplasteori. På DOCH utvecklar du kuskap i specialpedagogik och ämet das geom vald dasiriktig och valda gerer. Du utvecklar kuskaper om kostärligt ledarskap samt specialpedagogik. I dasdidaktik och i koreografiska, kostärliga metoder utvecklas och fördjupas dia kuskaper. Du skapar e föreställig i grupp och åker med de på turé. Termi 5 7 väljer du att läsa; atige das med fördjupig koreografi med kurser som exempelvis dasteori, samtida koreografiska praktiker och kostärlig produktio, alterativt ett aat skoläme som läses vid Stockholms uiversitet. Termi 8 10 fördjupas kuskapera i ämet das i form av exempelvis kursera Dasämets kroppsliga praktiker och Das, media och medierig. Stort fokus läggs på veteskaplig metod och självstädigt arbete. E låg period av verksamhetsförlagd udervisig geomförs. Ur iehållet Das 120 hp das, dasdidaktik, improvisatio, koreografi och kostärliga metoder Aat äme 90 hp Das med fördjupig koreografi eller aat skoläme Verksamhetsförlagd utbildig, 30 hp Utbildigsveteskaplig kära, 60 hp Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier, iklusive Egelska 6/B eller motsvarade, och särskild behörighet i form av behörighetsprov. För iformatio om behörighetsprovet se hemsida. Läs mer om behörighet på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till Ämeslärarprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. För att bli e bra lärare är det viktigt att du också har ett geuit itresse för pedagogik och lärade och tycker att det är späade att förmedla das till och att arbeta med uga mäiskor. 9

10 DESIGN FÖR FILM OCH MEDIA Kadidatutbildige med iriktig desig för film och media väder sig till dig som vill arbeta som produktiosdesiger. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta med desig för film och media Produktiosdesiger skapar stämig, atmosfär och rame för e film- eller mediaproduktio geom uttrycksfull avädig av utrymme, objekt, ljus, former och färger. Allt är möjligt. Geom avädig av sceografi, rekvisita, grafik och i vissa fall äve kostymer, smik och specialeffekter ger produktiosdesiger e produktio ett samordat visuellt uttryck. Att arbeta med desig för film och media hadlar till stor del om teamarbete och till viss del om arbetsledig. Utbildige Utbildige hadlar om persoligt berättade, hatverk och teamarbete. Med berättelse som grud ska du kua förverkliga di visio till e värld som ka förmedlas till åskådare. Uder utbildige får du söka dig fram till ett eget visuellt uttryck geom hadledig, övigar och produktioer. Samskapade är e viktig del i udervisige. Syftet är att tillsammas med regissöre och fotografe, samt de övriga kostärliga och tekiska persoale, ge dig färdigheter att ta asvar för plaerig och geomförade av de visuella utformige och fuktioella helhete av olika produktioer. Vid sida av de professioella kompetese uppmutras du att itressera dig för experimetell och utforskade sceografi. Utbildige utgår frå kostärlig, experimetell och forskigsiriktad verksamhet samt professioell praxis iom brasche. E betydade del av studiera ges tillsammas med studeter iom adra film och mediairiktigar. Via kurser och alltmer krävade övigsarbete lär du dig att behärska helhete av kostärlighet, produktio och tekik iom ditt yrkesområde. I sambad med produktiosövigara får du isikter i de professioella praxise och utvecklar di förmåga att arbeta i grupp. Blad de viktigaste färdighetera som udervisige ger fis färdighete för ett övergripade visuellt och dramaturgiskt agreppsätt med häsy till iehållet i film- och tvframställigar. Vidare utvecklas de rumsliga, visuella och koceptuella gestaltigsförmåga, de sceiska visualiserigsförmåga samt de kommuikativa färdighetera och samarbetsförmåga. Dessutom lär du dig att behärska såväl de tekiska processe i praktike som att täka kritiskt och aalytiskt och bli isatt i traditio och treder iom de ega brasche. I utbildige igår att behärska hela processe av visuell helhetsplaerig, frå förhadsplaerig och visualiserig till geomförade. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Dramaturgi Visuellt berättade Ljussättig Kameratekik Tecka, skapa modeller Kostruktio och hållbarhetslära Specialeffekter/ VFX 3D-tekiker Kostymdesig Mask- och perukdesig Teatersceografi Arkitektur Digitala media Filmhistoria Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har ett bilditresse och e vilja att berätta filmiskt. Du kaske har sysslat med fotografi eller måleri. Någo form av förutbildig iom film är meriterade och du vill utveckla visuellt, rumsligt och dramaturgiskt täkade och har förmåga att arbeta både självstädigt och i grupp. 10

11 180 HÖGSKOLEPOÄNG DOKUMENTÄR- FILM Kadidatutbildige med iriktig dokumetärfilm väder sig till dig som vill arbeta som dokumetärfilmare. Att arbeta med dokumetärfilm Traditioellt föddes dokumetärfilm som e gere som har si utgågspukt i verklighete, verkliga mäiskor och verkliga historier. Så är det fortfarade, me dokumetärfilm har också utvecklats till att bli e regelrätt kostform som har si styrka i filmares alldeles persoliga blick och som därmed också förhåller sig fritt och brett till sitt stoff. Dokumetära berättelser späer idag över allt ifrå kritiska uppgörelser med de politiska ordige, jouralistiska udersökigar och tillbakablickar i det förfluta till essäistiska betraktelser och existetiella djupdykigar i de yttre och ire världe. I vissa fall arbetar dokumetärfilmare som e regelrätt regissör med ispeligsteam, studio, produktiosdesig och sceografi. I adra fall söker filmare efter e hybridform som likar spelfilmes. E dokumetärfilmare ka äve arbeta med aimatio. Måga ser fortfarade dokumetäre som de gere där filmare lättast ka frigöra sig frå de stora produktiosapparate, och där möjlighete fis att arbeta med små team eller retav esam med e kamera. Filmare ka äve ieha flera roller som producet, regissör, ljudtekiker och se äve vara asvarig för postproduktio, laserig och distributio. Vår utbildig är upplagd så att dokumetärfilmare lär sig att arbeta både självstädigt och i team. Utbildige Udervisige delas i i olika praktiska delområde som regi, foto, ljud, klipp och produktio. Du får förfia ditt persoliga uttryck och fördjupa dia kuskaper såväl eskilt som i team. Målet är att du ska få verktyg för att hitta ya och ega sätt att utveckla det dokumetära filmberättadet. Vi vill utbilda orädda och självstädiga dokumetärfilmare med stark kostärlig itegritet, me med kuskap om brasch och omvärld och förmåga att skapa e yrkesidetitet. Utbildiges kära är praktisk. Kursera iehåller alltid e teoretisk del i form av föreläsigar, semiarier samt redovisig med aalys och utvärderig. Me huvudsaklige kommer du att arbeta praktiskt i övigar och produktioer. Uder vissa övigar arbetar du esam, uder adra i team med studeter frå adra kadidatutbildigar som filmljud, filmklippig, filmfoto och filmproduktio. Uder utbildiges gåg lägger vi också vikt vid ege reflektio av arbetsprocesse, ofta i skriftlig form. År 1 består av flera kortare kurser där vi går i på grudläggade filmfoto, filmljud och filmklippig. År 2 är ett fördjupade år där studetera arbetar med e första lägre produktio i form av e film som är ett teamarbete. År 3 ägas åt examesfilme samt e fördjupade kurs i produktio iför yrkeslivet. Ur iehållet Exempel på kurser som ges uder utbildige: Processitervju Ciéma direct Filmfoto, filmklippig och filmljud Idividuell kuskapsfördjupig Examesfilm Vissa kurser har vi tillsammas med skolas adra kadidatutbildigar. Vi har äve haft samarbete med filmskolor i adra läder som Palestia och Brasilie. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är viktigt att du har vilja att berätta och att du ka formulera dig mycket väl både mutligt och i text. E bra bas att stå på är också goda språkkuskaper, gära i flera olika språk, samt ett stort itresse för mäiskor och samhälle. Kuskaper i filmproduktio och i digitala medier är meriterade. 11

12 DRAMATIK/ DRAMATURGI Kadidatutbildige i dramatik/dramaturgi är e utbildig för dig som vill bli dramatiker och dramaturg och jobba med dramatiska texter. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som dramatiker/dramaturg E dramatiker skriver teaterpjäser meda e dramaturg arbetar med repertoarläggig och textes gåg geom teaterprocesse. E dramaturg åtar sig bearbetigar och dramatiserigar samt fugerar som dramaturgisk samtalsparter åt regissörer och adra dramatiker. Både dramatiker och dramaturge har e stark ege kostärlig vilja och e sa lust till mediet. För att trivas som dramatiker/dramaturg är du de sortes författare som ka käa lockelse i att di text utvecklas vidare i de fortsatta processe fram till mötet med publike. Utbildige Det går ite att ebart studera dramaturgi på kadidativå hos oss. Fokus uder utbildige är att i första had göra dig till dramatiker me du utvecklar samtidigt ditt dramatiska skrivade och får e grudlig orieterig i dramaturges samtliga uppgifter på teater. Utbildige iehåller måga praktiska övigar, ofta i samarbete med adra studeter iom området scekost me äve iom film och media. Vi samarbetar både iom skola och med adra skolor. Du får också idividuell hadledig i det ega skrivadet för att utveckla di kostärliga förmåga och förmåga att arbeta i process med adra kostärer. Vi tar upp frågor som teatertexte möter frå olika yrkesfuktioer iom teater. Ite mist viktigt är det att du som dramatiker ka förstå hur skådespelare läser text. E mycket god arbetsdiscipli är ett måste. Eftersom pjäsuppdrag kräver apassig till teaters repertoarplaerig träas dramatikstudetera i att skriva iom avvägda tidsramar. Utbildige ger e klar bild av hur det kostärliga sammahaget fugerar och vilka krav det ställer. Målet är att du ska utveckla e yrkesfuktio och ett eget kostärskap; du ska få möjlighet att utveckla ditt eget skrivade till e ivå där du ka arbeta i ett professioellt sammahag med dramatik och dramaturgi. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Eget skrivade Kära i utbildige är det hadledda skrivadet, allt frå de första termieras övigar till större pjäser och dramatiserigar lägre fram. Film/tv- och radioteatermaus Äve adra gräsöverskridade islag förekommer. Praktik E lägre praktik på teatrar med tovikt på dramaturgi igår i utbildige. Teori Flera teoretiska islag förekommer uder hela utbildige: repertoarkuskap, dramaturgiska semiarier, researchmetodik, orieterig i upphovsrättsliga frågor med mera. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Någo form av praktik på det kulturella fältet är meriterade, gära iom teater/scekost. Det är bra om du har kuskap om pjäser och pjäsförfattare och ka läsa fler språk ä de skadiaviska och egelska. 12

13 180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMFOTO Kadidatutbildige i filmfoto väder sig till dig som vill arbeta som filmfotograf. Att arbeta som filmfotograf Filmfotografe har helhetsasvaret för det visuella berättadet i e film tillsammas med regissöre och produktiosdesiger. Med berättelse som grud ska du kua förverkliga di visio till e kokret bild som ska förmedlas till åskådare. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har ett starkt bilditresse och e vilja att berätta filmiskt. Du kaske tidigare har sysslat med fotograferig eller måleri eller aat visuellt uttryck. Någo form av förutbildig iom kostärligt uttryck är meriterade. Utbildige Grude för e filmfotograf är persoligt berättade, hatverk och teamarbete. Utbildige hadlar till e del om att du ska söka efter ditt eget visuella uttryck. E aa del hadlar om att du ska kua behärska hatverket och tekike samt öva dig i teamarbete och arbetsledig. Udervisige består av övigar och produktioer, ofta tillsammas med studeter på adra utbildigar. Du får idividuell hadledig och hadledig i team. Samskapade är e viktig del. Uder filmövigara jobbar du itesivt ihop med de adra utbildigara som regi, producet, klipp och ljud. Första och adra termie iehåller mer teori ä det adra och tredje året då vi jobbar mer praktiskt med produktiosövigar. Uder det tredje och sista året gör du Examesfilme. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Dramaturgi Visuellt berättade Ljussättig Kameratekik Specialeffekter Gradig Samarbetsövigar Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. 13

14 FILMKLIPPNING Kadidatprogrammet i filmklippig är e utbildig för dig som vill skaffa dig grudläggade kuskaper i filmskapade med huvudfokus på klippig. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som filmklippare E filmklippare sätter samma filme av det ispelade filmmaterialet. Det viktigaste iom yrket är käslighete iför materialet, förmåga att hålla ihop filmes to i alla val, samt god samarbetsförmåga med filmes regissör och producet. Arbetsplatse ka till exempel vara ett produktiosbolag iom tv och film. Som filmklippare behöver du ha käsla för tajmig och estetik, me i första had hadlar filmklippig om berättade, om att beskriva miljöer, mäiskor och deras käslor. Du ska kua leva dig i i det som berättas och kritiskt bedöma det ispelade materialet. Filmklippares yrke är djupt kostärligt och i hög grad skapade. Kostärlig sesibilitet och aalytisk skärpa är avgörade egeskaper, liksom musikalitet, käsla för rytm samt ljud- och bildflöde. Utbildige Iriktige filmklippig igår i högskolas filmteamutbildig. På filmteamutbildige skapar grupper av studeter film tillsammas. Varje iriktig har också ega kursmomet som är iriktigsspecifika. Utbildige i filmklippig ger dig verktyg för att hatera större filmproduktioer. Du får också erfarehet av att klippa olika typer av film. Det ka vara spelfilm, dokumetärfilm och kostfilm och äve för olika plattformar och i korta och låga format. Uder utbildige får du måga tillfälle till möte över traditioella yrkesgräser, t.ex. geom kurser som är gemesamma för skolas istitutioer för scekost och skådespeleri. Utbildige består av återkommade gemesamma praktiska och teoretiska övigar för alla filmutbildigar. Utöver dessa kurser bedrivs yrkesspecifik udervisig med klipplärare och gästlärare för att du ska få fördjupad praktisk och teoretisk kuskap iom ditt äme. Du ges möjlighet att hitta di ege klippmetodik och lär dig hatera digitala redigerigsprogram. Du får äve viss iblick i filmproduktioes historia. Uder utbildige får du iblick i såväl mausarbete som ispeligsarbete och lär dig att se filmskapade frå maus till färdig film som e process, där sista mausversioe klipps fram i klipprummet. Målet är att ge dig möjlighet att utveckla e yrkesidetitet och påbörja ett eget kostärskap. Ur iehållet I filmklipparutbildige igår blad aat udervisig i: Redigerigsprogram Filmklippiges mekaik Dramaturgi Maus- och filmaalys Film- och mediehistorisk orieterig Musik-, ljud-, bild- och rörelseförståelse Kostärlig praktik i form av teamövigar Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har lust och vilja att berätta. Det är seda värdefullt att du ka sätta dig i i adra mäiskors erfareheter och käslor, att du har käsla för rytm och tajmig, att du har e god förmåga att få överblick, strukturera och i take förhålla dig till både detaljer och helhet. Som filmklippare är det också viktigt att du ka vara både lyhörd och iitiativtagade i samarbete. 14

15 180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMLJUD Kadidatutbildige med iriktig filmljud väder sig till dig som vill arbeta som ljudtekiker för film eller spel. Att arbeta med filmljud Bra ljud är svårt att få sy på är det kombieras med bild. Det märks är ljudet i film och spel fugerar dåligt, me är det fugerar bra upplever ofta åskådare att det är bildera, berättelse eller skådespeleriet som är bra. Filmljudtekiker arbetar i filmteamet med uppgift att spela i ljudet i sceera ett både tekiskt avacerat och kreativt arbete som kräver samarbetsförmåga. Därefter vidtar arbetet med att ljudlägga filme. Det är de mest kreativa dele av arbetet där filmljudtekiker får skapa ett ljudladskap som blir e del av filmberättelse. Spelljudtekiker har e likade tekisk och kreativ uppgift me det ställs adra krav på hur ljude spelas i och hur ma samarbetar med det övriga produktiosteamet uder efterarbetet. De kuskaper i dramaturgi som igår i utbildige är mycket efterfrågade blad spelföretage. Utbildige Utbildige är huvudsaklige praktisk. De teori som igår syftar direkt till e praktisk tillämpig. Korta teoretiska kurser myar ut i praktiska övigar där teori ka tillämpas. Geom praktiska övigar i form av kortfilmsispeligar lär du dig hur samarbetet i stora och små film- och produktiosteam går till. Du får lära dig både dokumetärfilms- och spelfilmsarbete, liksom grudera för ljudarbete i spelvärlde. Utbildige är självstädig med e stor del eget arbete uder hadledig. Fokus ligger på tekik, teamarbete och teori krig dramaturgi och gestaltig. Du ska kua förverkliga dia och adras idéer geom att behärska tekike, kua samarbeta och göra di röst hörd. Du behöver kua tolka maus och förstå gestaltig och dramaturgiska kocept. Detta för att kua kommuicera i dramaturgiska termer med de adra i teamet. Du lär dig mycket geom att arbeta med studeter frå adra utbildigar. Produktiosövigara gör vi i samarbete med studeter frå de adra kadidatutbildigara iom film. År 2 iehåller lägre produktioer med högre svårighetsgrad både tekiskt och iehållsmässigt. År 3 består av praktik och slutfilm eller spelproduktio. Filmljudutbildige är e yrkesförberedade högskoleutbildig. Du ka gå direkt frå utbildige till e yrkeskarriär i film-, spel- och tv-brasche. Ur iehållet Utbildige iehåller exempelvis följade momet: Filmljuddramaturgi Ljudläggig och mix Ljudtekikers yrkesroll Ljudtekikers verktyg Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har ågo erfarehet utöver gymasium äve om du har gått på mediagymasium. Det ka vara ågo form av ljudarbete som till exempel musik, filmeller teaterljud alterativt arbete med film eller tv. Vissa folkhögskoleutbildigar ka också vara meriterade. Vill du arbeta med ljud i film eller spel är det viktigt att du ka samarbeta med adra och att du har ett bra öra och e stark vilja att berätta med ljud. År 1 iehåller korta kurser och övigar där du får udersöka dia berättarverktyg. 15

16 FILMMANUS Kadidatprogrammet med iriktig filmmaus väder sig till dig som vill arbeta som filmmausförfattare. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som filmmausförfattare E filmmausförfattare skriver iblad på ege had, me arbetet sker ofta i samarbete med filmes regissör och producet. Filmausförfattare skriver för film och tv, samt gestaltar idéer och har därför kuskaper om filmiskt berättade. Mausförfattare har ett stort asvar är berättelse tar form, me måste också ha modet att i ett visst läge släppa och låta övriga teamet ge filme dess slutgiltiga form. Utbildige Kära i utbildige är att du ska öva dig i di förmåga att fia e berättelse och med adras iput gestalta de i mausform. Du träar di förmåga att diskutera idéer och material med produceter, regissörer och fiasiärer. E stark fatasi är förstås ödvädig, me lika viktigt är lyhördhet, prestigelöshet och samarbetsförmåga: tålamodet och krafte att gåg på gåg skriva om. Du skriver dia ega berättelser och adras. De ka ha politisk, social, historisk eller mytisk grud. Mausstudeteras maus ligger till grud för måga av övriga studeteras övigar, vilket gör att de kommer ha sypukter. De kollektiva processe är både utmaade och utvecklade. eget och adras kostärliga förhålligssätt till filmmauset och självstädigt skapa, förverkliga och uttrycka ega och adras idéer. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har sysslat med ågo form av berättade iom media eller kultur. Dessutom ser vi gära att du har ett stort itresse för mäiskor och ite ryggar för koflikt i ditt berättade. E mausförfattare har fyra uppdrag: Att formulera idé, esam eller tillsammas med regissör, producet eller adra. Att behärska form, struktur och frihet iom det filmiska berättadet. Att skriva mauset själv och se till att de övereskoma berättelse överlever skrivprocesse. Att skriva färdigt och vid e give tidpukt läma över asvaret för mauset till adra. Uder utbildige får du redskape för att utföra dessa fyra uppdrag i workshoppar, skriv- och filmövigar, praktiska och teoretiska semiarier samt i möte med adra filmförfattare och filmskapare. Efter utbildige ska du blad aat kua förstå och diskutera filmmausprocesse, kritiskt reflektera över ditt 16

17 180 HÖGSKOLEPOÄNG FILMPRODUKTION Kadidatutbildige med iriktig filmproduktio väder sig till dig som vill arbeta som filmproducet. Att arbeta som filmproducet Att vara filmproducet är ett varierade arbete som späer över måga kuskapsfält alltifrå projekt-, talag- och iehållsutvecklig till budgeterig, fiasierig, förhadlig, juridiska och upphovsrättsfrågor samt arbetsledig. E filmproducet driver utvecklige och produktioe av e film eller ett tv-drama frå börja till slut frå idé till mötet med dess publik. Som filmproducet har du det övergripade asvaret för filmes geomförade, att de övereskoma kvalitete och visioe för verket bibehålls, och att de geomförs iom de giva kostadsramara. E producet har äve e stor del i plaeradet av produktioes distributio, markadsförig och spridig. Utbildige Utbildige i filmproduktio lägger grude för verksamhet som producet, lijeproducet och produktiosledare med iriktig mot berättade fiktio för film och tv. Utbildige ger grudläggade kuskaper i hur ma utvecklar, skapar förutsättigar för, samt plaerar, driver och geomför ett filmprojekt frå idé till färdig film. Geom iehållsaalys, ekoomisk edbrytig, ispeligsplaerig, postproduktiosaalys och värderig av distributiosmöjligheter ska du kua bedöma möjlighetera för ett maus att bli e produktio. Kuskapera tillämpas praktiskt i produktiosövigar allt frå ett par dagars ispelig till ovellfilmsproduktioer i full skala. Här får studetera fugera som produktiosledare och produceter i e hadledd miljö. Team och samarbete är e viktig del av produktiosutbildiges pedagogiska metod och görs tillsammas med studeter på skolas övriga filmiriktigar. Produktiosstudetera utvecklar si förmåga att utveckla, arbetsleda och kommuicera både krig e films praktiska plaerig och kostärliga visio. Produktiosledig Budgeterig Ispeligsplaerig Ispelig Juridik framför allt avtals- och upphovsrätt Postproduktio Fiasierig, markadsförig och distributio Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du har viss erfarehet av film eller adra kulturformer samt e del erfarehet av orgaisatio och ekoomi. Ur iehållet Grudutbildige i filmproduktio består av udervisig i: Projektutvecklig Dramaturgi 17

18 FILMREGI Kadidatutbildige med iriktig filmregi väder sig till dig som vill arbeta som filmregissör. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som filmregissör E filmregissör asvarar för det kostärliga ledarskapet i e filmprocess. Tillsammas med producete geomför filmregissöre de filmiska processe frå börja till slut. I dea process är du både e kreativ kostärlig ledare och e ispirerade och lyhörd samarbetsparter. Utbildige Utbildige utgår frå det som är filmregissöres huvudsakliga uppgifter: 1. Att förstå vad som är e berättelse. Det är regissöres asvar att tillsammas med producet, mausförfattare och adra teammedlemmar utveckla filmberättelse. 2. Att berätta berättelse. Regissöre måste behärska det filmiska berättadet. 3. Att samarbeta med team, skådespelare och adra medarbetare. Filmregissöre har e kostärlig ledarskapsfuktio och behöver därför kua mycket om hur kreativa samarbete fugerar. Utbildige har som övergripade mål att ge dig de teoretiska och praktiska träig som ger dig redskape för att arbeta som regissör. Du får fördjupade kuskaper om de verktyg, metoder och tekiker som fis iom filmregi. Udervisige sker i workshops, större och midre filmövigar, praktiska och teoretiska semiarier samt möte med adra filmskapare. Uder utbildige får du studera filmskapadets hela dyamiska process: idébildige och tolkige av maustexte, iscesättige av det filmiska rummet, utvecklige av e visuell form, det omfattade samarbetet med filmteamets övriga fuktioer, gestaltigsarbetet tillsammas med skådespelare, samskapadet i klipp- och ljudläggigsprocesse och mötet med publike. Du får geomgripade kuskap och erfareheter, så att du efter utbildige ka göra ega självstädiga kostärliga val i sambad med e films tillblivelse. Efter utbildige ska du kua aalysera och reflektera krig ett material och utifrå det formulera de gestaltigssätt som lämpar sig bäst. Du ska fugera som arbetsledare och kostärligt samlade kraft för filmteam och skådespelare. Dessutom ska du kua aväda di kostärliga röst och tekik som regissör i ett professioellt sammahag. Ur iehållet Uder utbildige arbetar vi med regissöres verktyg, exempelvis: Persoregi Dramaturgi Misé-e-scee Filmisk gestaltig Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har provat på ågo form av filmskapade, me det viktigaste är att du har e stark kostärlig drivkraft och e vilja att berätta filmiskt. 18

19 180 HÖGSKOLEPOÄNG KOSTYMDESIGN Kadidatutbildige med iriktig kostymdesig väder sig till dig som vill arbeta som kostymdesiger. Att arbeta som kostymdesiger Som kostymdesiger ska du med skisser kua utveckla dia kostymidéer och kommuicera dem till adra medlemmar i produktiosteamet iför e föreställig. Du har ett ära samarbete med e kostymateljé och har då ofta e arbetsledade fuktio. Som kostymdesiger arbetar du självstädigt me du är också e del av det kostärliga teamet som arbetar fram e föreställig. För att arbeta som kostymdesiger behöver du ha förståelse för skådespelares arbete och kuskaper i dramaturgi och textaalys. Du behöver också vara väl isatt i kultur- och stilhistoria. Utbildige Utbildige i kostymdesig är kostärlig, praktisk, teoretisk och utforskade. Du lär dig att skapa kostymer till teater, das, opera och aa scekost. Det kostärliga arbetet sker oftast i ära samarbete med sceografistudeter och med studeter på skolas adra kadidatiriktigar. Målet med utbildige är att utbilda till självstädiga kostymdesigers med möjlighet att utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap. Uder utbildige varvas produktiosövigar i team med midre uppgifter i skiss- och modellformat, oftast med utgågspukt frå olika dramatiska verk. Studier i pjäsaalys, dramaturgi och research görs utifrå sveska och iteratioella dramatiska texter. Kostymstudetera igår i måga samarbete uder utbildigstide. Framförallt med de adra kadidatutbildigara på Istitutioe för scekost. Äve samarbete med skådespelarstudetera igår, exempelvis med rörelsemomet i historisk kostym. Ur iehållet Fokus ligger på följade område: Pjäsaalys Du lär dig att aalysera och tolka e dramatisk text. Teamövigar Studetera frå olika utbildigar samverkar i ett kostärligt team, ofta i fullskaliga produktiosövigar. Modellprojekt Du träar di kostärliga gestaltigsförmåga geom skissarbete, modellarbete, tillskärig och mösterkostruktio. Kostärliga uttryck Kurser ges också i friare, ej scekostrelaterade, övigar. Teori Teater- och kosthistoria. Praktik Du arbetar i di professio i ett kostärligt team. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Någo typ av grudläggade kostärlig utbildig är meriterade, gära också e tillskärarutbildig. Praktik på e teater, i vilke fuktio som helst, är bra me iget krav. Det är viktigt att du har ett stort itresse för teater och aa scekost, läser dramatik och exempelvis teckar kroki. Mer specifikt för dea utbildig är studier i stilhistoria, kostymhistoria samt textil- och materialkuskap. Du får äve lära dig att presetera och vidareförmedla dia idéer utifrå skisser och materialprover. I utbildige igår e praktikperiod där du samarbetar med professioella regissörer och skådespelare. Måga verksamma utövare iom scekostområdet föreläser och udervisar på högskola. 19

20 LJUDDESIGN Kadidatutbildige med iriktig ljuddesig väder sig till dig som vill arbeta som ljuddesiger iom scekostområdet. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som ljuddesiger E ljuddesiger för scekost skapar ljud till e teateruppsättig, dasföreställig, musikal eller aat sceiskt verk. Ljuddesiger måste äve ta häsy till rummet och sceografi för att på bästa sätt placera högtalare och adra ljudkällor. Iblad arbetar e ljuddesiger ära e kompositör eller med musiker och sågare. Ljuddesiger arbetar med allt frå talteateruppsättigar på stora och små sceer till dasföreställigar och olika sceiska projekt. Med hjälp av ljudeffekter, ljudladskap och musik gestaltas det sceiska verket. E ljuddesig ka äve bestå av e komplicerad högtalarrigg och mägder av myggor för e musikal. Då är själva ljudbilde, eller de musikaliska mixe, cetral. Utbildige Ljuddesig fis idag iom måga område. Du kommer att få göra ljud och ljuddesig till flera övigsproduktioer med studeter frå adra iriktigar på högskola. Utbildige ger dig e bas iom ljudtekik, ljuddesig och grudläggade dramaturgi och pjäsaalys. Orieterigskurser iom musik och kompositio igår me du blir ite kompositör eller musiker. Vi arbetar i team där det kostärliga arbetet utgör e del av helhete. Geom samtal, hadledig och presetatio, först i midre grupper och seda i större, övas di kostärliga och tekiska förmåga. Praktik utgör ett viktigt islag i utbildige. Målet är att du ska kua skapa e ljuddesig, både tekiskt och kostärligt, för e scekostproduktio och vara kostärlig delaktig i teamet. Därför betoar vi samarbetsförmåga uder utbildige. Harmoilära med kompositiosuppgifter apassade till di förmåga Performace Ljudkost och elektroakustisk musik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du tidigare har arbetat med teater eller aa scekost. Viss erfarehet av ljudtekik och ljuddesig och/eller e musikalisk bakgrud är också bra, samt datorvaa. Vi läser e hel del pjäsmaus samt skriver aalystexter, arbetsdagböcker samt reflekterade texter. Ur iehållet Här är ågra exempel frå iehållet: Ljudtekik Ljuddesig Teamövigar där du igår som ljuddesiger Dramaturgi Pjäsaalys 20

21 180 HÖGSKOLEPOÄNG LJUSDESIGN Kadidatutbildige med iriktig ljusdesig väder sig till dig som vill arbeta som ljusdesiger iom scekostområdet. Att arbeta som ljusdesiger Yrket kräver självstädighet, tekisk kuskap, samarbetsförmåga och stor förståelse och kuskap om materialet som ska gestaltas på scee. Som ljusdesiger arbetar du med projektets text, musik eller koreografi och skapar ljus utifrå di persoliga tolkig och gestaltigsidé. Mycket av förberedelsearbetet iför e scekostproduktio sker i ett udersökade arbete tillsammas med de adra yrkesfuktioera i teamet, och avgörade är att ljuset skapas i samklag med e gemesam idé om hur helhete ska gestaltas. Som ljusdesiger arbetar du med teater, das, musik och likade sammahag. Som e metod att utveckla de visuella visioe ka du ta hjälp av skisser eller bilder, för att seare omsätta dessa till tekiska ritigar, tekisk iformatio och dokumetatio. Utbildige Utbildiges visio är att utbilda orädda och självstädiga kostärer, som lyckas utmaa scekostes traditioella språk. Därför är målet för utbildige att ge dig möjligheter att utveckla ditt yrkeskuade och kostärskap. Det gör vi dels geom att fullskaligt arbeta i hela team där vi träar måga saker samtidigt, som exempelvis ljustekik, gestaltig och samarbete. I midre sammahag och kurser träar du di tekiska färdighet och utvecklar ditt kostärliga arbete. Arbete med klassisk och moder dramatik Ljusbordsprogrammerig Plaerig Valbara kurser Studiebesök Praktik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du tidigare har arbetat iom scekostområdet. Erfarehet frå arbete med ljustekik är ödvädigt. Vid ett flertal tillfälle gör vi övigsproduktioer tillsammas med studeter frå adra utbildigar, både iom Stockholms kostärliga högskola och frå adra kostärliga högskolor. Äve samarbete med adra scekostistitutioer, teatrar m.fl. är e del av utbildige, vilket ka iebära att vissa perioder i utbildige förläggs utaför Stockholm. Vi strävar efter att bredda utbildige så att de täcker i hela scekostområdet. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Ljustekik Ljusdesig Färg 21

22 MASK- OCH PERUKDESIGN Kadidatutbildige med iriktig maskoch perukdesig väder sig till dig som vill arbeta med mask- och perukdesig. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som mask- och perukdesiger Masköryrket har uder åre utvecklats och är ite lägre ett reodlat hatverksyrke. Det krävs ett självstädigt idéarbete, reflektio krig kostärliga val och formgivig samt e vilja att bidra till de visuella dramaturgi. Mask- och perukdesiger arbetar tillsammas med övriga delar av produktiosteamet fram ett gemesamt kocept. I de flesta fall arbetar mask och perukdesigers som frilasare med film, teater, och tv me ka äve ha aställig iom större teateristitutioer. I arbetsuppgiftera igår oftast föreställigsarbete på kvällstid. Adra arbetsuppgifter utöver idéarbetet ka exempelvis bestå av tillverkig av peruker och lösa masker, hårklippig och friserig. Utbildige I utbildige varvas mask- och perukdesigers ega yrkesspecifika kuskaper med mer teoretisk udervisig som exempelvis idéarbete och textaalys. I de yrkesspecifika kursera får du ta del av såväl gamla traditioer och metoder som modera tillämpigar. Utöver udervisige på högskola får du träffa gästlärare och ha praktikperioder utaför skola. Uder de första halva av utbildige fokuserar vi på färdighetsträig och teamövigar. Därefter arbetar vi med större samarbetsövigar varvat med idividuell praktik. Utbildige avslutas med ett examesarbete omfattade 15 högskolepoäg. Ur iehållet Här är ågra exempel på vad vi jobbar med uder utbildige: Idéarbete, teori (teaterhistoria, pjäsaalys, mm) Perukmakeri Friserig, klippig Lösmask, lösa delar Maskerig Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Måga av våra studeter har gått förberedade utbildigar på olika typer av kostskolor. Värdefulla förkuskaper är praktisk erfarehet som assistet på e teater eller iom filmproduktio, samt studier i teater-, kost-, idé- och litteraturhistoria. Det är också viktigt att du har käsla för färg och form och ett geuit itresse för teater och film. Vår Mask- och perukdesigutbildig är uik i Norde. Eftersom de är sammaläkad med de övriga kadidatutbildigara iom scekost får du möjlighet att arbeta i team i olika samarbetsövigar tillsammas med studeter frå adra iriktigar. Dessa övigar ger dig möjlighete att utforska ditt ega kostärskap tillsammas med adras och i e form som i hög grad likar de som du möter som professioell. Utbildige är i grude iriktad på scekost. Film, das och adra kostformer igår, om ä i lite utsträckig. 22

23 180 HÖGSKOLEPOÄNG MIM- SKÅDESPELERI Kadidatutbildige med iriktig mimskådespeleri väder sig till dig som vill arbeta som mimskådespelare, koreograf eller regissör. Att arbeta som mimskådespelare Som utexamierad mimskådespelare blir du e rörelsemässigt välutbildad och mågsidig scekostär som ka arbeta iom sart sagt alla scekostes område: mim, das, cirkus, textbaserad teater, performace. Du har stora möjligheter att arbeta i yskapade sammahag med kollegor frå olika kostområde. Du blir särskilt bra på allt som hadlar om fysisk gestaltig, vare sig du agerar själv eller arbetar som koreograf eller regissör. På utbildige lär du dig att berätta historier och gestalta käslor i samspel med e publik. Rörelse och de fysiska gestaltige lägger e grud för vilke yrkesväg du ä väljer iom de modera scekoste. Utbildige Mimgestaltig heter huvudämet på kadidatutbildige i mimskådespeleri. Där träas du i ett eget kreativt arbete med skapadet av sceer och föreställigar. Geom daglig träig av kroppe lär du dig visualisera och förkroppsliga takar och käslor. Tekikträig varvas med improvisatio och eget skapade. Text och röst ka avädas som komplemet, me är sälla huvudsake. Du udervisas också i äme som das, röst, akrobatik och sceframställig. Vi samarbetar med studeter frå adra utbildigar på olika sätt. Vi har till exempel produktiosövigar med kostym- och teaterregistudeter samt e större övig med hela skola. År 1 är ett grudläggade år med fokus på ilärig och träig i mimgestaltig. År 2 fördjupar du dia kuskaper i mimgestaltig/ fysiskt skådespeleri. År 3 är produktiosiriktat och du utvecklar och befäster dia kuskaper. utbildigar på olika sätt. Vi har till exempel produktiosövigar med kostym- och teaterregistudeter samt e större övig med hela skola. Ur iehållet Mimgestaltige kompletteras av blad aat: Das och Corporeal Mime (Decroux-tekik) Akrobatik Sceframställig Röst, textiterpretatio, såg Dramaturgi, föreställigsskapade Teaterveteskap och yrkesmöte Clowtekik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det fis iga formella förkuskapskrav utöver avslutad gymasieutbildig, me de flesta av våra studeter har ägat sig åt olika disciplier som har med fysisk uttrycksförmåga att göra. Till exempel fysiskt skådespeleri, das och cirkustekiker. Några har spelat amatörteater eller gått ågo form av förberedade utbildig vid till exempel estetiska gymasieprogram, studieförbud, folkhögskolor eller skolor utomlads. Viktigt är att du har e uttalad lust att gestalta med kroppe. Som färdigutbildad mimskådespelare är du e skådespelare och teatermakare med e djup och särskild kuskap om kroppes sceiska möjligheter och om skapadet av rörelsebaserad scekost. Du har också börjat utveckla ett eget kostärskap. Vi samarbetar med studeter frå adra 23

24 OPERASÅNG 180 HÖGSKOLEPOÄNG OPERAN Kadidatprogrammet i opera med iriktig såg är e utbildig för dig som vill bli operasågare. Att arbeta som operasågare Att vara operasågare iebär att du geom musike, med di röst och kropp, gestaltar mäiskors takar, käslor och relatioer i e stark och levade ärvaro på scee. Opera hadlar ofta om stora dramatiska skeede och käslor, me e operasågare ska också kua gestalta mäiskas iersta hemligheter, kocetrerat och uttrycksfullt. Utbildige Kadidatprogrammet har som mål att utbilda sia studeter till självstädiga, kostärligt medveta och reflekterade operasågare. Så här ser upplägget ut uder de tre åre: Termi 1 Mötet mella text och musik grudläggade musikdramatiska gestaltigsövigar, metod och praktik. Termi 2 De kollektiva arbetsprocesse samarbetet på scee och arbetet med diriget och regissör. Studetera redovisar sitt arbete för publik. Termi 3 Språk, uttryck och publik att sjuga på främmade språk och vidareutveckla förmåga till musikdramatisk kommuikatio. Det första orkestersamarbetet i e offetlig kosert. Termi 4 Opera, samtid och historia Roller och klassisk operarepertoar prövas sceiskt och diskuteras ur ett samtidsperspektiv. Termi 5 Plats, möte, hädelse hur rummet och olika sätt att möta publike påverkar det musikdramatiska uttrycket. Provsjugigsträig, förberedelser iför yrkeslivet. Termi 6 Examesarbete och yrkesförberedelse e stor operaproduktio med orkester och diriget och ett reflekterade arbete där studetera fördjupar sig som självstädiga kostärer. Termie avslutas med e föreställig på ett stort operahus, alterativt e aa stor sce och med full orkester. Musikdramatisk/sceisk gestaltig Fysisk gestaltig Lyrisk diktio på blad aat italieska och tyska Gehör och musiklära Operahistoria, samtidsopera, provsjugigsträig, metal träig Reflektio i skrift och samtal, semiarier Publikmöte, koserter och föreställigar Måga kurser är processorieterade och förutsätter att alla studeter deltar i udervisige. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att bli operasågare bör du ha e stark musikdramatisk uttrycksvilja. För att kua tillgodogöra dig utbildige måste du som sökade ha goda musikteoretiska kuskaper, goda sågtekiska färdigheter samt goda kuskaper i språk, framförallt italieska och tyska. Våra studeter har som regel arbetat med musik i skola och de har ofta gått e förberedade musikalisk eller musikdramatisk utbildig vid exempelvis e musikhögskola, folkhögskola eller studieförbud. Ur iehållet I utbildige arbetar vi blad aat med följade: Såg Musikalisk gestaltig 24

25 180 HÖGSKOLEPOÄNG RADIO Kadidatutbildige med iriktig radio väder sig till dig som vill arbeta som berättade radiojouralist eller som radioberättare i vidare bemärkelse. Att arbeta med radio E radiojouralist/producet arbetar i skiftade gerer, frå dagsjouralistik till lägre gestaltade program. Exempel på arbetsområde är kultur- och samhällsprogram, bar- och ugdomsprogram samt dokumetärer. Att arbeta med radio ka också vara att regissera eller producera radioteater eller att arbeta med ya plattformar som podd- och webbaserade program. Det ka också vara att arbeta med ljudistallatioer, audiowalks med mera. Värdefulla förkuskaper Du behöver ite ha ågo tidigare erfarehet av radiomediet. Utbildige väder sig till dig som är e god lyssare, har lust och förmåga att berätta i tal och skrift samt har ett levade itresse för samtide och för adra mäiskor. Utbildige Uder utbildige får du lära dig att producera ispelat material, i såväl det dokumetära som i det fiktiva berättadet. Återkommade geom hela utbildige är att du söker dig fram till e ege to och ett eget uttryck. Att lära sig lyssa till sig själv. Vem är jag som berättare? Var står jag i världe? Hur formulerar jag mig krig idéarbete och idéprocesser? Hur driver jag mi idé? Kopplige mella det jouralistiskt beskrivade och ett mer kostärligt ituitivt berättade är karaktäristisk för radioutbildige. I börja av utbildige går vi igeom radioberättadets grudstear i kortare övigar, för att avsluta med mer geomarbetade program. Vi gör både korta och lägre övigar av olika karaktär, allt frå research, reportage och radiodokumetärer till radioteater, barprogram och kostärliga formexperimet. Övigara är både styrda och friare och aalyseras alltid, så att di förmåga att reflektera över ditt eget och adras arbete byggs upp uder utbildiges gåg. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. 25

26 SCENKONST- PRODUCENT Kadidatutbildige med iriktig scekostproducet väder sig till dig som vill arbeta som scekostproducet. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som scekostproducet Scekostproducete har det övergripade asvaret för e scekostproduktio. Det ka hadla om produktioer iom teater, das, opera, cirkus, musikteater och performace me äve bladigar mella olika kostarter. Som producet är du arbetsledare med persoalasvar. Du utvecklar och driver produktioer och projekt utifrå de kostärliga och ekoomiska förutsättigara. Du klargör sambade mella kostärliga och ekoomiska frågor och du är isatt i hur e produktio orgaiseras, plaeras, fiasieras och kommuiceras. Dessa uppgifter ställs i relatio till de kostärliga processe och alltid med ett tydligt publikperspektiv. Utbildige Vi utbildar geom teoretisk udervisig, teamarbete, resor, ätverkade, studiebesök och e lägre praktikperiod. Olika typer och former av scekost igår och fördjupas utifrå studetes eget behov. Vi samarbetar med högskolas övriga kadidatutbildigar vid Istitutioe för scekost i teoretisk udervisig, produktios- och projektövigar. Samspelet med övriga scekoststudeter är förutsättige för di fördjupig iom yrket. Syftet är att ge dig e helhetssy i scekost och kuskaper i hur du driver orgaisatioer, samt hur du leder produktioer och projekt. Som producet behöver du ha förståelse för sambadet mella kost, ekoomi och resurser. Du blir e viktig del i det kostärliga asvaret för scekostverksamheter. I vår utbildig får du ett scekostspråk och verktyg för att kua arbeta som producet med de processer som igår i scekoste. Du får metoder för plaerig, orgaisatio, fiasierig, budgeterig, kostadsuppföljig samt iter och exter kommuikatio. Vi lägger också stor vikt vid producetes ledarskap i produktiosarbetet. Du får lära dig att iitiera, driva och utvärdera hela orgaisatioer, produktioer och projekt. Du får äve praktik iom område som vi ite har möjlighet att udervisa i exempelvis att arbeta och producera i e scekostorgaisatios lijeorgaisatio. Efter utbildige kommer du tillsammas med adra verksamma iom området att kua utveckla scekoste på kort och låg sikt, iom uvarade och framtida kulturpolitiska sammahag. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Visio och mål för scekostorgaisatioer, produktioer och projekt Ledarskap, medarbetarskap och teamarbete Kostteori, pjäsaalys, helhetsgestaltig och dramaturgi Orgaisatio, kommuikatio och plaerig Fiasierig och ekoomi Markadskommuikatio för scekost, publikarbete Produktios- och projektutvecklig Kulturpolitik Kuskap om scekostes övriga fuktioer och yrke Möjlighet till att utveckla sitt eget kostärskap Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du har utfört producetfuktioer och har erfarehet av teamarbete och ledarskap i e scekostproduktio. Det är äve bra om du har förkuskaper i ekoomi samt adra relevata yrkes- och studieerfareheter. 26

27 180 HÖGSKOLEPOÄNG SCENOGRAFI Kadidatutbildige med iriktig sceografi väder sig till dig som vill arbeta som sceograf. Att arbeta som sceograf Sceografe är e viktig del av det kostärliga team som skapar ett scekostverk. I dialog med övriga i teamet formger sceografe scerummet. Sceografe har äve mycket kotakt med övriga verksamma på teater och e arbetsledade fuktio i ateljéer och verkstäder. Som sceograf behöver du ha e ege kostärlig drivkraft och kua fugera självstädigt i samarbetet med regissöre och de adra i teamet. Utbildige Uder kadidatutbildige i sceografi får du träa di förmåga till kostärlig gestaltig. Det gör du geom skissoch modellarbete och geom att i samarbete med adra i teaters kostärliga team udersöka scerummets olika uttryck. Du får kuskaper krig kostymdesigers, regissöres, skådespelares, ljus- och ljuddesigers arbete och djupa isikter i dramaturgi och textaalys allt för att du ska kua skapa lösigar till ett sceiskt kostverk. Uder utbildige lär du dig äve rumsuppfattig, varseblivig och rumsgestaltig geom audiella, visuella och materiella stimuli, samt får e bred kuskap i kultur- och stilhistoria, ljus-, bild- och filmprojektio. I slutet av utbildige gör du ett examesarbete omfattade 24 högskolepoäg. Teamövigar Tillsammas med studeter frå olika utbildigar samverkar du i ett kostärligt team, ofta i fullskaliga projekt. Kostärliga uttryck Du träar de kostärliga gestaltigsförmåga i friare, ej scekostrelaterade, övigar. Pjäsaalys Du lär dig att aalysera och tolka e dramatisk text. Teori Teori, historia och samtid med fokus på scekost. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Kuskaper i teater- och kosthistoria och grudläggade kostärlig utbildig är bra att ha me ite ågot krav. Att ha erfarehet av praktik på e teater, i vilke fuktio som helst, är också värdefullt. Det här är de eda utbildige på högskoleivå i Sverige som utbildar sceografer för scekost. Stockholms kostärliga högskola är också de högskola i Sverige, som utbildar ett brett spektrum av scekostärer på högskoleivå där äve skådespelare fis med. När du har geomgått sceografiutbildige är du väl rustad för att börja di yrkesbaa som sceograf iom teater, das, cirkus, performace och musikdramatik. Ur iehållet Fokus ligger på följade område: Modellprojekt Där du träar di kostärliga gestaltigsförmåga geom aalys av e dramatisk text, skissarbete, modellarbete och tekisk ritig. 27

28 SKÅDESPELERI Kadidatutbildige med iriktig skådespeleri väder sig till dig som vill arbeta som skådespelare. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta som skådespelare Skådespeleri hadlar om att leva sig i i hur adra mäiskor täker, käer och hadlar uder specifika omstädigheter och seda medvetet kua gestalta skeede, takar och käslor med si röst och si kropp. Det är e itellektuell process såväl som fysisk och emotioell. Gestaltige bygger på ett möte mella skådespelare och uppgifte, me också på mötet med de adra medverkade, och ite mist publike. Utbildige Utbildige syftar till att du ska erövra e fördjupad kuskap om dia uttrycksmedel för att som skådespelare kua göra medveta och självstädiga val i e kollektiv process. Att kua samarbeta och skapa tillsammas med adra är ett viktigt lärademål och det mesta av udervisige sker därför i helklass. I utbildige igår också att samarbeta med studeter frå adra sce- och filmiriktigar. Uder utbildige utvecklar och träar du di kostärliga förmåga geom att pröva olika metoder och tekiker för sceisk gestaltig. Vi söker alltid ya kroppar och ya berättelser. Målet med vår utbildig är att utbilda framtides självstädiga och kostärligt medveta skådespelare för professioell verksamhet iom blad aat teater, film, tv och radio. Så här ser upplägget ut uder de tre åre: Termi 1 Itryck: mötet med kroppe. Första året ägas till största dele åt hatverk och tekik. Att lära sig aväda si kropp och si röst. Termi 2 Uttryck: mötet med texte. Träige av röste och adige fördjupas och studetera gör ett lägre textarbete och har e första filmkurs. Termi 3 Gerer och fördjupig. Studetera arbetar i olika gerer och har äve valbara kurser för att bredda och fördjupa sia kuskaper. Termi 4 Publike: omvärld, samtid. Geom att arbeta med de stora uttrycke och arbeta med clowtekik udersöker studetera mötet med publike. De gör äve ett större arbete mot de uga publike. Termi 5 Mitt kostärskap. Att vara skådespelare är ett aktivt val. Skådespelare arbetar hela tide med sig själv och låar ut si kropp och röst till sia gestaltigar. Här ges studetera tillfälle att utveckla det ega uttrycket blad aat geom att arbeta fram föreställigar, både idividuellt och i grupp. Termi 6 Produktio. Studetera arbetar tillsammas i e fullskalig scekostproduktio. Ur iehållet Grudläggade skådespelarövigar, formbude text, clowtekik, film- och radioskådespeleri Das, rörelsegestaltig, rytmik, yoga Röst, språklig gestaltig, såggestaltig Reflektio över praktisk kuskap och teaterveteskap Produktiosövigar, både idividuellt och i grupp Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper De flesta av våra studeter har spelat amatörteater eller gått ågo form av förberedade teaterutbildig som estetiskt gymasieprogram, på studieförbud eller folkhögskola ia de börjar hos oss, me det är iget krav. Det är bra om du har ett levade itresse för kultur och samhällsfrågor och e vilja till att berätta och gestalta. 28

29 180 HÖGSKOLEPOÄNG TEATERREGI Kadidatutbildige med iriktig teaterregi väder sig till dig som vill arbeta som teaterregissör. Att arbeta som teaterregissör E teaterregissör asvarar för helhetsgestaltige i e uppsättig. Med utgågspukt i di visio formulerar du hur i ska kommuicera de till e publik och du leder det kostärliga arbetet på väge dit. Eftersom regissöre har det kostärliga asvaret för teaterföreställige iebär det att du behöver vara både e kreativ kostär och e lyhörd arbetsledare som ka ta till vara adras kreativitet. För att klara det bör du ha iblick i hur alla adra fuktioer fugerar på teater: dramatiker, sceografe, kostymdesiger, ljud- och ljusdesiger, masköre, producete och skådespelare. Utbildige Uder utbildige får du aalysverktyg för drama och adra texter, och grudläggade käedom om teaters språk iom dramaturgi, aalys och visuell gestaltig. Uder måga av övigara får du idividuell hadledig i det ega arbetet. Du får samarbeta med studeter på adra kadidatiriktigar: dramatiker, sceografe, kostymdesiger, ljud- och ljusdesiger, masköre och producete, me vi gör också vissa gemesamma övigar/kurser iom film, media och radioteater med studeter på berörda kadidatiriktigar. Vi samarbetar också med teatrar och adra högskolor för att du ska få e så bred bild av yrket som möjligt. Du får också: Övig och färdighet i att arbeta med skådespelare, iblick i hur produktiosform, tekik och säkerhet påverkar helhete, e klar bild av hur det kostärliga sammahaget fugerar och vilka krav det ställer. Utveckla dia ega praktiska kuskaper i regiarbetet så att du ka arbeta i ett professioellt sammahag. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är meriterade om du har praktiska erfareheter av att ha arbetat med regi i ågot sammahag. Det är också mycket viktigt att du har e stark kostärlig drivkraft e vilja att berätta och gestalta för e publik. Ur iehållet Du får blad aat lära dig: dramaturgis betydelse för helhete hur du aväder aalysverktyge i regiarbetet ljudets och ljusets dramaturgiska avädig ljusets, rummets och sceografis verka kostym och masks betydelse för helhete Uder utbildige fogar vi samma dessa kuskaper så att du ka göra ett gestaltigsförslag och geomföra det. 29

30 TEATERTEKNIK Teatertekik riktar sig till dig som vill arbeta iom de tre huvudområdea sce-, ljus- och ljudtekik. 180 HÖGSKOLEPOÄNG Att arbeta med teatertekik Det teatertekiska yrket har sia rötter i tidigare geeratioers sjömaskuskap, eftersom de flesta som då arbetade på scee var sjömä. På sjö hissade och halade de segel och på scee fick de hissa och hala rår med foder och kulisser. Idag hadlar arbetet med teatertekik om att skapa och vara kreativ samt att vara e läk mella tekiska och kostärliga visioer. Dessutom måste du kua hatera olika typer av programvaror och styrsystem och ite mist förstå risker och säkerhetsfrågor. Efter utbildige ka du jobba i scekost- eller evetsammahag och där plaera och leda det tekiska arbetet krig e produktio, frå idé till premiär och därefter uder hela föreställigsperiode. Du ka då utveckla e teatertekisk idé i samarbete med de adra i det kostärliga teamet, behärska processe att gå frå teatertekisk idé till fullskalig produktio och reflektera krig ditt eget arbete och det kostärliga resultatet. Utbildige Utbildige ger dig bred kuskap om sce-, ljus- och ljudtekik. Utöver detta ka du göra e persolig fördjupig. Lika betydelsefull som de tekiska färdighetera utbildige ger dig är kuskape krig de kostärliga arbetsprocesse. Allt du lär dig ka du aväda iom hela scekostområdet och evetbrasche, me utbildige har det teatertekiska området som utgågspukt. Uder produktiosperiode arbetar du mycket ära det kostärliga teamet med regissör/ koreograf, sceograf, kostymdesiger, ljusdesiger, ljuddesiger och maskör. Det tekiska teamet arbetar seda uder föreställigsperiode vidare, och tillsammas med e esemble upprätthålls det kostärliga arbetet. iriktigar som scekostproduceter, teaterregissörer, sceografer, ljus- och ljuddesigers och skådespelare. Du har också gemesamma föreläsigar för att fördjupa samtalet i såväl kostärliga som tekiska frågor. Ur iehållet Utbildige iehåller blad aat följade momet: Kursera teater, sce, ljus och ljud Kursera ges i block om ågra veckors sammahägade studier som varvas. Praktik på arbetsplats Du får återkopplig till yrkeslivet geom besök på ågo av ladets teatrar. Projekt Utbildige avslutas med ett projekt iom rame för ågot av våra huvudäme. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är viktigt att du har ett aktivt itresse av scekostområdet och vill lära dig mer om hur tekik ka bidra till det kostärliga slutresultatet. Beroede på di persoliga fördjupig är det äve bra med viss kuskap om adra kostarter som exempelvis das, musik, film, bild, kost och fotografi. Måga av våra studeter har reda viss erfarehet frå scekostområdet. Alla tidigare erfareheter iom området är av värde. År 1 får du grude iom sce, ljus och ljud År 2 fokuserar på breddig År 3 får du specialiserig iom ämea I sambad med övigsproduktioer får du praktisera di ege yrkesiriktig i mötet med studeter på adra kadidat- 30

31 180 HÖGSKOLEPOÄNG TV Kadidatutbildige med iriktig tv väder sig till dig som vill skapa iehåll för tv, webb och adra audiovisuella medier. Att arbeta med tv Efter vår treåriga kadidatutbildig i tv ka du arbeta på produktiosbolag eller tv-kaaler, du ka frilasa eller arbeta i projektform. Då arbetar du exempelvis som programutvecklare, researcher, islagsproducet, programledare, redaktör eller redaktioell medarbetare. E del arbetar med produktiosplaerig, ispelig och efterbearbetig och adra, efter e tids arbetslivserfarehet, som producet. Tv-berättade är ett brett fält som späer över måga gerer och har måga distributiosformer. Du ska behärska allt frå att ta fram och presetera bärade idéer för iehåll och gestaltig, plaera, geomföra och arbetsleda ispelig och efterbearbetig till att förstå hur du bäst år di publik. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Du bör kua hatera kamera, ljud och redigerig av eklare slag. Det är också e fördel om du har ågo erfarehet av jouralistiskt eller audiovisuellt berättade, eller har provat på att utveckla eller producera aat iehåll för visuella medier. Utbildige Utbildige väver samma praktiska övigar med teoretisk reflektio och balaserar mella braschförakrig och ditt eget kostärliga uttryck. Du utvecklar di förmåga att jobba i team geom att arbeta med programutvecklig, islagsproduktio och pilotproduktioer för olika programformat och programserier. Du prövar de olika rollera i tv-studio och kotrollrum där du lär dig ledas och leda adra i arbete. Du fördjupar dig i olika former av tv-berättade geom att arbeta med itervjuer, reportage och programserier, fakta och fiktio. I slutet av utbildige väljer du e praktikplats där du fislipar dia kuskaper och får möjlighet att pröva dem i verklighete. Sista termie ägar du åt e självstädig produktio. Ur iehållet I utbildige arbetar vi blad aat med följade: Aalys, syopsis och pitch Programutvecklig och pilotispelig Reportage Persoitervju Utvecklig av serieformat för fakta och fiktio Praktik Fritt projekt 31

32 UNIARTS.SE DOCH, DANS OCH CIRKUS N OPERA N Cirkus Das Daspedagogik Das Ämeslärare Operasåg För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se hemsida. För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se hemsida.

33 STOCKHOLMS DRAMATISKA Berättade aimerad film Desig för film och media Dokumetärfilm Dramatik/dramaturgi Filmfoto Filmklippig Filmljud Filmmaus Filmproduktio Filmregi Kostymdesig Ljuddesig Ljusdesig Mask- och perukdesig Mimskådespeleri Radio Scekostproducet Sceografi Skådespeleri Teaterregi Teatertekik Tv För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se hemsida.

34 F O T O : O M S L AG : M A R G U E R I T E S E G E R, S I D 2 : P E R B O L K E R T, S I D 4 : E I N A R K L I N G - O D E N C R A N T S, S I D : A N N A U K KO N E N, SID 34: MARTIN HELLSTRÖM, SID 35: BENGT SÖDERSTRÖM GR AFISK FORM: FR ÄULEIN DESIGN T R YC K : ÅT TA 4 5, S O L N A

35 STOCKHOLM UNIVERSITY OF THE ARTS, UNIARTS ENGLISH SUMMARY Stockholm Uiversity of the Arts, Uiarts, cosists of DOCH School of Dace ad Circus, Uiversity College of Opera, ad SADA Stockholm Academy of Dramatic Arts. I this uique, creative ad challegig eviromet high demads are put o you as a applicat ad as a studet. With us, you create a solid foudatio for your artistic career. PROGRAMMES ON THE BACHELOR S LEVEL Actig Aimated Film Ciematography Circus ( I Eglish ) Costume Desig Dace Pedagogy Dace Performace ( I Eglish ) Documetary Film Film Directig Film Editig Film Productio Film Soud Lightig Desig Make-up ad Wig Desig Mime Actig Playwritig/Dramaturgy for the Dramatic Arts Productio Desig Productio Maagemet for the Performig Arts Opera Vocal Performace Radio Screewritig Set Desig Soud Desig Teacher Educatio Programme i Dace Techical Theatre Televisio Theatre Directig For iformatio about applicatio ad deadlies UNIARTS.SE/ENGLISH Telefo:

36 STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA Berättade aimerad film Cirkus Das Daspedagogik Filmklippig Filmljud Filmmaus Filmproduktio Mimskådespeleri Operasåg Radio Scekostproducet UNIARTS.SE Das Ämeslärare Desig för film och media Filmregi Kostymdesig Sceografi Skådespeleri Dokumetärfilm Ljuddesig Teaterregi Dramatik/dramaturgi Ljusdesig Teatertekik Filmfoto Mask- och perukdesig Tv