STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA DOCH, DANS OCH CIRKUSHÖGSKOLAN OPERAHÖGSKOLAN STOCKHOLMS DRAMATISKA HÖGSKOLA

Transkript

1 STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA DOCH, DANS OCH CIRKUSN OPERAN UTBILDNINGSKATALOG 2019

2 UTBILDNINGAR I DENNA KATALOG Kadidatutbildige med iriktig Berättade aimerad film väder sig till dig som vill utforska olika yrkesroller i brasche för att seda håll och upplägg. 5. BERÄTTANDE ANIMERAD FILM CIRKUS DANS DANSPEDAGOGIK DANS ÄMNESLÄRARE DESIGN FÖR FILM OCH TV DOKUMENTÄRFILM DRAMATIK/DRAMATURGI FILMFOTO FILMKLIPPNING FILMLJUD FILMMANUS FILMPRODUKTION FILMREGI KOSTYMDESIGN OCH SCENOGRAFI LJUDDESIGN LJUSDESIGN MASK- OCH PERUKDESIGN MIMSKÅDESPELERI OPERASÅNG PRODUKTIONSTEKNISK SAMORDNING FÖR SCENKONST RADIO SCENKONSTPRODUCENT SKÅDESPELERI TEATERREGI TV För utbildigsstarter och asökigsdatum se UNIARTS.SE Dea katalog preseterar edast de lägre utbildigar på grudivå som ite kräver tidigare högskolestudier. För magister- och masterutbildigar samt friståede kurser se UNIARTS.SE M E D R E S E R VAT I O N F Ö R Ä N D R I N G A R N O V E M B E R O M S L AG S B I L D : U R C I R K U S S L U T F Ö R E S TÄ L L N I N G C LO S I N G A C T S FOTO: EINAR KLING - ODENCR ANTS F O T O : S I D 2 : H A N N A - C E C I L I A L I N D Q V I S T, S I D 4 : P E R B O L K E R T, S I D 3 1: E I N A R K L I N G - O D E N C R A N T S G R A F I S K F O R M : F R Ä U L E I N D E S I G N, T R YC K : ÅT TA 4 5, S O L N A

3 DET HÄR ÄR STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA CIRKUS, DANS, FILM, MEDIA, OPERA, TEATER Uik sammasättig av utbildigar På Stockholms kostärliga högskola, med skolora DOCH Das och Cirkushögskola, Operahögskola och Stockholms dramatiska högskola, ges e uik sammasättig av utbildigar. Här har du som studet stora möjligheter till möte med adra kostarter och samarbete över kostoch yrkesgräsera. Flexibelt yrkeskuade På Stockholms kostärliga högskola får du spetskompetes iom di iriktig och utvecklar e ege kostärlig eller pedagogisk idetitet. Geom samarbetsövigar får du äve bredd i dia kuskaper. Uder di utbildig bygger du upp ett yrkeskuade för e arbetsmarkad i städig utvecklig vid exame ska du ha relevata kuskaper, rätta förutsättigar och hadfasta verktyg för ett kostärligt yrkesliv i e föräderlig omvärld. DOCH, DANS OCH CIRKUSN Briellväge 58 Briellväge CIRKUSHALLEN Briellväge 34 Tekikrige OPERA N Tekikrige 35 Drottig Kristias väg Osqars backe KTH, KUNGLIGA TEKNISKA N STADION Lidigöväge STOCKHOLMS DRAMATISKA Valhallaväge 189 & 193 Roslagsbaa Karlapla Tekiska högskola Stadio Valhallaväge Valhallaväge Valhallaväge Karlapla Karlaväge KARLAPLAN Baérgata Baérgata Karlaväge GARNISONEN UNIARTS.SE Telefo: Narvaväge Liégata GEMENSAM LEDNING FÖRVALTNING FORSKNING Liégata 87 Oxestiersgata 3

4 SÖK TILL STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA Stockholms kostärliga högskolas utbildigar ges i kreativa, utmaade och stimulerade miljöer som ställer krav på dig som sökade och studet. Atagige till högskolas utbildigar är uppdelade i flera steg och studieperiode är itesiv. Låter det tufft? Motsatse är otäkbar. Som studet ska du vara säker på att di tid är väl ivesterad. Hos oss skapar du e solid grud för ditt kostärliga yrkesliv. E del av våra utbildigar startar varje år me måga har atagig vartaat år. Asöka till utbildigsprogram som startar uder hösttermie är öppa för asökigar de 15 ovember till de 15 jauari. På UNIARTS.SE fis aktuella datum för utbildigsstart och asöka. Så här söker du För att studera på våra program behöver du ha grudläggade behörighet för högskolestudier. Skicka med e kopia på di gymasieexame eller motsvarade eftersom vi ite har tillgåg till de atioella betygsdatabase. Läs mer om vad grudläggade behörighet iebär för just dig på ANTAGNING.SE. Om du ite har grudläggade behörighet för högskolestudier ka du asöka om att vi ska bedöma om du har skaffat dig motsvarade kuskaper på aat sätt och därmed är behörig geom reell kompetes. Asöka om reell kompetes lämar du i tillsammas med di asöka. Du ka också asöka om udatag/dispes frå kravet på grudläggade behörighet. Asöka om udatag/dispes lämar du i tillsammas med di asöka. Några av våra utbildigar har krav på godkät behörighetsprov som särskild behörighet. Iformatio om detta hittar du på utbildiges sida. Atagig Vem som atas till utbildige avgörs geom arbetsprov och praktiska prov, ite utifrå betyg eller meritpoäg. Vilka prov du ska göra beror på vilke utbildig du söker. Atagige är uppdelad i flera steg. Efter varje steg får du veta om du gått vidare till ästa. E särskild atagigsgrupp asvarar för atagige till varje utbildig. Asöka är webbaserad, så du söker via e läk på varje utbildigs sida på UNIARTS.SE. Där får du all iformatio du behöver för att kua söka. Observera att du ite ka söka via ANTAGNING.SE. Utbildigar som startar 2019 har e markerig. Sista asökigsdag 15 jauari Studiemedel Som studet på Stockholms kostärliga högskola ka du söka studiemedel frå CSN. Avgifter Studiera är avgiftsfria för dig som är medborgare i Sverige, ågot aat lad iom EU/EES eller Schweiz. För övriga läder gäller särskilda regler för avgifter. Två av våra kadidatutbildigar har egelska som udervisigsspråk och för dessa kräver vi ite att du har kursera Sveska 1, 2 och 3.

5 BERÄTTANDE ANIMERAD FILM Kadidatutbildige med iriktig berättade aimerad film väder sig till dig som vill utforska olika yrkesroller i brasche för att seda kua arbeta som till exempel regissör, aimatör, dockmakare eller teckare av bildmaus. Att arbeta med aimerad film Kostärlighet, tekik och samarbete är alla ödvädiga delar för att göra aimerad film. I vår utbildig får du utveckla di ege kostärlighet, jobba i olika tekiker och delta i projekt. Högskolas måga iriktigar iom film, media, teater och skådespeleri ger oss stora möjligheter att utforska aimatioes olika yrkesroller i samarbete och produktiosövigar med studeter frå alla dessa iriktigar. Vår ärkotakt med brasche gör att du kommer möta professioella yrkesutövare både uder di tid på skola och är du gör di praktik. Uder utbildige varvar vi teori och praktik. Här igår föreläsigar, kurser, fria projekt och tematiska workshoppar där vi förhåller oss till giva ramar i de kostärliga uttrycke. Du arbetar med gestaltig, idéutvecklig, berättade och olika aimatiostekiker digitala och aaloga. Vi har gemesamma produktiosövigar med kadidatutbildigara i film och tv och det fis e livlig kotakt med studetera i skådespeleri och scekost. Du har hela tide kotakt med film-, tv- och mediebrasche. Yrkesutövare bjuds i som gästlärare, föreläsare och hadledare. Geom di praktik ka du också prova på olika yrkesroller iom produktioe av aimatio. Målet är att du ska utveckla e yrkesidetitet och ett eget kostärskap och att du ska hitta di väg i i brasche. År 1 arbetar vi med att utveckla idéer i aimatiosworkshoppar där vi äve studerar aimatioshistoria, teori och filosofi. Vi utvecklar idéer till maus och arbetar praktiskt med aimatiosstudio och möjliga yrkesroller. År 2 fokuserar vi på praktik och att lära käa brasche. Vi övar på att utveckla e ege karaktär och på att var och e ska hitta si berättelse. År 3 gör vi varsi film och hittar vår väg i i brasche. Filmklippig Dokumetärt berättade Ljuddesig Här igår också kurser i mjukvaror och teori samt workshoppar i allt frå lera, dockarmaturer, teckig, maus till regi, dramaturgi, ljus och ljud. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har berättarglädje, bilditresse, tålamod och samarbetsförmåga. Du behöver också e stark vilja att berätta i rörlig bild och ett briade itresse för aimerad film. Praktisk erfarehet frå film-, spel- eller mediebrasche är bra att ha, me iget krav. Förberedade kostskola, serieteckarkurs, skrivarkurs eller likade är också meriterade. Ur iehållet iehåller blad aat: Dramaturgi Filmhistoria 5

6 CIRKUS Kadidatprogrammet i cirkus är e utbildig för dig som vill arbeta som artist iom samtida cirkus. Du kommer att arbeta med kostärliga uttryck iom cirkuskostes måga olika former. Du får möjlighet att utveckla di ege discipli och utforska ditt persoliga kostärliga språk. DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta iom samtida cirkus Att arbeta iom samtida cirkus iebär måga möjligheter. Samtida cirkus ka preseteras i måga olika former och miljöer. Våra tidigare studeter arbetar som frilasare, i kompaier, skapar ega kompaier, deltar i festivaler och evets, och har täjt på gräsera för var och hur ma ka presetera cirkus. Cirkusartister arbetar i olika gerer och måga skapar samarbete med adra kostformer. Det fis frihet att arbeta både atioellt och iteratioellt, och som solist eller i esemble. Kadidatexame i cirkus ger dig också möjlighet att fortsätta studera på högre ivå, till exempel på ett masterprogram. I Kadidatprogrammet i cirkus utvecklar du verktyg för di framtida kostärliga praktik både för att kua vara delaktig i kollektiva processer och för att kua arbeta själv och skapa ega projekt. Programmet iehåller kurser i cirkusdiscipliträig, i kostärliga processer och i hur ma skapar förutsättigar för ett hållbart yrkesliv som cirkusartist. Som studet får du arbeta med gestaltig, iterpretatio, improvisatio och mötet med publike. De olika aspektera av det skapade sceiska arbetet fördjupas geom att du kotiuerligt får utforska, skapa, repetera och presetera kostärliga projekt i olika format. E aa viktig del är säkerhet iom träigs- och riggtekik. I kadidatprogrammet i cirkus igår kurser där du relaterar di ege verksamhet iom cirkus till ett historiskt, kostärligt och samhälleligt sammahag. Arbete med fokus på det kreativa och kostärliga skapadet. Du arbetar reda frå börja med att presetera ditt arbete och utvecklar regelbudet förmåga att möta olika sorters publik. Det görs i form av återkommade redovisigar och föreställigar iom kursera uder alla tre åre. Tredje året gör du ett kostärligt forskigsiriktat självstädigt examesarbete på höste och uder våre preseterar du och övriga studeter slutföreställige Closig Acts. Du behöver Grudläggade behörighet för högskolestudier med udatag för Sveska 1, 2 och 3 samt Egelska 6. ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. Läs mer om behörighet på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att bli atage till kadidatprogrammet i cirkus behöver du ha förkuskaper i e cirkusdiscipli. Det är bra om du har ett itresse för det visuella och det dramaturgiska och att du tycker om att stå på sce. Du kaske har sysslat med das, parcour, gymastik eller adra rörelseformer. Du tycker om att skapa och att träa fysiskt. Du ka arbeta både självstädigt och i grupp och är yfike på de möjligheter som fis iom cirkus. Ur iehållet: omfattar tre huvudsakliga område: Cirkusdiscipliträig, olika rörelsetekiker och sceframställigsformer. Teori som iehåller möte med adra kostformer, cirkushistoria, hälsa och metal träig, riggig och säkerhet samt metoder för kostärlig forskig. 6

7 DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS Kadidatprogrammet i das väder sig till dig som är itresserad av att utbilda dig geom das och som vill arbeta som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Att arbeta som daskostär Att arbeta som daskostär hadlar till stor del om att kua fördjupa sig i fysiska, koreografiska och teoretiska praktiker. Det hadlar också om att förhålla sig till ett eget kostärskap, ofta i samarbete och kollektiva processer. Ite mist hadlar det om att kua arbeta med hur, vad och varför ma vill kommuicera med publik. fokuserar på dessa praktiker, arbetssätt och processer. Det sammaflätade arbetet med praktik och teori i form av aalys, diskussio och praktisk reflektio förbereder dig för arbetet som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Kadidatprogrammet i das väder sig till dig som är itresserad av att utbilda dig geom das och som vill arbeta som kostär iom det professioella samtida dasfältet. Uder utbildige arbetar du kotiuerligt med olika praktiker, estetiker och uttryckssätt. Syftet är att skaffa dig kuskap om olika förhålligssätt till rörelse, arbetsmetoder, iscesättig och produktio. Geom att möta lärare frå det professioella scekostområdet, atioellt och iteratioellt, ka du skapa dig ett brett ätverk och utveckla kuskaper och metoder för att kua arbeta iom olika iriktigar i samtida das och koreografi. Du förvätas kua arbeta självstädigt och asvarstagade och geom kritisk reflektio utveckla di förmåga att delta i samtalet om das som kostform, såväl de samtida som dess traditio och historiska utvecklig. består i huvudsak av tre perspektiv som iehåller teori och praktik: Dasare och fysiska färdigheter Dasare och det performativa Dasare och koste/koreografi/skapade. Ur iehållet: Varje dag uder utbildige arbetar du med ågra av praktikera och teoriera eda: Improvisatio Samtidsbalett Moder das Samtida das Yoga Somatiska praktiker Koreografiska praktiker och teorier Repertoar och iterpretatio Kostärligt skrivade och textstudier Orgaisatio och projektarbete Coachig Eget arbete Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier, med udatag av Sveska 1, 2 och 3 och Egelska 6. ges på egelska, därför behövs ite kursera i sveska. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i das. De flesta av våra studeter har dasat på fritide eller gått ågo form av förberedade dasutbildig som estetiskt gymasieprogram eller folkhögskola ia de börjar hos oss. Målet är att du efter tre år har kommit ärmare det sätt du vill verka på som daskostär. 7

8 DANSPEDAGOGIK Kadidatprogrammet i daspedagogik är e treårig utbildig för dig som vill udervisa i das. LEDER TILL EN FILOSOFIE DOCH, DANS OCH CIRKUSN Att arbeta som daspedagog Att arbeta som daspedagog hadlar om att ispirera och leda mäiskor. Det iebär att vara kreativ, yfike och skapa goda förutsättigar för olika mäiskors lärade och kreativitet i das. Det iebär också att kua diskutera och reflektera krig das i samhället. För att trivas som daspedagog är det viktigt att tycka att det är späade att udervisa och förmedla das. Daspedagoges yrke är i städig utvecklig och efter utbildige har du goda möjligheter att vara e iitiativrik och självstädig etrepreör som arbetar med das och skapade på olika sätt. Måga av våra tidigare studeter har bildat kostärliga kollektiv och kompaier som arbetar med das både på sce och med udervisig i olika sammahag ka du söka dasgerera balett, folkdas och jazzdas. Vi utbildar självstädiga daspedagoger med stark förakrig i både kost och veteskap. Fokus i utbildige är därmed bladige mella das som kostform och pedagogik. Uder utbildige vävs praktiska och teoretiska kurser samma till e helhet. Du fördjupar dig iom koreografi, de valda dasgere som du söker med och i adra dasgerer som du väljer själv. Det iebär att du utvecklar dia dastekiska och koreografiska färdigheter, arbetar med kroppsliga och estetiska uttryck och fördjupar di kostärliga förmåga. Då daspedagogik bygger på ämet pedagogik utgör pedagogik, didaktik och dasteori e stor del av utbildige. Det betyder att du uder dia studier både får träa dig i att udervisa i das och att skriva och diskutera om blad aat das, koreografi och pedagogik. Målet är att du ska få de grudläggade kuskaper som behövs för att kua udervisa i das för olika målgrupper. Me du ska också utveckla e självstädighet för att kua göra dia ega val och ha möjlighet att påverka hur das förmedlas och för vem. Du har möjlighet att arbeta med olika dasgerer me du söker med de gere som du helst vill fördjupa dig i. Termi 1 2 studerar du ämet das geom de valda dasiriktige och adra dasgerer. Du studerar pedagogik och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik, koreografi och dasteori. Termi 3 4 läser du kurser i etrepreörskap, specialpedagogik och dasdidaktik i form av das för bar och uga. Dastekiska färdigheter och koreografiska och kostärliga metoder fördjupas och du skapar e föreställig tillsammas i grupp och åker med de på e turé. Termi 5 6 fördjupar du dia kuskaper i das liksom i etrepreörskap. Du läser dasdidaktik med valbar iriktig och utvecklar di kuskap om dasteori. Stort fokus läggs på veteskaplig metod för att du ska geomföra ett självstädigt arbete i daspedagogik. Ur iehållet: Das, improvisatio, musik, pilates, Kleitekik TM Pedagogik, didaktik, specialpedagogik och das för bar och uga Dasteori och dasaalys Udervisigspraktik Koreografi, kostärliga metoder och turé Etrepreörskap Veteskaplig metod och självstädigt arbete Du behöver ha grudläggade behörighet för högskolestudier, iklusive Egelska 6/B, samt särskild behörighet i form av godkät behörighetsprov i das. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till kadidatprogrammet i daspedagogik behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. Våra studeter har oftast träat das iom frivilligverksamhet, gått estetiskt gymasium eller folkhögskola ia de börjar hos oss. 8

9 300 HÖGSKOLEPOÄNG 10 TERMINERS HELTIDSSTUDIER LEDER TILL EN ÄMNESLÄRAREXAMEN DOCH, DANS OCH CIRKUSN DANS ÄMNESLÄRARE Ämeslärarprogrammet riktar sig till dig som stimuleras av att arbeta med uga mäiskor och vill udervisa i das som kostärligt äme i gymasieskola. Att arbeta som gymasielärare Att vara ämeslärare i das hadlar i första had om att vara lärare. För att trivas som lärare är det viktigt att tycka att det är späade att udervisa och arbeta med uga mäiskor. I arbetet som lärare får du förmåe att följa och bidra till uga mäiskors utvecklig, skapa förutsättigar för deras lärade och möjlighet att växa som idivider. Vi utbildar självstädiga ämeslärare med stark förakrig i både kost och veteskap. Uder utbildige bladas kurser i das och koreografi med kurser som förbereder dig för rolle som gymasielärare. Du väljer ett adra udervisigsäme som gör att du får e bredare kompetes och läser detta hos oss eller hos vår samarbetsparter Stockholms uiversitet. Du får e god grud för ett framtida yrkesliv iom skola och ärliggade fält. E stor del av utbildige består av kurser iom utbildigsveteskaplig kära, till exempel pedagogik och didaktik, och verksamhetsförlagd utbildig (VFU)/praktik. Uder dia studier får du både träa dig i att udervisa i das och i att skriva och diskutera om blad aat das, koreografi, pedagogik, skola och samhälle. Du fördjupar dig iom koreografi, e vald dasgere och adra dasgerer som du väljer själv. Det iebär att du utvecklar dia dastekiska och koreografiska färdigheter, arbetar med kroppsliga och estetiska uttryck och fördjupar di kostärliga förmåga. Målet är att du ska få de grudläggade kuskaper som krävs för att kua udervisa i och bidra till elevers kuskapsutvecklig i das och i ett aat äme på gymasiet. Du ska också ha de självstädighet som krävs för att kua påverka och bidra till e utvecklig av skola. Du har möjlighet att arbeta med olika dasgerer me du söker med de gere som du helst vill fördjupa dig i. Termi 1 2 studerar du ämet das geom de valda dasiriktige och valda dasgerer. Du studerar pedagogik och das som veteskapliga äme och utvecklar kuskap om dasämets historia, dasdidaktik, koreografi och dasteori. Termi 3 4 läser du kurser på Stockholms uiversitet som Teorier om lärade, Utbildigshistoria och Läroplasteori. På DOCH utvecklar du kuskap i specialpedagogik och ämet das geom vald dasiriktig, dasdidaktik samt geom koreografiska och kostärliga metoder som fördjupas. Du skapar e föreställig i grupp och åker med de på e turé. Termi 5 7 väljer du att läsa atige das med fördjupig koreografi med kurser som till exempel Dasteori, Samtida koreografiska praktiker och Kostärlig produktio, eller ett aat skoläme som du läser vid Stockholms uiversitet. Termi 8 10 fördjupas kuskapera i ämet das geom till exempel kursera Dasämets kroppsliga praktiker och Das, media och medierig. Stort fokus läggs på veteskaplig metod och självstädigt arbete. E låg period av VFU geomförs också där du får isikt i di framtida roll som ämeslärare. Ur iehållet: Das 120 hp das, dasdidaktik, improvisatio, koreografi och kostärliga metoder Aat äme 90 hp das med fördjupig koreografi eller aat skoläme Praktik 30 hp Utbildigsveteskaplig kära 60 hp pedagogik, specialpedagogik, teorier om lärade, utbildigshistoria med mera Du behöver ha grudläggade behörighet för högskolestudier, iklusive Egelska 6/B, och särskild behörighet i form av godkät behörighetsprov. Vid atagig till det adra ämet kotrolleras att du uppfyller särskild behörighet för det äme du vill läsa. Värdefulla förkuskaper För att kua bli atage till ämeslärarprogrammet i das behöver du ha förkuskaper i de dasiriktig du söker. Våra studeter har oftast träat das iom frivilligverksamhet, gått estetiskt gymasium eller folkhögskola ia de börjar hos oss. 9

10 DESIGN FÖR FILM OCH TV Kadidatutbildige med iriktig desig för film och tv väder sig till dig som vill arbeta som produktiosdesiger. Att arbeta med desig för film och tv Produktiosdesiger skapar stämig, atmosfär och rame för e film eller tv-produktio geom uttrycksfull avädig av utrymme, objekt, ljus, former och färger. Allt är möjligt. Geom avädig av sceografi, rekvisita, grafik och i vissa fall äve kostymer, smik och specialeffekter ger produktiosdesiger e produktio ett samordat visuellt uttryck. Att arbeta med desig för film och tv hadlar till stor del om teamarbete och till viss del om arbetsledig. hadlar om persoligt berättade, hatverk och teamarbete. Med berättelse som grud ska du kua förverkliga di visio till e värld som ka förmedlas till åskådare. Uder utbildige får du söka dig fram till ett eget visuellt uttryck geom hadledig, övigar och produktioer. Samskapade är e viktig del i udervisige. Syftet är att tillsammas med regissöre och fotografe, samt de övriga kostärliga och tekiska persoale, ge dig färdigheter att ta asvar för plaerig och geomförade av de visuella utformige och fuktioella helhete av olika produktioer. Vid sida av de professioella kompetese uppmutras du att itressera dig för experimetell och utforskade sceografi äve är det gäller visuella framställ-igar iom adra typer av medier samt att utveckla ya arbetssätt. utgår frå kostärlig, experimetell och forskigsiriktad verksamhet samt professioell praxis iom brasche. E betydade del av studiera ges tillsammas med studeter iom adra film- och tv-iriktigar. Via kurser och alltmer krävade övigsarbete lär du dig att be-härska helhete av kostärlighet, produktio och tekik iom ditt yrkesområde. I sambad med produktiosövigara får du isikter i de professioella praxise och utvecklar di förmåga att arbeta i grupp. Blad de viktigaste färdighetera som uder-visige ger fis färdighete för ett övergripade visuellt och dramaturgiskt agreppsätt med häsy till iehållet i film- och tv-framställigar. Vidare utvecklas de rumsliga, visuella och koceptuella gestaltigsförmåga, de sceiska visualiserigsförmåga samt de kommuikativa färdighetera och samarbetsförmåga. Dessutom lär du dig att behärska såväl de tekiska processe i praktike som att täka kritiskt och aalytiskt och bli isatt i traditio och treder iom de ega brasche. I utbildige igår att behärska hela processe av visuell helhetsplaerig, frå förhadsplaerig och visualiserig till geomförade. Uder utbildige blir du isatt i sceografi-plaeriges olika arbetsskede samt de kostärliga aspektera och produktiosfaktorera i samspelet iom film- och tv-produktioer. Ur iehållet iehåller blad aat följade momet: Dramaturgi Visuellt berättade Ljussättig Kameratekik Tecka, skapa modeller Kostruktio och hållbarhetslära Specialeffekter/ VFX 3D-tekiker Kostymdesig Mask- och perukdesig Teatersceografi Arkitektur Digitala media Filmhistoria Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det viktigaste är att du har ett bilditresse och e vilja att berätta filmiskt. Du kaske har sysslat med fotografi eller måleri. Någo form av förutbildig iom film är meriterade och du vill utveckla visuellt, rumsligt och dramaturgiskt täkade och har förmåga att arbeta både självstädigt och i grupp. 10

11 DOKUMENTÄR- FILM Kadidatutbildige med iriktig dokumetärfilm väder sig till dig som vill arbeta som dokumetärfilmare. Att arbeta med dokumetärfilm Traditioellt är dokumetärfilm e gere som har si utgågspukt i verklighete, verkliga mäiskor och verkliga historier. Så är det fortfarade, me dokumetärfilm har också utvecklats till att bli e regelrätt kostform som har si styrka i filmares alldeles persoliga blick och därmed också förhåller sig fritt och brett till sitt stoff. Kreativ dokumetär kallas det. Dokumetärregissörer tar sig rätte att arbeta med hypoteser om verklighete, att ha e emotioell hållig till sitt material, berika de kreativt med ega visioer och aväda sig av filmes alla berättarelemet såsom klippig, musik och foto. Dokumetära berättelser späer idag brett, alltifrå kritiska uppgörelser med de politiska ordige, jouralistiska udersökigar, tillbakablickar i det förfluta till essäistiska betraktelser eller existetiella, djupdykigar i yttre och i ire uiversum. I vissa fall arbetar dokumetärfilmare som e regelrätt regissör med ispeligsteam, studio, produktiosdesig, sceografi med mera likade spelfilmes. I adra fall ka dokumetärmakare arbeta med aimatio eller aväda sig av teatraliska elemet. Måga ser fortfarade dokumetäre som de gere där ma lättast ka frigöra sig frå de tuga och dyra produktiosapparate, arbeta med små team eller retav esam med e kamera samt ieha flera roller såsom producet, regissör, ljudtekiker och seare äve asvarig för postproduktio, laserig och distributio. I grude hadlar det om att ha ågot ma verklige vill berätta, att vara yfike, evis och hysa ett behov av att kommuicera med e publik. Udervisige delas i i olika praktiska delområde som regi, foto, ljud, klipp och produktio. Du får förfia ditt persoliga uttryck och fördjupa dia kuskaper såväl eskilt som i team. Målet är att du ska få verktyg för att hitta ya och ega sätt att utveckla det dokumetära filmberättadet. Vi vill utbilda orädda och självstädiga dokumetärfilmare med stark kostärlig itegritet, me med kuskap om brasch och omvärld samt förmåga att skapa e yrkesidetitet. s kära är praktisk. Kursera iehåller alltid e teoretisk del i form av föreläsigar, semiarier samt redovisig med aalys och utvärderig. Me huvudsaklige kommer du att arbeta praktiskt i övigar och produktioer. Uder vissa övigar arbetar du esam, uder adra i team med studeter frå adra kadidatutbildigar iom film såsom filmljud, filmklippig, filmfoto och filmproduktio. Uder utbildiges gåg lägger vi också vikt vid ege reflektio av arbetsprocesse, ofta i skriftlig form. Ur iehållet: iehåller blad aat följade kurser: Processitervju Ciéma direct Filmfoto, filmklippig och filmljud Idividuell kuskapsfördjupig Examesfilm Vissa kurser har vi, som ämts, tillsammas med skolas adra filmkadidatutbildigar och vi har äve haft samarbete med filmskolor i adra läder såsom i Palestia och Brasilie. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är viktigt att du har vilja att berätta och att du ka formulera dig mycket väl både mutligt och i text. E bra bas att stå på är också goda språkkuskaper gära i flera olika språk och ett stort itresse för mäiskor och samhälle. Kuskaper i filmproduktio och i digitala medier är meriterade. 11

12 DRAMATIK/ DRAMATURGI Kadidatutbildige i dramatik/dramaturgi är e utbildig för dig som vill bli dramatiker och dramaturg och jobba med dramatiska texter. Att arbeta som dramatiker/dramaturg E dramatiker skriver teaterpjäser meda e dramaturg arbetar med repertoarläggig och textes gåg geom teaterprocesse. E dramaturg ka göra bearbetigar av befitliga pjäser och dramatiserigar av icke dramatiska verk. Dramaturge är textes represetat på teater och fugerar som dramaturgisk samtalsparter åt regissörer och åt adra dramatiker uder deras skrivade. För att trivas som dramatiker/dramaturg bör du lockas av det kollektiva arbetet i att skapa e föreställig. Du bör också vara medvete om att dia ega texter kommer att behadlas och tolkas av adra på ett sätt du kaske ite hade vätat dig, vilket ka iebära både positiva och obehagliga överraskigar. Kadidatutbildige i Dramatik/Dramaturgi syftar till att ge dig som studet möjlighet att utveckla e självstädig kostärlig praktik iom ett brett scekostfält som till exempel teater, das, performace och opera. Fokus i utbildige ligger på det ega skrivadet, frå korta, styrda övigar i att bygga situatioer och karaktärer till lägre och friare uppgifter. Efter de första övigara i grupp går utbildige över i ett mer idividuellt skrivade uder hadledig. Som blivade dramaturg får du e grudlig orieterig i dramaturges samtliga uppgifter på teater. Du får också prova på att bearbeta och dramatisera. Eftersom pjäsuppdrag kräver apassig till teaters repertoarplaerig träas dramatikstudetera i att förhålla sig till begräsade ramar. ger e klar bild av hur det kostärliga sammahaget fugerar och vilka krav det ställer. Målet är att du ska utveckla både e yrkesfuktio och ett eget kostärskap. Du får möjlighet att utveckla ditt eget skrivade till e ivå där du ka arbeta professioellt med dramatik och dramaturgi. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Scekost är e kollektiv kostart och arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidatutbildigara är e cetral arbetsform i utbildige. I de arbetsplatsförlagda delara av utbildige får du arbeta med adra yrkesverksamma iom scekostes olika område och ges då möjlighet att pröva och utveckla di praktik i mötet med mer yrkeserfara. iehåller blad aat Eget skrivade. Kära i utbildige är det hadledda skrivadet, allt frå de första termieras övigar till större pjäser och dramatiserigar lägre fram. Teamövigar. Produktiosövigar tillsammas med studeter frå de adra iriktigara på scekost. Radioteater. Repertoarkuskap. Praktik. E lägre praktik på teatrar med tovikt på dramaturgi igår i utbildige. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Någo form av praktik på det kulturella fältet är meriterade, gära iom teater/scekost. Det är bra om du har kuskap om pjäser och pjäsförfattare och ka läsa fler språk ä de skadiaviska och egelska. 12

13 FILMFOTO Kadidatutbildige med iriktig filmfoto är för dig som vill skaffa dig grudläggade kuskaper i filmskapade med huvudfokus på visuellt berättade. Att arbeta som filmfotograf Grude för e filmfotograf är persoligt berättade, hatverk och teamarbete. Med berättelse som grud ska du kua förverkliga di visio till e kokret bild som ska förmedlas till åskådare. hadlar till e del om att du ska söka efter ditt eget visuella uttryck. E aa del hadlar om att du ska kua behärska hatverket och tekike samt öva dig i teamarbete och arbetsledig. Iriktige filmfoto igår i filmteamutbildige där grupper av studeter skapar film tillsammas. Varje iriktig har ega kursmomet som är iriktigsspecifika. För filmfotografera iebär detta till exempel kurser i ljussättig, kompositio, sceeriläggig, arbetsledig och att förvalta ett maus till visuellt berättade. Här igår äve plaerig av säkerhetsaspekter i ett hållbart yrkesliv. Kurser ges också i gradig, digitala effekter, postproduktio och dokumetärfilm. Grudläggade kurser varvas med teamövigar där kuskapera omsätts till praktisk erfarehet. Udervisige består av övigar och produktioer. Du får idividuell hadledig och hadledig i team. Du kommer att samarbeta mycket med adra. Du kommer också att behöva ta eget asvar för di kuskapsutvecklig och persoliga kostärliga utvecklig. Examesfilm Trampolikurs Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Utöver de behörighet som krävs för utbildige är det värdefullt om du har adra förkuskaper, till exempel iom visuellt uttryck som fotografi, filmskapade eller adra kostärliga uttryck. Det är viktigt att du som söker vill arbeta i team och har e vilja att skapa tillsammas med adra. Dessa kuskaper prövas i urvalsprocesse: kostärlig potetiell förmåga, kreativ samarbetsförmåga, förmåga till berättade och visuell gestaltig. Ur iehållet iehåller blad aat följade momet: Filmskapade Idé- och gestaltigsövigar Verktygskurser Arbetsledig och hatverk Studioworkshop Gereövig med adra filmiriktigar Verktygsövigar och kortfilmsövig Dramaserieövig Dokumetärfilmsövig Dokumetär essäfilm 13

14 FILMKLIPPNING Kadidatutbildige med iriktig filmklippig är för dig som vill skaffa dig grudläggade kuskaper i filmskapade med huvudfokus på klippig. Att arbeta som filmklippare E filmklippare sätter samma filme frå ett urval av det ispelade filmmaterialet. Det är i klippige de slutliga filmberättelse formas. Det viktigaste iom yrket är käslighete iför materialet, förmåga att hålla ihop filmes berättelse geom alla val samt god samarbetsförmåga med filmes regissör och producet som filmklippare arbetar ära. Arbetsplatse ka till exempel vara ett produktiosbolag iom tv och film. Som filmklippare behöver du ha käsla för tajmig och estetik, me i första had hadlar filmklippig om berättade; om att beskriva miljöer, mäiskor och deras käslor. Du ska både kua leva dig i i det som berättas och kritiskt bedöma det ispelade materialet. Filmklippares yrke är djupt kostärligt och i hög grad skapade. Kostärlig sesibilitet och aalytisk skärpa är avgörade egeskaper, liksom musikalitet, käsla för rytm och ljud- och bildflöde. Iriktige filmklippig igår i filmteamutbildige där grupper av studeter skapar film tillsammas. Varje iriktig har också ega kursmomet som är iriktigsspecifika. Du får träa på att hatera digitala klipprogram, sätta dig i i filmklippiges grudmekaik, dramaturgi och mausaalys och ges möjlighet att hitta di ege klippmetodik. Du får äve orieterig i film- och mediehistoria. Uder utbildige får du iblick i såväl maus- som ispeligsarbete och lär dig att se filmskapade frå maus till färdig film som e process, där sista mausversioe klipps fram i klipprummet. Det som träas i iriktiges kurser aväds seda i de kollaborativa filmövigara. Du får erfarehet av att klippa olika typer av film, till exempel spelfilm, dokumetärfilm och kostfilm - för olika plattformar och i korta och låga format. Du får måga tillfälle till möte över traditioella yrkesgräser, såsom gemesamma kurser med istitutioera för scekost och skådespeleri. leder till att du får grudläggade kuskaper för att kua arbeta som filmklippare. Take med utbildige är att grudläggade kurser i till exempel mausaalys, dramaturgi, musik-, ljud-, bild- och rörelseförståelse varvas med teamövigar där kuskapera omsätts till praktisk erfarehet. Du kommer att samarbeta mycket med adra och du kommer också att behöva ta eget asvar för di kuskapsutvecklig och persoliga kostärliga utvecklig. Ur iehållet iehåller blad aat följade momet: Gemesamma grudläggade kurser i filmskapade Idé- och gestaltigsövigar i grupp Verktygskurser och övigar i filmklippig Iriktigkurser med fokus på hatverk Gemesam gereövig med adra filmiriktigar Verktygsövigar och kammarspelsövig Dramaserieövig Gemesam temaövig med skådespeleristudetera Dokumetär essäfilm Produktiosövig examesfilm Trampolikurs Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Utöver de behörighet som krävs för utbildige är det viktigaste att du har lust och vilja att berätta. Det är seda värdefullt att du ka sätta dig i i adra mäiskors erfareheter och käslor, att du har käsla för rytm och tajmig, att du har e god förmåga att få överblick, strukturera och i take förhålla dig till både detaljer och helhet. Som filmklippare är det också viktigt att du ka vara både lyhörd och iitiativtagade i samarbete. 14

15 FILMLJUD Kadidatutbildige med iriktig filmljud väder sig till dig som vill arbeta som ljudtekiker för film eller spel. ger dig e praktisk och teoretisk grud för att arbeta som ljudtekiker och ljuddesiger iom dessa fält. Att arbeta med filmljud Bra film- och spelljud är svårt att upptäcka. När det fugerar upplever åskådare ofta att det är bildera, berättelse eller skådespeleriet som är bra. Filmljudtekikers arbete ka delas upp i två delar. De ea dele är som e del i filmteamet, med uppgift att spela i ljudet i sceera ett både tekiskt avacerat och kreativt arbete som kräver samarbetsförmåga. När filme är klippt tar de adra dele vid. Det är arbetet med att ljudlägga filme. Det är de mest kreativa dele, där ljudladskapet formas som e del av filmberättelse. Spelljudtekiker har e likade tekisk och kreativ uppgift, me det ställs adra krav på hur ljude spelas i och i hur samarbetet med det övriga produktiosteamet går till. De kuskaper i dramaturgi som igår i utbildige är mycket efterfrågade iom dataspelsbrasche. är huvudsaklige praktisk. De teori som igår syftar direkt till e praktisk tillämpig. Korta teoretiska kurser myar ut i praktiska övigar där teori ka tillämpas. Du lär dig hur samarbetet i stora och små film- och produktiosteam går till, geom praktiska övigar i form av kortfilmsispeligar tillsammas med studeter på de adra filmiriktigara. Du får lära dig både dokumetärfilms- och spelfilmsarbete, liksom grudera för ljudarbete i spelvärlde. Filmljudutbildige är e yrkesförberedade högskoleutbildig som är självstädig med e stor del eget arbete uder hadledig. Fokus ligger på tekik, teamarbete och teori krig dramaturgi och gestaltig. Du ska lära dig att förverkliga dia och adras idéer geom att behärska tekike, samarbeta och göra di röst hörd. Du får också lära dig att tolka maus och förstå gestaltig och dramaturgiska kocept. Detta för att kua kommuicera i dramaturgiska termer med de adra i teamet. Ljudtekikers yrkesroll Ljudtekikers verktyg Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Utöver de behörighet som krävs för utbildige är det värdefullt om du har adra förkuskaper, äve om du har gått på mediagymasium. Det ka vara ågo form av ljudarbete iom musik, film eller teater. E folkhögskoleutbildig ka också vara meriterade. I atagigsprove testar vi di förmåga att berätta med ljud och att berätta om ljud. Vi lägger ite vikt vid dia tekiska förkuskaper. Ur iehållet iehåller blad aat följade momet: Filmljuddramaturgi Ljudläggig och mix 15

16 FILMMANUS Kadidatutbildige med iriktig filmmaus väder sig till dig som vill arbeta som filmmausförfattare och för dig som vill skaffa dig grudläggade kuskaper i filmskapade med huvudfokus på mausskrivade. Att arbeta som filmmausförfattare E filmmausförfattare skriver iblad på ege had, me arbetet sker ofta i samarbete med filmes regissör och producet. Filmausförfattare skriver för film och tv. He gestaltar idéer och har därför kuskaper om filmiskt berättade. Mausförfattare har ett stort asvar är berättelse tar form, me måste också ha modet att i ett visst läge släppa och låta övriga teamet ge filme dess slutgiltiga form. Slutresultatet går aldrig att kotrollera. Iriktige filmmaus igår i filmteamutbildige där grupper av studeter skapar film tillsammas. Varje iriktig har också ega kursmomet som är iriktigsspecifika. För filmmausstudetera iebär detta till exempel att utveckla idéer och göra olika former av skrivövigar. Det som träas i iriktiges kurser aväds seda i de gemesamma filmövigara. Du skriver dia ega berättelser och adras. De ka ha politisk, social, historisk eller mytisk grud. Mausstudeteras maus ligger till grud för måga av de övriga studeteras övigar. leder till att du får grudläggade kuskaper för att kua arbeta som mausförfattare för film och tv. Att arbeta som mausförfattare ka iebära allt ifrå att själv utveckla och skriva maus till att ta frilasuppdrag som författare i reda befitliga projekt. Take med utbildige är att grudläggade kurser i till exempel dramaturgi och adaptio varvas med teamövigar där kuskapera omsätts till praktisk erfarehet. Som studet på utbildige kommer du att samarbeta mycket med adra. Du kommer också att behöva ta eget asvar för di kuskapsutvecklig. Att skriva mauset själv och se till att de övereskoma berättelse överlever skrivprocesse. Att skriva färdigt och vid e give tidpukt läma över asvaret för mauset till adra. Uder utbildige får du redskap till att utföra dessa fyra uppdrag i workshoppar, skriv- och filmövigar, praktiska och teoretiska semiarier samt i möte med adra filmförfattare och filmskapare. Efter utbildige ska du blad aat kua förstå och diskutera filmmausprocesse, kritiskt reflektera över ditt eget och adras kostärliga förhålligssätt till filmmauset och självstädigt skapa, förverkliga och uttrycka ega och adras idéer. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du har ägat dig åt ågo form av berättade iom media eller scekost. Dessutom ser vi gära att du förstår mäiskor, tycker om dem och ite ryggar för koflikt i ditt berättade. Ur iehållet E mausförfattare har fyra uppdrag: Att formulera idé, esam eller tillsammas med regissör, producet eller adra. Att behärska form, struktur och frihet iom det filmiska berättadet. 16

17 FILMPRODUKTION Kadidatutbildige med iriktig filmproduktio väder sig till dig som vill arbeta som filmproducet. Att arbeta som filmproducet Att vara filmproducet är ett varierade arbete som späer över måga kuskapsfält alltifrå projekt-, talag- och iehållsutvecklig till budgeterig, fiasierig, förhadlig, juridiska och upphovsrättsliga frågor samt arbetsledig. Arbetet iebär både kreativt, arbetsledade, praktiskt och ekoomiskt kuade och asvar. E filmproducet driver utvecklige och produktioe av e film eller ett tv-drama frå börja till slut, frå idé till mötet med dess publik. Som filmproducet har du det övergripade asvaret för filmes geomförade, att de övereskoma kvalitete och visioe för verket bibehålls och att de geomförs iom de giva kostadsramara. E producet har äve e stor del i plaeradet av produktioes distributio och markadsförig. i filmproduktio lägger grude för verksamhet som producet, lijeproducet och produktiosledare med iriktig mot berättade fiktio för film och tv. Du får grudläggade kuskaper i att utveckla och skapa förutsättigar för samt plaera, driva och geomföra ett filmprojekt frå idé till färdig film. Grudutbildige i filmproduktio består av udervisig i projektutvecklig, dramaturgi, produktiosledig, budgeterig, ispeligsplaerig, ispelig, juridik framför allt avtals- och upphovsrätt, postproduktio, fiasierig, markadsförig och distributio. Geom iehållsaalys, ekoomisk edbrytig, ispeligsplaerig, postproduktiosaalys och värderig av distributiosmöjligheter ska du kua bedöma möjlighetera för ett maus att bli e produktio. Kuskapera tillämpas praktiskt i produktiosövigar frå ett par dagars ispelig till ovellfilmsproduktioer i full skala. Studetera fugerar som produktiosledare och produceter i e hadledd miljö. Team och samarbete är e viktig del av produktiosutbildiges pedagogiska metod och görs tillsammas med studeter på skolas övriga filmiriktigar. Du kommer utveckla di förmåga att arbetsleda och kommuicera både krig e films praktiska plaerig och kostärliga visio. När du geomgått utbildige ska du kua läsa och bedöma kvalitete på ett maus och dess geomförbarhet. Efter slutförd utbildig har du lärt dig producera kortfilm och ovellfilm samt fiktiosprojekt i varierade format med, i första had, ihemsk fiasierig. Ur iehållet iehåller blad aat: Projektutvecklig Dramaturgi Produktiosledig Budgeterig Ispeligsplaerig Ispelig Juridik framför allt avtals- och upphovsrätt Postproduktio Fiasierig, markadsförig och distributio Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du har viss erfarehet av film eller adra kulturformer samt e del erfarehet av orgaisatio och ekoomi. 17

18 FILMREGI Kadidatutbildige med iriktig filmregi är för dig som vill skaffa dig grudläggade kuskaper i filmskapade med huvudfokus på regi. Att arbeta som filmregissör Att arbeta som filmregissör ka iebära allt ifrå att själv utveckla och driva ega filmprojekt till att ta frilasuppdrag som regissör i reda befitliga projekt. Iriktige filmregi igår i filmteamutbildige där grupper av studeter skapar film tillsammas. Varje iriktig har också ega kursmomet som är iriktigsspecifika. För filmregistudetera iebär detta till exempel att träa persoistruktio och mausaalys. Det som träas i iriktiges kurser aväds seda i de gemesamma filmövigara. leder till att du får grudläggade kuskaper för att kua arbeta som filmregissör. Grudläggade kursmomet i filmregi, till exempel persoistruktio, mausaalys och sceeriläggig varvas med teamövigar där regi-kuskapera omsätts till praktisk erfarehet. Som studet på utbildige kommer du att samarbeta mycket med adra. Du kommer också att behöva ta eget asvar för di kuskapsutvecklig. Första året består av gestaltigsövigar och dramaturgi tillsammas med övriga filmiriktigar. Här ligger också de grudläggade verktygskursera i filmregi, så som skådespelarträig och persoistruktio. Året avslutas med e teamövig efter förutbestämd dramaturgisk gere. Adra året görs e filmövig med fokus på arbetet med skådespelare samt e dramaserieövig. I slutet på adra året jobbar vi också med ett gemesamt temaprojekt där vi samarbetar med studeter på skådespeleri och scekost. Tredje året består av verktygskurser i filmisk gestaltig, persoistruktio och projektutvecklig. Här görs också det självstädiga examesprojektet. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Utöver de behörighet som krävs för utbildige är det värdefullt om du har adra förkuskaper. Du har till exempel gått ågo form av förberedade film- eller kostutbildig, eller skapat film, musik, teater eller adra kollaborativa kostformer tillsammas med adra. Teoretiska studier i ärliggade äme liksom arbete med mäiskor, resor och alla slags livserfareheter är också att betrakta som värdefulla förkuskaper. I urvalsprocesse kommer di förmåga att täka och formulera dig kreativt krig berättade gestaltig och di förmåga att skapa kreativt tillsammas med adra, att prövas. Ur iehållet Uder utbildige arbetar vi med regissöres verktyg, exempelvis: Persoregi Dramaturgi Misé-e-scee Filmisk gestaltig 18

19 KOSTYMDESIGN OCH SCENOGRAFI Kadidatutbildige med iriktig kostymdesig och sceografi väder sig till sökade som vill arbeta som kostymdesiger och/eller sceograf. Att arbeta som kostymdesiger och/eller sceograf Både som sceograf och kostymdesiger behöver du ha e ege kostärlig drivkraft och kua fugera självstädigt i samarbetet med de övriga i ett kostärligt team. Sceografe och kostymdesiger är viktiga delar av de kreativa process som skapar ett scekostverk. Du har mycket kotakt med övriga verksamma på teater/i produktioe och är i arbetsledade fuktio i ateljéer och verkstäder. Som sceograf och kostymdesiger ska du med skisser, modeller, ritigar och materialprover kua utveckla dia idéer och kommuicera dem till adra medlemmar i ett produktiosteam. För att arbeta som sceograf och kostymdesiger behöver du ha förståelse för skådespelares arbete och ha kuskaper i dramaturgi och metoder för aalys av text och bild. Du behöver äve vara väl isatt i kultur- och stilhistoria och yfike på och ha ett perspektiv på di samtid. Kadidatutbildige i kostymdesig och sceografi syftar till att ge dig som studet möjlighet att utveckla e självstädig kostärlig praktik iom ett brett scekostfält som till exempel teater, das, performace och opera. har två fördjupigsspår med yrkesspecifika kurser iom respektive iriktig. Uder utbildige får du pröva olika kreativa processer, verktyg och metoder för aalys, tolkig och kostärlig gestaltig. Geom samskapade udersöker du olika uttryck och frågeställigar relaterade till det ega kostärskapet. Iom utbildige varvas teori och praktik, föreläsigar och mer udersökade momet liksom samskapade dialog och produktio i full skala. Du kommer att arbeta med olika verktyg och skissövigar med fokus på idéarbete, sceografes och kostymdesigers hatverk, gestaltigsprocesser, aalys- och tolkigsmetoder, skiss- och modellarbete samt visuell estetisk kommuikatio. Du får kuskaper i arbetsledig och skapade i relatio till giva produktiosförutsättigar. I utbildige igår äve publik- och omvärldsreflektio. Scekost är e kollektiv kostart och arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidatutbildigara är e cetral del av utbildige. I de arbetsplatsförlagda delara av utbildige får du arbeta med mer erfara yrkesverksamma iom scekostes olika område och ges möjlighet att utveckla di praktik i mötet med adra. Ur iehållet: Skiss. Du träar di kostärliga gestaltigsförmåga och geom olika skissmetoder kommuicera ett idéarbete. Aalys och tolkig. Du prövar metoder för aalys och tolkig. Samskapade. Studeter frå olika utbildigar samverkar i midre och större grupper, iblad i mer udersökade momet, iblad i fullskaliga teamövigar. Kostärliga uttryck. Du träar ditt hatverk och di kostärliga gestaltigsförmåga i friare, ite scekostrelaterade, övigar. Verktyg. Du lär dig olika skiss- och kommuikatiosmetoder. Teori. Föreläsigar och teoriblock med fokus på teater, kosthistoria, samtid och omvärld. Praktik. Du utvecklar di praktik i möte med yrkesverksamma, både på skola och på e arbetsplatsförlagd praktik. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Grudläggade kostärlig utbildig och/eller praktisk erfarehet av teater är värdefulla förkuskaper, me de är ite ett krav. 19

20 LJUDDESIGN Kadidatutbildige med iriktig ljuddesig väder sig till dig som vill arbeta som ljuddesiger iom scekostområdet. Att arbeta som ljuddesiger Som ljuddesiger ka du arbeta med teateruppsättigar, dasföreställigar, musikaler och adra sceiska verk. I ditt arbete tar du häsy till sceografi för att på bästa sätt placera högtalare och adra ljudkällor. Du samspelar med skådespelare, texte och de visuella uttrycke. Iblad arbetar du ära e kompositör eller med musiker och sågare. Du gestaltar med hjälp av ljudeffekter, ljudladskap och musik det sceiska verket. Ljuddesig ka också bestå av e komplicerad högtalarrigg och mägder av myggor för exempelvis e musikal. Då är själva ljudbilde eller de musikaliska mixe det cetrala. Kadidatutbildige i ljuddesig syftar till att ge dig möjligheter att utveckla e självstädig kostärlig praktik iom ett brett scekostfält, exempelvis teater, das och performace. Iriktige rymmer blad aat kurser i ljudtekik, dramaturgi, harmoilära, kompositioskurser i elektroakustisk musik och pjäsaalys. Du kommer att få göra ljuddesig till flera övigsproduktioer med studeter frå de övriga kadidaturbildigara. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Geom samtal, hadledig och presetatio, först i midre grupper och seda i större, övas du i att bli e orädd och självstädig kostär. Ditt eget område stärks också geom möte med adra studeter. I de arbetsplatsförlagda delara av utbildige får du arbeta med adra yrkesverksamma iom scekostes olika område och då ha möjlighet att pröva och utveckla di praktik i mötet med mer yrkeserfara. Målet är att du ska kua skapa e ljuddesig, både tekiskt och kostärligt, för e scekostproduktio. Geom utbildige blir du äve rustad för att mixa ljudet till olika sorters scekostföreställigar, vilket ger e aturlig kotakt med skådespelare, dasare, musiker och adra. Vi betoar samarbetsförmåga uder utbildige. iehåller blad aat Ljudtekik Ljuddesig Teamövigar där du igår som ljuddesiger Friare kostärliga teamövigar Orieterigskurser iom musik Dramaturgi Pjäsaalys Harmoilära med kompositiosuppgifter apassade till di förmåga Ljudkost och elektroakustisk musik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du tidigare har arbetat med teater eller aa scekost. Viss erfarehet av ljudtekik och ljuddesig och/eller e musikalisk bakgrud är också bra. 20

21 LJUSDESIGN Kadidatutbildige med iriktig ljusdesig väder sig till dig som vill arbeta som ljusdesiger iom scekostområdet. Att arbeta som ljusdesiger Som ljusdesiger arbetar du med allt frå teater och das till musik och adra sceiska uttryck. Arbetet är e späade kombiatio av kostärligt arbete och tekik som kräver självstädighet, samarbetsförmåga och stor förståelse för hur det kostärliga materialet ska gestaltas. I de kollektiva kostart som scekoste är igår du i det kostärliga teamet och skapar ljus utifrå er gemesamma take om hur materialet ska gestaltas på scee. Idéarbetet sker oftast i samarbete med övriga fuktioer i det kostärliga teamet som till exempel sceograf, regissör och kostymdesiger. Uder produktiosprocesse omsätter ljusdesiger ofta sia idéer med hjälp av exempelvis skisser eller bilder, för att seda dokumetera allt i form av tekiska ritigar och aa tekisk iformatio. Kadidatutbildige i ljusdesig ger dig möjligheter att utveckla e självstädig kostärlig praktik iom ett brett scekostfält, exempelvis teater, das, performace och opera. är både tekisk och kostärlig och består av tre likvärdiga delar: Tekik Gestaltigsarbete Samarbetsträig som täcker i hela scekostområdet. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Ur iehållet: Ljustekik Ljusdesig Färglära och grudläggade optik Dramaturgi, aalys Rittekik, visualiserig Säkerhet Praktik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du tidigare har arbetat iom scekostområdet. Erfarehet frå arbete med ljustekik och ljusdesig är också bra. E cetral del i utbildige är samarbete med de adra kadidatutbildigara i scekost. Det sker dels i udersökade arbete med vissa iriktigar som till exempel maskörer, dramatiker och regissörer, och dels då du ljussätter övigsproduktioer där hela istitutioe för scekost är med. Vid ågra tillfälle arbetar du tillsammas med studeter frå adra utbildigar, både iom högskola och frå adra kostärliga högskolor. I de arbetsplatsförlagda delara av utbildige arbetar du med yrkesverksamma och får möjlighet att pröva och utveckla di praktik i möte med yrkeserfara. Detta sker i samarbete med adra scekostistitutioer, teatrar med flera. Det ka iebära att vissa delar av utbildige förläggs utaför Stockholm. Vi strävar efter att ge e bred utbildig 21

22 MASK- OCH PERUKDESIGN Kadidatutbildige med iriktig maskoch perukdesig väder sig till dig som vill arbeta med mask- och perukdesig iom scekostområdets hela fält. Att arbeta som mask- och perukdesiger Masköryrket har utvecklats och är ite lägre ett reodlat hatverksyrke. Det krävs ett självstädigt idéarbete, reflektio krig kostärliga val och formgivig och e vilja att bidra till de visuella dramaturgi. Som mask- och perukdesiger arbetar du och reste av produktiosteamet fram ett gemesamt kocept. I de flesta fall arbetar mask- och perukdesigers som frilasare iom film, teater och tv me du ka också vara aställd på e stor teater. I arbetsuppgiftera igår oftast föreställigsarbete på kvällstid. Adra arbetsuppgifter förutom idéarbetet ka till exempel vara friserig och tillverkig av peruker och lösa masker. När du arbetar som mask- och perukdesiger behöver du ha e ege kostärlig drivkraft. Kadidatutbildige i mask- och perukdesig ger dig möjligheter att utveckla e självstädig kostärlig praktik iom till exempel teater, das, performace och opera. Uder utbildige möter du olika metoder för aalys och kostärlig gestaltig och får pröva dem i både teori och praktik. Geom samskapade processer udersöks olika kostärliga utryck, metoder och frågeställigar relaterade till det ega kostärskapet. Som studet får du därmed möjlighet att påbörja utvecklige av e persolig yrkesutövig på e hög kostärlig ivå. Uder utbildige varvas praktiska och teoretiska kurser. Du kommer arbeta utforskade i övigar med fokus på idéarbete och gestaltigsprocesser, aalysoch tolkigsmetoder samt skiss- och presetatiosmaterial. E del av utbildige består av hatverksiriktade kurser som Lösmask, Perukmakeri och Maskerig. Udersökade momet och föreläsigar varvas med samskapade dialog och produktio i full skala. Uder utbildige kommer du få kuskap om att arbeta med e kostärlig process i relatio till giva produktiosförutsättigar och budget. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Scekost är e kollektiv kostart och arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidatutbildigara är e cetral arbetsform i utbildige. I de arbetsplatsförlagda delara av utbildige får du arbeta med yrkesverksamma iom scekostes olika område och kua pröva och utveckla di praktik i mötet med mer yrkeserfara. Ur iehållet: Idéarbete, teori (teaterhistoria, pjäsaalys, omvärldsperspektiv, reflektio) Perukmakeri Friserig, klippig Lösmask, lösa delar Maskerig Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Måga av våra studeter har gått e förberedade kostskola. Adra värdefulla förkuskaper är till exempel: Praktisk erfarehet frå e teater eller iom filmproduktio, till exempel i amatörsammahag. Studier i teater-, film- eller litteraturhistoria. Käsla för färg och form. Itresse för scekost i olika former. 22

23 MIM- SKÅDESPELERI Kadidatutbildige med iriktig mimskådespeleri väder sig till dig som vill arbeta med fysisk gestaltig på professioell ivå som till exempel mimskådespelare, koreograf eller regissör. Att arbeta som mimskådespelare Som utexamierad mimskådespelare blir du e rörelsemässigt välutbildad och mågsidig scekostär som ka arbeta iom scekostområde med till exempel mim, das, cirkus, textbaserad teater och performace. Du har stora möjligheter att arbeta i yskapade sammahag med kollegor frå flera olika kostområde. Du blir särskilt bra på allt som hadlar om fysisk gestaltig, vare sig du agerar själv eller arbetar som koreograf eller regissör. Uder di utbildig lär du dig att berätta historier och gestalta käslor i samspel med e publik. Rörelse och de fysiska gestaltige lägger grude för vilke yrkesväg du ä väljer iom de modera scekoste. Huvudämet på kadidatutbildige i mimskådespeleri heter Mimgestaltig. Här träas du i ett eget kreativt arbete med skapadet av sceer och föreställigar. Geom daglig träig av kroppe lär du dig att visualisera och förkroppsliga takar och käslor. Tekikträig varvas med improvisatio och eget skapade. Text och röst ka avädas som komplemet, me är sälla huvudsake. Du udervisas också i äme såsom das, röst, akrobatik och sceframställig. Ur iehållet: Ditt första år ka betraktas som ett grudläggade basår med fokus på ilärig och träig i mimgestaltig och adra äme. Uder ditt adra år fördjupar du dia kuskaper. Det tredje året är mer produktiosiriktat och du utvecklar och befäster dia kuskaper ytterligare. och teaterregistudeter samt e större produktiosövig med hela skola. Mimgestaltige kompletteras med blad aat följade Das och Corporeal Mime (Decroux-tekik) Akrobatik Sceframställig Röst, textiterpretatio och såg Dramaturgi och föreställigsskapade Teaterveteskap och yrkesmöte Clowtekik Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Måga av våra studeter har tidigare erfarehet av olika disciplier som har med fysisk uttrycksförmåga att göra, som till exempel fysiskt skådespeleri eller das och cirkustekiker. Adra studeter ka exempelvis ha ågo form av förberedade relevat utbildig frå estetiska gymasieprogram, studieförbud eller folkhögskola. Det viktigaste är dock att du har e uttalad lust att gestalta med kroppe! Som färdigutbildad mimskådespelare är du e skådespelare och teatermakare med e djup och särskild kuskap om kroppes sceiska möjligheter och om skapadet av rörelsebaserad scekost. Du har också börjat utveckla ett eget kostärskap. Uder di utbildig har vi äve ett aktivt och pågåede samarbete med studeter frå adra utbildigar på olika sätt. Vi har till exempel produktiosövigar med kostym- 23

24 OPERASÅNG OPERAN Kadidatprogrammet i opera med iriktig såg är e utbildig för dig som vill bli operasågare. Att arbeta som operasågare Att vara operasågare iebär att du geom musike, med di röst och kropp, gestaltar mäiskors takar, käslor och relatioer i e stark och levade ärvaro på scee. Opera hadlar ofta om stora dramatiska skeede och käslor, me som operasågare ska du också kua gestalta mäiskas iersta hemligheter, kocetrerat och uttrycksfullt. Målet med kadidatprogrammet är att utbilda studetera till självstädiga, kostärligt medveta och reflekterade operasågare. Så här ser upplägget ut uder de tre åre: Termi 1 Mötet mella text och musik grudläggade musikdramatiska gestaltigsövigar, metod och praktik. Termi 2 De kollektiva arbetsprocesse samarbetet på scee och arbetet med diriget och regissör. Studetera redovisar sitt arbete för publik. Termi 3 Språk, uttryck och publik att sjuga på främmade språk och vidareutveckla förmåga till musikdramatisk kommuikatio. Offetlig kosert med orkester eller piao. Termi 4 Opera, samtid och historia roller och klassisk operarepertoar prövas sceiskt och diskuteras ur ett samtidsperspektiv. Termi 5 Plats, hädelse, möte hur rummet och olika sätt att möta publike påverkar det musikdramatiska uttrycket. Studetera gestaltar operasceer i e sceisk kosert med diriget och piao eller orkester. Termi 6 Provsjugigsträig och ett praktiskt kostärligt etrepreörsprojekt. Examesarbete och yrkesförberedelse e stor operaproduktio med orkester och diriget och ett reflekterade arbete där studetera fördjupar sig som självstädiga kostärer. Fysisk gestaltig Lyrisk diktio på blad aat italieska och tyska Gehör och musiklära Operahistoria, samtidsopera, provsjugigsträig, metal träig Reflektio i skrift och samtal, semiarier Publikmöte, koserter och föreställigar Måga kurser är processorieterade och förutsätter att alla studeter deltar i udervisige. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper För att bli operasågare bör du ha e stark musikdramatisk uttrycksvilja. För att kua tillgodogöra dig utbildige måste du som sökade ha goda musikteoretiska kuskaper, goda sågtekiska färdigheter samt goda kuskaper i språk, framförallt italieska och tyska. Våra studeter har som regel arbetat med musik i skola och de har ofta gått e förberedade musikalisk eller musikdramatisk utbildig vid exempelvis e musikhögskola, folkhögskola eller ett studieförbud. Ur iehållet I utbildige arbetar vi blad aat med följade: Såg Musikalisk gestaltig Musikdramatisk/sceisk gestaltig 24

25 PRODUKTIONSTEKNISK SAMORDNING FÖR SCENKONST Kadidatutbildige produktiostekisk samordig väder sig till dig som vill arbeta med samordig iom sce-, ljus-, bild- och ljudtekik med iriktig mot plaerig, orgaisatio, säkerhet, ekoomi och arbetsledig. Att arbeta med produktiostekisk samordig De olika teatertekiska områdea har vuxit fram uder flera hudra år och allteftersom de har blivit mer avacerade har de delats upp i olika specialområde. Det som tidigare skapades av e grupp tekiker och desigers aställda iom e och samma orgaisatio, skapas u allt oftare av frilasade desigers som möter ett begräsat atal tekiker och verkstads- persoal i e slimmad arbetsorgaisatio. Det skapar behov av e y fuktio e produktiostekisk samordare som är kostärligt sammahållade läk mella de kostärliga visioera och de verkstäder och tekiker som ska geomföra arbetet. Som produktiostekisk samordare behöver du ha e djupt förakrad kuskap krig de kostärliga arbetsprocesse och samtidigt förstå viss sce-, ljus-, bild- och ljudtekik iklusive e rad dataprogram och styrsystem. Du måste också vara väl isatt i säkerhetsfrågor. Uder produktiosperiode arbetar du mycket ära det kostärliga teamet som ka bestå av regissör eller koreograf, sceograf, kostymdesiger, ljusdesiger, ljud- desiger och maskör och du är läke mella dem och verkstädera. Det tekiska teamet arbetar seda vidare uder föreställigsperiode och tillsammas med esemble upprätthålls det kostärliga arbetet. Tekiska färdigheter och kuskap om de kostärliga arbetsprocesse, som du är e viktig del av och aktivt bidrar till, är i fokus uder utbildige. Det du lär dig uder utbildige kommer du kua aväda iom hela scekostområdet och evetbrasche me teatertekisk produktiossamordig är utgågspukte. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Scekost är e kollektiv kostart och arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidat- utbildigara är e cetral arbetsform i utbildige. Ur iehållet: Termi 1 2: Kurser krig plaerig, orgaisatio, ekoomi, arbetsledig och säkerhet. Termi 3 4: Kurser som ger e stabil grudkuskap krig sce, ljud och ljus samt bild. Termi 5: Praktik på arbetsplats där du förakrar kuskapera frå skola i yrkeslivet. Termi 6: Projekt. I sambad med övigsproduktioer får du praktisera di ege yrkesiriktig i mötet med studeter på adra kadidatiriktigar. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är viktigt att du har ett aktivt itresse av scekostområdet och vill lära dig mer om hur tekik, plaerig och orgaisatio ka bidra till det kostärliga slutresultatet. Beroede på om du vill göra e persolig fördjupig är det äve bra med förkuskap frå adra kostarter som till exempel das, musik, film, bild, kost eller fotografi. Alla tidigare erfareheter frå scekostområdet är värdefulla. 25

26 RADIO Kadidatutbildige med iriktig radio väder sig till dig som vill arbeta som berättade radiojouralist eller som radioberättare i vidare bemärkelse. Att arbeta med radio E radiojouralist/producet arbetar i skiftade gerer, frå dagsjouralistik till lägre gestaltade program. Exempel på arbetsområde är kultur- och samhällsprogram, bar- och ugdomsprogram samt dokumetärer. Att arbeta med radio ka också vara att regissera eller producera radioteater eller att arbeta med ya plattformar som podd- och webbaserade program. Det ka också vara att arbeta med ljudistallatioer, audiowalks med mera. Värdefulla förkuskaper Du behöver ite ha ågo tidigare erfarehet av radiomediet. väder sig till dig som är e god lyssare, har lust och förmåga att berätta i tal och skrift samt har ett levade itresse för samtide och för adra mäiskor. Uder utbildige får du lära dig att producera ispelat material, i såväl det dokumetära som i det fiktiva berättadet. Återkommade geom hela utbildige är att du söker dig fram till e ege to och ett eget uttryck. Kopplige mella det jouralistiskt beskrivade och ett mer kostärligt ituitivt berättade är karaktäristisk för radioutbildige. Vi börjar med att gå igeom radioberättadets grudstear i kortare övigar, för att avsluta med mer geomarbetade program. Återkommade geom hela utbildige är att söka si persoliga stil, sitt uttryck. Att lära sig lyssa till sig själv. Vem är jag som berättare? Var står jag i världe? Hur formulerar jag mig krig idéarbete och idéprocesser? Hur driver jag mi idé? Vi gör korta och lägre övigar av olika karaktär, frå research, reportage och radiodokumetärer till radioteater, barprogram och kostärliga formexperimet. Övigara är både styrda och friare och aalyseras alltid, så att di förmåga att reflektera över ditt eget och adras arbete byggs upp uder utbildiges gåg. Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. 26

27 SCENKONST- PRODUCENT Kadidatutbildige med iriktig scekostproducet väder sig till dig som vill arbeta som producet iom scekost. Att arbeta som scekostproducet Producete har det övergripade asvaret för e produktio och är arbetsledare med persoalasvar. Som producet utvecklar, leder, samarbetar och driver du produktioer och projekt utifrå de kostärliga och ekoomiska förutsättigara. Du är isatt i hur e produktio orgaiseras, plaeras, fiasieras och kommuiceras. Dessa uppgifter ställs i relatio till de kostärliga processe, alltid med ett tydligt publikperspektiv. Kadidatutbildige med iriktig scekostproducet syftar till att ge dig e helhetssy på scekost och kuskaper i hur du tar asvar för e hel orgaisatio och leder produktioer och projekt. Scekost ka vara teater, das, opera, cirkus, musikteater, performace eller bladigar mella dessa former. Som scekostproducet utbildas du till att utveckla och ta del i det kostärliga asvaret för e scekostverksamhet. Du får också käedom om kulturpolitik och hur de styr och påverkar scekoste och kulturlivet i stort. fäster stor vikt vid publik- och omvärldsperspektiv och det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Scekost är e kollektiv kostart och arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidatutbildigara är e cetral arbetsform i utbildige. Samarbetet sker i teoretisk udervisig samt i produktiosoch projektövigar och är e förutsättig för förståelse och fördjupig av di yrkesroll. Att arbeta i team uder utbildige ger dig också möjligheter att prova ditt ledarskap och di yrkesfuktio. Vi utbildar geom teoretisk udervisig, teamarbete, resor, ätverkade, studiebesök och e lägre praktikperiod förlagd till sista året på utbildige. utgår frå olika typer och former av scekost och det fis möjlighet till fördjupig iom ett specifikt område utifrå studetes eget behov. Som producet behöver du ha förståelse för sambadet mella kost, ekoomi och resurser. I vår utbildig får du ett scekostspråk och verktyg för att kua arbeta som producet med de processer som igår i scekoste. Du får metoder för plaerig, orgaisatio, fiasierig, budgeterig, kostadsuppföljig samt iter och exter kommuikatio. Vi lägger också stor vikt vid producetes ledarskap i produktiosarbetet. Du får lära dig att iitiera, driva och utvärdera hela orgaisatioer, produktioer och projekt. Ur iehållet: Visio och mål för scekostorgaisatioer, produktioer och projekt Omvärldsaalys Ledarskap, medarbetarskap och teamarbete Kostteori, pjäsaalys, helhetsgestaltig och dramaturgi Orgaisatio, kommuikatio och plaerig Scekostes fiasierig, resurser och ekoomi Markadskommuikatio och publikarbete för scekost Produktios- och projektutvecklig Kulturpolitik Kuskap om scekostes övriga fuktioer och yrke Möjlighet till att utveckla sitt eget kostärskap Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är e fördel om du har utfört producetfuktioer erfarehet av teamarbete och ledarskap i e scekostproduktio förkuskaper i ekoomi och excel adra yrkes- och studieerfareheter 27

28 SKÅDESPELERI Kadidatutbildige med iriktig skådespeleri väder sig till dig som vill arbeta som skådespelare. Här fier du iformatio om utbildiges iehåll och upplägg. Att arbeta som skådespelare Som skådespelare är du också kostär. Du har e förmåga att leva dig i i hur adra mäiskor täker, käer och hadlar uder specifika omstädigheter, för att seda medvetet gestalta olika skeede, takar och käslor med di ege röst och kropp som istrumet. Detta är e itellektuell, fysisk och emotioell process. Gestaltig bygger på mötet mella skådespelare och uppgifte, me hadlar också om att möta adra medverkade och si publik. Målet med vår utbildig är att utbilda kritiska, kostärligt medveta och självstädiga skådespelare för e framtida professioell yrkeskarriär iom blad aat teater, film, tv och radio, såväl atioellt som iteratioellt. Vi välkomar alla sökade oavsett bakgrud och erfareheter! Skådespelaryrket ska vara represetativt för de värld som vi lever och verkar iom, och du som skådespelare ges möjlighet att yasera scekostområdet och påverka samhällsutvecklige i e positiv ada geom ditt framtida yrkesutövade. syftar till att du ska erövra e fördjupad kuskap om dia uttrycksmedel för att som skådespelare kua göra medveta och självstädiga val i e kollektiv process. Att kua samarbeta och skapa tillsammas med adra är ett viktigt lärademål och det mesta av udervisige sker därför i helklass. I utbildige igår också att samarbeta med studeter frå adra sce- och filmiriktigar. Uder utbildige utvecklar och träar du di kostärliga förmåga geom att pröva olika metoder och tekiker för sceisk gestaltig. I utbildige igår ite praktik utaför skola. Termi 1: Itryck: mötet med kroppe. Första året ägas till största dele åt hatverk och tekik, att lära dig aväda di kropp och di röst. Termi 2: Uttryck: mötet med texte. Träige av röste och adige fördjupas och du gör ett lägre textarbete och har e första filmkurs. Termi 3: Gerer och fördjupig. Du arbetar i olika gerer och har äve e valbar kurs för att bredda och fördjupa dia kuskaper. Termi 4: Publike: omvärld, samtid. Geom att arbeta med de stora uttrycke och arbeta med clowtekik udersöker du mötet med publike. Du gör äve ett större arbete mot de uga publike. Termi 5: Mitt kostärskap. Att vara skådespelare är ett aktivt val. Skådespelare arbetar hela tide med sig själv och låar ut si kropp och röst till sia gestaltigar. Här ges du tillfälle att utveckla ditt eget uttryck blad aat geom att arbeta fram föreställigar, både idividuellt och i grupp. Termi 6: Produktio. Du arbetar tillsammas med dia klasskamrater i e fullskalig scekostproduktio. Vi arbetar till exempel med: Grudläggade skådespelarövigar, formbude text, clowtekik, film- och radioskådespeleri Das, rörelsegestaltig, rytmik, yoga Röst, språklig gestaltig, såggestaltig Reflektio över praktisk kuskap och teaterveteskap Produktiosövigar, både idividuellt och i grupp Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper De flesta av våra studeter har spelat amatörteater eller gått ågo form av förberedade teaterutbildig som estetiskt gymasieprogram, på studieförbud eller folkhögskola ia de börjar hos oss me det är iget krav. Det är bra om du har ett levade itresse för kultur och samhällsfrågor och e vilja att berätta och gestalta. 28

29 TEATERREGI Kadidatutbildige med iriktig teaterregi väder sig till dig som vill arbeta som teaterregissör. Att arbeta som teaterregissör E teaterregissör leder det kostärliga arbetet med e scekostproduktio. Regissöre ka utgå frå textmaterial eller arbeta processiriktat, där det kostärliga arbetet växer fram i samarbete med ett team och de täkta publike. Att föreslå material och berättelser, former för arbetet och publiktilltal är uppgifter som ka vara regissöres. Eftersom regissöre är både arbetsledare och kostär ställs höga krav på simultakapacitet. Som teaterregissör behöver du ha ett stort itresse för samarbete, kostärlig dialog och teaters alla olika gestaltigsformer och uttryck. Kadidatutbildige med iriktig teaterregi syftar till att ge dig möjlighet att utveckla e självstädig kostärlig praktik som regissör iom ett brett scekostfält. rymmer måga olika perspektiv på yrket, såväl teoretiska och praktiska som samtida och dåtida. Eftersom teater är e kollektiv kostart är samarbete och process, regissöres fuktio och roll samt skådespelar- och teamsamarbete viktigt i utbildige. Orgaisatio och ledarskap hör också till kära i utbildige. vilar ite på ågo eskild eller specifik metod iom regikoste. Utifrå ett kotiuerligt prövade av olika arbetssätt samt ett atal frågeställigar relaterade till ditt eget kostärskap, påbörjar du utvecklige av di persoliga yrkesutövig på hög kostärlig ivå. fäster särskild vikt vid publik- och omvärldsperspektiv. I de allra flesta kurser igår att udersöka det ega arbetets relevas i relatio till samtid och publik. Uder utbildige varvas praktiska och teoretiska kurser, såväl i kortare mer skissartade sceiska övigar som lägre, djupgåede gestaltigsprocesser. Några kurser fokuserar på skådespelares verktyg och arbete, dramaturgi och repertoarkuskap samt teatertekik. I utbildige igår också att arbeta idébaserat och processiriktat med metoder och verktyg hämtade frå det som brukar kallas devisigfältet (processarbete där pjästext ite är e förutsättig). Arbete i team tillsammas med studeter frå de adra kadidatutbildigara är e cetral arbetsform i utbildige. Som registudet ska du bygga kuskap om alla yrke e regissör ka möta uder ett produktiosarbete. Uder utbildige arbetar du också med yrkesverksamma iom scekostes olika område för att få möjlighet att utveckla di kostärliga praktik i mötet med mer yrkeserfara. Ur iehållet: Kostärligt projektarbete frå idé till föreställig Dramaturgiska och arrativa perspektiv på teater och scekost Arbetsledig och orgaisatio Kostärligt samarbete och processarbete Samtids- och omvärldsaalys Du ska uder utbildige utvecklas så att du uder år 3 ka arbeta fram e scekostföreställig som teaterregissör. Du får också: arbeta med professioella skådespelare iblick i hur produktiosform, tekik och säkerhet påverkar helhete förståelse för vilka krav som ställs på regissöre som arbetsledare utveckla praktiska kuskaper i regi i syfte att kua verka självstädigt som teaterregissör Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är av stort värde att ha praktisk erfarehet av arbete med teater eller aa scekost. Det är också viktigt att ha e stark kostärlig drivkraft, e vilja att berätta och gestalta för e publik. Du bör också vara redo att ta dig a e roll som arbetsledare, vara e god lyssare och samtalare samt uppleva det som lustfyllt att samarbeta med adra. 29

30 TV Kadidatutbildige med iriktig tv väder sig till dig som vill arbeta kreativt med att skapa iehåll för tv, webb och adra audiovisuella medier. Att arbeta med tv Tv är ett brett fält som späer över måga gerer och har måga distributiosformer. Du ska behärska allt frå att ta fram och presetera bärade idéer för iehåll och gestaltig, plaera, geomföra och arbetsleda ispelig och efterbearbetig till att förstå hur du bäst år di publik. Efter utbildige ka täkbara arbetsplatser vara produktiosbolag eller tv-kaaler, måga frilasar och arbetar i projektform. Du ka blad aat arbeta som programutvecklare, researcher, islagsproducet, programledare, redaktör och redaktioell medarbetare. E del arbetar med produktiosplaerig, ispelig och efterbearbetig och adra efter e tids arbetslivserfarehet som tv-producet. väder sig framförallt till dig som är itresserad av att jobba med idé- och koceptutvecklig, visuellt berättade och praktisk produktio. väver samma praktiska övigar med teoretisk reflektio och balaserar mella e fast braschförakrig och ditt eget kostärliga uttryck. Du utvecklar di förmåga att jobba i team geom att arbeta med programutvecklig, islagsproduktio och pilotproduktioer för olika programformat och programserier. Du prövar alla rollera i tv-studio och kotrollrum där du lär dig ledas och leda adra i arbete. Du fördjupar dig i olika former av tv-berättade geom att arbeta med itervjuer, reportage och programserier, fakta och fiktio. I slutet av utbildige väljer du e praktikplats där du fislipar dia kuskaper och får möjlighet att pröva dem i verklighete. Sista termie ägar du åt e självstädig produktio. Utvecklig av serieformat för fakta och fiktio Praktik Fritt tv-projekt Du behöver grudläggade behörighet för högskolestudier. Läs mer på sida 4. Värdefulla förkuskaper Det är bra om du ka hatera kamera, ljud och redigerig. Det är också e fördel om du har ågo jouralistisk erfarehet eller har provat på att utveckla eller producera aat iehåll för visuella medier. Ur iehållet iehåller blad aat följade momet: Tv-aalys, syopsis och pitch Programutvecklig och pilotispelig i studio Braschsemiarium Reportage Persoitervju 30

31 STOCKHOLM UNIVERSITY OF THE ARTS, UNIARTS ENGLISH SUMMARY Stockholm Uiversity of the Arts cosists of DOCH School of Dace ad Circus, Uiversity College of Opera, ad Stockholm Academy of Dramatic Arts. I this uique, creative ad challegig eviromet high demads are put o you as a applicat ad as a studet. With us, you create a solid foudatio for your artistic career. PROGRAMMES ON THE BACHELOR S LEVEL Actig Aimated Film Ciematography Circus ( I Eglish ) Costume Desig ad Sceography Dace Pedagogy Dace Performace ( I Eglish ) Documetary Film Film Directig Film Editig Film Productio Film Soud Lightig Desig Make-up ad Wig Desig Mime Actig Playwritig/Dramaturgy for the Dramatic Arts Productio Desig Productio Maagemet for the Performig Arts Opera Vocal Performace Radio Screewritig Soud Desig Teacher Educatio Programme i Dace Techical Coordiatio of Productio i Performig Arts Televisio Theatre Directig For iformatio about applicatio ad deadlies UNIARTS.SE/ENGLISH Telefo:

32 STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA UNIARTS.SE Berättade aimerad film Cirkus Das Daspedagogik Das Ämeslärare Desig för film och tv Dokumetärfilm Dramatik/Dramaturgi Filmfoto Filmklippig Filmljud Filmmaus Filmproduktio Filmregi Kostymdesig och Sceografi Ljuddesig Ljusdesig Mask- och perukdesig Mimskådespeleri Operasåg Produktiostekisk samordig för scekost Radio Scekostproducet Skådespeleri Teaterregi Tv