KALLELSE. Stadshuset, KS-rummet, Borgholm, , klockan 09:00 HELDAG! Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare

Transkript

1 Kommunstyrelsen Plats och tid för sammanträdet KALLELSE Stadshuset, KS-rummet, Borgholm, , klockan 09:00 HELDAG! Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare Utses att justera:. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm / 2017 ÄRENDEN Sid 1 Information från verksamheten; verkställighet och redovisning av delegationsbeslut 2 Delårsbokslut 2017 Beslutas av kommunfullmäktige 3 Budgetuppföljning september 2017 Beslutas av kommunstyrelsen 4 Ändring av kommunstyrelsens taxor 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anta föreslagna förändringar av taxor inom kommunstyrelsens verksamhetsområde för år Beslutas av kommunstyrelsen 5 Verksamhetsplan med budget 2018 samt plan samt taxor 2018 Budgetberedningens förslag till verksamhetsplan och taxor. Informeras vid central samverkan för fackliga representanter, protokoll presenteras vid kommunstyrelsens sammanträde Beslutas av kommunfullmäktige 6 Prioritering investeringsprojekt 2017, överföring investeringsmedel Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen att besluta om budgetöverföring från kontot fastigheter upprustning samt flytta budget från redan färdigsällda projekt från 2016 till att genomgöra ytterligare projekt Förslaget är att totalt utnyttja kr från kontot fastigheter upprustning samt göra budgetflyttar från redan färdigställda projekt från 2016 Beslutas av kommunstyrelsen 7 Tilläggsäskande gällande omsorgen om funktionsnedsatta 2017 Socialnämnden föreslog kommunstyrelsen att bevilja tilläggsäskandet för höga kostnader inom omsorgen för funktionsnedsatta på grund av ej tillsatta tjänster i bemanningsenheten och ökad vårdtyngd inom verksamheten, halvårseffekt 1,7 mkr. Beslutas av kommunfullmäktige då det är begäran om tilläggsbudget. 2017/ /126 Sep handl 2017/ / /246 Sep handl + taxor 2016/ /242 19

2 8 Tilläggsäskande gällande individ- och familjeomsorgen, placeringar och konsulter 2017 Socialnämnden beslutade att tilläggsäska för institutionsplaceringar inom individ- och familjeomsorgen totalsumma 11,3 mkr för att tilläggsäska för konsulter 2,7 mkr. Beslutas av kommunfullmäktige 2017/ Ska-krav bankupphandling Enligt gällande upphandlingspolicy ska kommunstyrelsen godkänna skakrav. Arbetsutskottet beslutar tom tilldelning. Ska-kraven presenteras vid sammanträdet. Besluta av kommunstyrelsen 10 Omdisponering av medel; Asfalteringsarbete särskilda boenden gångväg och parkeringsyta Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att omdisponera 130 tkr från asfaltering gc-väg Åkerhagsområdet till asfaltering dels av gångväg vid Ekbacka (15 tkr) och dels av parkeringsplats Åkerbohemmet (115 tkr) Beslutas av kommunstyrelsen 11 Ansökan om bidrag till klättergym, Ölands Klätterklubb Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen att 2017 bevilja Ölands Klätterklubb 173 tkr i bidrag till inköp av klättervägg. Beslutas av kommunstyrelsen 12 Anvisning av medel; Förstudie färjelinje Byxelkrok-Oskarshamn Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att anvisa kronor för deltagande i förstudien. Medel anvisas ur kommunstyrelsens konto Beslutas av kommunstyrelsen 13 Överenskommelse Kalmar län; länsgemensam ledning i samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. gällande Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutas av kommunfullmäktige 14 Godkännande av Borgholm Energi AB:s investering; permanent lösning kommunförrådet Osten 2. Borgholm Energi AB föreslår att investeringen för att permanenta Osten som framtida kommunförråd godkänns av kommunfullmäktige. Det noteras att kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till ekonomichefen att diskutera fördelning av kostnaderna mellan verksamheterna. Beslutas av kommunfullmäktige 15 Hållbarhetspolicy för Borgholms kommun Miljö- och hållbarhetsberedningens beslut gällande Hållbarhetspolicy för Borgholms kommun Beslutas av kommunfullmäktige 2017/ / / / / / sep handl endast digitalt

3 16 Projekt Åkerboskolan, ombyggnation Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för vidare utredning gällande: - analys av lokalernas skick. - etapp-planering både för ombyggnation och nybyggnation. - utbyggnadsmöjligheter framtida behov. - slutresultat giftfria lokaler. - eventuellt bevarande av gymnastiksal, kök och förskola. - inhämtande av facknämndens yttrande. att återrapportering ska ske vid kommunstyrelsens möte 24 oktober Utbildningsnämnden beslutar att anta förvaltningens yttrande daterat 4 september 2017 som sitt eget och överlämna till kommunstyrelsen. Tjänsteskrivelse från ekonomi/fastighetsavdelningen skickas senare. Beslutas av kommunstyrelsen 17 Återrapportering; Redovisning av elevers val av skola; Vid kommunstyrelsens sammanträde lyftes fråga om plan för att minska antalet barn som väljer att gå i grundskola i andra kommuner Kommunstyrelsen uppmanade utbildningsnämnden att utreda varför eleverna lämnar kommunens skolor. - utvärdera beslutet att låta 6:orna gå i Slottskolan samt även fråga eleverna i åk 5 hur de känner inför detta och åk 7 hur de trivs i skolan. - utifrån utredningen och utvärdering ta fram en handlingsplan för att mildra elevtappet till grannkommunerna. Utredningen och handlingsplanen ska återrapporteras till kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden beslutade överlämna redovisning till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar utbildningsnämndens redovisning till kommunstyrelsen. Det noteras att handlingsplanen har godkänts av utbildningsnämnden, däremot finns ingen rekommendation om vidare politiskt hantering av förslagen i handlingsplanen Beslutas av kommunstyrelsen 18 Medborgarförslag (Julius Sääf), Återför årskurs 6 till de skolor där övriga mellanstadiet går Kommunfullmäktige överlämnade medborgarförslaget till utbildningsnämnden för beredning. Utbildningsnämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att medborgarförslaget utreds vidare ur ett ekonomiskt och lokalmässigt perspektiv. Därmed avslogs arbetsutskottets förslag. Utbildningsnämnden beslutade även att förvaltningen ser över upptagningsområdena för Köping - Gärdslösa - Rälla inför skolstarten 2018/2019. Beslutas av kommunfullmäktige - gällande vidare utredning. 19 Politiska uppdrag ; fyllnadsval av 1:e vice M-ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott samt KD-ersättare i kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott 2015/ / / / Meddelanden och redovisning av delegationsbeslut 2017/ Skickas digitalt

4 4 UPPFÖLJNING sid 1 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Uppföljning för kommunen september 2017 Resultatet för kommunen i september är 22,2 mkr. Driftredovisningen visar en negativ budgetavvikelse -11,9 mkr och investeringstakten uppgår för månaden till 4,2 mkr. Likviditeten vid utgången av september uppgår till 64,6 mkr. Resultatrapport (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets/Periodens Resultat En del av förklaringen till resultatförändringen mellan augusti och september är att kommunen skuldbokför semesterlöneskulden månadsvis och detta medför att resultatet har minskat med 1,9 mkr. Semesterlöneskulden kommer att öka under resterande månader och resultatet kommer att sjunka med motsvarande förändring. Föregående år ökade semesterlöneskulden mellan september till december med 6,2 mkr. Linjediagrammet nedan illustrerar resultatutvecklingen under året inklusive och exklusive semesterlöneskuld. Periodens resultat i relation till skatteintäkter är 5 procent. Generellt brukar ett resultat runt 2 procent betraktas som god ekonomisk hushållning. Det ska ge utrymme för att över en längre period kunna självfinansiera den normala investeringsvolymen i kommunen.

5 5 UPPFÖLJNING sid 2 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Driftredovisning För september visar driftredovisningen en budgetavvikelse om tkr. Överförmyndarverksamheten, utbildningsnämnden och socialnämnden är de som går med budgetunderskott medan resterande nämnder och verksamheter bidrar med överskott för perioden. Driftredovisning (tkr) Intäkter Kostnader Netto Nämnd Budget Redovisning Budget Redovisning Budget Redovisning Avvikelse Kommunstyrelsen Revision Överförmyndare Borgholms slott Utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsanpassning Totalt nämnder Finansförvaltning Totalt Kommunstyrelsen Efter september uppvisar förvaltningen en budgetavvikelse om tkr och inklusive projekten tkr. Avvikelsen beror främst till högre kostnader för IT-verksamheten, vinterväghållning, muddring av Sandviks hamn samt rivning och sanering i och med flytt av kommunförrådet. IT-avdelningens kostnader beror till stor del på omdragning av fiberkabel till fastigheten Osten och ökade IT-kostnader. Inom projektet integrationsenheten uppvisas ett överskott på 6,2 mkr. Kommunen erhåller intäkter som avser ersättning för etableringsinsatser för nyanlända personer. Ersättningen består av ett schablonbelopp som betalas ut under en tvåårsperiod. Ett antal insatser är planerat att genomföras under hösten. Revision Revisionens budgetavvikelse för månaden är +77 tkr. Under året har en revision av Borgholms slott genomförts. Överförmyndare Överförmyndarverksamhetens budgetavvikelse är -514 tkr. Under 2016 påverkades överförmyndarverksamheten av det stora antalet ensamkommande flyktingbarn och detta ledde till omfördelade resurser för att klara denna hantering. Detta arbete har fortsatt även under 2017 för att komma ifatt med arbetsbelastningen. Borgholms slott Slottsverksamhetens budgetavvikelse efter månaden är tkr. Överskottet förklaras till viss del av överskott som fördes över från 2016 men det beror även på låga personalkostnader och höga intäkter inom entré, försäljning och konserter.

6 6 UPPFÖLJNING sid 3 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden inklusive projekt redovisar efter september månad en budgetavvikelse om tkr. Budgetavvikelsen förklaras främst av högre reserverade kostnader för interkommunal ersättning. Ej budgeterade personalkostnader är också en förklaring till budgetavvikelsen. Antalet asylsökande elever har minskat under perioden vilket har medfört lägre intäkter samtidigt som att kostnadsnivån har minskat i en lägre takt. I september månad har det anvisats medel från finansförvaltningen om tkr vilket medför att den totala avvikelsen blir mindre. Socialnämnden Efter september uppvisar förvaltningen en budgetavvikelse på tkr. Budgetavvikelsen exklusive ensamkommande flyktingbarn uppgår till tkr. Den främsta förklaringen till underskottet är högre kostnader än budgeterat for placeringar inom barn och familj samt inom vård av missbruk. Högre personalkostnader inom omsorgen av funktionsnedsatta bidrar också till underskottet. Intäkter inom ensamkommande flyktingbarn minskar i och med det nya ersättningssystemet, dock uppvisar verksamheten en positiv avvikelse som reducerar förvaltningens totala avvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden budgetavvikelse inklusive projekt är +881 tkr. Budgetavvikelsen förklaras av lägre driftkostnader och lägre personalkostnader gentemot budget. Lägre personalkostnader härleds av vakanta tjänster under perioden. Lägre driftkostnader förklaras främst av lägre konsultkostnader än budgeterat. Lägre intäkter inom plan och miljö- och hälsoskydd än budget gör att den totala budgetavvikelsen blir mindre. Bostadsanpassning Bostadsanpassningens budgetavvikelse är +225 tkr. Avvikelsen härleds till lägre kostnader än budgeterat för bostadsanpassningar.

7 7 UPPFÖLJNING sid 4 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Finansförvaltning Finansförvaltningens budgetavvikelse efter september är tkr. Den positiva budgetavvikelsen härleds bland annat till högre skatteintäkter tkr och generella statsbidrag och utjämning tkr. Förklaringen är fler kommuninvånare den 1 november än budgeterad befolkning. Inom budgeten för generella statsbidrag och utjämning återfinns även det extra statsbidraget 10 mkr. Av dessa medel har det flyttats 2,9 mkr till utbildningsnämnden under september månad. Detta för att kompensera lönekostnader kopplat till asylsökande barn och elever. Efter årets lönerörelse återstår budget för löneökningar och bidrar till en del av överskottet lönekostnader tkr. Ännu ej nyttjade kapitalkostnader i form av avskrivningar bidrar med överskottet tkr. Finansförvaltning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Lönekostnader Pensionskostnader Kapitalkostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens budget avvikelse Likviditet Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till 53,3 mkr vilket gör att den är i stort sätt oförändrad i jämförelse med augusti. Likviditeten för utgången av september är 64,6 mkr. De enskilt största likviditetspåverkande posterna under perioden januari till september är inbetalningen från migrationsverket i januari 26 mkr och utbetalningen av det individuellavalet 14,7 mkr i slutet av mars. I slutet av september gjorde Migrationsverket en inbetalning på 10,5 mkr och detta avsåg till stora delar upparbetade kostnader för hösten Under månaden inbetalade Trafikverket 2,5 mkr för förskottering Ölandsleden Fyr till Fyr. Under perioden januari till september uppgår investeringarna till 27,2 mkr och har belastat likviditeten med motsvarande. Tabellen nedan visar medelsaldot för respektive månad och en prognos för helåret Prognostiserad likviditet vid årets slut uppgår till 66,4 mkr. Prognosen baseras på ett resultat om 14,1 mkr och en investeringsvolym om 44,4 mkr samt ett antagande att kommunens fordran hos Migrationsverket väntas minska med 50 procent till årets slut.

8 8 UPPFÖLJNING sid 5 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Investeringsuppföljning Under 2017 har det skett ändringar i av kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget som vid ingången av året uppgick till tkr. Enligt beslut 52/17 KS överfördes investeringsbudget från 2016 om totalt tkr. Ny investeringsbudget för år 2017 är tkr. Fastigheter ny- och ombyggnation Åkerboskolan En förstudie har genomförts avseende ombyggnad och upprustning av skolan. Förslag och kostnadskalkyl har presenterats för verksamheten, UN, KSAU och KS. KS beslutade att återremittera ärendet för vidare utredning. Återrapportering ska ske Höken 8 Byggentreprenaden pågår. Projektet följer tid- och betalningsplan för byggentreprenaden. Inflyttning beräknas till början av december. Kronomagasinet Upphandling av totalentreprenad för om- och tillbyggnaden är klar och byggentreprenaden startade Upprustning utvändigt av magasinbyggnaden upphandlas separat på grund av att utförandet ska göras med särskild kompetens och vid rätt väderlek. Ansökan för statsbidrag från Boverket för icke statliga kulturbyggnader är inskickad. Även ansökan av bidrag ska göras från Länsstyrelsen före 31/10 till yttre upprustning. Fastigheter upprustning Uppvärmning Köping Projektet är färdigställt. Eftersökt bidrag hos Boverket har beviljats och kommer att utbetalas fullt när projektet är avslutat. Det eftersökta bidraget är på totalt 417 tkr. Utemiljö Skola Projektet pågår och utemiljöerna på Gärdslösa, Rälla och Köpings skolor är i stort sätt färdiga. och Viktoriaskolan färdigställs under oktober/november. Kostnaderna har ökat på grund av besvärliga markförhållanden, exempelvis avsaknad av dränering, eftersatt underhåll och säkerhetsskäl samt hänsyn till pågående verksamhet. Eftersökt bidrag hos Boverket har beviljats och kommer att utbetalas fullt när projektet är avslutat. Det eftersökta bidraget är på totalt på 844 tkr och är menat för upprustning av Köpings skola och Viktoriaskolan. Ekbacka arbetsmiljö. 195/16 Projektet är färdigställt. Omfattningen av ombyggnationen har ökat på grund av sanering av asbest då gamla mattor tagits bort samt ny dragning av el och nätverk. Gamla larm, utrustningsdetaljer samt kök har rivits och har ersatts med ändamålsenlig utrustning för verksamheten. Trasiga markiser och gammal belysning har ersatts med nya fungerande installationer. Byxelkroks servicebyggnad 34/17, 97/17 Arbete med omläggning av taket är klart. Kostnadsberäkning ska tas fram för beslut för följande åtgärder: Byte av fuktskadad vägg bakom WC mot teknikrum. Varmvattenberedaren. Servicehus Böda 33/17 Startmötet skedde den 22 september och projektet påbörjas 2 oktober. Rivning ska göras och i samband med detta kommer en provisorisk servicebyggnad att sättas upp. Avstämning med elektriker och rörmokare har gjorts och solceller kommer att installeras i sam-

9 9 UPPFÖLJNING sid 6 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september band med projektet. Bidrag för energieffektivisering kommer att sökas hos energimyndigheten för denna åtgärd. Soldalen (Solberga 5:11) 124/16 Upprustning av balkonger är klart. Balkongen ovanför huvudentrén återstår att färdigställa. För att möta fackliga krav rörande arbetsmiljö pågår en beställning av en ny hiss. Runstens förskola 83/17 Ombyggnad och anpassning av lokaler på övervåningen till bibliotek och kompletterande rum till förskolan har gjorts. Åtgärderna utförs utifrån ramavtal och omfattar bl.a. nya ytskikt, dörrar, WC/dusch, ventilation, undertak och el. Projektet är färdigt och en del fakturor inväntas. Underhåll skolor 82/17: Åkerbobadet Underhållsåtgärder är klara på yttervägg och fönster i entrébyggnaden. Viktoriaskolan Underhållsåtgärder är klara utvändigt på lågstadiebyggnaden Diamantens gavlar och vindskivor. Viss målning av fönster och dörrar på Rygerska villan är genomförda.

10 10 UPPFÖLJNING sid 7 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Investeringsuppföljning Budget 2017 Redovisat Avvikelse Kommentar Fastigheter ny och ombygg Fastigheter Åkerboskolan Påbörjas 2018 Höken Pågår kronomagasinet Pågår Fastigheter upprustning Fastigheter Uppvärmning Köping 12/ Färdigställt Utemiljöer Skola Pågår Ekbacka Arbetsm. 195/ Pågår Undervisningslokaler Kvik Färdigställt. Projekt från 2016 Ekbacka hus 1 plan Färdigställt. Projekt från 2016 Byxelkrok 34/17, 97/ Pågår Servicehus Böda 33/ Pågår Solberga 5:11 124/ Pågår Stenhuggaren 9 124/ Färdigställt. Projekt från 2016 Arbetsmiljö Köping 121KF Färdigställt. Projekt från 2016 Underhåll tak biblioteket Färdigställt Runsten förskola 83/ Pågår Underhåll skolor 82/ Pågår Soldalen Hiss 170/ Hamnar Hamnar Zinkanoder Färdigställt. Inväntar fakturor Hamn & Badstrand 78/ Pågår Byxelkrok Hamn 284/ Pågår Övriga Investeringar Övriga Investeringar IT Lagring Färdigställt. Inväntar fakturor IT nätverk serverrum Färdigställt. Inväntar fakturor Konst Pågår Allaktivitetsparken Pågår Upprustning C köpingsvik Pågår Utvecklig Lekplats 95/ Pågår Innebandysarj 16/ Pågår GEO-Secma 168/ Pågår

11 11 UPPFÖLJNING sid 8 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Infrastruktur Infrastruktur ,5 Bredbandsstrategi 173/ Pågår Ölandsleden Enligt avtal Gatubelysning 7/ Pågår Laddningsstationer 57/ ,3 Pågår Cykelställ 32/ Pågår GC Åkerhagen 31/ Påbörjas 2019 Gatubelysning Spcp 74/ Pågår Asfaltering GC-väg Karlsh ,5 Pågår Marknad o FabrikV 98/ Pågår Gatub MarknadV 98/ ,5 Påbörjas 2019 Asfalt Tullgatan 97/ ,1 Färdigställt Asfalt Vikingaväg 99/ ,9 Färdigställt Totalt KS Nämnder Utbildningsförvaltningen ,1 397,9 Plan-rikthyvel Åkerbo Pågår Ljuddämp Åkerbo gymnsal Pågår Matsal möbler Åkerboskola Pågår Ljudanl Kulturskolan Pågår Socialförvaltningen Nyckelfria lås Pågår Mobil liftar hemtjänst Färdigställt Låssystem Strömgården Pågår Möbler Strömgården Pågår Nyckelskåp obo Pågår Totalt Nämnderna Totalt investering

12 12 UPPFÖLJNING sid 9 (9) Kommun Handläggare Mattias Sundman Controller Datum Period september Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekninska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Periodens/årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Nyckeltal (tkr) Anläggningskapital Rörelsekapital Soliditet 41% 38% Likvida medel

13 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Uppföljning för kommunstyrelsen september 2017 Efter september uppvisar förvaltningen en budgetavvikelse om tkr och inklusive projekten uppvisas en avvikelse om tkr. Budgetavvikelsen beror främst till högre kostnader för IT-verksamheten, vinterväghållning, muddring av Sandviks hamn samt rivning och sanering i och med flytt av kommunförrådet. Resultaträkning Budget September Månadens (tkr) Avvikelse Intäkter Kostnader varav personal Nettokostnader Skattemedel Summa förvaltning Projekt & statsbidrag Total Investeringar Verksamhetsområde Teknisk service uppvisar en avvikelse om tkr för perioden. Avvikelsen härleds till högre kostnader än budgeterat för vinterväghållning, muddringskostnader för hamnen i Sandvik samt kostnader för rivning av kommunförrådet. Kommunledningskontoret visar en budgetavvikelse på tkr efter september. Den största förklaringen till avvikelsen är att införande av grafisk profil/hemsida inte påbörjats i den omfattning som det var budgeterat för. IT-avdelningen uppvisar en budgetavvikelse om tkr. Avvikelsen beror till stor del på kostnader för omdragning av fiberkabel till fastigheten Osten, ökade IT-kostnader för licenskostnader, nätverk och brandvägg.

14 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Inom projekt redovisas intäkter och kostnader för integrationsenheten som uppvisar ett överskott på 6,2 mkr. Kommunen erhåller intäkter som avser ersättning för etableringsinsatser för nyanlända personer. Ersättningen består av ett schablonbelopp som betalas ut under en tvåårsperiod. Ett antal insatser är planerat att genomföras under hösten. Nedan redovisas resultatet per verksamhetsområde. September Kommunstyrelsen Intäkter Driftkostnader Personalkostnader Netto (tkr) Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur Fritid Teknisk service Fastigheter Fastighetsfunktion Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen Projekt Statsbidrag KOMMUNSTYRELSEN TOTAL Utbetalning bidrag Bilaga 1 visar vilka bidrag som är budgeterade och vilka bidrag som hitintills är utbetalda för kommunstyrelsen.

15 Uppföljning Handläggare Linda Kjellin Controller Budget 2017 Summa Borgholms slott Utvecklingsplan för Borgholms Slott mkr/år 2014, 700 tkr investering mobil scen Ungdomspolitik FULL KOLL (2016) 169/13 0 KUMULUS Regional samverkan kring ungas uppväxt ( ) KS 201/ Ung Företagssamhet i Kalmar Län, 3 sommarföretagare UF 2014 (årligt) KS 201/ Vård- och omsorgscollege (3-årigt) KS 85/ Ung företagssamhet i Kalmar län (årligt) KS 201/ Ölands gymnasium - Stipendium 255/ Ungt kulturbidrag ( ) KS 238/ Övrig verksamhet Borgholms jaktvårdskrets (årligt) KSAU 171/15 0 Chefen & Chefen tryckeri AB (tom år 2018) 119/ Framtid Borgholm ( ) KS 232/ IFK Borgholm - Viktoriadagen (årligt) KSAU 238/ Bidrag till katthem (årligt) KS 130/ Kalmar brottsofferjour (årligt) KSAU 172/ Kalmar Ölands nämndemannaförening / Länskommittén Sveriges Nationaldag Skördefesten - Gulddeltagareavtal KS 32/ Ölands vattenråd 236/ Färjelinjen Oskarshamn-Byxelkrok - marknadsföringsstöd KSAU 407/ SmåKom (årligen) KS 89/ Ölandsglöd (årligen) KF 175/ Seniorgruppen - Seniorbroschyr Medfinansiering-projekt Uppväxlingsprojekt Kesnäsens Intresseförening KSAU 161/ Förbättringsarbeten Boda Borg KSAU 91/ Medlemsavgifter AB Miljöresurs Carl von Linné 222/ Kalmarsund promotion (årligen om inte avtal sägs upp) Energikontor Sydost IUC - serviceavgift medlemsföretag 479/ IUC 479/ Allmän kulturverksamhet Driftsbidrag till Folkets hus

16 16 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer 349 Dnr 2016/ KS Ändring av kommunstyrelsens taxor Ekonomiavdelningen föreslår vissa förändringar av taxorna inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Åkerbobadet (2017 års taxa inom parantes). Inträde september-maj Vuxna 35 kr (30 kr) Barn pensionärer 30 kr (25 kr) Inträde juni-augusti Vuxna Barn pensionärer 40 kr (35 kr) 30 kr (25 kr) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t anta förslagna förändringar av taxor inom kommunstyrelsens verksamhetsområde för år Utdragsbestyrkande

17 17 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 1 (2) Handläggare Kristian Kijewski Ert datum Kommunstyrelsen Er beteckning Prioritering och utnyttjande av investeringsbudgeten 2017 Sammanfattning av ärendet I samband med övergången har det konstaterats att Borgholm kommun har ett stort behov av att upprusta våra fastigheter. Många åtgärder skulle resultera i att kommunen uppnår säkrare arbetsplatser, bättre arbetsmiljöer och kostnadsbesparingar. Total kostnad för ytterligare investeringar kr (Styrsystem Åkerbohemmet) kr (Invändig målning Björkviken) kr (Rivning Tennishuset) kr (Värmepump Björkviken) kr (Ekbacka hus 1 och 2) kr (Fönster Soldalen) = kr Förslag till beslut Föreslår kommunstyrelsen att besluta budgetöverföring från kontot fastigheter upprustning samt flytta budget från redan färdigsällda projekt från 2016 till att genomgöra ytterligare projekt Förslaget är att totalt utnyttja kr från kontot fastigheter upprustning samt göra budgetflyttar från redan färdigställda projekt från Projektet vars budget kommer att tas ifrån är: Stenhuggaren 9 124/16 ( kr) Arbetsmiljö Köping 121KF ( kr) Total budgetöverföring för ytterligare investeringar (Fastigheter upprustning) (Stenhuggaren 9 124/16) (Arbetsmiljö Köping 121KF) = kr Budgetflyttarna som görs från fastigheter upprustning ( kr) är avsedda för att kunna genomföra följande investeringsprojekt för 2017: - Styrsystem för Åkerbohemmet ( kr). Med en noggrannare reglering och styrning av temperaturen som kan göras på distans, kan arbetsmiljön för både de äldre och personal förbättras. Med styrsystemet synliggörs problem mycket snabbare vilket också gör att snabbare åtgärder och beslut kan tas. För projektet ska bidrag för energieffektivisering sökas. Postadress Telefon Telefax / www Kristian.kijewski@borgholm.se Borgholm

18 18 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2 (2) [Dnr] Ert datum Er beteckning - Invändig målning Björkviken ( kr) Björkvikens förskola kräver ett stort underhåll. Målningen skulle göra en stor skillnad och visa på att kommunen försöker hålla en jämn nivå för alla våra skolverksamheter. - Rivning Tennishuset ( kr) Byggnaden har idag så stora mögelproblem att det inte går att vistas i lokalen. - Värmepump Björkviken ( kr) Med en bättre och effektivare uppvärmning kan arbetsmiljön förbättras avsevärt både för anställda och barnen. Stora kostnadsbesparingar kan även göras med en modern och effektiv värmeanläggning istället för nuvarande elpanna. För projektet ska bidrag för energieffektivisering sökas. - Ekbacka 1 och 2 - ( kr) Taket på Ekbacka 1 och 2 är i akut behov av underhåll och det är hög risk att omfattande skador uppstår på svall och underliggande konstruktion. Bedömningen är att plåttaket behöver bytas ut. Budgetflyttarna som görs från redan färdigställda projekt från 2016: Stenhuggaren 9 124/16 ( kr) och Arbetsmiljö Köping 121KF ( kr), avser att kunna genomföra följande investeringsprojekt 2017: - Fönster Soldalen ( kr) Ett stort behov av att byta fönster på soldalen behövs göras för att kunna uppnå en säker arbetsplats. Många av fönsterna är i väldigt dåligt skick vilket både ökar risken för arbetskador men är också väldigt kostsamt då energiåtgången blir väldigt hög. Med nya fönster förbättras säkerheten på arbetsplatsen och en förbättrad inomhusmiljö uppstår samtidigt som en effektivare energiåtgång leder till kostnadsbesparingar. För projektet ska bidrag för energieffektivisering sökas.

19 19 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ SN Tilläggsäskande gällande omsorgen om funktionsnedsatta Ärendet Under hösten 2015 var flyktingmottagande stort i Borgholm och det styrdes om resurser från verksamheten inom OFN. Ordinarie tillsvidareanställda pooltjänster övergick till att stärka upp bemanningen inom ensamkommande flyktingbarn- och unga. Påföljden blev att ordinarie och timanställda inom OFN har blivit kostnadsdrivande eftersom verksamheten inte har kunnat rekrytera och upprätthålla tjänstetillsättningen. Vårdtyngden inom OFN har ökat, mycket beroende på att våra brukare blir äldre och därmed kräver mer omsorg. De faktiska kostnaderna för fyllnadstid, övertid, OB ersättning och vikarier inom OFN uppgår till 1,7 mkr för perioden januari till juli. Detta motsvarar 4,0 årsarbetare. Framtida arbetssätt Under sommaren genomfördes en omorganisation av OFN. Fyra enhetschefer blev fem och enhetscheferna arbetar numera tätt ihop med en kollega med liknande verksamhet. Förhoppningen är att det ska leda till att enhetscheferna lättare kan samarbeta kring personalresurser och snabbt omdirigera personal dit behovet är som störst. Enhetscheferna arbetar sen en tid tillbaka aktivt med bemanningskravet som utgår ifrån verksamhetens behov i TimeCare. Projektet heltid som norm diskuteras i enhetschefsgruppen och redan nu finns det enheter inom OFN där vi testar att arbeta med resurspass för att täcka frånvaro. Målet är att våra medarbetare ska få möjlighet att höja sin sysselsättningsgrad, minska övertidskostnader men också för att minska på antalet vikarier samt kostnader för dessa. Förslag till beslut Att tilläggsäska för höga kostnader inom omsorgen för funktionsnedsatta på grund av ej tillsatta pooltjänster och ökad vårdtyngd inom verksamheten, halvårseffekt 1,7 mkr. Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta a t t bevilja tilläggsäskandet för höga kostnader inom omsorgen för funktionsnedsatta på grund av ej tillsatta tjänster i bemanningsenheten och ökad vårdtyngd inom verksamheten, halvårseffekt 1,7 mkr. Utdragsbestyrkande

20 20 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ SN Tilläggsäskande för individ- och familjeomsorgen, placeringar och konsulter Sammanfattning av ärendet Individ och familjeomsorgen har höga kostnader för institutionsplaceringar och konsulter vilket pågått en längre tid. Att tilläggsäska för innevarande års kostnader som föregående år kompenserades i förvaltningens totala underskott genom högre intäkter för ensamkommande flyktingbarn. I år har ersättningsreglerna ändrats och det innebär att underskottet inte kan jämnas ut inför det ekonomiska slutresultatet. Inför framtida arbete och nästkommande år behöver det fokuseras på att styra om resurserna och arbeta med utredning och behandling på hemmaplan i större utsträckning. Ärendet Under hösten 2015 var flyktingmottagande stort i Borgholm och det styrdes om resurser från verksamheten inom IFO. Ordinarie tillsvidareanställda socialsekreterare gick över till att stärka upp bemanningen inom utredning och handläggning för ensamkommande flyktingbarn- och unga. Missbrukstjänsten har under samma period delvis inte varit tillsatt på grund av föräldraledighet och därmed svårt att rekrytera socialsekreterare. Borgholms kommun har svårt att rekrytera till de vakanta tjänsterna då socionomerna är eftertraktade och det är stor konkurrens om arbetskraften. Eftersom tjänsterna inte har varit tillsatta så har konsulter anlitats för att förhands bedöma och utreda inkomna orosanmälningar, det är en kostnad på totalt 2,7 mkr. Inom missbruk så har konsekvensen blivit att placeringarna har ökat. Framtida arbetssätt Individ och familjeomsorgen har höga kostnader för institutionsplaceringar, vilket pågått över tid (bilaga 1). I somras hade IFO:s enhet för barn- och familjeärenden 18 personer placerade på institution. Av dessa var 7 placerade på en utredande avdelning och det är här vi ser att vi kan spara in stora pengar. Dygnskostnaden för de utredningsplacerade var sammanlagt kronor, alltså en årskostnad på cirka åtta miljoner kronor. Skulle vi istället hyra en bostad och anställa ytterligare en familjebehandlare skulle kostnaderna sjunka markant. En normalstor trerummare i Borgholm kostar mellan sex och åtta tusen kronor i månaden, så vi räknar på åtta tusen kronor i månaden viket blir en årskostnad på kronor. En medarbetare inom familjebehandling tjänar ca kronor per månad och kostar arbetsgivaren cirka per år inklusive semesterlön och arbetsgivaravgifter. Den sammanlagda kostnaden för en lägenhet och en till familjebehandlare är kronor per år. Förvaltningen kommer sannolikt inte kunna utreda alla familjer som finns pla- Utdragsbestyrkande

21 21 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer cerade på institution på hemmaplan. Det kan till exempel handla om familjer där det finns ett högt skyddsbehov. Fast många av de institutionsutredda familjerna skulle vi kunna utreda på hemmaplan, om vi hade en lägenhet och förstärkning inom individ- och familjeomsorgen. Skillnaden mellan åtta miljoner kronor och kronor är hisnande varför det system vi nu använder oss av är resursslösande. Det finns ytterligare områden där kostnaderna skulle kunna sjunka. För närvarande är kostnaderna för placerade vuxna med missbruksproblem höga. Om förvaltningen har fler familjebehandlare så kommer vi sannolikt kunna ha både kortare placeringar på institution, samt kunna arbeta mer på hemmaplan ihop med drog- och alkoholterapeut. Som det ser ut just nu så har vi ingen heltäckande eftervård vilket bidrar till att en del missbruksplaceringar antingen fortgår längre på den institution personen är placerad på, eller omplaceras till annan eftervård, vilket är betydligt mer kostsamt för kommunen än om vår egen öppenvård skulle arbeta. Vidare effektiviserings åtgärder I dagsläget 20 barn som är placerade i familjehem. Då det är svårt att rekrytera nya familjehem så tvingas vi använda mer och mer konsulentstödda familjehem som tar ca 2300 kr/dygn. För en månad blir detta kr. I dagsläget har vi 3 barn placerade i konsulentstödda familjehem vilket blir ca kr per månad och ca 2,4 mkr per år. Om dessa barn hade kunnat placeras i våra egna familjehem hade kostnaden istället blivit ca kr per mån, alltså kr per år. För att kunna minska kostnaderna, samt för att kostnaderna inte heller ska öka, behöver vi arbeta annorlunda. Idag konkurrerar vi om familjehemmen med konsulentfirmorna som erbjuder sina familjehem mer ersättning och mer stöd. Vi har inte kunna matcha detta alls. Vi behöver jobba med rekrytering och bli mer attraktiva i vad vi kan erbjuda våra familjehem. Idag har vi en familjehemsekreterare. Om vi utökar till två familjehemssekreterare kan vi erbjuda mera stöd till våra familjehem och även rekrytera flera. Lönen för en till socialsekreterare är kr per år. Vi skulle då effektivisera vår verksamhet genom att inte behöva använda konsulentstötta familjehem och därmed uppnå en besparing på kr efter avdragen lön och kostnader för egna familjehem. Beslut Socialnämnde beslutar a t t a t t tilläggsäska för institutionsplaceringar inom individ- och familjeomsorgen totalsumma 11,3 mkr för tilläggsäska för konsulter 2,7 mkr. Utdragsbestyrkande

22 22 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ KS Asfalteringsarbeten särskilda boenden; gångväg och parkeringsyta. I e-post inkommen har inkommit begäran om asfaltering av del av gångväg mellan parkeringen vid Ekbacka till befintlig asfalterad gc-stig mot Åkerhagen för att underlätta för rullstolsburna. I samband med pensionärsrådets möte har förfrågan om asfaltering av parkeringsytan framför Åkerbohemmet lyfts. Ytan uppgår till 950 kvm. Servicechef Hans Johannesson har i e-post och beräknat kostnaden för asfaltsarbeten för gångvägen till kronor och för parkeringsytan vid Åkerbohemmet till 115 tkr inklusive byte av fem brunnslock och målning av 25-p-platser. Vid mötet föreslås att medel omdisponeras från projekt asfaltering gc-väg Åkerhagsområdet som inte kan genomföras då VA-arbete ska ske i området. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t omdisponera 130 tkr från asfaltering gc-väg Åkerhagsområdet till asfaltering dels av gångväg vid Ekbacka (15 tkr) och dels av parkeringsplats Åkerbohemmet (115 tkr). Utdragsbestyrkande

23 23 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ KS Ansökan om bidrag till klättergym i Borgholm. Under våren 2017 kontaktade Ölands Klätterklubb fritidschefen i Borgholms kommun för att diskutera möjliga lokaler för klubbens verksamhet. I dagsläget har klubben har endast möjlighet att klättra 2,5 timme per vecka i Borgholms sporthall (söndag kväll). I Borgholms sporthall finns en mindre klättervägg. Flera av föreningens medlemmar har sökt sig till Kalmar som byggt en ny klättervägg. Träningstiden söndag kväll är tyvärr inte optimal för mindre barn, varför fler valt att inte klättra längre. För att inte förlora fler medlemmar och ta vara på det stora intresse för klättring som finns i Borgholm önskar föreningen en lokal där träning kan bedrivas under fler timmar per vecka. Ett par av föreningens medlemmar har olika instruktörsutbildningar. Fritidschefen undersökte olika tänkbara lokaler både privata och i kommunal regi. En klättervägg kräver att lokalen har tillräcklig takhöjd. Ett alternativ som presenterades för föreningen var squashlokalen i Allaktivitetshuset Borgholms Tennishall. Borgholms kommun äger Borgholms Tennishall och driver sedan ett antal år verksamhet av olika slag i lokalerna tennis, gym, bowls, golfträning och bågskytte. Tf kommunchefen informerade kommunstyrelsens arbetsutskott Klätterklubben har önskemål om att byta lokal från källaren på Kronomagasinet och sporthallen till tennishallens squashplan, vilken idag bokas endast 40 timmar per år. Kommunstyrelsens arbetsutskott uttalar sig positivt till klätterklubbens ambitioner att växa och uppdrar till fritidschefen att i dialog med berörda se över möjligheten för klätterklubben att flytta in där. Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott beslutade att squashlokalen i Allaktivitetshuset Borgholms Sporthall byggs om till klätterlokal. Fritidschefen fick i uppdrag att genomföra projektet. Ölands Klätterklubb har under våren och försommaren aktivt sökt och beviljats bidrag för inköp av en klättervägg. Kostnaden för klätterväggen beräknas (inkl moms) till kronor. Föreningen har erhållit kronor från Svenska Klätterförbundet, kronor från Smålandsidrotten, kronor från Ölands Sparbankstiftelsen och kronor från Allmänna arvsfonden. Enligt föreningens beräkningar saknas kronor för att klättergymmet ska kunna byggas enligt föreningens önskemål. Ölands Klätterklubb undrar om Borgholms kommun skulle kunna tänka sig att bidra med den summan som saknas för att projektet ska kunna genomföras. I tjänsteskrivelse och vid dagens sammanträde redogör fritidschef Jan-Åke Johansson för ärendet. Utdragsbestyrkande

24 24 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS KULTUR OCH FRITIDSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Ölands Klätterklubb är en aktiv förening med mycket begränsade träningsmöjligheter i Borgholms kommun. För att förenigen inte ska tappa fler medlemmar och kunna utveckla sin verksamhet behöver de fler träningstimmar per vecka. Beslut Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t 2017 bevilja Ölands Klätterklubb 173 tkr i bidrag till inköp av klättervägg. Utdragsbestyrkande

25 25

26 26 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ KS Deltagande i förstudie, färjetrafik Byxelkrok-Oskarshamn. Näringslivsutvecklare Henrik Linnarsson redogör för ärendet. Oskarhamns kommun och Borgholms kommun har under tio år samarbetat med rederiet Solsund för att under sommartid trafikera sträckan Byxelkrok Oskarhamn. Kommunerna har haft för avsikt att hitta en långsiktig lösning på trafiken men rederiet har valt att förlänga trafiken med ett år i taget. Nu är även den kortsikta lösningen osäker och kommunerna föreslår att genomföra en förstudie som kan ligga till grund för en långsiktig trafikeringslösning. Syftet men förundersökningen är att få fram ett faktaunderlag som aktörer kan använda som beräkningsunderlag för färjetrafiken. Förstudien ska innehålla både de kommunala effekterna och de kommersiella aspekterna. Beslutsunderlag Förstudieunderlaget, Underlag rev. förstudie Ölandsfärja långsiktigt är framtaget av Borgholm och Oskarhamns kommun tillsammans med regionförbundet. Finansieringen av förstudien sker genom ansökan av Regionförbundets 1:1 medel som i detta fall innebär 50% medfinansiering av kommunerna. Budgeten beräknas till totalt sek där Borgholm och Oskarhamns kommun bidrar med sek och 33 tim arbetstid vardera och Regionförbundet med sek. Ärendet/Bedömning Färjetrafiken är en viktig både för näringslivet och för kommunernas utveckling. För att kunna bedöma effekterna och kostnaderna för en fortsatt färjeförbindelse är bedömningen att en förstudie ger en bra beslutsgrund till hur man ska gå vidare med frågan. Konsekvensanalys Genom förstudien kan förutsättningarna klarläggas för både fortsatt trafik och utökad trafik på ett miljömässigt hållbart sätt. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar a t t medverka i förstudie gällande färjetrafik Byxelkrok-Oskarshamn. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen a t t anvisa kronor för deltagande i förstudien. Medel anvisas ur kommunstyrelsens konto Utdragsbestyrkande

27 Instruktion budgetmall ansökan Regionala projektmedel (1:1) (ej ERUF/regionala fonden projekt) Enligt Förordning (2003:596 ) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent av de stödberättigade utgifterna för projektet. Bidraget kan aldrig vara större än projektets faktiska kostnader (projektets nettokostnader), dvs summa projektkostnader exklusive bidrag i annat än pengar. Alla registreringar görs i de VITA cellerna, i de tonade cellerna är det inte möjligt att göra registreringar utan där görs automatiska beräkningar. Börja med: 1) Fyll i "Projektnamn" och "Stödmottagare" 2) Fyll i %-sats för eventuella Indirekta kostnader/oh i CELL (F:5). Beräkningsmodell skall bifogas ansökan. Indirekta kostnader/oh ingår i kostnadsslaget Övriga kostnader. Projektperiod 3) Fyll i projektets startdatum i CELL (J:5) samt projektets slutdatum i CELL (L:5). Kan endast fyllas i enligt typen ÅÅÅÅ-MM-DD BUDGET KOSTNADER OCH MEDFINANSIERING Personal Registrering av värden/belopp görs i flik "Specifikation Personal". Notera att i fliken "Specifikation Personal" ska det anges månadslön inkl lönebikostnader. Kostnadsslaget Personal avser lönekostnader för personer som är anställda för projektet och som avlönas av den sökande organisationen. Det är endast den tid som personen arbetar i projektet som är stödberättigande. All personal som arbetar i projektet ska därför redovisa sin arbetstid. Köp av tjänst Avser kostnader för köpta tjänster från extern leverantör där den sökande organisationen inte har arbetsgivaransvar. Konsultkostnader är exempel på kostnader under detta kostnadsslag. Lokal Omfattar kostnader för lokaler som nyttjas för genomförandet av projektet. Kostnader för lokaler som sökanden själv äger kan vara stödberättigande om det finns en modell (skall bifogas ansökningshandlingarna) för att räkna ut driftskostnaden för den andel som projektet använder. Om hyresavtal för externt hyrda lokaler finns vid ansökningstillfället bör de bifogas ansökningshandlingarna. Investeringar Omfattar inköp av investeringar/utrustning för stadigvarande bruk. Det som tas upp som en investering bör ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. Övriga kostnader Omfattar kostnader som inte kan delas upp i de andra kostnadsslagen. Exempel på övriga kostnader kan vara möteskostnader, kontorsmaterial, logi, representation, resor, förbrukningsinventarier etc. Eventuella indirekta kostnader ska budgeteras och redovisas under övriga kostnader och beräkningsunderlag ska bifogas ansökningshandlingarna. Fyll i %-sats för eventuella Indirekta kostnader/oh i CELL (F:5). Projektintäkter Anges med ett minustecken (-) före belopp. Om ett projekt som finansieras av Regionförbundet i Kalmar län förväntas ge upphov till intäkter ska dessa anges under denna punkt. Exempel på intäkter kan vara biljettintäkter, deltagaravgifter för konferens, uthyrning, försäljningsintäkter etc. Projektintäkter dras direkt från projektets kostnader för att erhålla projektets nettokostnader. Det är projektets nettokostnader som ska täckas av projektets planerade finansiering. Detta beräkningssätt innebär att finansiärernas procentuella andel inte kommer att förändras beroende på utfall av nettokostnad. Bidrag i annat än pengar (in natura), Offentligt och Privat Avser kostnader/medfinansiering i projektet som inte betalas av den sökande organisationen utan av externa offentliga eller privata organisationer som t.ex. statliga organ, kommuner, landsting, självstyrelseorgan, stiftelser, kulturorganisationer och kommunala samverkansorgan. Utgörs normalt sätt av medfinansiering i s.k. eget arbete, dvs personal hos medfinansiären som lägger ner tid i projektet. Eget arbete beräknas utifrån faktisk timlön och nedlagd tid i projektet enligt tidrapport för respektive person. Om timlönekostnaden inte kan styrkas får arbetsinsatsen värderas till högst 300 kronor per timme inklusive samtliga lönebikostnader. I förekommande fall kan andra kostnader, såsom lokaler som nyttjas av projektet, utgöra bidrag i annat än pengar. Stäm av detta i förväg med Regionförbundet om aktuellt. Ange namn på offentliga medfinansiärer bidrag i annat än pengar på Rad i kolumn H samt belopp i motsvarande kolumner, dvs. I, J, K och L. Ange namn på privata medfinansiärer bidrag i annat än pengar på Rad i kolumn H samt belopp i motsvarande kolumner, dvs. I, J, K och L. Registrerade belopp länkas sedan till budget för Kostnader eftersom de ska redovisas BÅDE som en kostnad och som medfinansiering i projektets finansieringsplan. 27

28 för Kostnader eftersom de ska redovisas BÅDE som en kostnad och som medfinansiering i projektets finansieringsplan. 28 Annan Kontant finansiering Ange namn på offentliga kontanta medfinansiärer på Rad 9-20 i kolumn H samt belopp i motsvarande kolumner, dvs. I, J, K och L. Ange namn på privata kontanta medfinansiärer på Rad i kolumn H samt belopp i motsvarande kolumner, dvs. I, J, K och L. Stöd 1:1 medel, sökt belopp från Regionförbundet i Kalmar län Får max vara 50 % av Total finansiering. Notera att sökt belopp från Regionförbundet räknas med automatik i

29 29 BUDGET, Bilaga till ansökan Regionala projektmedel Projektnamn: Fosilfri färjestrafik Oskarhamn Byxelkorok Stödmottagare: Borghom/Oskarhamns kommun Ange % för ev indirekta kostnader: KOSTNADER År Totalt Personal Registrera värden i flik "Specifikation Personal" Köp av tjänst Förstudie Lokalkostnader Investeringar Övriga kostnader Extrrena tjänster Indirekta kostnader Summa kostnader Projektintäkter (ange -tecken) Summa faktiska kostnader Offentliga bidrag i annat än pengar Internt arbete Borgholms kommun Internt arbete Oskarshmans kommun Privata bidrag i annat än pengar Summa bidrag i annat än pengar SUMMA TOTALA KOSTNADER (5)

30 30 BUDGET, Bilaga till ansökan Regionala projektmedel Projektnamn: Fosilfri färjestrafik Oskarhamn Byxelkorok Antal månader Projektperiod: ÅÅÅÅ-MM-DD Startdatum: Slutdatum: 0 MEDFINANSIERING År Totalt %-uell andel av total finansiering Offentlig kontantfinansiering ,75% Borgholms kommun ,88% Oskarshamns Kommun ,88% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Offentliga bidrag i annat än pengar ,25% Internt arbete Borgholms kommun ,13% Internt arbete Oskarshmans kommun ,13% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Total annan offentlig finansiering ,00% Privat kontantfinansiering ,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Privata bidrag i annat än pengar ,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% Total privat finansiering ,00% Summa medfinansiering ,00% Stöd 1:1 medel, sökt belopp från Totalt Regionförbundet i Kalmar län ,00% 0 SUMMA TOTAL FINANSIERING ,00% Sammanställning Stödandel (Regionförbundet i Kalmar län) av faktiska kostnader 53,33% Stödandel (Regionförbundet i Kalmar län) av total finansiering 50,00% Andel annan offentlig finansiering (annan än Regionförbundet i Kalmar län) 50,00% Andel privat finansiering 0,00% Andel bidrag i annat än pengar av total medfinansiering 12,50% 4(5)

31 31 Specifikation Personal Projektnamn: Stödmottagare: Egen personal namn/befattning Fosilfri färjestrafik Oskarhamn Byxelkorok Borghom/Oskarhamns kommun År 2017 Månadslön inkl lönebikostnader Sysselsättningsgr ad (0-1 ex 0,75) Antal månader (detta år) Total kostnad Summa År 1 0 År 2018 Summa År 2 0 År 2019 Summa År 3 0 År 2020 Summa År

32 32 Rev UNDERLAG INFÖR FÖRSTUDIE FRAMTIDA FÄRJETRAFIK OSKARSHAMN - BYXELKROK Inledning Oskarshamns kommun och Borgholms kommun har i drygt tio år lämnat ekonomiskt marknadsstöd till Ölandsfärjan som trafikerar Oskarshamn-Byxelkrok på norra Öland perioden mitten av juni till mitten av augusti varje sommar. Avtalen har varit ettåriga. Samtidigt har parterna varit överens om att försöka trygga trafiken långsiktigt i samverkan med bland annat regionförbundet och Kalmar Läns Trafik AB samt Trafikverket. De senaste åren har därför kontakter tagits med berörda parter om en mer långsiktig lösning, men det har inte lätt till något konkret utan ettåriga avtal har fortsatt tecknats som tidigare. I samband med att 2017 års avtal för färjetrafik diskuterades kunde de båda kommunerna också ta del av ett intressant koncept för en mer långsiktig, hållbar lösning med en helt annan regularitet än dagens och på åretruntbasis. Således ett helt nytt intressant fossilfritt upplägg (biogas och eldrift) med möjlighet till året runt trafik och fokus på arbetsmarknad, logistikcentra, turismutveckling bland annat. Ett utvecklingskoncept som de båda kommunerna aldrig har fått presenterat för sig tidigare. Förslaget kommer från företaget Eurofeeder AB. Konceptet har sedan varit föremål för diskussioner mellan den privata intressenten och de båda kommunerna. Den 14 augusti anordnades även ett informationsmöte kring konceptet med representanter för regionförbundet Kalmar län (RF). För att säkerställa trafik till 2018 så behöver ett beslut tas senast i januari Målet bör vara att köra trafiken med nytt fartyg fr. o. m. säsongen 2018 om möjligt. Innan dess ska tänkbara statliga stödmöjligheter för en så kallad testbädd verifieras för tre års projekttid. Programmet Eco Bonus är av intresse och här letar man troligen efter intressanta pilotprojekt. Färjan M/S Solsund har sedan den 13 augusti funnits ute till försäljning hos en skeppsmäklare. Om försäljningen blir av och ett nytt fartyg inte kan sättas in i trafik till nästa säsong finns en kortsiktig lösning med den privata intressenten i sammanhanget. Ett alternativ är ett förvärv av fartyget och/eller rörelsen. Regional utvecklingsstrategi (RUS), regional transportplan samt Trafikförsörjningprogram Kalmar län En fossilfri åretruntfärja är ett steg i riktning att förverkliga många av de ansatser som finns i RUS:en. Det gäller regionförstoring och en rund och gränslös region med bättre infrastruktur och därmed förstorade arbetsmarknadsregioner, fossilfria transporter, utveckling av besöksnäringen och landsbygdsutveckling.

33 33 2 I RUS:en slås det fast att regionen i sitt utvecklingsarbete ska utgå från de styrkor regionen kan uppvisa i förhållande till omvärlden. En sådan styrka är varumärket Öland. Ön med sitt läge i Östersjön har exceptionellt höga natur- och kulturvärden, som kombineras med ett gott klimat med många soltimmar. Kalmar län och Öland är idag en av de ledande besöksregionerna i landet med många rikskända varumärken och besöksmål. Enligt både den nationella besöksnäringsstrategin och regionala och lokala strategier inom området i länet ska omsättningen inom besöksnäringen fördubblas fram till För att lyckas med detta är det av vikt att väga in infrastruktursatsningar både till lands och till sjöss. I den regionala tranportplanen samt i Trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län, beskrivs hur utvecklingen i länet förväntas se ut under de kommande åren. Bland annat nämns att fem arbetsmarknader i länet förväntas bli två och kollektivtrafikens viktiga roll för att uppnå detta. Det beskrivs också hur viktigt det är med en väl fungerande kollektivtrafik för att ha följsamhet mellan arbetsmarknadens behov och människors boende. Norra Öland är i stort sett helt utlämnat från denna tänkta utveckling, då det saknas funktionella pendlingsmöjligheter till och från fungerande arbetsmarknader. Detta gör att det blir allt svårare att bosätta sig på norra Öland då tillgången till arbetstillfällen är begränsad. Det är därför angeläget att även de boende på norra Öland får större möjligheter att arbetspendla till länets övriga arbetsmarknadsregioner. En väl fungerande kommunikation mellan Byxelkrok och Oskarshamn i form av en åretruntbaserad färjelinje skulle ge både norra Öland och Oskarshamn goda förutsättningar för att få tillgång till länets huvudsakliga arbetsmarknader, samt att stimulera inflyttningen. Arbetsgruppens uppdrag och förslag Vid mötet den 14/8 tillsattes en arbetsgrupp för att fortast möjligt studera vilka frågor som bör ingå i en förstudie, såsom resursfrågor, klarlagd finansiering och tidplan. Målet bör vara att klara ut detta till mitten av september. Arbetsgruppen har bestått av Carolina Gunnarsson, RF, Henrik Linnarsson, Borgholms kommun och Ted Lindquist, Oskarshamns kommun. Förstudiens omfattning En förstudie syftar till att belysa förutsättningarna för en ny och miljömässigt anpassad färjeförbindelse mellan Oskarshamn och Byxelkrok på Öland. För att genomföra förstudien behöver förstudiemedel anvisas av de samverkande parterna. Arbetsgruppen menar att en förstudie i huvudsak bör omfatta följande: Definiera och besvara olika frågeställningar inför politiska beslut. RF har uttryckt att kommunerna måste äga förstudien och att det måste klargöras vad kommunerna, RF och företaget behöver veta för att kunna genomföra konceptet? Det finns en offentlig del och en kommersiell affärsdel och därför viktigt att kommunerna tänker till om risken och den offentliga delen. Kommunerna behöver också tänka till i förstudien inför en testbädd som är kommersiellt gångbar.

34 34 3 Samhällsaspekterna av en ny pendlarlinje med året runt trafik - Hur ser ett 0- läge ut idag jämfört med vad som händer över tid med ett nytt upplägg enligt konceptet. - Hur påverkar detta t ex olika gruppers resemönster, arbetsreseskillnader, volymer, godsutveckling och gensvaret från medborgare och företag när det gäller nytt trafikupplägg. - Kräver tillgång statistikresurser med mera från bl a RF. - Hur påverkas befolkningen på norra Öland? - Hur påverkas arbetsmarknadsregionen av en färja? Arbetsförmedlingen har redan informerat om att de önskar bli involverade i förstudien för att leverera arbetsmarknadsfakta m m. - Hur påverkas kollektivtrafiken av en färjeförbindelse? Förstudien ska undersöka förutsättningarna för att ta med färjelinjen i länets transportplan och trafikförsörjningsprogram. Färjelinjen uppfyller förutsättningarna för sjötrafik enligt kollektivtrafiklagstiftningen där kollektivtrafik på vatten är likställt med trafik på land efter en lagändring 2012/13. - Vilka övriga aktörer kan beröras av en färjelinje? Kommersiella förutsättningar Både kortsiktigt (3-4 årsperspektiv) och långsiktigt (mer än 3 år). Bedömning av hur passagerarunderlaget kan utvecklas under antagandet av: - att linjen opereras på sommarhalvåret eller på året-runt basis - att fartyget har både passagerar- och godsfaciliteter - att fartyget opereras fossilfritt. Turism/besöksnäring. Turismekonomiska mätningar (TEM) - Hur påverkas besöksnäringen på norra Öland? - Hur påverkas besöksnäringen i Oskarshamnsregionen? Påverkas Oskarshamnssidan av färjelinjen, dagsturer och weekendturer? Från vilka orter ökar reseanledningen? Når man besökare från områden 5, 10, 20 mil längre in i landet jämfört med idag. Hur ser resemönstret ut idag och varifrån kommer besökarna till norra Öland. - Det förväntade tillflödet av turister med färjan. Vilken geografisk påverkan ger det, m.a.o. vilket omland besöker de? Studier av turism kan göras genom att man tar reda på besökares rörelsemönster, vart bor de, vilken är längsta utflykten därifrån, vilken ort var anledning till resan. Lämpligen används de turismekonomiska mätningar som gjorts och görs i Kalmar län och i berörda kommuner. Likaså de positioneringsanalyser som genomförts av RF och kommunerna när det gäller kunskapen om regionen och de olika destinationerna. - Cykelturism. På Öland har cykellederna byggts ut kraftigt senare år. Intresset för att cykla är stort både bland svenskar och för andra besökare. Genom att koppla ihop färjeförbindelsen med cykellederna på norra Öland och söderut ökar möjligheterna att ta fram attraktiva cykelpaket både på Öland och i Oskarshamnsregionen. - Får ovanstående frågor konsekvenser för resenärers resmönster och påverkas i så fall verksamheter lägre söderut på Öland, eller kan man räkna med samma beteenden som idag och att färjan ger ett tillskott av besökare som annars inte skulle besöka Öland?

35 35 4 Logistikfrågorna - Hur ser flödet med gods ut till och från Öland och var kommer det ifrån? - Postorderexpeditörerna Postnord och DHL har visat intresse. Hur kan detta tas till vara och utvecklas som en logistiknod? Bränsleaspekterna och miljöpåverkan - Klarlägga hur biogas på det mest ändamålsenliga sättet kan säkerställas till fartyget och vilka prisindikationer som kan räknas fram. Biogaspotentialen i regionen är stor. Frågan om biogasproduktion, behovet och marknaden i sammanhanget behöver utredas. - Hur blir den totala miljöpåverkan? (Färja, gods och bil) Finansieringen kort- och långsiktigt - Hur kan finansieringsmodellen se ut för en färjelinje. RF och kommunernas del? - Medfinansiärer: Vinnova, Energimyndigheten, och Trafikverket. - Hur stor är risken och vem ansvarar för risken i samband med en Testbädd? - Finansieringsalternativ för den kommersiella parten behöver klarläggas. Ägare/ansvarsförhållanden. Hur kan detta se ut för berörda offentliga och kommersiella aktörer? Infrastuktur. - Behov av en genomgång av eventuella tillkommande investeringar i hamninfrastruktur för passagerare och gods samt därmed sammanhängande kostnader. (Distribution med elbilar på Öland och lokalt i Oskarshamn skulle också kunna ses som ett mervärde med betydelse också för de statliga myndigheter som är medintressenter). - Hur påverkar färjelinjen utbyggnaden av hamnen i Byxelkrok? Är detta i överensstämmelse med de utbyggnadsplaner som finns för hamnen? - Bostadsprojektet Inre hamnen i Oskarshamns hamn och frågan om framtida färjelägen. Fartygsbyggnation. Redan idag står det klart att fartygskonstruktion och outfitting (utrusta) kan äga rum lokalt. Förutsättningarna för detta ska undersökas med bl a Scania, SAFT, Damen Shipyards och andra aktörer, som redan varit kontaktade för utveckling av fartygsprototypen. Noteras att områden såsom arbetsmarknad, samhälle, miljö och logistik förmodligen är av större intresse för de berörda statliga myndigheterna än en ny drivlina och fartygsaspekterna. Samtidigt får inte de landbaserade transporterna underskattas i sammanhanget. Offentlig upphandling. En innovationsupphandling kan bli aktuell. Förutsättningarna rörande offentlig upphandling behöver klargöras. Testbädd Ett projekt av det aktuella slaget kan med fördel läggas upp som en pilot- och demonstrationsplats i enlighet med de upplägg som gäller för projekt inom ramen för regeringens initiativ Testbädd Sverige. Testbäddar är huvudsakligen till för att de svenska industriella aktörerna ska klara att snabbare verifiera sina idéer och för at främja det svenska innovationssystemet. I det aktuella fallet är tekniken ny och kan ses som ett svenskt innovativt genombrott för en helt ny drivlina. Alla delar i lösningen är verifierade efter att ha körts i testbänk. Till poängen hör att det rent industriellt har en tydlig förankring i Oskarshamnsregionen.

36 36 5 En pilotfas bör omfatta tre till fyra år. Förutsättningarna för statligt stöd under pilotfasen bör vara goda, men ska klarläggas helt med Vinnova och Energimyndigheten samt Trafikverket, som föreslås hantera det nya ECO Bonus programmet (se nedan). Andra aktörer kan också tillkomma. Eco Bonus- system på försök Trafikanalys fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt Eco-bonussystem i Sverige för att stimulera överflyttning av gods från väg till sjöfart. I sin slutrapport redovisar Trafikanalys ett förslag till utformning av ett Ecobonussystem och dess konsekvenser på statsbudgeten och de transportpolitiska målen inklusive klimatmål. Syftet med bonussystemet är att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar från godstransporter. Ecobonusstödet kan ges till antingen nya intermodala rutter, eller till uppgraderingar av befintliga rutter. I båda fall ska den sökande kunna visa att det egna projektet leder till överflyttning och kräver stöd för att vara ekonomiskt bärkraftigt. Efter tre års stödperiod, som längst, ska projektet eller rutten vara ekonomiskt bärkraftig. Stödet ska antingen täcka upp till 30 procent av driftskostnaderna för sjöfartsrutten, eller upp till 10 procent av kostnaderna för investering i omlastningsutrustning för projektet. Av budgetpropositionen 2017/18 framgår att ett Eco Bonus- system för sjöfarten ska införas på försök med 50 mkr per år under åren Därefter ska det utvärderas. Finansiering förstudie Kostnaden för förstudien är beräknad till 300 tkr. RF kan gå in med maximalt 50 procent med regionala utvecklingsmedel. För RF del är detta ett delegationsbeslut, som ligger hos regiondirektören. För de båda kommunernas del innebär detta en kostnad per kommun på mellan tkr. Tidplan och referensgrupp Det är angeläget att förstudien genomföras i dialog med de regionala aktörerna och att en mindre referensgrupp tillsätts med representanter från Oskarshamn och Borgholms kommuner, regionförbundet och Kalmar Läns Trafik AB (alt. adjungerade). Fortlöpande kontakter krävs även med de statliga intressenterna Vinnova, Energimyndigheten och Trafikverket. Kalmar Läns Trafik AB (KLT) ska kunna vara delaktiga i förstudien som huvudman för kollektivtrafik till sjöss och i synnerhet om det kan bli aktuellt med någon form av kollektivtrafik på sträckan Oskarshamn-Byxelkrok i framtiden. Resurspersoner är Christer Asplund, Place Invest AB och Andreas Westergren, Eurofeeder AB. Förstudien behöver vara slutförd i mitten på januari 2018 för att kunna säkerställa färjetrafik i någon form till sommarsäsongen 2018 och mer långsiktigt.

37 37 6 Resandeenkät Ölandsfärjan 2104 För att se på underlag och utveckla trafiken genomförde Regionförbundet i Kalmar län samt Oskarshamns och Borgholms kommuner en resandeenkät sommaren Syftet var att få bättre kunskap om resenären och resenärens behov. Resultatet var tänkt att användas i samband med diskussioner med berörda parter för framtida bidrag till trafiken för att den på lång sikt ska kunna drivas på ett stabilt sätt. 460 enkätsvar lämnades in. För arbetsgruppen (rev. 26/9)! Ted Lindquist Henrik Linnarsson Carolina Gunnarsson Oskarshamns kommun Borgholms kommun Regionförbundet Kalmar län

38 38 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll SOCIALNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ SN Överenskommelse Kalmar län, länsgemensam ledning i samverkan. Bakgrund På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta a t t anta Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Utdragsbestyrkande

39 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Missiv Förslag till beslut Förslag till beslut är att anta Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Bakgrund På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december 2018, parallellt med utvärderingen tas en ny överenskommelse fram. Denna överenskommelse gäller från till Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

40 40 2 Praktiska anvisningar kopplat till den nya lagen om samverkan Parallellt med framtagandet av överenskommelsen har en ny arbetsgrupp bildats med kompetens att ta fram praktiska anvisningar kopplat till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar syftar till att understödja processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering av överenskommelsen. Kontaktperson: Camilla Freedeke, Regionförbundet i Kalmar län, csn@rfkl.se, tfn: Ordförande Gudrun Johnsson Vice ordförande Sofia Hartz

41 41 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutad av Länsgemensam ledning i samverkan Överenskommelsens parter Landstinget Kalmar län Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Kommunerna kallas nedan gemensamt kommunerna och var för sig kommunen. Landstinget Kalmar län kallas landstinget. Kommunerna och Landstinget gemensamt kallas nedan parterna. 2. Inledning Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs d.v.s. patienten är utskrivningsklar. Parterna är överens om att en god utskrivningskvalitet leder till att den enskilde känner sig trygg och delaktig. Genom god och säker läkemedelsbehandling och bedömning av hälsotillståndet hos individer i hemmet enligt systematisk bedömningsstruktur kan inskrivning i slutenvården undvikas. Parterna ska arbeta strukturerat med det vårdpreventiva arbetet. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

42 42 Sida 2 av 7 Den medicinska och tekniska utvecklingen har möjliggjort att den enskilde i ökad omfattning kan få vård av god kvalitet på ett tryggt och säkert sätt i hemmet. Överenskommelsen syftar även till att tydliggöra parternas roller. Ansvaret för landstingets öppna vård i hemmet belyses särskilt. Denna överenskommelse avseende somatiska och psykiatriska sjukdomar träder i kraft 1/ Under 2018 utvärderas överenskommelsen och revideras. 3. Definitioner Målgrupp Målgruppen är personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården samt landstingets öppenvårdsmottagningar. I avtalet kallad den enskilde eller patienten. Fast vårdkontakt En namngiven person som utses av verksamhetschefen inom den öppna vården enligt 6:e kap 2 Patientlagen (2014:821). Utskrivningsklar Den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården (Socialstyrelsens termer och begrepp). Hemmet Med hemmet avses både ordinärt och särskilt boende. Landstingets öppenvård Innefattar specialistvård, psykiatri och primärvård. Samordnad individuell plan (SIP) Vård och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård och omsorgsplanering (Socialstyrelsens termer och begrepp). Samtycke Samtycke till informationsöverföring mellan huvudmän och medgivande till hembesök och hemsjukvård ska inhämtas. Det räcker med ett muntligt samtycke som ska dokumenteras i patientens journal. Den aktuella vårdgivaren ansvarar för att inhämta patientens samtycke. Presumtivt samtycke bygger på att personalen förutsätter att patienten vill att en åtgärd ska genomföras utan att samtycke kan uttryckas muntligt eller skriftligt.

43 43 Sida 3 av 7 4. Syfte och Mål Syfte Åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. 5. Parternas ansvar Alla parter har ansvar för att genomföra effektiva planeringsprocesser. Parterna ska tillhandahålla resurser och informationsöverföringssystem så att den enskilde kan komma hem på ett tryggt sätt efter en slutenvårdsvistelse. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att SIP utförs utifrån vad som är bäst för den enskilde, företrädesvis i hemmet. Det är landstingets öppenvård som kallar till SIP. I undantagsfall kan någon av de andra parterna kalla till SIP under sjukhusvistelsen. Alla berörda parter har ansvar för att medverka i att en SIP upprättas och följs upp. Kommunens ansvar Ansvarar för att patienten kan lämna sjukhuset när denne meddelats utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när landstinget kallar till SIP. Landstingets ansvar Slutenvård Inskrivningsmeddelande skickas till kommun och berörda öppenvårdsenheter i landstinget inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla personuppgifter och beräknad utskrivningsdag. Behandlande läkaren bedömer att patienten är utskrivningsklar. Patienten får skriftlig information inför hemgång. Nödvändig information för patientens fortsatta hälso- och sjukvård och socialtjänst överförs till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. Specialisthjälpmedel och medicinteknisk utrustning utifrån Landstingets ansvar ska vara tillgängliga för patienten. Har skyldighet att medverka när öppenvård eller kommun kallar till SIP. Öppenvård Fast vårdkontakt ska ha utsetts i landstingets öppenvård innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Den utsedda fasta vårdkontakten ska kalla till SIP senast tre dagar efter att en underrättelse mottagits om att patienten är utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när kommun kallar till SIP.

44 44 Sida 4 av 7 Klar för hemgång Landstingets ansvar enligt ovan ska vara uppfyllt innan patienten meddelas utskrivningsklar till kommunen. Slutenvården ansvarar för att landstingets ansvar är uppfyllt. När meddelande utskrivningsklar har skickats börjar utskrivningsklara dagar att räknas. Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Vid överföring av en patient från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan bifogas ansökan till förvaltningsdomstolen som beslutar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) respektive lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Chefsöverläkaren inom psykiatrin ansvarar för kallelse och genomförande av en samordnad vårdplan. Den enskilde behöver inte ge sitt samtycke. Av den samordnande vårdplanen ska det framgå vilka behov patienten har av insatser, vilka enheter vid landsting, kommun eller annan huvudman som svarar för respektive insats. 6. Processen om samverkan vid utskrivning Processen ska stödjas av Praktiska anvisningar samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård som fastställs och beslutas av Länsgemensam ledning i samverkan senast den 31 december Kalmar läns modell Kalmar läns modell bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. En förutsättning för att uppnå ovanstående är att samtliga parter tar sin del av ansvaret och bygger upp effektiva processer och rutiner. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning sker gällande genomsnittligt antal dagar per län inom somatisk vård. Kalmar län hade under 2016 i genomsnitt 2,68 utskrivningsklara dagar. Uppföljningsindikatorn utskrivningsklara dagar för 2018 (enl. punkt 4) är 2,0. Länsgemensam ledning beslutar årligen om nivån för indikatorn utskrivningsklara dagar. Antalet utskrivningsklara dagar kommer följas per kommun och månadsvis. Halvårsvis sker uppföljning av genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar per kommun. Vid negativ utveckling ska aktuella verksamhetsansvariga från landsting och kommun analysera orsaker samt genomföra åtgärder. Utskrivningsklara dagar inom den psykiatriska vården redovisas separat.

45 45 Sida 5 av 7 Statistik hämtas från Kvalitetsportalen Detta kommer successivt flyttas över till Vården i siffror Under 2018 kommer även statistik från den psykiatriska vården att redovisas från SKL. Uppföljning sker av antalet SIP:ar som görs mellan landstinget och kommunerna, redovisas halvårsvis. Individens upplevda delaktighet följs i nationella mätningar så som nationella patientenkäter och öppna jämförelser. Uppföljning av avvikelser sker halvårsvis. Beredningsgruppen i Länsgemensam ledning har ansvar att sammanställa ovanstående samt redovisa i Länsgemensam ledning som en stående punkt på dagordningen. Ekonomisk reglering För de kommuner som har mer än tre utskrivningsklara dagar i genomsnitt under en månad ska resultatet analyseras tillsammans med landstingets sluten- och öppenvård. Landstinget ansvarar för att kalla aktuell kommun. I analysen ska orsaken till överskridande utskrivningsklara dagar tydliggöras utifrån kommunens och landstingets ansvar (se punkt 5 parternas ansvar). De dagar där landstinget inte uppfyllt sitt ansvar ska exkluderas från totalen och genomsnittet räknas om. Om genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar, efter omräkning, fortsatt överstiger tre per månad sker debitering på individnivå för de dagar som överstiger tre utskrivningsklara dagar. Kommunen debiteras 6 285: - per dygn i 2017 års prisnivå, beloppet räknas upp årligen enligt centrala direktiv. Eventuella kostnader betalas retroaktivt. Psykiatrin följer reglerna som ovan. Ekonomisk reglering sker dock när utskrivningsklara dagar överstiger 20 på individnivå under Överenskommelsen testas under 2018, beslut om fortsatt ekonomisk överenskommelse tas inför Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse skall i första hand lösas av 1. Verksamheterna på tjänstemanna-/chefsnivå 2. Länsgemensam ledning i samverkan 3. Kommunchef/direktör och Landstingsdirektör 4. Primärkommunala nämndens presidium och landstingsstyrelsens presidium I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse lösas genom förhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar.

46 46 Sida 6 av 7 9. Uppföljning, utvärdering och revideringar i överenskommelsen Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december Uppföljning av överenskommelsen ska följa särskild plan enligt punkt 7. Ändring av och/eller tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av parterna och i förekommande fall godkända av parternas beslutande organ. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens huvudsakliga innehåll, exempelvis språkliga ändringar, anpassning till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan initieras och godkännas av Länsgemensam ledning i samverkan. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 10. Överenskommelsen ikraftträdande och upphörande Denna överenskommelse gäller från och med till och med Överenskommelsen förlängs automatiskt 1 år i taget och revideras vid behov, under förutsättning att den godkänns av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt att samtliga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma överenskommelse med landstinget. Överenskommelsen kan sägas upp i sin helhet, med en uppsägningstid på 6 månader, och för samtliga parter, var för sig, efter beslut i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

47 47 Sida 7 av 7 Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Denna överenskommelse har upprättats i 13 likalydande exemplar och utväxlats mellan parterna. Landstinget Kalmar län.. Namn Namnförtydligande Borgholms kommun.. Namn Namnförtydligande Emmaboda kommun.. Namn Namnförtydligande Hultsfreds kommun.. Namn Namnförtydligande Högsby kommun.. Namn Namnförtydligande Kalmar kommun.. Namn Namnförtydligande Mönsterås kommun.. Namn Namnförtydligande Mörbylånga kommun.. Namn Namnförtydligande Nybro kommun.. Namn Namnförtydligande Oskarshamns kommun.. Namn Namnförtydligande Torsås kommun.. Namn Namnförtydligande Vimmerby kommun.. Namn Namnförtydligande Västerviks kommun.. Namn Namnförtydligande

48 48 PROTOKOLL Borgholm Energi AB Dnr 2017/102 Förrådslokal Osten Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att föreslå KS att godkänna investeringen för att permanenta Osten som framtida permanent kommunförråd och uppdra åt Borgholm Energi att påbörja projektering samt upphandling av förrådsbyggnad och upplag. Beräknade investeringskostnader framgår i tjänsteskrivelse. Sammanfattning av ärendet För att förrådsverksamheten på fastigheten Osten ska fungera tillfredställande krävs utrymmen för kallgarage, rörförråd, spolhallar, verkstad och spolplatta. Ett förslag till nybyggnation om ca 610m² samt spolplatta om ca 70m² presenteras i bilaga. Oavsett om förrådsverksamheten ska permanentas på Osten eller placeras på annan fastighet så är behovet av dessa utrymmen nödvändigt för att verksamheten ska kunna fungera. Placeringen av byggnad utgör samtidigt en avgränsning mot Sandgatan vilket medför en stor förbättring mot nuvarande stängsel och upplag. Placering enligt bifogat förslag strider inte mot detaljplanen. Dagens sammanträde Fastighetschef Tobias Selldén föredrar ärendet. Ordföranden finner att styrelsen beslutar att föreslå KS att kommunförrådets tillfälliga flytt till Osten blir den permanenta lösningen samt att kostnadsförslaget enligt tjänsteskrivelsen tillhörande detta beslut 2017/102 daterad godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samt bilagor. Skickas till Fastighetschef Tobias Selldén Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

49 49 Tjänsteutlåtande Sida /102 Avdelning: Fastigheter Handläggare Tobias Selldén E-post: tobias.sellden@borgholm.se Tel: Mottagare: Styrelsen BEAB Förrådslokal Osten förråd/garage/verkstad/spolhall/upplag Förslag till beslut Styrelsen beslutar att godkänna start projektering samt upphandling av förrådsbyggnad och upplag. Sammanfattning av ärendet För att förrådsverksamheten på fastigheten Osten ska fungera tillfredställande krävs utrymmen för kallgarage, rörförråd, spolhallar, verkstad och spolplatta. Ett förslag till nybyggnation om ca 610m² samt spolplatta om ca 70m² presenteras i bilaga. Oavsett om förrådsverksamheten ska permanentas på Osten eller placeras på annan fastighet så är behovet av dessa utrymmen nödvändigt för att verksamheten ska kunna fungera. Placeringen av byggnad utgör samtidigt en avgränsning mot Sandgatan vilket medför en stor förbättring mot nuvarande stängsel och upplag. Placering enligt bifogat förslag strider inte mot detaljplanen. Samtal med Suez gällande kontor och uppställning för sopbilar pågår för annan möjlig lokalisering. Plats för upplag av grus och sand planeras i det nordvästra hörnet i form av flyttbara lego -element. Upplaget är bygglovspliktigt och söks samtidigt med bygglov för nybyggnation förråd. Tidningsbärarna har idag 6 parkeringsplatser som BEAB har behov av. Avtalet löper fram till och måste sägas upp senast Möjligen kan vi lösa deras platser tillfälligt om byggnation kommer igång tidigare än så. En möjlighet till är placering av dessa på hammaren 8 om avtal med fastighetsägaren är klar vid byggstart. Kostnadskalkyl för produktionen har utförts av Björn Nilsson på Kåremo Teknik, övriga kostnader kalkylerade av Tobias Selldén. Gottfridssons flyttfirma har idag enligt avtal 200m² yta för uppställning. Denna flyttas, till det nordvästra hörnet av fastigheten intill planerade upplagsfickor. Denna yta utgörs av prickmark dvs får ej bebyggas, vilket gör den lämplig till ren uppställningsyta. Dialog med Räddningstjänsten har förts, de har inga synpunkter på byggnationen. Dialog med skyddsombud för Gata/park samt VoA pågår.

50 50 Tjänsteutlåtande Sida /102 Långsiktig strategi 1. Tillbyggnad av förråd och upplag för att klara befintlig verksamhet under en övergångsperiod. 2. Ombyggnad i befintliga lokaler för att tillse de behov av personalutrymmen som är nödvändigt för en långsiktig lösning. Flera olika alternativ finns inom fastigheten. Kostnad för detta beräknas ligga mellan 4 och 6mkr. 3. En önskvärd och strategiskt god lösning med många synergier är att frigöra ytor i form av nuvarande hyreslokaler inom fastigheten för att även kunna inrymma elnätsförrådets verksamhet. Grov kostnadskalkyl Slag Kostnad Produktion ,00 kr Projektering ,00 kr Bygglov ,00 kr KA ,00 kr Besiktning ,00 kr LGH-avgift VA/D ,00 kr ÄTA ,00 kr Totalt: ,00 kr Övriga kostnader Asfaltsarbeten och avrinning nordöstra delen av fastigheten: ,00kr (denna kostnad finns redan budgeterad i tillfällig förrådsflytt ). Tillkommer: upplag för grus och sand ,00kr En mer exakt kalkyl kommer att tas fram efter genomförd projektering. Total kostnad för förrådsbyggnad samt upplag: ,00kr Ekonomisk hyreskalkyl Se bilaga 2. Tidplan Projektering v38-42 Upphandling v43-46 Avtalsspärr v47-48 Genomförande v50-maj -18

51 51 Tjänsteutlåtande Sida /102 Beslutsunderlag Bilaga 1 plan och fasadritningar, 3D-visualisering Bilaga 2 ekonomisk hyreskalkyl Bilaga 3 Upplags-plan och exempelbild Skickas till Fastighetschef Tobias Selldén

52 52

53 53 Objektid Benämning Fördelning Avskrivningstid INDUSTRIH. SMÖRBL.13 YTTERTAK 11% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 FASAD 11% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 STOMME 25% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 FÖNSTER 12% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 INRE YTS 16% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 VENTIL. 8% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 EL 5% INDUSTRIH. SMÖRBL.13 VVS 12% % Investeringskostnad Investering Avskrivning per år Nybyggnation Osten Yttertak Fasad Stomme Fönster Inre yts Ventilation El VVS Drift per år Gemensamma fördelade kostnader (per objekt) Avkastning 7% Avkastning 3% Årlig Hyra 7% avkastning Årlig Hyra 3% avkastning Per m² 7% Per m² 3% Break Even 0% avkastning Break Even hyra per m² kr kr kr kr kr 796 kr

54 54

55 55

56 56 WESTERLUND ARKITEKTKONTOR AB KOLSTADGATAN BORGHOLM TEL OSTEN 1, BORGHOLM TILLBYGGNAD 3-D BILDER UPPDRAG NR 1737 MW RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE DATUM FHK ANSVARIG SKALA NUMMER BET

57 NY ASFALT ST C102 BURSPRÅK C110 NY ASFALT LASTNING C101 KONTOR C103 LAGER st PAUSRUM KONTOR OMKL. T/D KONTOR C108 PAUSRUM C107 OMKL. C104 D C105 Stpr T C106 LAGER C109 LAGER C111 a LAGER C113 TRP C114 NY ASFALT LAGER C112 TRANSPORTÖR- RUM A105 BRÄNSLELAGER A101 a BEFINTLIG ASFALT KORRIDOR A108 T A115 KOMPRESSORRUM A104 Stpr Avl. Stpr ASKRUM A102 ELC A118 PASS A116 TRP T A114 OMKL. A113 EL- OCH AUTOMATIK- RUM A107 +2,50 PANNHALL A103 +2,15 PAUSRUM A117 VERKSTAD A109 ST/F-D A112 PASSAGE A110 PASS A111 +2,15 KONTROLLRUM A106 SLUSS RESERVKRAFTRUM B102 LOKAL B FÖRRÅD B103 KABELRUM B118 RUM B117 STÄLL- VERKSRUM B116 PUMPRUM B102 NYTT GRÄS TRAFO B115 ELC NYTT GRÄS DRIFTRUM B114 PANNRUM PANNRUM OLJETANKSHUS FD TRAFO B113 B112 ELPANNA NY PLANTERING SANDGATAN m NORR WESTERLUND ARKITEKTKONTOR AB KOLSTADGATAN BORGHOLM TEL KV OSTEN 1, BORGHOLM TILLBYGGNAD SITUATIONSPLAN UPPDRAG NR 1737 MW RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG SKALA NUMMER :500/A3 A01 BET

58 PAUSRUM A117 VERKSTAD A109 A112 PASSAGE A110 RESERVKRAFTRUM B102 FÖRRÅD B KABELRUM B118 RUM B117 STÄLL- VERKSRUM B116 TRAFO B115 SPOLPLATTA KALLGARAGE KALLGARAGE KALLGARAGE KALLFÖRRÅD SPOLHALL SPOLHALL VERKSTAD VERKSTAD RÖR ELC DRIFTRUM B114 PANNRUM FD B113 TRAFO B BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign. BYGGLOVHANDLING KV OSTEN 1, BORGHOLM TILLBYGGNAD UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE DATUM WESTERLUND ARKITEKTKONTOR AB KOLSTADGATAN 177, BORGHOLM TEL MW PLAN ANSVARIG SKALA NUMMER BET A1/1:100 A3/1:200 A02

59 TILLBYGGNAD FASAD SÖDER FASAD NORR lutn. 6º BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign. BYGGLOVHANDLING KV OSTEN 1, BORGHOLM TILLBYGGNAD FASAD VÄSTER TILLBYGGNAD SEKTION WESTERLUND ARKITEKTKONTOR AB KOLSTADGATAN 177, BORGHOLM TEL UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE 1737 MW DATUM ANSVARIG FASADER OCH SEKTION SKALA NUMMER BET 1:100/A1 1:200/A2 A03

60 60 Utdrag protokoll Miljö- och hallbarhetsberedningen, Borgholms kommuns hållbarhetspolicy Förslag Ordförande Sune Axelsson presenterade Magnus Karlsson, hållbarhetsstrateg. Magnus kommer under år 2017 arbeta ca 30 % av sin totala arbetstid med uppdrag till och från miljö- och hållbarhetsberedningen. Inför dagens sammanträde har Magnus inkommit med förslag till hållbarhetspolicy för Borgholms kommun. Magnus Karlsson redogjorde för sitt förslag till hållbarhetspolicy för Borgholms kommun. Byggstenarna till denna policy återfinns i FN:s globala mål Agenda 2030 för hållbar utveckling (Bilaga 1), samt i det nationella generationsmålet med de 16 miljökvalitetsmålen och etappmålen (Bilaga 2). Till denna policy behövs program tas fram för att arbete utifrån policy ska kunna bedrivas. Policyn: Klargör ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelse, nämnd, förvaltning/förvaltningschef, chefer och medarbetare. Beskriver genomförandet Förslag Planering Genomförande Utvärdering Styr uppföljning och utvärdering Anger att kommunen vid upphandlingar ska prioritera hållbara alternativ. Magnus informerade även om att Länsstyrelsen utvärderar måluppfyllelse för 13 av 16 miljökvalitetsmål, också regionala mål som de själva sätter upp. Sammanställning görs och sänds till Naturvårdsverket för vidare presentation till regeringen. Efter Magnus redovisning diskuterades innehållet. Staffan Larsson gav tillbakablick på hösten 2016, då hållbarhetskommissionen besökte Borgholms kommun och den återkoppling som gavs efter besöket. Staffan gjorde även redovisning av det arbete som gjordes vid miljö- och hållbarhetsberedningen sammanträde vilket även det utgick ifrån FN:s globala mål. För hållbarhetsarbetet, utifrån målen behövs att handlingsplaner behövs tas fram, att alla förvaltningar berörs, samt att det införs i förvaltnings- och affärsplaner.. Förslag om redovisning till kommunfullmäktige/kommunstyrelse gavs av både Staffan och Magnus. Hela gruppen diskuterade om hur ofta utvärdering ska göras, och hur framtagande av policy och program ska ske och på vilken nivå beslut om dessa ska tas. Förslag: Policy bör politiken ansvara för och program tjänstemän. Beslut Miljö- och hållbarhetsberedningen beslutar

61 61 att ställa sig bakom framtaget förslag som gjorts av Magnus Karlsson, med komplettering av Staffan Larssons redovisade material (Bilaga 3).

62 62

63 63 HÅLLBARHETSPOLICY FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2017

64 64 Hållbarhetspolicy för Borgholms kommun Hållbar utveckling - Borgholms kommuns ansvar och roll En policy är riktlinjer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Det övergripande syftet är att beskriva kommunens syn på sitt ansvar för att uppnå ett hållbart samhälle. Själva policyn nedan uttrycker riktlinjerna för kommunens hållbarhetsarbete. Kommunen är den i särklass viktigaste lokala aktören för en hållbar utveckling. Det gäller både den egna verksamheten och det geografiska området. Kommunen är myndighet (samhällsplanering, byggande, miljö), verksamhetsutövare, ansvarig för utbildning av unga, informatör och en förebild. Hur kommunen agerar gör skillnad. Kommunen klargör härmed att den tar ansvar för de 17 globala hållbarhetsmålen, no oil och det nationella generationsmålet med de 16 miljökvalitetsmålen och etappmålen. Kommunen kommer att arbeta aktivt för att målen uppnås. Hållbarhetspolicy riktlinjer för hållbarhetsarbetet Borgholms kommun skall vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta skall uppnås genom att kommunen jobbar för uppfyllelse av FNs Agenda 2030 och det nationella generationsmålet genom att uppfylla de 16 miljökvalitetsmålen. Detta innebär att: Kommunen utformar ett hållbarhetsprogram som beskriver de åtgärder som skall genomföras för att nå hållbarhetsmålen Hållbarhetsprogrammet styr hur arbetet ska gå till på en nivå som möjliggör genomförande i verksamheterna Nämnderna, förvaltningarna och de kommunala bolagen skall bidra till utformningen av programmet och genomför åtgärder som leder till måluppfyllelse Hållbarhetsprogrammet implementeras i den dagliga verksamheten vid samtliga kommunala förvaltningar, bolag och verksamheter Vid upphandling ställer kommunen tydliga krav på leverantörerna med utgångspunkt från innehållet i hållbarhetsprogrammet Ansvarsfördelning Ansvaret för att hållbarhetspolicyn och hållbarhetsprogrammet omsätts i praktisk handling har kommunstyrelsen. Ansvarig förvaltning för framtagande, uppföljning och utvärdering av hållbarhetsprogrammet är Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningscheferna ansvarar för att innehållet i kommunens hållbarhetspolicy och de delar av hållbarhetsprogrammet som berör respektive verksamhet kommuniceras till medarbetarna.

65 65 Det är chefernas och arbetsledarnas ansvar att säkerställa att hållbarhetspolicyn följs och att hållbarhetsprogrammet genomförs. Alla medarbetare inom Borgholms kommun och de kommunala bolagen har ett ansvar. De är även kommunens ansikte mot kommuninnevånare och besökare. Därför skall de hålla sig informerade om målen och åtgärderna i hållbarhetsprogrammet och agera i enlighet därmed. När varor och tjänster upphandlas/inköps är det beställarens ansvar att ställa hållbarhetskrav. Genomförande Hållbarhetsarbetet skall ske metodiskt och vara en självklar del i den dagliga verksamheten. Hållbarhetsperspektivet skall finnas med i allt beslutsfattande och genomsyra alla steg i processen. Det innebär att hållbara alternativ prioriteras hela vägen från förslag till planering och genomförande eller upphandling. Vid uppföljning och utvärdering av resultaten skall hållbarhetsperspektivet vägas in och ges hög prioritet. Efterhand som arbetet mot målen fortlöper skall hållbarhetsprogrammet årligen uppdateras. Borgholms kommun skall också delta i det regionala hållbarhetsarbetet. Borgholms kommun skall också delta i det regionala hållbarhetsarbetet och uppfylla de åtaganden som följer av att Borgholms kommun är en eko-kommun. Uppföljning och utvärdering För att arbetet med hållbar utveckling ska bli effektivt krävs regelbunden uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering av Borgholms kommuns hållbarhetsprogram skall ske med utgångspunkt från de regionala och nationella uppföljningarna. Det som framkommer vid denna uppföljning skall när det är nödvändigt användas för att göra förändringar i programmet så att det enklare kan implementeras i praktiken. Hållbarhetsberedningen kan i samband med uppföljning och utvärdering peka ut fokusområden. Utpekade områden skall sedan ges högsta prioritet i det kommunala hållbarhetsarbetet under det efterföljande året. Bakgrund till innehållet i hållbarhetspolicyn På ett toppmöte i september 2015 antogs FNs program Agenda 2030 som är en handlingsplan med 17 mål och 169 delmål (1). Målet med Agenda 2030 är att uppnå en ekonomisk-, ekologisk- och socialt hållbar utveckling och handlingsplanen har tydligt åtgärdsfokus. Miljö- och hållbarhetsfrågor är intimt förknippade med demokratin och demokratiska beslutsprocesser. Världen står genom FN och Agenda 2030 enade i frågan om hur människans framtid ska formas. Det hållbara samhället ska uppnås genom att värna om människorna och demokratin Ett viktigt mål är att till år 2030 skapa fredliga-, rättvisa-, fria- och jämställda samhällen utan fattigdom och med människor vid god fysisk- och psykisk hälsa. Välmående och friska människor har kapacitet att engagera sig i samhällsfrågor och hantera miljö- och klimatutmaningarna.

66 66 Det övergripande målet för svensk miljöpolitik kallas för generationsmålet och lyder: Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i vårt land är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet fastställdes år 1999 av riksdagen och skall uppnås till år För att konkretisera generationsmålet och underlätta arbetet med måluppfyllelse finns det 16 miljökvalitetsmål (2). De beskriver det miljötillstånd vi eftersträvar till år 2020, och är resultatinriktade. För att underlätta möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen och därmed också generationsmålet finns också etappmål. De nationella miljökvalitetsmålen motsvarar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling enligt Agenda De globala hållbarhetsmålen har tydligt åtgärdsfokus och integrerar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. De har dock tyngdpunkt på socialoch ekonomisk hållbarhet. Att arbeta med utgångspunkt från båda de här målsystemen ger en heltäckande målbild för hållbarhetsarbetet. I Kalmar län bedrivs hållbarhetsarbetet bland annat genom Kalmar läns klimatkomission som är ett samarbete mellan Regionförbundet och Länsstyrelsen. De regionala målen och strategierna har fått benämningen No Oil (3). Det finns tre övergripande mål med arbetet. Kalmar län ska till år 2030 eliminera nettoutsläppen av fossil koldioxid. Samtidigt ska en hållbar tillväxt främjas med fler jobb och mer export. Slutligen ska länets energianvändning effektiviseras. Ett sätt att nå dessa mål är att satsa på produktion av biogas. Källor 1) Regeringskansliet. Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. 2) Naturvårdsverket (2016). De Svenska miljömålen En introduktion. ISBN: Arkitektkopia AB. Bromma. 3) Kalmar läns klimatkomission (2010). Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar. NoOil),%20M%C3%A5l%20och%20strategi.pdf

67 67 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2017/ UN Beslut Projekt Åkerboskolan yttrande till Kommunstyrelsen Sammanfattning Ordförande Lennart Andersson (S) föredrar ärendet och lämnar ordet fritt. Lars-Göran Andersson (S) framför att yttrandet speglar hela problematiken och tillstyrker. Jeanette Thygesen (FÖL) vill ha mer information om det yttrande som ska lämnas över till kommunstyrelsen den 24 oktober innan nämnden kan lämna sitt yttrande till kommunstyrelsen och yrkar på återremiss. Eva Flyckt (S) menar att yttrandet är en beskrivning av nuläget och inte ett beslut om projektet, två skilda saker. Lennart Andersson (S) ställer sig bakom yttrandet. Jeanette Thygesen (FÖL) frågar förvaltningschef Helena Svensson om det finns något nytt, något mera att utveckla i yttrandet. Helena Svensson informerar att det är ett yttrande på hela projektet, inte att ta ställning till ett förslag. Johan Petersson (MP) har inget att erinra mot detta yttrande. Diskussioner förs i ärendet. Jeanette Thygesen (FÖL) återtar sitt yrkande. Mötet går till beslut. Beslutsunderlag Förslag till yttrande daterad den 4 september 2017 Arbetsutskottets beslut den 18 september Arbetsutskottet föreslår nämnden a t t anta yttrandet daterat 4 september 2017 som sitt eget och överlämna till kommunstyrelsen. Beslut Utbildningsnämnden beslutar a t t anta yttrandet daterat 4 september 2017 som sitt eget och överlämna till kommunstyrelsen. Reservation (Bilaga 1) Utdragsbestyrkande

68 68 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Godkänner inte yttrandet som sitt eget. Jeanette Thygesen (FÖL), Sofie Jakobsson (-). Beslut expedieras till kommunstyrelsen. Ajournering kl Utdragsbestyrkande

69 69

70 70 YTTRANDE Datum Diarienummer 2017/ Sida 1(6) Helena Svensson, Utbildningsnämndens yttrande kring projekt Åkerboskolan Beskrivning av ärendet Åkerboskolan firar 50 år Lokalerna är gamla, slitna och anpassade för en större elevkull än vad som finns på skolan idag. Kommunfullmäktige har i investeringsbudgeten avsatt 18 miljoner kronor för renovering av skolan. Fastighetsavdelningen har fått i uppdrag av KS att ta fram förslag. En arkitektfirma har av fastighetsavdelningen fått i uppdrag att ha dialog med skolans personal kring vilka behov som finns. När förslaget från arkitekterna kom, var slutsumman på ca 95 miljoner för renovering eller ca 100 miljoner för nybyggnation. Varken utbildningsnämnden eller förvaltningskontoret har varit delaktiga i processen, men kommunstyrelsen beslutade att inhämta ett yttrande från utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens yttrande Att Norra Öland behöver sin skola är nämndsledamöterna i utbildningsnämnden överens om, men den skulle kunna se ut på olika sätt. Elevutveckling på Åkerboskolan Åkerboskolan är byggd för 2-3 paralleller men idag är det bara en klass per årskurs. Det är inte så få elever så att man skulle kunna ha s.k. B-form och slå ihop årskurser, utan det ligger på i snitt elever per årskull. Läsåret 2008/09 var det 243 elever på skolan och sedan har antalet minskat med i snitt 10 elever per år. Minskningen har planat ut de senaste åren och i prognosen nedan är minskningen i snitt 6 elever per år. Prognosen framåt i diagrammet nedan tar inte hänsyn till någon in- eller utflyttning utan en konstant elevgrupp. Hittills i år har det fötts lika många barn i upptagningsområdet som under hela 2016, men det är omöjligt att veta om det är en tillfällig ökning eller en uppåtgående trend års nyfödda är inte med i statistiken. Borgholms kommun Hemsida E-post kommun@borgholm.se Organisationsnr Postadress Box Borgholm Besöksadress Torget Östra Kyrkogatan 10 Telefon vx Fax Bankgiro PlusGiro

71 Borgholms kommun 71 Datum Diarienummer 2017/ Sida 2(6) Elevutveckling Åkerboskolan / Antal elever På 14 år minskar alltså skolan enligt prognosen med drygt 100 elever. Per årskurs ser utvecklingen ut enligt nedan: Elevutvecklingen per årskurs Läsår F S:a

72 Borgholms kommun 72 Datum Diarienummer 2017/ Sida 3(6) En framtidsskola i glesbygd Att bygga en skola 2017 av 2017 års modell vore olyckligt. Den nuvarande skolan har stått i 50 år. Om vi tänker den svindlande tanken att en ny skola ska stå i 50 år så är vi framme Om den framtiden vet vi mycket lite idag, men vi kan sia om att hållbar miljö utan fossila bränslen, digitalisering och flexibilitet med största sannolikhet spelar en viktig roll. Kairos Future som är ett internationellt erkänt framtidsforskningsinstitut har startat ett forskningsprojekt som de kallar Skola De inleder sin beskrivning av projektet så här: Sjuåringarna som i höst börjar första klass träder in på arbetsmarknaden omkring år Vad vet vi om samhället som de ska vara redo för? Ja, vad hade vi kunnat gissa 1997 om dagens samhälle, bara som en jämförelse? Det vi vet är att under barnens skoltid kommer digitalisering och automatisering förändra vardagen och arbetslivet till oigenkännlighet för oss alla. I den globala tankeekonomin kommer samhällets utveckling än mer än idag bero av människors kreativitet och lärande. För att lyckas förbereda våra unga inför den framtiden spelar skolan en unikt viktig roll, i en tid med stora möjligheter men också utmaningar. ( Skola 2031) En skola som byggs idag ska alltså rusta elever för en framtid som vi bara kan gissa oss till hur den kommer att se ut. Då kan man också fundera över hur Löttorp med omnejd kommer att se ut befolkningsmässigt i framtiden. Som vi såg ovan på elevsiffrorna så minskar antalet barn i kommunens norra del. Kairos Future har också gjort en studie kring hur människor väljer att flytta och varför. De har kommit fram till att människor som flyttar inom landet gör det för att göra karriär på olika sätt. De har identifierat följande 7 karriärvägar : Platskarriär platsen som helhet i sig är så attraktiv att man flyttar dit. Den vanligaste karriären som motiverar 50% av flyttarna. Bostadskarriär man flyttar för att få en bättre bostad. Bostadskarriären motiverar 44% av flyttarna. Framtidskarriär man bedömer att framtidsutsikterna är bättre på platsen man flyttar till. Framtidskarriären motiverar 33% av flyttarna. Avståndskarriär man flyttar på grund av minskade avstånd och restider. Avståndskarriären motiverar 20% av flyttarna. Arbetskarriär man flyttar på grund av att man fått ett (nytt) jobb eller att arbetet flyttade. Arbetskarriären motiverar 18% av flyttarna. Återkomsten man flyttar hem igen till en plats där man bott tidigare. Återkomsten motiverar 15% av flyttarna.

73 Borgholms kommun 73 Datum Diarienummer 2017/ Sida 4(6) Relationskarriär man flyttar på grund av partnerns skäl snarare än egna motiv. Relationskarriären motiverar 13% av flyttarna. ( Varför flyttar vi del 1) De största anledningarna är alltså att platsen i sig är attraktiv, att boendet och framtidsutsikterna är bättre. Det är ganska få som flyttar tillbaka till den ort man kommer ifrån. Man har också sett att människor mellan 18 och 27 i större utsträckning gör framtidskarriär medan människor över 27 i högre grad gör platskarriär och bostadskarriär. Vad människor finner attraktivt har också undersökts av Kairos Future och de kommer fram till att det är olika men ordet närhet framträder starkt i undersökningen. Det kan vara närhet till bra kommunikationer och arbete men också till förskola/skola, kommunal service eller naturen. För Ölands del är inflyttningen med största sannolikhet ett resultat av platskarriär att man finner platsen så attraktiv att man vill bo här. Det visar ju också den stora inflyttningen av äldre befolkning att det inte är jobb som drar utan platsen i sig. Det behöver man ha med i tanken när man beslutar sig för hur kommunens skollandskap ska se ut. Av denna anledning bör lokalerna vara flexibla och gå att använda av andra aktörer än bara skolan. Kanske går det att ha verksamhet för äldre i anslutning? Biblioteket finns redan i anslutning till skolan idag kanske kan man bygga vidare på en idé om ett integrerat samhälle som skapar mötesplatser för både unga och gamla. Även förskolan bör tas med i diskussionen kring nya lokaler. Löttorps förskola har dåliga lokaler idag och Böda förskola (Sandhorvan) har väldigt få barn. Ett helhetsgrepp kring förskola/skola i förhållande till samhällsutvecklingen på norra Öland behöver diskuteras. Digitalisering Den största förändringen i samhället i stort de senaste decennierna är digitaliseringen. I skolan har vi gått från att dela ut verktyg till att använda de möjligheter digitaliseringen erbjuder. Programmering kommer in i grundskolans reviderade läroplan från 2018 och en ny skola måste vara rustad för detta. Kanske är just digitaliseringen norra Ölands utvecklingspotential, kanske är virtuella klassrum det man ska satsa på snarare än traditionellt utrustade salar? Vid både en renovering och en nybyggnation är detta frågor man måste ställa sig. Fjärrundervisning är en marknad som växer sig allt starkare. Genom fjärrundervisning kan en skola som har svårt att rekrytera lärare inom alla kompetenser koppla upp sig mot lärare virtuellt. Det bygger på att det finns andra lärare som är fysiskt närvarande och hjälper eleverna, men den specifika kompetensen, t.ex. i språkundervisning får man genom fjärrundervisningen. I Norrbotten som har stora avstånd prövar man med denna modell. Då kan man anställa lärare som undervisar på flera skolor utan att behöva förflytta sig över stora avstånd mellan lektionerna. Bl.a. SKL jobbar aktivt för att man ska ändra i skollagen och tillåta att kommuner

74 Borgholms kommun 74 Datum Diarienummer 2017/ Sida 5(6) samverkar genom fjärrundervisning i högre utsträckning än idag. Detta kan vara ett sätt att behålla kvaliteten på Åkerboskolan på sikt, när lärarbristen blir mer kännbar än idag. F-9 eller F-6? En fråga man bör ställa sig är om det är realistiskt att utifrån elevunderlaget ha ett högstadium (årskurs 7-9) på Åkerboskolan. Lärare som är legitimerade för undervisning på högstadiet har som regel 2-5 ämnen som de får undervisa i. T.ex. är matematik och NO-ämnen en vanlig kombination, eller svenska och SO-ämnen. Vissa ämneslärare kan ha bara ett ämne i sin utbildning, t.ex. slöjd, idrott eller musik. För att skapa heltidstjänster för ämneslärare är det optimala att ha flera klasser per årskull. I bästa fall kan man då ha en eller flera ämneskollegor att samarbeta med. Så är det inte på Åkerboskolan och om kommunen ska fortsätta ha högstadium på Åkerboskolan ska man vara medveten om att det är svårt att få behöriga lärare som vill stanna. Särskilt svårt är det att rekrytera och organisera språkundervisningen. Idag delar man språklärare med Slottsskolan vilket gör att lärarna måste åka mellan skolorna. På låg- och mellanstadiet är lärarna bredare i sin kompetens, eftersom utbildningskraven är lägre i varje enskilt ämne. Här kan man bilda arbetslag runt eleverna eftersom det också finns fritidshemspersonal att samarbeta kring eleverna med. En möjlighet är att eleverna går på Slottsskolan i Borgholm från årskurs 7, särskilt om kommunfullmäktige skulle besluta att flytta tillbaka årskurs 6 från Slottsskolan till låg- och mellanstadieskolorna. Dock blir det långa skolresor för den elev som bor i t.ex. Byxelkrok eller Grankullavik som ligger ca 6,5 mil från Borgholm. Läsåret 2017/18 är det 23 elever i årskurs 7-9 som bor norr om Löttorp. En fråga att ställa sig i sammanhanget är också om barnfamiljer kommer att välja att bosätta sig på norra Öland om man vet att barnen ska åka 2-2,5 timmar i buss varje dag från årskurs 7. Åkerboskolan har idag och under en längre tid haft mycket goda kunskapsresultat som visat sig i slutbetygen för årskurs 9. Eleverna blir behöriga till gymnasiet och kommer in på sina gymnasieutbildningar med höga meritpoäng. Det lilla formatet med en klass per årskurs kan vara gynnsamt för skolutveckling, där personalgruppen är liten och tajt och kan genomföra förändringsarbete som ger effekt. Detta skulle kunna förändras med en flytt till Slottsskolan, men det finns egentligen inget som talar varken för en förbättring eller en försämring resultatmässigt. Slottsskolan har också goda resultat, men det är svårt att jämföra enheter med så stor skillnad i antal elever. Borgholms kommuns skolor har en klass per årskull i alla skolor utanför Borgholms centralort. En skola med flera parallella klasser i samma årskurs kan drivas mer kostnadseffektivt i och med att lärarpersonalen kan användas mer optimalt, gruppstorlekar kan anpassas m.m. Då kan mer resurser istället läggas på utveckling och insatser mot elever med särskilda behov. Borgholms skolor som ligger utanför centralorten blir betydligt svårare att driva inom samma elevpeng, alltså behöver mer medel fördelas till de mindre skolorna per elev. Detta är ett politiskt ställningstagande att

75 Borgholms kommun 75 Datum Diarienummer 2017/ Sida 6(6) ha förskola/skola i hela kommunen, för att den kommunala servicen ska finnas i hela kommunen. Väljer man att satsa på en F-9-skola i Löttorp måste man också vara beredd att satsa mer pengar per elev i både egen verksamhet och därmed i ersättning för de elever som går hos annan huvudman. Var ska skolan ligga? I de förslag som tagits fram av arkitekter och fastighetsavdelningen har man förutsatt att skolan ska ligga där den är idag, även om det skulle handla om en nybyggnation. Det är kanske det bästa stället, men detta bör ändå lyftas till diskussion, inte minst utifrån aspekten rivningskostnad. En allaktivitetspark ska byggas i Löttorp kanske borde skolan ligga i anslutning till den? Oavsett så bör en diskussion kring hela samhället Löttorp och norra Öland föras innan ett sådant beslut tas. Fler frågor än svar Att yttra sig i denna fråga ger kanske fler frågor än svar. Det är ett stort beslut som ska tas och mycket pengar, tid och engagemang som ska investeras. Utbildningsnämndens sammanfattade råd till kommunstyrelsen är följande: - Gör en djuplodande förstudie med utgångspunkt i den verksamhet som ska bedrivas i framtiden istället för byggnaden i sig. Här är det viktigt att utbildningsnämnden och förvaltningskontor är delaktiga från början. - Ta beslut om hur kommunen vill utveckla samhället kring norra Öland i stort. Vilka ska bo där i en framtid? Hur ska näringsliv, föreningsliv och samhällsservice interagera och utveckla samhället? - Om en nybyggnation blir aktuell, ta beslut om var skolan ska ligga baserat på behov och möjligheter. - Ta hänsyn till IT-investeringar och hållbar energi i investeringsanslaget. - Undersök möjligheter till ekonomiska bidrag från EU för landsbygdsutveckling där skolan är en del i en helhet. Lennart Andersson Ordf. utbildningsnämnden Helena Svensson Utbildningschef

76 76 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ KS Inriktningsbeslut, projekt Åkerboskolan. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde informerade fastighetsstrateg Maria Drott om genomförd förstudie ombyggnation Åkerboskolan för kommunstyrelsens arbetsutskott och utbildningsnämndens arbetsutskott. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att kommunledningskontoret under hösten 2016 startar upp programskedet för projektet och då även förstudien i samarbete med lärare och elever förslagsvis som ett arkitektprojekt. Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde information om projektet. Förstudien som tar upp två olika förslag kommer att presenteras för politiker och verksamhet efter färdigställande. Upphandling av projektet kommer att ske i slutet av året. Arkitektfirman Tengbom har redovisat olika förslag för personalgruppen. Efter förstudien ska kommunen ta inriktningsbeslut vilket alternativ som förespråkas. Vid sammanträdet informerar fastighetsstrategen om arbetet med förstudien och förutsättningarna för de olika lokalerna. - Skolan är byggd för tre paralleller, idag finns endast en klass i varje årskurs. - många lokaler står tomma under skoltid ex fritids. Förslag finns på samutnyttjande av lokalerna. - Skolbyggnaden är kvm. Föreslagen renovering skulle resultera i en skola på kvm och en nybyggnation kvm. - kostnad ca kronor/kvm vid en ombyggnation och kronor/ kvm vid en nybyggnation. Totalt ca 90 mkr. Vid mötet diskuteras - olika förslag på utformning av skolan. - förslag på eventuell bussning till Borgholm en dag/vecka för de mest kostnadskrävande ämnena: no och slöjd. - elevutvecklingen. Ledamöterna i de båda arbetsutskotten konstaterade att ärendet ska behandlas vid nästkommande kommunstyrelsesammanträde för inriktningsbeslut hur projektet ska gå vidare; med val av nivå och olika alternativ. I tjänsteskrivelse redovisas förstudie för två alternativ gällande ombyggnation alternativt nybyggnation av Åkerboskolan. Förstudien kan ligga till grund för vidare ställningstagande och inriktning för uppdrag till ekonomiavdelning och fastighetsavdelning. Utdragsbestyrkande

77 77 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer Förfrågan om konsulttjänst för arkitekt i samband med förstudie för upprustning och ombyggnad av Åkerboskolan gick ut till sammanlagt tre arkitektfirmor i närområdet. Tengbomgruppen AB i Kalmar lämnade anbud för direktupphandling. Planeringen startade i december 2016 och Workshop hölls för all personal Därefter följde fyra avstämningsmöten mellan arkitekter och referensgrupp från Åkerboskolan samt ett studiebesök på Smaragdskolan i Färjestaden tillsammans med arkitekterna. Parallellt arbetade konsult från Tengbom med stöd från controller på ekonomiavdelningen med kalkyler för två alternativ; A ombyggnad/tillbyggnad ca 3000m2/1550m2 och alternativ B nybyggnad 3600m2. Kostnadsuppskattning Alternativ A: Ombyggnad av hus 1 (skolbyggnad och bibliotek) kr Kök och matsal kr Rivning av hus 2 (teknik) kr Hus 3 (gymnastik) kr Hus 4 (paviljong) kr Markanläggning kr Total entreprenadkostnad kr Tillbyggnad Totalt inkl. byggherrekostnader och 10 % oförutsett kr kr OBS! rivningskostnad 1,5 mkr direkt kostnad ingår inte i investering Alternativ B: Nybyggnad inkl. mark- och byggherrekostnader samt 10 % kr (rivningskostnad 4,5 mkr direkt kostnad ingår inte) Jämförelse årlig kostnad Alt A (mkr) Alt B (mkr) Entreprenadkostnad 93,5 95,5 Rivning (direkt kostnad) 1,5 4,5 Summa investering Årlig avskrivning 3,4 2,2 Årlig drift/underhåll 1,1 0,6 Summa årlig kostnad 4,5 2,8 Alternativen har stora direkta kostnader för rivning som inte är avskrivningsbara samt restvärden som finns i byggnader som föreslås rivas. Utdragsbestyrkande

78 78 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer Direkta kostnader för alt A är 1,5 mkr för alt. B 17,2 mkr. Alt B har dock ca 1,7 mkr lägre årlig kostnad på grund av längre avskrivningstid. Kommunledningskontorets bedömning Prisnivån är satt utifrån 2016 och osäkerheten är ca +-15 % i tidigt skede men påverkar inte jämförelsen. Entreprenadkostnaderna förutsätter en upphandling av entreprenad i konkurrens. Projekteringskostnad ingår men inte övriga byggherrekostnader som till exempel myndighetsavgifter, kapitalkostnader eller kostnad för sanering. Konsekvensanalys Den totala investeringssumman oavsett alternativ överskrider kommunens årliga totala investeringsutrymme. Alternativet att inte göra mer än felavhjälpande åtgärder riskerar i förlängningen att lokaler blir utdömda på grund av dålig arbetsmiljö. Att dela upp ett omfattande investeringsprojekt i till exempel 2 eller 3 etapper kan underlätta för den ekonomiska planeringen men kan ev. bli ansträngande för verksamheten. Viss avlastningskapacitet finns i den inhyrda paviljongen samt eventuell möjlighet till bussning för specialämnen. Vid dagens sammanträde redogör Fredrik Genberg från Arkitektfirman Tengbom för processen och visar schematiska förslag hur en ny- eller ombyggd skola skulle kunna se ut. Yrkanden Stig Bertilsson (C) yrkar på återremiss då facknämndens viljeyttring saknas och fler förslag bör presenteras innan beslut om inriktningsbeslut. Marcel van Luijn (M) yrkar på återremiss med tydliga uppdrag. Sofie Jakobsson (KD) yrkar på återremiss med tidsplan med inriktning mot utbyggnad i tre etapper samt integrering av nyrenoverade köket. Sofie Loirendal (FÖL) yrkar på återremiss då underlag saknas om lokalernas skick. Ilko Corkovic (S) yrkar på återremiss för att ta fram underlag för lokalernas skick, alternativ användning av befintliga lokaler, begränsa kostnaden, möjlighet till framtida lokalbehov genom tillbyggnation. Per Lublin (nöp) yrkar på återremiss. Vidare att allmän debatt bör gälla. Claes Horn af Rantzien (MP) återremiss för analys, etapplanering, utbyggnadsmöjligheter samt giftfri miljö. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen föreslår återremiss utifrån flera Utdragsbestyrkande

79 79 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer olika anledningar vilka sammanställs i beslutet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar a t t a t t återremittera ärendet för vidare utredning gällande: - analys av lokalernas skick. - etapp-planering både för ombyggnation och nybyggnation. - utbyggnadsmöjligheter framtida behov. - slutresultat giftfria lokaler. - eventuellt bevarande av gymnastiksal, kök och förskola. - inhämtande av facknämndens yttrande. återrapportering ska ske vid kommunstyrelsens möte 24 oktober Utdragsbestyrkande

80 80 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer 352 Dnr 2015/ KS Redovisning av elevers val av skola; utredning och handlingsplan. Vid kommunstyrelsens sammanträde lyftes fråga om en plan för att minska antalet barn som väljer att gå i grundskola i andra kommuner. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog till utbildningsförvaltningen att till kommunstyrelsen snarast redovisa hur många elever som under senaste femårsperioden valt grundskolor i andra kommuner. Av redovisningen ska framgå antal elever, totalt och fördelat på till vilka skolor samt anledningen till skolvalet om den är känd. Till kommunstyrelsen sammanträde redovisade utbildningsförvaltningen att för år 2015/ 2016 har 42 elever valt att gå i andra skolor; 11 på Ölands Friskola, 29 i Mörbylångas kommunala skolor (28 på Gårdbyskolan och 1 på Skansenskolan) och 2 på specialskolor i Kalmar. Vid sammanträdet redogjorde dåvarande nämndsordförande Monica Enberg (S) för redovisningen och vilka åtgärder som vidtagits för att göra Gärdslösa skola attraktivare. Kommunstyrelsen uppdrog till utbildningsnämnden att - utreda varför eleverna lämnar kommunens skolor. - utvärdera beslutet att låta 6:orna gå i Slottskolan samt även fråga eleverna i åk 5 hur de känner inför detta och åk 7 hur de trivs i skolan. - utifrån utredningen och utvärdering ta fram en handlingsplan för att mildra elevtappet till grannkommunerna. Utredningen och handlingsplanen ska återrapporteras till kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden godkände genomförd utredning och överlämnar densamma till kommunstyrelsen. Av rapporten framgår att anledningen till att vårdnadshavare väljer annan skola till sina barn är till största delen att skolan i annan kommun ligger närmare geografiskt och att skolan i Runstens lades ner I rapporten presenteras: - bakgrund. - metod. - resultat - förslag till handlingsplan. - slutsatser och rekommendationer. Det noteras att handlingsplanen har godkänts av utbildningsnämnden, däremot finns ingen rekommendation om vidare politiskt hantering av förslagen i Utdragsbestyrkande

81 81 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum Paragrafer handlingsplanen. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar redovisning till kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande

82 82 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ UN Beslut - Redovisning av Elevers val av skola Sammanfattning Utvecklingsledare Jan Erik Carlsson samt stabschef Kim Jakobsson redogör för ärendet. Kommunstyrelsen beslutade att ge utbildningsnämnden i uppdrag att - Utreda varför eleverna lämnar kommunens skolor. - Utvärdera beslutet att låta 6:orna gå i Slottsskolan samt även fråga eleverna i årskurs 5 hur de känner inför detta och åk 7 hur de trivs i skolan. - Utifrån utredningen och utvärderingen ta fram en handlingsplan för att mildra elevtappet till grannkommunerna. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till förvaltningen att utföra uppdraget från kommunstyrelsen. På grund av byte av ordförande i utbildningsnämnden och byte av förvaltningschef har utredningen försenats, men påbörjades under vårterminen De tre punkterna ovan redovisas i två separata utredningar, en avseende varför elever lämnar kommunens skolor samt förslag till handlingsplan och en avseende utvärderingen av beslutet att låta åk 6 gå på Slottsskolan. Jan Erik Carlsson framförde att i frågan varför elever väljer andra kommuner så finns det inte några entydiga svar, mycket handlar om geografi och syskon som går på t.ex. Gårdbyskolan. Ledamöter ställer frågor som besvaras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2017 Elevers val av skola, utredning och handlingsplan, daterad 11 augusti 2017 reviderad den 16 augusti Arbetsutskottets förslag till beslut den 15 augusti Arbetsutskottet föreslår nämnden att att godkänna rapporterna som utbildningsförvaltningen tagit fram i ärendet. godkänna den föreslagna handlingsplanen med ändring, borttagande av utredningsalternativet Gärdlösa/Runsten. Beslut Utbildningsnämnden beslutar Utdragsbestyrkande

83 83 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer att att godkänna utredning som utbildningsförvaltningen tagit fram i ärendet samt överlämna till kommunstyrelsen. godkänna den föreslagna handlingsplanen, reviderad den 16 augusti Beslut expedieras till Kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande

84 84 Antal elever i annan kommun Skola Läsår 2015/2016 Läsår 2014/2015 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Läsår 2011/2012 Ölands friskola Kalmar Waldorf Mörbylånga Regnbågen Kalmar 1 1 Täby 1 Kalmar Wasa Aneby Oasen Torslunda skola 1 Jönköping 1 Specialskola Solhaga Kalmar 1 1 Skansenskolan

85 85

86 86 UTREDNING Datum Diarienummer 2015/ Sida 1(7) Helena Svensson, Reviderad Elevers val av skola Varför lämnar elever Borgholms kommuns skolor? Uppdragsgivare: Kommunstyrelsen

87 Borgholms kommun 87 Datum Diarienummer 2015/ Sida 2(7) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade bland annat att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utreda varför eleverna lämnar kommunens skolor samt utifrån utredningen och utvärderingen ta fram en handlingsplan för att mildra elevtappet till grannkommunerna. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till förvaltningen att utföra uppdraget från kommunstyrelsen. På grund av personalbyten både i nämnd och förvaltningsledning har utredningen kommit till stånd först nu. Anledningen till att vårdnadshavare väljer annan skola till sina barn är till största delen att skolan i annan kommun ligger närmre geografiskt och att skolan i Runsten lades ner Elevers val av skola

88 Borgholms kommun 88 Datum Diarienummer 2015/ Sida 3(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Metod Resultat Handlingsplan Slutsatser och rekommendationer...7 Elevers val av skola

89 Borgholms kommun 89 Datum Diarienummer 2015/ Sida 4(7) 1 Bakgrund Borgholms kommun har ca 100 elever som går i grundskolan i annan huvudmans regi. Det utgör 10% av elevunderlaget och gör att kommunen tvingas betala stora summor i interkommunal ersättning och ersättning till fristående skolor. Av denna anledning vill kommunstyrelsen göra en undersökning av anledningen till att vårdnadshavare väljer annan skola till sina barn samt ta fram en handlingsplan för hur Borgholms kommun kan minska andelen elever som går till annan huvudman. Av de elever som väljer annan huvudman går flertalet i Mörbylånga kommun eller på Ölands friskola i Färjestaden. Några elever går också i Kalmar kommun. År 2013 genomförde utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun en större besparing vilket fick till följd av att Runstens skola och en del av Köpings skola lades ner. I samband med detta flyttades också årskurs 6 till Slottsskolan från alla skolor förutom Åkerboskolan. 2 Metod Utbildningsförvaltningen har under vårterminen 2017 i ledningsgruppen diskuterat uppdraget, delat med sig om sina erfarenheter till varandra kring varför vårdnadshavare och elever valt skolor i annan kommun samt planerat enkätundersökning och intervjuer av vårdnadshavare som valt att placera sina barn i annan kommun. Ledningsgruppen har även gått igenom en äldre undersökning som genomförts av Slottsskolan genom intervju med ett antal elever som valt annan skola inför årskurs 7. Utbildningsförvaltningen har skickat ut enkäter till 20 vårdnadshavare som är folkbokförda i Borgholms kommun vars barn går i Mörbylånga kommun. Enkäterna har gått ut via mail och totalt svarade 8 vårdnadshavare på enkäten. Motsvarande undersökning kunde inte göras för vårdnadshavare med barn på Ölands friskola då friskolan inte kunde tillhandaha mailadresser. Rektorn i södra rektorsområdet, Helena Stegert, har genomfört intervjuer med vårdnadshavare till femåringar som inför höstterminen 2017 aviserat att de ska gå i skola i annan kommun. Elevers val av skola

90 Borgholms kommun 90 Datum Diarienummer 2015/ Sida 5(7) 3 Resultat Utifrån enkäten till vårdnadshavare med barn i Mörbylånga kommun (8 svar av 20), intervjuer med vårdnadshavare på Runstens förskola med barn födda 2011 samt en äldre undersökning på Slottsskolan kommer vi fram till följande resultat. Frågorna som ställdes var följande: 1. Varför valde du en skola i en annan kommun? 2. När valde du att ditt barn skulle gå i skola i en annan kommun? 3. Vad skulle ha fått dig att låta ditt barn stanna kvar i Borgholms kommun? 4. Vilken är ditt barns nuvarande skola? Av de 8 enkätsvaren har 7 valt att deras barn skulle gå i skola i en annan kommun för mer än 2 år sedan och 1 valt för ett till två år sedan. 7 av vårdnadshavarna har barn i Gårdby skola medan 1 vårdnadshavare har barn i Glömminge skola. De 7 vårdnadshavare som intervjuandes har valt Gårdby skola till sina barn. Följande anledningar lyfts fram. De två översta anges av flest. Geografi En del vårdnadshavare arbetar i Kalmar eller väljer skola i annan kommun för att den ligger närmare. Nedläggning av Runstens skola En del vårdnadshavare tog upp nedläggningen av Runstens skola som anledning och att de anser att det sköttes på ett dåligt sätt. Kvalitet Några vårdnadshavare har en bild av att Mörbylånga kommun är mer professionella än Borgholms kommun. Årskurs 6 på Slottskolan Några vårdnadshavare vill att deras barn ska gå årskurs 6 på mellanstadieskola. Goda erfarenheter från Gårdby skola En del vårdnadshavare, barnets syskon eller kompisar till barnet går eller har gått på Gårdby skola med goda erfarenheter från skolgången. Föreningar mellan Runsten och Gårdby Någon vårdnadshavare tog upp att det är naturligt att välja Gårdby skola för att Runsten och Gårdby sammanförs genom fritids- och idrottsaktiviteter, vilket gör att barnen har sina kompisar i Gårdby. Elevers val av skola

91 Borgholms kommun 91 Datum Diarienummer 2015/ Sida 6(7) De elever som har gått årskurs 6 på Slottskolan och valt att gå årskurs 7 på skola i en annan kommun har i en äldre undersökning uppgett att de satt sig i kö redan på mellanstadiet eller tidigare. Anledningarna har varit att de bland annat upplevde en hård miljö eller dåligt rykte kring Slottsskolan eller att de valt friskola för att de erbjuder alternativa arbetsmetodet eller exempelvis konståkning på skoltid och närhet till ishall mm. Till hösten 2017 är det endast två elever som lämnar Slottsskolan för Ölands friskola mellan åk 6 och 7. 4 Förslag till handlingsplan Marknadsföring Borgholms kommun har många goda kvalitéer i sin skolverksamhet. Vi bör göra olika marknadsföringsinsatser av dessa. Informationsmaterial till vårdnadshavarna inför val av skola i till förskoleklassen ska tas fram. Satsning på och marknadsföring av kulturskolans aktiviteter ska ingå i materialet. En beskrivning av Borgholms skolors styrkor tas fram. Där ingår bland annat elevernas kunskapsresultat, andel behöriga lärare, klasstorlek, satsning på specialpedagogik, ute och innemiljö, värdegrund mm. Den beskrivningen kan sedan användas som ett gemensamt marknadsföringsmaterial i flera sammanhang. Skolskjuts Skolval Erbjuda fria skolskjutsar inom kommunen oavsett skolval. Det innebär också att vårdnadshavarna ska göra ett aktivt val av skola inför starten av förskoleklass. Elevers val av skola

92 Borgholms kommun 92 Datum Diarienummer 2015/ Sida 7(7) 5 Slutsatser och rekommendationer Det är svårt att påverka geografi och föreningsliv över kommungränsen varför vi bör satsa på: Ta fram ett marknadsföringsmaterial som beskriver Borgholms skolors styrkor. Erbjuda fria skolskjutsar och ett aktivt skolval. Kim Jakobsson Stabschef Jan-Erik Carlsson Utvecklingsledare Elevers val av skola

93 93 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015/ Sida 1(2) Helena Svensson, Redovisning av elevers val av skola; utredning och handlingsplan Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta att att godkänna rapporterna som utbildningsförvaltningen tagit fram i ärendet godkänna den föreslagna handlingsplanen Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge utbildningsnämnden i uppdrag att - Utreda varför eleverna lämnar kommunens skolor. - Utvärdera beslutet att låta 6:orna gå i Slottsskolan samt även fråga eleverna i årskurs 5 hur de känner inför detta och åk 7 hur de trivs i skolan. - Utifrån utredningen och utvärderingen ta fram en handlingsplan för att mildra elevtappet till grannkommunerna. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till förvaltningen att utföra uppdraget från kommunstyrelsen. På grund av byte av ordförande i utbildningsnämnden och byte av förvaltningschef har utredningen försenats, men påbörjades under vårterminen De tre punkterna ovan redovisas i två separata utredningar, en avseende varför elever lämnar kommunens skolor samt förslag till handlingsplan och en avseende utvärderingen av beslutet att låta åk 6 gå på Slottsskolan. Beslutsunderlag Översyn av skolorganisationen i Borgholms kommun - Utredning och utvärdering kring placering av årskurs 6, , dnr 2018/50-008, reviderad Borgholms kommun Hemsida E-post kommun@borgholm.se Organisationsnr Postadress Box Borgholm Besöksadress Torget Östra Kyrkogatan 10 Telefon vx Fax Bankgiro PlusGiro

94 Borgholms kommun 94 Datum Diarienummer 2015/ Sida 2(2) Elevers val av skola rapport om varför elever väljer skola i annan huvudmans regi samt förslag till handlingsplan, , dnr 2015/45-619, reviderad Konsekvensanalys Konsekvenserna av beslutet beskrivs i utredningarna. Helena Svensson Utbildningschef Beslut ska skickas till Kommunstyrelsen

95 95 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2015/ UN Beslut Medborgarförslag; Återför årskurs 6 till de skolor där de övriga mellanstadiet går. Sammanfattning Utvecklingsledare Jan Erik Carlsson samt stabschef Kim Jakobsson redogör för ärendet. Ärendet avser årskurs 6 som idag går på Slottsskolan och skulle vid ett återförande gå tillbaka till sina respektive mellanstadier i Rälla, Gärdslösa, Köpingsvik och Viktoria. Ett argument för att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna är att skolorganisationen bör följa läroplanens stadieuppbyggnad, vilket anses underlätta det pedagogiska uppdraget på flera plan under förutsättning att rätt kompetens kan organiseras till de aktuella skolorna. Det finns svårigheter med utnyttjandet av pedagogisk personal och lokaler för vissa ämnen. Här tillkommer även kostnadsfrågan som behöver utredas ytterligare. Elever och vårdnadshavare har delade åsikter där eleverna övervägande vill gå på Slottskolan och vårdnadshavarna övervägande vill att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna. Diskussion förs i ärendet ur både perspektivet lokalfrågor, lärarkompetens samt föräldrars och elevers inkomna synpunkter. Frågeställningar ställs mot olika argument. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 27 juli 2017 Översyn av skolorganisationen i Borgholms kommun daterad den 11 augusti 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut den 15 augusti Brev från föräldraråd Köping skola daterad den 21 augusti Sammanfattning, enkät angående sjätteklassarna placering i Borgholms kommun från föräldraråd Viktoriaskolan daterad 25 augusti Arbetsutskottet föreslår nämnden att avslå medborgarförslaget med motivering dels att den nya organisationen med årskurs 6 på Slottsskolan varit för kort tid för att kunna hinna sätta sig och dels att en tillbakaflytt av årskurs 6 kommer att innebära organisatoriska svårigheter vad gäller personal (språkundervisning, ämneslärare) och betydande kostnader för anpassning av lokaler. Förslag till beslut på mötet Eva Wahlgren (C) yrkar att utredningsförslagen presenteras med alternativa lösningar inklusive kostnader för dessa. Utdragsbestyrkande

96 96 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Eva Wahlgren (C) föreslår vidare att förvaltningen ser över upptagningsområdena för Köping Gärdslösa - Rälla inför skolstarten 2018/2019. Jeanette Thygesen (FÖL) yrkar att medborgarförslaget utreds vidare ur ett ekonomiskt och lokalmässigt perspektiv för att sedan ta upp ärendet till beslut igen när dessa utredningar är redovisade. Under diskussionen justerar Jeanette Thygesen (FÖL) sitt yrkande till att medborgarförslaget utreds vidare ur ett ekonomiskt och lokalmässigt perspektiv. Ajournering kl för diskussioner i partigrupperna. Mötet återupptas. Efter diskussioner inom partigrupperna är inte arbetsutskottets förslag till beslut aktuellt. Återstår yrkanden från Eva Wahlgren (C) och Jeanette Thygesen (FÖL) samt tilläggsförslag från Eva Wahlgren (c) att ta ställning till. Beslutsgång Ordförande ställer Eva Wahlgrens förslag mot Jeanette Thygesens förslag och finner att utbildningsnämnden beslutar enligt Jeanette Thygesens förslag. Beslut att att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att medborgarförslaget utreds vidare ur ett ekonomiskt och lokalmässigt perspektiv. avslå arbetsutskottets förslag. Beslut expedieras till kommunstyrelsen Beslutsgång Ordförande hör med utbildningsnämnden om de kan besluta enligt Eva Wahlgrens tilläggsförslag och finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förslaget. Beslut Utbildningsnämnden beslutar att förvaltningen ser över upptagningsområdena för Köping - Gärdslösa - Rälla inför skolstarten 2018/2019. Utdragsbestyrkande

97 97 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanträdesdatum Paragrafer Utdragsbestyrkande

98 98 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2015/ Sida 1(2) Helena Svensson, Medborgarförslag kring återgång av årskurs 6 till mellanstadieskolorna Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att besluta: att eller att eller att bifalla medborgarförslaget avslå medborgarförslaget utreda frågan ur ett ekonomiskt och lokalmässigt perspektiv för att sedan ta upp ärendet till beslut igen när dessa utredningar är redovisade Sammanfattning av ärendet Det främsta argumentet för att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna är att skolorganisationen bör följa läroplanens uppbyggnad, vilket anses underlätta det pedagogiska uppdraget på flera plan. Det finns dock en hel del svårigheter med att flytta tillbaka årskurs 6 så som utnyttjandet av pedagogisk personal och lokaler för vissa ämnen. Här tillkommer även kostnadsfrågan som behöver utredas ytterligare. Elever och vårdnadshavare har delade åsikter där eleverna övervägande vill gå på Slottskolan och vårdnadshavarna övervägande vill att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna. Beslutsunderlag Översyn av skolorganisationen i Borgholms kommun - Utredning och utvärdering kring placering av årskurs 6, , dnr 2018/50-008, reviderad Elevers val av skola rapport om varför elever väljer skola i annan huvudmans regi samt förslag till handlingsplan, , dnr 2015/45-619, reviderad Borgholms kommun Hemsida E-post kommun@borgholm.se Organisationsnr Postadress Box Borgholm Besöksadress Torget Östra Kyrkogatan 10 Telefon vx Fax Bankgiro PlusGiro

99 Borgholms kommun 99 Datum Diarienummer 2015/ Sida 2(2) Ärendet År 2013 genomförde utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun en större besparing vilket fick till följd av att Runstens skola och en del av Köpings skola lades ner. I samband med detta flyttades också årskurs 6 till Slottsskolan från alla skolor förutom Åkerboskolan. Detta ledde vidare till att Gärslösa skola renoverades några år senare som följd av att de tog emot elever från tidigare Runstens skola. Sedan tidigare hade både Gärdslösa skola och Runstens skola större renoveringsbehov inkom ett medborgarförslag om att man snarast möjligt återför årskurs 6 till mellanstadiet där det hör hemma, för elevernas bästa. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget för beredning samt att förslaget slutligt ska behandlas av Kommunfullmäktige. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till Utbildningsförvaltningen att bereda ärendet och återkomma med budgeterat förslag. På grund av byte av ordförande i utbildningsnämnden och byte av förvaltningschef har utredningen försenats, men påbörjades under vårterminen Konsekvensanalys Konsekvenserna beskrivs i ärendet tillhörande utredningar men behöver utredas vidare utifrån ett lokalperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Helena Svensson Utbildningschef Beslut ska skickas till Kommunfullmäktige

100 100 Översyn av skolorganisationen i Borgholms kommun Utredning och utvärdering kring placering av årskurs 6 Jan Erik Carlsson, utvecklingsledare Kim Jakobsson, stabschef Dnr 2015/ Reviderad

101 101 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag Syfte Metod Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp Arbetsgrupp Enkäter Andra kommuner, utredningar och studier kring övergångar Avgränsningar Resultat Enkätsvar Enkät till elever i årskurs Enkät till vårdnadshavare i årskurs Enkät till elever i årskurs Enkät till vårdnadshavare i årskurs Utvärdering kring placeringen årskurs Upplevda fördelar med årskurs 6 på Slottsskolan Upplevda fördelar med årskurs 6 på mellanstadieskolorna Vad säger andra? Övergångar Andra kommuner Slutsatser Läroplanernas utformning och betygsättning i årskurs Lokaler och organisation Elever och vårdnadshavare Andra alternativ Två förslag Förslag 1: Utforma skolorganisationen efter läroplanens utformning Förslag 2: Behålla befintlig skolorganisation Källförteckning

102 102 Sammanfattning Det främsta argumentet för att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna är att skolorganisationen bör följa läroplanens uppbyggnad, vilket anses underlätta det pedagogiska uppdraget på flera plan. Det finns dock en hel del svårigheter med att flytta tillbaka årskurs 6 så som utnyttjandet av pedagogisk personal och lokaler för vissa ämnen. Här tillkommer även kostnadsfrågan som behöver utredas ytterligare. Elever och vårdnadshavare har delade åsikter där eleverna övervägande vill gå på Slottskolan och vårdnadshavarna övervägande vill att årskurs 6 ska gå på mellanstadieskolorna. Vårdnadshavare lyfter fördelar med ett år extra på mellanstadiet utifrån trygghetsperspektivet och att vissa elever behöver ett år till i sin mognadsprocess innan de börjar på Slottskolan. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Slottsskolan omfattades under ett antal år av en större renovering som slutfördes år År 2013 genomförde utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun en större besparing vilket fick till följd av att Runstens skola och en del av Köpings skola lades ner. I samband med detta flyttades också årskurs 6 till Slottsskolan från alla skolor förutom Åkerboskolan. Detta ledde vidare till att Gärdslösa skola renoverades några år senare som följd av att de tog emot elever från tidigare Runstens skola. Sedan tidigare hade både Gärdslösa skola och Runstens skola större renoveringsbehov. Grundskolan är stadieindelad med lågstadium åk 1-3, mellanstadium åk 4-6 och högstadium åk 7-9 i och med införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kursplanerna är stadieindelade och det finns kunskapskrav för åk 1, 3, 6 och 9 i de olika ämnena, det är dock endast i åk 6 och 9 som det finns kunskapskrav i alla ämnen. Betyg sätts från och med årskurs 6. Timplanen kommer också att vara stadieindelad från Lärarutbildningen är sedan tidigare anpassad till stadieindelningen. 2

103 103 Före 2011 gällde läroplan 1994, LPO94, där fanns kunskapsmål för årkurs 5 och 9. Timplanen gällde för hela grundskoletiden och var inte uppdelad i årskurser eller stadier. Betyg sattes från och med årskurs 8. Det genomfördes nationella prov i årskurs 5 och Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade bland annat att ge utbildningsnämnden i uppdrag att utvärdera beslutet att låta 6:orna gå i Slottsskolan samt att fråga eleverna i åk 5 hur de känner inför detta och åk 7 hur de trivs i skolan. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till förvaltningen att utföra uppdraget från kommunstyrelsen inkom även ett medborgarförslag om att man snarast möjligt återför årskurs 6 till mellanstadiet där det hör hemma, för elevernas bästa. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget för beredning samt att förslaget slutligt ska behandlas av Kommunfullmäktige. Utbildningsnämnden beslutade att uppdra till Utbildningsförvaltningen att bereda ärendet och återkomma med budgeterat förslag var ett speciellt år i och med ett stort mottagande av nyanlända elever samt att nämndens ordförande och förvaltningschef slutade. Uppdragen påbörjades på nytt och genomfördes i stort under vårterminen Syfte Utifrån dessa uppdrag har utbildningsförvaltningen genomfört en utredning och en utvärdering kring placering av årskurs 6. Syftet är att kunna ge kommunfullmäktige ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv som underlag för att besluta huruvida årskurs 6 ska vara placerade på Slottsskolan eller på Rälla skola, Gärdslösa skola, Köping skola och Viktoriaskolan. 3

104 104 2 Metod 2.1 Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp Uppdragen kring årskurs 6 har diskuterats och planerats inom utbildningsförvaltningens ledningsgrupp under vårterminen Konsekvenser av flytten av årskurs 6 samt för och nackdelar med befintlig organisation kontra tidigare kunde diskuteras och alla fick tillfälle att beskriva sin syn på frågan. Ledningsgruppen beslutade vidare att tillsätta en mindre arbetsgrupp för utredningen och utvärderingen. 2.2 Arbetsgrupp Den arbetsgrupp som tillsatts för att arbeta med utredningen komponerades till stor del utifrån erfarenheter kring att ha eller att inte ha årskurs 6 på sin skola. Arbetsgruppen har använts för att planera utredningens upplägg, utformning och analys av enkäter till elever och vårdnadshavare samt att genom diskussion få ta del av de pedagogiska för- och nackdelar som har identifierats efter det att årskurs 6 flyttades till Slottsskolan. Gruppen bestod av: Göran Eliasson, rektor Slottsskolan, Kim Jakobsson, stabschef Marwin Johansson, tidigare rektor i södra rektorsområdet, Jan-Erik Carlsson, tidigare tf. förvaltningschef och utvecklingsledare Christina Lundberg, tidigare rektor Slottsskolan och rektor Köpings skola Helena Johansson Stegert, nuvarande rektor i södra rektorsområdet Helena Svensson, förvaltningschef 2.3 Enkäter För att få in synpunkter från elever och vårdnadshavare har arbetsgruppen utifrån diskussioner och beslutade uppdrag till utbildningsförvaltningen formulerat frågor till elever och vårdnadshavare i årskurs 5 och årskurs 6. Enkäterna har gått ut via mail och tagits fram i kommunens enkätprogram ES-maker. Då enkäterna gick ut under vårterminen bedömde arbetsgruppen att eleverna i årskurs 6 kunde ge bättre svar än eleverna i årskurs 7. Även vårdnadshavarna fick svara utifrån Skollagens krav kring delaktighet och då de har stor påverkan på exempelvis val av skola i annan kommun. 2.4 Andra kommuner, utredningar och studier kring övergångar Efter att ha fått in synpunkter från skolledare, elever och vårdnadshavare har vi sökt ytterligare information i form av forskning, studier samt erfarenheter från andra kommuner. Vi hämtat mycket information från liknande utredningar såsom Järfälla kommuns utredning kring i princip samma fråga. Järfällas utredning är bara drygt ett år gammal och har landat i liknande för och nackdelar som vi har kommit fram till. Även Kalmar kommun har relativt 4

105 105 nyligen utrett och genomfört en flytt av årskurs 6 tillbaka till mellanstadieskolorna som vi har studerat. 2.5 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till att genomföra uppdragen utifrån ett pedagogiskt och organisatoriskt perspektiv. Frågor som inte har behandlats fullt ut och som eventuellt måste behandlas är huruvida de mindre skolorna kan ta emot eleverna i årskurs 6 utifrån ett lokalperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Detta gäller även frågor kring matsal och tillagningskök. I och med att Köpings skolas gamla del har renoverats samt att Viktoriaskolan och Rälla skola tidigare huserat eleverna i årskurs 6 ser vi inga större problem kring lokalperspektiv med att organisera årskurs 6 på dessa skolor. Köpings skola kan dock komma att behöva ytterligare insatser och det kommer förmodligen bli ganska trångt på Viktoriaskolan men det skulle kunna lösas med att elever från Viktoriaskolan exempelvis förlägger lektioner på Slottskolan. Gärdslösa skola är den skolan där det eventuellt skulle kunna bli trångt att få plats med eleverna i årskurs 6. En av frågorna som behöver utredas tillsammans med fastighetsavdelningen är hur många personer ventilationen i respektive klassrum är anpassad för. En annan fråga gäller kök och matsalar och huruvida de kan anpassas till en återgång av årskurs 6 till mellanstadieskolorna. Kostnadsfrågorna är en annan fråga som är svår att utreda, särskilt innan fastighetsfrågan har utretts. En av dessa gäller skolskjutsupphandlingen med Kalmar Länstrafik och huruvida nya förhandlingar skulle uppstå om underlaget för respektive skolskjutsområde skulle förändras i hög grad. Kalmar Länstrafik har genomfört en upphandling med volymer från elevprognoser utifrån dagens organisation med årskurs 6 på Slottsskolan. En eventuell omorganisation skulle dock leda till kortare avstånd gällande skolskjuts för många elever. En ekonomisk utredning bör genomföras i samband med fastighetsavdelningens utredning. 5

106 106 3 Resultat 3.1 Enkätsvar Enkät till elever i årskurs 5 Enkäten som gick ut till elever i årskurs 5 frågade vilken skola de går i, hur de känner inför att gå årskurs 6 på Slottsskolan samt om de hellre hade gått kvar årskurs 6 på sin nuvarande skola. Det fanns också utrymme för egna kommentarer. Av de totalt 77 tillfrågade svarade 48 elever. På frågan om vilken skola eleverna går på svarade de enligt följande: Skola Antal % Gärdslösa skola 9 18,8 Rälla skola 8 16,7 Köpings skola 18 37,5 Viktoriaskolan 13 27,1 Totalt På frågan kring hur eleverna känner inför att på årskurs 6 på Slottsskolan svarade de enligt följande: Svar Antal % Mycket negativt 2 4,2 Negativt 2 4,2 Positivt 33 68,8 Mycket positivt 11 22,9 Totalt På frågan om eleverna hellre gått kvar årskurs 6 på sin nuvarande skola svarade de enlig följande: Svar Antal % Ja 9 18,8 Nej 28 58,3 Vet ej 11 22,9 Totalt De egna kommentarerna användes i mindre grad av eleverna i årskurs 5. De vanligaste svaren på om det var någonting eleverna ville tillägga var nej eller att de vill gå på Slottsskolan Enkät till vårdnadshavare i årskurs 5 Enkäten som gick ut till vårdnadshavbare till elever i årskurs 5 frågade hur de känner inför att deras barn ska gå årskurs 6 på Slottsskolan samt om de hellre hade velat att deras barn hade gått kvar årskurs 6 på sin nuvarande skola. Det fanns också utrymme för egna kommentarer. Av de totalt 112 tillfrågade svarade 67 vårdnadshavare. 6

107 107 På frågan hur vårdnadshavarna känner inför att deras barn ska gå årskurs 6 på Slottsskolan svarade de enligt följande: Svar Antal % Mycket negativt 17 25,4 Negativt 29 43,3 Positivt 17 25,4 Mycket positivt 4 6 Totalt På frågan om vårdnadshavarna hellre velat att deras barn skulle gått kvar på sin nuvarande skola svarade de enligt följande: Svar Antal % Ja 50 74,6 Nej 9 13,4 Vet ej 8 11,9 Totalt En del av vårdnadshavarnas beskriver att de tycker barnen är för små för att börja på Slottsskolan. De menar att eleverna inte är mogna nog och att det skulle vara tryggare med årskurs 6 på mellanstadieskolorna. En del vårdnadshavare tar upp att läroplanen och betygsättningen bygger på att eleverna betygssätts för årskurs 4 till årskurs 6. En del vårdnadshavare tar också upp att Slottskolan har ett dåligt rykte Enkät till elever i årskurs 6 Enkäten som gick ut till elever i årskurs 6 frågade vilken skola de gick på i årskurs 5, hur de upplever sitt första år på Slottsskolan samt om de hellre hade gått kvar årskurs 6 på sin förra skola. Det fanns också utrymme för egna kommentarer. Av de totalt 75 tillfrågade svarade 66 elever. På frågan vilken skola eleverna gick i årskurs 5 på svarade de enligt följande: Skola Antal % Gärdslösa skola 12 18,2 Rälla skola 7 10,6 Köpings skola 14 21,2 Viktoriaskolan 27 40,9 Annan skola 6 9,1 Totalt På frågan om hur eleverna upplever sitt första år på Slottsskolan svarade de enligt följande: Svar Antal % Mycket negativt 1 1,5 Negativt 4 6,1 Positivt 39 59,1 Mycket positivt 22 33,3 Totalt

108 108 På frågan om eleverna hellre hade gått kvar årskurs 6 på sin förra skola svarade de enligt följande: Svar Antal % Ja 9 13,6 Nej 46 69,7 Vet ej 11 16,7 Totalt De egna kommentarerna användes i mindre grad av eleverna i årskurs 6. De vanligaste svaren på om det var någonting eleverna ville tillägga var nej Enkät till vårdnadshavare i årskurs 6 Enkäten som gick ut till vårdnadshavare till elever i årskurs 6 frågade vilken skola deras barn gick årskurs 5 i samt om de hellre velat att deras barn hade gått kvar årskurs 6 på sin förra skola. Det fanns också utrymme för egna kommentarer. Av de totalt 112 tillfrågade svarade 68 vårdnadshavare. På frågan vilken skola vårdnadshavarnas barn gick årskurs 5 på svarade de enligt följande: Skola Antal % Gärdslösa skola 15 22,1 Rälla skola 6 8,8 Köpings skola Viktoriaskolan 30 44,1 Annan skola 0 0 Totalt På frågan om vårdnadshavarna hellre velat att deras barn hade gått kvar årskurs 6 på sin förra skola svarade de enligt följande: Svar Antal % Ja 32 47,1 Nej 28 41,2 Vet ej 8 11,8 Totalt En del av vårdnadshavarna tar upp trygghetsfrågan och att barnen inte är mogna för att gå årskurs 6 på Slottsskolan. De tar även upp att det blivit mindre lek i och med att deras barn börjar på Slottsskolan och att det behövs mer att göra på rasterna. Några vårdnadshavare tar även upp att det förekommer rökning på Slottsskolan. En del vårdnadshavare tar upp att deras barn trivs jättebra eller att det finns ämnesspecialiserade lärare och ämnesanpassade klassrum. 3.2 Utvärdering kring placeringen årskurs Upplevda fördelar med årskurs 6 på Slottsskolan Moderna språk 8

109 109 Moderna språk i årskurs 6 är betydligt lättare att organisera då eleverna går i årskurs 6 på samma skola. I och med att det finns flera språk att välja mellan och att flera skolor har en klass per årskurs i varierande storlekar skulle det kunna bli mycket små undervisningsgrupper om årskurs 6 ska läsa moderna språk på de mindre skolorna. Ett alternativ är att ha lärare i de olika språken åker runt till de mindre skolorna för att undervisa eller att eleverna åker buss till Slottskolan för att undervisas. Andra alternativ kan också vara olika former av block- eller distansundervisning. Betygsättning Då eleverna i årskurs 6 börjar på Slottsskolan får lärarna på Slottskolan 4 år på sig med eleverna för att förbereda dem inför betygsättningen i årskurs 9, som är det slutbetyg som eleverna söker in till gymnasiet på. Lärarna på Slottsskolan har en lång erfarenhet av att sätta betyg. Lektionssalar Slottsskolan har moderna och ämnesanpassade lektionssalar gällande exempelvis hemkunskap och kemi som kan bidra till en bättre undervisning. Slottsskolan har även avsatt en del av skolan för lektioner i årskurs 6 från och med läsår 17/18 vilket främst beror på en anpassning utifrån trygghetsaspekten. Lokalutnyttjande med årskurs 6 på Slottsskolan är effektivt med dagens organisation då alternativet skulle göra det trångt på exempelvis Gärdslösa skola och Viktoriaskolan medan Slottsskolan skulle ha för mycket lokaler Upplevda fördelar med årskurs 6 på mellanstadieskolorna Betygsättning och nationella prov i årskurs 6 Om eleverna går på mellanstadieskolorna skulle lärarna kunna sätta betyg på eleverna i årskurs 6 när eleverna fortfarande är kvar på sin mellanstadieskola. Eleverna betygssätts av lärare som har haft eleverna under hela mellanstadietiden. Idag sätter lärarna på Slottsskolan betyg på eleverna i årskurs 6 efter att ha haft dem i cirka 4 månader. Betygen sätts utifrån underlag från tidigare skolor samt resultat från nationella prov. Det ställer höga krav på överlämning av underlag inför betygsättningen mellan skolorna. En konsekvens om årskurs 6 går på mellanstadieskolorna blir även att pedagogerna på skolorna inte tappar sin bedömningskompetens vad gäller betygssättning. Följer stadieindelningen Om eleverna går på mellanstadieskolorna skulle det i högre grad följa läroplanens stadieindelning. Lärarutbildningen följer läroplanen utifrån undervisning i årskurserna 1 till 3, årskurserna 4 till 6 och undervisning i årskurserna 7 till 9. Kommande timplan kommer även att baseras på läroplanens olika stadier. Möjlighet till utelek Möjligheten till utelek är större på mellanstadieskolorna än vad Slottsskolan har att erbjuda i dag. Det finns ett annat utbud av fotbollsplaner och möjlighet till olika aktiviteter som inte finns på Slottskolan i dag. Slottsskolan har exempelvis en multiarena och en basketplan men som delas av betydligt fler elever än utemiljön på mellanstadieskolorna. 9

110 110 4 Vad säger andra? 4.1 Övergångar Ekström et al (2008) lyfter fram att övergången mellan mellanstadiet och högstadiet är tydligt markerad för eleverna i grundskolan. 1 Av de unga ses övergången som en av vuxenvärlden organiserad och sanktionerad övergång mellan barndom och ungdom. Även om denna för flera unga utvecklades till en kritisk händelse ur ett elev- såväl som ett livsperspektiv, uttrycktes närmast unisont att de inte skulle ha önskat en skola utan övergångar. De problem som lyftes fram som försvårande var kopplade till lärares och skolledares förhållningssätt, där grupprocesser kopplade till frågor om delaktighet och marginalisering ofta helt lämnades till ungdomarna själva att hantera. Även tidigare övergångar under skoltiden samt den till gymnasiet var kopplade till starka kollektiva upplevelser som kunde tolkas som passageriter. Skolverket påvisar i en rapport (2000) att om övergången sker mellan årskurs 5 och årskurs 6, finns en risk att eleverna i årskurs 6 bildar egna öar mitt i övergången. 2 Exempel ges där eleverna i år 6 hamnat i en gråzon med egna lärare och egna regler. Eleverna är inne i en känslig ålder, kraven ökar och de får ofta fler lärare än tidigare. Många elever känner ett tryck att leva upp till ett högstadiebeteende, t.ex. att upphöra med lek och bete sig coolt som en elevgrupp uttryckte det. Det finns en risk att rörelsebehovet tar sig andra uttryck. 2 Skolverkets rapport lyfter även fram att ett skolbyte mellan mellan- och högstadiet kan ses som en rit eller ceremoni för de elever som gör den. En ny period börjar i elevernas liv och skolbytet ses som ett steg i elevernas livsvandring. Även om skiftet mellan stadierna kan upplevas som stressfyllt för vissa är det inte fallet hos alla elever. Vid intervjuer med elever som går på F-9-skolor har en del elever framhållit att man saknar en övergång, det anses som tråkigt att gå på samma skola hela tiden. Vidare framhålls det i Skolverkets rapport att det finns en risk med en alltför stark fixering vid trygghet inom en sammanhållen grupp under längre tid då detta kan utgöra ett hinder för växande och utveckling. I Garpelins (2003) studie om övergången mellan mellan- och högstadiet beskrivs ungdomars upplevelser kopplade till övergången. 3 De positiva upplevelserna var främst kopplade till en känsla att få lämna barndomen, att få komma till en större skola och ta mer ansvar för sig själv. Dessutom uppstod nya utmaningar och nya kamratrelationer. Negativa upplevelser handlade främst om känslor om att ha blivit övergiven och sviken. Dessutom fanns upplevelser av marginalisering och utsatthet. För elever med någon form av svårighet, till exempel koncentrationssvårigheter eller beteendeproblem, kan förändringar eller omställningar inom skolan upplevas som extra svåra. 4 Att få möjligheten att välja kan innebära svårigheter för dessa grupper. För att möta dessa svårigheter är det enligt Nordahl, Sorlie, Manger och Tvevit (2007) extra viktigt med en fast struktur vid övergångar. Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det i forskningen finns en blandad bild av hur elever upplever övergången mellan mellanstadiet och högstadiet. 5 Vissa elever finner den spännande och lustfylld, andra förknippar den med krav och stress. Klart står i varje fall att nämnda övergång är och förblir en tämligen markerad del av skolgången för många elever. 4.2 Andra kommuner Kvalitet respektive resurser avgör hur man väljer att organisera sig. 5 Huddinge kommun, Sundbybergs stad och Sollentuna kommun har valt att organisera sig utifrån läroplanens uppbyggnad. Detta ses som mer logiskt och anses skapa goda förutsättningar för det 10

111 111 pedagogiska uppdraget. Sollentuna kommun valde att omorganisera sin skolverksamhet från årskurs 6 till 9 till en modell där brytningen sker efter årskurs 6 för att komma till rätta med brister med anknytning till betygsättning och utifrån läroplanens uppbyggnad. Botkyrka kommuns skolorganisation har ingen princip om hur årskurserna ska delas in och har skolor med olika indelning, bland annat både F-5, 6-9, F-6, 7-9 samt F-9. År 2010 genomfördes en förändring av skolans organisation i Kalmar kommun där vissa skolor som tidigare var högstadier också skulle omfatta åk 6 och alltså bli 6-9 skolor. 6 Låg och mellanstadieskolor skulle omfatta åk F-5. Kalmar kommun publicerade 25 september 2015 att Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar har beslutat att grundskolan i Kalmar ska återgå till att vara stadieindelad från och med höstterminen Skolorna organiseras som lågstadium, mellanstadium och högstadium, eller en kombination av dessa. Beslutet berörde samtliga skolor, men de som påverkades mest var de skolor som bestod av årskurs F-5 eller årskurs 6-9. Stadieindelningen skulle enligt beslutet börja gälla från och med läsåret 16/17. De tre främsta anledningarna till att beslutet om att återgå till stadieindelning tagits var: 1. Det har kommit nya styrdokument efter 2010 års förändring i skolorganisationen. De nya styrdokumenten bygger tydligt på en stadieindelning. 2. Kursplanerna för varje ämne är numera grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive årskurs 3, 6 och Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimation är kopplade till kursplanernas olika stadier. Lärarutbildningar följer denna indelning. Med de nya styrdokumenten i åtanke menade Kalmar kommun att det ur elevsynpunkt finns stora fördelar med stadieindelning. Eleverna behöver inte byta skola och lärare mitt i ett stadie, vilket ger två stora vinster. Dels planerar samma lärare innehållet för samtliga tre år i mellanstadiet, vilket säkerställer en tydlig koppling till kursplanernas innehåll. Dels kan läraren basera elevernas betyg på ett bredare underlag när de för första gången ska sättas, i årskurs 6. Kalmar kommun tog även upp att alla elever i kommunen ska få likvärdiga förutsättningar med ett sammanhållet mellanstadium, för att lyckas så bra som möjligt. 11

112 112 5 Slutsatser 5.1 Läroplanernas utformning och betygsättning i årskurs 6 Läroplanen, kursplanerna och från 2018 även timplanen är utformade med en stadieindelning i lågstadium årskurs 1 till 3, mellanstadium årskurs 4 till 6 och högstadium årskurs 7 till 9. Att hålla ihop mellanstadiet innebär en pedagogisk fördel, eftersom det ger ett tydligt spår i kunskapsutvecklingen och ger möjlighet till avslutning och uppföljning i årskurs 6. Att pedagoger kan följa eleverna hela vägen i enlighet med kursplanerna kan även ge bättre förutsättningar till kollegialt lärande och även till skolutveckling. Dessa lärare bör ha bredare underlag för bedömning och betygsättning. Ett argument för en organisation med traditionell stadieindelning är att nationella prov för årskurs 6 i så fall skulle ligga på mellanstadiet. Både lärare via rektorer, rektorerna själva och en hel del vårdnadshavare uppfattade detta som positivt. Detta skulle avlasta Slottsskolan rent arbetsmässigt och dessutom kunna skapa möjlighet till avstämningar och ökad kompetens bland lärare på mellanstadiet. Även lärarutbildningarnas utformning har traditionell stadieindelning, vilket talar för en ny skolorganisation. Detta eftersom det anses kunna underlätta vid rekryteringar. Det kan vara en svårighet att eleverna i en 6- till 9-organsiation kommer till årskurs 6 med olika kunskaper. Eleverna har ofta gått i olika skolor där undervisningen har lagts upp på varierande sätt under årskurs 4 till 5. Detta gör det svåraret att planera för undervisningsinnehållet i årskurs 6 även om antalet timmar inom respektive ämne är de samma. Överlämningar mellan avlämnande och mottagande skola genomförs. Överlämningar under mellanstadietiden dvs mellan åk 5 och 6 ställer högre krav på en beskrivning vad av det centrala innehållet som man arbetat med. Det ställer också större krav på överlämning av bedömningsunderlag inför betygsättningen. En återgång skulle vara att föredra från ett pedagogiskt perspektiv och gå i linje med hur många andra kommuner gör eller organiserar sina skolorganisationer. 5.2 Lokaler och organisation Det som kan tala mot en återgång till en mer stadieindelad skolorganisation är lokalfrågan. Specialsalar för tex kemi och hemkunskap finns i större utsträckning på Slottsskolan. Det finns därför bättre förutsättningar för undervisning, åtminstone i dessa ämnen, på Slottsskolan. Det är också så att det skulle bli trångt på exempelvis Viktoriaskolan och Gärdslösa skola om årskurs 6 skulle flytta tillbaka medan det skulle stå tomma lokaler på Slottsskolan. Det är visserligen så att Viktoriaskolans elever skulle kunna utnyttja lokaler på Slottskolan men det är inget alternativ för Gärdslösa skola. Det är även så att Gårdbyskolan börjar bli full och kan de inte längre ta emot elever från Gärdslösa skola samtidigt som årskurs 6 flyttar tillbaka är vår bedömning, utan att fastighetsavdelningen utrett frågan, att det skulle bli mer än fullt. En annan del som talar emot en återgång till en mer stadieindelad skolorganisation är organiseringen av moderna språk. Flera av mellanstadieskolorna är enparallelliga och vissa klasser ar relativt små. Ska dessa elever undervisas i olika språk på respektive skola blir det svårt för språklärarna att på ett bra sätt lägga upp undervisningen. Det skulle vara skillnad om det handlade om två skolor i Viktoriaskolans storlek eller större där elever från olika parallellklasser kunde undervisas ihop. Ett annat alternativ är att eleverna får åka buss för att läsa moderna språk ihop med elever från andra skolor men det skulle ta tid från skoldagen 12

113 113 och alla elever har rätt till sina timmar av undervisning i respektive ämne. Detta är dock någonting som har organiserats tidigare och organiseras i andra kommuner. Här får man titta vidare på olika alternativ med tex blockläsning, distansundervisning. Om årskurs 6 flyttar till mellanstadieskolorna så måste också personal flytta från Slottskolan. Personalen på Slottsskolan är ofta ämneslärare och rekryterade och anställda utifrån att de ska arbeta på en 6-9-skola. Det kommer att finnas svårigheter att på bra sätt fördela dessa lärare på de mindre skolorna. 5.3 Elever och vårdnadshavare I sammanhanget kan det inte uteslutas att den nuvarande organisationsmodellen har en fördel i det faktum att den är känd och accepterad. Elever och föräldrar förhåller sig till det för dem kända och välbekanta, varför en eventuell förändring till en annan organisationsmodell kan möta ett visst motstånd. Särskilt för de elever som i enkätundersökningen har visat sig positiva till dagens organisation. Det kan här tilläggas att nästan hälften av vårdnadshavarna i årskurs 6 verkar positiva till att årskurs 6 går på Slottskolan. På kort sikt skulle förändringen sannorlikt medföra olika svårigheter som tar tid att komma till rätta med på samma sätt som det blev när årskurs 6 flyttades till Slottskolan. Det som vårdnadshavarna gett uttryck för gällande trygghetsaspekten återspeglas även i den tidigare forskningen som finns tillgänglig kring övergångar. Det finns helt enkelt en stor individuell variation att ta hänsyn till. En övervägande del av eleverna ser det som positivt att komma till Slottsskolan. Ur ett trygghetsperspektiv går det därför inte att med bestämdhet hävda att en av de båda skolorganisationsmodellerna är bättre än den andra. Det bör dock betonas att skolan, oavsett om årskurs 6 går på Slottskolan eller inte, har ett ansvar att möta varje enskild elev i dess utveckling och att elever måste kunna utmanas på ett tillfredsställande sätt både i en mellanstadieskola och i en högstadieskola. Det är därför skolans och lärarnas ansvar att erbjuda eleverna undervisning på ett sådant sätt så att kunskapsutveckling och personlig utveckling kan stimuleras, så som Skollagen säger. 7 Slottsskolan har exempelvis från och med höstterminen 2017 organiserat så att årskurs 6 går mer avskilt från övriga elever på skolan vilket kommer att utvärderas. Utifrån enkätundersökningarna skulle man kunna säga att en återgång av årskurs 6 är att gå vårdnadshavarna till mötes och att behålla dagens organisation är att gå eleverna till mötes. 5.4 Andra alternativ Åkerboskolan har stora behov av renovering och att bygga upp en skola för förskoleklass upp till årskurs 9 är givetvis inte gratis. Om årskurs 6 flyttar tillbaka till mellanstadieskolorna frigörs moderna och ämnesanpassade lektionssalar på Slottskolan vilket skapar en möjlighet för elever från Åkerboskolan att antingen gå årskurs 7 till årskurs 9 på Slottsskolan eller göra likt Nybro kommun, att elever i högstadiet går några dagar i veckan på en annan skola för att läsa vissa ämnen medan de läser ämnen så som svenska, engelska och matematik på sin tidigare skola. Detta är dock ingenting som ingår i vårt uppdrag att utreda men om det är ett intressant alternativ så kan det utredas vidare eftersom det fortfarande finns lokalfrågor och ekonomiska frågor som behöver utredas vidare vid en eventuell återgång av årskurs 6. Att låsa sig till förslagen som bara omfattar eleverna i kommunens centrala och södra områden behöver inte vara de bästa alternativen. Beslut kring alternativa lösningar om inte Åkerboskolan fullt ut kan få lokaler för en fungerande högstadieskola skulle kunna fattas vid ett senare tillfälle förutsatt att årskurs 6 flyttas tillbaka till mellanstadieskolorna. Det går även att utreda alternativ kring detta om Slottskolan behåller årskurs 6. 13

114 114 6 Två förslag 6.1 Förslag 1: Utforma skolorganisationen efter läroplanens utformning Att utforma skolorganisationen efter läroplanens utformning bedömer vi som det bästa alternativet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Lärarna skulle kunna få följa sina elever utifrån läroplanens uppbyggnad och eleverna i årskurs 6 skulle på ett annat sätt få ett likvärdigt innehåll i mellanstadiets utformning. Det skulle också ge ett bättre utbud av utelek och de pedagogiska svårigheter som kan uppstå med en övergång mellan årskurs 5 och årskurs 6 skulle upphöra. Om utbildningsnämnden väljer att gå på detta förslag bör det först överlämnas till kommunens fastighetsavdelning och ekonomiavdelning för vidare beredning. 6.2 Förslag 2: Behålla befintlig skolorganisation Att behålla befintlig skolorganisation bedömer vi som det bästa alternativet utifrån ett organisatoriskt perspektiv då det i dagsläget är effektivt och fungerar bra med ämnesanpassade lokaler, organisation av moderna språk samt att det annars skulle bli trångt på vissa skolor och delvis tomt på Slottskolan. De svårigheter med att fördela övertalig personal på Slottsskolan som måste göras om åk 6 lämnar uppstår inte. 14

115 115 7 Källförteckning 1 Övergångar under förskoleåren. Som kritiska händelser för barnet, föräldrarna och verksamheten en forskningsöversikt. Ekström, K., Garpelin, A. & Kallberg, P. (2008) 2 Helheten i utbildningen Utbildning på entreprenad, Skolverket rapport 190 (2000), s Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Garpelin, A. (2003) 4 Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska perspektiv. Nordahl, T. Sorlie M-A., Manger, T. och Tvevit, A. (2007) 5 Översyn av skolorganisationen i Järfälla kommun, Dnr Bun 2016/224, Sandra Backlund och Kristofer Fagerström (2016) 6 Stadieindelad skolorganisation, Tjänsteskrivelse BUN 2015/0437, Torbjörn Hansson, samt Åter till stadieindelad grundskola, publicerad Skollagen, 3 kap. 3 15

116 116 Sammanfattning, enkät angående sjätteklassarnas placering i Borgholms kommun Svarande: 60st Period: 14/6-1/ Tillfrågade: Föräldrar till barn i förskoleklass till och med fjärde klass. Inledning Vi i föräldrarådet har fått reda på att det till hösten eventuellt ska tas ett beslut inom kommunen om 6:ornas placering. Det finns nu en möjlighet för dom att stanna kvar i sin nuvarande skola t.o.m. åk 6. Det finns både plats och kompetens på skolorna att behålla dom. Vad vi i föräldrarådet nu vill veta är din åsikt gällande detta. Vill du att ditt barn ska gå i 6:an på Viktoriaskolan eller Slottsskolan?

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 Handlingar 123 Utskriftsdatum: Utskriven av: Marie-Louise Johansson Diarieenhet: Kommunkansliet Datum: Riktning: Status: Notering: Alla Alla ks meddelande Sekretess: Visas ej Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening I Sammanträdesplan 2018 SKL, regionförbundet och landstinget Regionförbundet KS meddelande Magdalena Widell INFORMATION I Kallelsen till primärkommunala nämnden 28 sept. Exp till Ilko Corkovic och Sofie Loirendal Regionförbundet KS meddelande Magdalena Widell KALLELSE I Extra ägarråd i Inera AB 5 december 2017 Magdalena Widell SKL KS 2017/86 KS meddelande INBJUDAN Erbjudande om delägarskap i Inera AB, förvärv av aktier I Rapporten med resultatet av samverkansavtalet LÖK Kalmarsunds Gymnasieförbund/Arbetsförmedlingen Magdalena Widell KS 2017/164 KS meddelande RAPPORT Delegation Arbetsmarknadsavdelningen I Cirkulär 17:46 Budgetproposition 2018 och höständringsbudgeten för år 2017 Magdalena Widell SKL KS meddelande CIRKULÄR I Cirkulär 17:44 Prolongering av avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna andra halvåret 2017 Magdalena Widell SKL KS meddelande CIRKULÄR Sidan 1 av 3

124 124 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening I Primärkommunala nämnden protokoll Magdalena Widell Länsstyrelsen i Kalmar län KS meddelande PROTOKOLL I Regionförbundets styrelseprotokoll 14/9 Magdalena Widell Regionförbundet KS meddelande PROTOKOLL I Cirkulär 17:47 Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer Preliminärt beskattningsutfall september Preliminär kostnadsutjämning 2018 Ny statsbidragsram Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2018 Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex, Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Magdalena Widell SKL KS meddelande CIRKULÄR I Slutredovisning projekt gatumarkering Storgatan kostnad kronor Borgholm Energi AB Marie-Louise Johansson KS 2015/283 KS meddelande REDOVISNING Begäran om gatumarkering, Storgatan I Cirkulär 17:48 Sänkt premie för TGL-KL år 2018 KPA Livförsäkring har beslutat att premien för tjänstegrupplivförsäkringen, TGL-KL, för år 2018 ska vara 0,04 procent. Det är med andra ord en sänkning från årets 0,07 procent. Magdalena Widell SKL KS meddelande CIRKULÄR I Inbjudan Migrationen och integrationen värderingarnas roll. 12 december kl i Växjö Region Kronoberg KS meddelande Magdalena Widell INBJUDAN I Beviljat stöd ur allmänna arvsfonden med kr till nybyggnation av bouldervägg Arvsfondsdelegationen Magdalena Widell Sidan 2 av 3

125 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening KS meddelande 125 BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET I Ändring av adress till Jur kand Claes Forsgren notarius publicus Claes Forsgren KS meddelande Magdalena Widell INFORMATION I Kopia av länsstyrelsens beslut i ärende om omprövning av tidigare beslut anlägga GC-väg mellan Byxelkrok och Grankullavik. Sänt till Bo Thoor. Magdalena Widell Länsstyrelsen i Kalmar län KS 2014/215 KS MEDDELANDE BESLUT FRÅN ANNAN MYNDIGHET Ölandsleden Etapp 2 Cykelturism Fyr till Fyr I Protkoll från Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmarsunds gymnasieförbund KS meddelande Magdalena Widell PROTOKOLL U Ändringsanmälan gällande ansökan uppförande av laddningstationer för elfordon. naturvårdsverkets ärende NV Bertil Lundgren Marie-Louise Johansson KS 2016/47 KS Meddelande UTGÅENDE SKRIVELSE Begäran om avsättning av medel till klimatinvesteringsstöd avseende uppförande av laddningsstationer för elfordon Sidan 3 av 3

126 Handlingar 126 Utskriftsdatum: Utskriven av: Marie-Louise Johansson Diarieenhet: Datum: Riktning: Status: Dokumenttyp Notering: Sekretess: Kommunkansliet Alla Alla DELEGERINGSBESLUT Visas ej Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening U EVESEC AB- ansökan tillstyrks. Jens Odevall YTTRANDE KS 2017/6 Begagnande av allmän plats U LTF - vägarbete Blårörsvägen - från Norra infarten till Doverstigen 2-6 oktober KS 2017/5 Skickat till polisen, räddningstjänsten, Hans och Andreas Thordsson /mlj Kommunstyrelsen lägger redovisningen av delegationsbeslut tillsammans med inkomna meddelanden med godkännande till handlingarna DELEGERINGSBESLUT Marie-Louise Johansson DELEGERINGSBESLUT Lokala trafikföreskrifter, transporttillstånd. avflyttning fordon m m U ÖLANDS SKÖRDEFEST- komplettering tillstyrkt ansökan YTTRANDE KS 2017/6 Skickad till polisen Kommunstyrelsen lägger redovisningen av delegationsbeslut tillsammans med inkomna meddelanden med godkännande till handlingarna Jens Odevall DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats U Charlott Håkansson Van Luijn- tillstyrkt ansökan om motionslopp YTTRANDE Jens Odevall KS 2017/6 Skickat till polisen DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats I Remiss - och remissvar - ingen erinran - transport Emmaboda till Per Lindströmsväg ) Trafikverket Marie-Louise Johansson Sidan 1 av 3

127 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 127 KS 2017/5 Svar mailat Kommunstyrelsen lägger redovisningen av delegationsbeslut tillsammans med inkomna meddelanden med godkännande till handlingarna DELEGERINGSBESLUT Lokala trafikföreskrifter, transporttillstånd. avflyttning fordon m m I Thorsson Fasad AB ansökan om och tillstånd till grävning Ida Dessin Grävtillstånd 9/17 MEX KS 2017/3 Grävningstillstånd U LÖTTORPS FRAMTIDSFÖRENING- YTTRANDE tillstyrks YTTRANDE DELEGERINGSBESLUT Jens Odevall KS 2017/6 Skickat till polisen DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats I Tillstyrkt transporttillstånd Emmaboda - Borgholm och omvänt 22 september 2017 kl. 00:00-21 mars 2018 kl. 24: Lyft & Byggmaskiner AB KS 2017/5 Lokala trafikföreskrifter, transporttillstånd. avflyttning fordon m m 2017 Marie-Louise Johansson DELEGERINGSBESLUT U Attestlista Jens Odevall DENNA GÄLLER KS 2014/237 Kommunstyrelsen lägger redovisningen av delegationsbeslut tillsammans med inkomna meddelanden med godkännande till handlingarna Attestlista I Undertecknad uppsägning av nyttjande del av Tings Ene 1: MEX KS 2017/166 Nyttjanderätt, Tings Ene 1: I SILVERVÅGEN- Tillståndsbevis, yttrande, ansökan Tillståndsbevis DELEGERINGSBESLUT Ida Dessin DELEGERINGSBESLUT Jens Odevall KS 2017/6 Skickad till Hasse och Julia DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats U Flyttning av fordon TAB 793 och PKX 704., uppställda Idrottsvägen i Löttorp Marie-Louise Johansson Sidan 2 av 3

128 Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp KS 2017/5 Ärendemening Skickat till fordonsägaren med REK och MB. Lokala trafikföreskrifter, transporttillstånd. avflyttning fordon m m I ansökan om och tillstånd till grävning Ölandsgrävtjänst, Trädgårdsgatan/ Kvarngatan Grävtillstånd 10/17 KS 2017/3 Grävningstillstånd I Ericsson LSS/Skanova AB - Ansökan/Grävtillstånd inkl bilaga A samt bilder-karta. Fiber vid Slottsgatan 17 i Borgholm Grävtillstånd 7/17 KS 2017/3 Grävningstillstånd I Eltel Network Infranet AB - Ansökan/Grävtillstånd inkl bilaga A samt karta. Fiber vid Rungatan 14 i Borgholm Grävtillstånd 8/17 KS 2017/3 Grävningstillstånd U Ansökan om förhandsbesked allaktivitetspark Mejeriviken Ansökan om förhandsbesked Mejeriviken MEX KS 2017/24 Allaktivitetspark centrala Borgholm DELEGERINGSBESLUT Ida Dessin DELEGERINGSBESLUT Kristian Petersson Sjövall DELEGERINGSBESLUT Kristian Petersson Sjövall DELEGERINGSBESLUT Ida Dessin U Ansökan om förhandsbesked Löttorp Ida Dessin Ansökan om förhandsbesked KS 2016/25 Allaktivitetspark i Löttorp U Ansökan om och tillstånd till grävning, Löttorps Åkeri AB, Ängsgatan/ cykelväg mot triangeln Grävtillstånd 11/17 MEX DELEGERINGSBESLUT DELEGERINGSBESLUT Ida Dessin KS 2017/3 Avser fjärrvärme DELEGERINGSBESLUT Grävningstillstånd U INA MODE & PÄLSATELJÉ- Ansökan tillstyrkt. Jens Odevall YTTRANDE KS 2017/6 Skickad till polisen DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats U FRANK SANDER- Ansökan tillstyrkt Jens Odevall YTTRANDE 128 KS 2017/6 Skickat till polisen DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats 2017 Sidan 3 av 3

129 129 PROTOKOLL TILL KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens arbetsutskott Information; disponering av socialförvaltningens lokaler i Höken; lokalförsörjning. 323 Deltagande i förstudie, färjetrafik Byxelkrok-Oskarshamn. 324 Upphandling ramavtal - Elhandel 325 Projekt Från matsal till restaurang 326 Ansökan om bidrag till anslutningsavgift för fiberbredband. 327 Information från verksamheten; verkställighet och redovisning av delegationsbeslut. 328 Asfalteringsarbeten särskilda boenden; gångväg och parkeringsyta. 329 Information; yttrande Regional transportplan Förslag att ta fram ungdomsstrategi. 331 Fråga om medverkan i projekt för motorburen ungdom Skapande verkstad. 332 Godkännande av investering, permanent placering av kommunförrådet kv Osten 2; Kommunförrådet. 333 Uppföljnings- och avstämningsmöte , utbildningsnämnden. 334 Uppvaktning; Ölands Idrottskrets 80 årsjubileum. 335 Ändrad prioritering; utveckling av lekplatserna i Borgholm. 336 Information; arrendeavtal Stora Rörs Hamn, Stora Rörs Båtsällskap Utökad representation i Framtid Borgholm. 338 Information; Samarbetsavtal Framtid Borgholm. 339 Remiss: gågatutid och parkeringsbestämmelser gångfartsområde i Borgholms kommun. 340 Information från verksamheten; verkställighet och redovisning av delegationsbeslut 341 Upphandling avrop SKI ramavtal Barnvaccin 2013-B. 342 Ansökan om bidrag till anslutningsavgift för fiberbredband. 343 Avslut av ärende; Välkomstskylt Borgholms stad. 344 Remiss Frekventa och omfattande ärende om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37). 345 Information från HR-avdelningen. 346 Återrapportering av uppdrag; Lokalförsörjning hemtjänst och hälso- och sjukvårdsverksamheten centrum och mellersta samt trygghetsboende på Ekbacka 347 Nyttjanderättsavtal, allaktivitetspark Borgholm. 348 Nyttjanderättsavtal, allaktivitetspark Löttorp. 349 Ändring av kommunstyrelsens taxor Yttrande över remiss Regional transportplan Information, rapport förskolan Sandhorvan i Böda. 352 Redovisning av elevers val av skola; utredning och handlingsplan. 353 Förslag om anläggande av gångväg mellan Löttorpsvägen och cykelvägen. 354 Information; Kommande branschmöten. Kommunstyrelsens kultur och fritidsutskott Budget 2018; kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott taxor och avgifter 33 Ansökan om bidrag till klättergym i Borgholm 34 Regionlabbet för idrott och hälsa erbjuder Borgholms kommun med-lemskap 35 Kulturplan Borgholms kommun Bidrag till Ölands hembygdsförbund, Himmelsberga museum