LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 Ribersborgsskolan

Transkript

1 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Ribersborgsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 Ribersborgsskolan Allt arbete på Ribersborgsskolan tar sin utgångspunkt i skolans vision Att kunna något, att vara något skolan som positiv mötesplats. Skolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer att aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra elever och våra medarbetare. Samarbetet mellan skolledning, personal och elever ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Skolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Allt arbete i vårt rektorsområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på eleven. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns och elevers föräldrar i syfte att skapa större delaktighet och samsyn.

2 (11) 2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Innehåll... 3 Definitioner... 3 Förebyggande/främjande insatser... 3 Utvärdering... 4 Mål för Att upptäcka diskriminering och kränkningar... 5 Riskzoner... 6 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling... 6 Elevernas delaktighet... 7 Personalens delaktighet... 7 Uppföljning... 8 Ribersborgsskolans ordningsregler... 8 Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling... 10

3 (11) 3 Syfte Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt till att motverka annan kränkande behandling. Innehåll Likabehandlingsplanen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning samt Ribersborgsskolans arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling än diskriminering. Den beskriver våra rutiner i dessa avseenden. Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal, föräldrar och elever varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som anges i 1-4 och som lämnas till någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen. 6. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förebyggande/främjande insatser Likabehandlingsplanen finns att tillgå på skolans hemsida Skolledning, elevhälsoteam och pedagoger arbetar tidigt med täta informella föräldrakontakter för att förebygga och skapa samsyn kring tidiga åtgärder.

4 (11) 4 Skolan har varje termin schemalagda trygghetsmöten vid tre tillfällen där all personal samtalar om vad vi kan göra för att skapa ett gott skolklimat. Samtliga berörda pedagoger är ansvariga för det dagliga arbetet med att stoppa och följa upp negativa beteenden. Samtliga pedagoger är bekanta med och använder sig av psykiatrikern Ben Furmans Ansvarstrappa: VY6uHB6vcU&ved=0CBwQqwQ&desktop_uri=%2Fwatch%3Fv%3DVY6uHB 6vcU%26sa%3DX%26ei%3Dwq6MUqm5LOih7Abn04HoAg%26ved%3D0CB wqqwq Läs mer på och Bo Hejlskov Jörgensens tankar kring hantering av problemskapande beteende. På skolan råder nolltolerans mot verbala och fysiska kränkningar. Lärarna har på föräldramöten en dialog om skolans Likabehandlingsplan, förväntansdokument och ordningsregler. Samma diskussion förs av rektorerna tillsammans med föräldrarepresentanter i skolrådet. Skolan har elevråd där representanter från de olika klasserna diskuterar frågor som rör elevernas beteende. Mellanstadiets elevråd planerar friluftsdagar tillsammans med personal. För att miljön på skolgården ska kännas trygg finns schemalagd personal som har uppsikt över eleverna. I matsalen finns personal som äter med eleverna. Vid två tillfällen under läsåret bryts det vanliga schemat för att arbeta tematiskt. Då blandas elever från olika klasser för att öka vi-känslan på skolan. I elevernas utvärderingar lyfter flertalet elever fram att den största vinsten med dessa veckor är just att bygga nya relationer till elever och vuxna på skolan. Även annan personal t ex vaktmästare deltar dessa veckor och har också möjlighet att bygga relationer med eleverna. Skolan har Ribbandagen på Limhamnsfältet med olika aktiviteter för att på så sätt öka vi-känslan. Skolsköterskan utför hälsosamtal enskilt med alla elever i förskoleklassen samt årskurserna 2, 4 och 6. Då kan eleverna prata om allt som rör skola och deras välmående. Om information om kränkningar och diskriminering framkommer lyfts frågan till klassläraren eller vidtas annan lämplig åtgärd. Pubertetssamtal förs i årskurs 5. Utvärdering Nya elevproducerade filmer är gjorda. Alla elever och vuxna ska se dem på skolan. En stor fördel med elevproducerade material är att eleverna kan känna igen sin egen miljö; det är deras matsal och skolgård på foton, bilder och filmer. Innan skolstart den 14/8 samlades all personal och samtalade om 1. Hur gör vi likabehandlingsplanen begriplig för elever i olika åldrar? 2. Hur ska vi hantera kränkningar som sker via mobil/nätet? 3. Hur ska skolan gå hand i hand med den mediala utvecklingen? 4. Hur knyter vi hanteringen av sociala medier till vårt likabehandlingsarbete på Ribersborgsskolan? Dessa gruppvisa samtal blev ett stöd i att få ett gemensamt förhållningssätt

5 (11) 5 Samtalen på trygghetsmötena behöver ha mer fokus på hur verksamheten kan anpassas för att skapa mervärde för eleven/gruppen. Under ett antal raster har fritidspedagoger planerat och genomfört aktiviteter. I tekniktemat tyckte vi oss se att pojkarna var mer direkta och mer tävlingsinriktade än flickorna. Flickorna lade större vikt vid ritningar och konstruktion. Små konflikter på rasterna blir ibland stora och påverkar kommande lektioner. Vid tillfällen har vi haft föräldrar som kränkt andras barn genom att själva ta tag i konflikter som skett på skoltid. Mål för 2014 Elevrådet på mellanstadiet gör en elevversion av likabehandlingsplanen där alla elever blir delaktiga via klassråd. På nästan alla lunchraster på lågstadiet ansvarar en fritidspedagog från varje arbetslag för strukturerade lekar. Då får vi med fler elever i lek på raster och på så sätt förebygga kränkningar och mobbing. Årskurser 5 och 6 har tillgång till fritidshemmet Galaxen på rasterna. En arbetsgrupp har skapats för att tillsammans med eleverna göra skolgården trevligare. Filmerna om kränkningarna används som diskussionsunderlag i undervisningen. Vid planering av teman/undervisning möjliggöra för pojkar och flickor att utvecklas normkritiskt. Tydliggöra för föräldrar att det är skolan som utreder om det hänt något under skoltid. Skolan kommer att erbjuda föreläsning om kränkningar på nätet för föräldrar, elever och personal under VT 14. Skolan fortsätter arbetet kring normkritiskt förhållningssätt på kvällsmöten en gång per termin med dilemman och fall från vår egen verksamhet. På vårterminen blir det den 14/1. Skolan har filmlicens och pedagogerna väljer i första hand filmer med ett normkritiskt förhållningssätt. Även vid val av läromedel och skönlitteratur använda ett normkritiskt förhållningssätt. Vid första trygghetsmötet i respektive arbetslag på vårterminen går pedagogerna igenom målen och skriver in konkret vilken åtgärd, när och vem som är ansvarig för att målet uppfylls. Mål åtgärd/datum ansvarig Att upptäcka diskriminering och kränkningar Vid misstankar om kränkningar ska eleverna vända sig till en vuxen på skolan som är skyldig att utreda. Så fort någon personal får kännedom om en kränkning ska utredning startas. Om elever känner sig kränkta eller diskriminerade av någon vuxen i skolan uppmanas de att kontakta någon de har förtroende för alternativt elevvårdspersonal och skolledning. Vi har en elevenkät och en föräldraenkät kring trygghet, studiero och inflytande som görs vartannat år. Som kontroll på hur klimatet och arbetsmiljön på skolan är sker regelbundet en enkätundersökning hos eleverna. Då får eleverna besvara

6 (11) 6 frågor om trivsel, trygghet och arbetsro i skolan. På detta sätt får vi signaler om utvecklingen på skolan är positiv eller negativ och om skolövergripande insatser behövs. Riskzoner Enligt personal är risken för kränkning större i vissa utrymmen i skolan. Dessa utrymmen är omklädningsrum, korridorer, skolgården och i matsalskön, döda vinklar som t.ex. vid miljöhuset och bilen. Risken är större vid förflyttning mellan platser eller olika verksamheter t ex skola och fritids. Personal ska ha extra uppsikt på dessa platser som kartlagts som riskzoner. Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Den som först får kännedom om fallet inleder utredning. Dokumentationen av utredningen sker på en mall, bilaga 1. Ansvarig för utredningen är läraren om inte annat anges i dokumentationen. Om personal är kränkande part är rektor utredare. Första åtgärderna är samtal med berörda parter och kontakt tas med vårdnadshavarna. Den som utredare informerar rektor/bitr rektor, arbetslaget, elevhälsoteamet och berörda föräldrar. Rektor/bitr rektor anmäler ärendet till huvudmannen. Är ärendet akut kallas vårdnadshavare till skolan omgående. Beroende på vad utredningen visar skrivs åtgärdsprogram och eventuell kontakt tas med socialtjänst och polis. Dokumentationen ska vara med koncisa fakta utan värderingar. Det ska alltid finnas egenhändig underskrift och datum. Dokumentationen lämnas till Rektor/bitr rektor. Tid bokas för uppföljning av ärendet. Beroende på ärendets art sker denna uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda parter tillsammans med klassläraren och vårdnadshavare. Som åtgärder erbjuds, om så behövs, möte med skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog eller Barn och Familj. Dessa möten kan i sin tur leda till fler möten eller remiss till annan instans.

7 (11) 7 Elevernas delaktighet I det dagliga arbetet diskuterar vi ständigt med barnen. Det som mynnade ut i illustrationerna var att barnen fick vara med om att bestämma reglerna på just vårt fritids. De delades upp i grupper om ca 3 barn och fick välja vars en regel. De har också dramatiserat reglerna för varandra. Med de mindre barnen är det viktigt att diskutera de saker som är närmast, som t ex den egna avdelningen. Så bygger vi på den egna korridoren, skolan, samhället (Maria pedagog) Eleverna ges möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet genom att ständigt, i vardagliga situationer, med stöd av vuxna tala om vad det innebär att möta varandra på ett likvärdigt och respektfullt sätt. Pedagogerna har fokus på normkritiska aspekter. Vi organiserar för likabehandlingsarbetet t ex genom klassråd, elevråd och kompissamtal. Personalens delaktighet På våra trygghetsmöten 6 ggr/termin ges tid att i tillsammans med kollegor tala kring åtgärder för elever eller grupper av elever där kränkningar förekommer eller hjälpa elever med sociala svårigheter. En av stadsdelens psykologer har fungerat som bollplank och hon har skräddarsytt miniföreläsningar som hålls på dessa möten. Syftet med trygghetsmötena är att skapa ett forum där personal,

8 (11) 8 oavsett profession, kan mötas och arbeta konstruktivt kring en elev. Vilka åtgärder har fungerat, vad behöver personal på skolan tänka på när man möter en särskild elev, vilka svårigheter har uppmärksammats, vilka framgångar har uppmärksammats både i bemötandet av eleven när det gäller elevens personliga utveckling? Trygghetsmötenas mål är att skapa mervärde för eleven genom att arbeta förebyggande samt att skapa trygghet och samförstånd i arbetsgruppen kring agerandet och omhändertagandet av enskilda elever. Uppföljning Uppföljning sker inom 1 år från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan upprättas varje år. På trygghetsmöten i oktober utvärderas planen, ansvarig för att det görs är rektor. Under september görs utvärdering i alla klasser, ansvarig är respektive klasslärare och samverkande fritidspedagog. På trygghetsmöten i november skrivs den nya planen som då gäller från januari Länktips: krankt.se

9 (11) 9 Ribersborgsskolans ordningsregler Ordningsreglerna är gjorda i samråd med eleverna. Vid varje terminsstart förs ett samtal i alla klasser om vad reglerna innebär. Som elev på vår skola ska du: möta barn och vuxna med vänlighet och respekt inte retas, slåss eller kränka någon lyssna på andra, vänta på din tur och använda ett vårdat språk passa tider respektera att klassrummet är en arbetsplats och att alla har rätt till arbetsro träna dig att samarbeta i grupp med olika kamrater följa regler och inte utsätta andra för obehag eller fara hjälpa till att hålla skolan fin vara rädd om egna, andras och skolans gemensamma saker sköta dina arbets- och hemuppgifter På vår skola är det förbjudet att ha mobiltelefoner på under skolaktivitet är det förbjudet att fotografera eller spela in på mobiltelefon är vi ute på rasten för att få frisk luft, lek och rörelse lämnar elever inte skolans område under skoldagen utan tillstånd Om du inte följer reglerna händer följande: direkt tillsägelse allvarligt samtal med dig om du har föremål som är störande eller som kan skada andra kommer lärare eller rektor att omhänderta dessa och återlämnade sker vid skoldagens slut information till dina föräldrar möte där du, dina föräldrar och berörd personal deltar elevhälsomöte tar hjälp av t ex Centrala konsultationsteamet (psykologer och specialpedagoger i vår stadsdel) och Individ och familj (Socialtjänsten)

10 (11) 10 Bilaga 1 Utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Mall kopplad till likabehandlingsplanen) Datum: Tidpunkt: Plats: Elevens namn: Vuxen: Inblandade: Ärendets art Diskriminering Diskrimineringsgrund: Annan kränkande behandling Kort beskrivning av händelsen:

11 Malmö stad Ribersborg rektorsområde Åtgärder: Samtal med eleven Lämnat över till ansvarig lärare Samtal med inblandade parter Elevens vårdnadshavare kontaktas Övriga inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas Ansvarig arbetsledare kontaktas Uppföljning datum: (namn) (namn) datum: Uppgiftslämnare: Noteringar från samtal dokumenteras nedan eller på separat papper (bifogas denna dokumentation). Ärendet går vidare: Åtgärder: Rektor informeras EVK (Elevvårdskonferens) Åtgärdsprogram Datum: Ytterligare tänkbara åtgärder CRT (Centrala Resursteamet) BUN (Barn och ungdomsnämnden) Individ och familj (Sociala myndigheter) Polis Arbetsmiljöverket Besöksadress Kilian Zollsgatan 20 Postadress Kilian Zollsgatan 20, Malmö Telefon Fax Organisationsnummer