PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING JONEBERGSSKOLAN SIMRISHAMNS KOMMUN PLAN FÖR ATT MOTVERKA OCH FÖREBYGGA KRÄNKANDE BEHANDLING PÅ JONEBERGSSKOLAN I skollagen 1 kap. 2 tredje stycket står bland annat att den som verkar inom skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. I Lpo 94 kap 2.1 står följande att läsa: Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper. I Arbetsmiljöverkets författningssamling 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet beskrivs hur arbetsgivare skall planera sin verksamhet för att minska risken för arbetstagare att utsättas för kränkande behandling i arbetslivet. Kränkande behandling kan inte accepteras på Jonebergsskolan. Rektor och elevskyddsteamet på skolan har därför tillsammans tagit fram denna plan för att underlätta allas arbete för att motverka kränkande behandling. Magnus Henriksson rektor Planen skall kunna fungera som ett reellt stöd för skolans personal och elever. Planen är skriven med ett enkelt språk. Förebyggande insatser presenteras. Förslag till arbetsgång vid uppkommen händelse visas och skall ses som ett stöd. Uppkommen situation kan vara unik. Planen kanske därför inte kan eller bör följas. Uppföljande åtgärder beskrivs inom varje område. Planen finns även som lathund på en A4-sida. Planen skall vara väl känd bland skolans personal, elever och föräldrar. Kurator informerar personal om planen vid terminsstarter. Lärare presenterar planen för elever vid terminsstarter. Det skall vid dessa tillfällen ges tid till diskussion samt justeringar av planen. Lärare presenterar planen för föräldrar på klassmöten vid ht-start. Kurator ansvarar för att planen skall finnas anslagen i bibliotek, elevrum och lärarrum. Lärare ansvarar för att planen finns anslagen i klassrum. Rektor ansvarar för att aktuell plan läggs ut på skolans hemsida. 1

2 Planen skall utvärderas. I elevskyddsteamet ingår kurator (ordförande), fritidsledare, speciallärare och elevskyddsombuden på skolan. Det är elevskyddsteamet som under vårterminen utvärderar Plan för att förebygga och motverka kränkande behandling på Jonebergsskolan. Elever och personal skall ha möjlighet att komma till tals. I maj månad reviderar elevskyddsteamet planen inför presentation vid höstterminsstart. Kurator ansvarar för att ny plan trycks upp efter det att lärare och elever har diskuterat planen enligt ovan. Planens uppbyggnad. Vi har valt att dela upp kränkande behandling i följande områden: ENSTAKA KRÄNKANDE HANDLING MOBBNING SEXUELLA TRAKASSERIER RASISTISKA BETEENDEN Varje punktsatt område ovan delas in i C. Uppföljande insatser. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan ha olika karaktär. De kan vara: fysiska (t.ex. att bli tafsad på, utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad, kallad hora, bög eller öknamn etc.) psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Elev på skolan som upptäcker eller misstänker att någon annan kränks har inte ansvar att lösa problemet. Elev kan dock visa den utsatte medkänsla och med samtal stödja denne. Däremot är det viktigt att informera vuxen på skolan om sina iakttagelser eller misstankar. 2

3 Elev kan uppleva det svårt att själv söka hjälp när han/hon kränks. Det kan vara svårt för personal att upptäcka situationer där ungdomar känner sig kränkta. Det är därför extra viktigt att personal är särskilt uppmärksam på detta. Skolans personal måste vara extra observant på tecken som kan tyda på att elev utsätts för kränkande behandling. Tecken kan vara stor frånvaro, försämrat studieresultat, nedstämdhet, låg stresstolerans och irritabilitet etc. Samtal om elevs välbefinnande skall ha högsta prioritet. Även arbetstagare kan ha svårighet att förmedla att han/hon blir utsatt för kränkande behandling. Det ligger därför i allas medarbetaransvar att vara lyhörd för tecken på att någon utsätts för kränkande behandling och i så fall att göra arbetsledningen uppmärksam på detta. Vid allvarlig och/eller långvarig kränkande behandling kan det vara nödvändigt med en allmän lägesinformation till elever. Elevskyddsteamet bör i så fall ansvara för innehållet och karaktären av denna information. Hemmen kan också behöva informeras. Det är i så fall lämpligt att rektor skriver information till hemmen eller kallar till möte i skolan. Massmedia kan komma att visa intresse för en uppkommen besvärlig situation. Vid en kontakt från massmedia är det av yttersta vikt att visa hänsyn till de inblandade och undvika att lägga in värderingar. Den intervjuade bör här uppmärksammas på att han/hon kan komma i ett läge där det kan finnas risk att uppgifter som skall betraktas som sekretessbelagda yppas. ENSTAKA KRÄNKANDE HANDLING När enstaka kränkande handlingar såsom trakasserier, hotfulla eller kränkande tillmälen eller våld av varierande grad inträffar (oavsett vem det riktas mot) har vi alla ett ansvar att agera. Elever bör som regel inte själva ingripa utan tillkalla någon vuxen. Arbetsgång för personal: Direkta tillsägelser följt av samtal med berörda elever Mentorer informeras och kontaktar respektive hem Mentor för anteckningar och ansvarar för uppföljning Informera kurator (informera även rektor, se plan mot Våld och Hot) MOBBNING 3

4 Mobbning är när en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera andra individer. Arbetet för att motverka och stoppa mobbning underlättas om den utsatte gör omgivningen uppmärksam på sin situation. Elevskyddsteamet söker, genom enkäter, samtal inom gruppen och observationer, aktivt spåra utsatta individer. MOBBNING MELLAN ELEVER Vi vill skapa en skola med positivt klimat genom att: Förbereda för och väl ta emot nya elever. Vi bildar t.ex. nya klasser i skolår 7 för att splittra eventuellt negativa konstellationer från tidigare skolår. De blivande eleverna i skolår 7 besöker skolan redan under vårterminen för att träffa nya klasskamrater. Uppmuntra elevinflytande. Samverka med föräldrar Arbeta regelbundet med attityder och särskilda satsningar genom teman kring relationer och rasism minst en gång per läsår Läraren klart och tydligt, upprepade gånger, talar om sitt mål när det gäller relationer och stämningen i klassrummet och omedelbart markerar vid oacceptabelt beteende. Personalen är positiva förebilder för eleverna. Lärarna finns i korridorer på raster och vid busshållplatsen vid skoldagens början och slut. Elevskyddsteamet arbetar aktivt: Eleverna redogör, akut och vid regelbundna träffar en gång i månaden för de vuxna i teamet om stämningen på skolan. Utbildning av teamet sker kontinuerligt i form av studier, studiebesök på andra skolor, deltagande i konferenser o.s.v. Den som upptäcker mobbning skall underrätta elevskyddsteamet. Detta skall därefter skyndsamt utreda vad som hänt. Elevskyddsteamet sammanträder och fördelar inbördes arbetsuppgifterna mellan sig. Elevskyddsteamet dokumenterar löpande och skriftligt sitt arbete, både under Åtgärdande insatser och Uppföljande insatser. Rektor informeras. Någon av de vuxna i teamet talar ensam med den mobbade så snart som möjligt, helst samma dag. Ta reda på detaljer (Var? När? Av vem?) Hur mår den mobbade? Stödåtgärder? Vem? Hur? Någon av de vuxna i teamet talar ensam med den som bedöms leda mobbningen. (Vad tänker du göra för att få slut på mobbningen? När skall du börja? Övervaka! Kontrollera!) Hur mår den mobbade? Stödåtgärder? Vem? Hur? 4

5 Någon av de vuxna i teamet pratar med ev. medhjälpare en och en. Någon av de vuxna i teamet pratar med ev. vittnen. Någon av de vuxna i teamet kontaktar berörda föräldrar. Under arbetets gång skall teamet överväga att upprätta ett åtgärdsprogram för att underlätta för elev att få ordning på sitt handlande. Om mobbningen inte upphör Elevskyddsteamet arbetar för att splittra starka negativa grupper. Elevskyddsteamet informerar skyddsombudet och träffar tillsammans med rektor den mobbande eleven och dennes föräldrar. Följande alternativ presenteras som aktiva åtgärder från skolan om mobbningen inte omedelbart upphör: Den mobbande får övervakare. Någon utses i personalgruppen, hyrs in utifrån eller kopplas in i samarbete med socialförvaltningens ungdomsgrupp eller arbetsförmedlingen. Den mobbande placeras särskild undervisningsgrupp eller får anpassad studiegång Den mobbande byter klass, grupp eller skola. Den mobbande kan erbjudas hemundervisning. Om mobbningen fortsätter, samlas teamet, rektor, den mobbande eleven och dennes föräldrar igen och beslutar gemensamt om vilken av ovanstående åtgärder som skall vidtas. Övriga åtgärder från skolans sida som kan komma ifråga: Rektor informerar BUN om situationen. Rektor lämnar in polisanmälan. Kurator/rektor gör anmälan till socialförvaltning. C. Uppföljande insatser (den skriftliga dokumentationen fortsätter) De vuxna i teamet har uppföljningssamtal med de inblandade var för sig efter en vecka. De berörda skall känna sig trygga. Kontakt kan tas med hemmet, både positiv och negativ. Efter ytterligare några veckor, nytt uppföljningssamtal. Uppföljning i elevskyddsteamet, bra/dåligt att tänka på framöver skall in i planen. MOBBNING MELLAN ELEV OCH PERSONAL För elev, se ovan. 5

6 För personal gäller att känna trygghet på arbetsplatsen genom delaktighet och insyn, kunna ta del av ett bra informationsflöde, regelbundna medarbetarsamtal samt goda möjligheter att påverka sitt arbete. Vid arbetsmiljöenkät en gång per år undersöker arbetsgivaren bl.a. trivsel. Den som får kännedom om mobbningen informerar rektor. Rektor pratar så snart som möjligt med den personal som är mobbad/mobbar. Erbjud personal ha med kollega/skyddsombud/facklig representant vid samtalet. Dokumentera samtalet. Någon vuxen i elevskyddsteamet och rektor pratar med eleven så snart som möjligt, helst samma dag, för att ta reda på vad som hänt. Rektor överväger samtal med personal och elev tillsammans. Personal erbjuds kontakt med företagshälsovården. Rektor följer upp efter arbetstid. Rektor informerar elevens vårdnadshavare. Rektor överväger att informera skyddsombud, förvaltningschef, personalchef och arbetsmiljöinspektionen. Om mobbningen inte upphör Alternativ för eleven är enligt mobbning mellan elever. Alternativ för personal är byte av undervisningsgrupp, omplacering, temporär avstängning och avsked. C. Uppföljande insatser Rektor resp. vuxna från elevskyddsteamet följer upp samtalet och nuläget efter någon vecka. Viktigt att höra om hur de inblandade mår. Därefter sker återkoppling till elevens vårdnadshavare. Ytterligare uppföljning sker efter någon månad. Dokumentera! Uppföljning i elevskyddsteamet, bra/dåligt att tänka på framöver skall in i planen. SEXUELLA TRAKASSERIER Sexuella trakasserier är när mottagaren eller åhöraren reagerar negativt på sexuella handlingar, tillmälen, språk eller anspelningar. SEXUELLA TRAKASSERIER MELLAN ELEVER 6

7 Vid lärares genomgång av denna plan med elever görs dessa uppmärksamma på att vi förespråkar nolltolerans. Den personal som bevittnar trakasserier reagerar omedelbart och pratar enskilt med den som trakasserat. Samma personal pratar med den utsatta (tag reda på om det som har hänt har hänt vid flera tillfällen. Mot andra?) och informerar mentor. Mentor informerar hemmet och rektor. Dokumenterar. Sexuella trakasserier kan övergå i mobbning elevskyddsteamet kontaktas. Rektor överväger polisanmälan, information till förvaltningschef. C. Uppföljande insatser Respektive mentor pratar med den som trakasserar och den utsatte efter någon vecka. Återkoppla till hemmet. Uppföljning i elevskyddsteamet, bra/dåligt att tänka på framöver skall in i planen. SEXUELLA TRAKASSERIER MELLAN PERSONAL OCH ELEV Personal undviker att vidröra elever och visar respekt för individen. Kurator/rektor leder samtal om detta vid presentation av planen. B Åtgärdande insatser Vid inträffad händelse ansvarar var och en för att rektor informeras. Rektor samtalar med personal. Personal erbjuds ha kollega/skyddsombud/facklig representant vid samtalet. Vuxen i elevskyddsteamet pratar med eleven. (stöd?) Rektor och elevskyddsteam pratar sig samman om åtgärder (stöd utifrån?). Information till vårdnadshavare. Samtalsstöd? Personal erbjuds professionellt stöd. Rektor följer upp efter arbetstid. Rektor överväger polisanmälan och information till förvaltningschef och personalchef. Åtgärd för elev, se ovan mobbning mellan elever. Avstängning, varning, omplacering, avsked kan komma att övervägas för personal C. Uppföljande insatser Vuxen i elevskyddsteamet pratar med elev efter någon vecka. Återkoppling till hemmet. 7

8 Rektor pratar med berörd personal. Återkoppling personalhälsa? Samtalsstöd? Uppföljning i elevskyddsteamet, bra/dåligt att tänka på framöver skall in i planen. RASISTISKA BETEENDEN Rasism är en föreställning om att människor kan delas in i raser och att vissa raser är överlägsna andra. (Om att möta rasism och nazism bland ungdomar, Rädda Barnen 2001). Detta menar vissa legitimerar diskriminering och förföljelse av de raser som anses vara lägre stående. Rasistiskt beteende är när mottagaren eller åhöraren reagerar negativt på handlingar, tillmälen eller anspelningar som rör etnisk tillhörighet. Se ovan mobbning mellan elever. Elevskyddsteamet samlas och planerar sitt arbete. Allt skall dokumenteras! Informera rektor. Diskussion (enskilt) med de berörda eleverna (båda parter). Stödinsatser? Diskussion/samtal elev och vårdnadshavare. Elev skall känna trygghet i en obligatorisk skola. Separation kan bli aktuell t.ex. särskild undervisning eller byte av skola. Överenskommelser om fortsatta samtal. Stöd utifrån kan övervägas, t.ex. Rädda Barnen Rätten till åsikts- och yttrandefrihet (t.ex. trycksaker) liksom rätten till integritet (skydd mot t.ex. kroppsvisitation) är grundlagsskyddad. Enligt skolans ordningsregler är det inte tillåtet att affischera eller dela ut flygblad. Se vidare: Skolverket Dnr 94:1351 Främlingsfientlighet och rasism åsikts- och yttrandefrihet i skolan. C. Uppföljande insatser Elevskyddsteamet följer händelseutvecklingen och dokumenterar. Samtal enligt ovan fortsätter. Uppföljning i elevskyddsteamet, bra/dåligt att tänka på framöver skall in i planen. 8