KOMPLETTERING AV MKB MED ANDRAHANDSALTERNATIV

Transkript

1 KOMPLETTERING AV MKB MED ANDRAHANDSALTERNATIV Bearbetningskoncession för Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 Framställd för: Vilhelmina Mineral AB RAPPORT Uppdragsnummer:

2 Innehållsförteckning 1.0 BAKGRUND Avgränsning Pågående verksamhet i området PLANERAD VERKSAMHET Transportvägar Verksamhetsperioder Buller och vibrationer Rennäring i området Vilhelmina södra sameby Voernese sameby Riksintressen för rennäring Riksintresse mineral MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Rennäring Påverkan av tidigare gruvverksamhet Nuläge Påverkan av andrahandsalternativet Sammanfattning Riksintresse rennäring och riksintresse mineral Omgivningspåverkan Påverkan av tidigare gruvverksamhet Förväntad påverkan av kommande gruvdrift TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Trafikmängder Stekenjokk - Joma. NVDB, trafikdatabaser Trafikverket och Statens vegvesen Tabell 2: Trafikmätningar sommaren 2017 vid Stekenjokk. (Trafikia, Destination South Lapland AB )... 9 Tabell 3: Direkt påverkan av andrahandsalternativet Tabell 4: Indirekt påverkan av andrahandsalternativet Uppdragsnummer i

3 FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Översikt över området med befintliga anläggningar. Föreslaget industriområde med upplag är markerat med röd rektangel Figur 2: Karta, väg mellan Stekenjokk och Joma Figur 3: Trafikmätningar vid Stekenjokk perioden Antal passager per färdriktning. De mörka staplarna visar trafik i nordostlig riktning och de ljusa trafik i sydvästlig riktning. Avståndet på y- axeln mellan de vågräta strecken motsvarar 100 passager. På x-axeln är det första datumet 5 juni och nästa en vecka senare, 12 juni osv. (Trafikia, Destination South Lapland AB)... 9 Figur 4: Fördelning av typ av fordon. perioden till Majoriteten av fordonen är personbilar därefter kommer van (minibuss/husbil) och lastbilar (tung trafik). (Trafikia, Destination South Lapland AB) Figur 5: Principiell bild av renskötselåret för Vilhelmina södra och Voernese samebyar. De särskilt känsliga perioderna för Stekenjokkområdet är markerade med röd text i inre cirkeln. (Figur 7-1 i Bilaga 5, i inlämnad MKB till Bergmästaren ) Figur 6: Karta över Vilhelmina södras strategiska platser i området Figur 7: Karta över samebyn Voerneses strategiska platser i området Figur 8: Riksintressen rennäring och mineral i Stekenjokk och längs transportvägen Figur 9: Riksintressen för rennäring i Vilhelmina södra och Voernese samebyar och riksintresse för mineral Uppdragsnummer ii

4 SAMMANFATTNING Vilhelmina Mineral AB (bolaget) har ansökt om bearbetningskoncession för området vid Stekenjokk där Boliden Mineral AB tidigare bedrivit gruvverksamhet. Ansökan om bearbetningskoncession har avslagits av Bergmästaren och överklagats av bolaget. Överklagan prövas av regeringen och handläggs för närvarande av näringsdepartementet. Bolaget har tillsammans med Joma Näringspark A/S i Röyrviks kommun i Norge bildat ett gemensamt ägt bolag Joma Gruver A/S kring bland annat anrikning av bruten malm samt deponering av restprodukter i Joma i Norge istället för i Stekenjokk. Den framtida verksamheten i Joma kommer att vara belägen cirka 58 km sydväst om Stekenjokk. Vilhelmina Mineral kommer med anledning av ovanstående att kunna framställa ett andrahandsyrkande till bearbetningskoncessionen som innebär anrikning och deponering på annan ort samt halvårsvis gruvverksamhet i Stekenjokk under tid när rennäringen normalt inte vistas i området. Detta PM är en miljökonsekvensbedömning av andrahandsalternativet och en komplettering till ansökan om bearbetningskoncession. Den nuvarande markanvändningen består framför allt av rennäring samt rekreation, turism och friluftsliv inklusive jakt och fiske. Gruvan vid Stekenjokk anlades av Boliden 1974 som bedrev gruvverksamhet under perioden Den s.k. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet byggdes för transporter till och från gruvområdet. Vägen är en av Sveriges högst belägna vägar och är för närvarande öppen från 6 juni - 15 oktober. Boliden Mineral AB är ansvariga för efterbehandlingen av gruvan och har nyligen utfört förstärkningsåtgärder på dammen i Stekenjokk. Andrahandsalternativet är ytterligare en anpassning från bolagets sida av gruvverksamheten. Med andrahandsalternativet och vald verksamhetsperiod undviks påverkan under de för rennäringen särskilt känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning, brunst och flytt. Flytten förbi gruvan behöver inte försvåras då verksamhet och transporter från gruvan undviks under denna tid. Den negativa konsekvensen av en försvårad flytt kan därmed minimeras. Förlusten av betesmark som i förstahandsalternativet uppstår vid anrikning och deponering i Stekenjokk uppkommer inte med det nya alternativet. Den mark som tas i anspråk utgörs endast av mindre områden inom det sedan tidigare påverkade industriområdet. Den negativa konsekvensen för direkt förlust av betesmark uteblir därmed. Undvikelseeffekter som kan uppstå på grund av buller och mänskliga aktiviteter i gruvområdet och längs transportvägen uppkommer inte då brytning och transporter utförs under en period när rennäringen normalt inte använder området. Då gruvverksamhet tidigare har bedrivits av Boliden med bibehållet antal renar bedömer bolaget att det finns en möjlighet till samexistens med både rennäring och gruvdrift. Särskilt med andrahandsalternativet då verksamheten bedrivs under den period då rennäringen normalt inte vistas i området. Genom att fortsätta bryta i en redan existerande gruva jämfört med att öppna en ny gruva kan också en ansvarsfull och god hushållning med naturresurser uppnås. I Stekenjokkområdet finns en malm som är av riksintresse och infrastruktur för att bryta och transportera den till anrikning. Transportvägen har nyligen rustats och byggdes ursprungligen för gruvtransporter och har en standard som medger tunga transporter. Utredningar pågår för att hålla den öppen året om. Då trafikökningen sker under en period när friluftslivet och turismen i området är mindre frekvent bedöms störningen som liten. Med andrahandsalternativet kan de två riksintressen rennäring och mineral tillvaratas. Planerad gruvverksamhet bedöms således vara förenlig med de värden och riksintressen för rennäring och mineral som finns i området. Uppdragsnummer

5 SUMMARY Vilhelmina Mineral AB (the Company) has applied for an exploitation concession for an area situated at Stekenjokk, which is the site of a previous mine operated by Boliden Mineral AB. The application was rejected by the Mining Inspectorate (Bergmästaren) and this decision has been appealed by the company. The appeal is being considered by the Government through the Ministry of Enterprise and Innovation. The company has formed a jointly-owned company named Joma Gruver A/S together with Joma Industrial Park A/S in Röyrvik s municipality, Norway. The new company has been formed with the intention that whilst mining will occur at Stekenjokk, the processing and disposal of waste will be done at Joma, approximately 58 km southwest of Stekenjokk. In view of the above arrangement, the company hereby presents a second alternative to the previously submitted application for an exploitation concession. This proposal is based on mining at Stekenjokk, conducted during the half of the year when reindeer herders do not normally utilize the area for grazing, and transport of ore to another site for processing and subsequent disposal of waste. Thus, this PM has been compiled as a supplement to the existing application for an exploitation concession at Stekenjokk, and it includes an environmental impact assessment of this new alternative. The current land use at and near the Stekenjokk mine consists mainly of reindeer husbandry as well as some tourism and outdoor recreation, including hunting and fishing. Boliden Mineral AB performed mining and processing operations at Stekenjokk during the period A road was then constructed to transport ore and this road now forms part of the so-called Wilderness Road, which crosses the Lapland mountains. At present, it is possible to utilize this road during the period June 6 to October 15. Boliden Mineral AB, is responsible for remediation of the former mine and has recently performed work to reinforce and strengthen the tailings dam. The alternative presented in this PM is a serious effort by the company to adapt and modify the proposed Stekenjokk mining project. With this new and secondary alternative, impacts on reindeer husbandry that may occur during particularly sensitive periods in the summer and fall including the periods calves are marked, mating and migration - may be avoided. Further, migration of reindeer passed the site may be performed without hindrance, as mining and transports from the mine will not be occurring during those times of the year. Thus, any negative impacts that may affect reindeer migration will be minimized or avoided completely. The loss of grazing land due to the use of land for ore beneficiation and tailings disposal in Stekenjokk will not arise with this alternative. This follows as the land needed for the proposed mining operations consists only of a small area which is situated within the previous industrial area. Avoidance of the site by reindeer that may occur due to noise and human activity in the area and along the transport route will not arise since the mining and transport will only be performed during the time of the year when the area is not normally used for grazing and/or migration of reindeer. The mining and processing activities previously conducted by Boliden at Stekenjokk was done during a period when the affected reindeer husbandry cooperatives were able to keep their normal number of reindeer in their herds. This fact gives further credence to the prediction by the Company that coexistence of reindeer husbandry and mining will be possible also in the future, and this is even more likely to be the case if mining activities are carried out during the period when the reindeer are not normally in the areas at or near the mine site. By continuing to mine an already existing mine and a proven deposit, instead of opening a new mine, an overall responsible and prudent management of the available mineral resources may be achieved. The Stekenjokk site contains an ore that is defined as being of national interest and there is further ready existing infrastructure which enables mining and transport of ore. Further, the road to be used was built to serve the previous mining Uppdragsnummer

6 operations at the site. The road has recently been further strengthened to allow for heavier transports, and investigations are ongoing regarding possibilities to keep the road open throughout the year. As the increased traffic caused by the proposed mining project would predominantly take place during a period when outdoor recreation and tourism in the area is less frequent, the possible disturbances in this regard are assessed to be minor. With the alternative presented here, the two national interests represented by reindeer husbandry and the mineral sector may both be safeguarded and coexistence in the same area though at different times of the year - may be achieved. The mining project presented here is well compatible with the concomitant protection of the national interests of reindeer husbandry in the Stekenjokk area. Uppdragsnummer

7 1.0 BAKGRUND Vilhelmina Mineral AB (bolaget) har ansökt om bearbetningskoncession för området vid Stekenjokk där Boliden Mineral AB tidigare bedrivit gruvverksamhet. Ansökan om bearbetningskoncession har avslagits av Bergmästaren och överklagats av bolaget. Överklagan prövas av regeringen och handläggs för närvarande av näringsdepartementet. Bolaget har tillsammans med Joma Näringspark A/S i Röyrviks kommun i Norge bildat ett gemensamt ägt bolag Joma Gruver A/S kring bland annat anrikning av bruten malm samt deponering av restprodukter i Joma i Norge istället för i Stekenjokk. Den framtida verksamheten i Joma kommer att vara belägen cirka 58 km sydväst om Stekenjokk. Vilhelmina Mineral kommer med anledning av ovanstående att kunna framställa ett andrahandsyrkande till bearbetningskoncessionen som innebär anrikning och deponering på annan ort samt halvårsvis gruvverksamhet i Stekenjokk under tid när rennäringen normalt inte bevistar området. Golder Associates AB (Golder) har på uppdrag av bolaget upprättat detta PM för att komplettera ansökan om bearbetningskoncession i Stekenjokk med en miljökonsekvensbedömning av det nya alternativet. 1.1 Avgränsning Detta PM avgränsas till planerad verksamhet i Stekenjokk och transportvägen i Sverige såvitt avser andrahandsalternativet bestående av att transportera och anrika malmen i Joma samt bedriva gruvverksamhet i Stekenjokk. Konsekvensbedömningar görs för påverkan på rennäring på grund av att mark tas i anspråk i Stekenjokk och på grund av malmtransporter längs befintliga svenska vägar 1076, 824 och 828 mot Joma i Norge. Beskrivning och bedömning av andra aspekter görs i tidigare MKB och komplettering som lämnades in till Bergmästaren samt Pågående verksamhet i området Den nuvarande markanvändningen inom det planerade gruvområdet och i närområdet består framför allt av rennäring samt rekreation, turism och friluftsliv inklusive jakt och fiske Gruvan vid Stekenjokk anlades av Boliden 1974 som bedrev gruvverksamhet under perioden Den s.k. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) som är en del av Vildmarksvägen över fjället mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet byggdes för transporter till och från gruvområdet. Vildmarksvägen är en av Sveriges högst belägna vägar och ligger i norra Jämtland och södra Lappland. Från 6 juni - 15 oktober är det möjligt att köra hela Vildmarksvägen, men ofta öppnar vägen redan i slutet av maj. Boliden Mineral AB har sedan ansökan lämnats in fått tillstånd till och utfört förstärkningsåtgärder på dammen i Stekenjokk. Tillståndet (Mark- och miljödomstolen , Mål nr ) medger en höjning av respektive tätkärna (överkant) till nivån +804,0 och att höja respektive dammkrön till nivån +806,4 samt att förstärka dammarna S1, S2, S3 och S4. Mark- och miljödomstolen godkänner även tidigare utförda åtgärder som Boliden Mineral AB utfört på dammarna vid Stekenjokkgruvan: Anläggandet av ett nytt reservbräddavlopp (från råvattenmagasinet) med tröskelnivån +801,5 m och anläggandet av ett nytt bräddavlopp (sand- och klarningsmagasinet) med tröskelnivån +803,2 m. I den MKB som godkändes för Bolidens ansökan (Mål nr ) görs följande bedömning: Rennäringen kan komma att påverkas genom den ökade trafiken och arbetsmaskinerna i området under anläggningstiden då samebyarna bedriver renskötsel i området under månaderna maj-november. Anläggningsarbetena berör emellertid inte några direkta betesmarker varför den temporära påverkan bedöms som begränsad. De dammsäkerhetshöjande åtgärderna kommer istället att ha en positiv effekt för de betesmarker som ligger nedströms Stekenjokkgruvan. Sammantaget kommer vattenverksamheterna inte att medföra någon inverkan av betydelse på motstående intressen. I samband med utförandet av de beskrivna dammsäkerhetshöjande åtgärderna kommer Boliden att behöva Uppdragsnummer

8 lägga upp byggnadsmaterial (krossmaterial och morän) på ett tillfälligt materialupplag i närheten av arbetsområdet. Det tillfälliga materialupplaget placeras öster om den södra tillfartsvägen till området och råvattenmagasinet, före reservbräddavloppet och bron. Platsen har valts för att den är lättillgänglig för transporter till och från arbetsområdet. Det tillfälliga materialupplaget bedöms uppta en yta om cirka m 2 och innehålla en volym om som mest cirka m 3 material. Efter att arbetena avslutats läggs cirka m 3 krossmaterial och morän upp permanent på samma yta som för det tillfälliga materialupplaget. Det permanenta upplaget bedöms uppta en yta om m 2 och ska kunna användas av Boliden som dammbyggnadsmaterial vid eventuellt nödläge. Det permanenta materialupplaget utformas så att det smälter in i omgivande natur och sås in. 2.0 PLANERAD VERKSAMHET Nedan beskrivs den ansökta verksamheten i korthet såvitt avser det nya andrahandsalternativet. Ansökt verksamhet kommer att bedrivas på i huvudsak samma sätt den bedrevs tidigare, dock med tillämpning av modernare teknik. Verksamheten kommer att bestå av brytning cirka 500 till 600 meter under jord. En framtida produktion bedöms komma att ske på liknande sätt som den tidigare för det alternativa utförande som beskrivs här, men med skillnaden att endast grovkrossning sker under jord i Stekenjokk och malmbehandling i ett anrikningsverk avses ske i Joma Näringspark A/S (Joma) i Norge. Den grovkrossade malmen transporteras från området med lastbil och deponering av restprodukten sker i Joma. En fortsättning av gruvverksamheten med brytning av Stekenjokkmalmen kommer att förutsätta öppnande av befintlig ramp ned till minus 350 m nivån och befintligt schakt, länspumpning och bergförstärkning. Även uppfordring i det befintliga hisschaktet till silo kan bli aktuellt. I första hand kommer malmen i Stekenjokk att brytas men även brytning av Levimalmen är aktuellt. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp öppnades och cirka ton malm bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras till en upplagsplats där det lastas på lastbilar. Upplagsplatsen placeras inom det gamla industriområdet och ytan som tas i anspråk bedöms till cirka 50 x 50 m. Jämfört med den tidigare beskrivna verksamheten kommer inga upplagsplatser att krävas för gråberg vid det nu framförda andrahandsalternativet. Gråberg kommer att användas för återfyllning av utbrutna bergrum i Stekenjokk och Levi. Totalt beräknas upp till storleksordningen m 3 gråberg uppkomma. Gråberget kommer att mellanlagras och vid behov kvalitetsmässigt separeras på upplagsplatser inom området, där tillrinning av ytvatten kommer att minimeras med hjälp av skärmdiken. Avrinnande ytvatten kommer vid behov att behandlas på lämpligt sätt. Den yta som tas i anspråk bedöms vara cirka 25 x 25 m och är en mycket liten del av det befintliga industriområdet. Avskärande diken för avledning av tillrinnande vatten respektive uppsamling och behandling av avrinnande vatten kommer att i erforderlig utsträckning anläggas uppströms respektive nedströms industriområdet samt tillfälliga upplagsplatser för malm och gråberg. Bassänger kommer att anläggas för uppsamling och kontroll av vatten från industriområdet. Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, upplag, transporter, byggnad för personal och serviceverkstad m.m. Endast tidigare nyttjad mark kommer användas för dessa ändamål, vilket innebär att ingen ny mark tas i anspråk. Markanspråket blir minimalt jämfört med tidigare beskrivna alternativ där mark för anrikningsverk och krossning samt utökning av dammarna ingick, totalt cirka 132 ha. I andrahandsalternativet behövs endast 1 ha av tidigare nyttjad och redan påverkad mark tas i anspråk, se Figur 1. Det skall påpekas att någon detaljprojektering inte gjorts utan att det sker inför Uppdragsnummer

9 ansökan om miljötillstånd. Produktionen bedöms totalt uppgå till cirka ton per år i Stekenjokk. I det nu föreslagna andrahandsalternativet avses transporter ske när rennäringen normalt inte nyttjar området, d.v.s. halvårsvis. Figur 1: Översikt över området med befintliga anläggningar. Föreslaget industriområde med upplag är markerat med röd rektangel. Uppdragsnummer

10 2.1 Transportvägar Transportvägen i andrahandsalternativet går söderut från Stekenjokk till Stora Blåsjön i cirka 42 km där den viker av mot väster in i Norge i cirka 16 km till Joma, Figur 2. Vägen vid Stekenjokk är en del av Vildmarksvägen som är en av Sveriges högst belägna vägar och ligger i norra Jämtland och södra Lappland. Den byggdes i slutet av 1960-talet för att hantera transporter till och från Stekenjokkgruvan. Vildmarksvägen ligger på kalfjället 875 meter över havet och är i dagsläget öppen endast under barmarksperioden. Åren 2013 till 2015 har vägen upprustats med 6,5 mil ny beläggning, dikning och trumarbeten. När asfalten slutligen kom på plats under 2015 användes sammanlagt ton grus till vägen (trafikverket.se). Det pågår utredningar om att hålla vägen öppen även vintertid. Stekenjokk Joma Figur 2: Karta, väg mellan Stekenjokk och Joma. Uppdragsnummer

11 Vägen från Stekenjokk till Stora Blåsjön har vägnummer 1067 i Västerbottens län och väg nummer 824 i Jämtlands län, se Figur 2. Bärighetsklassen är BK 1, max 64 tons bruttovikt. Hastighetsbegränsningen 90 km/h från Stekenjokk och cirka 18 km söderut, därefter är begränsningen 80 km/h i cirka 21 km till Stora Blåsjön där vägen går ihop med väg 819. Hastighetsbegränsningen genom Stora Blåsjön är 50 km/h och därefter är den 70 km/h fram till norska gränsen. ( På sträckan Klimpfjäll till länsgränsen Jämtlands län, väg 1067, är årsmedeldygnstrafiken, ÅDT total 143 fordon och ÅDT tungtrafik 11 fordon under perioden Från länsgränsen och söderut, väg 824, cirka 5,5 km, är trafikmängden ÅDT totalt 60 fordon och tungtrafik 12 fordon under perioden Tabell 1. Vägbredden är 6,5 m på väg 1067 och varierar mellan 6 och 6,5 m på väg 824. Trafikmätningarna är stickprovsmätningar och redovisas tillsammans med övrig trafikdata på Trafikverkets hemsida. ( Sträckan i Norge mellan gränsen och Joma är cirka 12 km, se Figur 2. I Norge har vägen nummer 362, Hudningveien, fram till avtaget söderut mot Joma, Jomaveien. Årsmedeldygnstrafik ÅDT total är 110 fordon under 2016 på väg 362, för långa fordon 10 ÅDT och på Jomaveien är ÅDT total 20 fordon och 18 ÅDT för långa fordon för Bruksklassen är BK10, 50 ton och längd 19,5 m (vogntoglengde) och hastighetsbegränsningen 80 km/h hela vägen fram till Joma. Se Tabell 1. Vägbredden i Norge varierar mellan 4,3 m och drygt 6 m. Hudningveien är asfalterad 2006, Jomaveien är asfalterad Trafikdata redovisas på norska Statens Vegvesens hemsida. ( Tabell 1: Trafikmängder Stekenjokk - Joma. NVDB, trafikdatabaser Trafikverket och Statens vegvesen. Väg Period ÅDT ÅDT tung Hastighet trafik BK 1067, Stekenjokkvägen/Vildmarksvägen km/h 1, 64 ton 824, Stekenjokkvägen/Vildmarksvägen km/h 1, 64 ton 362, Hudningveien km/h 10, 50 ton Jomaveien km/h 10, 50 ton ( ( Destination South Lapland AB är destinationsbolaget för södra Lappland och norra Jämtland och ägs av kommunerna Strömsund, Dorotea, Åsele och Vilhelmina. South Lapland AB utför sedan 1 juni 2017 trafikmätningar på Vildmarksvägen vid Stekenjokk. Trafikmängderna är störst under juli och till mitten av augusti, under den perioden är också trafiken relativt lika i båda riktningar. I september upphör trafiken i sydvästlig riktning nästan helt. I augusti sker också en ökning av den tunga trafiken som är 12,6 % under augusti och 8,8 % i september, under juni och juli är den knappt 3 %, se Tabell 2 och Figur 3. Fördelning av typ av fordon under perioden är 82,4 % personbilar, därefter kommer 11 % van (större bilar, husbilar) och därefter 6,1 % tung trafik, där lastbil med släp står för 4,1 %, motorcyklar står för 0,6 %, se Figur 4. Uppdragsnummer

12 Tabell 2: Trafikmätningar sommaren 2017 vid Stekenjokk. (Trafikia, Destination South Lapland AB ) Period Dygnstrafik Maxdag Tung trafik Totalt Riktning SV Riktning NO Juni, 1/6-1/ , 3/6 2,8 % , 38 % 3 077, 62 % Juli, 1/7-31/ , 22/7 2,9 % , 47 % 5 524, 53 % Aug, 1/8-31/ , 3/8 12,6 % , 49 % 3 923, 51 % Sep, 1/9-19/ , 2/9 8,8 % , 22 % 1 153, 78 % Juni-Aug, 1/6-31/ , 22/7 6,1 % , 54 % , 46 % Juni- Sep, 1/6-19/ , 22/7 6,2 % , 44 % , 56 % Figur 3: Trafikmätningar vid Stekenjokk perioden Antal passager per färdriktning. De mörka staplarna visar trafik i nordostlig riktning och de ljusa trafik i sydvästlig riktning. Avståndet på y-axeln mellan de vågräta strecken motsvarar 100 passager. På x-axeln är det första datumet 5 juni och nästa en vecka senare, 12 juni osv. (Trafikia, Destination South Lapland AB) Uppdragsnummer

13 Figur 4: Fördelning av typ av fordon. perioden till Majoriteten av fordonen är personbilar därefter kommer van (minibuss/husbil) och lastbilar (tung trafik). (Trafikia, Destination South Lapland AB) 2.2 Verksamhetsperioder Verksamhetsperioderna med brytning och transporter kommer att anpassas efter rennäringens verksamhet i området. Verksamheten i industriområdet med brytning under jord, uppfodring och lastning för transport till Joma kommer därför att utföras halvårsvis. För beräkning av antal transporter antas en transport rymma cirka 60 ton malm och troligen behövs lastbil med släp för att uppfylla tillåtet axeltryck beroende biltyper samt även dispens. Transporterna kan komma att köras i treskift, dvs. dygnet runt, vilket ger cirka två transporter per timme, om transporter utförs 21 dagar per månad. Antalet transporter blir färre per timme om transporterna kan utföras fler dygn per månad. Antalet blir också färre än en transport per timme om det efter överenskommelse med samebyarna även kan utföras transporter under mindre känsliga perioder för rennäringen. Avståndet till Joma är cirka 58 km och om det går att lasta, lossa och transportera de cirka 12 milen tur och retur på två timmar så går det att köra 48 bilar per dygn. 2.3 Buller och vibrationer Tunemalm Akustik AB har utfört bullerberäkningar som redovisats i MKB kompletteringen inlämnad till Bergsstaten I andrahandsalternativet kommer hjullastare att användas för lastning och lastbilar för transport av bergmassor i industriområdet och malm till Joma. Dessa bullerkällor avger dock inte ett kontinuerligt buller och den ekvivalenta ljudnivån blir låg på avstånd längre än 150 meter. Uppdragsnummer

14 Efter att ansökan om bearbetningskoncession lämnades in har nya riktlinjer för industribuller getts ut av Naturvårdsverket. I Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller står följande: Ljudnivåerna i friluftsområden och rekreationsområden behöver vara låga för att ge den kvalitet som eftersöks. Nivåerna bör på vardagar dagtid klockan inte överskrida 40 dba som ekvivalent ljudnivå. Under kväll och natt klockan samt dagtid lör-, sön- och helgdagar bör bullret inte överskrida den ekvivalenta ljudnivån 35 dba. Maximala ljudnivåer (LFmax > 50 dba) bör inte förekomma nattetid klockan Med friluftsområden avses i det här sammanhanget område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. (Naturvårdsverket, Rapport 6538, april 2015). Jämfört med tidigare riktvärden så fanns ett riktvärde för natt på 30 dba medan det nu är 35 dba under både kväll och natt. Buller från transporter utanför själva gruvområdet jämförs normalt med riktvärden för trafikbuller angivna i förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216). I förordningen anges 55 db(a) som ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad och 70 db(a) som maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Bostäder finns längs transportvägen framförallt vid Stora Blåsjön och Mesvattnet samt längs en anslutande väg vid Ankarvattnet. Fritidshus finns även längs väg 1067, väg 824 och 828. Bullerberäkningar kommer att utföras i ett senare skede vid en ansökan om miljötillstånd. Nitro Consult AB har gjort en vibrationsutredning och utifrån förutsättningen att sprängning sker under jord på cirka 400 meters djup (varvid ska noteras att sprängning huvudsakligen kommer att ske djupare än så) är vibrationerna låga om ens kännbara. 2.4 Rennäring i området Området mellan Stekenjokk och Stora Blåsjön ligger inom båda samebyarna Vilhelmina södra och Voernese. Se Figur 6 och Figur 7. Området är ett viktigt betesland och här sker kalvning, märkning, uppsamling och sarvslakt, brunst samt höstslakt och renskiljning. Stekenjokkområdet betraktas av samebyarna som ett nyckelområde. Detta beskrivs i detalj i inlämnad MKB med kompletteringar till Bergmästaren (Bilaga 5, i inlämnad MKB till Bergmästaren ). I figur 7.1 i rapporten Påverkan på rennäringen och samerna i Vilhelmina södra och Voernese samebyar (Bilaga 5, i inlämnad MKB till Bergmästaren ) noteras särskilt känsliga perioder för rennäringen i Stekenjokkområdet under månadsskiftet juni/juli, september/oktober samt oktober/ november. Se Figur 5. Uppdragsnummer

15 Figur 5: Principiell bild av renskötselåret för Vilhelmina södra och Voernese samebyar. De särskilt känsliga perioderna för Stekenjokkområdet är markerade med röd text i inre cirkeln. (Figur 7-1 i Bilaga 5, i inlämnad MKB till Bergmästaren ) Vilhelmina södra sameby Vilhelmina södra sameby bedriver renskötsel i området under maj-november. Samebyns areal är km 2 och den har sina åretruntmarker i Vilhelmina kommun och vinterbetesmarker i Kramfors, Örnsköldsvik, Sollefteå, Dorotea, Åsele och Vilhelmina kommuner. Samebyn har 22 registrerade renskötselföretag och samebyn får ha högst djur i vinterhjorden enligt beslut av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Strategiska platser är en svår passage före gruvområdet där Stekenjokkvägen och flyttleden korsar länsgränsen och en svår passage från dammarna och nordost längs Stekenjokkvägen samt arbets- och beteshagar öster om fjället Stikken som delas med Voernese, där finns även ett renslakteri. Arbetshagar, rengärden finns på fjällen Tjallingen och Stikken öster och söder om gruvområdet samt vid sjön Duoranjaure Uppdragsnummer

16 KOMPLETTERING AV MKB MED ANDRAHANDSALTERNATIV drygt 2 km norr om området. En ej röjd led går runt gruvområdet på västra sidan. Av viktiga områden i samebyn finns trivselland och brunstland och öster om gruvområdet finns kalvningsland. Huvudkalvningsland finns öster och sydost om Klimpfjäll. Sommarland, Höstland, Förhöstland, Försommarland, Förvinterland finns vid gruvan. (Sametinget.se) Figur 6: Karta över Vilhelmina södras strategiska platser i området Voernese sameby Vilhelmina södra gränsar mot Voernese sameby i söder i Jämtlands län. Voernese är en fjällsameby i Jämtlands län. Samebyns areal är km2 och den har sina renbetesfjäll (åretruntmarker) i Strömsunds kommun. Voernese har sina vinterbetesmarker i Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Ragunda, Sollefteå och Strömsund kommuner. Samebyn har 4 registrerade renskötselföretag och högsta tillåtna renantal är djur i vinterhjorden enligt Länsstyrelsen i Jämtlands beslut. Se Figur 7. Uppdragsnummer

17 KOMPLETTERING AV MKB MED ANDRAHANDSALTERNATIV Strategiska platser är rengärden/arbetshagar öster om vägen på fjället Stikken samt drygt 2 km norr om dammarna och cirka 2 km söder om dammarna. Voernese och Vilhelmina södra delar arbetshagar och beteshagar nordöst om fjället Stikken på norra sidan av Saxån. En ej röjd led går längs Stekenjokkvägen och en annan parallellt på östra sidan över fjällen Tjallingen och Stikken. Den östra leden över fjällen är av riksintresse. Uppsamlingsområden ligger kring den sydvästliga flyttleden och väster om leden längs Stekenjokkvägen samt söder om dessa kring Ankarvattnet och norr om Stora Blåsjön, se karta i Figur 7. Arbetshagar finns även längre söderut längs leden, vid Baime och vid Ankarvattnet. Mellan Baime och Ankarvattnet finns ett konventionsrenstängsel längs vägen. Viktiga områden som finns i området är kalvningsland, brunstland och trivselland. Sydöst om Stekenjokkvägen finns brunstland och huvudkalvningsland samt trivselland söder om länsgränsen. Samebyns Sommarland, Höstland och Förhöstland finns i området, närmast gruvområdet finns vårland. Söder om länsgränsen i Jämtlands län är ett kärnområde av riksintresse. Figur 7: Karta över samebyn Voerneses strategiska platser i området. Uppdragsnummer

18 2.4.3 Riksintressen för rennäring Vid Stekenjokk finns ett riksintresse för rennäring som täcker hela området och söder om länsgränsen i Jämtlands län finns ett kärnområde av riksintresse i Voernese sameby. Se Figur 8. (Rennäring, enligt MB 3 Kap 5. Statens Jordbruksverks beslut , Dnr /02 och Sametinget beslut , Dnr ) Figur 8: Riksintressen rennäring och mineral i Stekenjokk och längs transportvägen. 2.5 Riksintresse mineral SGU beslutade i december 2012 om klassificering av fyndigheten vid Stekenjokk som en riksintressant mineralisering, se Figur 8. Beslutet om riksintresse är baserat på fyndighetens betydelse för landets försörjnings-beredskap, hur väldokumenterad fyndigheten är, dess speciella materialegenskaper och om fyndigheten utgör en unik naturresurstillgång. Områdena kring Stekenjokk och Levi är välkända genom geologiska under-sökningar samt genom borrningar och tidigare malmbrytning av Boliden. Fyndigheten håller goda halter av framförallt koppar, zink och silver. Uppdragsnummer

19 3.0 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 3.1 Rennäring Stekenjokkprojektet har föregåtts av omfattande utredningar, möten och samråd. Detta tillsammans med den unika omständigheten att dessa utredningar m.m. kan jämföras och bekräftas av de faktiska erfarenheterna av tidigare drift av gruvan i Stekenjokk skapar ett unikt kunskapsläge. Rennäringens markanvändning och påverkan på rennäringen i Vilhelmina södra och Voernese samebyar beskrivs i detalj i Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren För en god sammanfattande bild över verksamheterna i närområdet kring Stekenjokk, vilka baseras på kontakter med respektive sameby m.m., hänvisas till avsnitt i rapporten Påverkan på rennäringen (bilaga 5 till miljökonsekvensbeskrivningen samt kartbilagorna 7:1 7:4 till denna rapport). Utifrån dessa kartbilder kan bland annat konstateras att ett återupptagande av gruvdriften i Stekenjokk enligt förstahandsalternativet påverkar en del av samebyarnas kärnområden samt del av ett av flertalet nyckelområden i området. Det finns många kärn- respektive nyckelområden som inte kommer att påverkas av ett återupptagande av gruvdriften vid Stekenjokk. Notera att bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen med bilagor är baserade på projektet i sin tidiga fas. Detaljprojektering återstår och inför den fortsatta prövningen enligt miljöbalken kan ytterligare försiktighetsmått komma att kunna tas Påverkan av tidigare gruvverksamhet Innan gruvan anlades med början 1974 kunde renarna ströva fritt och beta i Stekenjokkområdet. Däremot blev renskötseln störd då vägen mellan Klimpfjäll och Stekenjokk färdigställdes sommaren 1967 som en del av förberedelserna till gruvdrift. Även vägsträckan mellan Stekenjokk och Ankarvattnet öppnades 1967, men denna sträckning hölls dock inte öppen under vinterperioden. Hela vägsträckningen medförde en direkt markförlust för Vilhelmina södra på 409 ha och för Voernese på 588 ha. Förutom betesförlusten föranledde även den ökade turismen störningar i renskötseln genom en uppdelning av betesmarkerna som medförde ökade arbetsinsatser. Gruvverksamheten samexisterade med rennäringen under hela verksamhetstiden, och trots vissa störningar i olika former och minskad betestillgång kunde renskötseln bedrivas utan att renarnas antal minskade. Under gruvdriften förändrades renskötselmetoderna så att vid senare hälften av driftperioden var motoriseringen fullt genomförd och skoter, helikopter samt terränggående motorcyklar användes i renskötselarbetet. De stora förändringarna som skedde under gruvdriften var att betesmark gick förlorad, renarna stördes och kunde inte ströva fritt och beta i området, huvudflyttleden var tvungen att ändras så att den gick söder och väster om gruvområdet, och flyttningen förbi gruvområdet blev mer arbetskrävande. Användningen av Stekenjokkområdet före, under och efter tidigare gruvdrift beskrivs i detalj i Bilaga 5, kap i inlämnad MKB till Bergmästaren Vid diskussioner med samebyarna uppgavs att renarna undvek i stort sett hela nyckelområdet där gruvan fanns, och endast strövrenar betade där. Det innebär en undvikelsezon på 2-5 km och att det fysiska markområde som förlorades för renbete uppgick till cirka ha. Uppdragsnummer

20 3.1.2 Nuläge Den betesmark som gick förlorad under gruvdriften har återtagits, förutom området för det efterbehandlade sandmagasinet på cirka 106 ha, samt råvattentäkten och industriområdet där växtlighet ännu inte har etablerats. Dessutom har undersökningen av Levimalmen minskat betet i en korridor från sandmagasinet, och sandflykt under gruvperioden har försämrat betet i direkt anslutning till gruvområdet samt intill den konstgjorda sjön och utefter vägen. Totalt uppgår arean på det förlorade betet till uppskattningsvis 342 ha. Renarna strövar numera fritt och betar i området liksom under perioden innan gruvdriften. Turismen har dock ökat jämfört med tidigare, vilket medfört att störningen blivit större, då industriområdet används till parkering. Den under gruvdriften förändrade huvudflyttleden används även idag, då omledningen av Stekenjokken fortfarande utgör ett hinder att använda den tidigare flyttleden över gruvområdet. Det är dock väderförhållandena som styr hur renarna tar sig förbi Stekenjokkområdet. Exempelvis kan renarna ta en kortare väg över Stikken eller längre österut över Skearmoetjålhte och Prånhtsoe. De kan även drivas söderut in i Voernese sameby, vilket skedde i september 2007 på grund av vädret. Renhjordarna från Vilhelmina södra och Voernese samebyar förenades söder om Stekenjokk, och drevs sedan förbi gruvområdet till hagen i Bealloevaerie och Froskonbäckens fältslakteri. Förflyttningen till Froskonbäcken sker numera så snabbt som möjligt, men vid behov kan renarna lämnas vid Stekenjokk för rastbete under flera dagar utan att de skingras. Jämfört med åren innan gruvbrytningen medför dagens förhållanden med det efterbehandlade gruvområdet inget merarbete för renskötseln Påverkan av andrahandsalternativet Vilhelmina södra sameby bedriver renskötsel i Stekenjokkområdet under maj till november. Det medför att en gruvetablering vid Stekenjokk kommer att påverka rennäringen, under den tid då området vid gruvan och längs transportvägen normalt används av rennäringen. När det gäller förväntade konsekvenser för samebyn av andrahandsalternativet sammanfattas dessa nedan i Tabell 3 och Tabell 4. Direkt påverkan av andrahandsalternativet Den nu föreslagna verksamheten planeras utföras under den period när rennäringen normalt inte använder området. Därmed kan direkt påverkan på rennäringen främst ske när renskötsel pågår i området. I Tabell 3 nedan sammanfattas påverkan sett till ett antal olika aspekter. Tabell 3: Direkt påverkan av andrahandsalternativet. Störning av flytt, flyttled och kärnområde Mycket begränsad påverkan under den tid rennäringen använder området då vägen kan stängas av när renarna flyttas förbi gruvområdet. Ingen påverkan sker vid brytning och transport under den perioden rennäringen inte använder området. Direkt förlust av betesmarker I andrahandsalternativet tas ingen ytterligare mark i anspråk utöver delar av det befintliga industriområdet vid Stekenjokk som är avgränsat och påverkat sedan tidigare. Därmed uppstår ingen direkt förlust av betesmark. Uppdragsnummer

21 Undvikelseeffekter som ger betesbortfall eller minskad betesro Undvikelseeffekter kan uppkomma på grund av mänskliga aktiviteter i området under den period rennäringen använder området som gör att effektiv betesmark kan gå förlorad. Ingen direkt påverkan då brytning sker under jord och transporter av malm under den period rennäringen inte använder området. Påverkan av buller Då krossning utförs under jord bedöms buller från uppfodring, lastning och transport istället bli de främsta bullerkällorna. Dessa bullerkällor avger dock inte ett kontinuerligt buller. Den ekvivalenta ljudnivån från aktiviteter i industriområdet blir låg på avstånd längre än 150 meter. Ingen påverkan vid brytning och transport under den period då rennäringen inte använder området. Påverkan på luft och vattenkvalitet Renpåkörningar vid väg Ökad spridning och sammanblandning av renar Mycket liten eller obefintlig då verksamheten endast består av brytning och krossning under jord samt lastning av malm för borttransport. Eventuell påverkan är av snabbt övergående karaktär (t.ex. damning) och sålunda obefintlig i det fall påverkan uppstår. Dammbekämpning kommer att utföras vid behov. Ingen påverkan vid transport under den period då rennäringen inte använder området. Om renarna störs av mänskliga aktiviteter i industriområdet som gör att de inte strövar fritt och betar i nyckelområdet kan de spridas och blandas med andra hjordar. Trycket västerut mot norska gränsen, norrut mot Vilhelmina norra samt söderut mot Voernese kommer att öka, och risken är att renhjordarna sammanblandas och känsliga betesmarker i Voernese sameby kan komma att överbetas. Detta innebär en risk för konflikter mellan samebyarna, som t.ex. kan leda till krav på stängsel. Det finns även risk att renarna på sin väg västerut mot Stekenjokk undviker gruvområdet och vänder tillbaka österut. Samebyarna befarar också att störningen från turister ökar om husvagnar och husbilar som parkerar på industriområdet väljer att istället parkera längs vägen västerut, där renarna går över under flytten till och förbi Stekenjokk. Ingen påverkan om brytning och transporter sker under den period då rennäringen inte använder området. Merarbete med ökad stress och oro för renskötarna Det bör inte bli något merarbete för renskötarna under verksamhetsperioden men mental stress, och oro, antas likväl uppstå i viss mån. Uppdragsnummer

22 Indirekt påverkan I Tabell 4 nedan sammanfattas indirekt påverkan sett till två olika aspekter. Tabell 4: Indirekt påverkan av andrahandsalternativet. Ökat betestryck på andra områden Brytningen och transporterna tar endast mindre delar av det befintliga industriområdet i anspråk som är påverkat idag. Vidare bedöms undvikelseeffekterna bli jämförelsevis små då verksamhetens storlek är begränsad och anpassas efter rennäringens användning av området. Sålunda förväntas en mycket begränsad ökning av betestryck uppstå i andra områden som resultat av den planerade verksamheten. Försämrad lönsamhet för renskötseln Ingen försämrad lönsamhet då verksamheten utförs under en period då rennäringen inte använder området. Kumulativ påverkan Enligt tidigare inlämnad Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren , är samebyn redan i hög grad påverkad av en rad olika aktiviteter. Framför allt innefattande vattenreglering, rovdjur, gruvdrift, markexploatering, infrastruktur, småviltjakt, turism och skogsbruket. Givet att brytningen och transporter i andrahandsalternativet sker under den period då rennäringen normalt inte använder området och endast tar en mindre del av det redan påverkade industriområdet i anspråk och även är mycket begränsad i tiden kommer bidraget till den kumulativa nivån av effekter förmodligen vara varken långvarig eller speciellt svår. Dock kommer det vara viktigt att beakta och följa upp eventuella kumulativa effekter under brytningen Sammanfattning Andrahandsalternativet; att transportera och upparbeta malmen i Joma samt bedriva gruvverksamhet halvårsvis i Stekenjokk endast under den period när rennäringen inte nyttjar området är ytterligare en anpassning från bolagets sida av gruvverksamheten. Med andrahandsalternativet och vald verksamhetsperiod undviks påverkan under de för rennäringen särskilt känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning, brunst och flytt. Då den tidigare gruvverksamheten har bedrivits med bibehållen rennäring i området, bedöms att en ny gruvdrift kan samexistera med nuvarande rennäring i Stekenjokk genom en konstruktiv dialog med samebyarna. I figur 7.1 i rapporten Påverkan på rennäringen noteras särskilt känsliga perioder för rennäringen i området under månadsskiftet juni/juli, september/oktober samt oktober/ november. Bolaget är villigt att begränsa verksamheten under dessa perioder och därigenom att söka samexistens. Flytten förbi gruvan behöver inte försvåras då verksamhet och transporter från gruvan undviks under denna tid. Vilhelmina södra sameby har i samråd uttryckt att de inte har något emot att Vildmarksvägen hålls öppen under vintern under förutsättning att den stängs av temporärt i maj då renarna ska passera på sin väg västerut. Problem med höga snövallar för framförallt kalvar kan lösas med avfasning av snövallar. Den negativa konsekvensen av en försvårad flytt kan därmed minimeras. Förlusten av betesmark som i förstahandsalternativet uppstår vid anrikning och deponering i Stekenjokk uppkommer inte med det nya alternativet. Den mark som tas i anspråk utgörs endast av mindre områden inom det sedan tidigare påverkade industriområdet. Den negativa konsekvensen för direkt förlust av betesmark uteblir därmed. Uppdragsnummer

23 Undvikelseeffekter kan minimeras genom att bolaget väljer att anpassa verksamheten utifrån när rennäringen använder området. Undvikelseeffekter som kan uppstå på grund av buller och mänskliga aktiviteter i gruvområdet och längs transportvägen uppkommer inte då brytning och transporter utförs under en period när rennäringen normalt inte använder området. Den negativa konsekvensen för undvikelseeffekter kan därmed undvikas Riksintresse rennäring och riksintresse mineral Den planerade gruvverksamheten bedöms komma att påverka riksintresset för rennäring. Hela Stekenjokkområdet och området längs transportvägen är av riksintresse för rennäring och gruvområdet är ett kärnområde. Fyndigheten vid Stekenjokk är även av riksintresse för mineral. Påverkan på rennäringen har i tidigare MKB ( ) bedömts ske i form av förlust av betesmark, förändrade flyttleder, störning under kalvning, brunst, flyttning och fri strövning med bete samt ökad arbetsbelastning med ekonomiska och sociala konsekvenser. Då gruvverksamhet tidigare har bedrivits av Boliden med bibehållet antal renar bedömer bolaget att det finns en möjlighet till samexistens med både rennäring och gruvdrift. Särskilt med andrahandsalternativet då verksamheten bedrivs under den period rennäringen normalt inte är verksam i området. Detta kommer dock att ställa krav på bolaget att kontinuerligt samråda med samebyarna och vidta de åtgärder som överenskoms för att minska negativ påverkan på rennäringen. Bolagets justering kommer att ge förutsättningar till bedrivande av en modern gruvverksamhet med en unik anpassning av verksamheten i relation till rennäringen. Genom att fortsätta bryta i en redan existerande gruva jämfört med att öppna en ny gruva kan också en ansvarsfull och god hushållning med naturresurser uppnås. I Stekenjokkområdet finns en malm som är av riksintresse och infrastruktur för att bryta och transportera den till anrikning. Med andrahandsalternativet kan två riksintressen tillvaratas. Planerad gruvverksamhet bedöms således vara förenlig med de värden av riksintresse för rennäring, mineral, kulturmiljö, naturvård, obrutet fjäll, skyddade vattendrag, friluftsliv, turism och friluftsliv samt Natura områden som finns i området. Uppdragsnummer

24 KOMPLETTERING AV MKB MED ANDRAHANDSALTERNATIV Figur 9: Riksintressen för rennäring i Vilhelmina södra och Voernese samebyar och riksintresse för mineral. 3.2 Omgivningspåverkan Vad gäller ianspråktagande av mark ovan jord kommer bolaget att nyttja redan befintliga redan påverkade områden. Bolaget har utrett olika alternativ och det föreslagna innebär att det befintliga industriområdet kommer att återanvändas. Sandmagasinet och klarningsmagasinet behöver inte tas i anspråk och inte heller utökas då anrikning och deponering sker i Joma. Boliden har efterbehandlat sand och klarningsmagasinet Påverkan av tidigare gruvverksamhet Ianspråktagandet av marken för gruvan innebar att ripans föda i form av bärris försvann i närområdet, och därmed också förekomsten av ripa. Sedan avvecklingen av gruvan har riset delvis återetablerats, och därmed har riporna börjat återvända. Damningen från gruvans lastfordon upplevdes som störande för viltet och viltvården. Däremot upplevdes inte buller som något egentligt problem för viltvården. Någon negativ påverkan Uppdragsnummer

25 på fiske av betydelse har inte konstaterats. Efter avveckling av verksamheten har i stort sett all påverkan på luftmiljön upphört. Inom industriområdet har växtlighet ännu inte helt återetablerats. En begränsad del av mark ovan jord kommer att tas i anspråk inom det befintliga industriområdet Förväntad påverkan av kommande gruvdrift Buller Då krossning utförs under jord bedöms buller från uppfodring och lastning istället bli de främsta bullerkällorna i industriområdet. Uppfodring och lastning avger dock inte ett kontinuerligt buller och den ekvivalenta ljudnivån blir låg på avstånd längre än 150 meter. Riktlinjer för industribuller bedöms kunna hållas. Ljudnivån i närheten av transportvägen kan antas att öka något under den tid transporter pågår. Bullerberäkningar kommer att utföras i samband med en miljötillståndsansökan för att utreda hur detta påverkar boende. Trafiken idag på vägen är enligt de mätningar som utförts mest frekvent under sommaren, juni till augusti, då inga malmtransporter planeras varför störningen bedöms som liten. Naturmiljö En återetablering av gruvverksamheten på tidigare använt område förväntas inte minska den lokala tillgången på föda för viltet, t ex ripa. I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa, vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter och som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda undersökningar och diskussioner med forskare och myndigheter bedöms ingen fara föreligga för att dessa eller andra skyddsvärda växt- och djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet Duoranjaure inom Natura 2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden. Då en begränsad del av mark ovan jord kommer att tas i anspråk av redan påverkad mark inom det befintliga industriområdet och skyddsåtgärder mot damning vidtas vid behov förväntas ingen ytterligare påverkan uppkomma av andrahandsalternativet. Friluftsliv, turism Bedömda potentiella störningar vid drift av gruvverksamheten i förhållande till friluftslivet rör sig främst om buller och transporter samt ökningen av tung trafik. Bullrande aktiviteter planeras att utföras under period då friluftslivet i området är mindre frekvent varför störningen bedöms som liten. Friluftslivet kommer att gynnas av att vägen även är öppen under vintertid. Omfattningen av jakt, fiske, rekreation och turism bedöms inte komma att påverkas märkbart vid en planerad gruvdrift. Det ökade antalet transporter till och från gruvområdet kommer att leda till en trafikökning på väg 1067 och 924 av framför allt tung trafik. Transporter av malm till Joma med lastbil beräknas ske i en frekvens av fordon per dygn. Det innebär en fyrdubbling av tung trafik på vägen mellan Stekenjokk och Joma, där den tunga trafiken idag är cirka ÅDT. Vägen, som nyligen rustats upp, byggdes ursprungligen för gruvtransporter och har en standard som medger tunga transporter. Då trafikökningen sker under en period när friluftslivet och turismen i området är mindre frekvent bedöms störningen som liten. Uppdragsnummer

26 Luft Utsläpp av klimatpåverkande gaser från förbränning av fossila bränslen kommer att ske från fordon och uppvärmningsanordningar. Diffus damning från transporter och upplagsytor kommer att i möjligaste mån begränsas genom dammbekämpning. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms påverkan på luftmiljön bli ringa. Risker Det ökade antalet transporter till och från gruvområdet kommer att leda till en trafikökning på väg 1067 och 924 av framför allt tung trafik. Vilket innebär större risk för olyckor. Transporterna av malm till Joma kan utgöra en olycksrisk om den lastade malmen inte säkras. I syfte att säkerställa att block och sten inte släpper från flaken vid transport kommer flaken att vara täckta. I sammanhanget kan noteras att Boliden fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen och utfört dammsäkerhetshöjande åtgärder vid sandmagasinet vilket medför att området blivit säkrare att vistas i för människor och djur. GOLDER ASSOCIATES AB Luleå dag som ovan Luleå dag som ovan Christin Jonasson Uppdragsledare, handläggare Erik Karlsson Kvalitetsgranskare CJ/EK Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2017\ vilhelmina mineral ab bk\8.rapporter\pm komplettering_171012_final.docx Uppdragsnummer

27 Golder Associates AB P.O. Box 869 SE Luleå Sweden T: