Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin

Transkript

1 Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin

2 Problemet kap s Kun n ssy Förväntingar Up pd ra g Verklighet

3 Klassrummet - nu och då

4 Vad för negativa krafter sitter i skolans DNA? Lärande som förmedling Eleven som passivt kärl - tabula rasa Skolans uppgift: klassificera elever Separera människan: tanke och känsla Skolorganisation utifrån individuellt lärande eller tävlan Mätbarhet går före förtroende för varandra Akademisk kunskap först - empati sen Elever i en klass pga ålder och slump Att lära av varandra är fusk! Alla elever är likadana Individualisering är det enda sättet

5 Mitt första möte med KL

6 Att skapa nya normer och värden... Traditionellt Kooperativt lärande Kunskap Överförs från lärare till elever genom textböcker och arbetsmaterial Skapas och växer i samspel mellan elever, elevgrupper och lärare Elever Mottagare av kunskap som ska fyllas med den expertkunskap som lärare besitter Aktivt delaktiga elever som upptäcker och omvandlar kunskapen till sin egen Lärarens roll Lära ut innehåll och kategorisera (bedömma/betygsätta) elever Utveckla elevers förmåga att inhämta ny kunskap och stödja personlig utveckling Relationer Elever som medlem i en klass utan behov av personliga relationer/möten i klassen. Personliga möten mellan elever och mellan elev och lärare. Vikten av en undervisningsgemenskap lyfts fram Kunskapskontext Individuellt lärande eller tävlingsinriktat lärande Kooperativt lärande i klasser och kooperativt lärande mellan lärare - en samarbetande kultur i skolan Förväntningar Alla med en lärarexamen är klara lärare och kan undervisa med kvalité Att vara lärare är komplext och kräver mycket träning och utveckling

7 Men vågar skolan? Lockelsen med traditionella Säkerhet före relationer Undvika det nya och otrygga Undvika kortsiktiga misslyckanden Enklare att genomföra Lockelsen med det nya Kontinuerlig förbättring Ett behov av att växa och utvecklas Undvika långsiktiga misslyckanden Positiv professionell identitet Spännande och intressant!

8 Stenåldern: ett exempel Stenåldern Syftet: Jämföra levnadsvillkor nu och då Material: Skönlitterär bok, faktatext (flera), film, fornlämning utanför skolan, material för att bygga stenåldersby

9 Hur kan jag göra?

10

11 Kooperativ lektion Positivt ömsesidigt beroende Gruppidentitet: Gruppen väljer gemensamt ett gruppnamn utifrån ett stenålderstema Gemensamt mål: Alla i gruppen ska kunna förklara vad som finns i gruppens by och varför det finns där. Fördelad information: Efter filmvisning, intervjua varandra vad de minns. Sammanfatta din axelkompis nya kunskap om stenåldern. Fördelade resurser: Gruppen fördelas upp i par, en läser om bebyggelse och hus, det andra paret om verktyg och mat. Lär varandra!! Gemensam fantasi: Ni hamnar i en tidsmaskin Bygg en by ni kan leva i. Vad behöver ni då? Struktur: Mötas på mitten Samarbetsfärdigheter, eget ansvar och reflektion Socialt mål: Gruppen ska stödja alla att vara delaktiga. Hur gör man det? Ställa frågor till varandra! T-kort! Eget ansvar: En elev slumpas och presentera. Egen uppgift där de ska presentera en del av hur de byggde byn. Olikfärgade post-its vid idégenerering. Enskild reflektion: Har jag bidragit till gruppen? Har jag fått bra bidrag från andra? Gruppreflektion: Hur gick det med egna uppgiften?hur kan vi stötta varandra bättre? Vad är vårt nästa mål?

12 Resultatet? Engagerade elever Differentierad undervisning Fokus på jämt deltagande Fokus på kunskapsöverföring Gruppen säkerställer att alla har den information de behöver. Elever med särskilda behov tillgodoses genom relationellt stöd Stärkta relationer mellan elever Elever minns undervisningen mer, studieteknik sprids mellan elever! Massa mer!

13 Ser ni det kooperativa?

14 Vad säger elever? Lärare: Vi har ju arbetat annorlunda senaste året alltså... Matematiklektionerna som vi har nu skiljer sig mot hur de var förut...i fyran. Vi har ju pratat om det. Har du märkt det? Elev: Ja. Jag hatade matte förut. Nu är det mycket roligare. Lärare: Vad menar du? Varför är det roligare? Elev: Ja jo förut var det liksom liksom bara matte och sånt. Nu är det som att vi vi lär oss om matte. Men nu. Nu lär vi oss matte och och......att vara en bra kompis. Lärare: Du säger att ni arbetar med matte och att vara kompis. Kan du berätta om det? Elev: Ja... Igår arbetade jag med Sofia [axelpar]. Vi skulle tänka först själva och sen skulle vi skriva ner bra frågor... för att lista ut hur axelkompisen hade tänkt utan att se vad hon gjort Så ja. Jag fick tänka på vad en bra fråga är och hur Sofia tänker. Jag vet att hon ofta ritar sina svar så jag ställde min fråga om det. Sedan pratade vi om hur vi är olika hon och jag fast fast olika om matte.

15 Vad säger lärare? Niclas: Hur skulle du beskriva kooperativt lärande? Lärare: Herregud i början tänkte jag typ EPA och så. Men nu... Nu är det ett helt sätt att tänka. Det handlar om att få varje elev att gå ut ur klassrummet med så mycket som möjligt. Att varje elev ska bli stärkta i det vi gör. Att få eleverna att växa och kunna ta hand om varandra Flör mig handlar det nu om att förstå hur lektionens innehåll kan struktureras så att elever behöver varandra när de arbetar ska jag fortsätta? Niclas: Du får fortsätta om du har mer du tycker är viktigt. Vad är viktigt med kooperativt lärande? Lärare: Alltså allt. Det går in i allt. Inkludering, kunskapssyn, min roll som lärare Allt. Niclas: Berätta hur din roll som lärare påverkats av kooperativt lärande Lärare: I början förändrades min roll inte alls men nu senaste halvåret när jag började fatta hur man gör...jag förmedlar inte längre. Jag skapar lärande på riktigt. När vi drog igång var jag faktiskt tveksam. Men inget har gett mig mer än detta utvecklingsprojekt någonsin.. Jag tror faktiskt jag hade slutat som lärare om vi inte dragit igång med detta projekt. Nu vill jag till skolan varje morgon. Det har kooperativt lärande hjälpt till med.

16 Vad säger föräldrar?

17 En lärares resa Fas 4 Fas 3 Fas 1 Våga prova Fas 2 Innehålls- Mekaniskt fokuserat Naturligt

18 De första stegen... Rutiner Par/lärgrupp Handuppräckning

19 Ämneslärare hög/gymnasiet? Basgrupp Gruppidentitet Integrera!

20 Hitta en ny lärarroll. Utveckla elevernas sociala förmåga samtidigt som kunskapsutvecklingen sker Lär dig strukturera ett positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar så att varje elev går ut som vinnare ur samarbetet Lär dig flera sätt att reflektera kring både sociala mål och kunskaper - använd dem med elever! Kollegial utveckling viktigt! Pröva, träna, utveckla, lär om - pröva igen!

21 Cooperation in the classroom requires cooperation in the staffroom -Wendy Jolliffe

22 Erfarenheter av implementering Implementering stöds av... Implementering hindras av... Lärare som arbetar och hjälper varandra i grupper Lärare förväntas själva implementera KL i klassrummen Professionella samtal om kooperativt lärande Fastnar i gamla vanor och brist på tid Samplanering av kooperativa lektioner Isolerade lärare Dubblade lektioner/auskultation med kooperativt lärande Rädsla för att misslyckas och visa sig sårbar Gemensam problemlösning när problem uppstår Varje lärare ska lösa sina egna problem Tillsammans analysera och lösa problem som hindra implementeringen Soppa problemen under mattan Kontinuerlig förbättring av undervisningspraktiken Bara uppnå minsta möjliga, följa listor, bara strukturer Konkret utvärdering av framgångsfaktorer Lösa funderingar kring vad som lyckats eller inte Positiv feedback, fira de framgångar ni gör! Isolerade lärare

23