Arbetsplan för Hemsjö kyrkskola F-6

Transkript

1 Arbetsplan för Hemsjö kyrkskola F-6 Läsåret 2017/2018

2 Hemsjö enhets vision: Hemsjö skola och fritidshems målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära.

3 Så här arbetar vi på Hemsjö kyrkskola för att eleverna ska nå sina mål när det gäller Normer och värden Vi arbetar med etiska samtal och ett systemiskt förhållningssätt i vardagen. Genom samtal arbetar vi med att öka elevernas förståelse för sina egna känslor och tankar och att kunna uttrycka dessa för sig själv och för andra. För att skapa trygga grupper där alla accepterar varandra som vi är, arbetar vi detta läsår med basgrupper som ett koncept på hela skolan, både under lektionstid och vissa raster. Alla ska vara en tillgång i en grupp. På arbetslagens planeringar går vi igenom de incidentrapporter som lämnats in och ser vilka åtgärder som behöver vidtas. Vi eftersträvar en god dialog med föräldrarna kring barnens trivsel på skolan. T ex under utvecklingssamtalen, enhetsråd, spontana samtal. Vi kartlägger barns känsla av samhörighet, arbetsro och ansvar en gång per termin i Unikum och i vår trivselenkät. Resultatet har vi en dialog om på utvecklingssamtalet med varje elev. Tillsammans med eleverna utvecklar vi regler för arbetet och samvaron i gruppen. Vi har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som vi uppdaterar varje läsår. Eleverna vistas utomhus på rasterna. Vi har alltid minst tre rastpedagoger ute varje lunchrast. Rastpedagogerna erbjuder aktiviteter och får en god kännedom om klimatet bland eleverna. Alla arbetslag erbjuds kontinuerlig handledning av elevhälsan. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi följer upp årets GR- enkät och jämför med förra årets GR- enkät. Vi diskuterar resultaten från GR- enkäten på en konferens och beslutar vad vi ska arbeta med särskilt under kommande läsår.

4 Vad rektorn ser och uppmärksammar under sina rundor lyfts på konferenser och vid medarbetarsamtalet. Kontinuerligt följs trivseln upp bland eleverna på lärarkonferenserna. Vi har också en trivselenkät som delas ut en gång per termin. Den följs upp både på skol-, klass- och individnivå. Utifrån svaren vi får sätter vi upp nya mål i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rastpedagogerna delger, på arbetslagsplaneringarna, hur rasterna fungerar, vad som är positivt, vad som ska fortsätta prioriteras och vilka utmaningar de ser behöver arbetas mer med i elevgrupperna.

5 Kunskaper, utveckling och lärande Så här arbetar vi I början av varje termin tittar vi gemensamt på en sammanställning av skolans skriftliga omdömen. Med dem som utgångspunkt analyserar vi och drar slutsatser om undervisningen och fortsatta åtgärder på grupp och individnivå för hög måluppfyllelse. I slutet av vårterminen har vi dessutom resultaten från nationella proven till vår hjälp. Vi har framåtsyftande utvecklingssamtal i början av varje termin då elever, föräldrar och pedagoger kommer överens om vilka mål eleven ska arbeta mot under terminen. Eleverna kartläggs på lågstadiet genom skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i ämne Svenska och Matematik 1 gång per termin. Mellanstadiet genomför diagnoser i olika ämnen för att få en bra kartläggning av vad eleverna kan och vad som behöver utvecklas. Innan arbetsområdets början: En del pedagogiska planeringar görs tillsammans i arbetslagen för att progressionen ska kvalitetssäkras och bli tydlig. Pedagogiska planeringar görs inför flera arbetsområden. Läraren beskriver vilka mål eleven ska arbeta mot och hur undervisningen kommer att genomföras. Läraren beskriver också vad hon/han kommer att bedöma och hur eleven kan visa sitt kunnande. I ämnet Svenska arbetar vi med genrepedagogik enligt cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en vägledande undervisning för att öka elevernas lärande. Modelltexter finns i pärm. Under arbetsområdets gång: Eleverna får kontinuerlig respons på sina arbeten för att kunna utvecklas vidare. Vi tränar eleverna att se sitt eget och andras lärande genom självbedömning och kamratrespons.

6 Under arbetets gång får eleverna möjlighet att visa sitt kunnande på olika sätt. Det är viktigt att läxor som ges befäster redan befintliga kunskaper och att de anpassas efter individuella behov. Läxor ska inte vara ny-inlärning. Efter arbetsområdets slut: Gör vi bedömningar med hjälp av skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i Ma och SV i åk 1-3 och utifrån kursplanernas kunskapskrav. Skriftligt omdöme lämnas successivt under hela läsåret vid avslutat arbetsområde. I samband med betygssättning för elever i åk 6 hålls ett betygssamtal med varje enskild elev. Så här kvalitetssäkrar vi processen Utvecklingssamtal före samtalet utvärderar eleverna sina mål och hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Under samtalet diskuterar eleverföräldrar och pedagoger tillsammans hur eleven ska utvecklas vidare. Kartläggning- Pedagogisk planering Under och efter avslutat arbetsområde får eleverna respons på hur väl de uppfyllt målen. Dessutom sammanställs resultaten i de skriftliga omdömena i Unikum. Kunskapsutveckling Vi kartlägger elevernas kunskaper genom skolverkets bedömningsmatriser. Utifrån resultatet på denna kartläggning blir det tydligt var eleven befinner sig och hur eleven ska utvecklas vidare. Analys - Efter sammanställning av de skriftliga omdömena i december och maj diskuterar vi och fastställer vad vi behöver fortsätta göra eller utveckla för att öka måluppfyllelsen i de olika ämnena. Arbetet följs upp kontinuerligt under t ex konferenstid. Metakognition Vi arbetar med formativ bedömning t ex genom att eleverna får utvärdera sina egna arbeten eller genom kamratrespons.

7 Barns och elevers ansvar och inflytande Så här arbetar vi Barnen sätter upp individuella mål att arbeta mot tillsammans med sin lärare. Vi lär barnen att utvärdera sina insatser och arbeten tex. genom självvärdering, kamratrespons och lärarens respons. Genom den pedagogiska planeringen synliggör vi målen för barnens arbete, vad vi kommer att arbeta med, vilka förmågor vi kommer att bedöma. Vi har klassråd, elevråd, matråd, etiska samtal och utvecklingssamtal som eleverna successivt håller i själva. Vi arbetar efter våra gemensamma regler vilket innebär att eleverna lär sig att ta ansvar, hålla ordning på sig själva, skolans lokaler och material för att så småningom bli självständiga. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vi använder Unikum kring elevens individuella utvecklingsplan. I Unikum använder vi de frågor som finns där kring barns ansvar och inflytande inför utvecklingssamtalen och dokumenterar överenskommelser och hur vi ska arbeta med dessa. Vi gör planeringar till varje arbetsområde och visar eleverna vilka målen är och vilka förmågor vi kommer att arbeta med och bedöma. I vissa fall publicerar läraren planeringen på Unikum så att den alltid är tillgänglig för elever och föräldrar. Vi har kontinuerligt klassråd, elevråd och matråd. Protokoll förs och följs upp. Vid varje läsårsstart går klasserna/elevrådet igenom skolans policydokument kring våra gemensamma regler. Vi genomför en trivselenkät en gång/termin som specialpedagogen sammanställer. Där har eleven en möjlighet att uttrycka hur hen trivs i skolan och vad som behöver förbättras. Vi lyfter det som fungerar bra och vi diskuterar ev. problem både på individ-, klass- och skolnivå.

8 Lust att lära Så här arbetar vi Vi använder oss medvetet av varierande arbetsformer i skolan: utomhus, inomhus, it, böcker, bygga, rita, skissa, enskilt, liten grupp, stor grupp, basgrupp, åldersblandat ibland och homogent ibland. Planeringarna ska alltid utgå från och följa elevens förförståelse. Personalen tar också tillvara elevens frågor och spinner vidare på dem. Vi vill ge eleverna en utmaning / problem som känns relevant för dem och att det gärna ska finnas en mottagare. Eleverna ska ges kontinuerlig feedback under arbetets gång och efter avslutat arbete. Det kan vara av läraren eller av kamrat. Arbetet i skolan ska stimulera elevernas fantasi och skapande och målet är att väcka deras inre drivkraft och motivation. Så här kvalitetssäkrar vi processen Genom GR-enkäten får skolan ett sammantaget svar på hur eleverna upplever sina möjligheter att påverka skolarbetet. Genom enkäten Jag och skolan på Unikum kan skolan se varje elevs syn på sina möjligheter att påverka arbetet. Samma gäller för elevernas syn på hur de trivs i skolan. Att kvalitetssäkra arbetsmetoderna är svårare. Vi kan utvärdera att de genomförs men inte vilken kvalité de bidrar till i undervisningen. Frånvaro registreras och följs upp av först klasslärare och sedan vid behov av skolsköterska.

9 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Så här arbetar vi Arbetsgång: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, elev eller elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås- gäller även andra svårigheter som eleven uppvisar i skolsituationen - ska 1. eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassning. Stöd i form av extra anpassning behöver inte fattas formellt beslut om och ska dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen. Är dessa insatser inte tillräckliga ska 2. detta anmälas till rektor. Rektor öppnar ärende i Pro ReNata. Elevhälsoteamet aktiveras. Blanketten Anmälan om elevs stödbehov enligt skollagen 3 kap 8 ska fyllas i och lämnas till rektor/delegat. Vårdnadshavaren ska informeras om anmälan. När rektor fått information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd är det rektors ansvar att tillse att en utredning (mall i ProReNata) genomförs skyndsamt. Utredningen syftar till att ge tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter och vilka stödinsatser som behöver sättas in. Beslut om att ge särskilt stöd eller ej ska beslutas av rektor och dokumenteras i ett Åtgärdsprogram (mall i ProReNata). Åtgärdsprogrammet gäller vid den skolenhet där det har beslutats och kan föras över till ny skola inom förvaltningen om eleven byter skolenhet eller placeras i särskild undervisningsgrupp. Skolan kan alltid utarbeta ett åtgärdsprogram även om man inte är överens om detta med vårdnadshavarna. Åtgärdsprogrammet behöver inte undertecknas. Dock ska det signeras av rektor i ProRenata. Beslutet ska delges berörda. Om det vid utvärdering av åtgärdsprogrammet visar sig att åtgärderna behöver förändras eller om de behöver pågå under längre tid utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Det behöver då inte göras något formellt avslut av det tidigare programmet när ett nytt åtgärdsprogram utarbetas. Beslut om åtgärdsprogram är ett delegationsbeslut och ska anmälas till Barn- och ungdomsnämnden. Rektor kan i sin tur delegera beslutet utom i de fall det omfattar anpassad studiegång, särskild undervisning i grupp (SU-grupp) eller enskilt. Beslut att upprätta alt inte upprätta samt innehåll i ett åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Elev som fyllt 16 år har möjlighet att själv överklaga beslutet.

10 Övriga åtgärder av betydelse kring eleven ska alltid dokumenteras i elevhälsosystemet ProReNata. Hemskolans ansvar vid placering i särskild undervisningsgrupp internt alt externt ingår i Barn och ungdomsförvaltningens riktlinjer för särskilda undervisningsgrupper. Även modersmålsstöd kan ses som ett stöd för att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Är dock inte att betrakta som särskilt stöd enligt Skolväsendets överklagandenämnd. Elevers rätt till modersmålsundervisning regleras i skollagen,10 kap 7. Sekretss Dokumentation i individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram ska utformas på så sätt att handlingarna blir en allmän/offentlig handling, det vill säga att allmänheten har rätt att ta del av dessa handlingar. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut och faller därför utanför det sekretessreglerade området. De utredningar och annan dokumentation som ligger till grund för åtgärdsprogrammet ska menprövas enl Offentlighets-/ och sekretesslagens bestämmelser. Så här kvalitetssäkrar vi processen Vid varje läsårs start gås ärendegången för barn i behov av särskilt stöd igenom. Detta för att säkra att alla pedagoger på skolan vet hur de ska gå tillväga när de misstänker att en elev kommer att behöva extra stöttning för att uppnå kunskapsmålen. Vid utvärderandet av åtgärdsprogram ska de åtgärder som genomförts för att eleven ska nå kunskapsmålen utvärderas. Har de gett önskat resultat eller bör andra åtgärder prövas? På gruppnivå i svenska screenar vi, sedan läsåret , eleverna från vårterminen i förskoleklass till höstterminen i trean för att hitta de elever som tidigt i sin kunskapsutveckling behöver extra stöttning. Materialet som används nu är framtaget av Skolverket På gruppnivå i matematik screenar vi, sedan läsåret , eleverna från höstterminen i ettan för att hitta de elever som tidigt i sin kunskapsutveckling behöver extra stöttning. Materialet som används är framtaget av Skolverket. Resultaten från de nationella ämnesproven i trean och sexan är en vidare screening för att säkerställa vad varje enskild elev behöver utvecklas i och

11 vad som bör förändras och förbättras i skolans undervisning på gruppnivå i de olika ämnena. Vid skolans utvärdering av Gr-enkäten framkommer det om eleverna tycker att de får tillräckligt med stöd. Vid de individuella utvecklingssamtalen och vid utvärderingar av åtgärdsprogram får skolan veta hur den enskilda eleven och dess vårdnadshavare upplever sitt stöd i skolan.

12 Samverkan Så här arbetar vi Alla klasser använder sig av veckobrev eller loggböcker med information från klassen/skolan som skickas hem till vårdnadshavare kontinuerligt. I början på varje termin erbjuds förälder och elev/barn ett framåtsyftande utvecklingssamtal då tid finns att prata om elevens mål för den aktuella terminen men också om elevens trivsel i skolan. På Unikum finns elevens skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplan. Där kan också föräldrar se pedagogiska planeringar. En gång per läsår inbjuds alla föräldrar till ett föräldramöte. Det är viktigt att det blir föräldrarnas möte, att vi tänker på att skapa delaktighet och tillfällen för inflytande. På enheten, skola/fritids/förskola finns ett enhetsråd bestående av valda föräldrarepresentanter från alla grupper/klasser. I enhetsrådet ingår också personalrepresentanter och rektor. Vi träffas ca: 1-2 ggr per termin och diskuterar aktuella ämnen-frågor från föräldrar och verksamhet. Gemensamma trivselarrangemang för skola/fritids är firande av lucia, skolavslutningar, Café Eken, skoljogg, Hemsjömästerskap, vårpromenad och basaren. Så här kvalitetssäkrar vi processen Skolan har en kvalitetsårscykel där de återkommande samverkansaktiviteterna är schemalagda. Detta för att underlätta planeringen i tid och att inget ska glömmas av. Genom GR-enkäten får skolan kunskap om huruvida föräldrarna anser att de har tydlig och tillräcklig information från skolan. Vid de individuella utvecklingssamtalen som sker en gång per termin får klasslärarna möjlighet att ta till sig synpunkter från varje enskilds elevs vårdnadshavare.

13 Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Utvecklingsområden Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkä t årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret

14 Årshjul över vårt kvalitetsarbete Augusti Analysera resultaten av skriftliga omdömen, betyg. Ta beslut om fortsatta åtgärder för utveckling. Planera läsårets konferensschema Besluta om kvalitetsredovisningen Revidera arbetsplanen Besluta om nya effektmål September Revidera Plan mot kränkande behandling tillsammans med eleverna. Läggs därefter ut på Unikum. Trivselenkät genomförs. Utvecklingssamtal Föräldramöten: ta upp resultaten av GR-enkäten Enhetsråd Oktober ev. resterande utvecklingssamtal Medarbetarsamtal/uppdragsdialog för personalen Resultatet av trivselenkäten gås igenom på en konferens. November Resultatet av trivselenkäten gås igenom på en konferens. Avstämning av delmål 1 Enhetsråd Januari Utvecklingssamtalen påbörjas Enhetsråd Stämma av mot målen i Planen mot diskriminering och kränkande behandling Februari Trivselenkäten delas ut. Utvecklingssamtalen fortsätter Avstämning delmål 2 Mars Resultaten från trivselenkäten gås igenom på en konferens. GR-enkät/egen enkät Föräldramöten Samrättning av NP April Enhetsråd Samrättning av NP December Betygsdiskussioner i arbetslaget åk 6 Samtal med alla i åk 6 om terminens betyg Maj Utvärdera effektmålen och målen i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Betygsdiskussion i arbetslaget åk 6 Samtal med alla elever i åk 6 om terminens betyg Skriftliga omdömen Juni Sammanställa skolans och klassens resultat, analys och slutsats i kvalitetsredovisningen Identifiera utvecklingsområden

15 Utvärdera gemensamma aktiviteter ex. vårpromenaden och basar. Skriftliga omdömen/betyg