X (?) Seminarium på Drogfokus Motiv och möjliga åtgärder - alkohol i arbetslivet. Ulric Hermansson, tfn

Transkript

1 eminarium på Drogfokus Hur hanteras alkoholfrågan? Tre utmaningar iskrickane Drickanet tilltar Tiiga/sena signaler? K u p o lle g p r or C up hefe pr n n efe Ch bb lle Ko Jo r X (?) et Drickanet tilltar K u p o lle g p r or C up hefe pr n r n go efe Ch lle Alkoholproblemet Korttisfrånvaro ena ankomster nabbt sjunkane intresse f arbetet Kraftigt fänra arbetsprestation Koncentrationsproblem och öka trötthet Likgiltighet Instabilt hum Kommer berusa till jobbet Ekonomiska problem Berusningsrickane i arbetet Glömska Oro från arbetskamrater Etc. go iskrickane Ko Jo bb et 1. Insatsen kommer f sent? 2. Alkoholfrågan är känslig? 3. Flega syn på alkoholberoene? Ej beroene Beroene Inget problem tigma Problem Vem är alkoholberoene? Alkoholproblemet A n t a l Liten risk Begynnane problem Påtagliga problem Utmärkane f merparten De har få anra synliga sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som anra En stor anel finns blan unga vuxna (Berglun et al., 2006) 1

2 eminarium på Drogfokus Beroene - ett livslångt tillstån? vensk stuie (CAN-rapport 149, 2015) Personer som beömes vara beroene av alkohol år 2013 hälften (50,5%) procent, uppht vara beroene ett år senare Tiigare stuier (e Brujin m.fl., 2006, Hasin m.fl., 2011, Dawson m.fl., 2005) Ca hälften av gruppen alkoholberoene vi en tipunkt - inget beroene vi uppföljning (tre år senare) men ungefär lika många nya fall tillkommer några MOTIV Långtisuppföljning av alkoholberoene (18- år, n=4 422) vi 5-9 års uppföljning enast 25% alkoholberoene Alkohol och prouktivitet Frågeställning: Kan alkohol fsämra prouktivitet? var: JA Ffattarnas slutsats Alcohol use is a leaing risk factor (nr 7) for isease buren worlwie, accounting for nearly 10% of global eaths among populations age years Our results show that the safest level of rinking is none. This level is in conflict with most health guielines, which espouse health benefits associate with consuming up to two rinks per ay.... Några fklaringar: Alkohol ststa riskfaktorer f ohälsa och f tiig ö (25-59 år) Hög alkoholkonsumtion fem gånger öka risk f arbetslöshet jmf me låg konsumtion Konsekvenser och prouktionsbortfall, lika omfattane f treje - person som f en som har alkoholproblem (ef: Nutt et al., 2010, cience Group of the European Alcohol an Health Forum, 2011) Hög alkoholkonsumtion öka risk f frånvaro (os-respons) Hög alkoholkonsumtion tre gånger öka risk f sjuknärvaro jmf me låg konsumtion Hög konsumtion inverkar på mearbetare (minska prouktivitet, extra arbete, öka sjukfrånvaro, etc.) ef: cience Group of the European Alcohol an Health Forum (2011) ammanfattning motiv f arbetslivet - Ohälsa - äkerhet - Frånvaro - Arbetsutfane - Fhinra beroene Tiiga åtgärer 2

3 eminarium på Drogfokus Kunskapsläget och arbetsliv ocialstyrelsen riktlinjer (vetenskapliga unerlaget) BU (tatens berening f meicinsk och social utvärering) Översiktsartiklar metaanalyser Vetenskapliga sammanställningar översikter (artiklar/rapporter) Vetenskapliga artiklar (CT) Enskila vetenskapliga publicerae stuier Tylig och skriftlig pråket utformas så att alla fstår Ange vilka regler som gäller (ex.; påverkan, agen efter-efter effekt, etc.) Tyligga konsekvenserna Alkoholpolicy Information om vilket stö och hjälp (behanling) som finns Ange metoer att fhinra bakfull (hang-over), konsumtion och påverkan alkohol på arbetsti, etc. (alkoholscreening hälsouner-sökning, alkolås, utanningstester, etc.). amfstån kring alkoholpolicyn och ess regler och krav ef: Ames et. al, 2000 Policy - el av flera insatser Utbilning (chefer) Policy Hur når och attraherar vi e anställa? Testning Alkolås Info. till personal creening ågivning Hälsa Fysisk Psykisk ehabilitering creening och rågivning creening och rågivning Livsstilsunersökning creening Formulär Bloprov ågivning öka minska samma Översiktsartiklar (metaanalyser) Hester & Miller (1995) 23 stuier lutsats: tarkare stö f go effekt av kort intervention än någon annan behanlingsform Kahan et al. (1995) 11 stuier lutsats: tö f att minimal intervention har effekt. Wilk et al. (1997) 12 stuier lutsats: Dubbelt så stor sannolikhet att storkonsumenter minskar till måttligt rickane jmf me kontrollgruppen. BU (2001) 25 stuier (n=9000 patienter) lutsats: Effekt på alkoholintaget i minst 2 år. Mer omfattane behanlingsinsatser ger inte stre behanlingsvinst. Kaner et al. (2007) 28 stuier (n=7000 personer) lutsats: Kort rågivning (5-15 min) leer till en minska konsumtion (män). Kaner et al. (2018) 69 stuier (n= personer) lutsats: creening och kort rågivning leer till en minska riskkonsumtion 3

4 eminarium på Drogfokus EBP - alkohol- möjligheter och begränsningar f arbetslivet? Varf steppe care-moel? Psykosocial behanling Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteeneterapi (KBT) Motiverane samtal (MI) MET 12-stegsbehanling Community einforcement Approach (CA) Farmakologisk behanling Akamprosat (Campral) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefen (elincro) Disulfiram (Antabus) Flera effektiva behanlingsmetoer f alkoholproblem Metoerna kräver inte specialistkompetens i beroenevår Ett ilemma! En el uppnår fbättring me en minre insats - anra behöver en betyligt mer omfattane behanling f samma problemtyng (Projekt MATCH) Möjlig lösning? Bja me minsta möjliga insats och ärefter använa en trappstegsmoell (steppe care-moel) Trappstegsmoellen - anpassa insats 15-metoen teg 2 teg 3 Över 15 poäng på AUDIT? teg 1?? Mellan Liten tor Problemtyng 15-moellen (1) creening och kort rågivning E U (1) pecialist 3-4 besök pecialistbehanling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fjupa beömning) Ientifiering av risk (screening/kort rågivning) Livsstils- och hälsounersökning creening Formulär Bloprov ågivning öka minska samma Beömning/behanling 4

5 eminarium på Drogfokus moellen (2) Hälsokoll alkohol 1. Frågeformulär E U pecialist (2) 3-4 besök pecialistbehanling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fjupa beömning) Ientifiering av risk (screening/kort rågivning) 2. Biomarker 3. Hälsosamtal - kort Beömning/behanling 15-moellen (3) Psykosocial behanling Bygger på MI och KBT-metoik amtal 1: Introuktion - mål och agligen kartlägga vanor E U pecialist 3-4 besök (3) pecialistbehanling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fjupa beömning) Ientifiering av risk (screening/kort rågivning) amtal 2: Uppföljning mål introuktion av inventering av risksituationer och utlösane faktorer alkoholkalener amtal 3: Uppföljning risksituationer introuktion av hanlingsplan amtal 4: Uppföljning av hanlingsplan uppmuntra till fortsatt självmonitorering amtal 5: Uppföljning fokus fänring Beömning/behanling Monitorering - konsumtionsmarker (CDT och PEth) (3) Läkemeelsbehanling kombineras me psykosocial Måste man vara expert f 15-metoen? yftet varierar: tö att inlea nykterhet tö att vimakthålla nykterhet tö att unvika högkonsumtionstillfällen tö att öka antalet alkoholfria agar tö att hantera vissa risksituationer (risk f högkonsumtion) Läkemeel som minskar sug och kontrollflust är uneranväna ( ocialstyrelsen, 2015) CT (n=288) socialt etablerae me måttligt alkoholberoene (I) Primärvårsläkare (1 ags utb.) (II) pecialistmottagning (Mottagningen f alkohol och hälsa) Utfall: Lika bra i primärvår som specialistmottagning Efter 6 månaer minska konsumtion (50%) Efter 12 månaer kvarsto minskningen 5

6 eminarium på Drogfokus HA DU FUNDEAT PÅ DINA ALKOHOL- VANO? Är et möjligt? Kontakta oss på fetagshälsan! 6