Välkomna till dagens seminarium

Transkript

1 Välkomna till dagens seminarium

2 Alkohol på jobbet vems ansvar? Sara Norell Inköps- och sortimentschef Systembolaget

3 Arbetstagarna efterlyser information

4 Kunskapsspridning viktig del av vårt uppdrag

5 Det förebyggande arbetet mot alkoholskador prioriteras

6 CERA ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTSområdet Claudia Fahlke, föreståndare för CERA, professor i hälsopsykologi, leg psykolog

7 Cirka 90% av den vuxna befolkningen dricker alkohol Genomsnittssvensken dricker cirka 9 liter ren alkohol per år Sverige är långt ifrån värst, men avståndet till andra EU länder har minskat I Sverige har drygt 1 miljon vuxna personer problem med alkohol (CAN, 2016; Folkhälsomyndigheten, 2014)

8 Fler män än kvinnor har ett alkoholberoende (70% versus 30%) Kan ge upphov till minst 200 olika sjukdomstillstånd (t.ex. cancer, magsår hjärt-kärl sjukdomar) Psykisk ohälsa är vanligt förekommande (t.ex. ångest, depression) (Socialstyrelsen, 2015; WHO, 2016 )

9 Ett beroende drabbar vanligtvis minst två anhöriga Alkohol är involverat i mer än hälften av alla våldsrelaterad situationer Den svenska supen kostar samhället cirka 50 miljarder kr/år (produktionsbortfall, sjukdomar, olyckor m.m.) (BRÅ, 2015; Socialstyrelsen, 2015)

10 Personer med alkoholberoende har i genomsnitt åtta gånger högre dödlighet jämfört med den övriga befolkningen Livslängd på knappt 60 år når inte pensionsålder Ett beroende förkortar livet med cirka 20 år

11 Aktivitet hos befolkningen 2016 Studerande 5% Förtidspensionerade 3% Arbetslösa 4% Övriga 3% Barn och pensionärer 36% Sysselsatta 49% (SCB, 2016)

12 Förebyggande arbete PREVENTIONSPARADOXEN Uppmärksamma tidigt Korta insatser Inget beroende Riskbruk Skadligt bruk Rehabilitering Arbetsanpassning Beroende

13

14 KUNSKAPSCENTRUM FÖR FORSKNING, UTBILDNING OCH SAMVERKAN I ANDTS-OMRÅDET (CERA) FORSKNING UTBILDNING IMPLEMENTERING EXPERTUPPDRAG

15 KUNSKAPSCENTRUM FÖR FORSKNING, UTBILDNING OCH SAMVERKAN I ANDTS-OMRÅDET (CERA) För att kunna effektivt förebygga behövs mer alkoholkunskap och vi i CERA har den!

16 ALKOHOL och HJÄRNPÅVERKAN Bo Söderpalm Inst för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborg

17 (Gin Lane, W. Hogarth, 1751, engraving. The British Museum, London) Sverige idag ca alkoholrelaterade dödsfall/år ca alkoholberoende en alkoholberoende person söker VC 4-5 ggr/år (jmfr ½-1 gång/år) alkohol bakom 30% av vården på akutkirurgiska avdelningar och 80% av våldsbrotten! kostnad? miljarder kronor/år!

18 Etanol Jämförelsevis mycket stora doser krävs för effekter (en drink 8-12 g = mol) 1-2 mol på en fest motsvarar 0.5 kg av de flesta andra droger

19 Alkoholens väg genom kroppen Munnen: intas (vanligen) genom munnen Magen: en del alkohol tas upp I magsäcken, men det mesta passerar till tunntarmen och tas upp där (75-80%) Levern: passerar levern och börjar oxideras där (ca 0.1 g/kg och timme) Hjärtat: når hjärtat och pumpas därifrån ut till alla organ i kroppen.t ex Hjärnan där vi upplever effekterna av alkohol

20 Alkohol - verkningsmekanismer Alkohol interagerar i rusrelevanta koncentrationer med ligandstyrda jonkanaler GABA A /bensodiazepinreceptorer Nikotinerga acetylkolinreceptorer Strykninkänsliga glycinreceptorer 5-HT 3 receptorer (serotoninreceptor) NMDA receptorer (glutamatreceptor)

21 Dessa jonkanaler är lokaliserade på olika typer av nervceller, som dopaminneuron, serotoninneuron, etc. DA

22 Centralnervösa effekter av alkohol Eufori Stimulation Välbehag Ångestdämpning Ökat självförtroende Hämnings- och omdömeslöshet Labilitet Aggressivitet Sluddrande tal Koordinationsstörning Ataxi Melankoli Sänkt intellektuell förmåga Sedation - koma - död

23

24

25 Flera kognitiva domäner påverkas av alkohol Minne, inlärning Arbetsminne Exekutiva funktioner Visuospatiell funktion Processhastighet Kognitiv flexibilitet Verbalt flöde Decision making

26 Alkohol och kognition Akut Både GABA A -receptor stimulering och NMDAreceptor blockad försvårar Long-Term Potentiation (LPT) Försämrad inpräglingsförmåga och försämrat minne beroende på graden av berusning

27 Alkohol och kognition Kroniskt Många domäner påverkade men ofta inte så stora effekter (frånsett funktioner förknippade med beroendet som sådant), adaptationer? Hjärn- atrofier Båda relativt reversibla vid längre tids nykterhet (om ej demens)

28 100 g/dag = 8 standarddrinkar/dag = ca 1,6 flaskor vin/dag = ca 5 StÖl (50 cl) = ca 8 FÖl (50 cl) Rehm et al., Epidemiology and alcohol policy in Europe, Addiction 106:S11-S19, 2011

29

30 Andra hjärnrelaterade alkoholkomplikationer med relevans för kognition Wernicke-Korsakoff (tiaminbrist (vitamin B1)) Alkoholdemens Psykiatri Ökad risk för samtidig annan sjukdom Depression Suicid Alkoholberoende

31

32

33 ARBETE, ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Bitr. föreståndare vid CERA

34 Hur ser den svenska föreställningen (normen) för alkoholkonsumtion ut? Normalitetens gränser, avhandling Josefin Bernhardsson, 2014

35 Hur ser den svenska föreställningen (normen) för alkoholkonsumtion ut? MÅTTLIGHET ARBETSMORAL Normalitetens gränser, avhandling Josefin Bernhardsson, 2014

36 Alkoholens konsekvenser Alcohol no ordinary commodity, Babor et al, 2003 Arbetet: alkoholkultur, after work, resor i tjänsten, kundkontakter. Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom Skador Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Arbetsprestation, skador, säkerhet Arbetsförmåga, sjukfrånvaro och återgång till arbete, sjuk- och aktivitetsersättning,

37 SBU systematisk översikt, Sambandet mellan hög alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro var motstridiga 2. Fyra studier fann att om man har fått alkoholdiagnos har man högre sjukfrånvaro än andra och ett par fann ökad risk för förtidspension.

38 Alkoholkonsumtion Ingen Låg Måttlig Hög

39 Ny litteraturstudie Cirka 1500 abstracts (SSCI, PsychINFO, PubMed) 58 granskades mer i detalj 16 var relevanta Innehöll information om frågeställningarna

40 Fanns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro? Män Kvinnor 6 JA 3 NEJ 4 JA 3 NEJ 1 Minskad risk

41 Evidens? Motstridiga resultat också om vi sammanväger med resultaten från den tidigare genomförda SBU-studien Slutsatser kan inte dras varken om ett samband eller att det inte finns samband på grund av de motstridiga resultaten.

42 Hälsoresursprojektet, VGR, Skadliga alkoholvanor (%) Skadliga alkoholvanor (%) K Bef K Ssk M Bef K Ssk

43 Alkoholproblem JA NEJ

44 Fanns det ett samband mellan alkoholproblem och sjukfrånvaro? Män Kvinnor 4 JA 3 JA 3 NEJ

45 Evidens? En sammanvägning mellan den tidigare SBU-översikten och denna ger 12 studier som visar ett samband. Slutsatsen är alltså att det finns evidens för ett samband.

46 Alkoholkonsumtion/alkoholproblem och arbetsförmåga/återgång till arbete Två studier om arbetsförmåga i förväntad riktning d.v.s. arbetsrelaterade problem t.ex. sen ankomst, otillåten frånvaro Inga studier om återgång till arbete

47 Alkoholkonsumtion som kontinuum. Inga problem/låg risk Risk för problem Begynnande problem Påtagliga problem Fahlke C, et al, 2012 Handbok i missbrukspsykologi, kapitel 4, sid 67

48 Två modeller/perspektiv Sjukdomsmodellen Identifiera riskpersoner Metoder för identifikation Motivationsarbete Utveckla vård och behandling Läkemedel Samtalsstöd Grupper Annan metodik Olika former för tvångsinsatser Folkhälsomodellen Minska konsumtionen totalt Utveckla prevention Minska tillgänglighet Flytta konsumtionsnivåer och mönster åt vänster i förra modellen Minska risksituationer Utveckla promotion Förstärka miljöer/situationer som främjar alternativa livsstilar Alkoholpolitik och -policy

49 Sammanfattningsvis Svenskarnas alkoholnormer betonar måttlighet och arbetsmoral Arbetsplatsen en alkoholfri zon Forskning om konsumtionsnivåer och sjukfrånvaro ger inga entydiga svar. Forskning saknas om återgång i arbete Alkoholproblem/-diagnos ökar risken för sjukfrånvaro och förtidspension. Högre risk bland män. Kombinera förebyggande insatser från både folkhälsooch sjukdomsmodellen.

50 Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska Institutet

51 Flera utmaningar, här två 1. Insatsen kommer för sent? 2. Alkoholfrågan är känslig?

52 Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar

53 Är du alkoholist! Hur är det med dina alkoholvanor?

54 Alkoholproblemet Ej beroende Beroende Inget problem Problem

55 Alkoholproblemet A n t a l Liten risk Begynnande problem Påtagliga problem Institute of Medicine (1990)

56 Förekomst

57 Alkoholproblem i Sverige i Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket. ca Finns i arbetslivet Beroende med sociala problem Beroende utan sociala problem Motiv för arbetslivet Skadligt bruk Metoder att erbjuda Riskbruk STAD-rapporten år Beroende n= Missbruk n= Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder (Andréasson et al., 2011 Berglund et al. 2010, Thakker et al & Ramstedt el al. 2014)

58 Motiv för arbetslivet

59 Sammanfattning motiv för arbetslivet - Ohälsa - Säkerhet - Frånvaro - Arbetsutförande - Förhindra beroende Ref: Science Group of the European Alcohol and Health Forum (2011)

60 Möjliga åtgärder

61 Kunskapsläget FHV och arbetsliv Socialstyrelsen riktlinjer (vetenskapliga underlaget) SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) Översiktsartiklar metaanalyser Vetenskapliga sammanställningar översikter (artiklar/rapporter) Vetenskapliga artiklar (RCT) Enskilda vetenskapliga publicerade studier

62 En kombination av insatser Utbildning (chefer) Policy Testning Alkolås Rehabilitering Info. till personal Screening och rådgivning

63 Alkoholpolicy arbetsplatsens viljeriktning För att ha effekt Tydlig och skriftlig - ange vilka regler som gäller (konsumtion, påverkan, dagen efter-effekt etc.) Ange vilka konsekvenser - om reglerna inte följs. Tydliggöra vilket stöd (rehabilitering) den anställda kan få Språket: - alla förstår - undvika missförstånd Tydliggör metoder att förhindra att medarbetare; kommer bakfulla till arbetet, konsumerar alkohol på arbetstid m.m. Det ska råda samförstånd på arbetsplatsen kring alkoholpolicyn samt dess regler och krav. Ames m.fl. (2000)

64 EB - alkohol- möjligheter och begränsningar för arbetslivet? Psykosocial behandling Kort intervention (BI) Återfallsprevention (ÅFP) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Motiverande samtal (MI) MET 12-stegsbehandling Community Reinforcement Approach (CRA) Farmakologisk behandling Akamprosat (Campral) Naltrexon (Naltrexon) Nalmefen (Selincro) Disulfiram (Antabus)

65 En trappstegsmodell R E S U R S FHV FHV (1) FHV Specialist (2) (3) Öppenvård (4) Institution Behandling: Terapeutrådgivning Specialistbehandling: Farmakologisk och/eller Psykosocial Hälsokontroll: alkohol (fördjupad bedömning) Identifiering av risk (screening/kort rådgivning) Offentlig/privat Bedömning/behandling

66 Implementerat inom EU (SB) (2015)

67 Två utmaningar - Öka attraktionen medarbetare o chefer - Minska stigma

68

69 Viktiga verktyg Ha en alkohol- och drogpolicy som regelbundet revideras och diskuteras på arbetsplatsen och som är känd för alla anställda och chefer Agera så tidigt som möjligt, erbjud screening av alkoholvanor vid ex hälso- och livsstilsundersökningar och medicinska konsultationer Ha en handlings-/rehabiliteringsplan med tydliga rutiner Ta kontakt med företagshälsovård eller specialistmottagning vid utredning om riskbruk/missbruk/beroende - om möjligt erbjud anställda att själva söka kontakt Utbildning och träning för chefer att våga agera vid misstanke om missbruk

70 Tack för ditt deltagande!