Årnäs fritidshusområde, Varbergs kommun Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla 0--0

2 () Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla 0--0 Beställare: Vatt & Miljö i Väst AB/VIVAB Åkareväg 0 Falkberg Beställars represtat: Emma Ceije Kosult: Uppdragsledare: Hadläggare: Norcosult AB Box 0 Göteborg Emily Daubey Birthe Riises Uppdragsr: 0 Filam och sökväg: Kvalitetsgraskad av: Tryck: 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc Herma Adersso Norcosult AB :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

3 () Sammafattig Syftet med föreliggade dagvattutredig har varit att klargöra befitliga förhållad iom Åräs fritidshusområde och utifrå detta ta fram förslag på framtida utformig av dagvattsystemet iom området. Dagvattets gerella avriigsriktig frå aktuella tomter iom detaljpla för Åräs fritidshusområde, har idtifierats gom såväl studie av tillhadahållet kartmaterial som ivterig i fält. Äv markägare i området har kosulterats gällade befitliga dagvattsystem. Detaljplaeområdet berör tre huvudavriigsområd med avledig till Klosterfjord, Espevik eller Rörvik. Avriigskoefficiter för befitlig respektive framtida situatio har framtagits för plaområdets del- och huvudavriigsområd. Iverka på avriigskoefficit har studerats för två scarier för framtida förhållad med ökad byggrätt och utökad gata () eller dast ökad byggrätt (). Vidare har dagvattflöd vid års återkomsttid uppskattats. Istägda områd som bedöms vara i riskzo för översvämig vid extremreg har idtifierats och utretts. Gerellt bedöms utökad byggrätt ha dast begräsad påverka på det framtida flödet, jämfört med progosticerade klimatförädrigar. Utifrå detta har svagheter i befitligt system idtifierats och förslag till kapacitetsökig och skyddsåtgärder tagits fram. Förutsatt att dagvattet iom Åräs fritidshusområde hateras skilt, alltså att kommualt huvudmaaskap för dagvatt ej upprättas, har översiktliga förslag på dagvattsystem utarbetats. Lokalt omhädertagade av dagvatt förespråkas i största möjliga utsträckig. Dagvattet ska på ett säkert sätt avledas till slutlig recipit uta att ta sig via tomter beläga edströms. Avskärade dik med utjämig i ärliggade aturmark föreslås som priciplösig där möjlighet till ifiltratio fis. I övrigt ka utjämig ske iom respektive tomt med hjälp av gröa tak, dagvatttuor, stkistor eller dagvattkassetter. Öppa vägdik för vägavvattig föreslås aläggas där det fis utrymme, särskilt där det fis risk för att betydade mägder vägvatt avleds i på tomtmark. Om utrymme ite fis bör tillses att vägvattet ka bortledas via ledig. Det föreslås att fastighetsägare alägger gomsläppliga beläggigar i så stor utsträckig som möjligt om byggrätt yttjas.

4 () När det gäller Espeviksbäck bör säkerställas att d ka avleda dagvattflödet tillfredsställade efter utökad byggatio. E utökig av befitlig översvämigsyta med makadam utmed Mosstig samt höjig av väg med säker bräddlösig föreslås för att öka kapacitet. Det bör observeras att det råder stora osäkerheter i atagada bakom flödes- och kapacitets-beräkigara, då tillgäglig idata är mycket översiktlig. Om mer exakt dokumtatio om befitliga förhållad öskas, erfordras ytterligare utredig av området med oggraare imätig av terräg och aläggigar. I tillägg ka flödes- och ederbördsmätigar ge klarare bild av dagvattsituatio i området Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

5 () Begreppsförklarigar Avriigskoefficit: mått på hur stor del av ett område som bidrar till avriig Avriigsområde: område frå vilket vatt ka avledas gom självfall eller pumpig till och samma pukt Avskärade dike: avledigsdike för att skydda bebyggelse edströms Bräddig: alterativ avledig av vatt är ordiarie systems kapacitet överskrids Dagvatt: ytligt avriade reg- och smältvatt Dikigsföretag: samfällighet som bildats för att förbättra markavvattig och vattavledig, ofta för att skapa y jordbruksmark Drävatt: Ifiltrerat vatt i mark som avleds via dräerig Dämig: avsiktlig eller oavsiktlig höjig av yt- eller grudvattivå Förbidelsepukt: pukt där fastighets ledigar kopplas till d allmäa aläggig Gemsamhetsaläggig: (GA) aläggig av västlig betydelse för flera fastigheter, ex väg, avlopp Huvudma: d som driver gemsam eller allmä aläggig för vägar, allmä platsmark, ledigar, VA etc. Hårdgörigsgrad: hur stor adel av yta som består av vägar, tak, plattor m.m. Recipit: mottagare av avriig Spillvatt: förorat vatt frå hushåll och idustrier VA-kollektiv: bämig på abotera i VA-aläggig VA-ämd: stats va-ämd, hadlägger tvister om vatt, avlopp och värmeförsörjig Verksamhetsområde: område där vattförsörjig och avlopp ordats gom allmä VA-aläggig VIVAB: Vatt & Miljö i Väst AB, driver VA och avfallshaterig i Varberg och Falkberg och ägs av de båda kommuera Vägvatt: ytligt avriade reg- och smältvatt frå väg Återkomsttid: tidsitervall mella reg- och avriigstillfäll för viss giv itsitet och varaktighet

6 () Iehåll Oriterig.... Uderlag.... Områdesbeskrivig och förutsättigar.... Markförhållad Vägförigar och dikigsföretag.... Natura Miljökvalitetsormer avsede recipit.... Högvattprogos.... Tidigare utredigar... Lagstiftig avsede dagvatt.... Jordabalk.... Miljöbalk.... Tillsy miljöbalk.... Vatttjästlag.... Tillsy vatttjästlag Pla - och bygglag... 0 Befitliga dagvattförhållad.... Avriigsområd.... Istägda och flacka områd... Framtida dagvattförhållad.... Dimsioerade flöd.... Förorigsbelastig... Föreslaga åtgärder.... Kapacitetsökig utmed Espeviksbäck.... Priciper för dagvatthaterig på tomtmark Vägvatt.... Haterig av extrem ederbörd... Bilaga A. Bilaga B. Bilaga A. Bilaga B Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla Befitliga dagvattförhållad orr Befitliga dagvattförhållad söder Föreslaga dagvattförhållad orr Föreslaga dagvattförhållad söder :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

7 () Oriterig På uppdrag av Varbergs kommu har Norcosult AB upprättat da översiktliga dagvatt- och översvämigsutredig för Åräs. Åräs är halvö beläg ca km orr om Varbergs ctrum, se Figur. Varbergs kommu har påbörjat framtagade av detaljpla för fritidshusområd på Åräshalvö till följd av fritidshusutredig som beslutats av Kommufullmäktige Syftet är att uderlätta åretrutbode i utvalda områd. Detaljpla ska möjliggöra ökad byggrätt per tomt. För aktuella områd plaeras dock ite ågo y kvartersmark för exploaterig eller ya tomter. Detaljpla har varit ute på samråd varefter behovet av dagvattutredig belystes. Figur. Detaljplaeområdets placerig (Latmäteriet) Kommu har i dagsläget dast verksamhetsområde för spill- och dricksvatt iom Åräshalvö. Dagvattutredigs syfte är att klargöra d befitliga dagvatthaterig iom d östra del av Åräshalvö samt att utreda kosekvsera av ökad byggrätt med avsede på dagvatt. Därefter ges förslag på hur framtida dagvatthaterig ka utformas för att reducera översvämigsrisk i området. Utredig ska fugera som uderlag för hur ett framtida huvudmaaskap för dagvatt ka orgaiseras. Detta arbete iebär i stor grad att kartlägga hur fastigheter iom detaljplaeområdet avleder sitt dagvatt till slutrecipit, och utifrå detta ge förslag till förbättrigar.

8 (). Uderlag Grudkarta, mottag Höjddata, mottag Detaljplaavgräsig, mottag 0-0- PM Norra Kust Översiktlig geotekik, ÅF Dagvattförstudie för östra och ordöstra Åräshalvö, ÅF 0-0- Fördjupad VA-utredig Nordöstra Åräs, ÅF 0-0- Översiktlig kostadskalkyl, Åräs, Norcosult AB 0-0- Klimataalys för stigade hav och åmyigar i Hallads lä, WSP 0-0- Svskt Vatts publikatio P0, P0 och P0. Områdesbeskrivig och förutsättigar Ladskapet iom Östra Åräsområdet varierar mella gröa öppa stradzoer till mer täta vegetatiosklädda höjdpartier. Området irymmer äv småskaliga jordbruksladskap och stora sammahägade gröområd som agräsar till åsar med vegetatio eller bebyggelse. Detaljplaeområdet utgörs av fyra avgräsade områd frå orr till söder. I d fortsatta utredig bäms dessa delområd A, B, C och D, se figur. Bebyggels iom dessa områd utgörs huvudsaklig av fritidshus. Området befier sig i utveckligsfas där fritidshus yttjas allt mer permat. Totalt fis det ca fastigheter iom detaljplaeområdet, där tomtstorlek varierar mella 00 och 00 m. Gällade detaljpla medger byggrätt på 00 m per tomt, varav 0 m är bostadsyta och 0 m ka utgöras av komplemtbyggader. Eligt aktuellt plaförslag daterat 0-0-, medges bostadsyta om 0 m per tomt, dock ite mer ä % av tomtyta. Utöver bostadsyta tillkommer bygglovsbefriad yta om 0 m, exempelvis uterum och friggebod. Område A och B redovisas i bilaga A, och område C och D i bilaga B. Område A ligger lägst orrut, är ca ha stort, och irymmer totalt 0 fastigheter avgräsade av Alabergsväg i väster och Gruvstig i öster, respektive Siktstig och Lågabergsväg i söder. Område B är ca, ha stort och omfattar fastigheter lägs Slättåsväg. Område C upptar yta om ca, ha och omfattar fastigheter utmed Boåsväg i orr, Espeviksväg och Mosstig i väster och Västerägsväg i söder Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

9 () Område D ligger lägst söderut och upptar yta om ca, ha. Atalet fastigheter uppgår till 0 st. D orra del av området avgräsas av Kvamkulleväg i väster, Slåbärsstig i öster, Lidåsväg i orr och Vigareväg i söder. D södra del av område D ligger på båda sidor om Näskulleväg, söder om Toftlyckestig och sträcker sig hela väg er till Rörvik. Figur. Detaljplaeområdets avgräsig

10 0 (). Markförhållad Nivåskilladera frå stradområda till höjdpartiera uppgår till omkrig 0 m. Eligt jordartskarta i Figur, hämtad frå SGU (Sveriges geologiska udersökig) domieras mark iom östra Åräshalvö av berg, sad och grus. Lera förekommer både iom och krig de orra och södra delara av plaområde C. I de ctrala delara av samt väster om plaområde D fis sadig morä. Tomtmark utgörs mestadels av berg, lera och sadig morä. Möjlighet till lokal ifiltratio av dagvatt på tomtmark har utifrå rådade markförhållad bedömts som begräsad. Figur. Utdrag frå jordartskarta (SGU:s kartgerator) I Figur visas ett utdrag frå jorddjupskarta frå SGU. Jordlagrs mäktighet varierar huvudsaklig mella 0 och m. Eligt PM Norra Kust Översiktlig geotekik (ÅF, 0) bedöms d varierade geologi iom området medföra varierade grudvattförhållad, vilket betyder att grudvattytas ivå relativt markyta saolikt varierar över området Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

11 () Figur. Utdrag frå jorddjupskarta (SGU:s kartgerator). Vägförigar och dikigsföretag Åräs Vägsamfällighetsförig har huvudmaaskap för vägara iom området. För Duveslättsväg öster om plaområdet är Trafikverket huvudma. Kärra-Åräs dikigsföretag omfattar åkerdiket strax öster om område D, med flödesriktig frå orr till söder och myig i Rörvik, se bilaga B. Dikigsföretaget bildades år och sköts i dag av markägara i ärområdet till diket. D sammalagda dikeslägd uppgår till 0 m. Uppdaterad iformatio frå Lässtyrels ager dock dikeslägd om ca 00 m. Eligt Fördjupad VAutredig NÖ Åräs, ÅF (0) är diket kulverterat lägs stora delar av sträcka. Närmast myig till Rörvik präglas dikessträcka av bristade skötsel och följaktlig begräsad flödeskapacitet.

12 (). Natura 000 Udd på d västra sida av Åräshalvö är klassificerad som Natura 000- område, se Figur. Eftersom iget dagvatt frå aktuella områd iom Åräs fritidshusområde avrier i da riktig bedöms aturreservatet ite påverkas av dagvattet frå bebyggels. Figur. Naturreservat med agräsig till Åräs östra (Lässtyrelss WebbGIS). Miljökvalitetsormer avsede recipit Ett atal avriigsområd har idtifierats iom och i aslutig till aktuellt plaområde. Dagvattet frå detaljplaeområdet avleds till Klosterfjord i orr och Balgöarkipelag i söder, se bilaga A och B. Balgöarkipelag och Klosterfjord har klassificerats av Vattmydighetera samt Lässtyrels i Hallads lä avsede kemisk och ekologisk status. Miljökvalitetsorm som hittills är fastställd bygger på mätigar gjorda 00. D ekologiska ytvattstatus för båda vattförekomster bedömdes som måttlig, dålig eller otillfredsställade, där d saolika orsak ages vara övergödig. D kemiska ytvattstatus (exklusive kvicksilver) bedömdes däremot som god Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

13 () I förslaget till Miljökvalitetsorm har det bedömts som tekiskt omöjligt att uppå god ekologisk status till föregåde år 0, m äv till år 0 eftersom eller flera vattförekomster som påverkar Balgöarkipelag har tidsudatag till 0. Eligt Vattmydighet behöver alla åtgärder med syfte att miska övergödig av Balgöarkipelag gomföras till år 0 för att god ekologisk status ska kua uppås till år 0. D kemiska ytvattstatus (exklusive kvicksilver) värderades som god år 00, vilket äv är kvalitetskravet för år 0. Espevik och Kärradal-Södra (sydost om Rörvik) är del av Balgöarkipelag och utgör badvatt. Dessa igår i kategori skyddade områd och har bedömts ha tillfredsställade badvattkvalitet.. Högvattprogos Då Åräshalvö ästa helt omges av hav påverkas lågläta havsära områd av varierade havsivå. I och med ett förvätat varmare klimat vätas höjig av havsivå på grud av blad aat smältade polaris. Nivå påverkas äv av förädrade väderförhållad såsom vid- och vågklimat. Rapport Klimataalys för stigade hav och åmyigar i Hallads lä (WSP, 0) redovisar progostiserade siffror för framtida havsivåer. Bedömda högsta havsivå år 0 med 0 års återkomsttid uppgår till ca +, m. Bedömda högsta högvatt år 00 med 0 års återkomsttid, iklusive klimateffekter, uppgår till +, m. (WSP, 0). I Figur ka högsta beräkade havsivå år 00 ses, med återkomsttid på 0 år. Bild är hämtad frå Lässtyrelss WebbGIS-tjäst och illustrerar bebyggelse som drabbas vid det modellerade vattstådet. Iom aktuellt plaområde drabbas iga fastigheter av beräkade högvattivåer. Dock drabbas bebyggelse i edströmsäd av Espeviksbäck, vid campig väster om delområde D. Jämför med bilaga A och B för att se aktuella detaljplaegräser.

14 () Figur. Havets utbredig år 00, med återkomsttid på 0 år (Lässtyrelss WebbGIS, hämtat 0-0-0). Tidigare utredigar Tre utredigar har tidigare gomförts för delar av Åräs fritidshusområde, med avsede på evtuell y bebyggelse ära föreliggade utredigs detaljplaeområde, se Figur Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

15 () I Dagvattförstudie för östra och ordöstra Åräshalvö, utförd av ÅF (0) gjordes översiktlig beskrivig av befitliga dagvattförhållad i östra och ordöstra del av Åräshalvö, avsede evtuell ybyggatio iom befitliga åkermarksområd. Utredig tog fram förslag till områdesideligar för gemsamhetsaläggigar för dagvatt. Berörda markägare och latbrukare bistod med iformatio om alagda/befitliga dagvattsystem. Da iformatio aväds som uderlag i föreliggade utredig. I Fördjupad VA-utredig NÖ Åräs, utförd av ÅF (0), gjordes djupare dagvattutredig för delar av ybyggatio som igick i d tidigare ämda utredig utförd av ÅF (0), Åräs del av Duveslätt :. Utredig tog fram ett åtgärdsförslag för avledig av dagvatt dels till Espevik, dels till Klosterfjord. Då dagvattmägdera beräkades öka föreslogs fördröjig av dagvattet i fördröjigsmagasi ia avledig till respektive recipit. Dessa åtgärder beskrivs ärmare uder kapitel Befitliga dagvattförhållad i föreliggade utredig. I tillägg till tidigare omämda utredigar gomförde Norcosult AB (0) ytterligare utredig; Översiktlig kostadskalkyl, Åräs, (0). Da utredig omfattade översiktlig beräkig av dammvolymer och erforderliga ytor för aläggade av dammar ligt förslaget framtaget av ÅF (0). Vidare gavs förslag på lämpliga ledigsläg samt tillhörade pumpstatio för pumpig av dagvatt frå utjämigsdamm i söder till damm lägre orrut. Plaförslaget som utredigara utgjort grud till har blivit upphävt hos Lässtyrels och hadlig är åter iom kommu.

16 () Figur. Omfattig av tidigare utredigar. Röd: föreliggade utredig, svart: ÅF (0), grö: ÅF (0) och Norcosult AB (0) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

17 () Lagstiftig avsede dagvatt Haterig av dagvatt iom kommu berör ett flertal lagstiftigar såsom miljöbalk (:0), lag (00:) om allmäa vatttjäster, vatttjästlag samt pla- och bygglag (00:00). Det är mycket viktigt att klargöra kuskaper om d juridiska reglerig av dagvattfrågor eftersom ett flertal lagstiftigar berörs och flera olika aktörer iom kommu iefattas. Uder vår 0 aordade Svskt Vatt ett semiarium där Sveriges ledade represtater ifrå såväl Sveriges kommuer och ladstig, Boverket, Svskt Vatt, advokater samt miljöjurister fas med på talarlista. Budskapet var att det ite fis tydliga riktlijer krig dagvattjuridik varför det erfordras mod att våga pröva såväl ya som gamla lösigar och låta VA-ämd och adra istaser prova specifika fall som får bli prejudicerade för framtid.. Jordabalk Jordabalk hadlar bl.a. om rättsförhålladet för fast egdom. Bestämmelser om rättsförhållade mella graar fis i kap. Var och ska vid yttjade av fastighet ta skälig häsy till omgivig så att skada ite uppstår. Vid grävig och likade arbet ska skyddsåtgärder vidtas som är ödvädiga för att förebygga skada på agräsade mark. Varje fastighetsägare asvarar för att dagvatt som uppstår iom eg mark ej orsaker skada på agräsade fastighet.. Miljöbalk Haterig av dagvatt regleras i grud av miljöbalk. Dagvatt frå detaljplaelagt område är ligt miljöbalk att betrakta som avloppsvatt. Utsläpp av avloppsvatt är ligt kap i miljöbalk miljöfarlig verksamhet, vilket iebär att miljöbalks regler om bl.a. tillståds- och amäligsplikt samt de allmäa häsysreglera i kap blir tillämpliga på utsläpp av dagvatt frå ett detaljplaelagt område. Gom att de allmäa häsysreglera blir tillämpliga, fis det utrymme i svsk rätt att ställa lågtgåde krav på haterig av sådat dagvatt som omfattas av miljöbalks tillämpigsområde. Utöver de allmäa häsysreglera i kap fis särskild häsysregel i kap som rör avloppsvatt. Eligt da paragraf ska avloppsvatt avledas och ras eller tas om had på ågot aat sätt så att olägheter för mäiskors hälsa eller miljö ite uppkommer.

18 () Således iebär detta att dagvatt iom detaljplaelagt område ligt miljöbalk ska ledas bort och behadlas så att olägheter för mäiskors hälsa eller miljö ite uppkommer. Motsatsvis gäller att dagvatt frå område som ite är detaljplaelagt ite är avloppsvatt ligt miljöbalk. Emellertid skulle sådat dagvatt kua utgöra miljöfarlig verksamhet ligt kap första stycket om adra pukt i miljöbalk avsede avädig av mark, byggader eller aläggig på ett sådat sätt som ka medföra olägheter för mäiskors hälsa eller miljö eller gom att förorigar av mark, luft, vattområde eller grudvatt.. Tillsy miljöbalk Kommuala ämder utövar ligt miljöbalk kap tredje stycket tillsy iom kommu över miljö- och hälsoskyddet. Tillsy ska säkerställa syftet med miljöbalk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balk. Tillsysmydighet ska för detta ädamål på eget iitiativ eller efter amäla i ödvädig utsträckig kotrollera efterlevad av miljöbalk samt föreskrifter, domar och adra beslut som har meddelats med stöd av balk samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.. Vatttjästlag Vatttjästlag reglerar i huvudsak rättsförhålladet mella huvudma för allmä VA-aläggig d.v.s. d som äger VA-aläggig och fastighetsägare och adra som aväder da aläggig s.k. brukare. Således gäller vatttjästlag i huvudsak rättsförhålladet mella huvudma och brukara. Med va-aläggig avses ligt vatttjästlag aläggig som har till ädamål att tillgodose behov av vatttjäster för bostadshus eller aa bebyggelse. Eligt avses med vatttjästlag blad aat avlopp. Avlopp defiieras i samma stadgar som bortledade av dagvatt och drävatt frå ett område med samlad bebyggelse eller frå begravigsplats, bortledade av spillvatt eller bortledade av vatt som har aväts för kylig. Detta gäller områd med samlad bebyggelse och således ej berode på detaljpla eller ite. E allmä VA-aläggig är ligt vatttjästlag VA-aläggig över vilk kommu har ett rättsligt bestämmade och som har ordats och aväds för att uppfylla kommus skyldigheter ligt vatttjästlag Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

19 () Kommu har lågtgåde skyldighet att orda vatttjäster, vilket ikluderar haterig av dagvatt. Eligt vatttjästlag ska kommu om det behövs med häsy till skyddet för mäiskors hälsa eller miljö att vattförsörjig eller avlopp aordas i större sammahag för viss befitlig eller blivade bebyggelse, bestämma verksamhetsområde iom vilket vatttjästera behöver ordas och se till att behovet sarast tillgodoses iom området gom allmä VA-aläggig. Återkommade översvämigshädelser ka gerellt förkippas med olika slags hälsoskyddsfrågor gom t.ex. risk för smittspridig gom förorig av vatttäkter, översvämmade betesmarker eller bräddig av avloppsvatt. Kommus utbyggadsskyldighet ligt vatttjästlag uppkommer är det med häsy till lags skyddsitresse behöver aordas vatttjäster i ett större sammahag. Skyddsitressa i vatttjästlag är således skyddet för mäiskors hälsa samt skyddet för miljö. Reda risk för sådaa olägheter är tillräckligt för att utbyggadsskyldighet ligt ska kua föreligga. Det iebär ite att kommu är skyldig att bygga ut allmä VA-aläggig så sart det frå vilk miljösypukt som helst fis behov av att lösa VA-frågor i ett större sammahag. För att miljöskyddsrekvisitet ska ases vara uppfyllt krävs att det ka förvätas att d allmäa VA-aläggig förhidrar eller åtmistoe västligt motverkar påtagliga olägheter för miljö. Om dagvattaläggig irättas på grud av miljöhäsy, måste dagvatthaterig iefatta att udaröja eller motverka de befarade riskera för miljöstörigar som motiverat aläggig. Det är viktigt att ma reda iledigsvis gör bedömig av kommus asvar ligt vatttjästlag då skyldighet att orda med allmäa vatttjäster, är paragrafs rekvisit är uppfyllda, är ovillkorlig så läge behovet av vatttjäst fis kvar, och skyldighet ka i sådat fall ite uppfyllas gom att VAfråga ordas på ett aat sätt uta kommus medverka. Kommu ka alltså ite udgå skyldighet att irätta verksamhetsområde och själv bygga ut och asvara för allmä VA-aläggig är skyldighet föreligger ligt, oavsett om det t.ex. fis befitlig gemsamhetsaläggig i området eller om fastighetsägara själva vill lösa problem gom att irätta gemsamhetsaläggig.

20 0 (). Tillsy vatttjästlag Lässtyrels utövar ligt vatttjästlag tillsy över att kommu fullgör skyldighet att tillgodose behovet av vatttjäster. Lässtyrels får förelägga kommu att fullgöra da skyldighet. Lässtyrels ka ta upp ett tillsysärde av det här slaget efter amäla, helt självmat eller efter asöka av ågo berörd fastighetsägare.. Pla - och bygglag Plaläggig ligt pla - och bygglag är ett viktigt styrmedel för fugerade dagvatthaterig. Översvämigar ka orsakas av dagvatt varför det är viktigt att haterig av dagvatt tydligt redovisas i alla plasked. Eligt pla- och bygglag är risk för översvämigar ett av de kriterier som kommu ska beakta vid plaläggig och i ärd om bygglov eller förhadsbesked om bygglov Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

21 () Befitliga dagvattförhållad I detta kapitel beskrivs rådade dagvattförhållad iom detaljplaeområdet. Som uderlag till beskrivig har kartmaterial som tillhadahållits av Varbergs kommu studerats samt tidigare utförda utredigar iom området av ÅF (0), ÅF (0) och Norcosult AB (0) studerats. Äv markägare i området har kosulterats gällade befitliga dagvattsystem. Dessutom har ivterig i fält gomförts 0-0- och Båda ivterigstillfälla hade föregåtts av mycket torr period varför grudvattivåera saolikt var mycket låga. Kommu har idag iget verksamhetsområde för dagvatt på Åräs, uta dagvattet hateras skilt. Dock fis verksamhetsområde för spillvatt och vatt. Utbyggad av detta skedde för ca 0 år seda. Merpart av fastighetera har avledig av takdagvattet via stuprör försedda med utkastare. Om markbeskaffhet tillåter det, omhädertas dagvattet gom lokal ifiltratio. I övriga fall avrier dagvattet via markyta till edströms beläg fastighet, gata, dike och/eller åkermark. Vissa lågläta istägda partier har idtifierats där ytvatt asamlas och ligger kvar tills det avdustar. E del fastigheter observerades ha stuprör till mark. Detta ka iebära att dagvattet avleds till ärbeläget dike/ledig via privat dagvattledig. Lägs vissa av de större vägara fis det vägdik. Fastigheter som är beläga i flacka områd eller i bedömda huvudavriigsstråk för stora mägder dagvatt frå tomtmark och gata har markerats med röd skrafferig i bilaga A och B.. Avriigsområd Översiktliga vattdelare har idtifierats utifrå höjdkurvor, observerade terrägförhållad och lokala dagvattsystem. Vattdelara delar detaljplaeområdet i tre större avriigsområd med avledig till Klosterfjord i orr, Espevik i sydväst respektive Rörvik i sydost. Avriigsområda illustreras i Figur. De tre större avriigsområda har i si tur delats i i midre delavriigsområd baserat på dagvattets huvudsakliga väg till recipit. Avriigsområda visas äv i bilaga A och bilaga B där ripilar idikerar dagvattets flödesriktig på yta. I

22 () Tabell ka idtifierade avriigsområd och avriigsvägar ses, samt bedömig om huruvida dagvatt avleds frå gata till tomt eller frå tomt till tomt. Figur. Huvud- och delavriigsområd till Klosterfjord (lila), Espevik (orage) och Rörvik (rosa) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

23 () Tabell. Delavriigsområd och recipiter Recipit Klosterfjord Espevik Rörvik Avriigsområde A A A B A A A A C C C D B D D Avvattigsväg Via markyta till strad Via markyta eller privat ledig till dagvattdamm Via markyta, vägdike eller privat ledig till aturmark Via markyta till åkermark eller dike och sedermera via ledig till strad (via A) Via markyta eller privat ledig i gata till strad Via markyta eller ledig till strad Via markyta eller privat ledig till strad Via sakmark eller dike till åkermark sydost om plaområdet Via markyta till dräerigsledig lägs åkermark, via C och sedermera via Espeviksbäck Via markyta och dräerigsledig lägs åkermark/bebyggelse och sedermera via Espeviksbäck Via markyta och dräerigsledig lägs åkermark och sedermera via Espeviksbäck Via markyta, dike eller dagvattledig och sedermera via Espeviksbäck Via markyta till vägdik och ledigssystem till aturmark Via markyta och vägdik och sedermera via dike lägs åkermark Via markyta och dagvattledig till strad Dagvatt tomt-tomt Ja Ja, till viss del Ja Ja, till viss del Ja Ja Ja, till viss del Ja Ja Ja Nej Ja Ja, till viss del Ja Ja Dagvatt gata-tomt Ja, till viss del Ja, till viss del Ja Nej Ja, till viss del Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja, till viss del D Via markyta till strad Nej Nej Ja Ja, till viss D Via markyta till strad del D Via markyta till strad Nej Nej Ja

24 () Avledig till Klosterfjord Avriigsområdet som avleds till Klosterfjord uppgår till totalt, ha och utgörs av hela plaområde A och d ordöstra del av plaområde B (delområde B), se bilaga A. Äv åkermark och höjdpartiet mella plaområde A och B på västra sida av Espeviksväg igår i avriigsområdet. Merpart av dagvattet iom delområda avrier via markyta till stradområdet och ut i havet. Det fis dock vissa privata dagvattsystem iom området, vilka framgår av bilaga A. Vägara iom området är mycket smala, och tillgägligt område mella tomter och gata är begräsat, dock fis ett fåtal sträckor med lägsgåde vägdik. A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella + m i sydost och havsivå i ordväst. Bebyggels är beläg som lägst på ca + m. Det har ite påträffats ågra dagvattsystem i området, varför tomter och gator i området saolikt avleder sitt dagvatt via markyta till stradområdet edströms. Detta iebär att vissa fastigheter avleder sitt dagvatt via adra fastigheter till recipit. Vägvatt frå Grusåsstig avleds i på agräsade tomtmark. Arabergsväg utgör ett avriigsstråk frå öst till väst och er mot havet, se bilaga A. A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella + m i söder och havsivå i orr. Bebyggels är beläg som lägst på ca + m. Dagvattet frå fastigheter lägs Bryggeväg och Arabergsväg avleds via edströms aturmark till större dagvattdamm söder om Nordmarkaväg, se Figur och bilaga A. Äv merpart av vägvattet avleds da väg. Dagvattdamm bedöms ha god kapacitet då vattet ka tillåtas stiga upp till meter ia det bräddar till ett dike och trumma uder Nordmarkaväg. Trumma avleder dagvattet vidare till ett straddike som myar i Klosterfjord. Merpart av fastighetera avleder takdagvattet via stuprör försedda med utkastare. Således avrier dagvattet främst via mark- eller vägyta till dagvattdamm. På tomt vid Arabergsväg observerades ylig alagd rästsbru som troligtvis avleder dagvatt via privat ledig till ett dike och ut i aturmark, se bilaga A Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

25 () Figur. Dagvattdamm beläg edströms iom delavriigsområde A A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i söder och havsivå i orr. Bebyggels är beläg som lägst på ca +, m. Dock är del av tomtmark ärmast havet beläg på gräs till beräkat framtida högsta högvatt år 00 om +, m ligt WSP (0). I likhet med delområde A avleds dagvattet frå delområde A via markyta och vägar till stradområdet edströms. Två fastigheter orr om Nordmarkaväg är beläga i områdets avriigsstråk, samt lägre ä aslutade gatumark. Detta medför att avriig frå uppströms fastigheter, aturmark samt gatuvatt avrier gom tomtera.

26 () Figur 0. Nordmarkaväg och 0 ligger i A s avriigsstråk (Google Streetview, 0) A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i sydväst och havsivå i orr. Bebyggels är beläg som lägst på ca + m. Uder ivterigstillfället påträffades ett atal dik lägs Nordmarkaväg med avledig till dagvattledig i Fägata. Ledig avleder dagvatt till edströms aturmark, se Figur och bilaga A. Trolig asluter ett flertal fastigheter söder om Nordmarkaväg till dessa system. Det fis risk att fastighetera beläga mella Fägata och Nordmarkaväg i delavriigsområdets östra del avleder dagvattet via sia grafastigheter, se flödesriktig i bilaga A Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

27 () Figur. Dik söder och orr om Nordmarkaväg samt rästsbru i korsig med Fägata B Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i sydväst och ca + m i orr och i de ctrala delara. Bebyggels är beläg som lägst på kappt + m. Fastigheter iom plaområde A och B avrier till ett större område med åkermark väster om Espeviksväg mella plaområda, se bilaga A. Åkermark är mycket flack och det förekommer saolikt ståde vatt vid kraftiga och lågvariga reg. Eligt ÅF (0) ages befitlig markdräerig ej fugera optimalt. Det fis ett dike i ordsydlig riktig med ursprug vid Espeviksgård (se bilaga A) vartill de större agräsade bergspartiera i sydväst avvattas, se Figur. Diket är kopplat till markdräerig som sedermera asluter till dagvattbru i korsig mella Espeviksväg och Storelidsväg, se bilaga A. Da dagvattbru påträffades uder ivterig, se Figur. Härifrå löper dräerigsledig via Storelidsväg och vidare i i delavriigsområde A, se bilaga A.

28 () Figur. Dike med ursprug vid Espeviksgård sett söderifrå Figur. Dagvattbru lägs Sikstig där dräerigsledigar frå åkermark asluter och övergår i dagvattledig mot A 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

29 () A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i ordost och havsivå i ordväst. Bebyggels är beläg som lägst på ca +, m. I korsig mella gata Storelid och Lågabergsväg påträffades rästsbru i vägkat, se Figur. Tidigare ämda dagvattledig frå delområde B asluter trolig till da rästsbru och fortsätter gom gata Storelid till utloppet vid badplats ligt bilaga A. Ytterligare tre rästsbruar påträffades utmed Sälstig, se Figur, vilka förmodlig också är kopplade till dagvattledig utmed gata Storelid. Vissa fastigheter utmed vägara som observerades ha stuprör till mark asluter trolig sitt takvatt till dagvattledig. Figur. Rästsbruar lägs Lågabergsväg och Sälstig

30 0 () A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i sydost och havsivå i ordväst. Bebyggels är beläg som lägst på ca + m. I likhet med delområde A respektive A avleds dagvattet frå A i största utsträckig via mark- och vägytor till stradområdet i ordväst. I Fägata påträffades dock rästsbru som Fägata och asluter sitt dagvatt till. D efterföljade dagvattledig byggdes, ligt uvarade fastighetsägare, av tidigare fastighetsägare och följer saolikt gata förbi Fägata där d avleds till edströms aturmark eller vidare ut till havet. Ledigs fortsättig efter Fägata är dock oklar. Figur. Rästsbru som påträffades i korsig mella Lågabergsväg och Fägata A Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i ordost och +, i sydost. Bebyggels är beläg som lägst på ca + m. Området utgörs av fastigheter beläga lägs Lågabergsväg och avleder sitt dagvatt i sydlig riktig mot ett låglät skogsområde. Väg lägs merpart av sträcka avvattas åt söder mot edströms beläga fastigheter. Topografi möjliggör dock gerellt ytledes avledig av dagvatt frå fastighetera. Mella Lågabergsväg och 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

31 () fis ett sakt område där det troligtvis förekommer ytligt vatt i perioder med mycket reg, se Figur. Figur. Sakt skogsområde beläget edströms Lågabergsväg och Sydväst om det saka området rier ett djupt dike i sydvästlig riktig parallellt med väg, se bilaga A och Figur. I vägkat vid Lågabergsväg fis rästsbru som trolig avvattar väg med avledig till diket edströms. På detta vis förhidras att dagvatt avleds gom Lågabergsväg. Ifiltratiosförmåga i det saka skogsområdet är troligtvis god då mark ligt SGU utgörs av grus. Ifiltrerat vatt avleds mot åkermark utmed Espeviksväg. Mark utgörs här av lera, varvid grudvattströmig sker mycket lågsamt. Detta begräsar således vidaregåde grudvattflöde frå sakmark uppströms. Dagvattets väg till åkermark i söder sker till tidigare omämda dike. Iget tydligt utlopp kude observeras frå detta dike. Med häsy till höjdkurvor förefaller dagvattet fortsätta gom gård beläg sydöst om vattdelar för A, se flödespilar i bilaga A.

32 () Figur. Dike vartill dagvatt frå A avrier (Lågabergsväg ka syas svagt till höger) Figur. Rästsbru lägs Lågabergsväg som avskär Lågabergsväg frå vägavriig 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

33 () Avledig till Espevik Idtifierade delavriigsområd med avledig till Espevik uppgår till ca ha. Merpart av detaljplaeområdet, mer precist hela plaområde C, delar av plaområde B, och d orra del av plaområde D igår i avriigsområdet. Äv åkermark beläg orr och söder om plaområde C samt ett aturmarksområde ordväst om Espeviksväg avrier till Espevik. Ett flertal privata dagvattsystem har påträffats i aktuella delområd iom plaområdet, som till viss del bidrar till bortledig av dagvattet frå fastigheter och vägområd. Dessa ka ses i bilaga B. Samtliga delavriigsområd avvattas atig via markyta, dik eller dagvattledigar till d större bäck, som härefter bäms Espeviksbäck, se bilaga B. Bäck rier i ordsydlig riktig till stradområdet i söder där d myar i Espevik. D huvudsakliga avriigsväg iom avriigsområdet är således gom Espeviksbäck, som har sitt ursprug vid fastighet Espeviksväg, se Figur. Till bäck avrier dagvatt frå delområde C, C, C, D samt större delar av åkermark och bebyggelse öster om Espeviksväg, se bilaga A och B. Äv dagvatt frå område B avleds slutlig gom Espeviksbäck ia det år Espevik. Figur. Espeviksbäcks stråk vid urspruget söder om Espeviksväg (blå pil idikerar flödesväg)

34 () Espeviksbäck rier söderut lägs Mosstig utmed tomtgräs till Mosstig, se Figur 0. Därefter övergår Espeviksbäck i ett skogsområde, se Figur, och fortsätter utmed Kamomillstig där d delar sig i flera fåror. Figur 0. Espeviksbäck passerar Mosstig itill fastighetsgräs (blå pil idikerar flödesväg) Figur. Espeviksbäck avrier gom ett skogsområde mella Kamomillstig och Mosstig (blå pil idikerar flödesväg) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

35 () E tydligare bäckfåra tar vid då Espeviksbäck korsar Espeviks Campig, se Figur. Där Espeviksbäck korsar Stradlöksstig har trumma av dimsio PP 00 mm alagts, se Figur. Efter trumma avleds bäck lägs med parkerigsplats ia d korsar Lidåsväg via trumma av dimsio 00 mm (PP), se Figur. Figur. Espeviksbäck korsar Espeviks Campig Figur. Espeviksbäcks utlopp till Espevik (blå pil idikerar flödesväg)

36 () C Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella + m i öster och kappt + m i väster. Bebyggels iom aktuellt plaområde är beläg som lägst på kappt + m. I d del av avriigsområdet som upptas av delar av plaområdet har iga dagvattsystem påträffats, varför fastighetera i området (utmed Boåsväg) saolikt avleder sitt dagvatt via markyta till edströms åkermark i orr. Detta iebär i vissa fall att fastigheter är beläga i dagvattets flödesriktig frå fastigheter uppströms. Åkermark är mycket flack, och utgörs av flera lågläta partier där vattet asamlas. Gom åkermark löper det ligt ÅF (0) dräerigsledig som, ia d avleds till Espeviksbäck, korsar de västra delara av bebyggels iom delområde C. Mark består uppströms av sad, där grudvattflödet gerellt sker sabbt, och edströms av lera, där grudvattflödet gerellt sker mycket lågsamt. Detta medför att markdräerig i d leriga åkermark fyller mycket viktig fuktio och dess avbördade kapacitet bedöms ha stor betydelse för rådade dagvattförhållad för edströms bebyggelse. Figur. Låglät åkermark i edströmsäd av delområde C C Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella +0 m i öster utmed Boåsväg och kappt +0 m i väster. Bebyggels iom aktuellt delområde och plaområde är beläg som lägst på omkrig +, m Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

37 () Iom delavriigsområdet avvattas fastigheter beläga iom det kuperade området lägs Boåsvägs östra del via markyta till tomtmark i det mycket lågläta området lägs Boåsvägs västra del, se bilaga B och Figur. Iom det kuperade området har iga avskärade dik påträffats lägs vägara. Det lågläta området i väster ligger ligt Figur på lerig mark som har begräsad ifiltratiosförmåga, varför det ka förekomma ståde vatt iom området vid kraftiga och lågvariga reg. Figur. Boåsväg 0 och ligger i det lågläta området, det gör äv, och Lägs Boåsväg i det lågläta området påträffades tre rästsbruar som trolig är asluta till det dräerigssystem som korsar bebyggels bit västerut, se Figur. I bilaga B har saolik ledigssträckig illustrerats. Ett avskärade dike påträffades lägs Boåsväg mot gräs till Boåsväg 0, vilket ka ses i Figur och bilaga B. Med häsy till rådade höjdförhållad förefaller ett atal fastigheter avleda sitt dagvatt markledes till diket. Detta sker delvis via Boåsväg och 0. Dock observerades iget tydligt utlopp frå diket vid ivterigstillfället.

38 () Figur. Tre rästsbruar lägs Boåsvägs västra del. Orage hus i mittersta bild är Boåsväg (bild i mitt har hämtats frå Google Streetview, 0) Figur. Dike lägs gräs mella Boåsväg 0 och (blå pil idikerar flödesväg) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

39 () C Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i öster utmed Boåsväg och kappt + m i väster. Bebyggels iom aktuellt delområde och plaområde är beläg som lägst på drygt +, m. Delområdet utgörs av bebyggelse lägs Västerägsväg respektive Mosstig samt ägsmark på d västra sida av Lidåsväg. Fastigheter lägs Västerägsväg avvattas via markyta till ägsmark i söder. Ägsmark består av lera i d östra del och sad i d västra del, se Figur. Figur. Ägsmark söder Västerägsväg (bebyggels ka ses bakom träd) Eligt markägare i området alades dräerigsledig lägs med Västerägsväg i sambad med utbyggad av bostäder utmed väg. Orsak var att utbyggad gererade sigifikat ökig av avriig till ägsmark i söder. I tillägg fis dräerigsledig för avvattig av ägsmark. Båda dräerigsledigara avtappas till Espeviksbäck vid Mosstig, se bilaga B. Krig Mosstig består mark av sad vilket saolikt medför god ifiltratio.

40 0 () Figur. Avskärade dike krig Mosstig Eligt bode i området har ett dike krig fastighetsgräs vid Mosstig alagts för att avleda aturmarksvatt och dagvatt frå fastigheter i orr och ordost, se Figur och bilaga B. Bäck övergår i ledig strax söder om Mosstig. Samtliga fastigheter lägs Mosstig avleder sitt takvatt via stuprör till mark, vilket idikerar att det ka fias ett dagvattsystem i gata med kopplig till Espeviksbäck. E rästsbru med kupolbetäckig i mitt av större makadamyta påträffades vid Mosstig ågot lägre söderut, se bilaga B. Aläggig är saolikt kopplad till ledig utmed Mosstig, så att dagvatt ka tillåtas bräddas via bru och asamlas på d avsedda yta är ledigs kapacitet överstigs och tryckivå i ledig stiger, se Figur 0. Bebyggels utmed Mosstig är beläg högre ä väg och ligt fastighetsägare fugerar systemet bra Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

41 () Figur 0. Översvämigsyta ordväst om Mosstig med avtappig via rästsbru med kupolbetäckig (t.h.) samt efterföljade trumma (t.v.) B Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i orr och kappt + m i söder. Området omfattar merpart av bebyggels iom delområde B samt ett större aturmarksområde söderut itill Espeviksväg. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på ca + m. Fastighetera avleder gerellt sitt dagvatt via markyta till dik lägs Mittmarkaväg, se bilaga B. De dik som påträffades bedöms ha god kapacitet med avledig via trummor till edströms aturmark i söder, se Figur.

42 () Figur. Dik lägs Mittmarkaväg med avtappig till edströms aturmark Lägs Espeviksväg västra sida observerades midre dik som avleder uppströms aturmarksavriig söderut, se Figur. Där Espeviksväg korsar Madelblomstig, i de södra delara av område B, leds diket via trumma till ett dike utmed Madelblomstigs södra sida, se Figur och bilaga B. Detta dike kulverteras seda uder tomter beläga utmed Stradlöksstig och avrier vidare till Espeviksbäck. Kulverterigs defiitiva sträckig är dock oklar. Figur. Dik lägs Espeviksväg som avleder uppströms aturmarksavriig (till väster sett mot orr, till höger sett mot söder) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

43 () Figur. Kulverterig uder Espeviksväg till dike utmed Madelblomstig. D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i orr och kappt + m i sydost. Området omfattar främst bebyggelse iom de orra delara av område D samt ett aturmarksområde i orr. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på ca + m. Bebyggels är beläg utmed Lidåsväg, Gväg samt Kvarkulleväg. Iom detta område har ett flertal dagvattsystem påträffats som bidrar till att avleda dagvattet frå fastighetera i riktig mot Espeviksbäck, se bilaga B. Det fis ett lågstråk söder om Lidåsväg i orr som omfattar tomtera, och. Här avleds dagvatt frå tomtmark mot sistämda tomt, se Figur samt bilaga B. Det observerades dock att samtliga dessa tomter avleder takvattet via stuprör till mark och trolig asluter till gemsam dagvattledig lägs Lidåsväg, då ett flertal dagvattbruar observerades utmed gata. I tillägg till da lägsgåde ledig oterades makadamremsa på södra sida om gata. Da förhidrar saolikt vägvatt frå att ria i på fastighetera. Makadamremsa och dagvattledig asluter trolig till ett dike utmed Lidåsväg ligt bilaga B, som seda kulverteras uder Lidåsväg vid korsig med Kvarkulleväg.

44 () Ytterligare bru observerades i da korsig, orr om Kvarkulleväg, se bilaga B och Figur. Da rästsbru med kupolbetäckig på orra sida av gata är evtuellt aslut till ett dagvattsystem utmed Kvarkulleväg via midre bru på d södra sida av gata, se Figur. I Gväg och Kvarkulleväg observerades ett flertal bruar och dagvattledigar med avledig åt sydväst. Dessa ledigsläg är dock osäkra. Figur. Lidåsväg ligger på edströms sida av väg Figur. Bru till väster tros vara aslut till rästsbru med kupolbetäckig på motsatt sida av väg 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

45 () Mella fastighetera Lidåsväg och 0 påträffades midre damm som evtuellt omhädertar dagvatt frå förstämda fastighet samt viss del aturmarksavriig, se Figur. Figur. Damm beläg mella Lidåsväg och 0 Ett dike påträffades lägs tomtgräs mella Kvarkulleväg 0 och, se Figur. Diket rier i sydvästlig riktig er till Lidåsväg 0 där det observerades ha avtappig via dagvattledig som saolikt leds gom tomtmark och vidare till dagvattsystemet utmed Gväg, se bilaga B. Figur. Dike mella Kvarkulleväg 0 och

46 () Dagvattledigara lägs Gväg respektive Kvarkulleväg avleder slutlig dagvattet till Espeviksbäck via bru ie på tomt Kvarkulleväg, se Figur. Figur. Vid Kvarkulleväg möts två dagvattledigar som avleder dagvattet vidare till Espeviksbäck Ett flertal tomter utmed Kvarkullevägs sydvästra sida observerades ligga mycket låglät i förhållade till väg. Dessutom är tomtera utmed d orra del av Kvarkullaväg beläga strax itill bergig aturmark, varifrå det bedöms avria mycket vatt. Ovaämda tomter har markerats med röd skrafferig i bilaga B. Bode berättar dock att dagvattsystemet iom området fugerar bra efter att det relativt ylig gomgått spolig. Figur. Fastigheter edströms Kvarkullavägs orra respektive södra del (Google Streetview, 0) 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

47 () Avledig till Rörvik Avriigsområda med avledig till Rörvik uppgår till ca ha. De södra delara av område D igår i avriigsområdet, se bilaga B. Samtliga delavriigsområd iom avriigsområdet avvattas i stort via markyta, till uppsamlade dik edströms eller direkt till stradkat. Ett fåtal dagvattaläggigar har påträffats i sambad med utförda ivterigar. D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca + m i orr och ordväst samt havsivå i söder. Området omfattar främst bebyggelse iom de ordöstra delara av område D. Resterade områd utgörs av ägs- och jordbruksmark i söder och öster. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på drygt + m. Iom området har iga dagvattsystem påträffats i direkt aslutig till bebyggels. Således avleder fastighetera saolikt sitt dagvatt via mark- och vägyta i de flödesriktigar som visas i bilaga B. Detta iebär att fastigheter uppströms till stor del avleder sitt dagvatt via edströms beläga fastigheter. Två vägdik på södra sida av Vigareväg samlar upp vatt frå väg- och tomtytora uppströms och avleder det vidare till edströms åkermark och därefter till Rörvik, se Figur 0. E viss begräsad del av dagvattet avleds evtuellt via dikigsföretagets dike ia utloppet i Rörvik, se bilaga B. Dock sker saolikt kraftig flödesutjämig och ifiltratio i åkermark och avledade dik ia dagvattet år dikigsföretagets dike. Figur 0. Vägdik på edströms sida av Vigareväg (Google Streetview, 0)

48 () D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i söder och samt havsivå i öster. Området omfattar bebyggelse iom delar av område D i orr och söder. Resterade områd utgörs av ägsmark i de ctrala delara. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på drygt + m. Området är utformat som väst-östlig dal där bebyggels är beläg lägs höjdpartiera, och ägsmark återfis i lågstråket i de ctrala delara. Merpart av fastighetera avleder takvattet via stuprör försedda med utkastare. På östra sida av Näskullaväg oterades dagvattbru vid ivterig, varifrå ett dike rier österut lägs ägsmark er till Rörvik, se Figur. Eligt uppgift har markdräerig alagts i ägsmark väster om Näskullaväg. Markdräerig asluter trolig till da bru ligt bilaga B. Figur. Dike utmed ägsmark, som rier er till Rörvik Tomt Näskullaväg 0 bedöms ligga i flödesriktig till dagvatt frå två fastigheter uppströms samt aturmarksavriig, se Figur. På tomt har dessutom midre lågpukt idtifierats. Det framgår av Figur att det ka förekomma ståde vatt på fastighet Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

49 () Figur. Näskullaväg 0 är beläg i avriigsstråk, Google Streetview (0) D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i ordväst samt havsivå i öster. Området omfattar bebyggelse iom delar av område D. Resterade områd utgörs av kuperad aturmark samt småbåtsham. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på drygt +, m, med udatag för diverse båtskjul som är beläga lägre, omkrig +, m. Iom detta delavriigsområde har iga dagvattsystem påträffats, varför fastighetera i området saolikt avleder sitt dagvatt via markyta till stradområdet och hamområdet edströms i öster. Dagvatt frå tomtmark bedöms ej avria via grafastigheter till recipit. D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i ordost och havsivå i söder. Området omfattar bebyggelse iom delar av område D. Resterade områd utgörs av kuperad aturmark. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på ca + m. Precis som i område D har det ite heller i detta område påträffats ågra dagvattaläggigar i gata. Dagvattet bedöms således avria på yta lägs aturliga avriigsstråk. Detta iebär dock att dagvatt för vissa högt beläga fastigheter avleds via edströms grafastigheter.

50 0 () E tydlig lågpukt påträffades vid Nylyckestig, se Figur samt bilaga B. I da lågpukt asamlas saolikt avriig frå både väg, grafastigheter och uppströms aturmark. Dagvattet bedöms dast kua läma lågpukt gom evtuell ifiltratio. Det dagvatt som bräddar frå säka rier saolikt gom garageifart till Nylyckestig då da är beläg i ett aturligt avriigsstråk, se bilaga B och Figur. Figur. Vattasamlig respektive lågstråk edströms D Iom detta delavriigsområde varierar ivåera mella ca +, m i orr och havsivå i söder. Området omfattar bebyggelse iom delar av område D. Resterade områd utgörs av kuperad aturmark. Bebyggels iom aktuell del av plaområdet är beläg som lägst på ca + m. Iom detta delavriigsområde har iga dagvattsystem påträffats, varför fastighetera i området saolikt avleder sitt dagvatt via markyta till vik edströms. Dagvatt frå tomtmark bedöms ej avria via grafastigheter till recipit., uta väg fugerar som avriigsstråk er till vik Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

51 (). Istägda och flacka områd Iom plaområdet har ett atal istägda och flacka områd idtifierats som befier sig i riskzo för översvämig vid kraftiga reg. L Området är gerellt mycket flackt. I bilaga A har ett specifikt istägt område idtifierats som avgräsas av Sikstig i väster och Nordmarkaväg i orr. Evtuellt sker viss avtappig frå lågområdet via dräerigsledig utmed Sikstig ligt bilaga A. Dock är det oklart om detta är tät dagvattledig eller dräerigsledig. Markivå i lågpukt uppgår till ca +, m och om ite ifiltratio eller avdustig sker, bräddar dagvattet över Sikstig i på tomtera Sikstig och Nordmarkaväg vid ivå +, m. L I område Cs västra delar är ett avriigsstråk beläget frå ordost till sydväst. Stora delar av detta stråk är dock gerellt mycket flackt och utgörs av lera. D största del av avtappig sker gom ett alagt dräerigssystem, se bilaga A. Bebyggels iom plaområdet är beläg på ca +, m och avvattigsstråket västerut är beläget på kappt +, m. Således bör vattet kua stiga i terräg med 0, m ia det år bebyggels iom plaområdet lägre österut. Dock fis byggader utaför plaområdet i väster som befier sig på ca +, m som ka drabbas vid kraftiga reg. L Väster om Mosstig observerades översvämigsyta i aslutig till kulverterig av Espeviksbäck. Agräsade gata avvattas i riktig mot da yta. Terräg i aslutig till yta är gerellt mycket flack och dagvattet ka breda ut sig i terräg utaför d yta som är avsedd för ädamålet. L Två av tomtera i sydost är beläga i lågpukt på ivå +, m där avledigsmöjlighetera begräsas av ett höjdparti beläg på + m. Dock fis dagvattsystem i området för avledig av dagvatt frå de flacka områda.

52 () L Väster om Näskullaväg avrier dagvatt frå gata samt frå två tomter till tomt Näskullaväg 0 där terräg är mycket flack och midre lågpukt har idtifierats. Bostadshuset på tomt är dock beläget högre ä lågpukt, på ca + m. Med häsy till befitliga markivåer bedöms dagvattet kua avria gom tomt förbi huset på östra sida där markivåera gerellt är lägre. L E lågpukt är beläg strax orr om Nylyckestig, se bilaga B. Dagvattet bedöms ej kua läma säka förrä det stigit till +, m. Möjlighetera till ifiltratio är okäda. Dock ages djupet till berg uppgå till mella 0 m. Således är saolikt möjlighetera till ifiltratio begräsade. Evtuellt ka dock dagvattet ifiltrera gom sprickbildigar i berget. Om möjlighetera till ifiltratio är begräsade avleds dagvattet dast via avdustig fram till dess att bräddig sker. När säka fylls med vatt bräddar dagvattet i riktig mot edströms beläga fastighet Nylyckestig, se bilaga B Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

53 () Framtida dagvattförhållad Plaförslaget medger ökad byggrätt på samtliga tomter iom plaområdet samt möjlighet att utöka befitlig gata. Detta leder till ökad hårdgörigsgrad och avriigskoefficit, vilket i si tur resulterar i ökade flöd och ett förädrat förorigsiehåll i dagvattet.. Dimsioerade flöd Dagvattflöd har beräkats för att översiktligt uppskatta om framtida belastig ka omhädertas av befitligt dagvattsystem. I beräkigar har häsy tagits till ökad byggrätt och klimatförädrigar. Beräkig av flöd har skett med d s.k. ratioella metod ligt Svskt Vatts publikatio P0 och P0, ligt följade formel: Q = A φ i Q = flöde [l/s] A = total yta avriigsområde [ha] φ = avriigskoefficit [-] i = dimsioerade regitsitet, för giv regvaraktighet [l/(s,ha)] Avriigskoefficit D yta som bidrar till avriig kallas d reducerade area och erhålls gom att avriigskoefficit multipliceras med d totala yta. Avriigskoefficit uttrycker hur stor del av ederbörd som avrier på yta efter ifiltratio och ytvattlagrig etc. Avriigskoefficiter har asatts ligt rekommdatio frå Svskt Vatts publikatio P0, och framgår av Tabell. Tabell. Avriigskoefficiter för typer av ytor som igår i plaområdet Typ av yta Adel hårdgjord area, φ Asfaltyta 0, Grusväg 0, Tak 0, Uppfart iom kvartersmark 0, Obebyggd kvartersmark 0, Skogsmark 0,0 Bevuxet bergsområde i brat lutig 0, Flack ägsmark 0,0

54 () Tillriigstid och dimsioerade regitsitet Eligt d ratioella metod erhålls det dimsioerade flödet frå respektive avriigsområde är regvaraktighet är lika med tillriigstid, alltså är hela området bidrar med avriig. Dimsioerade regitsitet beror på regvaraktighet, ju kortare reg desto högre itsitet. Dimsioerade tillriigstid på mark och i dike har iom varje avriigsområde beräkats ligt rekommdatio frå Svskt Vatts publikatio P0 gom avädig av Maigs formel. Maigs tal har valts till 0 för aturmark, 0 för dike och för asfalterad yta. Vattdjupet har atagits till 0, cm för markyta och cm för dike. Tillriigstider framgår av Tabell. D dimsioerade tillriigstid iom varje område sätts lika med regvaraktighet, varvid det dimsioerade flödet (Q) erhålls. Resultat I Tabell presteras beräkade avriigskoefficiter, tillriigstid respektive flöde för samtliga delavriigsområd. Beräkig har skett för befitlig situatio och två olika framtida scarier ligt eda: Befitliga förhållad Framtida förhållad med ökad byggrätt ikl. komplemtbyggader samt utökad gata (Scario ) Framtida förhållad med ökad byggrätt ikl. komplemtbyggader m ig utökig av gata (Scario ) För samtliga tomter har verklig takyta beräkats för befitlig situatio. Dock fis stora osäkerheter i övriga hårdgjorda ytor iom tomtera. Ett gerellt atagade för samtliga scario har gjorts att garageuppfart schablomässigt uppgår till drygt 0 m per tomt. Da siffra togs fram som ett medelvärde av ett flertal tomters garaguppfarter iom aktuella områd. E jämförelse mella teoretisk avriigskoefficit, med häsy till gällade detaljpla, och faktisk avriigskoefficit, med häsy till befitliga hårdgjorda ytor, har gomförts. Vid da jämförelse skiljer sig avriigskoefficitera margiellt (omkrig 0,0 heter). Således har pla efterlevts i praktik Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

55 () I Scario har förutsatts att hela d tillgägliga area mella befitlig gata och kvartersmark igår i breddig av gata. I båda scarier har det atagits att större tomter, där % av yta överstiger 0 m, får utökad takyta upp till 0 m. På övriga tomter utökas takyta till % av tomtarea. I tillägg till da takyta tillkommer evtuella komplemtbyggader om 0 m. E bedömig av evtuella framtida komplemtbyggaders effekt på avriigskoefficit har gomförts och de har gerellt sett litet utslag på avriigskoefficit; mella 0,0-0,0 heter. Således skulle avriigskoefficitera i Tabell reduceras med maximalt 0,0 heter om komplemtbyggader ej byggs ut. Tabell. Beräkade avriigskoefficiter och -årsflöd iom delavriigsområd för befitlig respektive framtida situatio Avriigsdata Befitlig Framtida Framtida Scario Scario Recipit Tot. area [ha] Delavriigsområde Tillriigstid [mi] φ [-] Flöde [l/s] φ [-] Flöde [l/s] φ [-] Flöde [l/s] Kapacitet [l/s] A, 0 0, 0, 0,0 0 - A, 0 0,0 0, 0, 0 - Klosterfjord A, 0 0, 0 0, 0 0, 0 - A, 0 0, 0 0, 0 0, 0 - B,0 0 0, 0, 0 0, 0 - A, 0 0, 0 0, 0,0 0 A, 0 0, 0 0, 0, 0 - A,0 0 0, 0, 0, - Totalt 0 0, 0 0, 0 0, 0 - B, 0 0, 0 0, 0 0, - C, 0 0, 0 0, 0, - Espevik C, 0 0, 0, 0 0, 0 - C, 0 0,0 0, 0, 0 0 D, 0 0, 0 0, 0, Totalt 0 0, 0, 0, - D,0 0 0,0 0, 0, - D, 0 0, 00 0, 0 0, 0 - Rörvik D, 0 0, 0 0, 0, - D,0 0 0, 0 0, 00 0, 0 - D, 0 0, 0, 0 0, 0 - Totalt 0 0, 0 0, 0 0, 0 -

56 () Av Tabell framgår att d sammavägda avriigskoefficit för huvudavriigsområd ökar frå befitlig situatio med ugefär 0 % för Scario och % för Scario. D proctuella ökig av avriigskoefficit är störst för Espevik. Iom delavriigsområd där bebyggelse och väg upptar stor adel av d totala yta påverkas avriigskoefficit mest. Detta gäller för blad aat A, C, D, D och D. Iom B plaeras iga utökade vägytor varför d framtida avriigskoefficit förvätas vara lika för Scario och. Iom måga av delavriigsområda utgörs stora ytor av atur- och ägsmark. Dessa ytor bidrar till lägre avriigskoefficit och lägre tillriigstid till följd av marks fördröjade effekt. Därmed får iverka av ökad byggrätt eller gatubreddig midre betydelse för flödet till recipit. Förutom för A är tds att d förutsatta klimatfaktor om, ger ett större bidrag till att det framtida dimsioerade flödet ökar jämfört med det befitliga ä vad Scario och ger. Det största dimsioerade flödet beräkas avledas till Klosterfjord, då avriigsområdet har jämförelsevis kort tillriigstid samt högre avriigskoefficit både för befitlig och framtida situatio. Förklarig till att det dimsioerade dagvattflödet till Espeviksbäck uppgår till lite över hälft av det som går till Klosterfjord, är lägre avriigskoefficit samt att avriigsområdets form och lutig ger låg tillriigstid. Kolum lägst till höger i Tabell ager uppskattad kapacitet i ledig eller trumma lägst er i delavriigsområdet. Dagvattledig iom både A och C har atagits ha dimsio 0 mm (PP), meda trumma frå D har observerats ha dimsio 00 mm (PP). Bara kapacitet i trumma frå D bedöms vara tillräcklig ligt flödesberäkigara som framgår av Tabell. Osäkerheter i flödesberäkigara D rådade topografi iom Åräshalvö präglas av mycket flacka områd där avriigsriktigara ite är tydiga och ka vara berode på ett flertal faktorer som t.ex. mägd vatt frå olika riktigar och vid. Upplösig på tillhadahåll höjddata ka medföra att föreslag idelig av avriigsområd ka skilja sig ågot mot verklighet. Beräkade flöd både med och uta klimatfaktor bedöms vara ågot överskattade, eftersom stora delar av området är mycket flackt och häsy ej har tagits till evtuell flödesutjämig i lokala säkor o.d. Dock ger beräkigara 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

57 () idikatio på de områd där kapacitetsbrist skulle kua råda, och som därmed behöver prioriteras i det fortsatta arbetet. Förutsättigara som har atagits vara gällade för flödesberäkigar har stor iverka på dess resultat.. Förorigsbelastig Några av de främsta källora till förorigar i dagvatt härrör till trafik. De utgörs huvudsaklig av bilavgaser, läckage frå fordo samt erosio av däck och vägbaa m.m. Äv atmosfäriskt edfall tillhör av de större förorigskällora. Scario som iebär ökad byggrätt kommer gerellt ite att gerera ågra större mägder förorigar till dagvattet. Däremot ka utökad gata ligt Scario medföra ökig av större betydelse. I VIVAB s dagvattpolicy beskrivs det att effekt av ökad adel hårdgjord yta ite ska försämra tillstådet i vattmiljö, samt att häsy ska tas till d aktuella recipits käslighet. Riktvärd för förorigshalter har framtagits för Göteborgs stad (Miljöförvaltig, 0) och gäller vid verksamhets utsläppspukt till dagvattsystemet, dike eller direkt till recipit. Dessa riktvärd tillämpas äv av Varbergs kommu. För att uppskatta förorigshaltera som ka förvätas ledas till recipiter i aslutig till detaljplaeområdet har beräkigsmodell StormTac aväts. I modell beräkas förorigsbelastig baserat på ett flertal studier som gomfört flödesproportioell provtagig för olika typer av markavädig. D ratioella metod ligger till grud för flödesberäkigara. Resultat frå de studier som ligger till grud för respektive schablohalt har gerellt uppvisat stor spridig, vilket skapar stora osäkerheter i gererade utdata frå förorigsberäkigar. Modell kräver idata i form av area för olika typer av markavädig, avriigskoefficit, tillriigstid, klimatfaktor samt årlig medelederbördsmägd. Desamma förutsättigar som gjorts i kapitel. har äv gjorts i valet av dessa idata. Medelederbördsmägd har valts till 00 mm/år. Effekt av områdets basflöde har valts till 0, vilket är defaultvärdet i modell. Beräkigar för framtida situatio har gjorts bart för Scario, som iebär ökad vägyta och ökig av avriigskoefficit iom kvartersmark. Beräkade förorigshalter frå modell för befitlig respektive framtida situatio visas i Tabell.

58 () Gerellt medför ite d utökade byggrätt stor ädrig av förorigsbelastig ligt Tabell. Vissa parametrar som fosfor, kväve, partiklar (SS) och zik har beräkats överstiga Göteborgs Stads riktvärd både för befitlig och framtida situatio. I beräkigara har det dock ite tagits häsy till rig, vilket i verklighet erhålls är dagvatt avleds via ägsmark, dike, bäck och stradområde. Eligt StormTacs databas ka vägdik typiskt reducera förorigsiehållet med ca 0 % för fosfor, 0 % för kväve, % för Zik och 0 % för partiklar. Översiligsytor, som ägsmark och aturmark, ka reducera motsvarade med ca 0 % för fosfor, % för kväve, 0 % för Zik och 0 % för partiklar. Alltså är saolikt förorigshaltera betydligt lägre i dagvattet då det år recipit, både vid befitlig och framtida situatio. D ökade byggrätts påverka på Miljökvalitetsorm för respektive recipit bedöms således vara margiell. Det bör poägteras att beräkig är mycket gerell och baseras på ett datauderlag med stor spridig, vilket försvårar beräkig av exakta platsspecifika halter. Beräkigara ska sarare tjäa som figervisig om vilka ugefärliga halter som ka förvätas frå ett område av da karaktär. Tabell. Förorigsbelastig för och efter utbyggad Parameter (µg/l) Espevik Rörvik Klosterfjord Befitlig Framtida Befitlig Framtida Befitlig Framtida Riktvärd Göteborgs Stad P N Pb Cu 0 Z 0 Cd 0, 0,0 0, 0, 0, 0, 0,0 Cr,,0,,0,,0 Ni,,,,,, 0 Hg 0,00 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 SS olja PAH 0,0 0,0 0, 0, 0,0 0, - BaP 0,00 0,00 0,0 0,0 0,00 0,0 0, Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

59 () Föreslaga åtgärder Syftet med dagvatthaterig iom plaområdet är att eftersträva ett säkert omhädertagade av dagvattet och bevarade av d ursprugliga vattbalas, samtidigt som risk för översvämigar miimeras. Det bör oteras att det uderlag som tagits fram över befitligt dagvattsystem iehåller stora osäkerheter, då iga imätigar av ledigsläg och dimsioer gomförts. Föreslaga åtgärder tar ett gerellt helhetsgrepp för området och kokreta åtgärder på respektive tomt får utredas vidare är bättre käedom fis om respektive tomts dagvattavledig. Dagvattsystemets kapacitet har uppskattats översiktligt baserat på observerade trummor vid kritiska sektioer. Gerellt är dimsioera mycket kla med låg avbördigskapacitet och evtuellt behov av ledigsuderhåll eller kapacitetsökig behöver utredas vidare. I måga områd erhålls aturlig utjämig av dagvattflöd i omkrigliggade aturmarksområd. Dock förefaller dagvatt frå ett flertal tomter avledas till agräsade tomtmark, vilket ka ases strida mot jordabalk och miljöbalk. Äv vägvatt avleds i vissa fall i på agräsade tomtmark. I vissa områd fugerar gatora som avvattigsstråk då det till stor del sakas dik och dagvattledigar. D utökade byggrätt i sig bedöms i förhållade till det totala avriigsområdet bidra till margiell förädrig av förorigshalter och flöd. Problematik ligger sarare i befitlig haterig av dagvatt ä att byggrätt i sig skulle utgöra ett problem. I detta skede föreslås ett flertal åtgärder implemteras iom aktuellt plaområde för att reducera kosekvsera av ökad byggrätt.. Kapacitetsökig utmed Espeviksbäck Flödet till Espeviksbäck ökar efter utbyggad om iga flödesreducerade åtgärder vidtas. Vid ivterigstillfället var vattivå i bäck relativt låg. Dock bör säkerställas att bäck fortsatt ka avleda dagvattflödet tillfredsställade efter byggatio. Ig dikessektio är framtag för bäck. Således ka ite d verkliga kapacitet i bäck bedömas. Å adra sida är det främst alagda trummor utmed bäck som utgör de begräsade sektioera då dessa gerellt är av lit dimsio. Eftersom såväl befitligt som framtida flöde bedöms överstiga kapacitet i trumma uder Mosstig ligt Tabell, kommer dämig och resulterade utjämig att behöva ske uppströms trumma.

60 0 () För att reducera risk att d ökade hårdgörigsgrad leder till problem för bebyggelse utmed Espeviksbäck, föreslås att befitlig översvämigsyta med makadam i område C utökas, se bilaga B och Figur 0. Ledig gom området skulle äv istället kua ersättas med ett öppet dike med flacka släter och tjäa som utjämigsvolym är trumma edströms ått si avledade kapacitet.. Priciper för dagvatthaterig på tomtmark För att begräsa vidaregåde dagvattflöde frå tomtmark förespråkas lokalt omhädertagade i största möjliga utsträckig. Gerellt är ifiltratiosmöjlighetera begräsade då stor del av mark utgörs av lera och djupet till berg är litet. E bedömig gällade vilka områd som bör kua tillämpa lokal ifiltratio av dagvatt bör dock gomföras är bättre käedom om lokala markförhållad fis. Tomter som har stuprör försedda med utkastare bör tillse att dagvattet ej avleds till agräsade tomter. I sådat fall bör avskärade dik aläggas som asluter till ärmaste dike eller ledig edströms. Där bode upplever sig ha problem med aturmarksavriig i på fastighet ka lämplig ett avskärade dike aläggas i tomtgräs. Vid bygglovsgivig bör varje sökade kua prestera hur dagvattet på ett säkert sätt avleds, uta att ta sig via tomter beläga edströms. Detta ka ske via exempelvis avskärade dik eller via utjämig iom d ega tomt eller i ärliggade aturmark. Det är äv viktigt att framtida utbyggader höjdsätts så att dagvattet ka avria frå fastighet. Exempel på dagvatthaterig iom tomtmark presteras eda. Gröa tak För att fördröja dagvatt frå takytor vid korta itsiva reg ka byggader förses med s.k. gröa tak, se Figur. Sedum- och mossarter är mest aväda som takvegetatio då dessa är lätta och kräver lite skötsel. Förutom detta har sedumarter till skillad frå valiga gräsarter d speciella egskap att de klarar lägre torrperioder uta att torka ut Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

61 () Tack vare d högre friktio i ytskiktet på gröa tak jämfört med kovtioella tak samt att ederbörd ifiltreras i vegetatioslagret ia d rier av, förlägs ritid och avriig blir trögare. D fördröjade effekt är störst vid kortvariga itsiva reg, då d ökade tröghet får midre betydelse vid lägre lågitsiva reg. Avriigskoefficit för gröa tak ligger mella 0, och 0,. Eligt Svskt Vatts publikatio P0 ka gröa tak med tjocklek om 0 mm magasiera -0 mm ederbörd, vilket motsvarar ett reg med sex måaders återkomsttid och 0 miuters varaktighet. Som jämförelse uppgår regvolym till mm vid ett 0-årsreg med varaktighet om 0 miuter ( l/s,ha iklusive klimatfaktor om,). Figur. Exempel på olika typer av gröa tak (Källa: Förutsättigar för att tekik ska kua utyttjas är att taket ite har alltför brat lutig. Eligt leveratör av gröa tak bör vegetatiosskiktet ej bli för djupt då detta ka medföra att oöskade arter etablerar sig. Takkostruktio ska vara dimsioerad för d extra last som det gröa taket iebär. Last är dock ite större ä att motsvara ett valigt tegeltak. Vidare ka gröa tak ha ljud- och värmeisolerade verka, vilket ka bidra till bättre iomhusmiljö samt reducera hushålls ergibehov för uppvärmig. Gröa tak kräver dock skötsel i form av gödslig m.m. för att bibehålla si fuktio och karaktär.

62 () Nyttjade av takvatt Regvatttuor är ett relativt kelt alterativ för omhädertagade av dagvatt frå takytor som bidrar till att fördröja utflödet frå tomtmark. Regvatt samlas upp via utkastare i regvatttua, se Figur, och ka seda avädas för t.ex. bevattig. Regvatttuor bör tömmas regel-budet för att de skall fugera tillfredsställade. Vid kraftiga eller flera på varadra följade reg ka vatttuora svämma över. Då är det viktigt att förebyggade åtgärder har vidtagits så att dagvattet leds bort frå huset och ite rier i mot husgrud där det ka orsaka fuktskador. Figur. Regvatttua för magasierig av dagvatt Uderjordiska utjämigsmagasi och avledig Takvatt och dagvatt frå hårdgjorda ytor frå samtliga fastigheter iom delområdet föreslås i första had avledas till aturmark via utkastare och öppa skålformade avriigsvägar, t.ex. rädalsplattor eller midre dik se Figur. För de fastigheter som ite ka avleda dagvattet till itilliggade aturmark på ett tillfredsställade sätt föreslås, då möjlighetera till ifiltratio är begräsade, utformig med stkista alterativt dagvattkassetter, ligt Figur. Av figur framgår att dräerig frå fastighet asluts direkt till dagvattledig avsedd för dräerigsvatt i itilliggade gata. Stuprör frå taket samt evtuella rästsbruar för avvattig av övriga hårdgjorda ytor asluts till magasisvolym Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

63 () Dagvattet utjämas således i stkista, alterativt dagvattkassett, ia det leds vidare till dagvattledig eller diket i gata. Figur. Föreslag pricip för utkastare Stuprör Husgrudsdräerig Spolrör Tomtgräs Dagvattkassetter Samligsbru, drä Utloppsledig Dagvattledig Figur. Föreslag pricip för utformig av dagvattsystem med dagvattkassett, alterativt stkistor, för friliggade villor

64 () Gom detta tillvägagågssätt säkerställs avledig av dräerigsvatt samtidigt som takvattet fördröjs, då utloppsledig frå magasiet dimsioeras för att dast tillåta ett midre utflöde. Dock behöver grudvattstådet i aktuellt område beaktas så det ite överstiger stkistas bottivå i sambad med dimsioerade ederbörd.. Vägvatt Vissa gator avleder idag sitt dagvatt till dik och ett fåtal avleder till ledig. Utrymmet för haterig av vägvatt i ytterligare dik är dock gerellt väldigt begräsat om gatora breddas ligt plaförslaget. Vid ivterigstillfället oterades att fiberkablar ylig alagts utmed i stort sett samtliga gator där lämplig midre dik skulle kua aläggas, och då aläggigsdjupet gerellt är grut för sådaa ledigar försvåras da möjlighet. I dagsläget avleds vägvatt till stor del lägs gata eller i på agräsade tomtmark. I bilaga A och B har tomter idtifierats som gerellt är beläga uder agräsade gatumark och beläga i tydliga avriigsstråk. För att skydda bebyggelse mot vägvatt bör öppa vägdik aläggas uppströms tomtmark, se föreslag placerig i bilaga A och B. Således bör utrymme reserveras i pla för aläggade av dessa dik. Med öppa vägdik avses i detta fall smala dik med relativt brat slätlutig, se Figur. E fördel med dessa dik är att de ite kräver stor yta och därmed ka avädas utmed lokalgator etc., där utrymmet är begräsat. Där utrymme ej fis för aläggade av dik bör tillses att dagvattet ka bortledas atig via ledig eller utjämas i ärliggade aturmark Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

65 () Figur. Exempel på lämplig utformig av ytliga avriigsvägar lägs gata. Haterig av extrem ederbörd Vid kraftigare reg med 00 och 00 års återkomsttid är det viktigt att säkerställa att dagvattet ka avria markledes frå bebyggelse om ledigssystemet ite har kapacitet att avleda så kraftiga flöd. I Svskt Vatts publikatio P0 ages att kommu asvarar för att bebyggelse ej tar skada vid reg med 00 års återkomsttid. De mest utsatta platsera vid extremreg är stora flacka områd med begräsad ifiltratioskapacitet som dessutom belastas av avriig frå aslutade brata partier. Det beror på att dessa områd sabbt blir vattmättade. I lågpukter eller tydliga avriigsstråk som ases utgöra problem för bebyggelse bör trygga avledigsvägar säkras. Kokreta förslag för idtifierade riskområd beskrivs eda och framgår av bilaga A och B. L Med häsy till risk för översvämig av Sikstig och Nordmarkaväg föreslås att ett avskärade dike aläggs utmed Sikstig ligt bilaga A.

66 () L Eligt översiktliga uppskattigar bedöms 00-årsflödet kua avledas gom lågstråket uta att bebyggels iom plaområdet drabbas, då vattivå saolikt ite hier stiga till bebyggelss ivå ia det ka avria via markyta. Dock bör oteras att det fis byggader utaför plaområdet i väster som är beläga på samma ivå som avriigsstråket, och som därför ka drabbas vid extrem ederbörd. För att trygga bebyggels mot höga flöd ka ett avskärade dike aläggas. L I lågstråket som är beläget på drygt +, m bedöms vattivå kua stiga till +, m ia bebyggels drabbas, vilket bedöms ge god margial till att avleda ett 00-årsflöde. Dock kommer saolikt dagvatt avledas över Mosstig till Espeviksbäck då befitlig trumma uder Mosstig har begräsad kapacitet. För att säkerställa åtkomst till och evakuerigsmöjlighet för bode utmed Mosstig ka evtuellt väg utmed avriigsstråket behöva höjas, samt alterativ bräddlösig för avledig av 00-årsflödet aläggas. Exempelvis ka trumma av större dimsio på högre ivå säkerställa avledig ia bräddig över väg iträffar. I fortsättig bör det tillses att yta ite bebyggs och att d fortsättigsvis är avsedd för vattasamlig. Befitlig ledig gom det istägda området skulle evtuellt kua ersättas av ett öppet dike ligt kapitel.. L När kapacitet i dagvattledigssystemet överskrids kommer stor del av dagoch vägvattet iom delavriigsområdet att avledas till lågstråket söder om Kvarkulleväg. Dock begräsas det dag- och vägvatt som avleds ytledes i på tomt vid extrem ederbörd om det föreslaga vägdiket aläggs utmed Kvarkulleväg ligt bilaga B. Det bör verifieras att befitlig dagvattledig gom tomtera söder om Kvarkulleväg ka avleda erforderligt dagvattflöde frå tomtera uta att bebyggels tar skada vid ett reg med 00 års återkomsttid. Eftersom ledigs dimsio är okäd ka kapacitet i detta skede ej klarläggas. L Vid extrem ederbörd uppskattas att dagvattet ka avledas förbi Näskullaväg 0 uta att befitlig bebyggels på tomt drabbas, då vattivå saolikt ite hier stiga till bebyggelss ivå ia det ka avria på markyta. Dock bör tillses att hider ej uppförs i dagvattets flödesriktig. Om detta ädå gomförs 0--0 Åräs fritidshusområde, Varbergs kommu Dagvattutredig till detaljpla :\0\\0\ arbetsmaterial\0 dokumt\r\dagvattutredig åräs_.doc

67 () krävs att alterativ avledigsväg säkras. Exempelvis ka dagvattledig aläggas som ka avleda erforderligt dagvattflöde uta att bebyggels tar skada vid ett reg med 00 års återkomsttid. L Lågpukt orr om Nylyckestig bedöms ej kua magasiera ett 00-årsreg. Då detta medför okotrollerad avledig gom edströms fastighet föreslås att lågpukt förses med kotrollerad brädd, förslagsvis ledig som övergår i ett dike lägs Näskullaväg om utrymme fis, se bilaga B. Norcosult AB Mark och Vatt Birthe Riises birthe.riises@orcosult.com Emily Daubey emily.daubey@orcosult.com

68 Norcosult AB Theres Svsso gata Box, 0 Göteborg , fax

69 Bilaga A Beteckigar Plaområdesgräs Befitlig dagvattledig Befitlig dräerigsledig Befitlig bäck Befitligt dike Befitligt makadamdike Befitlig vattasamlig ge sti rd Fjo Befitlig yta av makadam avsedd för bräddig B Klosterfjord A dp lat 0 Åräsv äg 0 B0A Gr uv sti ge äg äsv År gs vä g A B Be tp lätt Li tig C g kavä ar Mittm Bo L 0 Li d el öv st 0 0 A e äg v gs ä ter äs ig e C 0 0 B väge ås V Lidås väg B A A L 0 e stig s Mo C B bäck ig st fik Bo iks v e sväg Espevik p Es då sv evik Esp ss 0 tsm a väg äg e svä g vä g ves äg v ids - Du ers C de år g iks 0 ev Slättåsväg g B-A rul lls g vä s Sp ä tig 0 Höjdsystem: RH 000 Koordiatsystem: SWEREF 00 År Bå A Sikstig Fu Få raku Ba Fäg ata Lå g ab er Fägata B tig sst ige A Siks iksväg A Espev G ruså L väg A B s p s arv 0 Es g kavä Flödesriktig -/. ar Mittm B B Vattdelare delavriigsområde (-/.) väge A Froly ck a A tige Arab 0 Vattdelare huvudavriigsområde väg gs 0 r be Säls g 0 arka Nordm 0 äg ergsv sväg erg Arab relid o St 0 ge vä ygge Br - A 0 s rg be ga å L a A Nordm arkavä g Lå A A 0 0 Tomt beläg i tydligt avriigsstråk A A a at g Fä väg 0 Fägata Befitlig lågpukt B A D kerväg Krigelå Norcosult AB

70 tsm a ss tig Befitlig dagvattledig C g ä rkav a Mittm 0 L Li d el öv st ig Befitlig lågpukt ge ste C L 0 e stig os M Flödesriktig B bäcke 0 stig g ta re D Li då svä ge A A D A 0 gs fö 0 Höjdsystem: RH 000 Koordiatsystem: SWEREF 00 k i 0 Ru debj ers tig ge vik svä pe Es 0 -TOP-. Toftlyckestig Näsku ll a väg ok Kr A 0 D C Rörvik äg B Nylyc kestig Ud dev D L Vik väge A 0 0 B äg av Espevik L (-ÅS-0.) äg äg A xasv Torsgårdsv Ägaras väg 0 sstige bär lå S 0 d Li -/. B E - are Vig äg åsv A äge 0 B ge vä le ul k -ÅS-. ar Kv vik D A B väg C A (-ÅS-.) e sp 0 ge äge vä iksv ck ä sb (-ÅS-.)(-ÅS-.) (-ÅS-.) dev 0 B eull k Stra dlöks Sud L 0 Hö ar stig k fi Kv Bo v G stig iksv örsv ä g B-A Rörv Havs 0 äg Ka tt fot- 0 0 C g sti om lbl de stige eväg äge ill- a M (-ÅS-.)(-ÅS-.) (-ÅS-0.) öllstig iksv m mo Ka Kvark ull H örv R v dås Li äge tig vä g0 0 fols i pr Ka s- ård rsg To 0 ig D pe Es st fik Bo Sp svik sväg Espevik Di tig 0 s arv Vattdelare huvudavriigsområde kerväg Krigelå Vattdelare delavriigsområde kvä g Tomt beläg i tydligt avriigsstråk Vä Befitlig yta av makadam avsedd för bräddig vä gs rä 0 Befitlig vattasamlig Lidås väg Befitligt makadamdike A 0 Befitligt dike C 0 åsväg Bo Befitlig bäck 0 B Befitlig dräerigsledig A 0 Slättåsväg A g kavä Beteckigar Plaområdesgräs A B B Bå ar Mittm Bilaga B Li då sv äg vä g viks Esp e Få raku lls - ves lätt väg g vä ers Du äg v ids rul Fu 0 ev väg C de år g iks p Es P gt B-A B Be A A B D Småbåtsham Badplats Kärradal södra Norcosult AB Balgöarkipelag

71 Bilaga A Beteckigar Plaområdesgräs Befitlig dagvattledig Befitlig dräerigsledig Befitlig bäck Befitligt dike Befitligt makadamdike Befitlig vattasamlig ge sti rd Fjo Befitlig yta av makadam avsedd för bräddig B Klosterfjord A dp lat 0 Åräsv äg Gr uv sti ge Ba Fäg ata äg äsv År Lå g ab er Fägata gs vä g sst ige tp lätt Li tig C g kavä ar Mittm Bo 0 L Li d el öv st 0 A Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt e äg v gs ä ter äs ig e C 0 0 B väge ås V Lidås väg B A A L 0 e stig s Mo C B bäck ig st fik Bo iks v e sväg Espevik p Es då sv evik Esp ss 0 tsm a väg äg e svä g vä g ves Föreslag säker avtappig av befitligt dike för att skydda edströms bebyggelse äg v ids - Du ers C de år g iks 0 ev Slättåsväg g B-A rul A B Bå A g vä s Höjdsystem: RH 000 Koordiatsystem: SWEREF 00 ä L: Föreslag utökig av översvämigsyta med makadam Sp År 0 tig 0 s arv Fu lls Sikstig G ruså B tig Be A Siks iksväg A Espev Få raku s L A B p g kavä Föreslag dagvattledig 0 Es ar Mittm Föreslaget dike väg L: Föreslaget dike med bottivå uder ivå +, m för att skydda bebyggelse beläg i avriigsstråk Flödesriktig -/. B B Vattdelare delavriigsområde (-/.) väge A L: Föreslaget dike på ivå uder +, för att skydda bebyggelse beläg i avriigsstråk Froly ck a A tige g Säls 0 väg gs 0 r be Arab 0 Vattdelare huvudavriigsområde Lå Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt arka Nordm 0 äg ergsv sväg erg Arab relid o St ge vä ygge Br 0 A 0 - a A Nordm arkavä g 0 s rg be ga å L A A A 0 Tomt beläg i tydligt avriigsstråk A 0 B0A Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt a at g Fä väg 0 Fägata Befitlig lågpukt B A Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt D kerväg Krigelå Norcosult AB

72 äg vä g Li då sv viks Esp e äg v arka Mittm 0 L Li de lö vs t 0 stig 0 g ta re då svä g A A D A 0 gs fö D Höjdsystem: RH 000 Koordiatsystem: SWEREF 00 k i are Vig Di 0 tig Ru debj ers ge vik svä pe Es 0 äg Torsgårdsv 0 äg A xasv -TOP-. Toftlyckestig Vik väge B C D D Rörvik D A 0 A Nylyc kestig L: Föreslag säker avtappig av lågpukt för att skydda edströms bebyggelse beläg i avriigsstråk äg Ud d ev L 0 0 ka o Kr L: Avriigsstråk bör ej bebyggas B ge vä Näsku ll a väg Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt Espevik L (-ÅS-0.) 0 sstige bär lå 0 S L -/. B äge ge vä le ul k äg åsv id D 0 ik Li väg Es A A B B C ke -ÅS-. ar Kv ge A 0 vä (-ÅS-.) g e- svä ull v pe (-ÅS-.)(-ÅS-.) (-ÅS-.) evik äc sb k Sud d B ar Stra dlöks 0 L: Det behöver verifieras att befitlig dagvattledig ka avleda erforderligt flöde uta att bebyggelse tar skada vid ett 00-årsreg L 0 stig Hö stig k fi v Kv Bo Ge iksv Ka tt fot- e äg B-A Rörv 0 örsv ä g 0 0 Havs ge sti om lbl de öllstig H C ill- a M väge m mo Ka stige Kvark ullev äg vä dås Li s örvik R g tig vä g0 Föreslag dagvattledig 0 Föreslaget dike 0 fols i pr Ka ig D st fik Bo s- ård rsg To (-ÅS-.)(-ÅS-.) (-ÅS-0.) Lidås väg B E Vattdelare huvudavriigsområde Flödesriktig iks v e sp väg s Espevik ge g rä ste Vattdelare delavriigsområde bäck tig 0 vs L: Föreslag höjig av väg samt aläggade av alterativ bräddlösig för avledig av extremreg för att säkerställa åtkomst till bode i Mosstig kvä Tomt beläg i tydligt avriigsstråk kerväg Krigelå ge svä C stig Vä Befitlig lågpukt Befitlig yta av makadam avsedd för bräddig Föreslaget dike för att skydda bebyggelse frå vägvatt 0 Befitligt makadamdike Befitlig vattasamlig L s Mo A 0 Befitligt dike ig C 0 åsväg Bo L: Föreslag utökig av översvämigsyta med makadam Befitlig dräerigsledig Befitlig bäck Plaområdesgräs B Beteckigar A C g kavä ar Mittm A Bilaga B 0 L: Föreslaget dike med bottivå uder ivå +, m för att skydda bebyggelse beläg i avriigsstråk Slättåsväg ge 0 A B B väg Befitlig dagvattledig a ss ti lätt Bå tsm ves g vä Få raku rs Pe p Es Du Föreslag säker avtappig av befitligt dike för att skydda edströms bebyggelse äg v ids rul Fu C de år g iks 0 ev väg lls - B-A B L: Föreslaget dike på ivå uder +, för att skydda bebyggelse beläg i avriigsstråk ar Sp t g Be A A Småbåtsham B Badplats Kärradal södra Norcosult AB Balgöarkipelag

73 Östra Åräs fritidshusområd F ö r s l a g t i l l p l a b e s t ä m m e l s e r f ö r k u l t u r h i s t o r i s k t v ä r d e f u l l b e b y g g e l s e M a l i C l a r k e Rapport Östra Åräs fritidshusområd, Varbergs kommu 0:

74 FOTO Mali Clarke, Kulturmiljö Hallad TEXT Mali Clarke DIARIENUMMER 0-0

75 I N N E H Å L L INLEDNING... KARTA... HISTORIK OCH BESKRIVNING... KULTURVÄRDEN I PLANPROCESSEN... PLANBESTÄMMELSER... BEBYGGELSENS SÄRDRAG (k) Åräs :... Åräs :... Duveslätt :... Rörvik :... 0 Rörvik :... Rörvik :... Rörvik :... Lidås :... Övriga byggader... KÄLLOR OCH LITTERATUR... Arkiv... Tryckta källor... Iteret... Fotoummer... Film r...

76 I N L E D N I N G Varbergs kommu håller på att ta fram detaljpla för östra del av Åräshalvö. Syftet med pla är att uderlätta åretrutbode gom att öka byggrätt på fastighetera samtidigt som bebyggelss karaktär ska bevaras och harmoisera med ladskapet. Iom plaområdet fis 0 fastigheter som är utpekade i d lästäckade bebyggelseivterig över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Lässtyrels har uder samrådsskedet yttrat sig om att byggader värderade till Klass C bör få varsamhetsbestämmelser och byggader värderade till klass B bör beläggas med skyddsbestämmelser. De aser vidare att Boråskoloi (Rörvik :) bör förses med rivigsförbud. Kulturmiljö Hallad har därför fått i uppdrag att utforma förslag till plabestämmelser i syfte att bevara bebyggelss kulturhistoriska värd.

77 K A R T A De röda stjärora markerar byggader iom plaområdet som utpekas i d lästäckade bebyggelseivterig över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

78 H I S T O R I K O C H B E S K R I V N I N G Åräshalvö ligger ca mil orr om Varberg i Ås sock. Det aktuella plaområdet är beläget i östra delara av halvö. Åräshalvö består av kustära miljö med bladad atur som är bebyggt med midre gårdar och fritidshus. Karaktäristiskt för området är ett flackt jordbruksladskap som katas av lummiga skogspartier, samt områd med smala sligrade vägar och fritidshus placerade på aturtomter som omges av stmurar. Bebyggels är av bladad karaktär, frå äldre jordbruksbebyggelse till 00-talets fritidsbebyggelse och äldre flyttade torp. Flertalet forlämigar vittar om att området varit bebott uder låg tid. Lagaskifteskarta frå -talet visar på ett småskaligt jordbruksladskap med midre gårdar placerade i tre byformatioer; Duveslätt, Lidås och Rörvik. Det blåsiga flacka kustladskapet gyade byggadet av väderkvarar och varje by i området hade si eg kvar, placerade på höjder itill bebyggels. Uder 00- talet förädrades byaras marker succesivt gom skift. Uder 00-talet skedde samhällsutvecklig där ett ökat välståd i kombiatio med iföradet av lagstadgad semester bidrog till att fritidshusbebyggelse började växa fram krig städer och lägs med kust. Da utvecklig skedde äv på Åräshalvö där midre tomter styckades av och såldes för fritidsädamål vilket ledde till att det skapades sammahägade områd med fritidshus. I trasformatio frå jordbruksbygd till fritidshusområde har vissa av gårdara förlorat si ursprugliga fuktio och gårdsmiljöera har förädrats, där ekoomibyggadera har byggts om för att apassas till adra fuktioer eller rivits. Flera av bostadshus har rivits eller moderiserats. K U L T U R V Ä R D E N I P L A N P R O C E S S E N Kommuera ka skydda kulturhistoriska miljöer och byggader gom pla- och bygglag (PBL). Pla- och bygglag ifördes och med d fick ladets kommuer ett större asvar med att ta tillvara på kulturvärd i d bebyggda miljö. Med PBL iför kommu bestämmelser om skydd och varsamhet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i detaljplaer och områdesbestämmelser. I da rapport har vi utgått frå Boverkets allmäa råd, BFS 0:. Relevata skydd för byggader med kulturhistoriskt värde i pla- och bygglag består av skyddsbestämmelser (q) (BFS 0:,.0), rivigsförbud (r) (BFS 0:.), varsamhetsbestämmelser (k) (BFS 0:.). Gom skyddsbestämmelser (q) ka befitliga byggader, specifika byggadsdetaljer och material skyddas. Det iebär att det som q:et reglerar skall

79 bevaras och bör ite bytas ut. Skyddsbestämmelser är mer lågtgåde reglerig ä varsamhetsbestämmelser och ka bara avädas för särskilt värdefull bebyggelse som ite får förvaskas. Skyddsbestämmelser ka till skillad frå varsamhetsbestämmelser leda till ersättigsrätt. Eftersom ågo ersättig till markägar ite utgår för varsamhetsbestämmelser, får de ite iebära att pågåde markavädig iom d del av fastighet avsevärt försvåras. (Boverket, PBL kuskapsbak) Byggader som kommer ifråga för q har oftast sådaa värd att de bör förses med rivigsförbud (r). Gom varsamhetsbestämmelser (k) ka förädrig och uderhåll av befitlig byggads speciella karaktärsdrag regleras. Ädrig av byggad ska alltid utföras varsamt. Med bestämmelser om krav på varsamhet i detaljpla ka kommu precisera det grudläggade kravet att ädrig och flyttig av byggader i förväg göra klart vilka särskilda krav som kommer att ställas vid bygglovsprövig. (Boverket, PBL kuskapsbak) Här ka t ex ages vilka material och kulörer som bör avädas. Förbud mot förvaskig gäller gerellt äv om iget särskilt bestämts om detta i pla. (PBL 00:00 kap ) Det föreslaga plaområdet omfattar 0 byggader vilka är ivterade som kulturhistoriskt värdefulla i d läsomfattade ivterig. Dessa byggader represterar olika delar av d historiska utvecklig på Åräshalvö och omfattar midre jordbruksmiljöer, väderkvarar, kustära torp och fritidshus. Byggadera är till sitt utsede mycket olika och det är därför svårt att sammafatta vilka karaktärsdrag varsamhet ska iriktas på i plakarta. Boverket rekommderar följade strategi:..är pla omfattar ett större område med mera varierad bebyggelse ka det vara svårt att fåga alla västliga karaktärsdrag i plabestämmelser. Ett sätt ka då vara att i plabestämmelse hävisa till ett avsitt i plabeskrivig där de värd och karaktärsdrag som ska tas tillvara tydliggörs. E fördel med såda värdebeskrivig är att det ger större möjligheter att pröva sådaa åtgärdsförslag som ite förutsetts vid plaläggig mot de agiva värda. (Källa: PBL, kuskapsbak) Följade rapport beskriver byggaderas karaktärsdrag och värdebeskrivigara är täkt att ligga till grud för ett avsitt i plabeskrivig som ka avädas ligt ovaståde rekommdatio. I rapport föreslås äv utformig av varsamhetsbestämmelser och skyddsbestämmelser.

80 P L A N B E S T Ä M M E L S E R Då byggadera är olika till si karaktär beskrivs därför var byggads särdrag i separat avsitt. För samtliga av dessa byggader bör bestämmels k gälla med hävisig till dessa beskrivigar Vissa byggader bör utöver varsamhetsbestämmels få bestämmelser som reglerar skydd av kulturvärd samt rivigsförbud. Varsamhet k Kulturhistoriskt värdefull byggad. Karaktärsdrag som ages i plabeskrivig på sidora XX får ite förvaskas. Vid ädrig eller tillägg måste häsy tas till byggads volym, karaktär och arkitekturdetaljer så som tak, fasadmaterial, föster, dörrar, sickerier och färgsättig så som de framställs i plabeskrivig. (PBL kap, ) k Tillbyggader ska uderorda sig urspruglig byggad i höjd och volym. (PBL kap ) Skyddsbestämmelser och rivigsförbud r - Byggad får ite rivas. (PBL kap, kap, ) q Sidohägda träföster samt trépartiets föster och dörrar ska bevaras. (PBL kap ) q - Öpp verada samt markbeläggig och trappa av aturst bevaras. (PBL kap ) I kommade beskrivig över fastighetera redovisas vilka av ovaståde plabestämmelser som varje fastighet föreslås omfattas av. Övriga rekommdatioer De två hättkvarara samt kolois huvudbyggad bör med häsy till byggaderas karaktär och kulturhistoriska värde ite byggas till. Detta regleras lämpligast med prickmark ärmst byggadera. E viktig del av områdets karaktär är stmurara som omger tomtera och dessa bör i så stor utsträckig som möjligt bevaras. Det bör därför råda restriktiv hållig till att bevilja lov för att ta bort stmurar iom plaområdet. Observera att de murar som agräsar till jordbruksmark omfattas av gerellt biotopsskydd.

81 B E B Y G G E L S E N S S Ä R D R A G ( k ) Å r ä s : Fastighetsuppgifter Adress: Nordmarkaväg Nybyggadsår: 0 Bebyggelseivterig: Klass C Föreslaga plabestämmelser: k, k Beskrivig Fastighet Åräs : är beläg i orra del av plaområdet. Tomt är kuperad aturtomt bebyggd med ett midre fritidshus, uppfört 0 efter ritigar av lokal byggmästare. Uder da period ökade byggadet av sportstugor kraftigt i de svska kustområda. Stugora frå da tid var ofta små, placerade högt på tomt med ärhet till atur. Stuga är exteriört välbevarad och uppförd i arkitekturstil som uppstod uder 0-talet m levde kvar bit i på 0-talet. D karaktäriseras av si asymmetriska utformig med förskjuta byggadsvolymer uder ett flackt sadeltak. Föstersättig är asymmetrisk med ett större glasparti mot väg. Karaktäristiskt är äv fasad som består av mörkbru liggade pael på förvadrig med avvikade partier av rött tegel samt teakdörr med avlåga, diagoalt förskjuta föster. Viktiga karaktärsdrag Byggads volym Fasads kotraster med tegel och liggade träpael som fasadbeklädad. Befitlig föster- och dörrplacerig.

82 Å r ä s : Fastighetsuppgifter Adress: Lågabergsväg Uppskattat ybyggadsår:0- Bebyggelseivterig: Klass B Föreslaga plabestämmelser: r, k, k, q Beskrivig Byggad är ett midre mahus/torp. Det fis iga uppgifter på är byggad är uppförd m d ekoomiska karta frå - visar att tomt är bebyggd. Byggad represterar d klare, äldre bebyggels i området som till stor del har försvuit eller förädrats. Byggad karaktäriseras av si kla och traditioella utformig med fasad av rödmålad locklistpael samt taktäckig av rött lertegel. Byggad har äldre sidohägda spröjsade träföster med tre luft i var båge. Viktigt för byggads uttryck är tré åt sydväst som består av midre glasverada med spröjsade föster och pardörr i avvikade kulör. Tomt omges av staket och stmurar. Viktiga karaktärsdrag Sadeltaket i rött lertegel. Fasadbeklädad beståde av röd locklistpael. Befitliga sidohägda föster i trä. Veradas utformig med pulpettak, befitliga föster med gomgåde spröjs och pardörr i trä. Evtuella tillbyggader ska vara tydligt avläsbara och placeras med fördel i vikel mot ordöstra fasad.

83 D u v e s l ä t t : Fastighetsuppgifter Adress: Boåsväg Nybyggadsår: Okät 0-0 Bebyggelseivterig: Klass B Föreslaga plabestämmelser: r, k Beskrivig I kvarivterig som utfördes omäms da kvar uder amet Lidås kvar. D har tidigare fugerat som husbehovskvar åt gårdara i Lidås by. D var i drift fram till 0-talet och var vid kvarivterig i dåligt skick, m har har därefter restaurerats. Kvar är av praktiska skäl placerad på höjd och låg tidigare fritt i ladskapet, m omges umera av fritidshus. Kvar är av d midre modell som var valig i kusttraktera krig Varberg. Värdefulla karaktärsdrag är byggads stomme och form, d kallmurade aturstsgrud samt fasad av locklistpael som strukits med röd slamfärg. Hätta uppges tidigare varit spåklädd m är idag klädd i svart papp. Viktiga karaktärsdrag D åttakatiga stomm som krös av hätta. Fasads röda locklistpael målad i röd slamfärg. Naturstsgrud Kvars friståde placerig.

84 R ö r v i k : Fastighetsuppgifter Adress: Höllstig, Rörviksväg A, Rörviksväg B Nybyggadsår: Okät, 0-00 Bebyggelseivterig: Klass C Föreslaga plabestämmelser: r, k, k Beskrivig Rörviksgård är av de äldre gårdara i området och består av ett mahus i form av lågloftsstuga i två våigar samt ekoomibyggader som är ombyggda för bostadsädamål. Gårdspla är belagd med kullerst. Fasad är klädd med vit locklistpael och taket är täckt av tvåkupigt lertegel. Föstera är utbytta till modera alumiiumbågar. Av kulturhistoriskt värde är tak och fasadmaterial och mahusets verador vilka är rikt utsmyckade med lövsågade sickerier. Söder om mahuset fis stor öpp trädgård som omges av stmurar. Åt orr omges d stlagda gårdspla av ekoomibyggadera som är ombyggda och fugerar som komplemtbostäder. Trots de förädrigar som skett med byggadera är gårdsmiljö och struktur viktig ur miljöskapade sypukt samt för förståelse av områdets historia med de kustära gårdara. Viktiga karaktärsdrag Byggads volym och gårds struktur med stlagd gårdspla Fasader av ljus locklistpael Sadeltak med täckig av rött lertegel. Verador med lövsågade sickerier 0

85 R ö r v i k : Fastighetsuppgifter Adress:- Nybyggadsår: okät, ca Bebyggelseivterig: Klass B Föreslaga plabestämmelser: r, k Beskrivig Rörviks kvar är midre väderkvar av hättyp som är placerad på höjd itill Rörviks gård. Kvar har ålderdomlig karaktär och sägs vara uppförd eftersom detta årtal är iristat iuti kvarbyggad. Kvar var urspruglig husbehovskvar till Rörviks gård och var i drift fram till 0-talet. Kvarbyggad omäms som kulturmie i Kulturmiljöprogrammet frå, Varbergsbygd, Program för kulturmiljövård. Kvar beviljades bidrag för restaurerig 00 då ma klädde om byggad samt tillverkade ya dörrar och föster. Da typ av husbehovskvarar har förlorat si fuktio och riskerar därför att försvia. I plaförslaget är kvar placerad i ett område som bäms aturmark. För att säkerställa skydd av kvar som är viktig del av d sammahägade gårdsmiljö vid Rörviks gård bör d omfattas av rivigsförbud samt varsamhetsbestämmelser. Viktiga karaktärsdrag är byggads form och volym, samt d friståde placerig. Karaktäristiskt är äv fasad som är klädd med omålad ståde locklistpael och hätta som krös av spira. Viktiga karaktärsdrag Byggads friståde placerig, särega form och volym Stomm av resvirke Hättas form D omålade locklistpael. Naturstsgrud

86 R ö r v i k : Fastighetsuppgifter Adress: Kvarkulleväg, Lidåsväg Nybyggadsår: Okät, flyttad till uvarade plats. Bebyggelseivterig: Klass B Föreslaga plabestämmelser: r, k, k Beskrivig Tomt är bebyggd med låg parstuga i säreg utformig som urspruglig legat på aa plats, m flyttats hit. Taket är upphöjt ovaför föster och dörrar, åtgärd som troligtvis gjorts sare för att öka ljusisläppet. Uder de saste år har midre frotespis med ljusisläpp utförts över dörr. Byggad är av typ som är ovalig idag och bör därför få rivigsförbud. Viktiga karaktärsdrag är d låga byggadshöjd med de karaktäristiska upphöjigara av takfallet ovaför föstera samt de traditioella fasad- och takmaterial och de sidohägda träföstera som sakar omgivade foder. Viktiga karaktärsdrag Byggads volym och låga ockhöjd Sadeltaket täckt av rött lertegel. Sidohägda träföster med gomgåde spröjs i befitliga proportioer. Fasads locklistpael målad med matt färgtyp i mörk kulör.

87 R ö r v i k : Fastighetsuppgifter Adress: Näskullaväg Nybyggadsår: 0 Bebyggelseivterig: Klass B Föreslaga plabestämmelser: r, k, q Beskrivig Rörvikskoloi uppfördes 0 av Röda Korset i Borås som sommarlovskoloi för pojkar. D är uppförd i våig ligt direktiv frå Stats fattigvård- och baravårdsispektio som kom då ma förordade detta ur säkerhetssypukt. Byggad har fortfarade kvar si ursprugliga avädig. Koloi och dess byggader ases ha högt kulturhistoriskt värde och bör därför få rivigsförbud i pla. Befitlig exteriör bör skyddas gom varsamhetsbestämmelser. De ursprugliga föstera är ersatta av modera föster i alumiium. Vid byte av dessa bör ma återgå till träföster likt de ursprugliga. Koloi är exteriört välbevarad och karaktäriseras av kel, fuktioalistisk arkitektur vilk är typisk för koloibyggader frå da tidsperiod. Fasad har fjällpael i ljust gul kulör och vita fösterbågar. Ett utmärkade drag för byggad är d förhöjda och idraga verada med pulpettak och markbeläggig av oregelbudet formade aturstsplattor. Viktiga för helhetsmiljö är äv aexet på tomts sydöstra hör samt klocktoret. Viktiga karaktärsdrag Helhetsmiljö med huvudbyggad, aex och klocktor. Fjällpael i ljust gul kulör. Befitlig idelig och storlek på föster. D öppa verada. Det flacka taket klätt i svart papp.

88 L i d å s : Fastighetsuppgifter Adress: Nylyckestig Nybyggadsår: 0-00 (flyttades till uvarade plats ). Bebyggelseivterig: Klass C Föreslaga plabestämmelser: k, k Beskrivig Fastighet består av kuperad aturtomt med tre byggader, varav ett torp samt två midre hus som troligtvis fugerat som ekoomibyggader. Fasadera består av locklistpael målad med röd slamfärg och tegeltak. Byggadera har vita sidohägda föster med spröjs och ytterdörrar målade i blå kulör. Byggadera har urspruglig legat i Veddige m flyttades till uvarade plats på 0-talet för att avädas som fritidshus. Viktiga karaktärsdrag Byggads volym Fasaderas röda locklistpael Sidohägda träföster i befitligt utförade med gomgåde spröjs. Sadeltak med täckig av rött lertegel. Naturstsgrudera D västra byggads ytterdörr med krysspröjs.