OBS! Sammanträdet webbsänds på kommunen hemsida samt sänds även av Radio Sotenäs på 95,3 Mhz

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 7 december 2017 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin OBS! Sammanträdet webbsänds på kommunen hemsida samt sänds även av Radio Sotenäs på 95,3 Mhz KL EXTRA KOMMUNSTYRELSE Kl Utdelning av Sotenäs kommuns Idrotts- och fritidspris och Kulturpris Kulturskolans orkester Västpusten spelar julmusik Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 Delårsbokslut januari-september 2017 för Sotenäs kommun KA 2016/331 4 Investeringsbudget 2018 flerårsplan KA 2017/ Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Budget och investeringsbudget 2018 för Sotenäs Vatten AB Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Komplettering av renhållningstaxa för Sotenäs kommun KA 2017/1538 KA 2017/1140 KA 2017/1323 KA 2017/21 9 Revidering av Hälsorådets reglemente KA 2017/ Motion - frukt till skolan varje dag KA 2017/ Motion - Obligatorisk resa till Auschwitz KA 2014/ Motion - utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs KA 2017/834 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Styrelse i Sotenäs RehabCenter AB KA 2017/ Valärenden 15 Inkomna interpellationer och frågor 16 Inkomna medborgarförslag och motioner 17 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 18 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 224 KA 2016/331 Delårsbokslut januari-september 2017 för Sotenäs kommun Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr för samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämnden, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-september 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslut januari-september Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 38(49)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 196 KA 2016/331 Delårsbokslut januari-september 2017 för Sotenäs kommun Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr för samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämnden, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-september 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslut januari-september Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 39(46)

5 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/331 Sida 1(1) Delårsbokslut januari-september 2017 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr för samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämnden, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslutet Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari-september 2017 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

6 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - SEPTEMBER 2017 RESULTATRÄKNING Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter 178,7 127,4 Verksamhetens kostnader -504,1-489,2 Avskrivningar -30,7-20,8 Verksamhetens nettokostnader -356,1-382,6 Skatteintäkter ,1 Generella statsbidrag och utjämning 57,7 46,2 Finansiella intäkter 2,7 3,5 Finansiella kostnader -3,5-0,9 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 18,8 3,3 Periodens resultat 18,8 3,3 BALANSRÄKNING Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 751,9 493,9 Pågående ny- och ombyggnad 29,2 9,0 Maskiner och inventarier 20,1 21,9 Finansiella anläggningstillgångar 21,9 237,8 Summa anläggningstillgångar 823,1 762,6 Omsättningstillgångar Lager 4,8 4,5 Fordringar 77,2 72,6 Kassa och bank 4,1 1,9 Summa omsättningstillgångar 86,1 79 Summa tillgångar 909,2 841,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 492,6 466,4 därav periodens resultat 29,6 3,3 Avsättningar 22,1 12,1 Skulder Långfristiga skulder 276,5 255,4 Kortfristiga skulder 118,0 107,7 Summa skulder 394,5 363,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 909,2 841,6

7 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 127,4 mnkr vilket är en minskning med 51,3 mnkr jämfört med föregående år. Från årsskiftet har kommunens VA-verksamhet överförts till Sotenäs Vatten AB vilket minskat kommunens intäkter med 37,4 mnkr. I övrigt har intäkterna minskat 13,9 mnkr vilket beror på minskade statsbidrag. Bidragen från migrationsverket för nyanlända har minskat 9,4 mnkr och bidrag från försäkringskassan avseende personlig assistans har minskat 3,2 mnkr. Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar har minskat med 14,9 mnkr. I kommunen har kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter ökat med 3,5 mnkr. Avtalsenliga löneökningar uppgår till cirka 9,3 mnkr vilket innebär att det utöver detta har skett en volymminskning till följd av minskad verksamhet med ensamkommande barn och personlig assistans. Pensionskostnaderna har ökat 2,4 mnkr. Kostnader för köp av verksamhet har minskat 4,4 mnkr främst inom gymnasieskolan. Inköp av varor och tjänster har minskat 17,3 mnkr vilket hör samman med den överlåtna VA-verksamheten. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för de tre första kvartalen utgör 383,3 mnkr, en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften har ökat 1,6 mnkr medan kostnaderna för kommunal utjämning och LSS-utjämning har stigit med 8,8 mnkr. Det generella statsbidraget avseende flyktingverksamhet har minskat 3,3 mnkr. Sammantaget har skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent vilket kan jämföras med verksamhetens nettokostnader som ökat 7,4 procent. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till 2,6 mnkr. De finansiella intäkterna har ökat 0,7 mnkr främst beroende på ränta på utlämnat lån till Sotenäs Vatten AB. Kommunens finansiella kostnader har minskat med 0,8 mnkr beroende på lägre ränteläge och 1,9 mnkr på grund av att föregående år gjordes en nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Periodens investeringar uppgår till 31,1 mnkr (f år 50,5 mnkr). Inkomster från försäljning av fastigheter och inventarier uppgår för perioden till 3,4 mnkr. Likvida medel uppgick vid periodens slut till -3,2 mnkr. Den försämrade likviditeten beror i huvudsak på minskning av kortfristiga skulder. Kommunens egna kapital minskade 26,2 mnkr under perioden beroende på upplösning av investeringsfond för VA-verksamheten mot svarande 29,5 mnkr. I övrigt ökade det egna kapitalet med periodens resultat 3,3 mnkr. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 55 procent vilket är en förbättring med 1 procentenheter sedan årsskiftet. Den förbättrade soliditeten beror på minskad balansomslutning till följd av den överlåtna VA-verksamheten. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick i september till 866 vilket är en minskning med 51 personer jämfört med september Andelen kvinnor uppgår till drygt 80 procent. Total sjukfrånvaro för årets nio första månader utgjorde 6,5 procent, en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 3,2 procent jämfört med 4,3 procent Antalet timanställda har minskat med 36 personer jämfört med motsvarande period föregående år.

8 Helårsöversikt RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i mnkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -1,5-2,2-2,1 0,1 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -36,2-37,6-37,2 0,4 Teknisk verksamhet -21,2-19,6-18,2 1,4 Gymnasie- & vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet, Symbiosc. -49,4-50,2-50,7-0,6 IT-nämnden -5,8-5,9-5,8 0,1 Lönenämnden -2,5-2,6-2,6 0,0 Omsorgsnämnden -217,7-226,1-231,7-5,6 Utbildningsnämnden -144,2-149,6-151,1-1,5 Byggnadsnämnden -5,3-6,2-5,6 0,7 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,2-1,5-1,4 0,1 Summa nämndsverksamhet -485,1-501,5-506,4-4,9 Exploateringsverksamhet 0,4 6,0 2,8-3,2 Vinst vid försäljning av bef. fastigheter 11,4 0,0 3,5 3,5 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott -8,3-17,7-17,3 0,4 Avgår interna kostnader 46,8 36,2 36,0-0,2 Avskrivningar -42,2-29,4-27,8 1,6 Verksamhetens nettokostnader -477,0-506,3-509,2-2,8 Skatteintäkter 424,8 447,2 449,3 2,1 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 82,4 58,3 61,6 3,3 Finansiella intäkter 3,3 6,5 5,2-1,3 Finansiella kostnader -3,9-3,0-1,2 1,8 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet 29,6 2,7 5,7 3,0 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämndens verksamhet, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Skatteintäkterna beräknas ge ett överskott mot budget med 2,1 mnkr. Skatteintäkterna för 2017 beräknas till 1,4 mnkr högre än budgeterat och för 2016 beräknas en positiv avvikelse på 0,7 mnkr. Generella bidrag och kommunal utjämning kommer att ge ett överskott på 1,3 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften beräknas ge ett överskott på 2,0 mnkr. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings septemberprognos. De finansiella posterna påverkas av det låga ränteläget. Intäkterna från VA-verksamheten blir lägre än budgeterat vilket kompenseras av att räntekostnaderna på kommunens upplåning ligger betydligt under budget. Verksamhetens nettokostnader, exkl. reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 5,5 procent jämfört med 2016 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag, bedöms öka med 0,7 procent. 3

9 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För allmänna verksamheter minskar intäkterna markant jämfört med föregående år. Största delen avser lägre interna intäkter inom kansliavdelningen samt ej fakturerade interna och externa tjänster Räddningstjänsten i år. Även kostnaderna sjunker men inte i samma utsträckning. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,4 mnkr. Teknisk verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat I jämförelse med motsvarande period föregående år har både intäkter och kostnader minskat. Det kan till stor del förklaras av att personal inte fördelas om internt genom interna ersättningar i samma utsträckning som föregående år. I utfallet föregående år återfinns också kostnader för skrotbåtar. Intäkterna från arrenden och båtplatser har ökat i jämförelse med föregående år och överstiger även budgeterad nivå för innevarande år. Intäktsökningen är en av de främsta förklaringarna till det prognostiserade resultatet. Arbetsmarknadsenheten Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Mottagningen av nyanlända i kommunen på samma nivå jämfört med Genom extern och intern samverkan har fler personer kunnat erbjudas åtgärdsanställningar än budgeterad. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,1 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildning Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Kostnader för gymnasieplatser i andra kommuner och friskolor fortsätter öka samtidigt som ersättningen från Migrationsverket för Språkintroduktionsprogrammet minskat. För helåret beräknas en negativ avvikelse mot budget om 0,6 Mnkr. IT-nämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Ökade kostnaderna för året som kunnat vidarefaktureras internt och externt. För helåret beräknas ett överskott på 80tkr. Lönenämnd Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Ökade kostnader för lönesystemet men prognosen för helåret pekar på ett resultat i balans. Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaden för perioden januari - september 2017 har ökat med 14,7 mnkr (9,2 %) jämfört med samma period föregående år. Anledningen till denna ökning är att intäkterna har minskat med 21,6 mnkr, varav 10,7 mnkr beror på mindre bidrag från Migrationsverket för ensamkommande barn, 6,8 mnkr lägre ersättning för hemtjänsttimmar i egen regi och minskade ersättningar för personlig assistans med 2,7 mnkr beroende på färre brukare. 4

10 Bruttokostnaderna har minskat med 6,8 mnkr och beror på den minskade verksamheten kring ensamkommande barn och personlig assistans. Prognosen för omsorgsnämnden pekar på ett underskott på ca 5,7 mnkr. Underskottet beror dels på ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen för köp av externa placeringar samt riktat bistånd och dels på höga kostnader inom hemtjänst, särskilt boende och hälso- och sjukvård. Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är något lägre jämfört med tidigare år, beroende på ett riktat statsbidrag från Skolverket för lågstadiet inom grundskolan, på 680 tkr som inte har utbetalats. Kostnaderna har ökat med 6,9 procent jämfört med 2016 och beror på ökade kostnader för löner och arvoden. Övriga kostnader har ökat med 2,6% vilket ligger inom ramen för kostnadsökningar mellan åren, enligt prisindex. De ökade kostnaderna för personal beror på behov av fler avdelningar för förskoleverksamheten där efterfrågan på barnomsorgsplats är större än tidigare. Prognosen för helåret innebär ett underskott på drygt 1,3 mnkr och beror dels på höga personalkostnader inom förskolan, nya interkommunala kostnader inom särskolan samt engångskostnad för skolskjutsupphandling. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Inom byggnadsnämndens verksamheter har intäkterna utvecklats i olika riktning. I samband med att va-verksamheten bolagiserats 2017 har de interna ersättningarna från va-verksamheten till mät- och kartverksamheten upphört. Detta innebär att periodens intäkter minskat med 0,5 mnkr i jämförelse med samma period Planverksamheten uppvisar ökade avgiftsintäkter på 0,8 mnkr i jämförelse med bokslut För helåret väntas intäkterna överstiga budgeterad nivå med 0,4 mnkr vilket främst beror på de ökade intäkterna inom planverksamheten. Kostnaderna har minskat i jämförelse med samma period föregående år. Minskningen är hänförlig till personalkostnaderna och kan delvis förklaras med att administrativ personal numera flyttats till samhällsbyggnadsförvaltningens administrativa enhet under kommunstyrelsen. För helåret ser kostnaderna ut att bli 0,3 mnkr lägre än budgeterat vilket kan förklaras med att konsulter inom bygglovsverksamheten inte nyttjats i den utsträckning som budgeterats. Två resultatlösa försök att upphandla ramavtal för bygglovskonsulter har genomförts under det senaste året och en ny upphandling pågår. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Varav Sotenäs andel 140 Intäkterna ligger något lägre i år vilket gäller för både avgiftsintäkter och övriga intäkter. Trots löneökningar är periodens personalkostnader lägre i år än föregående år. I jämförelse med budget är periodens utfall lägre både för intäkter och kostnader. Låga personalkostnader beror på personalomsättning vilket även bör bidra till att intäkterna är lägre än budgeterat. Prognosen för 2017 är ett överskott på 0,5 mnkr i förhållande till budget. Låga personalkostnader är den främsta orsaken till resultatet. Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Större delen av det prognostiserade överskottet är hänförligt till kommunfullmäktige. 5

11 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 218 KA 2017/314 Investeringsbudget 2018 flerårsplan Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige en investeringsvolym på 39,0 mnkr avseende budget Budgetberedningen har därefter behandlat förslag till investeringsbudget. Beskrivning av ärendet Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2018 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2018 uppgår till 5,5 Mkr Enligt ekonomistyrningsprinciperna ska investeringsanslaget fastställas av kommunfullmäktige för varje enskilt investeringsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar i november 2017 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten föreslås uppgå till 39,0 mnkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt. I bifogade handlingar följer en sammanställning per investeringsprojekt samt en kompletterande handling avseende beskrivning av samtliga investeringsprojekt. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Investeringsbudget 2018 med plan Beskrivning av Investeringsanslag, daterad Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att texten under rubriken nytt ny hygienvårdsanläggning i Hunnebo tas bort. Nils Olof Bengtson (M) föreslår att 500 tkr avsätts till Hunnebohemmet för start av projektering/ombyggnad och att medel omfördelas från ofördelat planerat underhåll. Roland Mattsson (M) föreslår att 150 tkr avsätts till projekt upprustning av torgen i Bovallstrand och Väjern, medel omfördelas från konto Mikael Sternemar (L) föreslår att 140 tkr tas från konto 0499 till projektkonto Smögens park. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutsson (S), Nils Olof Bengtsons (M), Roland Mattssons (M) Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(49)

12 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 218 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudget 2018 med plan enligt förslag kompletterat med yrkade ändringar. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(49)

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 189 KA 2017/314 Investeringsbudget 2018 flerårsplan Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige en investeringsvolym på 39,0 mnkr avseende budget Budgetberedningen har därefter behandlat förslag till investeringsbudget. Beskrivning av ärendet Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2018 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2018 uppgår till 5,5 Mkr Enligt ekonomistyrprincerna ska investeringsanslaget fastställas av kommunfullmäktige för varje enskilt investeringsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar i november 2017 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten föreslås uppgå till 39,0 mnkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt. I bifogade handlingar följer en sammanställning per investeringsprojekt samt en kompletterande handling avseende beskrivning av samtliga investeringsprojekt. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Investeringsbudget 2018 med plan Beskrivning av investeringar Yrkande Mikael Sternemar (L) och Britt Wall (S) föreslår att 500 tkr avsätts till starta en översyn för att göra en upprustning av parken i Smögen, samt att tekniska utskottet får i uppdrag att omprioritera så att medel tillförs för upprustning av torget i Bovallstrand och Väjern. Roland Mattsson (M) yrkar bifall till Mikael Sternemars (L) med fleras förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2018 med plan enligt förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(46)

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 189 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(46)

15 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1443 Sida 1(2) Investeringsbudget 2018 flerårsplan Sammanfattning Kommunstyrelsen förslog för kommunfullmäktige en investeringsvolym på 39,0 mnkr avseende budget Budgetberedningen har därefter behandlat förslag till investeringsbudget. Beskrivning av ärendet Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2018 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2018 uppgår till 5,5 Mkr Enligt ekonomistyrprincerna ska investeringsanslaget fastställas av kommunfullmäktige för varje enskilt investeringsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar i november 2017 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten föreslås uppgå till 39,0 mnkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt. I bifogade handlingar följer en sammanställning per investeringsprojekt samt en kompletterande handling avseende beskrivning av samtliga investeringsprojekt. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2018 med plan enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Investeringsbudget 2018 med plan Beskrivning av investeringar Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

16 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1443 Sida 2(2) Skickas till Kommunchef Ekonomiavdelning Nämnderna Kommunledningsgruppen Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

17 Datum: Investeringsanslag Investeringsvolymen 2018 är beslutat till 39,0 mnkr. Byggnadsnämnden Plan och exploatering Planeringsdokument 0031 Strategiska dokument Medel avser auktalitetsförklaring av Översiktsplan (ÖP) är det budgeterat 500 tkr av dessa föreslås 100 tkr resultatöverföras till 2018, därmed behövs inga nya pengar 2018, men därefter löpande från Detaljplaner Planer för kommunens egen mark, nu pågår Hunnebostrand och Smögen. Till det kommer ett antal mindre planer. Från projekt 0031 finns 400 tkr kvar från 2017 vilka föreslås föras över till 2018, därmed behövs inga medel för Kommunstyrelsen Plan och exploatering Markförsörjning 004 Fastighetsförsäljning Försäljningar av hela fastigheter, oftast med byggnad. Ackumulerade värden från tidigare år uppgår för 2017 till 17,9 mnkr. Förslag till fastighetsförsäljningar kommer att lämnas till KSTU:s sammanträde den 8 november Något anslag finns inte budgeterat. 006 Markreserv/reglering Försäljning av markområden, avstyckningar från befintliga fastigheter. Nytt Strategiska fastighetsförvärv Anslag för strategiska förvärv. Utrymme saknas. I framtiden behöver pengar avsättas här. Exploateringsområden 0200 Exploateringsområden Medel för genomförande enligt exploateringsavtal. Industriområden 0121 Klippsjön utvidgning Äskat belopp avser ny väg väster om nuvarande port (efter planändring). Flyttas fram ett år. 150 tkr äskas för 2019, 2020 istället för 2018, Drift- och Projekt Hamnförvaltning 0010 Utbyggnad småbåtshamnar inkl. Ringen (2018) Bovallstrand (2020) Tillstånd för Ringen lämnades hösten 2016 och kommer att generera intäkter från 70 platser, uppskattningsvis 250 tkr per år. Ansökan om utbyggnad i Bovallstrand också initierad gissningsvis 40 platser. Utbyggnad först Visserligen finns en båtplatskö, men genomförandet av Ringen kan flyttas till 2019, dock inte längre då tillståndet löper ut och det är förenat med kostnader att söka nytt tillstånd Elanläggningar, hamnar Löpande behov av investeringar. Begränsad insats Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

18 Datum: Säkerhetsutrustning, hamnar Prel. planerades den stora inventeringen och uppdateringen av brand- och livräddningsutrustning avslutad efter En begränsad insats under 2018 kan innebära att projektet förlängs i tid Förbättring byte av bommar, diverse bryggor Något lågt belopp då det verkliga underhållsbehovet är högre. Begränsas till tkr till förmån för säkerhetsutrustning och elanläggningar Åtgärder betong- och stenkajer Ramböll har inlett undersökning. Beloppet avser konsultkostnader och medel för akuta åtgärder. Minskat äskande med 2 mkr inför 2018, flyttat till I längden kan kostnaden inte skjutas upp men andra åtgärder kan övervägas ex riva betongkajer och ersättas med träbryggor Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand Om och hur mycket medfinansiering som kan påräknas beslutas inte förrän miljökonsekvensbeskrivning är klar och tillstånd lämnat. Medfinansiering är inte självklar varför beloppet är ett bruttobelopp. Projektet drivs framåt från kommunen. Tidigare beräknad byggstart hösten Nu prognos innebär att projektet bör flyttas till ,6 mkr flyttas till Ombyggnad fiskhallskajen Smögen Nytt betongdäck mellan fiskhallen och kajen. Nytt fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) Genomförs 2020 efter ombyggnad, fiskhallskajen Nytt - Muddring Springet I hamnen Springet finns ett behov att underhålls muddra för att återskapa/bibehålla ett tillfredställande djup mellan brygga C-D Septitankstationer Med investeringen 2020 är alla septitankstationer installerade i de stora hamnarna, förutsätter ok från transportstyrelsen. Medel kan flyttas över från 2017, då behövs inget extra Fastighetsprojekt Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fastighetsrevision. Lokalförsörjningsplan tas fram utifrån äldreomsorgsutredningen och skolutredning sedan sistnämnda beräknas vara Externhyresfinansierade investeringar Finansieras på sikt med höjda externhyresintäkter. Sänks från 150 tkr till 50 tkr årligen Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder Brandskyddsåtgärder, nu närmast på fiskauktionen Arbetsmiljöåtgärder. / Verksamhetsanpassningar Åtgärder efter skyddsronder Miljöåtgärder off lok (MimB) Åtgärder efter livsmedels- och miljötillsyn. Sänks från 500 tkr till 250 tkr årligen Lekplatser på skolor och förskolor Avser bl.a. nyinköp av slitna gungor etc. I avvaktan på skolutredningen behöver posten kvarstå som tidigare år. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

19 Datum: Sotenässkolan, rep ytskikt fasader Äskande avser ytskikt, övrigt behovs se skolutredning. Budget finns för 2017 och åtgärder vidtas. Därmed kan åtgärder underlåtas 2018, men mer behöver göras året därpå om skolan ska finnas kvar. NYTT Hunnebohemmet Uppstart projektering Plan för energieffektivisering I kontot ingår byte till bergvärme, ventilation, pelletsanläggning etc. Var investeringar görs beror på beslut i skolutredningen och äldreomsorgsutredningen Enkelt avhjälpta hinder Krav på offentliga fastigheter enligt PBL Ofördelat planerat underhåll 2012 års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fasatighetsrevision. Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november. KSTU nedbrutet mål för underhåll/kvm. Behovet uppgår till ca 7 mkr, se fastighetsrevision, för att nå budgetram 2018 föreslås sänkning, observera dock minskningen i fastighetsvärde som detta innebär om det pågår under lång tid. Nytt - Ny hygienvårdsanläggning Kleven Pengar har varit avsatta för detta men dragits in. Nuv. anläggning är undermålig. Projektet skjuts till Nytt Ny hygienvårdsanläggning Hunnebo Åtgärder avseende badhus. Nytt Utbyggnad skalskydd (inrymning), skola och omsorg Kostnadsuppskattning. Önskemål finns från skola och omsorg. Beroende av skolutredningen. Minskning till hälften Fiberanslutning, kommunala byggnader Redan gjort mycket 2017, kan avvakta utan pengar här 2018 och fortsätta Nytt Ombyggnad Labblängan Avvaktar åtgärder med denna byggnad efter diskussion med skola och omsorg. Förslag till beslut i KSTU kommer. Nytt Ombyggnad Kompetenscentrum Fasad tak och värme samt ventilation. Gata Park 0405 Gatuförbättringar Kontinuerliga gatuförbättringar. 25 Asfaltering, beläggning gator 3 3,5 mkr behövs för att behålla nuvarande standard, med 4 mkr årligen höjs standarden Förbättring landsbygdsvägar Anslag avser landsbygdsvägar Gatukostnader efter va-sanering Äskat belopp om 3000 tkr avser till stor del knottsättning av Nygatan tkr flyttas till Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

20 Datum: NYTT Ställplatser enl näringslivsstrategi Enligt beslut KSTU oktober 2017, beräknat behov 570. Åtgärden fördelas över två år Parkeringsplatser hela kommunen Minskning 100 tkr. NYTT Smögens torg och parken Åtgärder torg och park. NYTT Upprustning av torgen i Bovallstrand och Väjern Åtgärder torg Fordon tekniska Äskande tkr inkl. skylift, dock föreslagit leasing/drift 186 tkr/år. Sänks med 1200 tkr. Ytterligare sänkning med 250 tkr för att nå ram GC-väg norr om Bovallstrand Trafikverket har sedan senaste budgetberedningen gett besked om senare byggstart, flyttar 1 mkr från 2018 till Medfinansiering tkr utöver äskat belopp. Prövning av finansiering ska enligt beslut i ärende 2017/946 prövas i investeringsbudget GC-väg norr om Hunnebostrand Avser bara projektering. Söker medfinansiering för investeringen. Ej prio hos Trafikverket, inget boområde etc. Även projektering avbryts Enkelt avhjälpta hinder (gata) Tillgänglighetsrådets önskelista Gatubelysning byte till Led och stolpar Byte till LED vilket ger lägre driftskostnader samt miljövinster. Långsammare tempo i bytet, -500 tkr Nytt - Gatubelysning separera elskåp Separera elskåp från Fortums anläggning. Projektet skjuts över två år Diverse parkrenoveringar Åtgärder parker. Nytt Offentlig utsmyckning/julbelysning Utsmyckning julbelysning mm Ofördelade medel inom Gata/park "Reserv" medel GC-väg Ödby-Hunnebostrand Lågbudgetalternativ finns. GC-väg Ödby Ö - Solvik Lågbudgetalternativ finns. NYTT Laddstolpar Till kommunala tjänstebilar enligt beslut om upphandling av elbilar. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

21 Datum: Fritids-/idrottsanläggningar 0502 Upprustning badplatser Årligt belopp om 500 tkr begränsas till 100 tkr för Upprustning lekplatser Avser upprustning av en lekplats per år. Ambitionsnivån sänks med 250 tkr nyanläggning lekplats (Kvarnmyrsberget) Åtgärder enligt avtal Anläggningstöd Kultur och fritid Investeringar i föreningsdrivna anläggningar, i enlighet med Utbildningsnämndens Anläggningsbidrag. Nytt Kungshamnsvallen 2.0 Medfinansiering av nytt omklädningsrum och upprustning av Kungshamnsvallen. Kost- och städ 0035 Inventarier kost och städ Investeringar i lösöre tex städmaskin. Belopp överförs från Inget behov av extra äskande för /0369 Utbyte storköksutrustning / Anpassning T.ex. byte av diskmaskiner. I avvaktan på beslut enl. äldreomsorgsutredningen och skolutredningen behöver belopp kvarstå som tidigare år. Sänker dock 250 t kr för att nå ram. Räddningstjänst 1205 Fordon/inventarier Ny brandbil till Kungshamn 2018, Befintligt fordon som är 18 år. Denna investering är även en del av den brandskyddsstrategi som finns för Gamla Smögen. Ny brandbil Hunnebostrand Rtj utrustning/maskiner Diverse inventarier, skyddsutrustning, dyk/rökdyk utrustning, nya larmställ mm. Omsorgsnämnd 1101 Inventarier Omsorgsnämnd Diverse inventarier. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

22 Investeringsbudget 2018 Politiskt förslag Netto- Netto- Netto- Projekt nr Projektnamn utgift utgift utgift Byggnadsnämnd PLEX Planeringsdokument 0031 Strategiska dokument, ÖP 500,0 500, Detaljplaner 400,0 400,0 Kommunstyrelsen Markförsörjning mm 0001 Fastighetsköp 0004 Fastighetsförsäljning 0006 Markreserv / reglering Nytt Strategiska markförvärv D&P Industriområden 0121 Klippsjön utvidgning 150,0 150,0 D&P Exploateringområden m m 0200 Exploateringsomr. gem 500,0 500,0 500,0 D&P Hamnförvaltning 0010 Utb. småbåtshamnar, inkl Ringen (2018) Bovall (2020) 0, , , Elanläggningar, hamnar 300,0 600,0 600, Säkerhetsutrustning, hamnar 50,0 50,0 50, Förbättring byte av bommar, diverse bryggor 1 850, , , Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand 400, , , Ombyggnad fiskhallskajen Smögen 500,0 Nytt fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) 750,0 Muddring Springet 350, Septitankstationer 200,0 200, Åtgärder betong- och stenkajer 1 000, , , Pontoner Ringen småbåtshamn D&P Fastighetsprojekt 0302 Externhyresfinansierade invest. 50,0 50,0 50, Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder 500,0 500,0 500, Arbetsmiljöåtg. / Verksamhetsanpassn 500,0 500,0 500, Miljöåtgärder off lok (MiljBförv) 250,0 250,0 250, Lekplatser på skolor och förskolor 300,0 300,0 300, Sotenässkolan, rep ytskikt fasader 500,0 500,0 NYTT konto Hunnebohemmet (äldreomsorgsutredning) 500, , , Plan för energieffektivisering 3 000, , , Enkelt avhjälpta hinder 500,0 500,0 500, Ofördelat planerat underhåll 2 500, , ,0 NYTT konto Ny hygienvårdsanläggning Kleven 0, ,0 NYTT konto Ny hygienvårdsanläggning Hunnebo 5 000,0 NYTT konto Utbyggnad skalskydd, skola och omsorg (inrymning) 500, , , Fiberanslutning, kommunala byggnader 0,0 500,0 500,0 NYTT konto Ombyggnad Labblängan 0,0 NYTT konto Ombyggnad Kompetencentrum 4 000,0 1

23 Investeringsbudget 2018 Politiskt förslag Netto- Netto- Netto- Projekt nr Projektnamn utgift utgift utgift D&P Gata, park 0405 Gatuförbättringar 300,0 300,0 300,0 25 Asfaltering, beläggning gator 4 000, , , Förbättring landsbygdsvägar 500,0 500,0 500, Gatukostnader efter Va sanering 1 500, ,0 500,0 NYTT konto Ställplatser enl. näringslivsstrategi 250,0 320, P-platser hela kommunen 200,0 300,0 300,0 Ny Smögens torg och parken 500,0 250,0 250,0 Ny Upprustning av torgen i Bovallstrand och Väjern 150, Fordon, tekniska 750, , , GC-väg norr om Bovallstrand 500, , , Enkelt avhjälpta hinder (gata) 100,0 100,0 100, Gatubelysning byte till Led och stolpar 500, , ,0 Gatubelysning separera elskåp från transformatorstation 250,0 750, Diverse parkrenoveringar 250,0 250,0 250,0 Offentlig utsmyckning/julbelysning 50,0 50,0 50, Ofördelat 210,0 500,0 500,0 GC-väg Ödby-Hunnebostrand 4 000, ,0 GC-väg Ödby Ö - Solvik 3 000, ,0 NYTT Laddstolpar 1 500,0 Fritids-/idrottsanläggningar 0502 Upprustn badplatser 100,0 500,0 500, Upprustning, lekplatser 500,0 750,0 750, Nyanläggning lekplatser (Kvarnmyrsberget) 300, Anläggningsstöd Kultur och Fritid 1000 NY Kungshamnsvallen Kost och städ Kök 0035 Inventarier Kost & Städ 200,0 200,0 0306/0369 Utbyte storköksutrustning / Anpassning 250,0 500,0 500,0 Räddningstjänst 1205 Fordon/inventarier 4 550,0 550, , Rtj utrustning/maskiner 790,0 910,0 510,0 Omsorgsnämnd 1101 Inventarier ON 300,0 Summa skattefinansierad verksamhet , , ,0 2

24 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 215 KA 2017/1538 Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Sammanfattning Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Utbildningsnämnden visar för perioden jan-sept på ett underskott motsvarande -1,330 mnkr. Delar av underskottet avser kostnader i samband med upphandling av skolskjutsar i egen regi. Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till 0,376 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. I bokslut 2016 beslutade kommunfullmäktige att till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -287 tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Av styrprinciperna framgår att om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Protokoll Utbildningsnämnden Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige noterar Utbildningsnämndens begäran om att ta i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Kommunfullmäktige hänför frågan till bokslut 2017 när kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning samt eget kapital. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(49)

25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 188 KA 2017/1538 Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Sammanfattning Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Utbildningsnämnden visar för perioden jan-sept på ett underskott motsvarande -1,330 mnkr. Delar av underskottet avser kostnader i samband med upphandling av skolskjutsar i egen regi. Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till 0,376 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. I bokslut 2016 beslutade kommunfullmäktige att till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -287 tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Av styrprinciperna framgår att om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen ställer sig positiv till att Utbildningsnämnden tar i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Men föreslår att frågan hänförs till när bokslut 2017 i samband med att kommunfullmäktige fastställer nämndernas resultaträkning och eget kapital. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Protokoll Utbildningsnämnden Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige noterar Utbildningsnämndens begäran om att ta i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Kommunfullmäktige hänför frågan till bokslut 2017 när kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning samt eget kapital. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(46)

26 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 188 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(46)

27 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/1538 Sida 1(2) Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Sammanfattning Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Utbildningsnämnden visar för perioden jan-sept på ett underskott motsvarande -1,330 mnkr. Delar av underskottet avser kostnader i samband med upphandling av skolskjutsar i egen regi. Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till 0,376 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. I bokslut 2016 beslutade kommunfullmäktige att till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -287 tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Av styrprinciperna framgår att om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen ställer sig positiv till att Utbildningsnämnden tar i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Men föreslår att frågan hänförs till när bokslut 2017 i samband med att kommunfullmäktige fastställer nämndernas resultaträkning och eget kapital. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar Utbildningsnämndens begäran om att ta i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

28 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/1538 Sida 2(2) Kommunfullmäktige hänför frågan till bokslut 2017 när kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning samt eget kapital. Bilaga till kommunstyrelsens protokoll Protokoll Utbildningsnämnden Protokoll Utbildningsnämnden Skickas till Ekonomiavdelningen Utbildningsnämnden Förvaltningschef Utbildningsnämnden Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 219 KA 2017/1140 Budget och investeringsbudget 2018 för Sotenäs Vatten AB Sammanfattning Sotenäs Vatten AB har inkommit med budget 2018 samt plan Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Nettoinvesteringar över 9 mnkr påverkar brukningstaxan. Styrelsens föreslår en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018 och 2 procent av de respektive följande åren. Anläggningsavgiften föreslås ökas med 2 procent för VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller budgetförslag för Sotenäs Vatten AB. Styrelsen behandlade och antog budgeten Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Investeringarna har delats upp i följande områden för Reinvesteringar samt utbyggnad av nät 18,0 mnkr Omvandlingsområden 16,7 mnkr Exploateringsområden - Bruttoinvesteringar 34,7 mnkr Avgår beräknade anläggningsavgifter Nettoinvesteringar -9,0 mnkr 25,7 mnkr I förslaget ingår också att höja anläggningsavgiften med 2 procent. Årets frigjorda egna kapital på 9 mnkr föreslås att användas för nyinvesteringar. Då investeringsbudgeten netto överstiger årets frigjorda egna kapital på innebär det att behov av nyupplåning. Behovet av nyupplåning 2018 beräknas till ca 13,0 mnkr. Med lagda förslag till investeringar föreslås att brukningstaxan ökas för att täcka den del vilken överstiger dagens avskrivningsnivå samt ökning av övriga kostnader. I förslaget innebär det en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018, 2 procent 2019 och 2 procent En uppräkning av brukningstaxan med 3 procent innebär intäktsökning motsvarande 1,5 mnkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(49)

39 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 219 VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Styrelsen har också behandlat taxeföreskrifter. Nya föreskrifter bygger på uppräkning av budgetförslaget. Föreskrifterna kompletteras med punkt 5.8. "Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e" Taxeföreskrifterna kompletteras till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Sotenäs Vatten AB Protokoll SVAB budget 2018, förslag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner investeringsbudget för 2018 med plan Kommunfullmäktige godkänner ökning av brukningstaxan med 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner ökning av anläggningsavgift 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner taxeföreskrifterna, inklusive komplettering med punkt 5.8 Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(49)

40 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 190 KA 2017/1140 Budget och investeringsbudget 2018 för Sotenäs Vatten AB Sammanfattning Sotenäs Vatten AB har inkommit med budget 2018 samt plan Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Nettoinvesteringar över 9 mnkr påverkar brukningstaxan. Styrelsens föreslår en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018 och 2 procent av de respektive följande åren. Anläggningsavgiften föreslås ökas med 2 procent för VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller budgetförslag för Sotenäs Vatten AB. Styrelsen behandlade och antog budgeten Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Investeringarna har delats upp i följande områden för Reinvesteringar samt utbyggnad av nät 18,0 mnkr Omvandlingsområden 16,7 mnkr Exploateringsområden - Bruttoinvesteringar 34,7 mnkr Avgår beräknade anläggningsavgifter Nettoinvesteringar -9,0 mnkr 25,7 mnkr I förslaget ingår också att höja anläggningsavgiften med 2 procent. Årets frigjorda egna kapital på 9 mnkr föreslås att användas för nyinvesteringar. Då investeringsbudgeten netto överstiger årets frigjorda egna kapital på innebär det att behov av nyupplåning. Behovet av nyupplåning 2018 beräknas till ca 13,0 mnkr. Med lagda förslag till investeringar föreslås att brukningstaxan ökas för att täcka den del vilken överstiger dagens avskrivningsnivå samt ökning av övriga kostnader. I förslaget innebär det en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018, 2 procent 2019 och 2 procent En uppräkning av brukningstaxan med 3 procent innebär intäktsökning motsvarande 1,5 mnkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(46)

41 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 190 VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Styrelsen har också behandlat taxeföreskrifter. Nya föreskrifter bygger på uppräkning av budgetförslaget. Föreskrifterna kompletteras med punkt 5.8. "Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e" Taxeföreskrifterna kompletteras till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Sotenäs Vatten AB Protokoll SVAB budget 2018, förslag Yrkande Roland Mattsson (M), Mikael Sternemar (L), Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att brukningstaxan ökas med 2 procent för Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemar (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner investeringsbudget för 2018 med plan Kommunfullmäktige godkänner ökning av brukningstaxan med 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner ökning av anläggningsavgift 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner att taxeföreskrifterna kompletteras med punkt 5.8 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(46)

42 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1140 Sida 1(2) Budget 2018 Sotenäs Vatten AB Sammanfattning Sotenäs Vatten AB har inkommit med budget 2018 samt plan Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Nettoinvesteringar över 9 mnkr påverkar brukningstaxan. Styrelsens föreslår en ökning av brukningstaxan med 3 % för 2018 och 2% av de respektive följande åren. Anläggningsavgiften föreslås ökas med 2% för VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1%. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller budgetförslag för Sotenäs Vatten AB. Styrelsen behandlade och antog budgeten Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Investeringarna har delats upp i följande områden för Reinvesteringar samt utbyggnad av nät 18,0 mnkr Omvandlingsområden 16,7 mnkr Exploateringsområden - Bruttoinvesteringar 34,7 mnkr Avgår beräknade anläggningsavgifter Nettoinvesteringar -9,0 mnkr 25,7 mnkr I förslaget ingår också att höja anläggningsavgiften med 2%. Årets frigjorda egna kapital på 9 mnkr föreslås att användas för nyinvesteringar. Då investeringsbudgeten netto överstiger årets frigjorda egna kapital på innebär det att behov av nyupplåning. Behovet av nyupplåning 2018 beräknas till ca 13,0 mnkr. Med lagda förslag till investeringar föreslås att brukningstaxan ökas för att täcka den del vilken överstiger dagens avskrivningsnivå samt ökning av övriga kostnader. I förslaget innebär det en ökning av brukningstaxan med 3% för 2018, 2% 2019 och 2% En uppräkning av brukningstaxan med 3 % innebär intäktsökning motsvarande 1,5 mnkr. VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

43 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1140 Sida 2(2) användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1%. Styrelsen har också behandlat taxeföreskrifter. Nya föreskrifter bygger på uppräkning av budgetförslaget. Taxeföreskrifterna är nu kompletterade enligt föreslagen höjning av brukningstaxan med 2 % samt anläggningsavgift med 2%. Föreskrifterna kompletteras också med punkt 5.8. "Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e" Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner investeringsbudget för 2018 med plan Kommunfullmäktige godkänner ökning av brukningstaxan med 1 % för Kommunfullmäktige godkänner ökning av anläggningsavgift 2 % för 2018 Kommunfullmäktige godkänner att taxeföreskrifterna för 2018 inklusive komplettering med punkt 5.8 Bilaga/Bilagor Budget 2018 och plan Sotenäs Vatten AB Styrelseprotokoll Sotenäs Vatten AB Taxeföreskrifter inklusive bilaga 1 och bilaga 2 Skickas till Sotenäs Vatten AB Kommunchef Ekonomiavdelning Samhällsbyggnadschef Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

44 BUDGET Dnr: SVAB 2017/617 HANDLÄGGARE Ekonomichef Susanne Thorén TELEFON Budget 2018 samt plan , Sotenäs Vatten AB BREV/ HEMSIDA E-POST POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

45

46 1. Vatten och avloppsverksamhet Allmänt Sotenäs Vatten AB startades den 1 januari 2017 och är ett av fyra ägarbolag till Västvatten AB. Västvatten AB ska, tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna, svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Sotenäs Vatten AB förser kommuninvånarna, industrier och andra verksamheter med dricksvatten och behandlar i sina reningsverk avlopp från hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tas dagvattnet om hand, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca anslutna abonnenter till vatten och ca anslutna abonnenter till avlopp. Sotenäs Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Sotenäs kommun och föreslår till kommunen om utbyggnad, upprustning samt VA-taxor. Sotenäs kommun Sotenäs kommun är en kommun med stor turistnäring som är tätbefolkad under sommarmånaderna men glesbefolkad under resterande del av året. Det finns både landsbygd och kustnära boende men samhällena är koncentrerade kring kusten. Det finns en större tätort och ett flertal mindre. Sotenäs kommun definieras som ett sprickdalslandskap med inslag av fjordlandskap och i de yttre delarna skärgård. Den kommunala vattenförsörjningen kommer uteslutande från två sammankopplade ytvattentäkter och kommunens dricksvattenförsörjning sker från ett större vattenverk. Avloppsreningen klaras med hjälp av ett större verk samt ett något mindre verk och Sotenäs kommun har ett omfattande ledningsnät med förhållande korta ledningssträckor p.g.a. satsningen på de två större reningsverken samt att nybyggnationen är koncentrerad kring centralorterna. Undantag finns i två längre överföringsledningar. Verksamhet VA-verksamheten bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Det är viktigt att utbyggnaden av VA planeras tillsammans med andra intressenter på marknaden så som kommunen, exploatörer, industrier och Trafikverket. Utdrag ur ägardirektiv och bolagsordning om roller samt uppgifter/ansvarsområden Bolaget är organ för kommunens VAverksamhet och således underordnat Sotenäs kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommun-fullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen i Sotenäs kommun samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till denna verksamhet. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitets-vinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas vid införande och ändring av taxor och principer för taxor och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av BREV/ HEMSIDA E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

47 principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) ska godkännas av kommunfullmäktige. Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget ska delges kommunstyrelsen enligt årligen fastställd tidplan. Roller Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Västvatten AB 29%* Sotenäs Vatten AB 100% Sotenäs Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Sotenäs kommun som tillika äger 100 % av bolaget. Sotenäs Vatten AB ansvarar tillsammans med Västvatten AB för drift, underhåll och utveckling av vatten- och avloppsverksamheten. Västvatten AB ägs till 29 %* av Sotenäs Vatten AB. Kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för vatten- och avloppsverksamheten i en kommun och har i Sotenäs kommun valt att lägga vatten- och avloppsverksamheten i ett eget bolag Sotenäs Vatten AB. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter och taxor och därmed om VA-verksamhetens ekonomiska ramar. I samband med beslut om taxor och avgifter ska beslut tas om inriktning (beställning) av investeringar för den närmaste 3-årsperioden. Inriktning på eventuella nyinvesteringar ska följa de strategier och riktlinjer som kommunen beslutat om i andra sammanhang samt följa kommunens VA-plan. Beslut om beställning av investeringar fattas årligen i samband med budgetbeslutet. Viktiga lagar och föreskrifter Bolaget har att rätta sig efter de regler och krav som ställs av ett flertal myndigheter och organisationer. Nedan återfinns en kort sammanställning av några av dessa 1. Det grundläggande för all verksamhet är Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster samt allmänna bestämmelser för vatten och avloppstjänster (ABVA). Havs- och Vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Naturvårdsverket Boverket Riksdag Socialstyrelse Strålsäkerhetsmyndigheten SWEDAC WHO Vattenmyndigheterna Taxekollektiv Enligt lag ska ett taxekollektiv bära de nödvändiga kostnader som krävs för att tillhandahålla tjänsterna, i detta fall vatten och avlopp. VA verksamhet bedrivs enligt självkostnadsprincipen. De nödvändiga kostnader som tas ut fördelat per vattentjänst ska finansieras via motsvarande intäkt, så kallad bruknings- och anläggningstaxor. Taxekollektivet skall ha en balanserad budget. Omvärldsanalys En överskuggande och tydlig trend är ökade krav från myndigheter, huvudmän och även kunder. Ökade krav tillsammans med ett pågående generationsskifte resulterar ofta i utökade samarbeten, i någon form, kommuner emellan. Ökade krav gör att VA-verksamheter står inför stora utmaningar som är generella för hela VA-branschen. De utmaningarna och möjligheter att möta dessa beskrivs under målområdena ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social 1 Svenskt Vatten, BREV/

48 hållbarhet. För att veta mer läs Affärsplan Ekonomiska förutsättningar Självkostnadsprincip råder inom VA- verksamhet. Det får inte tas ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls. Sotenäs Vatten AB har ett överuttag på tkr som ska återställas inom 3 år enligt lag. Sotenäs Vatten AB har sedan tidigare byggt upp en fond för att ombyggnation och utbyggnad av reningsverksamheten i kommunen. Denna är ianspråktagen och minskar kapitalkostnaderna till viss del. Övergripande uppräkningar av budget Brukningstaxa 3,0 % Varav ökning investeringar 0,8 % Personalkostnader VVAB 3,1 % Extrasatsning VVAB 0,5 % Personalkostnadsökningen har lagts på samma nivå som Sverige kommuner och landsting (SKL). normal villa. Taxornas nivåer är olika i olika kommuner beroende på kommunernas naturliga förutsättningar vad gäller storlek, avstånd och befolkningstäthet. År 2016 höjdes brukningsavgiften i Sotenäs kommun med 3,0 %. Svenskt vatten bedömer att taxorna behöver höjas i snabbare takt framöver beroende på investeringsbehov och ökade krav på vattenoch avloppstjänster. 2 Enligt Svenskt vatten borde den genomsnittliga ökningen av taxan vara 4 % per år, utöver inflation, under de närmaste 20 åren. Att så inte är fallet kan bero på att det historiskt har getts statligt stöd för investeringar i VA, det tillsammans med att anläggningar ofta skrivs av i snabbare takt än de i verkligheten byts ut gör att dagens abonnenter inte betalar en avgift som motsvarar vad en verklig kostnad för att förse kommunen med nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp borde vara. Genomsnittlig avgift för en normalvilla är 590 kr/mån. Inom Sotenäs kommun är avgiften för typhus A 699 kr/mån Kr/mån Brukning Typhus A 3 Öre/ Liter Genomsnitt riket 590 4,7 Färgelanda 755 6,0 Munkedal 761 6,1 Sotenäs 699 5,6 Uddevalla 702 5,6 Statistik/Taxor Taxorna för brukningsavgiften höjdes i Sverige i genomsnitt 2016 med 2,4 % för en Finans/Upplåning/Investeringar Räntekostnader 0,6 % Egen Finansiering tkr Lånebehov tkr varav nya investeringar tkr 2 Svenskt vatten, Kommentarer till 2017 års taxestatistik, Augusti Svenskt vatten, En normallvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år BREV/

49 varav frigjort utrymme varav tillgängligt banksaldo tkr tkr Räntan för låneskulden har beräknats till 0,6 % år För att sedan öka med 0,2 %- enheter under åren framåt. Räntekostnaden kommer öka för varje år mellan vilket beror på ökade ränta och ökning av låneramen i och med investeringsbehovet. Just nu är det ett gynnsamt ränteläge och en framtida ökning av räntan och reverslånet innebär att en större andel av intäkterna kommer användas till att betala räntor och minska verksamhetens utrymme. Nettoinvesteringsnivån 2018 för Sotenäs Vatten AB är tkr. Investeringar över tkr innebär en ökning av brukningstaxan. En nettoinvestering på tkr borde därmed ge en ökning av brukningstaxan på 1,4 %. Nyckeltal Nyckeltal Invånare (st) Ledningslängd total (km) 445,1 Vattenproduktion (km³) Behandlad mängd avloppsvatten (km³) Totalt antal (rörbrott) vattenläckor (st) Totalt antal avloppsstopp inkl källaröversvämningar (st) BREV/

50 3. Investeringar och anläggningsavgifter Förslag till investeringsbudget 2018 samt plan Sammanställning investeringar (tkr) Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Reinvesteringar samt utbyggnad av nät (inkl verk, nät, processförbättring etc) Omvandlingsområden * * Exploateringsområden Bruttoinvesteringar* Fakturerade anläggningsavgifter * * Nettoinvesteringar länsstyrelsens beslut eller som definierades i samband med tillsynsmyndighetens inventeringar. VA-utbyggnad kan även påkallas ihop med en ny detaljplan som ändrar områdets förutsättningar. Här finns också stor osäkerhet och stor potentiell risk för ökade kostnader då fastighetsägare i mindre bebyggelseområden kan begära kommunal lösning av VA-frågorna. Dessa frågor avgörs av länsstyrelsen. Reinvesteringar samt utbyggnad av befintligt VA-nät inkl. verk, nät, process etc. Omfattar omläggningar samt kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i befintligt ledningsnät samt investeringar i befintliga verk, reservoarer etc. Omläggningar av VA-ledningar (byte eller relining) ska följa beslutad förnyelseplan. Flera av omläggningarna bidrar till att minska mängden ovidkommande vatten och risken för källaröversvämningar. Genom att minska mängde ovidkommande vatten i sjönära lägen förbättras reningsprocesserna på avloppsverk eftersom saltvatteninträngningen stör processerna. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder omfattar åtgärder som säkerställer leverans men som även kan utgöra förutsättningar för exploaterings- och/eller saneringsprojekt. I budgeten är inte bioreningsverk på Dale Vattenverk medräknad, utredning behövs. Omvandlingsområden Omfattar VA-utbyggnad som påkallats efter De omvandlingsområden som ligger i budget och plan är Orrvik/Vansvik. * Framtida områden som skall anslutas till kommunalt VA prioriteras och utreds ihop med kommande VA-plan. Exploateringsområden Utbyggnad av VA-nätet initieras av privata exploatörer eller kommunens mark- och exploateringsverksamhet. I de fall kommunen kan styra exploateringen ska detta ske i linje med samhällsbyggnadsstrategin. Det betyder att i första hand ska utbyggnad ske där infrastrukturen är utbyggd. Då ett antal detaljplaner redan är antagna finns möjlighet att exploatörer påbörjar exploateringen och därmed efterfrågar VAanläggningar alldeles oavsett samhälls- BREV/ HEMSIDA E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

51 byggnadsstrategin. De kommunala projekten kan dock styras genom politiska beslut. Anläggningsavgifter och täckningsgrad Investeringar inom områdena omvandling samt exploatering genererar anläggningsintäkter då dessa investeringar innebär att fastigheter ansluts till det allmänna vattenoch avloppsnätet. Debitering av anläggningsavgift sker då investeringen färdigställts medan utgiften ofta löper under flera år. Det blir därför en förskjutning mellan ett projekts utgifter och inkomster. Förslag på ny anläggningsavgift är 2 % ökning 2018, vilket följer genomsnittet på åtta index som innehåller anläggningsarbeten och material. Särredovisning av investeringsprojekt större än Sotenäs Vattens aktiekapital (2 500 tkr) Prognos Budget Plan Plan Totalt Särredovisning investeringar Sjöledning vatten Bohus-Malmön Relining Kungshamn Nygatan Kungshamn Dagvattenmagasin Kungshamn Orrvik/Vansvik Nedan kommer en kort beskrivning av projekten. Framtida områden som skall anslutas till kommunalt VA eller läggas om prioriteras och utreds ihop med kommande VA-plan. Reinvesteringar Sjöledning vatten Bohus Malmön: En av sjöledningarna till Bohus Malmön är äldre och har drabbats av vattenläckor. Renovering eller utbyte av ledningen planeras för att bibehålla säkerhet i vattenleverans. Relining Kungshamn: Relining av spillvattenledningar då de ligger under havsnivå och saltvatteninträngning sker. Nygatan: Byte av äldre spill och vattenledning samt nyanläggning av dagvatten. Dagvattenmagasin: Ett magasin i Kungshamn som skall fördröja flödet från kraftiga regn och minska översvämningar nedströms. Omvandlingsområden Orrvik/Vansvik: Länsstyrelsebeslut på att vatten- och spillvattenledningar behöver anläggas i området. Ett område med 47 fastigheter. Skall vara enligt Länsstyrelsens beslut klart 31 december Investeringsutrymme, låneram samt påverkan brukningstaxan Investeringar inom områdena omvandling samt exploatering genererar anläggningsintäkter då dessa investeringar innebär att fastigheter ansluts till det allmänna vattenoch avloppsnätet. Debitering av anläggningsavgift får ske först då investeringen färdigställts, vilket innebär att lånebehov uppstår löpande under tiden investeringen fullföljs. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. Vid kontinuerlig över-investering höjs därmed brukningstaxan med denna procentsats årligen. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå ger även ett finansierings-behov motsvarande investeringen. BREV/

52 Användning av årets frigjorda kapital på 9,0 mnkr: Årets frigjorda kapital kan användas för amortering, dvs minska bolagets låneskulder. På så sätt blir bolaget mindre räntekänslig och den årliga räntekostnaden minskar. Denna minskning kan antingen komma taxekollektivet tillgodo eller innebära ett större utrymme för den löpande driften. Årets frigjorda kapital kan också användas för nya investeringar, dvs bolaget behåller sin låneskuld. Årets reinvesteringsbudget föreslås bli 18,0 mkr, dvs ytterligare lån på 9,0 mkr. Beroende på avskrivningstid och ränta kan kapitalkostnaderna variera från år till år. Reinvesteringens del av taxehöjningen Investeringar (tkr) Kap. kostn. Taxehöjn. (%) Bef. utrymme Komment ar Eget frigjort utrymme ,7% Reinv., medel 4 år ,8% 2018 års påverkan Förslaget innebär att brukningstaxan, utifrån ovanstående exempel, behöver höjas med ca 0,7 % per år över perioden , men ca 0,8 % för Vid aktivering kan avskrivningstid samt ränta komma att avvika. Förslaget innebär även en utökad låneram med ca tkr för perioden , men ca tkr för BREV/

53 4. Driftbudget och brukningsavgifter Brukningsavgiften ska täcka de nödvändiga kostnader som uppstår för att driva VAverksamheten. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. En kontinuerlig överinvestering höjer därmed brukningstaxan årligen. Det råder en osäkerhet kring när intäkterna från anläggningsavgifter kommer bolaget tillgodo, då dessa är beroende av när ett område är färdigställt och anläggningsavgiften därmed kan faktureras. Budget 2018 är lagd så att intäkterna täcker de kostnader som finns inom Sotenäs Vatten AB för att hantera vatten och avlopp i kommunen. Sotenäs Vatten AB Prognos Budget Budget Plan Plan (Tkr) Brukningsintäkter Ökning brukningsintäkter Anläggningsintäkter Upplösning inv.fond Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Material och varor Entreprenader Elkostnader Övriga externa kostnader Köp från VVAB Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella poster Årets skatt Periodens resultat Utveckling brukningsavgift samt förslag på ny avgift Kr/år (inkl moms) 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Ökning taxa 0% 3,0% 2,0% 2,0% Typhus A TypHus B Svenskt vatten, En normallvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Avgifterna redovisas inklusive moms. 5 Svenskt vatten, Typhus B är ett flerbostashus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 BREV/

54 Budgetantaganden Antagande i budgeten ovan är att brukningstaxan ökar med 3,0 % år 2018 med plan på 2,0 % ökning resterande planperiod. Detta ger ovan ökning av brukningsavgiften för Typhus A samt Typhus B. Inför budget 2018 har det valts att helt frångå hur budgeten var lagd 2017, då det var en struktur på budgeten som var anpassad efter rutiner och arbetssätt på Sotenäs kommun. I 2018 års budget har budgeten anpassats efter vart intäkterna och kostnaderna hamnar i Sotenäs Vatten ABs utfall. Rensat från engångskostnader Brukningsintäkterna läggs på samma nivå som det prognostiserade utfallet 2017 samt med en ökning på 3 %. I material och varor samt entreprenad återfinns exempelvis pumpar och rör samt entreprenaden för att gräva ner dessa i samband med lagningar och utbyte. Här finns även inköp av vattenmätare. I Övriga externa kostnader återfinns bland annat konsulter, skadestånd, försäkringar, kemisk-tekniska produkter, reparation och underhåll samt myndighetsavgifter. Under 2018 och framåt kommer extra medel läggas på att arbeta med undersökningar för att minska översvämningsrisken i Sotenäs. Köp från Västvatten består av exempelvis personal, hyra, fordon, systemkostnader och medlemsavgifter. Denna post ökar något för varje år i budgeten vilket beror bland annat på ökning av lönekostnader samt hur det är tänkt att drift respektive investeringstid skall fördelas mellan bolagen. I planperioden ökar avskrivningskostnaderna i takt med den tänkta investeringsbudgeten. Räntekostnaderna ökar i takt med investeringar och höjning av räntan är en ränta på 0,6 % budgeterad med en ökning på 0,2 procentenheter per år. lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h. Avgifterna redovisas inklusive moms. BREV/

55 5. Känslighetsanalys/ riskanalys. VA-verksamhet bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Därför blir det extra viktigt att planera utbyggnad av VA tillsammans med andra intressenter på marknaden; kommunens samhällsbyggnadsstrategi med detaljplaner, Va-plan, Trafikverkets framtidsplaner, Industriers etablering etc. Investeringsvolymen kan öka både beroende på akuta lägen men den kan också drivas av exploateringar. Tex finns det godkända exploateringsplaner som kan starta omgående. Eftersom utbytestakten av ledningsnät är väldigt låg finns risk för akuta ingripanden som kan vara av typen investering. Därtill finns ett antal områden där vi kan åläggas dra fram VA enligt paragraf 6 Vattentjänstlagen. Nya myndighetskrav kan också snabbt påverka investeringsvolymen. Idag har vi en låg ränta på våra lån, men i stort sett alla våra investeringar är finansierade via lånat kapital. Det innebär att vi är känsliga för räntesvängningar. Brukarförändringar påverkar intäkterna. Inflyttning/utflyttning av personer påverkar antalet abonnenter och därmed hur kostnaden för VA kan fördelas. Kostnaden för rör, ledningar och maskinhyra påverkas av bland annat av oljepriset. I VA-översikt för Sotenäs kommun från beskrivs ett antal utmaningar som det bör arbetas vidare med. Försörjningsprognos Sotenäs kommun har en försörjningsprognos av vatten och avlopp som inte följer befolkningsprognosen. Detta beror på att andelen delårsboende och fritidsfastigheter är stort i kommunen. Vattenkvalitet och kapacitet Sotenäs ytvattenförekomster uppfyller i dagsläget miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status och god kemisk status. Det övergripande miljöproblemet är övergödning och det bedöms både vara såväl ekonomiskt orimlig som tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status på kort sikt. Samtliga ytvattenförekomster i Sotenäs kommun har övergödningsproblem och omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist för god ekologisk status till år På Dale vattenverk krävs det åtgärder för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. I dagsläget är den biologiska statusen sådan att det uppstår kvalitetstörningar på vattnet som vattenverket i dagsläget inte kan hantera. Vattenverket bör anpassas för att kunna producera dricksvatten i en situation med väsentligt försämrad råvattenkvalitet i förhållande till kraftig produktion av biomassa. Vattentäkt Sotenäs kommuns vattentäkter är även recipient för renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Producerad mängd dricksvatten Serviceanläggningar så som gästhamnar, fotbollsplaner, pumpstationer med gästtoalett osv. saknar mätning av vattenförbrukningen detta ger svårigheter att upptäcka vattenläckor samt utgör ett säkerhetsproblem. Reningsverk Omholmen och Hunnebo reningsverk är idag mycket ansträngda, speciellt gäller detta sommarveckorna. Åtgärder från fastighetsägare för en förbättrad lokal hantering av processvatten innan utsläpp på det kommunala nätet är ett måste, detta för att reningsverken uthålligt ska klara tillståndskraven. Krav från tillsynsmyndigheten tillsammans med nya större anslutningar kommer att påverka eventuell utbyggnad/komplettering av verken. BREV/

56 Slam från avloppsreningsverken. Avsättning av slam från reningsverken sker i huvudsak som sluttäckning av deponi. Deponierna är i stort sluttäckta och detta ihop med nya myndighetskrav kräver nya alternativ för avsättning. I samarbete med Rambo, Uddevalla energi och Västvatten har det startats projekt för nya alternativ till framtida slamhantering. De nya alternativen kommer att fördyra slamhanteringen i form av investeringar samt löpande driftkostnader. Förnyelse av spillvattenledningar Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledningar orsakar onödiga bräddningar och även källaröversvämningar. Arbete behövs för att identifiera ledningssträckor som bör prioriteras för åtgärd. Höjningen av havsnivån och klimatförändringar är viktig att ta i beaktande i Sotenäs kommun då samtliga ledningar som ligger under + 1,2 m riskerar saltvatteninträngning. Dagvatten Efter den senare tidens översvämningar är dagvatten en prioriterad fråga. Utredningar kring översvämningsrisker behövs och åtgärder behöver också genomföras de närmaste åren. Dagvatten från vissa ytor kan innehålla stora mängder föroreningar. Ansvaret för dagvatten ligger på flera aktörer och det är därför viktigt att riktlinjer och strategier tas fram som klargör roller och ansvar. Ledningsnät Ledningsnätet är omfattande för en så liten kommun och förnyelse av nätet är ett kostsamt och omfattande arbete. Sanering av ledningsnätet är något som behöver prioriteras upp. Nuvarande driftoch investeringsbudget räcker inte för att ha en acceptabel förnyelsetakt. Industrin Livsmedelsindustrin är dominerande inom Sotenäs kommun och har stor inverkan på VA-försörjningen. Det är en vattenintensiv industri och kräver i regel närhet till en lämplig recipient. Kommunens reningsverk har inte möjlighet att rena processvattnet utan industrin behöver behandla detta själva. BREV/

57

58

59

60

61

62 Dnr 2017/637 Antagen av kommunfullmäktige, Taxeföreskrifter för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från och med

63 Dnr 2017/637 Innehåll ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-13)... 3 BRUKNINGSAVGIFTER ( 14-21)... 7

64 Dnr 2017/637 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman för vatten- och avloppsanläggningen och fastighetsägare inom den allmänna anläggningens verksamhetsområde genom dels denna taxa, dels dokumentet Allmänna bestämmelser för användandet av Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA. Frågor som inte behandlas i taxeföreskriften eller ABVA bedöms efter vattentjänstlagen och tillämpad praxis. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs Vatten AB. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. 1 För att täcka kostnader för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxeföreskrift. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Småhusfastighet: Fastighet enligt skatteverkets fastighetstyp 2 (förutom typ 223 (med lokaler) och 230 (grupphusområde)) som är avsedd för bostadsändamål och som enligt detaljplan får bebyggas med småhus. Bostadsfastighet: Fastighet, förutom småhusfastighet, som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Butik Förvaltning Hotell, camping Utställningslokal Restauranger Hantverk Utbildning Småindustri Sjukvård Sporthall Blandfastighet: Bostadsfastighet som inrymmer både bostäder och ovanstående användning. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. För campingplatser räknas summan av all byggnation, stugor, villavagnar, servicehus, restauranger, etc, för varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 7 uppställningsplatser för husvagn/husbil med eller utan anslutning till vatten och spillvatten utgör en lägenhet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enl. plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 1

65 Dnr 2017/ Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och dränvatten från fastighet Ja Ja* Dg, dagvatten från allmän platsmark Ja Ja** * Df betalas som en ospecificerad del av S ** Fastigheter betalar Dg som en ospecificerad del av S. Den som ansvarar för allmän platsmark betalar en avgift enligt Avgiftsskyldighet för ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxan som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2

66 ANLÄGGNINGSAVGIFTER Dnr 2017/ Småhusfastighet, bostadsfastighet och blandfastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med nedanstående fördelning a) Servisavgift b) Förbindelsepunktsavgift c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) lägenhetsavgift en avgift per lägenhet en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Grundavgift för en avgift, om bortledande av dagvatten sker utan att e) ** bortledning av Df förbindelsepunkt för Df upprättats **Avgift enligt 5.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglovbeviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande anläggningsavgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse. 5.8 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e). 3

67 6 6.1 Annan fastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med följande fördelning: Dnr 2017/637 a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df och utifrån mätarens storlek i enlighet med bilaga 1. c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d)* Grundavgift för bortledande av Df En avgift om bortledande av dagvatten från fastighet (Df) sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 6.1 d) Obebyggd fastighet: del av full anläggningsavgift enligt bilaga 1 betalas med följande fördelning. Servisavgift 5.1a). 6.1a) 100% Förbindelsepunktsavgift 5.1 b), 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a), b) och d eller e). 4

68 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande anläggningsavgift erläggas enligt följande: Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% Dnr 2017/637 Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Bebyggs fastigheten tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Servisavgift En ledning Två ledningar Tre ledningar 70% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 85% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 100% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) Avgifter i övrigt: Avgift per förbindelsepunkt (FP) Tomtyteavgift 5.1 b), 6.1 b) 5.1 c), 6.1 c) V S Df Dg 30 % 50 % 20 % 30 % 50 % 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20% 5.1 e), Grundavgift Df utan FP 100% 6.1 d) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För ändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) eller 5.1 e) respektive 6.1 b) eller 6.1 d). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas som täcker huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Anläggningsavgiften är självkostnad för anläggandet av dagvattenserviser för aktuellt område som ansluts till de allmänna dagvattenledningarna, se bilaga Avgifter enligt bilaga 1 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästa beslut tas, dock högst en gång årligen. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 5

69 Dnr 2017/ Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Utöver detta tillkommer påminnelse- och kravavgifter Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.7 eller 6.5, 6.7 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar - utförts på annat sätt. - försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala den merkostnad detta innebär. Detta gäller t.ex. inkoppling av sprinkleranläggning till en fastighet som kopplas direkt mot den allmänna anläggningen Begär fastighetsägaren att ny servisledning skall utföras istället för redan befintlig och huvudmannen samtycker ska fastighetsägaren betala, - den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) - kostnaden för borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning istället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren: - kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla). - kostnaden för dess inkoppling. 6

70 BRUKNINGSAVGIFTER Bebyggd fastighet: Årlig brukningsavgift betalas enligt nedan med belopp enligt bilaga 2 a)* b) * Dnr 2017/637 En fast avgift per år för småhusfastighet för fritidsboende (ej mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upp till 24 m 2 ingår En fast avgift per år för småhusfastighet för helårsboende (mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upptill 24 m 2 ingår c) En fast avgift för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet d) En fast avgift för annan fastighet baserad på förbrukad vattenmängd e) f) En lägenhetsavgift fr.o.m andra lägenheten för småhusfastighet (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet En förbrukningsavgift per m 3 levererat vatten för småhusfastighet för helårsboende, bostadsfastighet och annan fastighet * Om det finns en uppsättning serviser per huskropp på en fastighet kan ordet huskropp definieras som begreppet en småhusfastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras de fasta avgifterna. För brukning av endast vatten (V) eller endast avlopp (A) reduceras den fasta avgiften, avgift per lägenhet och avgift per m3 till 60 % av full avgift För s.k. byggvatten ska avgift betalas enligt bilaga 2. Avgift debiteras när servisventil öppnats på en fastighet och inget annat avtalats För extra mätställe (mätställe med gemensam servis, utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50% av den fasta avgiften enligt 14.1 a), b), c) eller d). Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstol, eller annan instans bestämd av Riksdagen, jämlikt 53 vattentjänstlagen Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna med ett belopp motsvarande 20% av den fasta avgiften enligt 14.1a,b,c eller d) För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift enligt vid varje tillfälle upprättat avtal med brukaren För fastighet(gäller ej 14.1 a)) som är ansluten till enbart avlopp och debiteras efter mätning skall mätning ske på egen vattentäkt. Fastighetsägaren ersätter va-huvudmannen för vattenmätaren på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna vattenmätare som vattenmätare på det allmänna va-nätet För fastighet (ej fritidsboende) som delvis utnyttjar egen vattentäkt och delvis allmän vattenförsörjning med helt nyttjande av allmänt avlopp skall debitering ske med hel fast avgift och hel lägenhetsavgift. Som grund för debitering krävs vattenmätare både vid egen vattentäkt och på den allmänna vattenförsörjningen. Fastighetsägare ersätter va -huvudmannen för vattenmätare på egen vattentäkt. VAhuvudmannen har rätt till denna mätare som mätare på den allmänna anläggningen. 7

71 Dnr 2017/ Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgiften utgår med belopp enligt bilaga 2 per m 2 som avvattnas till va-huvudmannens dagvattennät Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd För fastigheter där spillvattnet innehåller högre föroreningshalter, större mängder eller på annat sätt avviker från sammansättning och mängd av normalt hushållsspillvatten, debiteras tilläggsavgift. Villkoren regleras skriftlig i avtal mellan va-huvudmannen och dessa fastighetsägare Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras avgifter enligt bilaga Sprinklerservisavgift debiteras enligt skriftligt avtal mellan vahuvudmannen och fastighetsägare Övriga avgifter debiteras enligt bilaga Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen istället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 14.1 fast avgift debiteras i efterskott per kvartal eller enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 rörlig avgift debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Fastighetsägare är skyldig att årligen, på va-huvudmannens anmodan, läsa av vattenmätaren och skriftligt meddela va-huvudmannen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har va-huvudmannen rätt att schablonisera med 100 m 3 per lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. 20 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 8

72 Dnr 2017/ Avgifter enligt och bilaga 2 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästkommande beslut tas, dock högst en gång årligen. 22 TAXEFÖRESKRIFTENS INFÖRANDE OCH ÅRLIG JUSTERING Denna taxeföreskrift är antagen av kommunfullmäktige och träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstol, eller annan instans bestämd av Riksdagen, jämlikt 53 vattentjänstlagen. Bilaga 1 Bilaga 2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Brukningsavgifter för vatten och avlopp 9

73 Bilaga 1 VA-taxa Dnr 2017/637 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs kommun Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet, Blandfastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Lägenhetsavgift V, S, Dg kr Tomtyteavgift V, S, Dg 92 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 5, 7 och 8. Annan Fastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Tomtyteavgift V, S, Dg 92 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 6, 7 och 8. Grundavgift för bortledande av dagvatten från fastighet där ingen servis och förbindelsepunkt finns för dagvatten Avgift motsvarar kostnad för dagvattenservis och FP för dagvatten med servisledning. Dagvatten från allmän platsmark Självkostnad

74 Bilaga 2 VA-taxa Dnr 2017/637 Brukningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs Kommun Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet, bl. a blandfastighet Fast avgift, per år Vatten och avlopp med mätning Vatten eller avlopp med mätning kr kr Fast avgift, per år Vatten och avlopp utan mätning kr Vatten eller avlopp utan mätning kr För fritidsbostad - småhus sker ingen vattenmätning. Avgift per lägenhet per år Vatten och avlopp kr Vatten eller avlopp kr Tillkommer fr.o.m. andra lägenheten för småhus (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet Byggvatten, fast avgift/år Med mätning Utan mätning kr kr Annan fastighet Fast avgift, per år baseras på förbrukad mängd vatten under året kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kr Är fastigheten endast ansluten till vatten eller avlopp tas 60 % ut av den fasta avgiften ovan. Förbrukningsavgift, per kbm Vatten och avlopp Vatten eller avlopp 20,00 kr 12,00 kr Förbrukningsavgift, per kbm Vatten och avlopp Vatten eller avlopp 20,00 kr 12,00 kr Dagvatten Allmän platsmark, pris per m 2 1,73 kr Övriga avgifter Avstängning eller påsläpp av vatten via servisventil, pris per tillfälle Länsning av vattenmätarbrunn Nedtagning av vattenmätare Uppsättning av vattenmätare Förgävesbesök 700 kr 700 kr 700 kr 700 kr 875 kr För övriga tjänster faktureras självkostnadspris. Övertidsersättning tas ut efter ordinarie arbetstid.

75 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 216 KA 2017/1323 Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Sammanfattning Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen av de gemensamma nämnderna för Lysekil, Munkedal och Sotenäs avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. Det framarbetade förslaget beskriver de olika processerna och ger också förslag på vilka olika grupperingar som behövs i styrning och ledning utöver de politiska nämnderna. Förslaget har förankrats vid ägarsamråd Förvaltningen kan konstatera att behovet av en strukturerad och dokumenterad process för styrning och ledning av de gemensamma nämnderna har saknats och det har lett till oklarheter avseende förväntningar och leverans för de gemensamma nämnderna. Förvaltningen menar att detta är ett steg i rätt riktning för att få till en gemensam process och samsyn kring hur de gemensamma nämnderna ska samordnas och ledas. För de gemensamma nämnder ges också mer tydliga förutsättningar om vad som gäller. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Samordning och styrning av gemensamma nämnder Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att förslaget ska ställas till Kommunfullmäktige att besluta i enlighet med det framarbetande förslaget till ledning och styrning av gemensamma nämnder samt att bifoga detsamma till nämndernas reglemente. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med det framarbetande förslaget till ledning och styrning av gemensamma nämnder samt att bifoga detsamma till nämndernas reglemente. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(49)

76 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 187 KA 2017/1323 Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Sammanfattning Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen av de gemensamma nämnderna för Lysekil, Munkedal och Sotenäs avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. Det framarbetade förslaget beskriver de olika processerna och ger också förslag på vilka olika grupperingar som behövs i styrning och ledning utöver de politiska nämnderna. Förslaget har förankrats vid ägarsamråd Förvaltningen kan konstatera att behovet av en strukturerad och dokumenterad process för styrning och ledning av de gemensamma nämnderna har saknats och det har lett till oklarheter avseende förväntningar och leverans för de gemensamma nämnderna. Förvaltningen menar att detta är ett steg i rätt riktning för att få till en gemensam process och samsyn kring hur de gemensamma nämnderna ska samordnas och ledas. För de gemensamma nämnder ges också mer tydliga förutsättningar om vad som gäller. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Samordning och styrning av gemensamma nämnder Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med det framarbetade förslaget om Samordning och styrning av gemensamma nämnder. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(46)

77 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1323 Sida 1(1) Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Beskrivning av ärendet Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen av de gemensamma nämnderna för Lysekil, Munkedal och Sotenäs avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. Det framarbetade förslaget beskriver de olika processerna och ger också förslag på vilka olika grupperingar som behövs i styrning och ledning utöver de politiska nämnderna. Förslaget har förankrats vid ägarsamråd Förvaltningen kan konstatera att behovet av en strukturerad och dokumenterad process för styrning och ledning av de gemensamma nämnderna har saknats och det har lett till oklarheter avseende förväntningar och leverans för de gemensamma nämnderna. Förvaltningen menar att detta är ett steg i rätt riktning för att få till en gemensam process och samsyn kring hur de gemensamma nämnderna ska samordnas och ledas. För de gemensamma nämnder ges också mer tydliga förutsättningar om vad som gäller. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med det framarbetade förslaget om Samordning och styrning av gemensamma nämnder Bilaga/Bilagor Samordning och styrning av gemensamma nämnder Skickas till Lysekils kommun Munkedals kommun Kommunchef Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

78 SAMORDNING OCH STYRNING AV GEMENSAMMA NÄMNDER Miljönämnd, Lönenämnd respektive IT-nämnd Jörgen Karlsson, Ulrika Gellerstedt, Magnus Andersson Antagen av styrgrupp samt ägarsamråd den

79 Innehåll 1. Bakgrund Beskrivning av verksamheten Gemensamma nämnder Årsprocesser gemensamma nämnder Styrning och ledning Styrgrupp Ägarsamråd Övriga samråd Gemensam mapp Årsplan SML Benchmarking... 8 Bilaga 1 (SML) Bilaga 2 (SML) Bilaga 3 (SML) anvisning budget anvisning delårsbokslut anvisning årsbokslut

80 1. Bakgrund Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. För verksamheter som kommunerna har gemensamt: nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Ekonomicheferna skall senast återkomma med förslag till samordning i enlighet med ovanstående. Ulrika Gellerstedt Munkedal är sammankallande. 2. Beskrivning av verksamheten Då verksamheterna bedrivs i olika organisationsformer och med olika samverkansparter (se tabell nedan) delas återrapporteringen upp i tre delar. Organisation Del Värd Samverkanspart Samverkanspart Samverkanspart Samverkanspart IT-nämnd 1 Lysekil Sotenäs Munkedal Lysekil Miljö-nämnd 1 Sotenäs Sotenäs Munkedal Lysekil Löne-nämnd 1 Munkedal Sotenäs Munkedal Lysekil Rambo 2? Sotenäs Munkedal Lysekil Tanum MBH 3? Munkedal Lysekil Uddevalla Beskrivning för Rambo samt Mitt Bohuslän se separat handling. 3. Gemensamma nämnder Samverkan används för att uppnå kostnadsfördelar i form av stordrift och standardisering av kommungemensamma tillämpningar (synergieffekter). Detta avsnitt avser Sotenäs, Munkedal och Lysekil. Sotenäs (S), Munkedal (M) och Lysekil (L) bedriver samverkan och gemensamma nämnder tillsammans inom områdena: IT (värdkommun Lysekil) Miljö (värdkommun Sotenäs) Lön (värdkommun Munkedal) IT nämnden uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Denna nämnd startade 2013 med Munkedal och Lysekil ingick även Sotenäs i denna nämnd. Miljönämnden ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden samt stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Nämnden startade 2014? Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration, Support och utbildning i lönesystemets olika delar, Support i tillämpning av lagar, avtal och regler, Utdata och statistik (basutbud), Systemförvaltning samt Pensions- och försäkringsadministration. Nämnden startade De gemensamma nämndernas verksamheter regleras av samverkansavtal samt reglemente. 3.1 Årsprocesser gemensamma nämnder Kommunernas processer och inrapporteringstillfällen skiljer sig åt något. Se beskrivning nedan. Ekonomicheferna föreslår att det därför får den konsekvensen att inlämning sker från SML-cheferna så att det passar för samtliga kommuner d.v.s. att de får ett högre krav på återrapportering än för verksamheterna i den egna kommunen. Budget och verksamhetsplan Budgetprocessen ser likadan ut i samtliga tre kommuner d.v.s. ramar antas av kommunfullmäktige i juni. Därefter verkställs budgeten och nämnderna arbetar fram detaljbudget vilken godkänns i respektive nämnd/styrelse i december. Däremot skiljer sig arbetet med framtagande av mål. Ekonomicheferna föreslår att de gemensamma nämndernas målprocess sker på våren i samband med arbete med ramarna. Enligt samverkansavtalen

81 ska de gemensamma nämnderna anta budgethandling senast 30/4 varje år. I budgethandlingen ska ingå anpassning av ram utifrån preliminär budget samt mål för kommande budgetår. Då Munkedal och Lysekil också gör delårsbokslut för perioden jan-april innebär det att rapportering av delår och budget skulle kunna antas vid samma nämndsmöte. Ekonomicheferna föreslår att nämnderna får lämna in budgethandlingen första veckan i maj istället. Detta för att minska på antalet nämndsammanträden. Ekonomicheferna träffar SML-cheferna efter första skatteprognosen februari kommit. SML-cheferna får då med sig en preliminär ram. Med den preliminära ramen startar SML-nämndernas budgetarbete. En konsekvensbeskrivning och avstämning sker med kommunerna två gånger under våren innan beslut tas i nämnd. Dessa avstämningar ska förslag till anpassning av ram ingå samt förslag på mål för kommande år. Beskrivning av budgetprocessen. 1. Ekonomicheferna föreslår en budgetram efter första skatteprognosen i februari. 2. SML-cheferna får i uppdrag att anpassa budgeten utifrån den preliminära ramen samt att ta fram förslag på målsättningar till kommande budgetår. 3. Styrgruppsmöte februari avstämning preliminära ramar samt målsättningar 4. Ägarsamråd i mars avstämning preliminära ramar samt målsättningar 5. Senast första veckan i maj ska nämnden fatta beslut om budgeten 6. Styrgruppsmöte maj 7. Verkställighet av budget och framtagande av detaljbudget november I verksamhetsplanen ska ingå plan för de kommande två åren. En gemensam mall/budgethandling bifogas (bilaga 1) vilken nämnderna ska använda. Anvisning samt hålltider kommer att uppdateras årligen. Delårsbokslut Rapporteringstillfällena skiljer sig åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har delårsbokslut i april och augusti. Sotenäs har delårsbokslut efter mars, juni och september. Det innebär att SML-cheferna måste göra delårsbokslut för mars, april, juni, augusti och september. Till delårsbokslutet ska rapportering ske avseende avvikelse budget, måluppfyllelse, uppdrag mm. Bokslutet ska kännetecknas av analys verksamhet och ekonomi, glöm inte ev. investeringsprojekt. Verksamhetens mål och mått/indikatorer ska också följas upp och analyseras. En gemensam mall är framtagen för återrapportering (bilaga 2). I tidsplanen framgår när handlingarna ska expedieras kommunerna. Månadsprognoser Samtliga kommuner gör utöver ovannämnda delårsbokslut också månadsprognoser. Munkedal har månadsprognoser för samtliga månader utom januari, juni och december. Detsamma gäller för Sotenäs och Lysekil undantaget juli månad. Månadsprognoser ska således skickas till samtliga kommuner för samtliga månader exklusive januari, juni och december. Ansvaret att skicka månadsprognoserna ligger hos SML-cheferna. Till varje månadsprognos ska tillkomma en kommentar samt vid negativ avvikelse ska förslag till åtgärder föreslås. Årsbokslut Till bokslutet ska verksamhetsberättelse upprättas enligt bifogad mall (bilaga 3). Bokslutet ska kännetecknas av analys av verksamhet och ekonomi, glöm inte ev. investeringsprojekt. Tänk på i analysarbetet att förklara och analysera kostnadsnivåer, vad innebär utfallet, åtgärder till utfallet, effektiviseringseffekter av samverkan etc. Förklara nettokostnadsutveckling och budgettilldelning de senaste åren. I tidsplanen framgår när handlingarna ska expedieras kommunerna. Internkontroll Internkontroll arbetet skiljer sig något åt kommunerna emellan. Kommunstyrelsen i Munkedal och Lysekil antar i december 2015 nästkommande års plan för 2016 och vid samma möte godkänns uppföljningen av innevarande års plan. Därefter sker en återkoppling till KF genom rapportering i årsredovisningen.

82 Sotenäs antar innevarande års plan under innevarande år d.v.s. plan 2015 antas i februari 2015 återredovisning av internkontrollplanen för 2015 sker i mars Här föreslår vi en synkning av för de gemensamma nämnderna. Uppföljning av innevarande års plan samt antagande av kommande års plan ska ske på nämndernas sammanträde i november. Då kan varje kommun återrapportera internkontrollarbetet i respektive kommunstyrelse i december. 3.2 Styrning och ledning För att utveckla styrning och uppföljning av de gemensamma nämnderna föreslås att styrgruppsmöten samt ägarsamråd fastslås för varje verksamhetsår. Detta också för att underlätta för cheferna inom SMLnämnderna på krav och förväntningar från de samverkande kommunerna Styrgrupp En viktig del i styrning och ledning är styrgruppen. Till styrgrupp utses kommuncheferna. Uppdraget är att regelbundet minst tre gånger/år träffar SML-cheferna. Dessa träffar föreslås ha olika fokus beroende på vilka delprocesser som är aktuella. Månad Processer Tider 2017 Ansvarig kommun Februari Årsbokslut/uppstart budgetprocess 24 februari Lysekil Mars Årsbokslut/uppstart budgetprocess 17 mars Munkedal (ägarsamråd) Maj Delårsbokslut/avstämning budgetbeslut 12 maj Sotenäs September Delårsbokslut/avstämning kommande år (ägarsamråd) 15 september Lysekil Ägarsamråd Utöver styrgrupp föreslås ägarsamråd. Ägarsamråden representeras av presidierna samt kommuncheferna från respektive kommun. Dessa träffar syftar till att skapa tydlig inriktning för på ex budget. Vid dessa träffar representeras gemensamma nämnderna av SML-cheferna samt nämndens ordförande. Träffarna föreslås två gånger per år. Månad Processer Tider 2017 Ansvarig kommun Mars Årsbokslut/uppstart budgetprocess 17 mars Munkedal September Delårsbokslut/avstämning kommande år 15 september Lysekil Övriga samråd I övrigt kan respektive kommun kalla nämnderna för träffar exempelvis boksluts- respektive budgetdialog eller vid föredragning i KS/KF för exempelvis förändring av taxor. SML-cheferna kan också bli kallade till kommunchefernas ledningsgrupp vid behov. Ekonomisamråd Ekonomicheferna kan boka in möte vid behov. IT- administrativa cheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för IT-verksamheten står de administrativa cheferna. Samhällsbyggnadscheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för Miljöverksamheten står de samhällsbyggnadscheferna. Personalcheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för Löneverksamheten står de personalcheferna. 3.3 Gemensam mapp För att säkerställa att kommunerna har aktuella handlingar föreslår ekonomicheferna det finns en gemensam yta för aktuella handlingar ex: Budget (verksamhetsplan, budgetanvisningar) Antagna styrdokument (reglemente, samverkansavtal) Delårsbokslut (anvisningar, delårsbokslut)

83 Intern kontroll (plan, uppföljning, slutrapport) IT-chefen ges i uppdrag att verkställa detta omgående. Återkoppling saknas i dagsläget om detta är genomfört. 3.4 Diskussionspunkter styrgruppsmöten 1. Årsbokslut/uppstart budget (februari) Detta möte föreslås hållas i februari. Då har SML-cheferna ett färdigt bokslut vilket är antaget av respektive nämnde. Vid detta möte startas också budgetprocessen för nästkommande år upp. Frågor att diskutera: Bokslut: Ekonomiskt resultat, vilka effektiviseringseffekter kan utläsas av den gemensamma verksamheten Väsentliga verksamhetsförändringar, sjukfrånvaro/personal och viktiga händelser Måluppfyllelse hur väl har nämnden lyckats med de uppdrag/mål som antagits. Återkoppling internkontroll, uppfyllelse av föregående års plan samt beskrivning av innevarande års arbete Framtid Budget: Anvisningar, inriktning och tidsplan, preliminära ramar Beskrivning av ev. investeringsbehov Finns risk för verksamhetsutökningar ökade kostnader för kommunerna Kommande års mål och uppdrag Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna. 2. Budget samt delårsbokslut (maj) Nästa möte föreslås i maj. Efter att SML-nämnderna behandlat första delårsbokslutet för året samt beslutat om budgeten för kommande år. Frågor att diskutera: Delårsbokslut: Resultat jan-mars (S) samt jan-april (M,L) Uppföljning av mål och uppdrag, nyckeltal, intern kontroll avstämning. Uppföljning av pågående investeringar Budget: Genomgång av nämndens budgetförslag Mål och uppdrag för kommande år, avstämning så att dessa är synkroniserade med kommunernas processer. Investeringsbudget eller påverkan på kommunerna Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna. 3. Delårsbokslut (september) Det tredje mötet föreslås hållas efter delårsboksluten är klara. Frågor att diskutera: Delårsbokslut: Resultat jan-juni (S) samt jan-augusti (M,L) Uppföljning av mål och uppdrag, nyckeltal, intern kontroll avstämning.

84 Uppföljning av pågående investeringar Hur ser det ut för året? Vad kan vi förvänta oss av nästa år? Starta upp denna diskussion i ett tidigare skede för att vara bättre förberedd inför kommande års budgetprocess ex. Frågor att diskutera: Vilka uppdrag arbetar nämnderna med det kommande året? Vilka utmaningar står nämnderna för vilka kommer att påverka kommunerna? Kan det finnas frågor som samsyn ev. inte råder? Finns misstanke om kostnadsökningar Antagande av årshjul för nästkommande år Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna.

85 3.5 Årsplan SML För att säkerställa att årsprocesserna är synkade mellan kommunerna föreslås att årsplanen antas av kommuncheferna i slutet av varje verksamhetsår. I årshjulen fastställs hålltider för SML-nämnderna avseende budget, delårsbokslut, månadsrapportering intern kontroll samt årsbokslut. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsbokslut - se separat anvisning - Bokslutssiffror skickas till resp kommun 20 -Bokslut skickas till resektive kommun 17 Månadsprognos Delårsbokslut mars - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till Sotenäs 10 Delårsbokslut april - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 5 Delårsbokslut juni - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till Sotenäs 10 Delårsbokslut augusti - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 10 Delårsbokslut september - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 10 Budget se separat anvisning 5 - Verksamhetsplan budget 2017 med plan skickas till respektive kommun. Intern kontroll Upprätta internkontrollplan 20 Återrapportering internkontrollarbetet 20

86 4. Benchmarking Bakgrund Intresset för benchmarking inom offentlig sektor har ökat de senaste åren. I Kommunforskning i Västsveriges (KFI)ROS-rapport som presenterar trender och tendenser inom områdena redovisning, styrning och organisation anges det att benchmarking under senare år vuxit fram som ett av de vanligaste och viktigaste verktygen för verksamhetsutveckling. Benchmarking är en process som ofta startar med nyckeltalsjämförelser. Nyckeltalsjämförelser ger i första handinformation om hur kommunen ligger till i förhållande till andra. Ambitionen är att nyckeltalsjämförelserna sedan skall stimulera till lärande och verksamhetsutvecklande. De fem kommunerna i norra Bohuslän har sedan år 2000 systematiskt jobbat med och använt benchmarking för jämförelser och verksamhetsutveckling. Samarbetet i norra Bohuslän är på så sätt unikt i landet genom att det pågått under så många år, omfattar i stort sett hela den kommunala verksamheten och involverar både ekonomifunktionerna och verksamhetsföreträdare. Organisation Benchmarkingarbetet 2014 omfattade följande områden: Finansiella jämförelser Barnomsorg och grundskola Äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg VA-verksamhet Personal Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK) En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomer, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare. Nya Områden I 2015 års benchmarkingrapport kommer det in två nya områden, fastigheter och IT verksamheten. Anvisningar för Benchmarkingrapport Norra Bohuslän 2015 Framtagande av material Varje arbetsgrupp ansvarar för att material tas fram för sitt område. Gruppens sammankallande är ansvarig för att material skickas in i rätt tid till ekonomikontoret i Sotenäs. Varje arbetsgrupps redovisning skall innehålla följande: 1. Bakgrundsbeskrivning 2. Organisation (redovisa ex vis deltagande av verksamhetschefer, deltagande kommuner etc. 3. Inriktning på 2015 års arbete. 4. Väsentliga händelser och nyheter Nyckeltal med analyser 2015 (kommunjämförelser) 6. Eventuella nationella jämförelser Material

87 Materialet skall mailas till ekonomiavdelningen i Sotenäs i form av rena Word dokument. För att underrätta sammanställningen skall dokumenten inte innehålla: Spaltindelningar, infogade bilder, tabeller, diagram etc. Plats för diagram, tabeller och bilder etc. markeras i texten. Bilder, diagram, tabeller etc. lämnas sidoordnat i form av Excel filer eller på annat lämpligt sätt. Varje arbetsgrupp disponerar 5-8 sidor för sitt avsnitt. Den samlade rapporten bör innehålla max 80 sidor Tidplan 29/4 arbetsgrupperna skall senast 29/4 skicka aktuellt material till jorgen.karlsson@sotenas.se 2/6 Benchmarkingdag i Strömstad med färdig rapport

88

89 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 231 KA 2017/21 Komplettering av renhållningstaxa för Sotenäs kommun Sammanfattning Rambo AB har inkommit med en begäran om att renhållningstaxan för Sotenäs kommun höjs och kompletteras till vissa delar. Kommunfullmäktige gav Rambo rätt att årligen justera taxan med avfallsindex. Beskrivning av ärendet Miljöbalkens 27 kapitel 4 6 stadgar att avgift får tas ut för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. 5 ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Renhållningstaxan ska bidra till att styra mot nationella och Sotenäs kommuns miljömål inom avfalls- och arbetsmiljöområdet. Renhållningstaxan ska finansiera kostnaderna för det kommunala renhållningsansvaret. Kommunledningskontoret vill understryka vikten av samordning med miljöenheten så att felaktigheter vad gäller tex slangdragning åtgärdas i samband med att inventering sker av befintliga avlopp i Sotenäs kommun. Idag har betalar 160 abonnenter för extra slangdragning. Antalet som tillkommer om gränsens sänks till 10 meter är i dagsläget oklart. Beslutsunderlag Utredarens tjänsteutlåtande RAMBO skrivelse Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Yrkande Roland Mattson (M) föreslår att nuvarande renhållningstaxa ska höjas med 2,5 %. Mikael Sternemar (L) föreslår att punkt 3 höjs med 2,5 procent dvs till 50 kr. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattson (M) och Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 46(49)

90 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 231 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar ge Rambo AB möjlighet att höja nuvarande renhållningstaxa med 2,5 % för år Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut självkostnadspris gentemot kund för behandling av det slam som lämnas på reningsverk. Kommunfullmäktige beslutar att Rambo AB ges rätt att ta ut 50 kr för extra slang per påbörjat 10-tal meter utöver 20 m vid tömning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut avgift enligt självkostnad för de arbeten som kräver extra personal eller utrustning, utöver kostnaden för ordinarie tömning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut 925 kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under ordinarie arbetstid. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut 200 kr per handlagt ärende. Kommunfullmäktiges beslut om komplettering av gällande renhållningstaxa gäller från och med Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 47(49)

91 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 135 KA 2017/21 Komplettering av renhållningstaxa för Sotenäs kommun Sammanfattning Rambo AB har inkommit med en begäran om att renhållningstaxan för Sotenäs kommun höjs och kompletteras till vissa delar. Kommunfullmäktige gav Rambo rätt att årligen justera taxan med avfallsindex. Beskrivning av ärendet Miljöbalkens 27 kapitel 4 6 stadgar att avgift får tas ut för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. 5 ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Renhållningstaxan ska bidra till att styra mot nationella och Sotenäs kommuns miljömål inom avfalls- och arbetsmiljöområdet. Renhållningstaxan ska finansiera kostnaderna för det kommunala renhållningsansvaret. Kommunledningskontoret vill understryka vikten av samordning med miljöenheten så att felaktigheter vad gäller tex slangdragning åtgärdas i samband med att inventering sker av befintliga avlopp i Sotenäs kommun. Idag har betalar 160 abonnenter för extra slangdragning. Antalet som tillkommer om gränsens sänks till 10 meter är i dagsläget oklart. Beslutsunderlag Utredarens tjänsteutlåtande RAMBO skrivelse Yrkande Hilbert Eliasson (S) föreslår att Rambo AB ges rätt att ta ut 100 kr för extra slang per påbörjat 10-tal meter utöver 20 m vid tömning av enskilda avloppsanläggningar. Stig-Arne Helmersson (C) föreslår att det ytterligare belyses om kostnaden för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag, samt att utreda vad som innefattas i att handlägga ärenden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) och Stig-Arne Helmerssons (C) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar dessa. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadschefen att ytterligare belysa kostnaden för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag, samt att utreda vad som innefattas i att handlägga ärenden. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(18)

92 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 135 Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att punkt nr 1 utgår att Rambo AB ges rätt att höja nuvarande renhållningstaxa med Avfallsindex A12:1MD från och med avrundat till närmsta högre krontal, med oktober 2016 som basmånad. Höjningen beräknas bli ca 2,5 %. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut självkostnadspris gentemot kund för behandling av det slam som lämnas på reningsverk. Kommunfullmäktige beslutar att Rambo AB ges rätt att ta ut 100 kr för extra slang per påbörjat 10-tal meter utöver 20 m vid tömning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut avgift enligt självkostnad för de arbeten som kräver extra personal eller utrustning, utöver kostnaden för ordinarie tömning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut 925 kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under ordinarie arbetstid. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut 200 kr per handlagt ärende. Kommunfullmäktiges beslut om komplettering av gällande renhållningstaxa gäller från och med Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(18)

93 Kommunledningskontoret Utredare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2015/XXX Sida 1(2) Komplettering av renhållningstaxa för Sotenäs kommun Sammanfattning Rambo AB har inkommit med en begäran om att renhållningstaxan för Sotenäs kommun höjs och kompletteras till vissa delar. Kommunfullmäktige gav Rambo rätt att årligen justera taxan med avfallsindex. Miljöbalkens 27 kapitel 4 6 stadgar att avgift får tas ut för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. 5 ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Renhållningstaxan ska bidra till att styra mot nationella och Sotenäs kommuns miljömål inom avfalls- och arbetsmiljöområdet. Renhållningstaxan ska finansiera kostnaderna för det kommunala renhållningsansvaret. Av Rambo AB föreslagna taxehöjningar motiveras i Rambos tjänsteskrivelse. Ytterligare förtydligande finns i ett mail från Rambo. Kommunledningskontoret vill slutligen påpeka att det är mycket viktigt att samordning sker med miljöenheten så att felaktigheter vad gäller tex slangdragning åtgärdas i samband med att inventering sker av befintliga avlopp i Sotenäs kommun. Idag har betalar 160 abonnenter för extra slangdragning. Antalet som tillkommer om gränsens sänks till 10 meter är i dagsläget oklart. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Högre kostnader för fastighetsägare samt större incitament för att förbättra arbetsmiljön vilket indirekt påverkar även intäkterna för Rambo. Miljö Taxan kan leda till bättre arbetsmiljö samt effektivisera arbetet med inventeringen av enskilda avlopp inom Sotenäs kommun. Inga ytterligare konsekvenser Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut självkostnadspris gentemot kund för behandling av det slam som lämnas på reningsverk. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut 205 kr för extra slang per påbörjat 10-tal meter utöver 10 m vid tömning av enskilda avloppsanläggningar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

94 Kommunledningskontoret Utredare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2015/XXX Sida 2(2) Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut avgift enligt självkostnad för de arbeten som kräver extra personal eller utrustning, utöver kostnaden för ordinarie tömning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut 925 kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under ordinarie arbetstid. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att gentemot kund ta ut kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag. Kommunfullmäktige beslutar att ge Rambo AB rätt att ta ut 200 kr per handlagt ärende. Kommunfullmäktiges beslut om komplettering av gällande renhållningstaxa gäller från och med Maria Vikingsson Kommunchef Bo Hallgren Utredare kommunledningskontoret Beslutet expedieras till: Rambo AB Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Förslag till höjning och komplettering av nuvarande Renhållningstaxa för Sotenäs kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att Rambo AB ges rätt att höja nuvarande renhållningstaxa med Avfallsindex A12:1MD från och med avrundat till närmsta högre krontal, med oktober 2016 som basmånad. Höjningen beräknas bli ca 2,5 %. att Rambo AB ges rätt att årligen ta ut självkostnadspris gentemot kund för behandling av det slam som lämnas på Omholmens reningsverk. att Rambo AB ges rätt att ta ut 205 kr för extra slang per påbörjat 10-tal meter utöver 10 m vid tömning av enskilda avloppsanläggningar. att Rambo AB ges rätt att gentemot kund ta ut avgift enligt självkostnad för de arbeten som kräver extra personal eller utrustning, utöver ordinarie tömning av enskilda avloppsanläggningar. att Rambo AB ges rätt att gentemot kund ta ut 925 kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under ordinarie arbetstid. att Rambo AB ges rätt att gentemot kund ta ut kr för akuttömning utöver ordinarie hämtningsavgift under jourtid och helgdag. att Rambo AB ges rätt att ta ut 200 kr per handlagt ärende. att Kommunfullmäktiges beslut om indexhöjning och komplettering av gällande renhållningstaxa börjar gälla från och med Ärendet Miljöbalkens 27 kapitel 4-6 stadgar att avgift får tas ut för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. 5 ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Renhållningstaxan ska bidra till att styra mot nationella och Sotenäs kommuns mål inom avfalls- och arbetsmiljöområdet.

96 Renhållningstaxan ska finansiera kostnaderna för det kommunala renhållningsansvaret. Renhållningstaxan ska beslutas av kommunfullmäktige. Gällande Renhållningstaxa för Sotenäs kommun antogs av kommunfullmäktige Förbränningskostnaden för behandling av hushållsavfallet beräknas öka till nästa år och ersättningen till insamlingsentreprenörerna justeras årligen med Avfallsindex A12:1MD. För att möta dessa kostnadsökningar föreslår vi att även gällande taxa höjs med samma index. Västvatten har höjt behandlingsavgiften för slam från enskilda avlopp som lämnas på Omholmens reningsverk till 159 kr per kubik vi tar idag ut 150 kr per kubik (2017 års avgift) och vi föreslår kommunfullmäktige att ge Rambo rätt att få ta ut samma avgift som Västvatten gentemot kund (självkostnadspris). I samband med att nya avfallsföreskrifter, med förbättring av arbetsmiljö, antogs 1 april 2017 förändrades förutsättningarna i så stor omfattning att nuvarande taxa behöver justeras. För att komma tillrätta med dålig arbetsmiljö vid slamsugning av enskilda avloppsanläggningar skrevs det in i de beslutade avfallsföreskrifterna att: Avstånd mellan uppställningsplats för slamfordon och avloppsanläggning som ska tömmas bör inte överstiga 10 meter. Vid avstånd därutöver och upp till 50 meter tas fast extra avgift ut enligt gällande taxa. Den nu gällande taxan anger en avgift om 41 kr per 10 meter extra slangdragning utöver 20 meter, vilket visat sig vara en för låg avgift för att få fastighetsägaren att åtgärda arbetsmiljöproblemet. Vi föreslår därför kommunfullmäktige att ge Rambo rätt att ta ut 205 kr per 10 meter extra slangdragning utöver 10 meter. Vid avstånd över 50 meter mellan uppställningsplats för slamfordonet och avloppsanläggning, sughöjd över 6 meter eller andra förhållanden som kräver extra personal, särskild utrustning och/eller specialtransport såsom traktor, båt etc. för att kunna utföra slamsugningen, tas särskild avgift ut enligt gällande taxa. I nu gällande taxa är detta inte reglerat. Akuttömning kan beställas och utförs då mot extra avgift enligt gällande taxa. I nu gällande taxa regleras endast avgiften för akuttömning under ordinarie arbetstid med 810 kr (2017 års avgift). Avgift för akuttömning under jourtid och helgdag regleras inte. Detta behöver justeras. Enligt beslutade avfallsföreskrifter, i kapitel 7, ges möjlighet att ta ut handläggningsavgifter vid anmälan om exempelvis uppehåll i sophämtning, delade abonnemang och glesare hämtning. Vi föreslår därför kommunfullmäktige att ge Rambo rätt att ta ut 200 kr i handläggningsavgift per handlagt ärende. Kommunfullmäktiges beslut om indexhöjning och komplettering av gällande renhållningstaxa börjar gälla från och med Lysekil Lars Johansson VD Anja Wallin Affärsområdeschef Hushåll

97 Komplettering till tjänsteskrivelse KA 2017/21 Grundavgifter och avgifter för insamling, transport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, höjs, från 2017 års nivå, med fastställt Avfallsindex 2,93 % inför år Exempel på höjning av de vanligaste abonnemangen: Abonnemang Grundavgift (kr) Hämtningsavgift (kr) Samlad Renhållningsavgift efter höjning (kr) (2017 års priser) (kr) Kärl 140 l /Säck Tätort Helårsfastighet (2 558 ) Fritidsfastighet (2 332 ) Glesbygd Helårsfastighet (2 198 ) Fritidsfastighet (2 013 ) Extra slang vid tömning av enskild avloppsanläggning: Den nu gällande taxan anger en avgift om 41 kr per 10 meter extra slangdragning utöver 20 meter, vilket visat sig vara en för låg avgift för att få fastighetsägaren att åtgärda arbetsmiljöproblemet. Vi föreslår därför kommunfullmäktige att ge Rambo rätt att ta ut 205 kr per 10 meter extra slangdragning utöver 10 meter. Taxehöjningen grundar sig på en jämförelse med andra bolag och avser en generell nivå. En höjning med avfallsindex på 2,93% skulle innebära 43 kr per 10 meter extra slangdragning och det är inte ett incitament för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemet som uppstår vid slangdragning. Anja Wallin Affärsområdeschef Hushåll

98 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 232 KA 2017/1624 Revidering av Hälsorådets reglemente Hälsorådets reglemente föreslår ändras i punkt 15 så att Kommunstyrelsen väljer ordförande. Beslutsunderlag Hälsorådets reglemente, förslag Yrkande Nils Olof Bengtson (M) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Nils Olof Bengtsons (M) förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera Hälsorådets reglemente enligt förslag Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 48(49)

99 Datum: Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m Fastställt av kommunfullmäktige Dnr KA 2014/846 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

100 Datum: Utgångspunkter för folkhälsoarbetet Det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att förbättra folkhälsan för befolkningen inom kommunen. Folkhälsoarbetet skall innehålla målinriktade organiserade hälsofrämjande och primärpreventiva sjukdomsförebyggande insatser riktade till samhälle eller befolkningsgrupper Utgångspunkter för arbetet skall vara: o Sveriges nationella folkhälsomål. o Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy o Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och inriktning o Kommunens Vision 2020 bilden av det goda livet på Sotenäset Hälsorådets uppgifter och verksamhet 1 Inom kommunen skall finnas ett tvärsektoriellt sammansatt forum för folkhälsofrågor, Folkhälsoråd, i Sotenäs kallat Hälsoråd. Hälsorådets uppgift är att leda och samordna utvecklingen av det lokala befolkningsinriktade arbetet samt att initiera och prioritera vilka frågor som sätts på dagordningen. Avsikten med samverkan är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Hälsorådet beslutar om verksamhetsplan för det centrala folkhälsoarbetet. Hälsorådet ska: o Följa hälsoutvecklingen bland kommunens invånare ur ett samlat hälsoperspektiv o Verka för att implementera de nationella folkhälsomålen i ordinarie arbete. o Bevaka, plädera för och lyfta fram folkhälsoaspekten i olika forum och inför beslut o Ta initiativ till och aktivt verka för förändringar i verksamheter och mål för en bättre folkhälsa och minska ojämnlikheten i hälsa mellan olika grupper i samhället. o I första hand arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv o Hålla sig uppdaterat på nya rön inom folkhälsoområdet o Verka för att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de i folkhälsoarbetet ingående aktörernas ordinarie verksamhet. Hälsorådets organisation 2 Hälsorådet skall ha en politisk styrning och skall organisatoriskt lyda under kommunstyrelsen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

101 Datum: Ansvar och rapportering 3 Representanterna i Hälsorådet skall regelbundet rapportera om Hälsorådets verksamhet till sina respektive nämnder samt bevaka folkhälsofrågor i respektive nämnd. Representanterna skall också rapportera till Hälsorådet om aktuella nämndsfrågor med betydelse för folkhälsan. Hälsorådets arbetsformer Sammansättning 4 Hälsorådet består av 7 ledamöter och 5 ersättare. Från kommunen skall finnas en ledamot och en ersättare från kommunstyrelsen, omsorgsnämnden, utbildningsnämnden, miljönämnden och byggnadsnämnden. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden utser två representanter till rådet. Kommunstyrelsen utser representanter från samtliga kommunala nämnder. Adjungerade till rådet är verksamhetschefer för primärvårdens vårdcentraler och chef för folktandvården samt kommunala chefstjänstemän. Tidpunkt för sammanträdena 5 Hälsorådet sammanträder på dag och tid som rådet eller ordförande bestämmer. Sammanträde skall också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär det. Kallelser 6 Ordförande ansvarar för att kallelser utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

102 Datum: När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste göra detta. Protokoll 7 Protokoll ska föras vid sammanträdena. Protokollet delges ledamöter och ersättare i rådet, kommunens ledningsgrupp, kommunstyrelsen och övriga nämnder och Norra hälso- och sjukvårdsnämnden samt övriga adjungerade. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Rådet kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. En sådan paragraf bör redovisas skriftligt innan rådet justerar den. Öppna sammanträden 8 Hälsorådet har öppna sammanträden. Inkallande av ersättare 9 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv ansvara för att ersättaren informeras. Ersättarnas tjänstgöring 10 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. Yttranderätt 11 En ersättare som inte tjänstgör får närvara vid rådets sammanträde och har rätt att delta i överläggningarna men inte delta i besluten. Ersättare har rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

103 Datum: Växeltjänstgöring jäv 12 En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Beslutsförhet 13 Rådet får handlägga ärenden bara när minst hälften av ledamöterna är närvarande. Reservation 14 En ledamot har rätt att reservera sig. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om en ledamot vill motivera reservationen kan ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till rådets sekreterare före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Ordföranden 15 Kommunstyrelsens ordinarie ledamot är ordförande i Hälsorådet. Kommunstyrelsen väljer ordförande i Hälsorådet. Det åligger Hälsorådets ordförande att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för folkhälsoarbetets utveckling samt ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan med nämnder, organisationer och myndigheter - representera rådet vid konferenser, sammanträden och vid ceremonier samt vid kontakter med myndigheter och organisationer om inte rådet bestämt annat i ett särskilt fall. Vice ordförande 16 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden utser en av sina ledamöter till vice ordförande. Ersättare för ordföranden 17 Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde öppnar den till åldern äldste ledamoten mötet för att välja tillfällig ordförande för mötet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

104 Datum: Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid övertar vice ordförande dennes uppgifter. Beredningsgrupp 18 En beredningsgrupp skall finnas och bestå av ordförande, vice ordförande och folkhälsosamordnaren folkhälsostrategen. Arvode 19 Ersättning för Hälsorådets representanter följer kommunens respektive Hälso- och sjukvårdsnämndens regelverk. Sammanträdesarvoden och reseersättningar för kommunens representanter betalas av kommunstyrelsen. Administrativ organisation Folkhälsosamordnare Folkhälsostrateg 20 Till folkhälsoarbetet skall en heltid folkhälsosamordnare folkhälostrateg vara anställd. Kommunen är huvudman för samordnaren strategen som arbetar på uppdrag av rådet. I uppdraget ingår av att vara sekreterare i rådet och att tillsammans med ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inriktning som folkhälsorådet beslutar. Folkhälsosamordnaren Folkhälsostrategen ansvarar även för att uppföljning, utvärdering, ekonomisk redovisning genomförs enligt avtal. Folkhälsosamordnaren Folkhälsostrategen ska fungera som initiativtagare, konsult och stöd i det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet i kommunen t ex när det gäller att bistå med utbildning och relevanta metoder inom folkhälsans områden. Folkhälsodokumentation/plan 21 Alla aktörer ska samverka för att lyfta fram behovsbilder av befolkningens hälsoläge för att därefter prioritera vilken/vilka grupper som är i störst behov av folkhälsoinsatser. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation/- folkhälsoplan. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 Datum: Folkhälsoplanen ska innehålla: Gemensamma, uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra folkhälsan Beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen är i störst behov av folkhälsoinsatser Ekonomi och avtal 22 Folkhälsoarbetet regleras i ett samarbetsavtal som är upprättat mellan Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sotenäs kommun. Parterna svarar gemensamt för finansieringen av folkhälsorådet: o Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen o Lön och omkostnader för en heltid folkhälsosamordnare folkhälsostrateg Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen. Hälsorådet skall årligen inkomma med ett budgetunderlag som grund för utbetalning av medel från Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Det åligger folkhälsosamordnaren folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till Hälsorådet. Folkhälsoinsatserna förutsätts bedrivas inom given budgetram. Uppföljning och revidering 23 Folkhälsoarbetets utveckling skall kunna följas genom en årlig uppföljning avseende: Hälsorådets mål och delmål Insatser för prioriterade grupper Genomförda insatser samt resultat av dessa Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsosamordnaren folkhälsostrategens omkostnader, samt folkhälsoinsatser Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

106 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 204 KA 2017/1301 Motion frukt till skolan varje dag Sammanfattning Annica Erlandsson (S) och Vivianne Gustafsson (S) föreslår i en motion att man ska utreda kostnaden för att ge kommunens elever en frukt varje skoldag och därmed skapa en kostnadsfri skola. Beslutsunderlag Motion gällande frukt med till skolan/förskoleklass varje dag Förvaltningschef tjänsteutlåtande Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämndens protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(49)

107 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 85 KA 2017/1301 Motion frukt till skolan varje dag Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att utreda kostnaden för att ge kommunens elever en frukt varje skoldag och därmed skapa en kostnadsfri skola. Beslutsunderlag Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Förvaltningschef Lars Bennerstens tjänsteutlåtande Motion gällande frukt med till skolan/förskoleklass varje dag Yrkande Jeanette Loy (M) och Annika Erlandsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag om att föreslå Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Jeanette Loys (M) och Annika Erlandssons (S) förslag och finner att Utbildningsnämnden antar detta. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(29)

108 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll , UNAU 89 KA 2017/1301 Motion frukt med till skolan/förskoleklass varje dag Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att utreda kostnaden för att ge kommunens elever en frukt varje skoldag och därmed skapa en kostnadsfri skola. Beslutsunderlag Förvaltningschef Lars Bennerstens tjänsteutlåtande Motion gällande frukt med till skolan/förskoleklass varje dag Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Skickas till Utbildningsnämnden Motionären Förvaltningschef Lars Bennersten Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(17)

109 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 1(2) Motion gällande frukt med till skolan/förskoleklass varje dag! Sammanfattning En motion har inkommit om att utreda kostnaden för att ge kommunens elever en frukt varje skoldag och därmed skapa en kostnadsfri skola. Beskrivning av ärendet Att nu ta ännu ett steg mot en kostnadsfri skola genom att tillhandahålla frukt till eleverna skulle göra stor skillnad. Skolan anger till föräldrarna att de kan skicka med en frukt till sina barn. Skolan hänvisar till att det är prestations höjande t.ex. Detta håller motionärerna helt med om och därför borde skolan, enligt dem, om möjligt erbjuda det samma till de lite äldre barnen. Koppling till vision, programförklaring och mål Detta överensstämmer väl med att skolorna i Sotenäs kommun skall vara bland de 10 bästa i Sverige Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Det kommer att ge en kostnadsökning Regelverk Det överensstämmer med reglerna om en kostnadsfri skola Organisation och personal Hanteringen klaras av med befintlig personal Medborgarperspektiv Det ger en kvalitetshöjning Förvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden ställer sig positiv till att det sker en utredning gällande kostnad för att ge eleverna en frukt varje skoldag. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

110 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 2(2) Bilaga/Bilagor Motion gällande frukt med till skolan/förskoleklass varje dag. Skickas till Utbildningsnämnden Datum Namn Titel Namn Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

111

112

113 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 205 KA 2014/154 Motion - Obligatorisk resa till Auschwitz Sammanfattning Elving Claesson (S) har lämnat en motion med förslag att samtliga avgångsklasser i grundskolan ges möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism, samt att ekonomiska medel avsätts för detta ändamål. Ärendet återremitterades till Utbildningsnämnden från Kommunfullmäktige i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. En jurist har kontaktats och uttalat sig i frågan. Resan kan inte vara obligatorisk, utan måste vara frivillig. Alla elever har inte möjlighet att åka. Det krävs resurser för att möta elevernas reaktioner efter studiebesöket. I övrigt finns det inga lagliga hinder för en sådan resa. Ekonomin är svår att bedöma men ett pris att utgå ifrån är 3500 sek/person. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll Utlåtande från jurist Förvaltningschef tjänsteutlåtande Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag protokoll Utbildningsnämnden Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att motionen avslås. Britt Wall (S) föreslår att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag mot Britt Walls (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar Mikael Sternemars (L) förslag. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Reservation Britt Wall (S), Lars-Erik Knutsson (S), Annica Erlandsson (S), Hilbert Eliasson (S) och Ewa Ryberg (V) reserverar sig skriftligt mot beslutet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(49)

114 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 205 Reservation " Motion angående Obligatorisk resa till Auschwitz" Ks Vi anser att det är viktigt att våra elever ges möjlighet att besöka koncentrationsläger såsom tex Auschwitz. På plats kan eleverna få kunskaper, upplevelse och intryck om den systematiska förföljelsen och utrotningen av judar och andra oönskade under andra världskriget. De elever som inte kan delta på en sådan resa kan på hemmaplan fokusera och arbeta med koncentrationslägernas roll och konsekvenser under tex en temavecka. Samtliga elever kan sedan på hemmaplan delge varandra sina kunskaper och upplevelser utifrån lämpliga pedagogiska former. Det framgår att skälen till avslag på motionen är att det inte fins ekonomiska medel. Socialdemokraterna anser att kostnaderna täcks in i budgetramarna för utbildningsnämnden. I jämförelse med andra kommuner ligger Sotenäs ca 15 miljoner högre i kostnader när det gäller skolverksamheten Socialdemokraterna i Sotenäs Vänsterpartiet Med vänlig hälsning Britt Wall Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(49)

115 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 93 UN 2014/154 Motion - Obligatorisk resa till Auschwitz Beskrivning av ärendet En motion har inkommit om att samtliga avgångsklasser i grundskolan ges möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism. Ärendet återremitterades till Utbildningsnämnden från Kommunfullmäktige i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. En jurist har kontaktats och uttalat sig i frågan. Resan kan inte vara obligatorisk, utan måste vara frivillig. Alla elever har inte möjlighet att åka. Det krävs resurser för att möta elevernas reaktioner efter studiebesöket. I övrigt finns det inga lagliga hinder för en sådan resa. Ekonomin är svår att bedöma men ett pris att utgå ifrån är 3500 sek/person. Beslutsunderlag Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag protokoll Utbildningsnämnden Förvaltningschef Lars Bennerstens tjänsteutlåtande Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Utlåtande från jurist Yrkande Annika Erlandsson (S), Kent Östergren (S) och Ewa Ryberg (V) yrkar bifall till Motionen. Mikael Sternemar (L), Jeanette Loy (M), Ragnhild Selstam (M) och Verena Rodin (M) yrkar avslag på motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Annika Erlandssons (S) med fleras förslag mot Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att Utbildningsnämnden antar Mikael Sternemars (L) med fleras förslag. Utbildningsnämndens förslag Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(29)

116 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , Forts. UN 93 Reservation Annika Erlandsson (S), Kent Östergren (S) och Ewa Ryberg (V) reserverar sig mot beslutet. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(29)

117

118

119 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 66 UN 2014/154 Obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning En motion har inkommit om att samtliga avgångsklasser i grundskolan ges möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till utbildningsnämnden i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnaden är svår att i förväg ange exakt då det finns både fasta kostnader såsom bussar med chaufförer och kostnader per elev och personal för mat, logi och inträden. Utifrån vad som har framkommit är ett genomsnittspris att planera efter 3500 SEK/person. Regelverk En resa som den föreslagna kan inte göras obligatorisk utan måste ske på frivillig basis. De elever som väljer att stanna hemma ska erbjudas undervisning på skolan som vanligt. Även om man följer med på resan bör man inte tvingas att följa med på studiebesöket. I övrigt är den laglig. Det finns inga krav på att ha med särskild personal, men den som gör riskbedömningen för resan bör naturligtvis fundera över hur dessa frågor ska hanteras. Däremot bör eleverna vara väl förberedda på studiebesöket och de vuxna som är med på resan förberedda på att ta hand om elevernas reaktioner efteråt. Organisation och personal Organisationen bygger på frivillighet och det behöver vara med tillräckligt med personal för att möta elevernas reaktioner. Medborgarperspektiv Alla elever kan inte följa med. De elever som inte har uppehållstillstånd har ingen möjlighet att resa utomlands. Vi har elever som har flytt från liknande förhållanden för att söka trygghet i vårt land. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(22)

120 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , forts. UN 66 UN 2014/154 Slutsats Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras. Diskussion och kunskap om främlingsfientlighet är framskrivna delar i det värdegrundsarbete som inleder Lgr 11. Det arbetet är obligatoriskt. Resan kan inte vara obligatorisk och det finns elever som inte kan följa med. Det finns också elever som har varit med om traumatiska upplevelser och sökt trygghet i vårt land. Förvaltningens förslag till beslut Avslag på motionen Bilaga/Bilagor Tjänsteutlåtande. Svar från jurist. Utbildningsnämndens protokoll Yrkande Gunnar Selstam (C) yrkar att ärendet återremitteras till Utbildningsnämndens arbetsutskott 1/6 för komplettering av den ekonomiska kalkylen och med en riskbedömning före och efter resan. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Gunnar Selstam (C) förslag och finner att Utbildningsnämndens arbetsutskott antar Gunnar Selstam (C) förslag. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden tar del av informationen. Ärendet återremitteras till Utbildningsnämndens arbetsutskott 1/6 för komplettering av den ekonomiska kalkylen och med en riskbedömning före och efter resan. Skickas till Förvaltningschefen Utbildningsnämnden Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(22)

121 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 1(2) Obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning En motion har inkommit om att samtliga avgångsklasser i grundskolan ges möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till utbildningsnämnden i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnaden är svår att i förväg ange exakt då det finns både fasta kostnader såsom bussar med chaufförer och kostnader per elev och personal för mat, logi och inträden. Utifrån vad som har framkommit är ett genomsnittspris att planera efter 3500 SEK/person. Regelverk En resa som den föreslagna kan inte göras obligatorisk utan måste ske på frivillig basis. De elever som väljer att stanna hemma ska erbjudas undervisning på skolan som vanligt. Även om man följer med på resan bör man inte tvingas att följa med på studiebesöket. I övrigt är den laglig. Det finns inga krav på att ha med särskild personal, men den som gör riskbedömningen för resan bör naturligtvis fundera över hur dessa frågor ska hanteras. Däremot bör eleverna vara väl förberedda på studiebesöket och de vuxna som är med på resan förberedda på att ta hand om elevernas reaktioner efteråt. Organisation och personal Organisationen bygger på frivillighet och det behöver vara med tillräckligt med personal för att möta elevernas reaktioner. Medborgarperspektiv Alla elever kan inte följa med. De elever som inte har uppehållstillstånd har ingen möjlighet att resa utomlands. Vi har elever som har flytt från liknande förhållanden för att söka trygghet i vårt land. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 Utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2014/XX Sida 2(2) Slutsats Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras. Diskussion och kunskap om främlingsfientlighet är framskrivna delar i det värdegrundsarbete som inleder Lgr 11. Det arbetet är obligatoriskt. Resan kan inte vara obligatorisk och det finns elever som inte kan följa med. Det finns också elever som har varit med om traumatiska upplevelser och sökt trygghet i vårt land. Förvaltningens förslag till beslut Avslag på motionen Bilaga/Bilagor Tjänsteutlåtande. Svar från jurist. Skickas till Utbildningsnämnden Namn Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

123 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll , UNAU 44 UN 2014/154 Obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning En motion har inkommit om att samtliga avgångsklasser i grundskolan ges möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till utbildningsnämnden i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kostnaden är svår att i förväg ange exakt då det finns både fasta kostnader såsom bussar med chaufförer och kostnader per elev och personal för mat, logi och inträden. Utifrån vad som har framkommit är ett genomsnittspris att planera efter 3500 SEK/person. Regelverk En resa som den föreslagna kan inte göras obligatorisk utan måste ske på frivillig basis. De elever som väljer att stanna hemma ska erbjudas undervisning på skolan som vanligt. Även om man följer med på resan bör man inte tvingas att följa med på studiebesöket. I övrigt är den laglig. Det finns inga krav på att ha med särskild personal, men den som gör riskbedömningen för resan bör naturligtvis fundera över hur dessa frågor ska hanteras. Däremot bör eleverna vara väl förberedda på studiebesöket och de vuxna som är med på resan förberedda på att ta hand om elevernas reaktioner efteråt. Organisation och personal Organisationen bygger på frivillighet och det behöver vara med tillräckligt med personal för att möta elevernas reaktioner. Medborgarperspektiv Alla elever kan inte följa med. De elever som inte har uppehållstillstånd har ingen möjlighet att resa utomlands. Vi har elever som har flytt från liknande förhållanden för att söka trygghet i vårt land. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(22)

124 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll , forts. UNAU 44 UN 2014/154 Slutsats Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras. Diskussion och kunskap om främlingsfientlighet är framskrivna delar i det värdegrundsarbete som inleder Lgr 11. Det arbetet är obligatoriskt. Resan kan inte vara obligatorisk och det finns elever som inte kan följa med. Det finns också elever som har varit med om traumatiska upplevelser och sökt trygghet i vårt land. Förvaltningens förslag till beslut Avslag på motionen Bilaga/Bilagor Tjänsteutlåtande. Svar från jurist. Yrkande Kent Östergren (S) Jeanette Loy (M) yrkar till bifall på förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Kent Östergren (S) Jeanette Loy (M förslag och finner att Utbildningsnämndens arbetsutskott antar detta. Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott tar del av informationen. Utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår att Utbildningsnämnden yrkar till bifall på förvaltningens förslag. Skickas till Förvaltningschefen Utbildningsnämnden Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(22)

125 Inskickad: Besvarad: Hej. Vad gäller, förutom kostnadsfri skola, vid studieresa utomlands? Hur obligatorisk kan den vara? Jag fundera över vilka krav som ställs på huvudman. Om det handlar om t.ex. förintelsen finns det krav på att ha med personal med kompetens att klara de elever som påverkas kraftigt av besöket, såsom psykolog? Juristen svarar: Hej Lars, och tack för din fråga. En resa utomlands kan inte vara obligatorisk, och de elever som väljer att stanna hemma ska erbjudas undervisning på skolan som vanligt. Det kan ju vara lämpligt att de går i en parallellklass under tiden eller att det ordnas på annat liknande sätt. Det finns inga krav på att ha med särskild personal, men den som gör riskbedömningen för resan bör naturligtvis fundera över hur dessa frågor ska hanteras. Eleverna bör ha förberett sig väl hemma, och den av eleverna som på plats väljer att inte följa med in, bör ha rätt att avstå. Lärarna och eventuella andra medföljande vuxna bör förstås också vara förberedda på att ta hand om elevernas upplevelser efteråt. Men något krav på särskilt utbildad personal finns inte. Med vänliga hälsningar Draftit Skolledning

126 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll KF 119 KA 2014/555 Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning Elving Claesson (S) har lämnat en motion med förslag att samtliga avgångsklasser i grundskolan anordnar en obligatorisk studieresa till Auschwitz för kunskapsinhämtande, samt att fullmäktige ställer ekonomiska medel till Utbildningsnämndens förfogande. Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras men det finns också exempel som ligger närmare i tid för eleverna och som de eventuellt har lättare att identifiera sig med, som exempelvis Serbien och Bosnien. Det är ett stort ekonomiskt åtagande för kommunen att initialt finansiera en resa för personal och sedan årligen finansiera en resa för avgångsklasserna på Sotenässkolan. Konsekvensbeskrivning av ärendet Om en resa likt denna genomförs krävs stor kunskap för att ta hand om de reaktioner som elever kan uttrycka efter upplevelsen. Det är kunskap som troligen ligger utanför lärarkårens vilket innebär att detta är en resa mer omfattande än vad man i första läget inser. Ekonomi Kostnaden för ca 90 personer innebär två bussar inklusive chaufförer, mat och logi, övertidsersättning för personalen, eventuella inträden. Kostnaden beräknas till ca SEK per år, en exakt kalkyl kommer om motionen bifalls. Beslutsunderlag Skolutvecklarens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll , 57 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens protokoll Yrkande Elving Claesson (S) och Annica Erlandsson (S) föreslår avslag på kommunstyrelsens förslag och yrkar bifall till motionen. Mikael Sternemar (L) och Olof Börjesson (C) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Roland Mattsson (M) Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att ärendet återremitteras till Utbildningsnämnden i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. Britt Wall (S) föreslår att ärendet återremitteras för att utreda gällande regelverk för obligatorisk resa samt utreda möjligheten att ansöka om EU-medel. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(35)

127 Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Forts. KF 119 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på om debatten ska fortsätta och finner att debatten ska fortsätta. Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) återremissyrkande mot Britt Walls (S) återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Roland Mattssons (M) återremissyrkande. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet återremitteras till Utbildningsnämnden i syfte att ta fram en ekonomisk kalkyl och undersöka om förslaget är lagligt. Skickas till Utbildningsnämnden Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(35)

128

129 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 206 KA 2017/834 Motion utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att Sotenäs kommun påbörjar en utredning, som kan vara grunden till en plan för framtidens bibliotek i Sotenäs. Sotenäs kommun har en gällande biblioteksplan som under nästa år skall omarbetas så denna motions intentioner kommer bra i tiden. En motion om att införa en "Boken kommer verksamhet" bör ingå i samma utredning. Beslutsunderlag Motion om utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Kultur- och fritidschefens tjänsteutlåtande Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(49)

130 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 98 KA 2017/834 Motion utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Beskrivning av ärendet Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att Sotenäs Kommun påbörjar en utredning, som kan vara grunden till en plan för framtidens bibliotek i Sotenäs. Sotenäs kommun har en gällande biblioteksplan som under nästa år skall omarbetas så denna motions intentioner kommer bra i tiden. En motion om att införa en "Boken kommer verksamhet" bör ingå i samma utredning. Beslutsunderlag Utdrag protokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Kultur- och fritidschefens tjänsteutlåtande Motion om utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Kultur och fritidschefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(29)

131 Utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll , UNAU 90 KA 2017/834 Motion utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Beskrivning av ärendet Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att Sotenäs Kommun påbörjar en utredning, som kan vara grunden till en plan för framtidens bibliotek i Sotenäs. Sotenäs kommun har en gällande biblioteksplan som under nästa år skall omarbetas så denna motions intentioner kommer bra i tiden. En motion om att införa en "Boken kommer verksamhet" bör ingå i samma utredning. Beslutsunderlag Kultur- och fritidschefens tjänsteutlåtande Motion om utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Skickas till Utbildningsnämnden Motionären Kultur- och fritidschefen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(17)

132 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidschef Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2017/834 Sida 1(2) Motion om utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs. Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att Sotenäs Kommun påbörjar en utredning, som kan vara grunden till en plan för framtidens bibliotek i Sotenäs. Bakgrund Sotenäs Kommun ingår i ett samarbete med 3 andra kommuner (Munkedal, Tanum, Strömstad). Samarbetet innebär att vi har en gemensam bibliotekskatalog och ett bibliotekssystem som gör att låntagarna kan låna och återlämna i vilket bibliotek som helst. Detta samarbete är en styrka då vi kan hjälpa varandra med olika kompetenser och nätverk. Kommunbiblioteket i kungshamn är ett "Meröppet" bibliotek vilket innebär att låntagarna kan komma till bilbloteket även utanför ordinarie öppettider. Filialen i Hunnebostrand har i dag ett sviktande besöksunderlag och framtiden bör ses över i en utredning. Även en motion om att införa en "Boken kommer verksamhet" bör ingå i samma utredning. Beskrivning av ärendet Sotenäs kommun har en gällande biblioteksplan som under nästa år skall omarbetas så denna motions intentioner kommer bra i tiden. Koppling till vision, programförklaring och mål Bibliotekets verksamhet uppfyller kommunfullmäktiges programförklaring om möjligheter till ett rik kultur o fritidsliv. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Motionen kommer inte att innebära några större ekonomiska konsekvenser. Organisation och personal Arbetet kan genomföras med ordinarie personal. Medborgarperspektiv En utredning om framtidens bibliotek bör omfattas av befintliga låntagare och framtida möjliga låntagare. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

133 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidschef Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2017/834 Sida 2(2) Analys Arbetet med att utreda framtidens bibliotek passar bra i tiden med att ta fram en ny biblioteksplan för åren En motion om att införa en "Boken kommer verksamhet" bör ingå i samma utredning. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen Bilaga/Bilagor Motionen Skickas till Staffan Karlander Kultur o Fritidschef Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

134

135