4 Delårsbokslut januari-september 2015 KA 2014/212 5 Information om Uppförandekod för förtroendevalda KA 2014/845

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 10 december 2015 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin OBS! Nu går vi över till DIGITALA HANDLINGAR! Alla ledamöter har fått utbildning och mottagit en läsplatta. Därför går vi över till att enbart distribuera handlingar digitalt. Du får kallelsen med handlingar via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen/anna-lena, Astrid och Lena Utdelning av Kulturpris och Idrotts- och fritidspris Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 Investeringsbudget 2016 samt flerårsplan , ekonomichef Jörgen Karlsson medverkar KA 2015/350 4 Delårsbokslut januari-september 2015 KA 2014/212 5 Information om Uppförandekod för förtroendevalda KA 2014/ Revidering av handlingsprogram för en Bad- och vattensäker kommun Revidering av Sotenäs kommuns reglemente för omställningsstöd och pension till förtroendevalda KA 2015/828 KA 2014/291 8 Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning KA 2015/762 9 Valärenden 10 Inkomna interpellationer och frågor 11 Inkomna medborgarförslag och motioner 12 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 13 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\kf\2015\ \001 KF kallelse doc Sida: 1(1)

2 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 179 KA 2015/350 Investeringsbudget 2016 samt flerårsplan Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Avskrivningarna för 2016 beräknas till 28,0 Mkr i den skattefinansierade verksamheten Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 28,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VAverksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Investeringsbudget 2016 och investeringsplan , daterad Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudget 2016 samt investeringsplan Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(24)

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 164 KA 2015/350 Investeringsbudget 2016 samt flerårsplan Bakgrund Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet. Avskrivningarna för 2016 beräknas till 28,0 Mkr i den skattefinansierade verksamheten Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 28,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VAverksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Arbetsutskottet beslutade att hålla ett extra sammanträde den 2 november, kl 08:30 för att ytterligare diskutera uppkomna frågeställningar angående investeringsbudgeten. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Investeringsbudget 2016 och investeringsplan , daterad Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudget 2016 samt investeringsplan Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(4)

4 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(1) Investeringsbudget 2016 samt flerårsplan i detalj Bakgrund Utifrån principen att varje generation själv skall bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen skall i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet Avskrivningarna för 2016 beräknas till 28,0 Mkr i den skattefinansierade verksamheten Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2015 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 28,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VA-verksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Se bilaga. Budgetberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2016 samt investeringsplan enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Investeringsbudget 2016 och investeringsplan Skickas till Kommunstyrelsen Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

5 Investeringsbudget KS Reviderad Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm 0004 Fastighetsförsäljning , , , , Markreserv / reglering 518,9 518,9 Markförsörjning mm 518, , ,8 0, , ,0 0,0 0,0 Hamnförvaltning 0010 Utbyggnad småbåtshamnar 208,5 208, , Elanläggningar, hamnar 31,4 31,4 300,0 300,0 600,0 600, Säkerhetsutrustning, hamnar 306,2 306,2 50,0 50,0 50,0 50, Förbättring småbåtshamnar/bryggor 2 644, ,6 Förbättring fiskebrygga Väjern Förbättring brygga D Hunnebo Förbättring byte av bommar, diverse 0019 bryggor 700,0 700,0 Nya pontoner Ringen 3 500, Ombyggnad fiskahallskajen 4,3 4, "Sjögången" Kungshamn 111,2 111,2 Undersökning av betong och stenkajer 700,0 700,0 500,0 500, Åtgärder betong- och stenkajer 1 423, , , ,0 Stabiliseringsåtgärder Hunnebostrand , ,0 Nytt fendersystem industrikaj Guleskär Muddring Springet 750,0 Septitankstation Bovall/tankstation 100,0 100,0 Septitankstation 500,0 500,0 300,0 300,0 Ofördelat 450,0 450,0 Grusplan för båtuppställning Malmön ca 600 kvm 150,0 150,0 Kajakbrygga, Tångens badplats 001 Hamnförvaltning 4 979,6 0, , ,0 0, , , ,0 Industriområden 0100 Intäkter i exploateringsverksamheten , , Abba, Hagaberg -295,7-295, Stabilitetsutredn. Roparebacken -402,1-402,1

6 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm 0121 Klippsjön utvidgning , , Ögården etapp 2-466,5-466, Springethamnen -51,5-51, Hogenäs hamn 0,0 01 Industriområden , , ,4 0,0 0,0 Exploateringområden m m 0200 Intäkter i exploateringsverksamheten -839,0 839, Hällebo etapp 2-528,8-528, Geoteknik gamla Hunnebo -284,4-284, Skomakarudden -120,8-120, Ödegården norra delen -327,5-327, Hällebo,utvidgning , , , Eklidsberget Bovallstrand -188,2-188, , Detaljplan Gamla Smögen -62,5-62, Udden, Hunnebostrand -224,3-224, Ringen Gata/ VA 637,3 637, Bergsäkring Udden Hunnebostarnd 143,8 143, ÅDP Smögens hamn -48,1-48,1 02 Exploateringområden m m ,3-839, , ,0 0,0 Fastighetsprojekt 0302 Externhyresfinansierade invest. 350,0 350,0 150,0 150,0 Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder 500,0 500,0 500,0 500, Arbetsmiljöåtg. / Verksamhetsanpassn 1 729, ,5 500,0 500,0 250,0 250, Miljöåtgärder off lok (MiljBförv) 496,3 496,3 500,0 500,0 500,0 500,0 0306/0369 Utbyte storköksutrustning / Anpassning 600,0 600,0 500,0 500, Proj ny förskola Väjern -451,8-451, Projektering omb Solhagen 41,4 41, , , ,0 Tillfälliga lokaler 1 000, , , , , Åtgärder enl plan för energieffektivisering 3 400, ,0 Del av 0331 Objekt 2713 Bankeberg FTX Ventialtion Del av 0331 Objekt 2112 Guleskär Utbyte olja 500,0 Ofördfelat 3 000, ,0 Objekt 2120 Kungshamns skola FTX Del av 0331 Vent 500,0

7 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm Objekt 2714 Hunneboh. Ny Del av 0331 vindsisolering Del av 0331 Objekt 2157 Åsenskolan FTX Vent 800,0 Objekt 2104 Abbagården Utbyte el till Del av 0331 bergvär. Del av 0331 Objekt 2116 Bryggan FTX Vent 500,0 Objekt 2119 Sotenäs Skolan Extra Del av 0331 pelletsanl ,0 Del av 0331 Objekt 2206 Hasselösund FS FTX Vent 500,0 Del av 0331 Objekt 2736 Depåfrd Brandst. FTX Vent 500, Enkelt avhjälpta hinder 450,0 450, Nybyggnad Solhagen , , Upprustning Smögens lotsutkik -209,3-209, Solcellsanläggn kommunkontoret -0,7-0, Omb kommunkontor (inkl IFO) 767,4 767, Ventilation Smögens skola (energieffektivisering) 1 500, , Takomläggning matsal Hunnebo skola 500,0 500,0 Tak-fasadrenovering / invändig Bankeberg Reservkraft el Bankeberg 0363 Projektering PUT-boende Parkskolan -23,6-23, Idrottshallen 114,1 114,1 Ombyggnad takbrunnar vid sedumtak, idrottshallen 50,0 50, Utomhusmiljö idrottshall , ,6 Lekplatser på skolor och förskolor 200,0 200,0 300,0 300,0 Sotenässkolan, rep ytskikt fasader 500,0 500,0 500,0 500,0 Sotenässkolan, takomläggning 500,0 500,0 Utbyte brandlarmscentral, Kvarnberget 200,0 200,0 Hunnebohemmet, byte kallelselarm 1 500, ,0 Hunnebohemmet, helrenovering storkök Hamnkontor WC-dusch, Bovallstrand. Ombyggnad duschutrymme 200,0 200,0 Fönsterrenovering Kommunhuset

8 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm Ombyggnad för PUT-boende, Parkskoland 03 Fastighetsprojekt ,9 0, , ,0 0, , , ,0 Gata, park 0405 Gatuförbättringar 600,0 600,0 300,0 300,0 300,0 300,0 Asfaltering, beläggning gator 1 000, , Förbättring landsbygdsvägar 300,0 300, Långtidsparkeringar 477,2 477, GC-väg kapellet Hovenäset 160,4 160, GC-väg Väjern.Solvik 5 426, , Smögens torg och parken 0,0 500,0 250, Bäckeviksparken -19,3-19, Strandvägen Bohus-Malmön -696,7-696, Fordon, tekniska 583,0 583, , ,0 900, , GC-väg norr om Bovallstrand 178,1 178, Inventering / Utbyte gatubelysning 62,8 62, GC-väg Kleven Smögen -918,9-918, Enkelt avhjälpta hinder (gata) -211,6-211, GC-väg norr om Hunnebostrand 157,4 157, , , Teater Stallebrottet Malmön -34,3-34,3 Gatubelysning svepbyte 300,0 300,0 300,0 300,0 Gatubelysning separera elskåp från trafo 500,0 500,0 Ny gatubelysning Smögen 500,0 Ringen, gata 750,0 750,0 Gatukostnader efter VA-sanering 1 000, ,0 Diverse parkrenoveringar 200,0 200,0 250,0 Offentlig utsmyckning/julbelysning 50,0 50,0 Anslutningsväg Kungskullen 500,0 Iordningställande av parkering Kungskullen 1 000,0 Offentlig toalett Smögenbryggans parkering Ofördelat 1 000, ,0 GC-väg Ödby-Hunnebostrand 4 000,0 04 Gata, park 6 814,8 0, , ,0 0, , , ,0 Fritids-/idrottsanläggningar 0502 Upprustn badplatser 520,1 520,1 300,0 300,0 500,0 500, Tångenparken 510,0 510,0 250,0

9 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm 0509 Upprustning, lekplatser (Bovallstrand) 398,8 398,8 200,0 200,0 Nyanläggning lekplatser 0510 (Kvarnmyrsberget) 80,5 80,5 200,0 200,0 800, Fågeltorn vid Åbyfjorden 5,1 5, Belysning motionsspår 373,1 373, Omklädningsrum Kungshamnsvallen 0,0 Förnyelse planteringar/julbel./perenn 50,0 50,0 Föreningsdrivna anläggningar 4 946,2 0, , , ,0 05 Fritidsanläggningar 6 883,8 0, , ,0 0, , ,0 700,0 Kommunledningsförvaltning 0008 Inventarier kommunkontor 192,2 192,2 200,0 200, Konstinköp 228,7 228,7 200,0 200, Inventarier Kost & Städ 272,2 272,2 200,0 200, Inventarier / Infrastruktur IT-funktionen 166,6 166,6 500,0 500,0 Oförutsett 5 748, , , ,0 002 Kommunledningsförvaltning 6 608,2 0, , ,0 0, ,0 200,0 200,0 Utbildningsförvaltningen 1012 Inventarier / Skoldatorer 590,5 590, Skolgårdar/Inventarier m.m 13,7 13,7 300,0 300, Nytt boklånesystem 0,0 10 Utbildningsförvaltningen 604,2 0,0 604,2 300,0 0,0 300,0 0,0 0,0 Omsorgsförvaltningen 1101/1110 Inventarier oms.nämnd 245,4 245,4 500,0 500,0 Digitala trygghetslarm 1105 Nytt verksamhetssystem 0, Ombyggnad Smedsgatan 0, Inventarier Arbetslivsenheten 109,2 109,2 11 Omsorgsförvaltningen 354,6 0,0 354,6 500,0 0,0 500,0 0,0 0,0 Miljö- och byggförvaltningen 0036 MBK Flygfotografering / Kartering 777,4 777, Adm program MBN 43,3 43,3 Strategiska dokument 500,0 500,0 Detaljplaner 400,0 400,0 Miljö- och byggförvaltningen 820,7 0,0 820,7 0,0 0,0 0,0 900,0 900,0

10 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm Räddningstjänst / Totalförsvar 0051 Förhöjd ledningsförmåga -105,8-105, Brandstation Khamn, Polis 765,9 765, Fordon/inventarier 524,1 524,1 660,0 50,0 Utrustning/maskiner 450,0 450,0 760,0 550, Fordonsförsäljning 49,0 49,0 12 Räddningstjänst 1 233,2 0, ,2 450,0 0,0 450, ,0 600,0 Verksamhetsfinansierade invest Förvaltningsfinansierade datasystem 0,0 1231/34Internhyrda inventarier /fordon 482,9 482, , ,0 12 Verksamhetsfinansierade 482,9 0,0 482, ,0 0, ,0 0,0 0,0 Delsumma skattefinansierad verksamhet , , , , , , , ,0 Omläggn. / Utbyggnad VA 0700 VA renovering/sanering 3 207, , , , , , Ny sjöledning vatten till Malmön 2 000, , Ny intagsledning Tåsteröd 1 500, , VA-utb Ramsvik, utgifter -85,8-85, VA-utb Ramsvik, inkomster , , VA-utb Kleven, utgifter , , VA-utb Kleven, inkomster 839,8-839, Omläggn. / Utbyggnad VA 1 126, , , ,0 0, , , ,0 AR- och vattenverk 0730 Överföringsledn Örn - Hovenäset 404,3 404, Överföringsledn Bohus-Malmön , , , , Ombyggnad Omholmen 4 320, , Ombyggnad pumpstationer 780,6 780, , , Projektering biologisk rening Dale vv -7,2-7, Avloppspumpstation Östorm 796,8 796, VA-drift IT-säkerhet 187,8 187, Åtgörder förhindra sabotage 400,0 400, Ny pumpstation Stavsäng 482,3 482,3 Dale VV, byte av renvattenpump nr 2 500,0 500,0 Dale VV, byte av styrskåp, el 700,0 700,0 VA-utbyggnad Örn/Knutsvik , , ,0

11 Budget 2015 Budgetberdeningens förslag Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn nr Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift utgift Markförsörjning mm VA-utbyggnad Orrvik/Vansvik ,0 Smögens vattentorn, renovering 400,0 400,0 Energibesparande åtgärder Dale 500,0 500,0 TS Ljungberget, renovering TS Förålarna, renovering 350,0 Dale vv, bioreaktor , ,0 Recipientdamm innan Tåsteröd 2 000,0 Överföringsledning Ödby ö - Hunnebostrand 6 000, ,0 09 AR- och vattenverk ,4 0, , , , , , ,0 Delsumma VA-verksamhet , , , , , , , ,0 Summa investeringsverksamhet , , , , , , , ,0

12 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 180 KA 2014/212 Delårsbokslut januari-september 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per 30 september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 13,3 Mkr jämfört med - 11,0 Mkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från den affärsdrivande verksamheten (VA-verksamhet) med totalt 1,7 Mkr vilket innebär att den rent skattefinansierade verksamheten uppvisar ett resultat på 11,6 Mkr vilket är 23,3 Mkr bättre än föregående år. Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på 8,5 Mkr vilket är 4,5 Mkr bättre än budget. Hela överskottet i den affärsdrivande verksamheten, 0,6 Mkr, sätts av till en resultatregleringsfond och påverkar därför inte periodens resultat. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på 1,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden och kommunstyrelsens allmänna verksamhet som redovisar underskott medan övriga nämnder och verksamheter visar överskott. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-september 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner Delårsbokslut för januari-september Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(24)

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 175 KA 2015/212 Delårsbokslut januari-september 2015 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per 30 september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 13,3 Mkr jämfört med - 11,0 Mkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från den affärsdrivande verksamheten (VA-verksamhet) med totalt 1,7 Mkr vilket innebär att den rent skattefinansierade verksamheten uppvisar ett resultat på 11,6 Mkr vilket är 23,3 Mkr bättre än föregående år. Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på 8,5 Mkr vilket är 4,5 Mkr bättre än budget. Hela överskottet i den affärsdrivande verksamheten, 0,6 Mkr, sätts av till en resultatregleringsfond och påverkar därför inte periodens resultat. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på 1,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden och kommunstyrelsens allmänna verksamhet som redovisar underskott medan övriga nämnder och verksamheter visar överskott. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-september 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(17)

14 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2015/XX Sida 1(2) Delårsbokslut januari-september 2015 Beskrivning av ärendet Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 13,3 Mkr jämfört med - 11,0 Mkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från den affärsdrivande verksamheten (VAverksamhet) med totalt 1,7 Mkr vilket innebär att den rent skattefinansierade verksamheten uppvisar ett resultat på 11,6 Mkr vilket är 23,3 Mkr bättre än föregående år Totalt för kommunen pekar helårsprognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett resultat på 8,5 Mkr vilket är 4,5 Mkr bättre än budget. Hela överskottet i den affärsdrivande verksamheten, 0,6 Mkr, sätts av till en resultatregleringsfond och påverkar därför inte periodens resultat För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett underskott på 1,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden och kommunstyrelsens allmänna verksamhet som redovisar underskott medan övriga nämnder och verksamheter visar överskott. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsbokslutet och överlämnar det till kommunfullmäktige för kännedom. Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari-september 2015 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

15 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2015/XX Sida 2(2) Maria Vikingsson Kommunchef Jörgen Karlsson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

16 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - SEPTEMBER 2015 RESULTATRÄKNING Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 130,6 141,1 Verksamhetens kostnader -447,9-451,8 Avskrivningar -31,6-30,9 Verksamhetens nettokostnader -348,9-341,6 Skatteintäkter 285,6 308,7 Kommunal utjämning och fastighetsavgift 53,6 47,2 Finansiella intäkter 2,0 2,0 Finansiella kostnader -3,4-3,0 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -11,0 13,3 Periodens resultat -11,0 13,3 Avsättning till (-) / disposition ur (+) taxeregleringsfonder -0,7-1,7 Periodens resultat, skattefinansierad verksamhet -11,7 11,6 BALANSRÄKNING Belopp i Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 740,3 717,6 Pågående ny- och ombyggnad 9,2 24,1 Maskiner och inventarier 23,6 26,0 Finansiella anläggningstillgångar 34,5 27,9 Summa anläggningstillgångar 807,7 795,6 Omsättningstillgångar Lager 7,6 7,3 Fordringar 53,4 57,1 Kassa och bank 12,3 45,2 Summa omsättningstillgångar 73,3 109,6 Summa tillgångar 881,0 905,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 451,9 465,2 därav periodens resultat -14,4 13,3 Avsättningar 23,4 23,6 Skulder Långfristiga skulder 315,1 315,1 Kortfristiga skulder 90,6 101,3 Summa skulder 405,7 416,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 881,0 905,2

17 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat uppgår till 13,3 Mkr jämfört med -11,0 Mkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från den affärsdrivande verksamheten (VA-verksamhet) med totalt 1,7 Mkr vilket innebär att den rent skattefinansierade verksamheten uppvisar ett resultat på 11,6 Mkr vilket är 23,3 Mkr bättre än föregående år. I resultatet har medräknats en beslutad återbetalning av 2004 års premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 Mkr. Dessutom ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 7,7 Mkr (f. år 2,9 Mkr). Ytterligare en anledning till det förbättrade resultatet är att kommunalskatten höjts 2015 vilket medfört ökade skatteintäkter med 9,6 Mkr för perioden. Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 141,1 Mkr vilket är en ökning med 10,5 Mkr jämfört med föregående år. Förutom de poster som nämnts ovan så har höjd VA-taxa, medfört ökade intäkter med 3,2 Mkr. Bidrag från migrationsverket har ökat intäkterna med 3,9 Mkr. Försäljning av verksamhet inom gymnasie- och vuxenutbildning, till den tidigare med Lysekil gemensamma nämnden, har upphört vilket medfört minskade intäkter med 2,2 Mkr. Verksamhetens kostnader har ökat med 3,9 Mkr. Personalkostnaderna har ökat med 10,1 Mkr, där avtalsenliga löneökningar svarar för ca 6,6 Mkr och övertagen verksamhet inom gymnasie- och vuxenutbildning samt turism för 3,6 Mkr. Pensionskostnaderna har minskat 1,2 Mkr. Köp av verksamhet har minskat 10,4 Mkr vilket även detta hör samman med den övertagna gymnasieoch vuxenutbildningsverksamheten. Nettokostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 96,0 procent, jämfört med 102,8 procent föregående år. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för det första kvartalet utgör 355,9 Mkr, en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år varav den höjda kommunalskatten svarar för 2,8 procent. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till -1,0 Mkr vilket är något bättre än föregående år. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto uppgår för perioden till 13,3 Mkr (f år -11,0 Mkr). Periodens nettoinvesteringar efter investeringsbidrag uppgår till 30,2 Mkr (f år 39,9 Mkr). Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter uppgår till 9,8 Mkr. Tre småhustomt har sålts till ett värde av 1,9 Mkr. Av periodens investeringar avser 18,1 Mkr VA-anläggningar. Likvida medel uppgick vid periodens slut till 45,2 Mkr, en ökning från årsskiftet med 32,9 Mkr. Det positiva resultatet för perioden, inkomster från fastighetsförsäljning, återbetalning från BRF Ljungberget, samt en, i jämförelse med tidigare år, låg investeringsvolym har bidragit till den förbättrade likviditeten. Kommunens egna kapital ökade 13,3 Mkr under perioden. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 51 procent. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick den 30/9 till 884 vilket är en ökning med 23 personer jämfört med den 30/ Andelen kvinnor uppgår till drygt 80 procent. Total sjukfrånvaro för årets nio första månader utgjorde 6,7 procent, vilket är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 3,2 procent jämfört med 3,7 procent 2014.

18 Helårsöversikt 2015 RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i Mkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndare -2,7-2,2-2,2-0,0 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -42,0-42,4-43,9-1,5 Teknisk verksamhet -22,1-23,4-22,1 1,3 Arbetsmarknadsenhet -5,6-6,6-6,3 0,3 Gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet -43,8-44,0-42,7 1,3 Omsorgsnämnden exklusive arbetsmarknadsenhet -209,0-214,9-217,7-2,8 Utbildningsnämnden exklusive vuxenutbildning -139,1-142,7-142,5 0,2 Byggnadsnämnden -4,7-5,1-5,1 0,0 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,5-1,4-1,2 0,2 Summa nämndsverksamhet -470,5-482,7-483,7-1,0 Exploateringsverksamhet 3,5 6,0 2,9-3,1 Vinst vid försäljning av bef. fastigheter 0,2 0,0 6,2 6,2 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott -12,9-11,7-4,4 7,2 Avgår interna kostnader 42,3 39,7 39,5-0,2 Avskrivningar -31,2-28,6-29,3-0,7 Verksamhetens nettokostnader -468,6-477,2-468,8 8,4 Skatteintäkter 378,9 411,5 411,7 0,2 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 72,1 65,6 63,4-2,2 Interna finansiella intäkter 4,1 6,5 3,5-3,0 Finansiella intäkter 2,7 2,8 2,5-0,3 Finansiella kostnader -4,6-5,2-3,8 1,4 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet -15,4 4,0 8,5 4,5 Affärsdrivande verksamhet 1,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -14,4 4,0 8,5 4,5 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 8,5 Mkr vilket är 4,5 Mkr bättre än budget. Hela överskottet i den affärsdrivande verksamheten, 0,6 Mkr, sätts av till en resultatregleringsfond och påverkar därför inte periodens resultat. I prognosen har medräknats 9,1 Mkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning samt en beslutad återbetalning av 2004 års premier från AFA Försäkring motsvarande 4,4 Mkr. För den egentliga nämndsverksamheten prognostiseras ett underskott på 1,0 Mkr. Det är omsorgsnämnden och kommunstyrelsens allmänna verksamhet som redovisar underskott medan övriga nämnder och verksamheter visar överskott. Inom den gemensamma verksamheten bedöms kommunens pensionskostnader bli 2,7 Mkr lägre än budget. Det budgeterade utrymmet för löneökningar samt projektet heltid/deltid beräknas ge ett överskott gentemot budget med 1,0 Mkr. AFA Försäkring har åter beslutat att återbetala premier vilket ger en positiv effekt på resultatet med 4,4 Mkr. Skatteintäkternas beräknas ge ett överskott gentemot budget med 0,2 Mkr. Skatteintäkterna för 2015 beräknas till 0,6 Mkr högre än budgeterat. Slutavräkningen för 2014 beräknas bli negativ och uppgå till -0,4 Mkr. Prognosen för utjämningsbidrag och fastighetsavgift visar på ett underskott med 2,2 Mkr beroende på högre avgift till kostnadsutjämningen och lägre regleringsbidrag än budgeterat. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings oktoberprognos. Interna finansiella intäkter beräknas till 3,0 Mkr lägre än budget vilket beror på lägre interna ränteintäkter från VA-verksamheten. De finansiella kostnaderna beräknas ge ett överskott med 1,4 Mkr vilket främst beror på det gynnsamma ränteläget. Verksamhetens nettokostnader, exkl. reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 2,1 procent jämfört med 2014 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag, exklusive effekten av skattehöjningen, bedöms öka med 2,5 procent 3

19 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaderna har ökat med 1,1 Mkr jämfört med föregående år. Det förklaras främst av ökade personalkostnader, dels i samband med omorganisation av nämndsekreterarna till kansliavdelningen dels på grund av att turistverksamheten numera är en del av tillväxt- och utvecklingsavdelningen, TUA, vilket inneburit högre personalkostnader samtidigt som kostnader för köp av verksamhet minskat. För helåret beräknas en negativ avvikelse mot budget om -1,5 Mkr. Det beräknade underskottet är dels en följd av att budgeterade intäkter avseende EU-bidrag för TUA inte kommer att uppnås dels en följd av kostnader i samband med rekrytering och byte av kommunchef respektive näringslivsutvecklare Arbetsmarknadsenheten Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaderna har minskat jämfört med föregående år, vilket främst beror på minskade personalkostnader i form av sjukfrånvaro där vikarier endast tillsatts till viss del. Prognosen för helåret är en positiv avvikelse med 0,3 Mkr. Gymnasie- och vuxenutbildning Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Sedan halvårsskiftet 2014 har den gemensamma nämnden med Lysekils kommun upphört. Sotenäs har att tecknat samarbetsavtal med både Lysekil och Uddevalla avseende interkommunal ersättning för gymnasieutbildning. För helåret prognostiseras ett positivt resultat om 1,3 Mkr, vilket främst beror på ej budgeterade intäkter i form av integrationsbidrag och momsersättning. Teknisk verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Teknisk avdelning har för perioden januari september ökat sina intäkter med 1 Mkr i jämförelse med föregående år då personalkostnaderna i större utsträckning fördelas ut till de olika verksamheterna genom interna ersättningar. Fastigheters intäkter är däremot 1,8 Mkr lägre än motsvarande period De minskade intäkterna är hänförliga till externa intäkter och beror främst på försäljningen av Fryshuset. Kostnaderna för perioden är lägre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna inom väghållning är cirka 1,8 Mkr lägre i år vilket till stor del är att hänföra till barmarksunderhåll /asfaltering. Fastigheters kostnader är cirka 4,7 Mkr lägre än föregående år vilket beror på lägre underhålls- och kapitalkostnader. En del av kostnaderna för planerat underhåll har i år flyttats över från drift till investeringar. Prognosen för helåret är en positiv avvikelse på 1,3 Mkr i förhållande till budget vilket främst beror på att fastigheters kostnader är lägre än budgeterat. VA-verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Periodens resultat Intäkterna har ökat från föregående år eftersom taxan har höjts. Kostnaderna ligger högre än motsvarande period året innan men ser för helåret ut att bli lägre än budgeterat. Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är högre jämfört med 2014 och det beror främst på att årets interkommunala ersättningar för höstterminen 4

20 har fakturerats under september, vilket inte var fallet föregående år. Intäktsökningen beror vidare på statsbidrag för matematiksatsning i grundskolan samt ersättningar för nyanlända. Kostnaderna mellan åren har ökat med 1,7 Mkr vilket beror på högre kostnader för IT samt sluträkning för 2014 års skolskjutstrafik. Personalkostnaderna däremot har minskat med 1,1 procent och det beror på en rektorstjänst mindre under hösten samt stängning av en avdelning på förskolan i Kungshamn. Prognosen för helåret efter nio månader kan innebära ett positivt resultat på 185 tkr. Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaden för perioden januari september 2015 har ökat med 4,4 Mkr (2,7 procent) jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 5,4 procent och ökningen finns inom särskilda boenden. En ny avdelning på Kvarnberget startade upp i slutet av mars föregående år och en utökning på Bankeberg innevarande år påverkar utfallet. Övriga verksamhetskostnader har ökat med 0,6 Mkr eller 1,0 procent. Intäkterna har ökat med 3,6 Mkr (9,8 procent) vilket framförallt beror på bidrag från Migrationsverket för utökat antal platser för ensamkommande barn/asyl, erhållna ersättningar för personlig assistans samt statsbidrag inom äldreomsorgen. Prognosen för omsorgsnämnden pekar på ett underskott på 2,8 Mkr. Underskottet beror på ökade kostnader inom Individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen samt hemtjänsten. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Brist på byggnadsingenjörer och planhandläggare har inneburit lägre intäkter samt personalkostnader. Övriga kostnader har hittills varit höga. En övergång till digital hantering av bygglovsansökningar har initialt inneburit högre kostnader men förväntas i framtiden innebära en effektivare hantering och minskade kostnader. För helåret beräknas de negativa avvikelserna för intäkter och övriga kostnader att uppvägas av den positiva avvikelsen för personalkostnader. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut Bokslut Prognos Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Varav Sotenäs andel 200 Prognosen för helåret 2015 uppskattas till cirka 0,8 Mkr för hela verksamheten vilket för Sotenäs del innebär ett överskott på 0,2 Mkr. Intäkterna följer i stort sett budget. Kostnaderna, som till 85 procent utgörs av personalkostnader, bedöms under 2015 dock bli betydligt lägre än budgeterat på grund av: - Personalomsättning och svårigheter att nyrekrytera ger under året ett underskott motsvarande 1,1 tjänst. Under 2016 planeras personalstyrkan uppgå till motsvarande lika som innan sammanslagningen. Verksamheten bedöms bli effektivare och insparad tid avses användas för införande av miljöledningssystem, utökad tillsyn och förebyggande arbete samt förbättrad service. - Då personal har lokaliserats till Sotenäs har lokalkostnaderna i Munkedal och Lysekil minskat. I samband med återrekrytering uppstår dock motsvarande behov i kommunhuset i Kungshamn under Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1409 Bokslut 1509 Prognos 2015 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För helåret beräknas ett resultat i nivå med budget för samtliga verksamheter. 5

21 Fastställd av kommunfullmäktige , 128 Dnr KA 2014/845 Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor har rätt att uttrycka sin vilja, plädera för de idéer de tror på och agera för att främja sina intressen. Jämlikheten innebär att alla människor är lika mycket värda, att alla medborgare har samma rätt att delta i sitts lands styrelse och att alla som deltar ska behandlas lika. Ingen är i grunden förmer än någon annan. Vid omröstning väger allas röster lika tungt. Demokratin är ett beslutssystem som går ut på att lösa konflikter på fredlig väg. Politik handlar emellertid i praktiken sällan om harmoniskt samförstånd. Olika intressen och uppfattningar ställs mot varandra. De som förordar olika ståndpunkter konkurrerar om att vinna flertalets stöd inför en kommande omröstning. När tidpunkten för beslut närmar sig krävs att de olika parterna antingen kan kompromissa sig fram till en överenskommelse eller att en omröstning äger rum. Det är viktigt att denna process sker på ett korrekt och respektfull sätt. Det samma gäller också efter det att ett beslut är taget. De som blir nedröstade behöver uppträda som goda förlorare, och de som hamnat i majoritet behöver bemöta minoriteten med respekt. Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar blivit hårdare och det blivit tuffare att verka som förtroendevald. Därför har Sveriges kommuner och landsting tagit fram en uppförandekod för förtroendevalda. Syftet med uppförandekoden är att formulera ett underlag för etiska regler för förtroendevalda på lokal och regional nivå. Avsikten är att skapa och vidmakthålla ett gott klimat i politiken. Uppförandekoden ger de förtroendevalda utgångspunkter för hur de kan uppträda på ett bra sätt mot varandra och därmed visa sin respekt för alla människors lika värde. Uppförandekoden handlar inte om att alla ska gilla varandra eller de åsikter och förslag som finns. Den handlar inte heller om att ställa krav på att förtroendevalda ska vara ofelbara, uppförandekoden ska ge stöd till ett eftertänksamt handlande. Krav på förtroendevalda Den uppförandekod som presenteras här gäller de förtroendevaldas uppträdande inom det politiska livet och utgör alltså inte rättesnören för deras privatliv. Det är dock viktigt att inse att det inte finns några vattentäta skott mellan etiken i offentligheten och i privatlivet för en förtroendevald. Den som förbinder sig att följa vissa etiska regler i sitt politiska engagemang men visar sig tillämpa en helt annan moral som privatperson förlorar sin trovärdighet. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

22 Fastställd av kommunfullmäktige , 128 Dnr KA 2014/845 Hur höga krav som det är rimligt att ställa i detta sammanhang kan naturligtvis diskuteras. Men den som tar på sig ett politiskt förtroendeuppdrag får oundvikligen högre krav på sin moral än människor i allmänhet, det är en förutsättning för att allmänhetens tilltro till demokratin och samhällets institutioner ska bevaras och garanteras. Ledamöterna ska ha en vårdad klädsel vid kommunfullmäktiges sammanträden. Uppförandekoden Att följa lagar, regler och beslut Det är viktigt att förtroendevalda följer lagar, regler och fattade beslut. De som innehar förtroendeuppdrag ska inte heller delta i olagliga aktiviteter för att påverka politiska beslut. Förtroendevalda fattar beslut som på olika sätt och nivåer lägger ramarna för medborgarnas möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. För att besluten ska uppfattas som legitima och för att medborgarna ska känna förtroende för sina företrädare, gäller att de förtroendevalda själva följer fattade beslut och underordnar sig gällande lagar och regler. De förtroendevalda som är motståndare till ett förslag, men vid omröstningen hamnar i minoritet, är lika bundna till att följa beslutet som de som röstar för förslaget. Ingenting hindrar däremot att de fortsätter bilda opinion mot beslutet och lägger förslag om att det ska ändras. Att kunna demokratins procedurregler och att följa dem mötesteknik Det är viktigt att förtroendevalda kan och tillämpar mötesteknik. För att demokratins processer ska fungera och övergrepp och maktmissbruk undvikas, bör alla förtroendevalda lära sig de procedurregler för debatt, diskussion och beslutsfattande som mötestekniken omfattar. Kunskap i mötesteknik är i sig lika med makt. Mötesteknik finns för att alla ska få likvärdiga möjligheter att komma till tals och ge sina uppfattningar till känna. De finns för att beslut ska ske på ett öppet, tydligt och schysst sätt. God kunskap i mötesteknik kan också missbrukas. Om få behärskar konsten medan flertalet är okunniga kan mötestekniken användas för att manipulera fram vissa beslut. Procedurregler behöver hållas levande för att fylla sin roll. Det är därför viktigt att reflektera över hur olika procedurregler fungerar och vid behov omforma dem. Förtroendevalda som anser att det finns regler som skadar eller hindrar ett demokratiskt arbetssätt bör ta upp reglerna till diskussion och föreslå förändringar. Att visa respekt och ta varandra på allvar Det är viktigt att förtroendevalda har respekt för varandras villkor och underlättar varandras deltagande. Den som har tagit på sig ett politiskt förtroendeuppdrag ska vara mån om att delta i de möten som uppdraget omfattar och komma förberedd till dessa. Alla har dock inte samma förutsättningar för sitt engagemang som förtroendevald, på grund av till exempel barn, arbetstider, utbildningsnivå eller funktionshinder. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

23 Fastställd av kommunfullmäktige , 128 Dnr KA 2014/845 Politiskt engagemang bygger på både förnuft och känslor. Förtroendevalda måste få ge uttryck för sina åsikter med både sakargument och ideologiska viljeyttringar för att politiken ska bli tydlig och begriplig. Det är viktigt att hålla en god ton i den politiska debatten. Detta innebär till exempel att förtroendevalda i fullmäktigedebatter bör tilltala varandra med både för- och efternamn eftersom fullmäktige är en offentlig arena. Åhörarna kan inte förväntas känna ledamöterna vid namn. I andra sammanhang behöver det inte vara riktigt så formellt, men tilltalet får aldrig bli för familjärt och aldrig nedlåtande eller respektlöst. Det är viktigt för politikens anseende att förtroendevalda tar varandras engagemang på allvar. Den som går in för att misstänkliggöra sin motståndare riskerar att ska respekten för alla förtroendevalda och för hela den demokratiska processen. En god princip är att bekräfta andra förtroendevalda som gör något bra, oberoende politisk uppfattning i sak. Ett erkännande eller uppskattande omdöme till någon som utmärkt sig positivt, ger erkännande även till den som berömmer. Ta ansvar för att vara en demokrat i praktiken. Mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt överallt så även i politiken. Förtroendevalda förväntas vara förebilder för hur man uppträder i ett demokratiskt samhälle. Att verka öppet, ärligt och tydligt Förtroendevalda måste anstränga sig för att göra politiken känd och begriplig för människor. Stort värde behöver läggas vid att spela med öppna kort i beslutsprocesser så att motiven för beslut framträder tydligt. Beslut som innebär avsteg från tidigare gjorda utfästelser behöver innehålla förklaringar till varför avsteg görs. Redogör för underlag, olika uppfattningar, beslut och deras bevekelsegrunder. Var mån om att inte jobba efter dolda agendor eller att mörka fakta eller argument. Såväl förtroendevalda som medborgare är i dagens samhälle både kunniga och upplysta. Ökad kunskap innebär emellertid inte automatisk ökad klarhet. Den kan också leda till insikter om att det finns flera likvärdiga slutsatser att dra och att inget beslut får enbart positiva effekter. Detta understryker betydelsen av att beslutsprocesser är öppna, att tydliga regler för beslutsprocedurerna följs och att det verkligen avsätts tid till utredning, diskussion, opinionsbildning och information om vad som står på den politiska dagordningen och vilken kunskap och vilka argument som finns för olika alternativ. Medborgarnas tilltro till politiska beslut påverkas inte bara av beslutens innehåll, utan även av om de känner tilltro till de procedurer som använts för att uppnå beslutet. En god demokratisk process kräver tid, och därför krävs planering. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

24 Fastställd av kommunfullmäktige , 128 Dnr KA 2014/845 Intressekonflikter mellan roller Det är inte rimligt att hävda att varje enskild politiker ska representera alla medborgare och värna allas intressen. Förtroendevalda har flera roller och flera intressen att ta hänsyn till. De ska företräda medborgarna i allmänhet kommunen intressegrupper som det egna partiet värnar om sin egen partiorganisation Det är tillsammans och inte var för sig som förtroendevalda representerar alla medborgare. Det är legitimt att en enskild politiker koncentrerar sina krafter till att företräda vissa gruppers intressen, men det bör ske öppet. De intressen som följer med förtroendevaldas olika roller kan ibland komma i direkt konflikt med varandra. Denna typ av konflikter är oundvikliga och varken kan eller bör döljas om förtroendet för politiken ska upprätthållas. Förtroendevalda måste vara medvetna om detta och hur det påverkar deras handlande i enskilda fall. Ibland leder rollkonflikterna till etiska dilemman intressena är inte kombinerbara utan val av handlingsalternativ innebär att någon måste svikas, ett löfte måste brytas för att hålla ett annat och så vidare. Då måste förtroendevalda våga välja och vara beredda att stå för sina val och ta dess konsekvenser när kritiken kommer. Att i övrigt bruka förtroendet med gott omdöme Förtroendevalda få aldrig låta sitt egenintresse gå före allmänintresset och aldrig utnyttja sin ställning för egna materiella eller ekonomiska fördelar. Förtroendevalda får heller aldrig delta i beredningar eller beslut i ärenden som berör dem själva eller någon som de har en personlig relation till. Regler om sådant jäv finns i kommunallagen och förvaltningslagen och dessa ska förtroendevalda känna till. Förtroendevalda har till uppgift att förvalta samhällets tillgångar och anvisa medel på ett noggrant och ansvarsfullt sätt. I det ingår att förtroendevalda är noggranna med att aldrig överutnyttja förmåner av ekonomisk eller annan karaktär som är knutna till uppdraget. Förtroendevalda ska hantera icke allmänna handlingar med respekt och ansvar. Representation måste ske med eftertanke och användandet av alkohol ska vara genomtänkt i sådana sammanhang. Varje kommun har lokala regler för representation som de förtroendevalda ska följa. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

25 Fastställd av kommunfullmäktige , 128 Dnr KA 2014/845 Uppförandekodens bärare och väktare Ansvaret för kulturen i det politiska arbetet åligger kommunfullmäktiges presidium. Till sin hjälp har presidiet i första hand gruppledarna i de olika partierna. Uppförandekoden ska vara ett levande dokument som diskuteras i partigrupperna. Målet är att varje förtroendevald ska känna ett ansvar för att kritiskt granska den kod som gäller och medverka till att förbättra den. Ansvaret för att spelreglerna fungerar delas av alla förtroendevalda. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

26 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 167 KA 2015/828 Revidering av handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun" Sammanfattning Kommunen har sedan 2008 arbetat med säkerhets och trygghetsfrågor som ett prioriterat område. En arbetsgrupp har samordnat arbetet med frågorna. Ett område arbetsgruppen ansåg vara viktigt att arbeta med och utveckla var vattensäkerhetsfrågorna. Svenska livräddningssällskapet (SLS) erbjuder hjälp till kommunerna genom att ge råd om effektiva insatser och har tagit fram sex kriterier som innebär en ökad vattenkunskap och därmed ökad vattensäkerhet. SLS kallar detta arbete för "En vattensäker kommun". Genom att uppfylla de sex kriterierna kan kommuner ansöka om att bli utnämnd som "En vattensäker kommun" ansökte och utsågs Sotenäs kommun till en Vattensäker kommun av Svenska Livräddningssällskapet, den första i Sverige. Ett handlingsprogram togs fram vilket fungerat som stöd i arbete med vattensäkerhetsfrågorna i kommunen. Handlingsprogrammet skall revideras vid behov eller vid varje ny mandatperiod. Beslutsunderlag Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Handlingsprogram "En bad- och vattensäker kommun" rev Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun" för mandatperioden Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(24)

27 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 166 KA 2015/828 Revidering av handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun" Sammanfattning Kommunen har sedan 2008 arbetat med säkerhets och trygghetsfrågor som ett prioriterat område. En arbetsgrupp har samordnat arbetet med frågorna. Ett område arbetsgruppen ansåg vara viktigt att arbeta med och utveckla var vattensäkerhetsfrågorna. Svenska livräddningssällskapet (SLS) erbjuder hjälp till kommunerna genom att ge råd om effektiva insatser och har tagit fram sex kriterier som innebär en ökad vattenkunskap och därmed ökad vattensäkerhet. SLS kallar detta arbete för "En vattensäker kommun". Genom att uppfylla de sex kriterierna kan kommuner ansöka om att bli utnämnd som "En vattensäker kommun" ansökte och utsågs Sotenäs kommun till en Vattensäker kommun av Svenska Livräddningssällskapet, den första i Sverige. Ett handlingsprogram togs fram vilket fungerat som stöd i arbete med vattensäkerhetsfrågorna i kommunen. Handlingsprogrammet skall revideras vid behov eller vid varje ny mandatperiod. Beslutsunderlag Folkhälsosamordnarens tjänsteutlåtande Handlingsprogram "En bad- och vattensäker kommun" rev Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderat handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun". Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(17)

28 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 1(2) Revidering av handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun" Bakgrund Kommunen har sedan 2008 arbetat med säkerhets och trygghetsfrågor som ett prioriterat område. En arbetsgrupp har samordnat arbetet med frågorna. Ett område arbetsgruppen ansåg vara viktigt att arbeta med och utveckla var vattensäkerhetsfrågorna. Svenska livräddningssällskapet (SLS) erbjuder hjälp till kommunerna genom att ge råd om effektiva insatser och har tagit fram sex kriterier som innebär en ökad vattenkunskap och därmed ökad vattensäkerhet. SLS kallar detta arbete för "En vattensäker kommun". Genom att uppfylla de sex kriterierna kan kommuner ansöka om att bli utnämnd som "En vattensäker kommun" ansökte och utsågs Sotenäs kommun till en Vattensäker kommun av Svenska Livräddningssällskapet, den första i Sverige. Ett handlingsprogram togs fram vilket fungerat som stöd i arbete med vattensäkerhetsfrågorna i kommunen. Handlingsprogrammet skall revideras vid behov eller vid varje ny mandatperiod. Beskrivning av ärendet Arbetsgruppen för säkerhet och trygghet har reviderat nu gällande handlingsprogram och gjort vissa justeringar och uppdateringar av insatser samt data. Koppling till vision, programförklaring och mål I Sotenäs inriktningsmål finns ett rikt fritids och kulturliv samt en attraktiv besökskommun angivna som viktiga områden att arbeta med. I folkhälsoplanen är området "En trygg säker och tillgänglig kommun" ett prioriterat område där ett flertal insatser årligen genomförs. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ingen påverkan Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

29 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2015/XX Sida 2(2) Regelverk Ingen påverkan Medborgarperspektiv Genom ett systematiskt arbete enligt SLS kriterier för "En vattensäker kommun" säkerställs kvalitén på det förebyggande vattensäkerhetsarbetet i kommunen och tryggheten ökar för den åretruntboende Sotenäsbon. Vidare bedöms Sotenäs kommuns attraktivitet som turistkommun kunna öka då kommunen på ett tydligt sätt kan visa på att frågorna är prioriterade och att ett systematiskt säkerhetsarbete finns. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderat handlingsprogram för en "Bad- och vattensäker kommun". Bilaga/Bilagor Handlingsprogram "En bad- och vattensäker kommun" rev Skickas till Kommunchef Förvaltningschefer Datum Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

30 Datum: En bad- och vattensäker kommun Sotenäs kommuns handlingsprogram för en bad- och vattensäker kommun inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. OBS! Förändrade skrivningar och ev tillägg med rött, understruket Antagen i Kommunstyrelsen den 10 april 2013 Reviderat 2015-XX-XX Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 1

31 Datum: Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sotenäs kommuns styrdokument för arbete med vattensäkerhet Bakgrund Sex kriterier för en Vattensäker kommun enligt SLS Struktur och mål för arbetet Mål med arbetet Arbetsområden Information och utbildning Simkunnighet Hamnar och badplatser Tillsyn och rutiner Förbättringsområden Uppföljning och återkoppling... 6 Bilaga 1: Statistik... 8 Simkunnighet åk 5/6 Sotenäs kommun... 8 Drunkningar i Sverige Typ av drunkningsolycka 2013 och Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 2

32 Datum: Sotenäs kommuns styrdokument för arbete med vattensäkerhet 1. Bakgrund Sotenäs geografiska läge vid havet skapar förutsättningar för både arbete och ett rikt fritids- och friluftsliv. Närheten till vatten kan dock vara farligt och orsaka tillbud och olycksfall. Arbete med vattensäkerhetsfrågor skall därför vara en prioriterad fråga för Sotenäs kommun. I Sverige omkommer ungefär lika många människor per år genom drunkning som genom brand. Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn efter trafikolyckor och självtillfogad skada. Sotenäs kommun, som kustkommun och ett populärt turistmål, har många badplatser och hamnar som besöks flitigt under sommarmånaderna varför riskerna för drunkningstillbud är stora. Enligt lagen om skydd mot olyckor har alla Sveriges kommuner ett ansvar för att försöka att förhindra vattenolyckor genom förebyggande arbete. Svenska livräddningssällskapet (SLS) vill hjälpa kommunerna att öka vattensäkerheten genom att ge råd om effektiva insatser. Som ett led i detta arbete har SLS tagit fram sex kriterier eller delmoment som var för sig och tillsammans kommer att innebära en ökad vattenkunskap och därmed en ökad vattensäkerhet. 2. Sex kriterier för en Vattensäker kommun enligt SLS 1. Kommunen skall i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap 1 LSO. En plan skall tas fram hur målen uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker skall bedrivas. 2. Skolan skall tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: Alla elever i slutet av årskurs 6 ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven ska även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 3

33 Datum: Alla elever i slutet av årskurs 9 ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven ska även kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. 3. Kommunen skall ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. 4. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen skall ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen skall vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. 5. Kommunen skall aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt, informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta, säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. 6. I kommunen skall finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. 3. Struktur och mål för arbetet 3.1 Mål med arbetet Människor ska kunna vistas i och kring vattnet utan att riskera att skadas eller omkomma genom drunkning. 3.2 Arbetsområden Förebyggande insatser har avgörande betydelse för att skapa hög säkerhet och undvika tillbud och dödsfall vid och i vatten. God kunskap, lättillgänglig information, tillgång till lämplig utrustning på allmänna plaster samt regelbunden tillsyn och kontroll är exempel på förebyggande åtgärder vilka alla skall utvecklas och erbjudas i Sotenäs. Räddningstjänsten har resurser för att undsätta människor som hamnar i nödsituationer. Primärt bör dock åtgärder vidtas för att se till att människor inte hamnar i nödlägen. Skulle detta ändå inträffa så har de människor som befinner sig i närheten och kan göra en omedelbar insats störst chans att rädda den nödställde. 3.3 Information och utbildning Genom information, rådgivning och utbildning kan kommunen underlätta för medborgarna att skydda sig mot olyckor vid och i vatten. Via kommunens hemsida, broschyrer och konkreta utbildningsinsatser skall kommunens invånare regelbundet erbjudas aktuell information och kunskap inom området. Information skall vara Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 4

34 Datum: säsongsanpassad och förberedd så att den kan lämnas när det blir aktuellt, t ex vid isläggning. Informations- och utbildningsresurser ska i första hand läggas på simundervisning, livräddning samt hjärt- och lungräddning. Information om säkerhet vid vatten och livräddningsutrustning ska finnas på alla kommunala badplatser. 3.4 Simkunnighet Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under och därefter åter ta sig till ytan och kunna simma 200 m på djupt vatten varav 50 m ryggsim (Svenska Livräddningssällskapet). I grundskolan är simning och lekar i vatten en del av undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Att kunna simma är viktigt för att kunna utnyttja hav och sjö samt för att förhindra olyckor. När eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. Undervisningen börjar redan i årskurs 1-3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att leka i vatten och göra övningar. De ska träna på att balansera och flyta, samt att simma i mag-och ryggläge. I årskurserna 4 6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Inom årskursintervallerna kan skolan välja när undervisningen ska ske. För att få godkänt betyg i årskurs sex, alltså minst betyget E, ska en elev: kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Handlingsplan för elever med bristande simkunskaper ska tas fram omgående. Alla 6 åringar ska erbjudas kostnadsfri simundervisning på Tumlaren. För de grupper av kommuninvånare som av olika anledningar inte har eller haft möjlighet att delta i grundskolans simundervisning ska särskilda åtgärder erbjudas. Utöver det erbjuder Tumlaren Bad & Rehabilitering simundervisning för personer i samtliga åldrar såväl i grupp som genom skräddarsydda privatlektioner. 3.5 Hamnar och badplatser För att undvika olyckor och underlätta räddning vid olyckstillbud måste platser där många människor vistas invid vatten anpassas så att riskerna för allvarliga olyckor minimeras. Sotenäs kommun har som ägare till större delen av badplatserna och hamnarna inom kommunens geografiska område ett särskilt stort ansvar för att sköta säkerhetsarbetet på ett föredömligt sätt. Fastställda dokumenterade rutiner ska finnas för hur säkerheten skall upprätthållas över tiden. De speciella risker som uppstår då vattnet Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 5

35 Datum: fryser till is ska också beaktas. Badplatser, gästhamnar, kajer skall ha en säkerhetsnivå som minst motsvarar MSB;s allmänna råd om vattensäkerhet. (SRVFS 2007:5). Bryggor och informationsskyltar ska kontrolleras och underhållspersonal ska ha utbildning och tillgång till lämplig utrustning. Säkerhetsdepåer med vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar ska finns tillgängliga i alla kommundelar och hållas uppdaterade. Räddningstjänsten ska var rådgivare till ägare och innehavare av platser där åtgärder behöver vidtas för att minska risken för drunkning och stödja ett aktivt arbete med vattensäkerhetsfrågor. 3.6 Tillsyn och rutiner Genom tillsyn av hamnar och badplatser har Sotenäs kommun ett övergripande ansvar för säkerheten i och omkring vatten. Kommunen är också ansvarig för tillsyn av efterlevnaden av Lagen om skydd mot olyckor och de föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag. Dokument om rutiner vid risk för olyckor som kan inträffa i och omkring vatten ska finnas upprättade. Risker och fel ska åtgärdas inom rimlig tid för att undvika olyckor och dödsfall i och omkring vatten. Undervattensinspektion vid badplatser ska utföras regelbundet varje år av räddningstjänsten inför sommarsäsong i syfte att förebygga skador vid bad och dyk. 4. Förbättringsområden Svarta klipphällar är ett problem som kan utgöra en fara för allmänheten. Det är därför viktigt att nå ut med information till alla som vistas i kommunen. På Sotenäs kommuns hemsida ska finnas information om vad som är bra att tänka på när man vistas i eller omkring vatten. Risken är dock att den informationen inte når ut till sommargäster, vilka utgör en stor majoritet av befolkningen under sommarmånaderna. Kommunen ska arbeta för att nå ut till dessa på annat sätt exempelvis i broschyrer om vattensäkerhet samt genom information på badplatser och vid kommunens flytvästdepåer. 5. Uppföljning och återkoppling Sotenäs kommuns arbete och åtgärder inom vattensäkerhet ska följas upp årligen och rapporteras i ordinarie verksamhetsuppföljning. Ansvarig: Förvaltningschefer Regelbunden uppföljning och dokumentation av simkunnigheten bland elever i åk 6 enligt läroplanen ska ske varje år av utbildningsförvaltningen. Ansvarig: Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 6

36 Datum: Olycksförloppsundersökningar som genomförs kring drunkningstillbud utförs av räddningstjänsten. Ansvarig: Räddningschef Revidering av dokument Detta dokument ska revideras vid behov på initiativ av arbetsgruppen för säker och trygg kommun. Fullständig uppdatering sker inför varje ny mandatperiod. (1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

37 Datum: Bilaga 1: Statistik Simkunnighet åk 5/6 1 Sotenäs kommun Andel simkunniga i åk 5/ Källa: Utbildningsförvaltningen Sotenäs kommun Drunkningar i Sverige Antal drunknade Sverige 1 År gäller andelen simkunniga åk 5. År 2014 avser simkunnigheten åk 6. Simkunnighet följs upp i ämnet idrott och hälsa. Skolverkets uppföljning gällde tidigare för årskurs 5, men eftersom kunskapskraven för simkunnighet har flyttats till årskurs 6 i och med de nya kursplanerna 2011,så avser uppföljningen 2014 årskurs 6. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 8

38 Datum: Typ av drunkningsolycka 2013 och 2014 Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

39 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 169 KA 2014/291 Revidering av Sotenäs kommuns reglemente för omställningsstöd och pension till förtroendevalda Kommunfullmäktige beslutade att anta, på rekommendation av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), "Arvodesreglemente Bilaga 3 A - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL". OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser och innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen ska vara utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. Men då de förtroendevalda inte är anställda kan de inte omfattas av samma avtal som gäller för anställda utan kommunen måste anta separata pensionsbestämmelser. En ambition från SKL är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om den förtroendevalda har uppdrag hos kommun eller landsting/region. Sedan SKL förslag kom har en administrativt enklare lösning för att hantera ålderspensionsavsättningarna i OPF-KL kommit till stånd. När SKL lade fram sitt ursprungliga förslag fanns ingen färdig försäkringslösning för att hantera ålderspensionspremierna och enligt SKLs förslag skulle ålderspensionen tas upp som en pensionsbehållning (skuld) i kommunens balansräkning. Sotenäs kommun har sedan tidigare valt att försäkra pensionsåtagandena för de anställda och vill hantera de förtroendevaldas pensioner på samma sätt. Det skulle innebära en enklare hantering och den förtroendevalda kan själva styra över sin pension. Beslutsunderlag Personalsekreterarens tjänsteutlåtande Bilaga 1 - Reviderade punkter i OPF-KL - Pensionsbestämmelser Bilaga 2 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL Bilaga 3 - Utfästelser om Trygg PolitikerPension Bilaga 4 - Kompensation till förtroendevald för förlorad pensionsförmån Bilaga 5 - Arbetsgivarnytt nr 28/12 Bilaga 6 Arvodesreglemente, för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Kommunstyrelsens personalutskotts protokoll Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(24)

40 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 169 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunens ombud att vid de kommunala bolagens bolagsstämma lämna ägardirektiv att kommunens bolag skall tillämpa motsvarande reglemente för sina förtroendevalda. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till reglemente för omställningsstöd och till förtroendevalda (OPF-KL), Kompensation till förtroendevald för förlorad pensionsförmån, Utfästelse av Trygg Politiker Pension samt att även de förtroendevalda på sikt ska kunna växla arvode till pension. Kommunfullmäktige beslutar att det nya reglementet ska tillämpas fr.o.m. valet Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunens ombud att vid de kommunala bolagens bolagsstämma lämna ägardirektiv att kommunens bolag skall tillämpa motsvarande reglemente för sina förtroendevalda. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(24)

41

42

43

44

45

46 Bilaga 1 Reviderade punkter i OPF-KL - Pensionsbestämmelser I 1 Tillämpningsområde m.m. kompletteras med följande Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som har uppnått den i 32 a LAS angiven ålder. I 5 Pensionsavgifter ändras minsta pensionsavgift Nivån för lägsta pensionsavgift i sjätte stycket, 5 pensionsavgifter i Pensionsbestämmelser OPF-KL höjs till 3,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Pensionsavgifter understigande 3,5 procent av samma års inkomstbasbelopp betalas ut direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Detta innebär att gränsen för att få den intjänade pensionen utbetald direkt som ett arvode höjs från 871 kr till 2033 kr enligt 2015 år IBB. 6 Ändras till 6 TRYGGANDE AV PENSIONSAVGIFT Pensionsavgiften tryggas genom en försäkrad direktpension och avgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 maj följande år till en försäkring i enlighet med kommunens utfästelse för Trygg Politikerpension. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Detta är en anpassning för att kunna försäkringstrygga. I 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ändras till Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. 11 Efterlevandeskydd ÄNDRAS OCH ANPASSAS TILL FÖRSÄKRINGSLÖSNING MED FÖLJANDE TEXT. 11 Återbetalningsskydd Försäkringen omfattar ålderspension med återbetalningsskydd. Förmånstagare skall i första hand vara den förtroendevaldes maka/make/registrerade partner/sambo och i andra hand förtroendevaldes barn. Den förtroendevalde kan när som helst välja att ta bort återbetalningsskyddet. Den förtroendevalde kan lägga till återbetalningsskydd enligt försäkringsgivarens vid varje tidpunkt gällande försäkringsvillkor. Förtroendevald kan själv välja förmånstagare för återbetalningsskyddet. Förordnande av förmånstagare samt ändring av Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

47 Bilaga 1 förmånstagarförordnande sker genom skriftligt meddelande till Försäkringsgivaren på blankett som anvisats av Försäkringsgivaren. Reviderade punkt i Arvodesreglementet för arvoden och ersättningar till förtroendevalda I 12 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Andra meningen ändras till Med förlorad arbetsförtjänst avses kontantlön, semesteroch andra anställningsförmåner. Det innebär att ordet pensionsförmåner tas bort. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

48 Bilaga 2 Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidsbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning tillämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

49 Bilaga 2 Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. Nytt ställningstagande får sålunda tas varje gång av pensionsmyndigheten. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två skiljande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

50 Bilaga 2 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan - om särskilda skäl föreligger - besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

51 Bilaga 2 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som har uppnått den i 32 a LAS angiven ålder. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4-9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

52 Bilaga 2 För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 3,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

53 Bilaga 2 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften tryggas genom en försäkrad direktpension och avgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en försäkring i enlighet med kommunens riktlinjer för Trygg Politikerpension. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att får hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

54 Bilaga 2 Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar l. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Försäkringen omfattar ålderspension med återbetalningsskydd. Förmånstagare skall i första hand vara den förtroendevaldes maka/make/registrerade partner/sambo och i andra hand förtroendevaldes barn. Den förtroendevalde kan när som helst välja att ta bort återbetalningsskyddet. Den förtroendevalde kan lägga till återbetalningsskydd enligt försäkringsgivarens vid varje tidpunkt gällande försäkringsvillkor. Förtroendevald kan själv välja förmånstagare för återbetalningsskyddet. Förordnande av förmånstagare samt ändring av förmånstagarförordnande sker genom skriftligt meddelande till Försäkringsgivaren på blankett som anvisats av Försäkringsgivaren. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

55 Bilaga 2 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

56 Bilaga 2 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl.a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Innehållet är bl.a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

57 Bilaga 2 Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

58 Bilaga 2 Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

59 Bilaga 2 Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

60 Bilaga 2 Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

61 Bilaga 2 familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

62 Bilaga 2 Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning). Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Efterlevandeskyddet är obligatoriskt, d v s det finns inte någon möjlighet att välja bort det. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

63 Bilaga 2 Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

64 Bilaga 2 Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 Bilaga 2 Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

66 UTFÄSTELSE OM TRYGG POLITIKERPENSION FÖR TRYGGANDE AV PENSION TILL FÖRTROENDEVALDA ENLIGT (OPF-KL)