Kommunfullmäktiges antagna BUDGET 2018 samt flerårsplan

Transkript

1 Kommunfullmäktiges antagna BUDGET 2018 samt flerårsplan Innehåll: Nämnd- och förvaltningsorganisation 2 Vision och mål 3 God ekonomisk hushållning 4 Omvärldsbeskrivning 5 Personal 7 Ekonomisk utveckling 8 Kommunala jämförelser 9 Budgetförutsättningar Budget Nämndredovisning 23 Kommunfullmäktige, partistöd, revision, valnämnd och överförmyndare 23 Kommunstyrelsen 25 Allmän verksamhet 25 Teknisk verksamhet 26 Arbetsmarknadsenhet 28 Omsorgsnämnden 29 Utbildningsnämnden 31 Gymnasial verksamhet 33 Kommunal vuxenutbildning 34 Byggnadsnämnden 35 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 37 Flerårsplanen Bilaga Utdrag ur ekonomiska styrprinciper 41 1

2 NÄMND- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Kommunstyrelsen ansvarar för allmän verksamhet som strategi- och utvecklingsfrågor, personal- och organisationsfrågor, översiktlig planering, exploatering, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, besöksnäring, näringslivsfrågor, information, konsumentrådgivning, kollektivtrafik och arbetsmarknadsenhet samt för teknisk verksamhet som markförsörjning, hamnar, fastighetsförvaltning, väghållning, parker, lekplatser, utomhusbad, kommunens samlade kost- och städverksamhet samt teknisk försörjning. Kommunstyrelsen är också anställningsmyndighet för hela kommunens verksamhet. Omsorgsnämnden har, med hjälp av omsorgsförvaltningen, ansvar för individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, stöd och service till vissa funktionshindrade samt färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Utbildningsnämnden har, med hjälp av utbildningsförvaltningen, ansvar för barnomsorg, förskoleklasser och fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieverksamhet, kommunal vuxenutbildning, musikskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet, fritidsgårds- och övrig fritidsverksamhet. Byggnadsnämnden ansvarar för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt bygglagstiftningen samt trafik- och trafiksäkerhetsfrågor. Miljönämnden i mellersta Bohuslän ansvarar för planering, rådgivning, tillsyn och myndighetsutövning enligt miljölagstiftningen i de tre kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs. It-nämnd. Kommunens tidigare IT-avdelning ingår i den med Lysekil och Munkedal gemensamma ITenheten. Verksamheten är organiserad inom Lysekils kommun. Lönenämnd. Hantering av kommunens löner utförs av den med Lysekil och Munkedal gemensamma löneenheten. Verksamheten är organiserad inom Munkedals kommun 2

3 VISION OCH MÅL Vision 2020 Det goda kustnära livet som förenar tradition med förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Programförklaring för mandatperioden Kommunfullmäktige har antagit en programförklaring för mandatperioden Kommunstyrelsen och nämnderna har fått i uppdrag att med utgångspunkt i programförklaringen ge förslag på inriktningsmål, mål för god ekonomisk hushållning och nämndernas styrande verksamhetsmål (prioritering, verksamhetsinriktning, verksamhetsuppdrag, indikatorer och nyckeltal). Ökad befolkningstillväxt är den viktigaste utmaningen för Sotenäs kommun, då den ger grunden för fortsatt god infrastruktur och service för kommunens invånare och företag. Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för handlingsfrihet och nya investeringar Inriktningsmål Kommunfullmäktige har antagit sju inriktningsmål. Inrikt ningsmål : Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Alla finner sitt önskade boende Ett rikt fritids- och kulturutbud Ett livslångt lärande Utvecklingsområden Kommunfullmäktige har angivit ett antal områden som särskilt viktiga när det gäller utveckling av kommunens verksamheter och på vilket sätt som dessa bedrivs. Alternativa driftsformer För att nå målen om bemötande, service och tillgänglighet ska alternativa driftformer prövas i ökad omfattning. Nämnder och styrelser ges i uppdrag att aktivt pröva denna möjlighet genom olika entreprenadlösningar inom sina respektive verksamhetsområden. Övergripande miljöarbete Samtliga förvaltningar ges i uppdrag att ta fram mål och metoder för att kommunens miljöarbete ska bli övergripande för en hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Kvalitetsarbete Ett fortsatt betonade av kvalitetsarbetet när det gäller förtydligande av mål och implementering av dessa för samtliga förvaltningar. Hållbar ekonomi För att långsiktigt säkerställa en hållbar ekonomi samt en verksamhet som svarar mot medborgarens behov är det viktigt att utveckla ledning och styrning av den skattefinansierade verksamheten. 3

4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska det för den kommunala verksamheten finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är de finansiella målen för mandatperioden följande: Årets resultat ska uppgå till lägst 5 mkr (1,2 % av skatte- och bidragsintäkter). Det långsiktiga målet är 2 % ca 10,0 mkr. Investeringsvolymen ska högst uppgå till summan av årets avskrivningar och årets resultat. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning sker i delårsrapport och årsredovisning. Kommunstyrelsen utvärderar i förvaltningsberättelsen de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen ska kunna göra denna bedömning har kommunfullmäktige angett en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning ska ha uppnåtts. Enligt kommunfullmäktiges riktlinjer krävs för att under räkenskapsåret ha uppnått god ekonomisk hushållning att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Demokrat i och samhälle Sotenäs kommuns handläggning är effektiv och rättssäker. Personal. Sotenäs kommun ska vara en bra och attraktiv arbetsgivare. Kommunen ska skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, och utveckla personal. Energi Energiförbrukningen ska 2020 ha minskat med 25 % i förhållande till Fast ighet er och anläggningar Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd ska höjas. Samarbet e Sotenäs kommun ska aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. 4

5 OMVÄRLDSBESKRIVNING Internationell ekonomi Enligt SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting)senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att den internationella tillväxten har varit relativt svag. Den svaga ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har påverkat den svenska exporten negativt I de länder med störst betydelse som mottagare för svensk export växte BNP i genomsnitt med endast 1,1 procent årligen mellan 2008 till 2016, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,4 procent mellan 2000 och Utvecklingen under den senaste åttaårsperioden tyngs av att flera euroländer inte har återhämtat sig efter finanskrisen och således inte nått konjunkturell balans, men den svaga utvecklingen sammanhänger också med mer nytillkomna problem som att lägre oljepriser och handelssanktioner mot Ryssland negativt påverkat utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader som till exempel Norge och Finland. Utvecklingen i omvärlden väntas bli fortsatt svag under Både i Storbritannien och i delar av Kontinentaleuropa, som till exempel Tyskland, beräknas tillväxten i BNP bli lägre 2017 än Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt innebär att det inte blir någon större fart på svensk export. Flera Centralbanker har signalerat en lättare penningpolitik efter den brittiska folkomröstningen att lämna EU, vilket har bidragit till sjunkande obligationsräntor. I flera länder, däribland Sverige, har räntan på femåriga statsobligationer i år antagit negativa värden. SKL gör bedömningen att räntorna nått sin lägsta punkt. Framöver beräknas räntorna att stiga. En fortsatt relativt svag tillväxt internationellt tillsammans med fortsatt osäkerhet kring följderna kring Brexit gör dock att utvecklingen mot mer normala räntenivåer går långsamt och kommer att ta flera år i anspråk. Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget beskrivs att världsekonomin under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1,5 procent under senaste fyra åren år och nästa år räknar SKL med något bättre tillväxttal, men ökningen av BNP i dessa länder stannar vid 2 procent, vilket är en svag utveckling. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de merutvecklade ekonomierna. Utvecklingen blir fortsatt dämpad inte bara i EU-området utan också i USA. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av vår export. Både den finska och den norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga oljeoch råvarupriser. Inte heller den Danska ekonomin går för närvarande särskilt bra. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör också att utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. Mellan 2011 och 2014 växte den svenska exporten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 5,6 procent mellan 1990 och Under fjolåret blev det bättre fart på svensk export. En något förbättrad internationell konjunktur kombinerat med en betydande försvagning av den svenska kronan bidrog till detta. Exporten ökade 2015 med 5,9 procent. Mellan 2013 och 2015 försvagades den svenska kronan med över 10 procent. Under det senaste halvåret har kronan återhämtat sig något och bedömningen är att återhämtningen fortsätter. Den kronförsvagning som tidigare skett beräknas dock ha fortsatt positiv påverkan på utvecklingen för svensk export i år och i viss mån också nästa år. Den svenska exporten beräknas i år öka med 5,2 procent och nästa år med 4,0 procent. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Aprilrapporten Svensk ekonomi Efter en åtta år lång lågkonjunktur har den svenska ekonomin i år nått konjunkturell balans. En fortsatt snabb utveckling av inhemsk efterfrågan gör att konjunkturen förstärks ytterligare och den svenska ekonomin glider in i ett tillstånd av allt knappare resurser med tilltagande pris- och löneinflation som följd. Bedömningen för åren utgår från antagandet om att den svenska ekonomin efter en kortare period av högkonjunktur återgår till konjunkturell balans. Det gör att tillväxttalen för BNP åren blir väsentligt lägre jämfört med åren då konjunkturläget 5

6 stadigt förbättrades. Utvecklingen åren ligger mer i linje med hur BNP har utvecklats historiskt. Hushållen har under en följd år haft ett mycket högt sparande. I år beräknas det bli det högsta i modern tid På sikt är det dock rimligt att hushållens sparande minskar. Mellan 2008 och 2016 har pris- och löneökningstakten varit väsentligt långsammare än under föregående åttaårsperiod. Trots att den svenska ekonomin nu nått konjunkturell balans är prisökningstakten en bra bit under de två procent som är satt som mål för penningpolitiken. SKLs bedömning är att prisökningstakten fortsätter stiga framöver, men att inflationen beräknad med utgångspunkt från KPIF (det vill säga KPI med fast bostadsränta) når 2 procent först under Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Kommunsektorn Genom det starka demografiska trycket , ökade pensionskostnader och bromsad skatteunderlagsutveckling , krävs ändå åtgärder som motsvarar en skattehöjning på 1,30 kronor 2020, för att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag. En skattehöjning på den nivån är inte trolig, utan SKL räknar med att kommunerna kommer att genomföra effektiviseringar för att klara delar av betinget. Resultaten i kommunerna den senaste tioårsperioden måste sammantaget betraktas som goda. Under de senaste åren i perioden har realisationsvinsterna ökat kraftigt. Åren uppgår de i genomsnitt till 4 miljarder kronor, till 7 miljarder. De kommunala bolagen svarar för den större delen av kommunernas investeringar. Investeringsnivån kommer troligen att fortsätta öka under de kommande åren. Detta beror bland annat på att många av de bostäder och verksamhetsfastigheter som byggdes under och talen behöver renoveras eller ersättas av nya enheter. Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt många år fram över. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj i år kommer de demografiskt betingade behoven i genomsnitt att öka med drygt 1,5 procent årligen de kommande tio åren. Åren ligger genomsnittet på 1,7 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Befolkning Invånarantalet Sotenäs uppgick till en ökning med 59 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2016 uppgick till 53 (föregående år 62). Födelseunderskottet uppgick till -74 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninvånarna 2016 uppgick till 49,1 år vilket är oförändrat jämfört med Det placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på delad andra plats i riket. Näringsliv och arbetsmarknad Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Bohus-Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (26 procent), vilket är dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 15 procent samt vård och omsorg med 14 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2015 uppgick till 110 personer jämfört med 56 och 59 personer för respektive 2014 och Bland kvinnor är inpendlingen störst, 24 personer, och bland männen är det 134 personer fler som pendlar ut ur kommunen. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2016 har antalet öppet arbetslösa ökat med 17 personer men andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2016 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder år 4,0 procent, att jämföra med 5,4 procent i länet och 6,1 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS 6

7 PERSONAL Personalavdelningen arbetar med att leda, samordna och utveckla kommunens personalpolitik och att ge stöd till verksamheten som internkonsulter inom arbetsrätt, arbetsmiljö, avtal samt rekryterings- och kompetensfrågor. Personalstrategi En av de viktigaste utmaningarna för Sotenäs kommun är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. För att vara en attraktiv arbetsgivare fokuserar Sotenäs kommun på ledarskap och medarbetarskap, hälsa, kompetensförsörjning samt jämställdhet. Personalavdelningen ska verka för att kommunens samtliga verksamheter ska bedriva ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete och förebyggande arbete som främjar medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Kommunens uppsatta verksamhetsmål är att minska ohälsan samt att vara en attraktiv arbetsgivare Ledarskap och medarbetarskap För att främja ledarskapet genomför Sotenäs kommun ett ledarskapsprogram som syftar till att ge ledarna verktyg för att utvecklas i sin ledarroll, ge ökad trygghet i rollen samt verktyg för att förstå och hantera olika situationer i den dagliga verksamheten vilket sammantaget handlar om kompetensutveckling. Kommunen använder verksamhetsutvecklande lönesättning vilket innebär att lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Modellen ställer krav på chefernas färdighet att genomföra lönesamtal, utarbetande av mål för verksamheten och lönekriterier samt metodik för genomförandet av samtalet. Ett sätt att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet är samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Denna dialog förs via arbetsplatsträffar och centrala samverkansgrupper. Kommunen följer, genom en vartannat år återkommande medarbetarenkät, aktivt upp hur medarbetare och chefer upplever sin arbetssituation och utveckling i arbetet. Genom ett hållbart ledarskap visar kommunens chefer att de har tillit till varje medarbetare och deras förmåga. Arbetsmiljö Kommunen har en fastställd arbetsmiljöpolicy. Denna policy medför att respektive chef årligen ska sammanställa vilka arbetsmiljöåtgärder som genomförts samt en handlingsplan för långsiktiga åtgärder. Resultat och utvärdering följs upp i respektive förvaltnings samverkansgrupp för att sedan rapporteras till respektive nämnd. Rapporteringen och hanteringen av tillbud och arbetsskador är numera systematiserad vilket gör det enklare att följa upp och åtgärda de arbetsmiljöbrister som uppkommer i verksamheten. Kompetensförsörjning (rekrytera, utveckla och behålla) Riktlinjer för rekrytering har tagits fram i syfte att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Dessa riktlinjer är väl förankrade i organisationen. Sotenäs kommun arbetar även med framtagandet av en kommunövergripande personalförsörjningsstrategi för att kunna möta omvärldens krav och rekrytera rätt kompetens framåt. Jämställdhet Mot bakgrund av att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås genomför kommunen årligen systematisk lönekartläggning. Syftet med kartläggningen är att identifiera, utjämna och förhindra eventuella osakliga skillnader i löner mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Under 2017 kommer även arbetet med en ny jämställdhetsplan påbörjas. Ständiga förbättringar Kommunen som arbetsgivare har kompletterat värdegrunden med kravet att ständigt förbättra verksamheten. 7

8 EKONOMISK UTVECKLING Resultat Kommunens resultat för 2016 uppgick till 29,6 mkr. I resultatet ingår reavinster av befintliga fastigheter med 11,4 mkr varför den egentliga verksamheten visar ett lägre resultat. Belopp i mkr Årets resultat 15,3 1,4-14,4 13,3 29,6 Årets resultat skattefinansierad verksamhet 15,3-3,1-15,4 13,3 29,6 Årets resultat enligt balanskravet 13,5 0,0-0,1 5,9 18,2 Verksamhetens nettokostnader Den del av kommunens verksamheter, som finansieras med skatteintäkter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag kallas nettokostnader. Nettokostnaderna kan inte i ett längre perspektiv tillåtas öka mer än de angivna intäkterna. Mellan 2012 och 2016 ökade nettokostnaderna med 14,9 % medan skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade 17,8 %. Nettokostnadernas förhållande till skatte- och utjämningsbidrag bör ligga betydligt under 100 % så att det utrymme som då finns kvar kan användas för ev. amortering av lån, investeringar och/eller sparande. För 2016 uppgick nettokostnadsandelen till 94,0 %. Prognosen för 2017 pekar på nettokostnadsandel på 100 %. Budgetföljsamhet De senaste boksluten med undantag för 2014 har totalt för kommunen visat överskott. Nämndernas resultat har vänt efter att ha varit svaga under en följd av år. Mellan åren 2015 och 2016 visar nämnderna ett positivt resultat mot budget. Avvikelse i mkr prog Nämndsverksamhet -14,0-2,3 1,4 0,7-5,5 Affärsdrivande vht 4,5 0,1 0,0 0,0 0,0 Gemensamma intäkter o kostnader 12,9-3,0 12,3 15,2 0,2 Skatte- och bidragsintäkter 1,9-3,6-1,5 7,6 5,0 Övrigt -4,3-0,7-2,9-0,5 0,2 Totalt 1,0-5,5 9,3 23,0-0,1 Investeringar Investeringsvolymen har legat på en hög nivå under hela 2000-talet. Tack vare en från början stark likviditet och intäkter från fastighetsförsäljning har kommunen ända fram till 2011 kunnat finansiera den höga investeringsvolymen utan upplåning. Mellan åren har kommunen återigen finansierat investeringarna utan upptagande av nya lån. Med föreslagen investeringsvolym 2018 kan nyupplåning bli aktuell. Låneskuld Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 140,8 mkr. Övrig låneskuld avser långfristig leasingskuld och periodiserade anslutningsavgifter inom VA-verksamheten. Soliditet Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden har under perioden 2014 till 2016 förbättras från 23 % till 28 %. Förbättringen av soliditeten beror på goda resultat i kombination med minskad låneskuld. 8

9 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER Jämförelse (benchmarking) norra Bohuslän Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Samtliga kommuner har haft stigande antal invånare 2016 jämfört med Strömstad har haft den högsta befolkningsutvecklingen under den senaste treårsperioden och Munkedal den lägsta mellan åren Antal invånare 31/ Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 2,9 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 4,8 procent Finansiella jämförelser Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Kommunalskatt (%) Sotenäs 21,31 21,99 21,99 Lysekil 22,46 22,46 22,46 Munkedal 22,83 22,68 23,63 Strömstad 21,91 21,91 21,91 Tanum 21,56 21,56 21,56 Resultat Samtliga kommuner visar överskott i boksluten för De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Soliditet Den långsiktiga finansiella styrkan, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. 9

10 Strukturkostnadsindex Källa: SCB:s skrift Vad kostar verksamheten i Din kommun. Att jämföra en kommuns kostnader med en annan utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. En annan metod är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Systemet utjämnar för kostnader i kommunen som beror på den egna strukturen, som t ex befolkningens sammansättning. Indextalen tas fram av SCB och presenteras i den årliga skriften Vad kostar verksamheten i Din kommun. Jämförelserna omfattar verksamhetsområdena barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Indextalen ger en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt kostnadsutjämningssystemet. Ett positivt värde innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, ett negativt värde visar det omvända. Avvikelsen kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Grundskola Samtliga kommuner förutom Lysekil (2015) har högre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunens befolkningsstruktur. Sotenäs har under ett antal år haft en hög ambitionsnivå inom grundskolan med bl. a en hög lärartäthet. För 2016 ligger Sotenäs kostnader 27,7 % över riksgenomsnittet, vilket motsvarar 19 mkr. Strukturkostnadsindex % Grundskola Sotenäs 18,0 21,9 27,7 Lysekil 7,1-1,3 0,8 Munkedal 4,3 0,4 5,7 Strömstad 6,0 7,6 9,6 Tanum 9,2 5,4 4,2 Gymnasieskola Lysekil och Strömstad har egna gymnasieskolor medan Sotenäs och Munkedal köper i princip samtliga gymnasieplatser från andra kommuner. Tanum köper merparten av sina gymnasieplatser men har en mindre gymnasieskola med ca 120 platser. Strömstad har väsentligt högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Strukturkostnadsindex % Gymnasieskola Sotenäs 9,6 1,0-1,0 Lysekil -4,7 16,5 16,3 Munkedal -10,0-12,0-2,6 Strömstad 41,7 41,0 30,0 Tanum 3,6-3,9 2,9 Äldreomsorg Samtliga kommuner har under en lång följd av år haft högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Sotenäs kommun har under perioden , relativt övriga kommuner, lägre kostnader för äldreomsorgen. Strukturkostnadsindex % Äldreomsorg Sotenäs 0,1 4,6 8,3 Lysekil 12,0 12,2 9,1 Munkedal 21,7 24,0 17,0 Strömstad 19,1 18,2 18,4 Tanum 10,5 7,2 6,0 Individ- och familjeomsorg Samtliga kommuner utom Strömstad har kostnader som ligger betydligt högre än vad som är motiverat utifrån strukturella förutsättningar. Strukturkostnadsindex % Individ- o familjeomsorg Sotenäs 28,1 17,0 8,7 Lysekil 18,7 38,4 32,1 Munkedal 63,5 88,3 95,7 Strömstad -14,3-6,1 0,2 Tanum 20,0 10,8 11,3 10

11 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2018 Övergripande förutsättningar för arbetet med 2018 års budget Kommunfullmäktige antog i april 2012 ett förslag till ny budgetprocess och ekonomiska styrprinciper, som innebär att kommunfullmäktige antar budgetramar för kommande år i juni månad. Detta innebär att kommunstyrelsen ska lämna förslag till ramar under maj månad efter att under vintern/våren haft överläggningar med berörda nämnder. Budgetförslaget 2018 utgår från följande förutsättningar: Befolkning I flerårsplanen beräknades skatteoch bidragsintäkter utifrån ett invånarantal på personer och oförändrad befolkning per år. Antalet invånare påverkar skatteintäkterna och varje ny kommuninvånare betyder drygt 40 tkr i ökade skatteintäkter oavsett ålder eller inkomst. Aktuellt invånarantal uppgår till ca och nedanstående beräkningar utgår från ett invånarantal på Skatteintäkter och utjämningsbidrag Bedömning av skatteintäkter och utjämningsbidrag grundas på senaste prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting. Budgeten för 2018 baseras på skatteprognos 28/9-17. Via det statliga utjämningssystemet ges alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. En skattehöjning med 0,1 procentenheter motsvarande 10 öre innebär ökade skatteintäkter med knappt 2,0 mkr. Välfärdsmiljarderna från budgetprop 2017 Preliminär prognos för välfärdsmiljarderna 2018 (från 20 september) bygger på antalet kommunmottagna flyktingar mellan 2013 till 1/9-17, samt antalet asylsökande per 1/ Den del som fördelas utifrån invånarantal bygger på befolkningen per 1/ , och fastställs inte förrän i slutet av året. Tabellen nedan visar fördelning av medel Utfall givet samma underlag åren Enligt flyktingvariabler 3,982 2,840 1,710 0 Enligt befolkningsfördelning 1,915 3,190 4,470 6,380 Totalt 5,897 6,030 6,180 6,380 Från år 2021 kommer hela tillskottet ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. Resultatutjämningsreserv (RUR) Sotenäs har beslutat att reservering till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av den del av årets resultat efter balanskravsutredningar som överstiger: en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om en kommun eller ett landsting har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensions förpliktelser. RUR uppgår för närvarande till 14,2 mkr. Enligt SKLs cirkulär från september (17:47) framgår att det inte finns möjlighet att nyttja RUR Däremot visar prognosen att kommunerna har möjlighet under 2019 och framåt att nyttja RUR då rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt är lägre än den årlig utveckling. Se tabell nedan. Källa: Skatteverket och SKL. Löner och personalomkostnader Lönekostnadsökningarna 2018 beräknades i flerårsplanen till 3,0 %. I SKL:s senaste prognos ligger timlöneutvecklingen på en något högre nivå. Lönekostnadsökningar i nedanstående beräkningar beräknas till högst 3,1 %. Löneökningarna täcks av en central pott och fördelas ut till respektive nämnd i takt med att avtalen blir klara. 11

12 Prisökningar Nämnderna kompenseras generellt för prisökningar motsvarande den beräknade förändringen av konsumentprisindex (KPI) och intäkterna räknas upp på motsvarande sätt. KPIförändringen beräknas till 2,3 % och de interna ersättningarna ökar med 2,3 %. Investeringar/avskrivningar Enligt de finansiella målen ska investeringsvolymen för den skattefinansierade verksamheten uppgå till högst avskrivningsutrymmet inklusive årets budgeterade resultat. Investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten uppgick under perioden till 150,9 mkr. För 2017 har det, exklusive inkomster från fastighetsförsäljning, samt årets resultat budgeterats 31,0 mkr. I och med att kommunens VA-verksamhet från 2017 drivs i bolagsform bedriver kommunen endast skattefinansierad verksamhet. Investeringarna för 2018 uppgår till 39,0 mkr. Avskrivningarna, beräknas till 28,5 mkr och det budgeterade resultatet uppgår till 5,5 mkr. Detta innebär att det finansiella målet för god ekonomisk hushållning avseende investeringsvolymen enligt budget inte kommer att uppnås. Upplåning Kommunens låneskuld till kreditinstitut uppgår till 140,8 mkr. Mot bakgrund av kommunens förbättrade likviditet, beroende på lägre investeringstakt samt planerad amortering på befintliga lån föreslås en oförändrad ram för upptagande av nya lån på 30,0 mkr (exkl. checkräkningskredit 40,0 mkr). Resursberäkningar Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgick i 2016 års bokslut till 68 % av de totala intäkterna. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Ökning av skatteunderlag och därmed skatteintäkter är i huvudsak kopplade till de allmänna löneökningarna i samhället. Kommunens egna skatteunderlag har ökat stadigt de senaste 10 åren och uppgick vid taxeringen 2016 till 102 % av riksgenomsnittet. Via den statliga inkomstutjämningen ges alla kommuner lika möjlighet att bedriva verksamhet oavsett egen skattekraft. Genom kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella skillnader (exempelvis befolkningsstruktur) mellan landets kommuner. Orsaker till skillnader i resultat ska alltså sökas i relationen mellan kommunens skattesats och ambitionsnivå/effektivitet. Utanför den ordinarie kostnadsutjämningen ligger en separat utjämning för olikheter gällande kommunens LSS-verksamhet. Skatteväxlingen med regionen, i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken förklarar en del av den låga ökningen på 0,6 % Om man justerar för den effekt som skatteväxlingen medförde blir den egentliga ökningen 1,4 %. För 2017 beräknas skatte- och bidragsintäkterna öka med 1,2 %. Inför 2015 höjdes kommunens utdebitering med 0,68 procentenheter 12

13 Finansnetto Kommunens finansnetto har förbättras vilket beror på lägre räntekostnader. Under perioden 2012 till 2015 har likviditeten förbättras betydligt minskade likviditeten i samband med amortering av låneskulden på motsvarande 50,0 mkr vilket innebär att för 2018 beräknas ett positivt finansnetto på 3,5 mkr. Avskrivningar/Kapitalkostnader Avskrivningarna beräknas till 28,5 mkr och de interna kapitalkostnaderna som ingår i nämndernas kommunbidrag beräknas till 36,2 mkr. Löneökningar Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas det centrala utrymmet för löneökningar 2018 till 10,8 mkr. Pensionskostnader Kostnaden för årets intjänande av individuell del (cirka 4 % av årets lön) täcks av personalomkostnadspålägget (PO-pålägg). Utbetalning av pensioner samt premier för förmånsbestämd ålderspension täcks till viss del av PO-pålägget. Överskjutande del beräknas uppgå till 10,9 mkr. Driftbidrag och riskkostnader För att fortsatt ge allmänheten möjlighet till bad för en rimlig avgift lämnas ett driftbidrag till Tumlaren som för 2018 beräknas till 2,8 mkr. Försäkringspremier samt övriga gemensamma kostnader beräknas till 2,0 mkr. 13

14 BUDGET 2018 Resultatbudget Bokslut Budget Budget Belopp i tkr Verksamhetens resultat exkl. affärsdrivande verksamhet Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning m.m Generellt statsbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatteintäkter, utjämningsbidrag, finansnetto Resultat efter skatteintäkter och finansnetto för den skattefinansierade verksamheten Affärsdrivande verksamhet 0 Årets resultat Avgår vinst vid försäljning av fastigheter Avsättning till resultatutjämningsreserv (RUR) Disposition ur resultatutjämningsreserv (RUR) 0 Årets balanskravsresultat Kassaflödesbudget Bokslut Budget Budget Belopp i tkr Löpande verksamhet Årets resultat, skattefinansierad verksamhet Årets resultat, affärsdrivande verksamhet Avskrivningar, skattefinansierad verksamhet Avskrivningar, affärsdrivande verksamhet Övriga ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten Kapitalbindning Förändring kortfristiga fordringar/skulder Förändrad kapitalbindning Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, skattefinansierad verksamhet Nettoinvesteringar, affärsdrivande verksamhet Fastighetsförsäljning Placering / Försäljning värdepapper Investeringsnetto Finansiering Återbetald utlåning Långfristig upplåning Amortering/avskrivning Finansieringsnetto Förändring likvida medel

15 Balansbudget Bokslut Budget Budget Belopp i tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar, lager Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar för pensioner mm Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden (oförändrad omfattning antagen) Soliditet - enligt balansräkning 54,1% 50,4% 55,1% - inklusive samtliga pensionsförpliktelser 28,1% 24,7% 29,0% Investeringsbudget i sammandrag Bokslut Budget Budget Belopp i tkr Fastighetsköp, markreglering Fastighetsförsäljning Exploatering Hamnar Fastigheter Väghållning Fritidsanläggningar, parker, torg, lekplatser, utomhusbad Räddningstjänst, totalförsvar Fordon och maskiner Inventarier mm, kommunstyrelsens allmänna och tekniska vht Inventarier mm, omsorgsförvaltning Inventarier mm, utbildningsförvaltning Inventarier mm, miljö- och byggförvaltning Oförutsett Delsumma skattefinansierad verksamhet VA-försörjning Delsumma avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar Försäljning, inventarier Fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet Fastighetsförsäljning, befintliga fastigheter Summa investeringsverksamhet

16 Ekonomisk analys Resultatbudget Årets budgeterade resultat uppgår till 5,5 mkr vilket innebär att det finansiella resultatmålet, 5,0 mkr, kommer att infrias. Verksamhet ens nett okost nader Totalt uppgår verksamhetens nettokostnader till 519,5 mkr, vilket är en ökning jämfört med 2017 års budget med 12,9 mkr (2,5 %). Förändringen förklaras av följande: (mkr) Löneökningar 13,1 Prisökningar netto 0,8 Minskade ramar -1,0 Summa 12,9 Skat t eint äkt er och ut jämningsbidrag Skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökar med 16,0 mkr (3,2 %) jämfört med budget 2017 och uppgår till 521,5 mkr. Bakom förändringen ligger följande: mkr Ökat skatteunderlag 17,5 Förändrad utjämning -4,6 Förändrad kostnadsutjämning mm -1,1 Förändrad LSS-utjämning 0,2 Ökad intäkt fastighetsavgift 4,9 Generellt bidrag -2,9 Summa 16,0 Balansbudget Anläggningstillgångarna beräknas öka med 2,5 mkr jämfört med budget för Kortfristiga fodringar beräknas minska med 2,0 mkr och kortfristiga skulder beräknas vara minska med 8,5 mkr jämfört med I 2018 års budget finns ingen budgeterad förändring av låneskulden. Investeringsbudget Skat t efinansierad verksamhet : Investeringsanslaget enligt antagen budget upptas till 39,0 mkr. Inkomster från försäljning av befintliga fastigheter har tidigare år beräknats till betydande belopp. Försäljningstakten har inte motsvarat beräkningarna varför årets budget endast innehåller inkomster från försäljning av fastigheter i exploateringsverksamheten. Investeringsbudgeten kommer att lyftas till kommunfullmäktige i december för beslut om specifikation per projekt. Investeringsvolymen ska högst uppgå till summan av årets avskrivningar och årets resultat. Årets investeringsvolym innebär att det finansiella målet inte kommer att uppfyllas. Avgiftsfinansierad verksamhet : De totala nettoinvesteringarna för VA-verksamheten under 2018 kommer att behandlas i kommunfullmäktige i december efter att Sotenäs Vatten AB har tagit fram ett förslag att ta ställning till. Finansnet t o Finansnettot budgeteras till 3,5 mkr vilket är 3,0 mkr högre än budget Ökningen beror på lägre kostnadsränta. Kassaflöde Enligt budget minskar de likvida medlen med 3,0 mkr vilket innebär att nyupplåning kan bli aktuell under

17 Investeringsbudget Budget Budget Budget Belopp i tkr Byggnadsnämnd Planeringsdokument Strategiska dokument, ÖP 500,0 500,0 Detaljplaner 400,0 400,0 Kommunstyrelsen Industriområden Klippsjön utvidgning 150,0 150,0 Exploateringsområden m.m. Exploateringsområden gem 500,0 500,0 500,0 Hamnförvaltning Utb. småbåtshamnar, inkl. Ringen (2018) Bovallstrand (2020) 0, , ,0 El-anläggningar, hamnar 300,0 600,0 600,0 Säkerhetsutrustning, hamnar 50,0 50,0 50,0 Förbättring byte av bommar, diverse bryggor 1 850, , ,0 Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand 400, , ,0 Ombyggnad fiskhallskajen Smögen 500,0 Nytt fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) 750,0 Muddring Springet 350,0 Septitankstationer 200,0 200,0 Åtgärder betong- och stenkajer 1 000, , ,0 Fastighetsprojekt Externhyresfinansierade investeringar 50,0 50,0 50,0 Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder 500,0 500,0 500,0 Arbetsmiljöåtgärder/Verksamhetsanpassning 500,0 500,0 500,0 Miljöåtgärder off lok (MiljBförv) 250,0 250,0 250,0 Lekplatser på skolor och förskolor 300,0 300,0 300,0 Sotenässkolan, rep ytskikt fasader 500,0 500,0 Hunnebohemmet (äldreomsorgsutredning) 500, , ,0 Plan för energieffektivisering 3 000, , ,0 Enkelt avhjälpta hinder 500,0 500,0 500,0 Ofördelat planerat underhåll 2 500, , ,0 Hygienvårdsanläggning Kleven 0, ,0 Hygienvårdsanläggning Hunnebostrand 5 000,0 Utbyggnad skalskydd, skola och omsorg (inrymning) 500, , ,0 Fiberanslutning, kommunala byggnader 0,0 500,0 500,0 Ombyggnad Kompetenscentrum 4 000,0 Gata, park Gatuförbättringar 300,0 300,0 300,0 Asfaltering, beläggning gator 4 000, , ,0 Förbättring landsbygdsvägar 500,0 500,0 500,0 Gatukostnader efter VA-sanering 1 500, ,0 500,0 Ställplatser enligt näringslivsstrategi 250,0 320,0 P-platser hela kommunen 200,0 300,0 300,0 Smögens torg och parken 500,0 250,0 250,0 Upprustning av torgen i Bovallstrand och Väjern 150,0 Fordon, tekniska 750, , ,0 GC-väg norr om Bovallstrand 500, , ,0 Enkelt avhjälpta hinder (gata) 100,0 100,0 100,0 Gatubelysning byte till LED och stolpar 500, , ,0 Gatubelysning separera el-skåp från transformatorstation 250,0 750,0 Diverse parkrenoveringar 250,0 250,0 250,0 Offentlig utsmyckning/julbelysning 50,0 50,0 50,0 Ofördelat 210,0 500,0 500,0 GC-väg Ödby - Hunnebostrand 4 000, ,0 GC-väg Ödbyö - Solvik 3 000, ,0 Laddstolpar 1 500,0 Fritids-/idrottsanläggningar Upprustning badplatser 100,0 500,0 500,0 Upprustning lekplatser 500,0 750,0 750,0 Nyanläggning lekplatser (Kvarnmyrsberget) 300,0 Anläggningsstöd Kultur- och Fritidsverksamhet 1000 Kungshamnsvallen Kost- och städverksamhet Inventarier Kost & Städ 200,0 200,0 Utbyte storköksutrustning/anpassning 250,0 500,0 500,0 Räddningstjänst Fordon/inventarier 4 550,0 550, ,0 Rtj utrustning/maskiner 790,0 910,0 510,0 17

18 Budget Budget Budget Belopp i tkr Omsorgsnämnd Inventarier ON 300,0 Summa skattefinansierad verksamhet , , ,0 Beskrivning av investeringar Byggnadsnämnden Planeringsdokument Strategiska dokument Medel avser auktalitetsförklaring av Översiktsplan (ÖP) är det budgeterat 500 tkr av dessa föreslås 100 tkr resultatöverföras till 2018, därmed behövs inga nya pengar 2018, men därefter löpande från Detaljplaner Planer för kommunens egen mark, nu pågår Hunnebostrand och Smögen. Till det kommer ett antal mindre planer. Från projekt 0031 finns 400 tkr kvar från 2017 vilka föreslås föras över till 2018, därmed behövs inga medel för Kommunstyrelsen Indust riområden Klippsjön utvidgning Äskat belopp avser ny väg väster om nuvarande port (efter planändring). Flyttas fram ett år. 150 tkr äskas för 2019, 2020 istället för 2018, Exploat eringsområden Exploateringsområden Medel för genomförande enligt exploateringsavtal. Hamnförvaltning Utbyggnad småbåtshamnar inkl. Ringen (2018) Bovallstrand (2020) Tillstånd för Ringen lämnades hösten 2016 och kommer att generera intäkter från 70 platser, uppskattningsvis 250 tkr per år. Ansökan om utbyggnad i Bovallstrand också initierad gissningsvis 40 platser. Utbyggnad först Visserligen finns en båtplatskö, men genomförandet av Ringen kan flyttas till 2019, dock inte längre då tillståndet löper ut och det är förenat med kostnader att söka nytt tillstånd. Elanläggningar, hamnar Löpande behov av investeringar. Begränsad insats Säkerhetsutrustning, hamnar Prel. planerades den stora inventeringen och uppdateringen av brand- och livräddningsutrustning avslutad efter En begränsad insats under 2018 kan innebära att projektet förlängs i tid. Förbättring byte av bommar, diverse bryggor Något lågt belopp då det verkliga underhållsbehovet är högre. Begränsas till tkr till förmån för säkerhetsutrustning och elanläggningar. Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand Om och hur mycket medfinansiering som kan påräknas beslutas inte förrän miljökonsekvensbeskrivning är klar och tillstånd lämnat. Medfinansiering är inte självklar varför beloppet är ett bruttobelopp. Projektet drivs framåt från kommunen. Tidigare beräknad byggstart hösten Nu prognos innebär att projektet bör flyttas till ,6 mkr flyttas till Ombyggnad fiskhallskajen Smögen Nytt betongdäck mellan fiskhallen och kajen. 18

19 Fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) Genomförs 2020 efter ombyggnad, fiskhallskajen Muddring Springet I hamnen Springet finns ett behov att underhålls muddra för att återskapa/bibehålla ett tillfredställande djup mellan brygga C-D. Septitankstationer Med investeringen 2020 är alla septitankstationer installerade i de stora hamnarna, förutsätter ok från transportstyrelsen. Medel kan flyttas över från 2017, då behövs inget extra Åtgärder betong- och stenkajer Ramböll har inlett undersökning. Beloppet avser konsultkostnader och medel för akuta åtgärder. Minskat äskande med 2 mkr inför 2018, flyttat till I längden kan kostnaden inte skjutas upp men andra åtgärder kan övervägas ex riva betongkajer och ersättas med träbryggor. Fast ighet sprojekt Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fastighetsrevision. Lokalförsörjningsplan tas fram utifrån äldreomsorgsutredningen och skolutredning sedan sistnämnda beräknas vara Externhyresfinansierade investeringar Finansieras på sikt med höjda externhyresintäkter. Sänks från 150 tkr till 50 tkr årligen. Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder Brandskyddsåtgärder, nu närmast på fiskauktionen. Arbetsmiljöåtgärder. / Verksamhetsanpassningar Åtgärder efter skyddsronder. Miljöåtgärder off lok (MimB) Åtgärder efter livsmedels- och miljötillsyn. Sänks från 500 tkr till 250 tkr årligen. Lekplatser på skolor och förskolor Avser bl.a. nyinköp av slitna gungor etc. I avvaktan på skolutredningen behöver posten kvarstå som tidigare år. Sotenässkolan, rep ytskikt fasader Äskande avser ytskikt, övrigt behovs se skolutredning. Budget finns för 2017 och åtgärder vidtas. Därmed kan åtgärder underlåtas 2018, men mer behöver göras året därpå om skolan ska finnas kvar. Hunnebohemmet Uppstart projektering Plan för energieffektivisering I kontot ingår byte till bergvärme, ventilation, pelletsanläggning etc. Var investeringar görs beror på beslut i skolutredningen och äldreomsorgsutredningen. Enkelt avhjälpta hinder Krav på offentliga fastigheter enligt PBL. Ofördelat planerat underhåll 2012 års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fasatighetsrevision. Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november. KSTU nedbrutet mål för underhåll/kvm. Behovet uppgår till ca 7 mkr, se fastighetsrevision, för att nå budgetram 2018 föreslås sänkning, observera dock minskningen i fastighetsvärde som detta innebär om det pågår under lång tid. 19

20 Hygienvårdsanläggning Kleven Pengar har varit avsatta för detta men dragits in. Nuv. anläggning är undermålig. Projektet skjuts till Nygienvårdsanläggning Hunnebostrand Åtgärder avseende badhus. Utbyggnad skalskydd (inrymning), skola och omsorg Kostnadsuppskattning. Önskemål finns från skola och omsorg. Beroende av skolutredningen. Minskning till hälften Fiberanslutning, kommunala byggnader Redan gjort mycket 2017, kan avvakta utan pengar här 2018 och fortsätta Ombyggnad Kompetenscentrum Fasad tak och värme samt ventilation. Gat a Park Gatuförbättringar Kontinuerliga gatuförbättringar. Asfaltering, beläggning gator 3 3,5 mkr behövs för att behålla nuvarande standard, med 4 mkr årligen höjs standarden. Förbättring landsbygdsvägar Anslag avser landsbygdsvägar. Gatukostnader efter va-sanering Äskat belopp om 3000 tkr avser till stor del knottsättning av Nygatan tkr flyttas till Ställplatser enl näringslivsstrategi Enligt beslut KSTU oktober 2017, beräknat behov 570. Åtgärden fördelas över två år. Parkeringsplatser hela kommunen Minskning 100 tkr. Smögens torg och parken Åtgärder torg och park. Upprustning av torgen i Bovallstrand och Väjern Åtgärder torg. Fordon tekniska Äskande tkr inkl. skylift, dock föreslagit leasing/drift 186 tkr/år. Sänks med 1200 tkr. Ytterligare sänkning med 250 tkr för att nå ram. GC-väg norr om Bovallstrand Trafikverket har sedan senaste budgetberedningen gett besked om senare byggstart, flyttar 1 mkr från 2018 till Medfinansiering tkr utöver äskat belopp. Prövning av finansiering ska enligt beslut i ärende 2017/946 prövas i investeringsbudget. Enkelt avhjälpta hinder (gata) Tillgänglighetsrådets önskelista. Gatubelysning byte till Led och stolpar Byte till LED vilket ger lägre driftskostnader samt miljövinster. Långsammare tempo i bytet, -500 tkr