Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande. Anna-Lena Höglund 1 Val av nytt PUL-ombud KA 2017/1522 Kl 08.30

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 22 november 2017 kl Plats Ordförande Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Anna-Lena Höglund 1 Val av nytt PUL-ombud KA 2017/1522 Kl Inbjudan till forskningsprogram om samarbete KA 2017/ Motion Fritt Wi-Fi i Sotenäs kommun KA 2017/ Motion Frukt till skolan varje dag KA 2017/1301 Maria Vikingsson Kl Jörgen Wollbratt Kl Staffan Karlander Kl Motion Obligatorisk resa till Auschwitz KA 2014/555 Staffan Karlander 6 7 Motion utredning av framtidens bibliotek i Sotenäs Ansökan om stöd för ljusfestivalen ISLAND OF LIGHT, Smögen Art Light Festival Besök av Samordningsförbundet Väst 9 10 Samordningsförbundet Väst delårsårsredovisning jan-aug 2017 Utredning av motion Välkomna människor till Sotenäs KA 2017/834 KA 2016/746 KA 2017/1372 KA 2015/ Medel till stiftelsen Sotenäs turism KA 2017/ Framtidens besöksnäring KA 2016/711 Staffan Karlander Staffan Karlander Gudrun Emilsdottir och Henrik Svedberg medverkar, kl Ulrika Gellerstedt Kl Succkie Gunnarsson Erika Hassellöv Kl Tomas Larsson Kl Information om Sotenäs företagsklimat KA 2017/1518 Tomas Larsson 14 Handlingsplan för näringslivsstrategi KA 2016/281 Tomas Larsson 15 Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar KA 2017/1538 Ulrika Gellerstedt Kl \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse doc Sida: 1(3)

2 Kallelse Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 16 Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och ITnämnd) KA 2017/1318 Ulrika Gellerstedt 17 Behörighet att underteckna handlingar KA 2016/425 Ulrika Gellerstedt 18 Investeringsbudget 2018 flerårsplan KA 2017/314 Ulrika Gellerstedt 19 Budget och investeringsbudget 2018 för Sotenäs Vatten AB KA 2017/1140 Ulrika Gellerstedt 20 Remiss Fyrbodal Budget tillväxtmedel 2018 KA 2017/1512 Ulrika Gellerstedt 21 Kommunalförbundet Fyrbodal verksamhetsplan och budget 2018 KA 2017/1515 Ulrika Gellerstedt 22 Täckning av Kommunalförbundet Fyrbodals underskott för verksamhetsåret 2017 KA 2017/1514 Ulrika Gellerstedt 23 Budgetuppföljning januari-september 2017 för Kommunstyrelsen KA 2016/331 Ulrika Gellerstedt 24 Delårsbokslut januari-september 2017 för Sotenäs kommun KA 2016/331 Ulrika Gellerstedt 25 Extra sammanträde för Kommunstyrelsen Ulrika Gellerstedt 26 Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar, regler och rekommendationer, dnr 2014/135 Riktlinjer för upplåtelse av kommunal mark, på vissa platser och inom vissa typer av områden, dnr 2016/9 KA 2014/135, 2016/9 Eveline Savik, Maria Askman Ceder Kl Meddelanden* 28 Redovisning av delegationsbeslut * 29 Förslag från Förnyelseberedningen Politik i kubik KA 2017/1601 Anna-Lena Höglund Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 30 Beslut att godkänna samrådsredogörelse och förslag på åtgärder för Blå Översiktsplan KA 2017/285 Amanda Jansson Kl Ansökan om planbesked för fastigheten Hunnebo 1:113, Hunnebostrand KA 2017/1508 Amanda Jansson 32 Ansökan om planbesked för fastigheten Hunnebo 1:303, Hunnebostrand KA 2017/1530 Amanda Jansson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse doc Sida: 2(3)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 33 Komplettering av renhållningstaxa för Sotenäs kommun 34 Revidering av Hälsorådets reglemente KA KA 2017/21 35 Val av ledamot i Hälsorådet KA 2017/721 * Se pärm på sammanträdet Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Bo Hallgren Kl Skickas till: Ulrika Gellerstedt Tomas Larsson Jörgen Wollbratt Succkie Gunnarsson Erika Hassellöv Staffan Karlander Maria Ceder Askman Amanda Jansson Eveline Savik Bo Hallgren Maria Vikingsson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\sammanträden\ks\2017\ks \001 KS Kallelse doc Sida: 3(3)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 188 KA 2017/1538 Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Sammanfattning Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Utbildningsnämnden visar för perioden jan-sept på ett underskott motsvarande -1,330 mnkr. Delar av underskottet avser kostnader i samband med upphandling av skolskjutsar i egen regi. Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till 0,376 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. I bokslut 2016 beslutade kommunfullmäktige att till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -287 tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Av styrprinciperna framgår att om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen ställer sig positiv till att Utbildningsnämnden tar i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Men föreslår att frågan hänförs till när bokslut 2017 i samband med att kommunfullmäktige fastställer nämndernas resultaträkning och eget kapital. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens protokoll Protokoll Utbildningsnämnden Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige noterar Utbildningsnämndens begäran om att ta i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Kommunfullmäktige hänför frågan till bokslut 2017 när kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning samt eget kapital. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(46)

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 188 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(46)

6 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/1538 Sida 1(2) Ianspråktagande av eget kapital Utbildningsnämnden, avseende upphandling skolskjutsar Sammanfattning Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden har inkommit ( ) med begäran hos kommunfullmäktige att få ta i anspråk eget kapital för upphandling av skolskjutstrafik med 0,376 mnkr. Utbildningsnämnden visar för perioden jan-sept på ett underskott motsvarande -1,330 mnkr. Delar av underskottet avser kostnader i samband med upphandling av skolskjutsar i egen regi. Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till 0,376 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. I bokslut 2016 beslutade kommunfullmäktige att till utbildningsnämndens egna kapital överförs ett underskott på -287 tkr. Utbildningsnämndens samlade egna kapital uppgår därefter till tkr. Av styrprinciperna framgår att om en nämnd redan i sitt budgetförslag planerar ta i anspråk medel av väsentlig storlek ur det balanserade egna kapitalet (balanserade resultatet) skall nämnden redovisa och kommentera detta i budgetförslaget. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen ställer sig positiv till att Utbildningsnämnden tar i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Men föreslår att frågan hänförs till när bokslut 2017 i samband med att kommunfullmäktige fastställer nämndernas resultaträkning och eget kapital. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar Utbildningsnämndens begäran om att ta i anspråk 0,376 mnkr av nämndens egna kapital. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

7 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2017/1538 Sida 2(2) Kommunfullmäktige hänför frågan till bokslut 2017 när kommunfullmäktige fastställer nämndens resultaträkning samt eget kapital. Bilaga till kommunstyrelsens protokoll Protokoll Utbildningsnämnden Protokoll Utbildningsnämnden Skickas till Ekonomiavdelningen Utbildningsnämnden Förvaltningschef Utbildningsnämnden Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 187 KA 2017/1323 Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Sammanfattning Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen av de gemensamma nämnderna för Lysekil, Munkedal och Sotenäs avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. Det framarbetade förslaget beskriver de olika processerna och ger också förslag på vilka olika grupperingar som behövs i styrning och ledning utöver de politiska nämnderna. Förslaget har förankrats vid ägarsamråd Förvaltningen kan konstatera att behovet av en strukturerad och dokumenterad process för styrning och ledning av de gemensamma nämnderna har saknats och det har lett till oklarheter avseende förväntningar och leverans för de gemensamma nämnderna. Förvaltningen menar att detta är ett steg i rätt riktning för att få till en gemensam process och samsyn kring hur de gemensamma nämnderna ska samordnas och ledas. För de gemensamma nämnder ges också mer tydliga förutsättningar om vad som gäller. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Samordning och styrning av gemensamma nämnder Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med det framarbetade förslaget om Samordning och styrning av gemensamma nämnder. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(46)

18 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1323 Sida 1(1) Samordning och styrning av gemensamma nämnder (Miljönämnden, lönenämnd och IT-nämnd) Beskrivning av ärendet Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen av de gemensamma nämnderna för Lysekil, Munkedal och Sotenäs avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. Det framarbetade förslaget beskriver de olika processerna och ger också förslag på vilka olika grupperingar som behövs i styrning och ledning utöver de politiska nämnderna. Förslaget har förankrats vid ägarsamråd Förvaltningen kan konstatera att behovet av en strukturerad och dokumenterad process för styrning och ledning av de gemensamma nämnderna har saknats och det har lett till oklarheter avseende förväntningar och leverans för de gemensamma nämnderna. Förvaltningen menar att detta är ett steg i rätt riktning för att få till en gemensam process och samsyn kring hur de gemensamma nämnderna ska samordnas och ledas. För de gemensamma nämnder ges också mer tydliga förutsättningar om vad som gäller. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med det framarbetade förslaget om Samordning och styrning av gemensamma nämnder Bilaga/Bilagor Samordning och styrning av gemensamma nämnder Skickas till Lysekils kommun Munkedals kommun Kommunchef Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

19 SAMORDNING OCH STYRNING AV GEMENSAMMA NÄMNDER Miljönämnd, Lönenämnd respektive IT-nämnd Jörgen Karlsson, Ulrika Gellerstedt, Magnus Andersson Antagen av styrgrupp samt ägarsamråd den

20 Innehåll 1. Bakgrund Beskrivning av verksamheten Gemensamma nämnder Årsprocesser gemensamma nämnder Styrning och ledning Styrgrupp Ägarsamråd Övriga samråd Gemensam mapp Årsplan SML Benchmarking... 8 Bilaga 1 (SML) Bilaga 2 (SML) Bilaga 3 (SML) anvisning budget anvisning delårsbokslut anvisning årsbokslut

21 1. Bakgrund Ekonomicheferna fick i uppdrag av kommuncheferna (september 2015) att förbättra samordningen avseende budgetprocess, budgetuppföljning (delårs-/årsbokslut), internkontroll och styrning. För verksamheter som kommunerna har gemensamt: nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Ekonomicheferna skall senast återkomma med förslag till samordning i enlighet med ovanstående. Ulrika Gellerstedt Munkedal är sammankallande. 2. Beskrivning av verksamheten Då verksamheterna bedrivs i olika organisationsformer och med olika samverkansparter (se tabell nedan) delas återrapporteringen upp i tre delar. Organisation Del Värd Samverkanspart Samverkanspart Samverkanspart Samverkanspart IT-nämnd 1 Lysekil Sotenäs Munkedal Lysekil Miljö-nämnd 1 Sotenäs Sotenäs Munkedal Lysekil Löne-nämnd 1 Munkedal Sotenäs Munkedal Lysekil Rambo 2? Sotenäs Munkedal Lysekil Tanum MBH 3? Munkedal Lysekil Uddevalla Beskrivning för Rambo samt Mitt Bohuslän se separat handling. 3. Gemensamma nämnder Samverkan används för att uppnå kostnadsfördelar i form av stordrift och standardisering av kommungemensamma tillämpningar (synergieffekter). Detta avsnitt avser Sotenäs, Munkedal och Lysekil. Sotenäs (S), Munkedal (M) och Lysekil (L) bedriver samverkan och gemensamma nämnder tillsammans inom områdena: IT (värdkommun Lysekil) Miljö (värdkommun Sotenäs) Lön (värdkommun Munkedal) IT nämnden uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Denna nämnd startade 2013 med Munkedal och Lysekil ingick även Sotenäs i denna nämnd. Miljönämnden ansvarar för livsmedels- miljö- och hälsoskyddsfrågor inom de tre samverkande kommunerna Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ramen för gällande lagstiftning inom dessa områden samt stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet. Nämnden startade 2014? Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration, Support och utbildning i lönesystemets olika delar, Support i tillämpning av lagar, avtal och regler, Utdata och statistik (basutbud), Systemförvaltning samt Pensions- och försäkringsadministration. Nämnden startade De gemensamma nämndernas verksamheter regleras av samverkansavtal samt reglemente. 3.1 Årsprocesser gemensamma nämnder Kommunernas processer och inrapporteringstillfällen skiljer sig åt något. Se beskrivning nedan. Ekonomicheferna föreslår att det därför får den konsekvensen att inlämning sker från SML-cheferna så att det passar för samtliga kommuner d.v.s. att de får ett högre krav på återrapportering än för verksamheterna i den egna kommunen. Budget och verksamhetsplan Budgetprocessen ser likadan ut i samtliga tre kommuner d.v.s. ramar antas av kommunfullmäktige i juni. Därefter verkställs budgeten och nämnderna arbetar fram detaljbudget vilken godkänns i respektive nämnd/styrelse i december. Däremot skiljer sig arbetet med framtagande av mål. Ekonomicheferna föreslår att de gemensamma nämndernas målprocess sker på våren i samband med arbete med ramarna. Enligt samverkansavtalen

22 ska de gemensamma nämnderna anta budgethandling senast 30/4 varje år. I budgethandlingen ska ingå anpassning av ram utifrån preliminär budget samt mål för kommande budgetår. Då Munkedal och Lysekil också gör delårsbokslut för perioden jan-april innebär det att rapportering av delår och budget skulle kunna antas vid samma nämndsmöte. Ekonomicheferna föreslår att nämnderna får lämna in budgethandlingen första veckan i maj istället. Detta för att minska på antalet nämndsammanträden. Ekonomicheferna träffar SML-cheferna efter första skatteprognosen februari kommit. SML-cheferna får då med sig en preliminär ram. Med den preliminära ramen startar SML-nämndernas budgetarbete. En konsekvensbeskrivning och avstämning sker med kommunerna två gånger under våren innan beslut tas i nämnd. Dessa avstämningar ska förslag till anpassning av ram ingå samt förslag på mål för kommande år. Beskrivning av budgetprocessen. 1. Ekonomicheferna föreslår en budgetram efter första skatteprognosen i februari. 2. SML-cheferna får i uppdrag att anpassa budgeten utifrån den preliminära ramen samt att ta fram förslag på målsättningar till kommande budgetår. 3. Styrgruppsmöte februari avstämning preliminära ramar samt målsättningar 4. Ägarsamråd i mars avstämning preliminära ramar samt målsättningar 5. Senast första veckan i maj ska nämnden fatta beslut om budgeten 6. Styrgruppsmöte maj 7. Verkställighet av budget och framtagande av detaljbudget november I verksamhetsplanen ska ingå plan för de kommande två åren. En gemensam mall/budgethandling bifogas (bilaga 1) vilken nämnderna ska använda. Anvisning samt hålltider kommer att uppdateras årligen. Delårsbokslut Rapporteringstillfällena skiljer sig åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har delårsbokslut i april och augusti. Sotenäs har delårsbokslut efter mars, juni och september. Det innebär att SML-cheferna måste göra delårsbokslut för mars, april, juni, augusti och september. Till delårsbokslutet ska rapportering ske avseende avvikelse budget, måluppfyllelse, uppdrag mm. Bokslutet ska kännetecknas av analys verksamhet och ekonomi, glöm inte ev. investeringsprojekt. Verksamhetens mål och mått/indikatorer ska också följas upp och analyseras. En gemensam mall är framtagen för återrapportering (bilaga 2). I tidsplanen framgår när handlingarna ska expedieras kommunerna. Månadsprognoser Samtliga kommuner gör utöver ovannämnda delårsbokslut också månadsprognoser. Munkedal har månadsprognoser för samtliga månader utom januari, juni och december. Detsamma gäller för Sotenäs och Lysekil undantaget juli månad. Månadsprognoser ska således skickas till samtliga kommuner för samtliga månader exklusive januari, juni och december. Ansvaret att skicka månadsprognoserna ligger hos SML-cheferna. Till varje månadsprognos ska tillkomma en kommentar samt vid negativ avvikelse ska förslag till åtgärder föreslås. Årsbokslut Till bokslutet ska verksamhetsberättelse upprättas enligt bifogad mall (bilaga 3). Bokslutet ska kännetecknas av analys av verksamhet och ekonomi, glöm inte ev. investeringsprojekt. Tänk på i analysarbetet att förklara och analysera kostnadsnivåer, vad innebär utfallet, åtgärder till utfallet, effektiviseringseffekter av samverkan etc. Förklara nettokostnadsutveckling och budgettilldelning de senaste åren. I tidsplanen framgår när handlingarna ska expedieras kommunerna. Internkontroll Internkontroll arbetet skiljer sig något åt kommunerna emellan. Kommunstyrelsen i Munkedal och Lysekil antar i december 2015 nästkommande års plan för 2016 och vid samma möte godkänns uppföljningen av innevarande års plan. Därefter sker en återkoppling till KF genom rapportering i årsredovisningen.

23 Sotenäs antar innevarande års plan under innevarande år d.v.s. plan 2015 antas i februari 2015 återredovisning av internkontrollplanen för 2015 sker i mars Här föreslår vi en synkning av för de gemensamma nämnderna. Uppföljning av innevarande års plan samt antagande av kommande års plan ska ske på nämndernas sammanträde i november. Då kan varje kommun återrapportera internkontrollarbetet i respektive kommunstyrelse i december. 3.2 Styrning och ledning För att utveckla styrning och uppföljning av de gemensamma nämnderna föreslås att styrgruppsmöten samt ägarsamråd fastslås för varje verksamhetsår. Detta också för att underlätta för cheferna inom SMLnämnderna på krav och förväntningar från de samverkande kommunerna Styrgrupp En viktig del i styrning och ledning är styrgruppen. Till styrgrupp utses kommuncheferna. Uppdraget är att regelbundet minst tre gånger/år träffar SML-cheferna. Dessa träffar föreslås ha olika fokus beroende på vilka delprocesser som är aktuella. Månad Processer Tider 2017 Ansvarig kommun Februari Årsbokslut/uppstart budgetprocess 24 februari Lysekil Mars Årsbokslut/uppstart budgetprocess 17 mars Munkedal (ägarsamråd) Maj Delårsbokslut/avstämning budgetbeslut 12 maj Sotenäs September Delårsbokslut/avstämning kommande år (ägarsamråd) 15 september Lysekil Ägarsamråd Utöver styrgrupp föreslås ägarsamråd. Ägarsamråden representeras av presidierna samt kommuncheferna från respektive kommun. Dessa träffar syftar till att skapa tydlig inriktning för på ex budget. Vid dessa träffar representeras gemensamma nämnderna av SML-cheferna samt nämndens ordförande. Träffarna föreslås två gånger per år. Månad Processer Tider 2017 Ansvarig kommun Mars Årsbokslut/uppstart budgetprocess 17 mars Munkedal September Delårsbokslut/avstämning kommande år 15 september Lysekil Övriga samråd I övrigt kan respektive kommun kalla nämnderna för träffar exempelvis boksluts- respektive budgetdialog eller vid föredragning i KS/KF för exempelvis förändring av taxor. SML-cheferna kan också bli kallade till kommunchefernas ledningsgrupp vid behov. Ekonomisamråd Ekonomicheferna kan boka in möte vid behov. IT- administrativa cheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för IT-verksamheten står de administrativa cheferna. Samhällsbyggnadscheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för Miljöverksamheten står de samhällsbyggnadscheferna. Personalcheferna För den mer operativa styrningen och samordningen för Löneverksamheten står de personalcheferna. 3.3 Gemensam mapp För att säkerställa att kommunerna har aktuella handlingar föreslår ekonomicheferna det finns en gemensam yta för aktuella handlingar ex: Budget (verksamhetsplan, budgetanvisningar) Antagna styrdokument (reglemente, samverkansavtal) Delårsbokslut (anvisningar, delårsbokslut)

24 Intern kontroll (plan, uppföljning, slutrapport) IT-chefen ges i uppdrag att verkställa detta omgående. Återkoppling saknas i dagsläget om detta är genomfört. 3.4 Diskussionspunkter styrgruppsmöten 1. Årsbokslut/uppstart budget (februari) Detta möte föreslås hållas i februari. Då har SML-cheferna ett färdigt bokslut vilket är antaget av respektive nämnde. Vid detta möte startas också budgetprocessen för nästkommande år upp. Frågor att diskutera: Bokslut: Ekonomiskt resultat, vilka effektiviseringseffekter kan utläsas av den gemensamma verksamheten Väsentliga verksamhetsförändringar, sjukfrånvaro/personal och viktiga händelser Måluppfyllelse hur väl har nämnden lyckats med de uppdrag/mål som antagits. Återkoppling internkontroll, uppfyllelse av föregående års plan samt beskrivning av innevarande års arbete Framtid Budget: Anvisningar, inriktning och tidsplan, preliminära ramar Beskrivning av ev. investeringsbehov Finns risk för verksamhetsutökningar ökade kostnader för kommunerna Kommande års mål och uppdrag Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna. 2. Budget samt delårsbokslut (maj) Nästa möte föreslås i maj. Efter att SML-nämnderna behandlat första delårsbokslutet för året samt beslutat om budgeten för kommande år. Frågor att diskutera: Delårsbokslut: Resultat jan-mars (S) samt jan-april (M,L) Uppföljning av mål och uppdrag, nyckeltal, intern kontroll avstämning. Uppföljning av pågående investeringar Budget: Genomgång av nämndens budgetförslag Mål och uppdrag för kommande år, avstämning så att dessa är synkroniserade med kommunernas processer. Investeringsbudget eller påverkan på kommunerna Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna. 3. Delårsbokslut (september) Det tredje mötet föreslås hållas efter delårsboksluten är klara. Frågor att diskutera: Delårsbokslut: Resultat jan-juni (S) samt jan-augusti (M,L) Uppföljning av mål och uppdrag, nyckeltal, intern kontroll avstämning.

25 Uppföljning av pågående investeringar Hur ser det ut för året? Vad kan vi förvänta oss av nästa år? Starta upp denna diskussion i ett tidigare skede för att vara bättre förberedd inför kommande års budgetprocess ex. Frågor att diskutera: Vilka uppdrag arbetar nämnderna med det kommande året? Vilka utmaningar står nämnderna för vilka kommer att påverka kommunerna? Kan det finnas frågor som samsyn ev. inte råder? Finns misstanke om kostnadsökningar Antagande av årshjul för nästkommande år Övrigt: Uppdrag som ex SML-cheferna genomför via Fyrbodal som påverkar kommunerna.

26 3.5 Årsplan SML För att säkerställa att årsprocesserna är synkade mellan kommunerna föreslås att årsplanen antas av kommuncheferna i slutet av varje verksamhetsår. I årshjulen fastställs hålltider för SML-nämnderna avseende budget, delårsbokslut, månadsrapportering intern kontroll samt årsbokslut. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsbokslut - se separat anvisning - Bokslutssiffror skickas till resp kommun 20 -Bokslut skickas till resektive kommun 17 Månadsprognos Delårsbokslut mars - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till Sotenäs 10 Delårsbokslut april - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 5 Delårsbokslut juni - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till Sotenäs 10 Delårsbokslut augusti - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 10 Delårsbokslut september - se separat anvisning - Delårsbokslut skickas till resp kommun 10 Budget se separat anvisning 5 - Verksamhetsplan budget 2017 med plan skickas till respektive kommun. Intern kontroll Upprätta internkontrollplan 20 Återrapportering internkontrollarbetet 20

27 4. Benchmarking Bakgrund Intresset för benchmarking inom offentlig sektor har ökat de senaste åren. I Kommunforskning i Västsveriges (KFI)ROS-rapport som presenterar trender och tendenser inom områdena redovisning, styrning och organisation anges det att benchmarking under senare år vuxit fram som ett av de vanligaste och viktigaste verktygen för verksamhetsutveckling. Benchmarking är en process som ofta startar med nyckeltalsjämförelser. Nyckeltalsjämförelser ger i första handinformation om hur kommunen ligger till i förhållande till andra. Ambitionen är att nyckeltalsjämförelserna sedan skall stimulera till lärande och verksamhetsutvecklande. De fem kommunerna i norra Bohuslän har sedan år 2000 systematiskt jobbat med och använt benchmarking för jämförelser och verksamhetsutveckling. Samarbetet i norra Bohuslän är på så sätt unikt i landet genom att det pågått under så många år, omfattar i stort sett hela den kommunala verksamheten och involverar både ekonomifunktionerna och verksamhetsföreträdare. Organisation Benchmarkingarbetet 2014 omfattade följande områden: Finansiella jämförelser Barnomsorg och grundskola Äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg VA-verksamhet Personal Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK) En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomer, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare. Nya Områden I 2015 års benchmarkingrapport kommer det in två nya områden, fastigheter och IT verksamheten. Anvisningar för Benchmarkingrapport Norra Bohuslän 2015 Framtagande av material Varje arbetsgrupp ansvarar för att material tas fram för sitt område. Gruppens sammankallande är ansvarig för att material skickas in i rätt tid till ekonomikontoret i Sotenäs. Varje arbetsgrupps redovisning skall innehålla följande: 1. Bakgrundsbeskrivning 2. Organisation (redovisa ex vis deltagande av verksamhetschefer, deltagande kommuner etc. 3. Inriktning på 2015 års arbete. 4. Väsentliga händelser och nyheter Nyckeltal med analyser 2015 (kommunjämförelser) 6. Eventuella nationella jämförelser Material

28 Materialet skall mailas till ekonomiavdelningen i Sotenäs i form av rena Word dokument. För att underrätta sammanställningen skall dokumenten inte innehålla: Spaltindelningar, infogade bilder, tabeller, diagram etc. Plats för diagram, tabeller och bilder etc. markeras i texten. Bilder, diagram, tabeller etc. lämnas sidoordnat i form av Excel filer eller på annat lämpligt sätt. Varje arbetsgrupp disponerar 5-8 sidor för sitt avsnitt. Den samlade rapporten bör innehålla max 80 sidor Tidplan 29/4 arbetsgrupperna skall senast 29/4 skicka aktuellt material till jorgen.karlsson@sotenas.se 2/6 Benchmarkingdag i Strömstad med färdig rapport

29

30 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 184 KA 2016/425 Behörighet att underteckna handlingar Sammanfattning Personalbyte på olika tjänster innebär att nuvarande behörigheter att underteckna handlingar bör justeras. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att revidera behörighet att underteckna handlingar enligt följande: 1. Mats Abrahamsson, Mikael Sternemar, Britt Wall med endera Maria Vikingsson, Ulrika Gellerstedt, Anna-Lena Höglund, Eveline Savik - minst två i förening - bemyndigas att å kommunens vägnar underteckna köpehandlingar, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter, servitutsavtal och liknande handlingar. 2. Siv Bennis och Ann-Marie Hermansson - i förening med någon enligt punkt 1 eller i förening med annan som enligt särskilt beslut i kommunstyrelsen äger underteckna ifrågavarande handlingar - bemyndigas att på kommunens vägnar underteckna handlingar avseende försäljning av kommunens tomter inom planlagda områden. 3. Rosita Johansson, Pernilla Johansson, Amanda Jansson, Therese Johansson och Christer Bergsten - i förening med någon under punkt 1 eller i förening med annan som enligt särskilt beslut i kommunstyrelsen äger underteckna ifrågavarande handlingar - bemyndigas, att på kommunens vägnar, underteckna ifrågavarande handlingar rörande markupplåtelser. 4. Jörgen Wollbratt - i förening med någon enligt punkt 1 eller i förening med annan som enligt särskilt beslut i kommunstyrelsen äger underteckna ifrågavarande handlingar - bemyndigas, att på kommunens vägnar, underteckna handlingar avseende hyreskontrakt och övriga avtal inom fastighetsförvaltningen. 5. Ulrika Gellerstedt, Lotta Aspång, Susanne Grundhall, Petra Hassellöv, Ann-Catrine Holst, Helena Amandusson, Christina Langner och Erik Österlund bemyndigas, två i förening, att på kommunens vägnar utfärda betalningshandlingar för bank- och plusgiro samt utkvittera medel hos bank. 6. Nina Roos, Mariann Lundin, Maria Edlund, Erika Krylberg, Lilian Andersson, Charlotte Westerhult, Bo Wande, Camilla Hansson, Anna Hermansson, Emma Hansson, Viktoria Johansson, Lenita Holmberg, Therese Ernstsson, Frida Lyckehav bemyndigas minst två i förening att på kommunens vägnar utfärda betalningsorder avseende försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(44)

31 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS I övrigt gäller att handläggande tjänsteman äger rätt att underteckna övriga handlingar (skrivelser, brev, deklarationer etc.). Skickas till Kansliavdelningen Ekonomiavdelningen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(44)

32 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 189 KA 2017/314 Investeringsbudget 2018 flerårsplan Sammanfattning Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige en investeringsvolym på 39,0 mnkr avseende budget Budgetberedningen har därefter behandlat förslag till investeringsbudget. Beskrivning av ärendet Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2018 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2018 uppgår till 5,5 Mkr Enligt ekonomistyrprincerna ska investeringsanslaget fastställas av kommunfullmäktige för varje enskilt investeringsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar i november 2017 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten föreslås uppgå till 39,0 mnkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt. I bifogade handlingar följer en sammanställning per investeringsprojekt samt en kompletterande handling avseende beskrivning av samtliga investeringsprojekt. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Investeringsbudget 2018 med plan Beskrivning av investeringar Yrkande Mikael Sternemar (L) och Britt Wall (S) föreslår att 500 tkr avsätts till starta en översyn för att göra en upprustning av parken i Smögen, samt att tekniska utskottet får i uppdrag att omprioritera så att medel tillförs för upprustning av torget i Bovallstrand och Väjern. Roland Mattsson (M) yrkar bifall till Mikael Sternemars (L) med fleras förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2018 med plan enligt förslag. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(46)

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 189 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(46)

34 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1443 Sida 1(2) Investeringsbudget 2018 flerårsplan Sammanfattning Kommunstyrelsen förslog för kommunfullmäktige en investeringsvolym på 39,0 mnkr avseende budget Budgetberedningen har därefter behandlat förslag till investeringsbudget. Beskrivning av ärendet Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2018 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2018 uppgår till 5,5 Mkr Enligt ekonomistyrprincerna ska investeringsanslaget fastställas av kommunfullmäktige för varje enskilt investeringsprojekt. Kommunfullmäktige beslutar i november 2017 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten föreslås uppgå till 39,0 mnkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt. I bifogade handlingar följer en sammanställning per investeringsprojekt samt en kompletterande handling avseende beskrivning av samtliga investeringsprojekt. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2018 med plan enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Investeringsbudget 2018 med plan Beskrivning av investeringar Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

35 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1443 Sida 2(2) Skickas till Kommunchef Ekonomiavdelning Nämnderna Kommunledningsgruppen Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

36 Investeringsbudget 2018 Politiskt förslag Netto- Netto- Netto- Projekt nr Projektnamn utgift utgift utgift Byggnadsnämnd PLEX Planeringsdokument 0031 Strategiska dokument, ÖP 500,0 500, Detaljplaner 400,0 400,0 Kommunstyrelsen Markförsörjning mm 0001 Fastighetsköp 0004 Fastighetsförsäljning 0006 Markreserv / reglering Nytt Strategiska markförvärv D&P Industriområden 0121 Klippsjön utvidgning 150,0 150,0 D&P Exploateringområden m m 0200 Exploateringsomr. gem 500,0 500,0 500,0 D&P Hamnförvaltning 0010 Utb. småbåtshamnar, inkl Ringen (2018) Bovall (2020) 0, , , Elanläggningar, hamnar 300,0 600,0 600, Säkerhetsutrustning, hamnar 50,0 50,0 50, Förbättring byte av bommar, diverse bryggor 1 850, , , Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand 400, , , Ombyggnad fiskhallskajen Smögen 500,0 Nytt fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) 750,0 Muddring Springet 350, Septitankstationer 200,0 200, Åtgärder betong- och stenkajer 1 000, , , Pontoner Ringen småbåtshamn D&P Fastighetsprojekt 0302 Externhyresfinansierade invest. 50,0 50,0 50, Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder 500,0 500,0 500, Arbetsmiljöåtg. / Verksamhetsanpassn 500,0 500,0 500, Miljöåtgärder off lok (MiljBförv) 250,0 250,0 250, Lekplatser på skolor och förskolor 300,0 300,0 300, Sotenässkolan, rep ytskikt fasader 500,0 500,0 Hunnebohemmet (äldreomsorgsutredning) 0, , , Plan för energieffektivisering 3 000, , , Enkelt avhjälpta hinder 500,0 500,0 500, Ofördelat planerat underhåll 3 000, , ,0 NYTT konto Ny hygienvårdsanläggning Kleven 0, ,0 NYTT konto Ny hygienvårdsanläggning Hunnebo 5 000,0 NYTT konto Utbyggnad skalskydd, skola och omsorg (inrymning) 500, , , Fiberanslutning, kommunala byggnader 0,0 500,0 500,0 NYTT konto Ombyggnad Labblängan 0,0 NYTT konto Ombyggnad Kompetencentrum 4 000,0 1

37 Investeringsbudget 2018 Politiskt förslag Netto- Netto- Netto- Projekt nr Projektnamn utgift utgift utgift D&P Gata, park 0405 Gatuförbättringar 300,0 300,0 300,0 25 Asfaltering, beläggning gator 4 000, , , Förbättring landsbygdsvägar 500,0 500,0 500, Gatukostnader efter Va sanering 1 500, ,0 500,0 NYTT konto Ställplatser enl. näringslivsstrategi 250,0 320, P-platser hela kommunen 200,0 300,0 300,0 Ny Smögens torg och parken 360,0 250,0 250, Fordon, tekniska 750, , , GC-väg norr om Bovallstrand 500, , , Enkelt avhjälpta hinder (gata) 100,0 100,0 100, Gatubelysning byte till Led och stolpar 500, , ,0 Gatubelysning separera elskåp från transformatorstation 250,0 750, Diverse parkrenoveringar 250,0 250,0 250,0 Offentlig utsmyckning/julbelysning 50,0 50,0 50, Ofördelat 500,0 500,0 500,0 GC-väg Ödby-Hunnebostrand 4 000, ,0 GC-väg Ödby Ö - Solvik 3 000, ,0 NYTT Laddstolpar 1 500,0 Fritids-/idrottsanläggningar 0502 Upprustn badplatser 100,0 500,0 500, Upprustning, lekplatser 500,0 750,0 750, Nyanläggning lekplatser (Kvarnmyrsberget) 300, Anläggningsstöd Kultur och Fritid 1000 NY Kungshamnsvallen Kost och städ Kök 0035 Inventarier Kost & Städ 200,0 200,0 0306/0369 Utbyte storköksutrustning / Anpassning 250,0 500,0 500,0 Räddningstjänst 1205 Fordon/inventarier 4 550,0 550, , Rtj utrustning/maskiner 790,0 910,0 510,0 Omsorgsnämnd 1101 Inventarier ON 300,0 Summa skattefinansierad verksamhet , , ,0 2

38 Datum: Investeringsanslag Budgetberedningens förslag till investeringsvolym 2018 kan max uppgå till 39,0 Mkr. Byggnadsnämnden Plan och exploatering Planeringsdokument 0031 Strategiska dokument Medel avser auktalitetsförklaring av Översiktsplan (ÖP) är det budgeterat 500 tkr av dessa föreslås 100 tkr resultatöverföras till 2018, därmed behövs inga nya pengar 2018, men därefter löpande från Detaljplaner Planer för kommunens egen mark, nu pågår Hunnebostrand och Smögen. Till det kommer ett antal mindre planer. Från projekt 0031 finns 400 tkr kvar från 2017 vilka föreslås föras över till 2018, därmed behövs inga medel för Kommunstyrelsen Plan och exploatering Markförsörjning 004 Fastighetsförsäljning Försäljningar av hela fastigheter, oftast med byggnad. Ackumulerade värden från tidigare år uppgår för 2017 till 17,9 mnkr. Förslag till fastighetsförsäljningar kommer att lämnas till KSTU:s sammanträde den 8 november Något anslag finns inte budgeterat. 006 Markreserv/reglering Försäljning av markområden, avstyckningar från befintliga fastigheter. Nytt Strategiska fastighetsförvärv Anslag för strategiska förvärv. Utrymme saknas. I framtiden behöver pengar avsättas här. Exploateringsområden 0200 Exploateringsområden Medel för genomförande enligt exploateringsavtal. Industriområden 0121 Klippsjön utvidgning Äskat belopp avser ny väg väster om nuvarande port (efter planändring). Flyttas fram ett år. 150 tkr äskas för 2019, 2020 istället för 2018, Drift- och Projekt Hamnförvaltning 0010 Utbyggnad småbåtshamnar inkl. Ringen (2018) Bovallstrand (2020) Tillstånd för Ringen lämnades hösten 2016 och kommer att generera intäkter från 70 platser, uppskattningsvis 250 tkr per år. Ansökan om utbyggnad i Bovallstrand också initierad gissningsvis 40 platser. Utbyggnad först Visserligen finns en båtplatskö, men genomförandet av Ringen kan flyttas till 2019, dock inte längre då tillståndet löper ut och det är förenat med kostnader att söka nytt tillstånd Elanläggningar, hamnar Löpande behov av investeringar. Begränsad insats Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

39 Datum: Säkerhetsutrustning, hamnar Prel. planerades den stora inventeringen och uppdateringen av brand- och livräddningsutrustning avslutad efter En begränsad insats under 2018 kan innebära att projektet förlängs i tid Förbättring byte av bommar, diverse bryggor Något lågt belopp då det verkliga underhållsbehovet är högre. Begränsas till tkr till förmån för säkerhetsutrustning och elanläggningar Åtgärder betong- och stenkajer Ramböll har inlett undersökning. Beloppet avser konsultkostnader och medel för akuta åtgärder. Minskat äskande med 2 mkr inför 2018, flyttat till I längden kan kostnaden inte skjutas upp men andra åtgärder kan övervägas ex riva betongkajer och ersättas med träbryggor Stabiliseringsåtgärder, alt 1 Hunnebostrand Om och hur mycket medfinansiering som kan påräknas beslutas inte förrän miljökonsekvensbeskrivning är klar och tillstånd lämnat. Medfinansiering är inte självklar varför beloppet är ett bruttobelopp. Projektet drivs framåt från kommunen. Tidigare beräknad byggstart hösten Nu prognos innebär att projektet bör flyttas till ,6 mkr flyttas till Ombyggnad fiskhallskajen Smögen Nytt betongdäck mellan fiskhallen och kajen. Nytt fendersystem industrikaj Guleskär (KUN1) Genomförs 2020 efter ombyggnad, fiskhallskajen Nytt - Muddring Springet I hamnen Springet finns ett behov att underhålls muddra för att återskapa/bibehålla ett tillfredställande djup mellan brygga C-D Septitankstationer Med investeringen 2020 är alla septitankstationer installerade i de stora hamnarna, förutsätter ok från transportstyrelsen. Medel kan flyttas över från 2017, då behövs inget extra Fastighetsprojekt Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fastighetsrevision. Lokalförsörjningsplan tas fram sedan äldreomsorgsutredning och skolutredning avslutas under Externhyresfinansierade investeringar Finansieras på sikt med höjda externhyresintäkter. Sänks från 150 tkr till 50 tkr årligen Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder Brandskyddsåtgärder, nu närmast på fiskauktionen Arbetsmiljöåtgärder. / Verksamhetsanpassningar Åtgärder efter skyddsronder Miljöåtgärder off lok (MimB) Åtgärder efter livsmedels- och miljötillsyn. Sänks från 500 tkr till 250 tkr årligen Lekplatser på skolor och förskolor Avser bl.a. nyinköp av slitna gungor etc. I avvaktan på skolutredningen behöver posten kvarstå som tidigare år. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

40 Datum: Sotenässkolan, rep ytskikt fasader Äskande avser ytskikt, övrigt behovs se skolutredning. Budget finns för 2017 och åtgärder vidtas. Därmed kan åtgärder underlåtas 2018, men mer behöver göras året därpå om skolan ska finnas kvar. NYTT Hunnebohemmet Oavsett alternativ föreslås åtgärden skjutas fram till 2019 i avvaktan på att skolutredning och äldreomsorgsutredning färdigställs. 2 mkr flyttas från 2018 till Plan för energieffektivisering I kontot ingår byte till bergvärme, ventilation, pelletsanläggning etc. Var investeringar görs beror på beslut i skolutredningen och äldreomsorgsutredningen Enkelt avhjälpta hinder Krav på offentliga fastigheter enligt PBL Ofördelat planerat underhåll 2012 års underhållsplan uppdateras under 2017 enligt uppdrag efter fasatighetsrevision. Förslag till fastighetsförsäljningar läggs fram för KSTU i november. KSTU nedbrutet mål för underhåll/kvm. Behovet uppgår till ca 7 mkr, se fastighetsrevision, för att nå budgetram 2018 föreslås sänkning, observera dock minskningen i fastighetsvärde som detta innebär om det pågår under lång tid. Nytt - Ny hygienvårdsanläggning Kleven Pengar har varit avsatta för detta men dragits in. Nuv. anläggning är undermålig. Projektet skjuts till Nytt Ny hygienvårdsanläggning Hunnebo Förslag finns att sälja befintliga badhuset och bygga nytt med hamnkontor. Skrivs fram för politiskt beslut. Nytt Utbyggnad skalskydd (inrymning), skola och omsorg Kostnadsuppskattning. Önskemål finns från skola och omsorg. Beroende av skolutredningen. Minskning till hälften Fiberanslutning, kommunala byggnader Redan gjort mycket 2017, kan avvakta utan pengar här 2018 och fortsätta Nytt Ombyggnad Labblängan Avvaktar åtgärder med denna byggnad efter diskussion med skola och omsorg. Förslag till beslut i KSTU kommer. Nytt Ombyggnad Kompetenscentrum Fasad tak och värme samt ventilation. Gata Park 0405 Gatuförbättringar Kontinuerliga gatuförbättringar. 25 Asfaltering, beläggning gator 3 3,5 mkr behövs för att behålla nuvarande standard, med 4 mkr årligen höjs standarden Förbättring landsbygdsvägar Anslag avser landsbygdsvägar. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

41 Datum: Gatukostnader efter va-sanering Äskat belopp om 3000 tkr avser till stor del knottsättning av Nygatan tkr flyttas till NYTT Ställplatser enl näringslivsstrategi Enligt beslut KSTU oktober 2017, beräknat behov 570. Åtgärden fördelas över två år Parkeringsplatser hela kommunen Minskning 100 tkr. NYTT Smögens torg och parken Åtgärder torg och park Fordon tekniska Äskande tkr inkl. skylift, dock föreslagit leasing/drift 186 tkr/år. Sänks med 1200 tkr. Ytterligare sänkning med 250 tkr för att nå ram GC-väg norr om Bovallstrand Trafikverket har sedan senaste budgetberedningen gett besked om senare byggstart, flyttar 1 mkr från 2018 till Medfinansiering tkr utöver äskat belopp. Prövning av finansiering ska enligt beslut i ärende 2017/946 prövas i investeringsbudget GC-väg norr om Hunnebostrand Avser bara projektering. Söker medfinansiering för investeringen. Ej prio hos Trafikverket, inget boområde etc. Även projektering avbryts Enkelt avhjälpta hinder (gata) Tillgänglighetsrådets önskelista Gatubelysning byte till Led och stolpar Byte till LED vilket ger lägre driftskostnader samt miljövinster. Långsammare tempo i bytet, -500 tkr Nytt - Gatubelysning separera elskåp Separera elskåp från Fortums anläggning. Projektet skjuts över två år Diverse parkrenoveringar Åtgärder parker. Nytt Offentlig utsmyckning/julbelysning Utsmyckning julbelysning mm Ofördelade medel inom Gata/park "Reserv" medel GC-väg Ödby-Hunnebostrand Lågbudgetalternativ finns. GC-väg Ödby Ö - Solvik Lågbudgetalternativ finns. NYTT Laddstolpar Till kommunala tjänstebilar enligt beslut om upphandling av elbilar. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

42 Datum: Fritids-/idrottsanläggningar 0502 Upprustning badplatser Årligt belopp om 500 tkr begränsas till 100 tkr för Upprustning lekplatser Avser upprustning av en lekplats per år. Ambitionsnivån sänks med 250 tkr nyanläggning lekplats (Kvarnmyrsberget) Åtgärder enligt avtal Anläggningstöd Kultur och fritid Investeringar i föreningsdrivna anläggningar, i enlighet med Utbildningsnämndens Anläggningsbidrag. Nytt Kungshamnsvallen 2.0 Medfinansiering av nytt omklädningsrum och upprustning av Kungshamnsvallen. Kost- och städ 0035 Inventarier kost och städ Investeringar i lösöre tex städmaskin. Belopp överförs från Inget behov av extra äskande för /0369 Utbyte storköksutrustning / Anpassning T.ex. byte av diskmaskiner. I avvaktan på beslut enl. äldreomsorgsutredningen och skolutredningen behöver belopp kvarstå som tidigare år. Sänker dock 250 t kr för att nå ram. Räddningstjänst 1205 Fordon/inventarier Ny brandbil till Kungshamn 2018, Befintligt fordon som är 18 år. Denna investering är även en del av den brandskyddsstrategi som finns för Gamla Smögen. Ny brandbil Hunnebostrand Rtj utrustning/maskiner Diverse inventarier, skyddsutrustning, dyk/rökdyk utrustning, nya larmställ mm. Omsorgsnämnd 1101 Inventarier Omsorgsnämnd Diverse inventarier. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

43 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 190 KA 2017/1140 Budget och investeringsbudget 2018 för Sotenäs Vatten AB Sammanfattning Sotenäs Vatten AB har inkommit med budget 2018 samt plan Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Nettoinvesteringar över 9 mnkr påverkar brukningstaxan. Styrelsens föreslår en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018 och 2 procent av de respektive följande åren. Anläggningsavgiften föreslås ökas med 2 procent för VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller budgetförslag för Sotenäs Vatten AB. Styrelsen behandlade och antog budgeten Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Investeringarna har delats upp i följande områden för Reinvesteringar samt utbyggnad av nät 18,0 mnkr Omvandlingsområden 16,7 mnkr Exploateringsområden - Bruttoinvesteringar 34,7 mnkr Avgår beräknade anläggningsavgifter Nettoinvesteringar -9,0 mnkr 25,7 mnkr I förslaget ingår också att höja anläggningsavgiften med 2 procent. Årets frigjorda egna kapital på 9 mnkr föreslås att användas för nyinvesteringar. Då investeringsbudgeten netto överstiger årets frigjorda egna kapital på innebär det att behov av nyupplåning. Behovet av nyupplåning 2018 beräknas till ca 13,0 mnkr. Med lagda förslag till investeringar föreslås att brukningstaxan ökas för att täcka den del vilken överstiger dagens avskrivningsnivå samt ökning av övriga kostnader. I förslaget innebär det en ökning av brukningstaxan med 3 procent för 2018, 2 procent 2019 och 2 procent En uppräkning av brukningstaxan med 3 procent innebär intäktsökning motsvarande 1,5 mnkr. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(46)

44 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 190 VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1 procent. Styrelsen har också behandlat taxeföreskrifter. Nya föreskrifter bygger på uppräkning av budgetförslaget. Föreskrifterna kompletteras med punkt 5.8. "Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e" Taxeföreskrifterna kompletteras till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänstelåtande Sotenäs Vatten AB Protokoll SVAB budget 2018, förslag Yrkande Roland Mattsson (M), Mikael Sternemar (L), Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att brukningstaxan ökas med 2 procent för Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemar (L) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner investeringsbudget för 2018 med plan Kommunfullmäktige godkänner ökning av brukningstaxan med 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner ökning av anläggningsavgift 2 procent för Kommunfullmäktige godkänner att taxeföreskrifterna kompletteras med punkt 5.8 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(46)

45 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1140 Sida 1(2) Budget 2018 Sotenäs Vatten AB Sammanfattning Sotenäs Vatten AB har inkommit med budget 2018 samt plan Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Nettoinvesteringar över 9 mnkr påverkar brukningstaxan. Styrelsens föreslår en ökning av brukningstaxan med 3 % för 2018 och 2% av de respektive följande åren. Anläggningsavgiften föreslås ökas med 2% för VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1%. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller budgetförslag för Sotenäs Vatten AB. Styrelsen behandlade och antog budgeten Investeringsbudgeten föreslås uppgå till 25,7 mnkr för 2018, 18,0 mnkr 2019 samt 18,0 mnkr för Investeringarna har delats upp i följande områden för Reinvesteringar samt utbyggnad av nät 18,0 mnkr Omvandlingsområden 16,7 mnkr Exploateringsområden - Bruttoinvesteringar 34,7 mnkr Avgår beräknade anläggningsavgifter Nettoinvesteringar -9,0 mnkr 25,7 mnkr I förslaget ingår också att höja anläggningsavgiften med 2%. Årets frigjorda egna kapital på 9 mnkr föreslås att användas för nyinvesteringar. Då investeringsbudgeten netto överstiger årets frigjorda egna kapital på innebär det att behov av nyupplåning. Behovet av nyupplåning 2018 beräknas till ca 13,0 mnkr. Med lagda förslag till investeringar föreslås att brukningstaxan ökas för att täcka den del vilken överstiger dagens avskrivningsnivå samt ökning av övriga kostnader. I förslaget innebär det en ökning av brukningstaxan med 3% för 2018, 2% 2019 och 2% En uppräkning av brukningstaxan med 3 % innebär intäktsökning motsvarande 1,5 mnkr. VA-verksamheten 2016 uppvisade ett överuttag på tkr. Prognosen för året pekar på ett underuttag motsvarande -1.0 mnkr. VA-verksamhetens överuttag bör Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

46 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1140 Sida 2(2) användas för att balansera de befarade ökade kostnaderna för Ökning av brukningstaxan föreslås därför till 1%. Styrelsen har också behandlat taxeföreskrifter. Nya föreskrifter bygger på uppräkning av budgetförslaget. Taxeföreskrifterna är nu kompletterade enligt föreslagen höjning av brukningstaxan med 2 % samt anläggningsavgift med 2%. Föreskrifterna kompletteras också med punkt 5.8. "Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e" Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner investeringsbudget för 2018 med plan Kommunfullmäktige godkänner ökning av brukningstaxan med 1 % för Kommunfullmäktige godkänner ökning av anläggningsavgift 2 % för 2018 Kommunfullmäktige godkänner att taxeföreskrifterna för 2018 inklusive komplettering med punkt 5.8 Bilaga/Bilagor Budget 2018 och plan Sotenäs Vatten AB Styrelseprotokoll Sotenäs Vatten AB Taxeföreskrifter inklusive bilaga 1 och bilaga 2 Skickas till Sotenäs Vatten AB Kommunchef Ekonomiavdelning Samhällsbyggnadschef Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

47 BUDGET Dnr: SVAB 2017/617 HANDLÄGGARE Ekonomichef Susanne Thorén TELEFON Budget 2018 samt plan , Sotenäs Vatten AB BREV/ HEMSIDA E-POST POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

48

49 1. Vatten och avloppsverksamhet Allmänt Sotenäs Vatten AB startades den 1 januari 2017 och är ett av fyra ägarbolag till Västvatten AB. Västvatten AB ska, tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna, svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Sotenäs Vatten AB förser kommuninvånarna, industrier och andra verksamheter med dricksvatten och behandlar i sina reningsverk avlopp från hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tas dagvattnet om hand, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca anslutna abonnenter till vatten och ca anslutna abonnenter till avlopp. Sotenäs Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Sotenäs kommun och föreslår till kommunen om utbyggnad, upprustning samt VA-taxor. Sotenäs kommun Sotenäs kommun är en kommun med stor turistnäring som är tätbefolkad under sommarmånaderna men glesbefolkad under resterande del av året. Det finns både landsbygd och kustnära boende men samhällena är koncentrerade kring kusten. Det finns en större tätort och ett flertal mindre. Sotenäs kommun definieras som ett sprickdalslandskap med inslag av fjordlandskap och i de yttre delarna skärgård. Den kommunala vattenförsörjningen kommer uteslutande från två sammankopplade ytvattentäkter och kommunens dricksvattenförsörjning sker från ett större vattenverk. Avloppsreningen klaras med hjälp av ett större verk samt ett något mindre verk och Sotenäs kommun har ett omfattande ledningsnät med förhållande korta ledningssträckor p.g.a. satsningen på de två större reningsverken samt att nybyggnationen är koncentrerad kring centralorterna. Undantag finns i två längre överföringsledningar. Verksamhet VA-verksamheten bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Det är viktigt att utbyggnaden av VA planeras tillsammans med andra intressenter på marknaden så som kommunen, exploatörer, industrier och Trafikverket. Utdrag ur ägardirektiv och bolagsordning om roller samt uppgifter/ansvarsområden Bolaget är organ för kommunens VAverksamhet och således underordnat Sotenäs kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommun-fullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen i Sotenäs kommun samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till denna verksamhet. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitets-vinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunfullmäktiges godkännande ska inhämtas vid införande och ändring av taxor och principer för taxor och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av BREV/ HEMSIDA E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

50 principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) ska godkännas av kommunfullmäktige. Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget ska delges kommunstyrelsen enligt årligen fastställd tidplan. Roller Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Västvatten AB 29%* Sotenäs Vatten AB 100% Sotenäs Vatten AB äger de allmänna VAanläggningarna i Sotenäs kommun som tillika äger 100 % av bolaget. Sotenäs Vatten AB ansvarar tillsammans med Västvatten AB för drift, underhåll och utveckling av vatten- och avloppsverksamheten. Västvatten AB ägs till 29 %* av Sotenäs Vatten AB. Kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för vatten- och avloppsverksamheten i en kommun och har i Sotenäs kommun valt att lägga vatten- och avloppsverksamheten i ett eget bolag Sotenäs Vatten AB. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter och taxor och därmed om VA-verksamhetens ekonomiska ramar. I samband med beslut om taxor och avgifter ska beslut tas om inriktning (beställning) av investeringar för den närmaste 3-årsperioden. Inriktning på eventuella nyinvesteringar ska följa de strategier och riktlinjer som kommunen beslutat om i andra sammanhang samt följa kommunens VA-plan. Beslut om beställning av investeringar fattas årligen i samband med budgetbeslutet. Viktiga lagar och föreskrifter Bolaget har att rätta sig efter de regler och krav som ställs av ett flertal myndigheter och organisationer. Nedan återfinns en kort sammanställning av några av dessa 1. Det grundläggande för all verksamhet är Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster samt allmänna bestämmelser för vatten och avloppstjänster (ABVA). Havs- och Vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Livsmedelsverket Naturvårdsverket Boverket Riksdag Socialstyrelse Strålsäkerhetsmyndigheten SWEDAC WHO Vattenmyndigheterna Taxekollektiv Enligt lag ska ett taxekollektiv bära de nödvändiga kostnader som krävs för att tillhandahålla tjänsterna, i detta fall vatten och avlopp. VA verksamhet bedrivs enligt självkostnadsprincipen. De nödvändiga kostnader som tas ut fördelat per vattentjänst ska finansieras via motsvarande intäkt, så kallad bruknings- och anläggningstaxor. Taxekollektivet skall ha en balanserad budget. Omvärldsanalys En överskuggande och tydlig trend är ökade krav från myndigheter, huvudmän och även kunder. Ökade krav tillsammans med ett pågående generationsskifte resulterar ofta i utökade samarbeten, i någon form, kommuner emellan. Ökade krav gör att VA-verksamheter står inför stora utmaningar som är generella för hela VA-branschen. De utmaningarna och möjligheter att möta dessa beskrivs under målområdena ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social 1 Svenskt Vatten, BREV/

51 hållbarhet. För att veta mer läs Affärsplan Ekonomiska förutsättningar Självkostnadsprincip råder inom VA- verksamhet. Det får inte tas ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls. Sotenäs Vatten AB har ett överuttag på tkr som ska återställas inom 3 år enligt lag. Sotenäs Vatten AB har sedan tidigare byggt upp en fond för att ombyggnation och utbyggnad av reningsverksamheten i kommunen. Denna är ianspråktagen och minskar kapitalkostnaderna till viss del. Övergripande uppräkningar av budget Brukningstaxa 3,0 % Varav ökning investeringar 0,8 % Personalkostnader VVAB 3,1 % Extrasatsning VVAB 0,5 % Personalkostnadsökningen har lagts på samma nivå som Sverige kommuner och landsting (SKL). normal villa. Taxornas nivåer är olika i olika kommuner beroende på kommunernas naturliga förutsättningar vad gäller storlek, avstånd och befolkningstäthet. År 2016 höjdes brukningsavgiften i Sotenäs kommun med 3,0 %. Svenskt vatten bedömer att taxorna behöver höjas i snabbare takt framöver beroende på investeringsbehov och ökade krav på vattenoch avloppstjänster. 2 Enligt Svenskt vatten borde den genomsnittliga ökningen av taxan vara 4 % per år, utöver inflation, under de närmaste 20 åren. Att så inte är fallet kan bero på att det historiskt har getts statligt stöd för investeringar i VA, det tillsammans med att anläggningar ofta skrivs av i snabbare takt än de i verkligheten byts ut gör att dagens abonnenter inte betalar en avgift som motsvarar vad en verklig kostnad för att förse kommunen med nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp borde vara. Genomsnittlig avgift för en normalvilla är 590 kr/mån. Inom Sotenäs kommun är avgiften för typhus A 699 kr/mån Kr/mån Brukning Typhus A 3 Öre/ Liter Genomsnitt riket 590 4,7 Färgelanda 755 6,0 Munkedal 761 6,1 Sotenäs 699 5,6 Uddevalla 702 5,6 Statistik/Taxor Taxorna för brukningsavgiften höjdes i Sverige i genomsnitt 2016 med 2,4 % för en Finans/Upplåning/Investeringar Räntekostnader 0,6 % Egen Finansiering tkr Lånebehov tkr varav nya investeringar tkr 2 Svenskt vatten, Kommentarer till 2017 års taxestatistik, Augusti Svenskt vatten, En normallvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år BREV/

52 varav frigjort utrymme varav tillgängligt banksaldo tkr tkr Räntan för låneskulden har beräknats till 0,6 % år För att sedan öka med 0,2 %- enheter under åren framåt. Räntekostnaden kommer öka för varje år mellan vilket beror på ökade ränta och ökning av låneramen i och med investeringsbehovet. Just nu är det ett gynnsamt ränteläge och en framtida ökning av räntan och reverslånet innebär att en större andel av intäkterna kommer användas till att betala räntor och minska verksamhetens utrymme. Nettoinvesteringsnivån 2018 för Sotenäs Vatten AB är tkr. Investeringar över tkr innebär en ökning av brukningstaxan. En nettoinvestering på tkr borde därmed ge en ökning av brukningstaxan på 1,4 %. Nyckeltal Nyckeltal Invånare (st) Ledningslängd total (km) 445,1 Vattenproduktion (km³) Behandlad mängd avloppsvatten (km³) Totalt antal (rörbrott) vattenläckor (st) Totalt antal avloppsstopp inkl källaröversvämningar (st) BREV/

53 3. Investeringar och anläggningsavgifter Förslag till investeringsbudget 2018 samt plan Sammanställning investeringar (tkr) Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Reinvesteringar samt utbyggnad av nät (inkl verk, nät, processförbättring etc) Omvandlingsområden * * Exploateringsområden Bruttoinvesteringar* Fakturerade anläggningsavgifter * * Nettoinvesteringar länsstyrelsens beslut eller som definierades i samband med tillsynsmyndighetens inventeringar. VA-utbyggnad kan även påkallas ihop med en ny detaljplan som ändrar områdets förutsättningar. Här finns också stor osäkerhet och stor potentiell risk för ökade kostnader då fastighetsägare i mindre bebyggelseområden kan begära kommunal lösning av VA-frågorna. Dessa frågor avgörs av länsstyrelsen. Reinvesteringar samt utbyggnad av befintligt VA-nät inkl. verk, nät, process etc. Omfattar omläggningar samt kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i befintligt ledningsnät samt investeringar i befintliga verk, reservoarer etc. Omläggningar av VA-ledningar (byte eller relining) ska följa beslutad förnyelseplan. Flera av omläggningarna bidrar till att minska mängden ovidkommande vatten och risken för källaröversvämningar. Genom att minska mängde ovidkommande vatten i sjönära lägen förbättras reningsprocesserna på avloppsverk eftersom saltvatteninträngningen stör processerna. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder omfattar åtgärder som säkerställer leverans men som även kan utgöra förutsättningar för exploaterings- och/eller saneringsprojekt. I budgeten är inte bioreningsverk på Dale Vattenverk medräknad, utredning behövs. Omvandlingsområden Omfattar VA-utbyggnad som påkallats efter De omvandlingsområden som ligger i budget och plan är Orrvik/Vansvik. * Framtida områden som skall anslutas till kommunalt VA prioriteras och utreds ihop med kommande VA-plan. Exploateringsområden Utbyggnad av VA-nätet initieras av privata exploatörer eller kommunens mark- och exploateringsverksamhet. I de fall kommunen kan styra exploateringen ska detta ske i linje med samhällsbyggnadsstrategin. Det betyder att i första hand ska utbyggnad ske där infrastrukturen är utbyggd. Då ett antal detaljplaner redan är antagna finns möjlighet att exploatörer påbörjar exploateringen och därmed efterfrågar VAanläggningar alldeles oavsett samhälls- BREV/ HEMSIDA E-POST info@vastvatten.se POSTADRESS Kanslibacken Uddevalla BESÖKSADRESS Kanslibacken 9 Uddevalla TELEFON (kundservice) ORG.NR

54 byggnadsstrategin. De kommunala projekten kan dock styras genom politiska beslut. Anläggningsavgifter och täckningsgrad Investeringar inom områdena omvandling samt exploatering genererar anläggningsintäkter då dessa investeringar innebär att fastigheter ansluts till det allmänna vattenoch avloppsnätet. Debitering av anläggningsavgift sker då investeringen färdigställts medan utgiften ofta löper under flera år. Det blir därför en förskjutning mellan ett projekts utgifter och inkomster. Förslag på ny anläggningsavgift är 2 % ökning 2018, vilket följer genomsnittet på åtta index som innehåller anläggningsarbeten och material. Särredovisning av investeringsprojekt större än Sotenäs Vattens aktiekapital (2 500 tkr) Prognos Budget Plan Plan Totalt Särredovisning investeringar Sjöledning vatten Bohus-Malmön Relining Kungshamn Nygatan Kungshamn Dagvattenmagasin Kungshamn Orrvik/Vansvik Nedan kommer en kort beskrivning av projekten. Framtida områden som skall anslutas till kommunalt VA eller läggas om prioriteras och utreds ihop med kommande VA-plan. Reinvesteringar Sjöledning vatten Bohus Malmön: En av sjöledningarna till Bohus Malmön är äldre och har drabbats av vattenläckor. Renovering eller utbyte av ledningen planeras för att bibehålla säkerhet i vattenleverans. Relining Kungshamn: Relining av spillvattenledningar då de ligger under havsnivå och saltvatteninträngning sker. Nygatan: Byte av äldre spill och vattenledning samt nyanläggning av dagvatten. Dagvattenmagasin: Ett magasin i Kungshamn som skall fördröja flödet från kraftiga regn och minska översvämningar nedströms. Omvandlingsområden Orrvik/Vansvik: Länsstyrelsebeslut på att vatten- och spillvattenledningar behöver anläggas i området. Ett område med 47 fastigheter. Skall vara enligt Länsstyrelsens beslut klart 31 december Investeringsutrymme, låneram samt påverkan brukningstaxan Investeringar inom områdena omvandling samt exploatering genererar anläggningsintäkter då dessa investeringar innebär att fastigheter ansluts till det allmänna vattenoch avloppsnätet. Debitering av anläggningsavgift får ske först då investeringen färdigställts, vilket innebär att lånebehov uppstår löpande under tiden investeringen fullföljs. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. Vid kontinuerlig över-investering höjs därmed brukningstaxan med denna procentsats årligen. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå ger även ett finansierings-behov motsvarande investeringen. BREV/

55 Användning av årets frigjorda kapital på 9,0 mnkr: Årets frigjorda kapital kan användas för amortering, dvs minska bolagets låneskulder. På så sätt blir bolaget mindre räntekänslig och den årliga räntekostnaden minskar. Denna minskning kan antingen komma taxekollektivet tillgodo eller innebära ett större utrymme för den löpande driften. Årets frigjorda kapital kan också användas för nya investeringar, dvs bolaget behåller sin låneskuld. Årets reinvesteringsbudget föreslås bli 18,0 mkr, dvs ytterligare lån på 9,0 mkr. Beroende på avskrivningstid och ränta kan kapitalkostnaderna variera från år till år. Reinvesteringens del av taxehöjningen Investeringar (tkr) Kap. kostn. Taxehöjn. (%) Bef. utrymme Komment ar Eget frigjort utrymme ,7% Reinv., medel 4 år ,8% 2018 års påverkan Förslaget innebär att brukningstaxan, utifrån ovanstående exempel, behöver höjas med ca 0,7 % per år över perioden , men ca 0,8 % för Vid aktivering kan avskrivningstid samt ränta komma att avvika. Förslaget innebär även en utökad låneram med ca tkr för perioden , men ca tkr för BREV/

56 4. Driftbudget och brukningsavgifter Brukningsavgiften ska täcka de nödvändiga kostnader som uppstår för att driva VAverksamheten. Investeringar (nettoeffekten) överstigande dagens avskrivningsnivå innebär en höjning av brukningstaxan. En kontinuerlig överinvestering höjer därmed brukningstaxan årligen. Det råder en osäkerhet kring när intäkterna från anläggningsavgifter kommer bolaget tillgodo, då dessa är beroende av när ett område är färdigställt och anläggningsavgiften därmed kan faktureras. Budget 2018 är lagd så att intäkterna täcker de kostnader som finns inom Sotenäs Vatten AB för att hantera vatten och avlopp i kommunen. Sotenäs Vatten AB Prognos Budget Budget Plan Plan (Tkr) Brukningsintäkter Ökning brukningsintäkter Anläggningsintäkter Upplösning inv.fond Övriga rörelseintäkter Summa intäkter Material och varor Entreprenader Elkostnader Övriga externa kostnader Köp från VVAB Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella poster Årets skatt Periodens resultat Utveckling brukningsavgift samt förslag på ny avgift Kr/år (inkl moms) 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Ökning taxa 0% 3,0% 2,0% 2,0% Typhus A TypHus B Svenskt vatten, En normallvilla Typhus A omfattar ett friliggande källarlöst enbostadshus omfattande 5 rok, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage. Våningsyta 150 m 2 inkl garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Avgifterna redovisas inklusive moms. 5 Svenskt vatten, Typhus B är ett flerbostashus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. 15 BREV/

57 Budgetantaganden Antagande i budgeten ovan är att brukningstaxan ökar med 3,0 % år 2018 med plan på 2,0 % ökning resterande planperiod. Detta ger ovan ökning av brukningsavgiften för Typhus A samt Typhus B. Inför budget 2018 har det valts att helt frångå hur budgeten var lagd 2017, då det var en struktur på budgeten som var anpassad efter rutiner och arbetssätt på Sotenäs kommun. I 2018 års budget har budgeten anpassats efter vart intäkterna och kostnaderna hamnar i Sotenäs Vatten ABs utfall. Rensat från engångskostnader Brukningsintäkterna läggs på samma nivå som det prognostiserade utfallet 2017 samt med en ökning på 3 %. I material och varor samt entreprenad återfinns exempelvis pumpar och rör samt entreprenaden för att gräva ner dessa i samband med lagningar och utbyte. Här finns även inköp av vattenmätare. I Övriga externa kostnader återfinns bland annat konsulter, skadestånd, försäkringar, kemisk-tekniska produkter, reparation och underhåll samt myndighetsavgifter. Under 2018 och framåt kommer extra medel läggas på att arbeta med undersökningar för att minska översvämningsrisken i Sotenäs. Köp från Västvatten består av exempelvis personal, hyra, fordon, systemkostnader och medlemsavgifter. Denna post ökar något för varje år i budgeten vilket beror bland annat på ökning av lönekostnader samt hur det är tänkt att drift respektive investeringstid skall fördelas mellan bolagen. I planperioden ökar avskrivningskostnaderna i takt med den tänkta investeringsbudgeten. Räntekostnaderna ökar i takt med investeringar och höjning av räntan är en ränta på 0,6 % budgeterad med en ökning på 0,2 procentenheter per år. lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m 3 /år. 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m 3 /h. Avgifterna redovisas inklusive moms. BREV/

58 5. Känslighetsanalys/ riskanalys. VA-verksamhet bygger på långsiktighet då investeringar som görs är både kostsamma och har lång förväntad livstid. Därför blir det extra viktigt att planera utbyggnad av VA tillsammans med andra intressenter på marknaden; kommunens samhällsbyggnadsstrategi med detaljplaner, Va-plan, Trafikverkets framtidsplaner, Industriers etablering etc. Investeringsvolymen kan öka både beroende på akuta lägen men den kan också drivas av exploateringar. Tex finns det godkända exploateringsplaner som kan starta omgående. Eftersom utbytestakten av ledningsnät är väldigt låg finns risk för akuta ingripanden som kan vara av typen investering. Därtill finns ett antal områden där vi kan åläggas dra fram VA enligt paragraf 6 Vattentjänstlagen. Nya myndighetskrav kan också snabbt påverka investeringsvolymen. Idag har vi en låg ränta på våra lån, men i stort sett alla våra investeringar är finansierade via lånat kapital. Det innebär att vi är känsliga för räntesvängningar. Brukarförändringar påverkar intäkterna. Inflyttning/utflyttning av personer påverkar antalet abonnenter och därmed hur kostnaden för VA kan fördelas. Kostnaden för rör, ledningar och maskinhyra påverkas av bland annat av oljepriset. I VA-översikt för Sotenäs kommun från beskrivs ett antal utmaningar som det bör arbetas vidare med. Försörjningsprognos Sotenäs kommun har en försörjningsprognos av vatten och avlopp som inte följer befolkningsprognosen. Detta beror på att andelen delårsboende och fritidsfastigheter är stort i kommunen. Vattenkvalitet och kapacitet Sotenäs ytvattenförekomster uppfyller i dagsläget miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status och god kemisk status. Det övergripande miljöproblemet är övergödning och det bedöms både vara såväl ekonomiskt orimlig som tekniskt omöjligt att uppnå god ekologisk status på kort sikt. Samtliga ytvattenförekomster i Sotenäs kommun har övergödningsproblem och omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist för god ekologisk status till år På Dale vattenverk krävs det åtgärder för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. I dagsläget är den biologiska statusen sådan att det uppstår kvalitetstörningar på vattnet som vattenverket i dagsläget inte kan hantera. Vattenverket bör anpassas för att kunna producera dricksvatten i en situation med väsentligt försämrad råvattenkvalitet i förhållande till kraftig produktion av biomassa. Vattentäkt Sotenäs kommuns vattentäkter är även recipient för renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Producerad mängd dricksvatten Serviceanläggningar så som gästhamnar, fotbollsplaner, pumpstationer med gästtoalett osv. saknar mätning av vattenförbrukningen detta ger svårigheter att upptäcka vattenläckor samt utgör ett säkerhetsproblem. Reningsverk Omholmen och Hunnebo reningsverk är idag mycket ansträngda, speciellt gäller detta sommarveckorna. Åtgärder från fastighetsägare för en förbättrad lokal hantering av processvatten innan utsläpp på det kommunala nätet är ett måste, detta för att reningsverken uthålligt ska klara tillståndskraven. Krav från tillsynsmyndigheten tillsammans med nya större anslutningar kommer att påverka eventuell utbyggnad/komplettering av verken. BREV/

59 Slam från avloppsreningsverken. Avsättning av slam från reningsverken sker i huvudsak som sluttäckning av deponi. Deponierna är i stort sluttäckta och detta ihop med nya myndighetskrav kräver nya alternativ för avsättning. I samarbete med Rambo, Uddevalla energi och Västvatten har det startats projekt för nya alternativ till framtida slamhantering. De nya alternativen kommer att fördyra slamhanteringen i form av investeringar samt löpande driftkostnader. Förnyelse av spillvattenledningar Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledningar orsakar onödiga bräddningar och även källaröversvämningar. Arbete behövs för att identifiera ledningssträckor som bör prioriteras för åtgärd. Höjningen av havsnivån och klimatförändringar är viktig att ta i beaktande i Sotenäs kommun då samtliga ledningar som ligger under + 1,2 m riskerar saltvatteninträngning. Dagvatten Efter den senare tidens översvämningar är dagvatten en prioriterad fråga. Utredningar kring översvämningsrisker behövs och åtgärder behöver också genomföras de närmaste åren. Dagvatten från vissa ytor kan innehålla stora mängder föroreningar. Ansvaret för dagvatten ligger på flera aktörer och det är därför viktigt att riktlinjer och strategier tas fram som klargör roller och ansvar. Ledningsnät Ledningsnätet är omfattande för en så liten kommun och förnyelse av nätet är ett kostsamt och omfattande arbete. Sanering av ledningsnätet är något som behöver prioriteras upp. Nuvarande driftoch investeringsbudget räcker inte för att ha en acceptabel förnyelsetakt. Industrin Livsmedelsindustrin är dominerande inom Sotenäs kommun och har stor inverkan på VA-försörjningen. Det är en vattenintensiv industri och kräver i regel närhet till en lämplig recipient. Kommunens reningsverk har inte möjlighet att rena processvattnet utan industrin behöver behandla detta själva. BREV/

60

61

62

63

64

65 Dnr 2017/637 Antagen av kommunfullmäktige, Taxeföreskrifter för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från och med

66 Dnr 2017/637 Innehåll ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-13)... 3 BRUKNINGSAVGIFTER ( 14-21)... 7

67 Dnr 2017/637 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman för vatten- och avloppsanläggningen och fastighetsägare inom den allmänna anläggningens verksamhetsområde genom dels denna taxa, dels dokumentet Allmänna bestämmelser för användandet av Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA. Frågor som inte behandlas i taxeföreskriften eller ABVA bedöms efter vattentjänstlagen och tillämpad praxis. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs Vatten AB. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. 1 För att täcka kostnader för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxeföreskrift. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Småhusfastighet: Fastighet enligt skatteverkets fastighetstyp 2 (förutom typ 223 (med lokaler) och 230 (grupphusområde)) som är avsedd för bostadsändamål och som enligt detaljplan får bebyggas med småhus. Bostadsfastighet: Fastighet, förutom småhusfastighet, som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Butik Förvaltning Hotell, camping Utställningslokal Restauranger Hantverk Utbildning Småindustri Sjukvård Sporthall Blandfastighet: Bostadsfastighet som inrymmer både bostäder och ovanstående användning. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. För campingplatser räknas summan av all byggnation, stugor, villavagnar, servicehus, restauranger, etc, för varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 7 uppställningsplatser för husvagn/husbil med eller utan anslutning till vatten och spillvatten utgör en lägenhet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enl. plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 1

68 Dnr 2017/ Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och dränvatten från fastighet Ja Ja* Dg, dagvatten från allmän platsmark Ja Ja** * Df betalas som en ospecificerad del av S ** Fastigheter betalar Dg som en ospecificerad del av S. Den som ansvarar för allmän platsmark betalar en avgift enligt Avgiftsskyldighet för ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxan som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2

69 ANLÄGGNINGSAVGIFTER Dnr 2017/ Småhusfastighet, bostadsfastighet och blandfastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med nedanstående fördelning a) Servisavgift b) Förbindelsepunktsavgift c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) lägenhetsavgift en avgift per lägenhet en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Grundavgift för en avgift, om bortledande av dagvatten sker utan att e) ** bortledning av Df förbindelsepunkt för Df upprättats **Avgift enligt 5.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglovbeviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande anläggningsavgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse. 5.8 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 5.1 e). 3

70 6 6.1 Annan fastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med följande fördelning: Dnr 2017/637 a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df och utifrån mätarens storlek i enlighet med bilaga 1. c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d)* Grundavgift för bortledande av Df En avgift om bortledande av dagvatten från fastighet (Df) sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 6.1 d) Obebyggd fastighet: del av full anläggningsavgift enligt bilaga 1 betalas med följande fördelning. Servisavgift 5.1a). 6.1a) 100% Förbindelsepunktsavgift 5.1 b), 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a), b) och d eller e). 4

71 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande anläggningsavgift erläggas enligt följande: Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% Dnr 2017/637 Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Bebyggs fastigheten tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Servisavgift En ledning Två ledningar Tre ledningar 70% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 85% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 100% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) Avgifter i övrigt: Avgift per förbindelsepunkt (FP) Tomtyteavgift 5.1 b), 6.1 b) 5.1 c), 6.1 c) V S Df Dg 30 % 50 % 20 % 30 % 50 % 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20% 5.1 e), Grundavgift Df utan FP 100% 6.1 d) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För ändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) eller 5.1 e) respektive 6.1 b) eller 6.1 d). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas som täcker huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Anläggningsavgiften är självkostnad för anläggandet av dagvattenserviser för aktuellt område som ansluts till de allmänna dagvattenledningarna, se bilaga Avgifter enligt bilaga 1 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästa beslut tas, dock högst en gång årligen. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 5

72 Dnr 2017/ Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Utöver detta tillkommer påminnelse- och kravavgifter Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.7 eller 6.5, 6.7 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar - utförts på annat sätt. - försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala den merkostnad detta innebär. Detta gäller t.ex. inkoppling av sprinkleranläggning till en fastighet som kopplas direkt mot den allmänna anläggningen Begär fastighetsägaren att ny servisledning skall utföras istället för redan befintlig och huvudmannen samtycker ska fastighetsägaren betala, - den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) - kostnaden för borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning istället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren: - kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla). - kostnaden för dess inkoppling. 6

73 BRUKNINGSAVGIFTER Bebyggd fastighet: Årlig brukningsavgift betalas enligt nedan med belopp enligt bilaga 2 a)* b) * Dnr 2017/637 En fast avgift per år för småhusfastighet för fritidsboende (ej mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upp till 24 m 2 ingår En fast avgift per år för småhusfastighet för helårsboende (mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upptill 24 m 2 ingår c) En fast avgift för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet d) En fast avgift för annan fastighet baserad på förbrukad vattenmängd e) f) En lägenhetsavgift fr.o.m andra lägenheten för småhusfastighet (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet En förbrukningsavgift per m 3 levererat vatten för småhusfastighet för helårsboende, bostadsfastighet och annan fastighet * Om det finns en uppsättning serviser per huskropp på en fastighet kan ordet huskropp definieras som begreppet en småhusfastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras de fasta avgifterna. För brukning av endast vatten (V) eller endast avlopp (A) reduceras den fasta avgiften, avgift per lägenhet och avgift per m3 till 60 % av full avgift För s.k. byggvatten ska avgift betalas enligt bilaga 2. Avgift debiteras när servisventil öppnats på en fastighet och inget annat avtalats För extra mätställe (mätställe med gemensam servis, utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50% av den fasta avgiften enligt 14.1 a), b), c) eller d). Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstol, eller annan instans bestämd av Riksdagen, jämlikt 53 vattentjänstlagen Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna med ett belopp motsvarande 20% av den fasta avgiften enligt 14.1a,b,c eller d) För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift enligt vid varje tillfälle upprättat avtal med brukaren För fastighet(gäller ej 14.1 a)) som är ansluten till enbart avlopp och debiteras efter mätning skall mätning ske på egen vattentäkt. Fastighetsägaren ersätter va-huvudmannen för vattenmätaren på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna vattenmätare som vattenmätare på det allmänna va-nätet För fastighet (ej fritidsboende) som delvis utnyttjar egen vattentäkt och delvis allmän vattenförsörjning med helt nyttjande av allmänt avlopp skall debitering ske med hel fast avgift och hel lägenhetsavgift. Som grund för debitering krävs vattenmätare både vid egen vattentäkt och på den allmänna vattenförsörjningen. Fastighetsägare ersätter va -huvudmannen för vattenmätare på egen vattentäkt. VAhuvudmannen har rätt till denna mätare som mätare på den allmänna anläggningen. 7

74 Dnr 2017/ Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgiften utgår med belopp enligt bilaga 2 per m 2 som avvattnas till va-huvudmannens dagvattennät Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd För fastigheter där spillvattnet innehåller högre föroreningshalter, större mängder eller på annat sätt avviker från sammansättning och mängd av normalt hushållsspillvatten, debiteras tilläggsavgift. Villkoren regleras skriftlig i avtal mellan va-huvudmannen och dessa fastighetsägare Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras avgifter enligt bilaga Sprinklerservisavgift debiteras enligt skriftligt avtal mellan vahuvudmannen och fastighetsägare Övriga avgifter debiteras enligt bilaga Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen istället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 14.1 fast avgift debiteras i efterskott per kvartal eller enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 rörlig avgift debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Fastighetsägare är skyldig att årligen, på va-huvudmannens anmodan, läsa av vattenmätaren och skriftligt meddela va-huvudmannen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har va-huvudmannen rätt att schablonisera med 100 m 3 per lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. 20 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 8

75 Dnr 2017/ Avgifter enligt och bilaga 2 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästkommande beslut tas, dock högst en gång årligen. 22 TAXEFÖRESKRIFTENS INFÖRANDE OCH ÅRLIG JUSTERING Denna taxeföreskrift är antagen av kommunfullmäktige och träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstol, eller annan instans bestämd av Riksdagen, jämlikt 53 vattentjänstlagen. Bilaga 1 Bilaga 2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Brukningsavgifter för vatten och avlopp 9

76 Bilaga 1 VA-taxa Dnr 2017/637 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs kommun Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet, Blandfastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Lägenhetsavgift V, S, Dg kr Tomtyteavgift V, S, Dg 92 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 5, 7 och 8. Annan Fastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Tomtyteavgift V, S, Dg 92 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 6, 7 och 8. Grundavgift för bortledande av dagvatten från fastighet där ingen servis och förbindelsepunkt finns för dagvatten Avgift motsvarar kostnad för dagvattenservis och FP för dagvatten med servisledning. Dagvatten från allmän platsmark Självkostnad

77 Bilaga 2 VA-taxa Dnr 2017/637 Brukningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs Kommun Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet, bl. a blandfastighet Fast avgift, per år Vatten och avlopp med mätning Vatten eller avlopp med mätning kr kr Fast avgift, per år Vatten och avlopp utan mätning kr Vatten eller avlopp utan mätning kr För fritidsbostad - småhus sker ingen vattenmätning. Avgift per lägenhet per år Vatten och avlopp kr Vatten eller avlopp kr Tillkommer fr.o.m. andra lägenheten för småhus (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet Byggvatten, fast avgift/år Med mätning Utan mätning kr kr Annan fastighet Fast avgift, per år baseras på förbrukad mängd vatten under året kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kbm kr kr Är fastigheten endast ansluten till vatten eller avlopp tas 60 % ut av den fasta avgiften ovan. Förbrukningsavgift, per kbm Vatten och avlopp Vatten eller avlopp 20,00 kr 12,00 kr Förbrukningsavgift, per kbm Vatten och avlopp Vatten eller avlopp 20,00 kr 12,00 kr Dagvatten Allmän platsmark, pris per m 2 1,73 kr Övriga avgifter Avstängning eller påsläpp av vatten via servisventil, pris per tillfälle Länsning av vattenmätarbrunn Nedtagning av vattenmätare Uppsättning av vattenmätare Förgävesbesök 700 kr 700 kr 700 kr 700 kr 875 kr För övriga tjänster faktureras självkostnadspris. Övertidsersättning tas ut efter ordinarie arbetstid.

78 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 191 KA 2017/1512 Remiss Fyrbodal Budget tillväxtmedel 2018 Sammanfattning Förbundet har inkommit med en remiss på tillväxtmedel Enligt förbundsordningen ska samråd ske med förbundsmedlemmarna inför beslut i direktionen. Syftet med tillväxtmedlen är att stärka Fyrbodal som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Förslaget till budget tillväxt 2018 innebär ingen ytterligare kostnad för kommunen. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller en beskrivning av Fyrbodals genomförande plan för perioden och grundar sig på den regionala visionen Det goda livet. I underlagen presenteras de projekt som finns med för budget 2018 för tillväxt som ett led i att uppnå målen inom följande fyra områdena; En ledande kunskapsregion En region för alla En region där vi tar globalt ansvar En region som syns och engagerar Tillväxtmedlen som tilldelats kommunalförbunden är särskilt riktade för tillväxt i delregionen genom satsningar på näringsliv, kompetensförsörjning, miljö och kultur. För 2018 visar budgetförslaget en omslutning på 21,250 mnkr kr vilket innebär att kommunerna finansierar satsningar med 9 mnkr i nya tillväxtmedel. Under hösten 2018 genomförs information och dialog med kommunerna kring kompetenshöjning inför finansieringen Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Budget tillväxtmedel 2018 Beskrivning av förstudier, projekt och verksamheter Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag av tillväxtmedel 2018 för Kommunalförbundet Fyrbodal. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(46)

79 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1512 Sida 1(2) Remiss Fyrbodal Budget tillväxtmedel 2018 Sammanfattning Förbundet har inkommit med en remiss på tillväxtmedel Enligt förbundsordningen ska samråd ske med förbundsmedlemmarna inför beslut i direktionen. Syftet med tillväxtmedlen är att stärka Fyrbodal som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Förslaget till budget tillväxt 2018 innebär ingen ytterligare kostnad för kommunen. Beskrivning av ärendet Inkommen handling innehåller en beskrivning av Fyrbodals genomförande plan för perioden och grundar sig på den regionala visionen Det goda livet. I underlagen presenteras de projekt som finns med för budget 2018 för tillväxt som ett led i att uppnå målen inom följande fyra områdena; En ledande kunskapsregion En region för alla En region där vi tar globalt ansvar En region som syns och engagerar Tillväxtmedlen som tilldelats kommunalförbunden är särskilt riktade för tillväxt i delregionen genom satsningar på näringsliv, kompetensförsörjning, miljö och kultur. För 2018 visar budgetförslaget en omslutning på 21,250 mnkr kr vilket innebär att kommunerna finansierar satsningar med 9 mnkr i nya tillväxtmedel. Under hösten 2018 genomförs en information och dialog med kommunerna kring kompetenshöjning inför finansieringen Framtagningen av budgeten har arbetats fram av beredningen för Utbildning och Samhällsutveckling och tillstyrkt av arbetsutskottet. I det beredande arbetet har förvaltningscheferna inom Utbildning och näringslivscheferna involverats. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag av tillväxtmedel 2018 för Kommunalförbundet Fyrbodal. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

80 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1512 Sida 2(2) Bilaga/Bilagor Budget tillväxtmedel 2018 Beskrivning av förstudier, projekt och verksamheter Skickas till Fyrbodals kommunalförbund Kommunchef Ekonomiavdelning Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

81 Budget tillväxtmedel Total finansiering Totalt: Budgetförslag (siffror från 2016 års budget) Projekt/Verksamhet Ägare Stimulera ökat entreprenörskap & starka förutsättningar för idéer och nyföretagande (1.1.1 och 1.1.2) Entreprenörskap på grund- och gymnasieskola Ung Företagsamhet Fyrbodal Entreprenörskap för studenter på högskolan Drivhuset vid Högskolan Väst Socialt företagande, kooperativ, ekonomiska föreningar Coompanion Fyrbodal Nyföretagarrådgivning och starta eget utbildning Nyföretagarcentrum Väst EN LEDANDE Innovatum Inkubator Innovatum KUNSKAPSREGION Inkubatorverksamhet, rådgivning, entreprenörskap Entreprenörsarenan Rådgivning till människor med utländsk bakgrund Almi IFS Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (1.1.3) Nätverksträffar, utbildningar, produktionsanalyser. IUC Väst AB Språngbrädor, nätverk, kapital. Connect Väst Företagsklimatsprojekt Fyrbodals kommunalförbund Strategiska träffar med näringslivsenheterna. Fyrbodals kommunalförbund Utveckla test och demoarenor där nya idéer omsätts till praktik (1.2.3) Innovatum Projektarenan Innovatum AB EN REGION FÖR ALLA (Kompetensplattform 2 mkr) Totalt: Praktiksamordning Fyrbodals kommunalförbund Kompetensplattform Fyrbodal Fyrbodals kommunalförbund Kompetensplattform Fyrbodal Fyrbodals kommunalförbund Kobra Fyrbodals kommunalförbund Kommunakademin Väst Högskolan Väst Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling EN REGION DÄR VI TAR Strukturbild Fyrbodal Fyrbodals kommunalförbund GLOBALT ANSVAR Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling (3.1.4) Miljöbron Miljöbron (Miljö ) Affärsdriven miljöutveckling Fyrbodals kommunalförbund Samverkan kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling (3.2.2) Totalt: Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser och mentorer Flera ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Utveckla samordningen inom utbildningssystemet, möta framtidens kompetensbehov Göra VG till modell för hållbar landsbygdsutveckling, samspel stad/land Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland (4.1.1) Satsning på barn och ungas kultur Fyrbodals kommunalförbund Olika kulturprojekt, löpande beslut Fyrbodals kommunalförbund Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskulturen (4.1.2 EN REGION SOM SYNS Olika kulturprojekt, löpande beslut OCH ENGAGERAR Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen (4.2.2) Olika kulturprojekt, löpande beslut Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund (4.2.3) (Kultur ) Scandinavian Science Cluster Fyrbodals kommunalförbund Totalt: Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland (4.2.4) Position Väst Fyrbodals kommunalförbund ÖVRIGA PROJEKT & FÖRSTUDIER Förstudier (finansieras av VGR) Totalt: Projekt Totalt: Medel från förra programperioden Beslut redan taget Inget beslut taget ännu

82 Anna Lärk Ståhlberg Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals genomförandeplan för perioden grundar sig på vår regionala vision Det goda livet. I dokumentet presenteras de projekt som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018 som ett led i att uppnå målen inom områdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar med hjälp av regionala utvecklingsmedel. Våra projekt och initiativ skall ha till syfte att stärka hela Fyrbodal.

83 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen INLEDNING 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Fyrbodals genomförandeplan för perioden grundar sig på vår regionala vision Det goda livet. I dokumentet presenteras de projekt som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018 som ett led i att uppnå målen inom områdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar med hjälp av regionala utvecklingsmedel. Våra projekt och initiativ skall ha till syfte att stärka hela Fyrbodal Syftet med tillväxtmedlen är att stärka Fyrbodal som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män och är ett verktyg för att genomföra vår gemensamma Genomförandeplan och Vision Västra Götaland Det goda livet. Genomförandeplanen är den gemensamma vägvisaren för hela Fyrbodals utveckling mellan åren Den riktar sig till alla som arbetar med insatser för tillväxt och utveckling; kommuner, lärosäten, företagsfrämjande aktörer, science parks, föreningsliv med flera. Genomförandeplanen har tagits fram med grund i det uppdrag riksdag och regering gett Västra Götalandsregionen att driva det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Genomförandeplanen innehåller 20 prioriterade insatser. Inom dessa områden bedrivs en rad verksamheter och projekt. I denna sammanställning beskrivs de och vilka resultat de rapporterade in för år FINANSIERING Kommunalförbundet ska arbeta enligt sin genomförandeplan, samverka med medlemskommunerna och andra aktörer i delregionen, med övriga kommunalförbund och VGR, återrapportera och redovisa sina insatser och motfinansiera tilldelade medel enligt finansieringsprincipen, kommunerna 50 % och VGR 50 %. Tillväxtmedlen som tilldelats kommunalförbunden är särskilt riktade för tillväxt i delregionen genom satsningar på näringsliv, kompetensförsörjning, miljö och kultur. För 2018 visar budgetförslaget en omslutning på kr vilket innebär att kommunerna finansierar satsningar med kr i nya tillväxtmedel. Direktion och AU har därutöver beslutat att använda medel som finns kvar från den gamla programperioden för att finansiera Kommunakademin Väst med kr per år under samt Kompetensplattformsarbetet med kr för Under hösten 2018 genomförs en information och dialog med kommunerna kring kompetensförsörjningen inför finansieringen Västra Götalandsregionen motfinansierar med kr från Regional utvecklingsnämnden (RUN), 1 milj. kr från Miljönämnden och milj. kr från Kulturnämnden. (550 tkr av kulturmedlen går till att finansiera den personal som arbetar med kulturfrågorna hos INLEDNING 1

84 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. kommunalförbundet). Västra Götalandsregionen tillskjuter även en halv miljon för att möjliggöra förstudier och analyser. FRAMTAGANDET AV BUDGETEN Beredningen Utbildning och beredningen Samhällsutveckling har gemensamt arbetat fram budgetförslaget som arbetsutskottet tillstyrkt. I det beredande arbetet har förvaltningscheferna inom utbildning och näringslivscheferna involverats. Näringslivsutvecklarna har i efterhand framfört kritik mot beredningarnas förslag och vill att Företagsakuten Fyrbodal och Ägarskifte Micro tilldelas tillväxtmedel även nästa år. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (1.1.1) Ung Företagsamhet 700 tkr Ung Företagsamhet jobbar i dag med fem olika läromedel/process-utbildningar riktade mot både grundskolan och gymnasieskolan där fokus är att utveckla entreprenörskapet, lära sig mer om företagande och utveckla sin företagsamhet samt att träna olika förmågor såsom idégenerering, samarbetsförmåga, presentations-teknik, kunskap om samhället och dess olika funktioner för att nämna en del av innehållet. Fyrbodal - en resurs för hela regionen Med rätt satsningar kommer Fyrbodalsområdet att fortsätta vara en viktig del i hela Västra Götalands utveckling. De resurser som finns i området är betydelsefulla för framtidens utveckling. För oss är det angeläget att vara ett område som kan erbjuda våra invånare och besökare Det goda livet även i framtiden. Genom att ha en nära kontakt med olika funktioner inom respektive kommun i Fyrbodal skapas förutsättningar för entreprenörskaps-utbildning på de olika nivåerna i skolan. Stort fokus läggs också på att utbilda nya lärare samt att vidareutbilda befintliga lärare, samt att anordna olika aktiviteter kopplade till målgruppen. De elever som jobbar tillsammans med Ung Företagsamhet på gymnasienivå träffar organisationen cirka 4 gånger per år för att coacha, informera samt vägleda dem under sina år som egna företagare. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 2

85 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. För de olika läromedlen på grundskolan som de använder är fokus främst riktat mot att utbilda lärarna och göra dem trygga i sitt arbete, men även klassbesök erbjuds i den mån som det är möjligt. Under 2016 har Ung Företagsamhet hjälpt 886 elever att driva UF-företag. De har varit verksamma i 13 kommuner i Fyrbodal. (Tanum saknar gymnasieskola.) De har anordnat en yrkeslärarkonferens under vilken de har undervisat 20 lärare i entreprenörskap. De har börjat jobba med entreprenörskap på språkintroduktionen för nyanlända ungdomar i Uddevalla. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal företag som får rådgivning Drivhuset vid Högskolan Väst 500 tkr Drivhuset vid Högskolan Västs syfte är att främja entreprenöriella förmågor bland studerande på Högskolan Väst och i hela Fyrbodal. Detta görs genom inspiration, utbildning, utveckling och vägledningar samt genom event och nätverk. Drivhuset jobbar både med studenter vid Högskolan Väst och YH-studerande i hela Fyrbodals upptagningsområde. Det primära målet är att främja startandet av företag i regionen, att inspirera och utbilda entreprenörer och bidra till ett gott företagsklimat i hela Fyrbodal. De har utvecklat ett nytt program för studenter på Högskolan Väst under namnet Smedjan vars syfte är att stimulera de entreprenöriella färdigheterna hos individer genom en rad olika aktiviteter. Drivhuset 8 och Drivhuset 24 Drivhuset utmanar studenter med case från näringslivet under konceptet Drivhuset 8 och Drivhuset Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (1.1.1) 3

86 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. 24 med syfte att studenterna ska knyta kontakter med företag och få testa att innovera fram lösningar på problem. FRAMFOR Drivhuset är delaktiga i interregprojektet FRAMFOR, som drivs av Högskolan Väst och Högskolan Östfold. Projektet undersöker framgångsfaktorer bland företagen verksamma i gränsregionen med syfte att sprida kunskapen vidare till små och medelstora företag i både Norge och Sverige för att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen. Drivhusets roll i projektet är förmedla studenter till uppdrag som företagen presenterar. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal nya företag Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (1.1.1) 4

87 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag (1.1.2) Coompanion Fyrbodal tkr. Coompanion arbetar med lokal och regional utveckling främst i form av kooperativa lösningar. De arbetar med lösningar och problem i samhället som berör många invånare. De stimulerar till att det blir fler kooperativ, fler fiberföreningar och de skapar arbete för de som står långt ifrån arbetsmarknaden (sociala företag). De arbetar även med att utveckla det ideella föreningslivet. De erbjuder kostnadsfri information och rådgivning till de som vill starta företag tillsammans i form av ekonomiska föreningar eller kooperativ. De bidrar till att flera sociala företag startas i vilka människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer ut i sysselsättning. De arbetar med att etablera konceptet Vägen ut i kommunerna genom att utbilda personal inom socialt företagande för att på sikt få arbetsmarknadsenheterna att fungera mer som inkubatorer så att nya idéer kan knoppas av och bli självständiga företag. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal nya företag Ökade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag (1.1.2) 5

88 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Nyföretagarcentrum Väst - Avtal Entreprenörskap och Nyskapande avseende leverans av Nyföretagarrådgivning, starta eget utbildningar och informationsträffar i Fyrbodal tkr. Avtalet löper till och med 31 dec Nyföretagarcentrum Väst är upphandlade för ett bedriva informationsträffar, nyföretagarrådgivningar och starta eget utbildningar för invånarna i Fyrbodal. NyföretagarCentrum arbetar kontinuerligt med att utveckla sin verksamhet och har ständig fokus på att nå de personer som funderar på att starta eget. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal nya företag Innovatum Inkubator löpande uppdragsavtal tkr I inkubatorn får företag kontinuerlig affärsrådgivning i pågående projekt genom punktinsatser. Aktiviteter och styrinstrument i Pågående-fasen styrs av projektet själv och de resultat- och aktivitetsmål som satts upp inom ramen för projektet. Innovatums koordinatorer/affärscoacher arbetar aktivt för att korsbefrukta mellan olika projekt och företag. De företagsidéer (IBOs Incubator Business Objects) som utvärderas inom ramen för inkubatorn skall ha hög tillväxtpotential, vara innovativa, skalbara och internationellt gångbara. Inkubatorföretagen erbjuds en provperiod om 6 månader i förinkubatorn och projektidéer kan genomlysas med en kortare förstudie där extern expertis tas in. IBOs tar del av intern språngbräda innan beslut tas om tillträde till inkubatorn. Sedan 2016 sker detta i samarbete med Connect Väst kompetenspanel.rymdinkubatorn är på plats i vilken två företag är etablerade. Samarbetet med projektarenan på Innovatum har också blivit tydligare. Almi Väst och Connect Väst är naturliga externa partners till inkubatorn. Innovatum har skrivit under ett samarbetsavtal med Högskolan Väst för att säkra inflödet av studenter till inkubatorn och har ett samarbete med Drivhuset. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag (1.1.2) 6

89 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Antal nya företag Antal företag som får rådgivning Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Entreprenörsarenan 400 tkr Entreprenörsarenan verkar för att öka tillväxten i hela Fyrbodal, inom fokusområden medicinteknik, turism, maritimt, handel, kvinnligt företagande och unga entreprenörer. Entreprenörsarenan arbetar över hela Fyrbodal genom de noder de har utvecklat. Syftet med noderna är att fånga upp idéer och hitta entreprenörer som vill driva innovativa projekt och företag. I Entreprenörsparken sitter ett 10- tal företag som Entreprenörsarenans verksamhetsledare stöttar på olika sätt. Entreprenörsarenan arbetar med projektet ICare4Fyrbodal och drivier projektet Nätåtervinning för att se hur man på bästa sätt kan ta hand om spökgarn och andra plastrester som hamnar i havet. Varje år anordnar Entreprenörsarenan en stor e-handelsdag. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Antal individer som deltar i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal individer som får rådgivning Antal företag som får rådgivning Antal företag som utvecklar produkter Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag (1.1.2) 7

90 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Almi IFS tkr Almi IFS erbjuder rådgivningsinsatser till målgruppen som består av kvinnor och män med invandrarbakgrund. Klienterna kan få hjälp på 25 olika språk. De ämnar att göra detta genom att stimulera till ett ökat företagande och att öka kompetensen hos de enskilda invandrarföretagen avseende kunskap om den svenska marknaden, företagsekonomi och finansiering mm. De företag som ägs och drivs av personer med utländsk bakgrund är viktiga för sysselsättningen av andra i utanförskapsområden. Dessa företag ökar också kontaktytorna med omvärlden vilket leder till ökad handel och svensk export. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal nya företag Antal individer som får rådgivning Antal företag som får finansiering 13 2 Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (1.1.3) Industriellt Utvecklingscentrum Väst (IUC Väst) tkr IUC Väst är ett industriellt nav med kompetens att identifiera, analysera och förmedla rätt instanser till tillverkande företags utvecklingsbehov. Syftet med verksamheten är att hitta en metod/arbetssätt för att stödja den tillverkande industrin med utveckling och effektivisering av företagens producerande verksamhet. Primärt sker det genom att erbjuda produktionsanalyser och utbildningar. IUC Väst har ett hundratal medlemmar i tolv av Fyrbodals kommuner. Aktören skapar ett inflöde till Innovatums projektarena och det övriga innovationssystemet. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (1.1.3) 8

91 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Antal företag som får rådgivning Antal företag som får finansiering Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar Connect Väst 600 tkr Connect Väst är en ideell förening vars syfte är att bidra till arbetstillfällen, entreprenörskap och tillväxt. De riktar sina insatser till start-ups samt små och medelstora företag med tillväxtambitioner och tillväxtpotential. Genom nätverk sammanför de företag med de företagsutvecklande resurser de behöver för en snabbare och mer uthållig tillväxt. Connect Väst har verkat i Västra Götaland sedan år 2000 och används av många kommuner och kommunalförbund som ett verktyg för näringslivsstimulering. Med processerna Språngbrädan (SB) för mindre företag samt FöretagsAcceleratorn (FA) för upp till medelstora företag, hjälper de företagsledaren att på ett strukturerat och tidseffektivt sätt få fram en tillväxtplan och få ett stödjande externt nätverk. På olika sätt (gemensamma mötesplatser, examensarbeten mm.) sammanför de företag med högskolan i området med bra, lättillgänglig och dagsaktuell kunskap - hjälp till förnyelse och innovation. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal individer i entreprenörsfrämjande aktiviteter Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal företag som får rådgivning Bra företagsklimat i Fyrbodal kr Projektet ska åstadkomma ett bättre företagsklimat i Fyrbodal för att underlätta för företagsamhet så att fler små och medelstora företag kan växa och utvecklas. Det ska ske genom att kompetensutveckla personal som handlägger företagens ärenden i kommunen, genom att jobba Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (1.1.3) 9

92 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. förvaltningsövergripande och genom ökad förståelse för varandras processer. Projektet ska också arbeta fram hållbara lösningar i form av verktyg och metoder samt modeller som blir bestående efter projektets avslut. Genom projektet får kommunerna möjlighet att gå utbildningen Förenkla Helt Enkelt eller motsvarande, delta i inspirationsdagar och seminarier samt tillgång till experter som hjälper dem att omsätta lokala handlingsplaner inom näringslivsområdet. Projektet pågår till Näringsliv i Samverkan 100 tkr Projektet bedrivs med syfte att skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande. Inom projektet arrangeras nätverksträffar mellan näringslivsenheterna och de företagsfrämjande aktörerna för kunskapsspridning och ökad samverkan. Genom träffarna sker även en kompetenshöjning då projektet tar in expertkompetens som ska leda till ett ökat entreprenörskap intraprenörskap. Träffarna leder också till att nya projektidéer föds och realiseras. 6 träffar anordnas årligen på olika teman som internationalisering, digitalisering, rådgivning och projektfinansiering. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik (1.2.3) Innovatum Projektarenan löpande uppdragsavtal tkr På Innovatums projektarena drivs kontinuerligt ett trettiotal utvecklingsprojekt som omsluter cirka 150 miljoner kronor, där andelen medel i internationella projekt ökar kontinuerligt. Utvecklingsprojekten syftar direkt till att stärka konkurrenskraften för näringslivet och resultaten är viktiga för utvecklingen i vår region. Till Innovatum vänder sig företag för att accelerera det egna utvecklingsarbetet tillsammans med andra organisationer, entreprenörer, och akademi. Projektarenans grunduppdrag är att identifiera utmaningar och behov, initiera projektsamarbete samt att rigga samverkans- och utvecklingsprojekt som syftar till att stärka och generera en hållbar utveckling för näringslivet i regionen. Innovatums kundvärde ligger i kombinationen av opartiskhet, kunskap om möjliga vägar till projektfinansiering och ett brett och väletablerat nätverk av relevanta kontakter. Projektarenan har enprojektlednings- och utvärderingsprocess för att identifiera och attrahera fler kvalitativa projektidéer. Exempel på projekt som bedrivs: Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik (1.2.3) 10

93 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Projekt Biogas syftar till att etablera en samverkansplattform för biogas inom hela ÖKSområdet för samordning av utvecklingsarbete och skapa synergier på mer kraftfullt sätt. Satsningen ska främja en ökad produktion och användning av biogas på kort och lång sikt samt bidra till en grönare ekonomi och hållbar tillväxt över landsgränserna. Projekt Wargön Innovation - Målsättningarna för Wargön Innovation är att etablera ett erkänt nationellt utvecklings- och kunskapscentrum för tillämpad process- och produktionsteknik för nya koldioxidsnåla och hållbara material. TSS - W är en regional plattform för fordon och transportrelaterad test- och demonstrationsverksamhet. Existerande ToD anläggningar skall synliggöras och projektet TSS-W skall verka för att användningen av dessa skall breddas till nytta för fler företag där SME är ett särskilt fokusområde. Målet är att skapa en regional plattform för fordon och transportrelaterad testoch demonstrationsverksamhet. Plattformen är en delad klusterfunktion mellan Lindholmen Science Park och Innovatum. Uppdrag att etablera ett nationellt Flyg- och Rymdkluster som lyfter svensk flyg- och rymdteknik till ett nationellt styrkeområde med hög internationell konkurrenskraft som skapar nya affärer och för en större bredd av svenska företag än i dagsläget. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet eller liknande Antal kronor i FoU resurser från internationella finansiärer (MSEK) MSEK 35 MSEK Antal kronor i FoU-resurser 110 MSEK 130 MSEK Antal idéer som utvärderats under året Antal nya företag Ökade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik (1.2.3) 11

94 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen EN REGION FÖR ALLA 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser och mentorer (2.2.1) Praktiksamordning 500 tkr Projektet som är ett pilot- och implementeringsprojekt ska bidra till etablering av ett gemensamt praktikanskaffningsverktyg (praktikplatsen.se) i Fyrbodal samt en bred utveckling av strukturer för skola-arbetslivs frågor. Projektet sträcker sig från 1 oktober september Fyrbodals kommunalförbund med alla 14 kommuner samt Högskolan Väst, NU-sjukvården, Primärvården och Göteborgsregionens kommunalförbund(gr) deltar i projektet. Syftet med projektet är att utveckla och systematisera arbetssätten kring skola-näringslivsfrågorna. Allt för att stärka kopplingarna mellan unga och arbetslivet på grund av att den samlade bilden av praktikhantering saknas. Idag baseras praktikanskaffning ofta på personliga nätverk (antingen av student eller praktikansvarig) och många studenter saknar personlig koppling till arbetslivet. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer (2.2.3) Kompetensplattform Fyrbodal tkr (varav 2 milj kr finansieras av medel från förra tillväxtprogramperioden). Syftet med Kompetensplattformarbetet i Fyrbodal är att höja den generellt låga utbildningsnivån i Fyrbodalregionen och att förse arbetslivet med rätt kompetens. Detta ska bl.a. ske genom att få till stånd ett delregionalt kompetensråd (DKP), att intensifiera arbetet gällande utbildningsplanering utifrån arbetsmarknadens behov, att stimulera bildande av lokal kompetensplattformar (LKP), att ta del av och sprida det regiongemensamma arbetet, att ha en bild av kompetensbehov och utbildningsutbud och hålla kommunerna uppdaterade på vad som händer nationellt och regionalt, att bevaka projektutlysningar, öka möjligheterna för kommunövergripande projektsatsningar samt att möjliggöra för en mer övergripande analys och utbildningsplanering i hela Fyrbodalregionen. Projektet sträcker sig från Deltagare i projektet är förutom Fyrbodals kommunalförbund samtliga kommuner i Fyrbodal, utbildningsanordnare, arbetsgivar- och arbetstagarparter, näringslivsorganisationer, AF m.fl. EN REGION FÖR ALLA 12

95 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Projektet har under tagit fram eller medverkat till att 6 projekt kommit till stånd som tillsammans har genererat 61,6 miljoner för Fyrbodalregionen. Samtliga kommuner har utsett lokala kontaktpersoner (LKP) för informations- och erfarenhetsutbyte samt att planera och ge input i arbetet framåt. Genom plattformen har två nya nätverk startats upp; SYV (Studie- och yrkesvägledare) och KAA (kommunalt aktivitetsansvariga) som av deltagarna setts som mycket värdefullt och viktigt. Projektoch processledarna har varit sammanhållande eller deltagit i en mängd nätverk, styr-, lednings- och referensgrupper lokalt, regionalt och nationellt där projektets arbete spridits och projektet fått värdefull input. Varit sammankallande för flera av beredningens nätverk som ex. Vuxenutbildning, Yrkeshögskola, studie- och yrkesvägledning och projektgrupp. Representerat Fyrbodal i flera styrgrupper som ex. REKAS, SYVonline, Validering Väst, SSC-projektet, Collegesamverkan VG, Drivhuset och Vårdsamverkan Barn och unga. Även representerat Fyrbodal i lednings/referensgrupper som exempel samverkan VGR, SSC-projektet, Collegesamverkan VG och Kompetensnavet. Ett viktigt område i genomförandet av projektet är omvärldsbevakning. Projekt- och processledarna har i möjligaste mån hållit sig uppdaterad med vad som händer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och spridit informationen vidare till kommunerna genom mail, nätverk och informationsmöten. Även att hålla sig uppdaterad vilka projekt, förstudier och utredningar som är på gång eller planeras samt att informerar om vilka möjligheter som finns för finansiering inom området. Hjälpa till att söka medel utifrån kommunernas önskemål. Där mycket tid lagts ner på att förankra och söka medel till pilot- och implementeringsprojekt gällande praktiksamordning samt två ESF projektgällande skolavhopp och förstärkt SYV-funktion tillsammans med kommunalförbunden Skaraborg och Sjuhärad. En projektgrupp har bildats där de som driver projekt inom utbildning- och kompetensförsörjningsområdet träffas för erfarenhetsutbyte och samverkan. Bred informationsspridning är viktig där en årligt återkommande kompetensförsörjningsdag arrangerats. Årets kompetensförsörjningsdag samlade närmare 200 nöjda deltagare. KOBRA Kompetensbaserad Regional Analys 183 tkr Projektet (med aktörer i Sverige, Norge och Danmark) syftar till att utveckla kompetensmäklarfunktionen och ett effektivare arbetssätt kring behovsbaserade utbildningar. Gemensamma behovsinventeringar i näringslivet ska leda till behovsbaserade utbildningar för företag. Arbetssättet ska också vara kopplat till analys och omvärldsbevakning. Projektet ska testa och utvärdera ett arbetssätt för hållbart samarbete kring kompetensförsörjning. Projektet sträcker sig från 1 september augusti I Fyrbodalregionen ingår Uddevalla, Sotenäs, och Strömstad kommuner, Kunskapsförbundet Väst samt Fyrbodals kommunalförbund. Kommunalförbundet är en part i projektet för att alla Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer (2.2.3) 13

96 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. kommuner i Fyrbodal ska ha tillgång till KOBRAs resultat och aktiviteter. KOBRA ska täcka hela Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Halland, där projektägare på svensk sida är Westum, och i den ingår inte alla 14 kommuner i Fyrbodal. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetsliv (2.1.2) Kommunakademin Väst 750 tkr (finansieras av medel från förra tillväxtprogramperioden). Projektet förväntas bidra till en gynnsam samhällsutveckling i Fyrbodal genom bland annat: Höjd kompetensnivå och stärkt kompetensförsörjning i kommunerna. Ökad övergång till högre utbildning i kommunerna. Stärkt verksamhetsutveckling i kommunerna. Stärkt forskning och utbildning vid Högskolan Väst. Stärkt strategiskt arbete med samverkan och samhällsnytta vid Högskolan Väst. Ytterligare utveckling av Högskolan Västs profil Arbetsintegrerat lärande. Gemensamt och ömsesidigt utvecklad närvaro, intresse och engagemang i varandras verksamheter. Gemensamt arbete med idéer för forskning, utbildning och kunskapsutveckling för att möta aktuella och framtida samhällsutmaningar. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR Göra VG till modell för hållbar landsbygdsutveckling, samspel stad/land (3.1.3) Strukturbild Fyrbodal 300 tkr Projektet Strukturbild Fyrbodal startades Ett planeringsunderlag för politiska beslut med syfte att stärka Fyrbodals förutsättningar i Västra Götaland och Sverige har tagits fram. Strukturbilden tydliggör utvecklingsförutsättningar och skapar en samlad målbild och är en arena för samarbeten över kommungränserna. Arbetet går nu över i att ta fram en gemensam framtidsbild för långsiktig hållbar tillväxt. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetsliv (2.1.2) 14

97 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling (3.1.4) Miljöbron 200 tkr Miljöbron är en ideell förening med syfte att fungera som en länk mellan näringslivet och studenterna på högskolor och universitet i vår region. Miljöbrons verksamhetsidé är att förmedla hållbarhetsprojekt mellan företag och studenter. Projektet skall leda till att företagen får tillgång till den senaste kunskapen inom miljöområdet och att få en möjlighet att lära känna potentiella nya medarbetare. Projektet skall också bidra till att skapa lönsamma miljöaffärer och hållbar tillväxt för företagen i Fyrbodal. RESULTATINDIKATORER FRÅN VERKSAMHETSÅR 2016: En ledande kunskapsregion Förväntat resultat Utfall Indikatorer Kv Män Tot* Kv Män Tot* Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverka Antal individer i praktik, examensarbete och mentorsplatser Antal företag som genomfört miljöförbättrande insatser Affärsdriven miljöutveckling tkr Fyrbodals satsning på affärsdriven miljöutveckling görs för att medverka till att kommunalförbundets övergripande mål En väl utvecklad infrastruktur ; Hållbar landsbygdsutveckling med väl fungerande samspel mellan stad och land samt En stark och attraktiv gränsregion uppnås. Direktionen har pekat ut tre fokus för affärsdriven miljöutveckling: Fossilfria transporter Marin energi och innovation Skoglig bioekonomi Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling (3.1.4) 15

98 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Miljömiljonen växlas upp med EU-medel i interregprojekten Biogas 2020, Fossilfritt Fyrbodal 2030 och Tillväxt skog. Medel avses också användas till TestSite Skagerakk och för att etablera samarbeten inom produktionsteknik och produktionsutrustning för svenskt industriellt träbyggande samt för annan maskinteknisk utveckling inom träområdet. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland (4.1.1) Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskulturen (4.1.2) Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen (4.2.2) De tre ovanstående målen i är vägledande för arbetet inom Kultur. Årligen mottar kommunalförbundet 1 miljon kronor från Västra Götalandsregionens kulturnämnd för att möjliggöra projektsatsningar i Fyrbodal. Kommunerna i Fyrbodal växlar upp den miljonen med samma belopp. Medlen lyses ut och projektansökningar som ligger i linje med Genomförandeplanen och Verksamhetsplan 2018 beviljas löpande efter bedömning av kulturansvariga och kommunalförbundets Samhällsutvecklingsberedning. Ordet Nyskapande är ett viktigt ledord i samband med ansökningar av Kulturens Tillväxtmedel. Under 2018 ska tydliga satsningar göras på Barn och Unga och kunskapen om betydelsen av god miljö i vårt offentliga rum ska höjas. Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund (4.2.3) Scandinavian Science Cluster (SSC) tkr För att möta framtidens näringslivsbehov i Fyrbodal och Østfold måste antalet personer som utbildar sig, inom naturvetenskap och teknik ökas. SSC ska ta fram nya kompetens- och kommunikationsmetoder och modeller som ska arbeta för projektets 5 övergripande huvudmål: Öka intresse för arbetsmöjligheter över landsgränsen, Öka kunskap om näringslivet i bägge länder, Ökad insikt i framtidsmöjligheter och utmaningar, Ökat intresse och kunskap inom teknik och naturvetenskap bland befolkningen samt Ökat söktryck till tekniska utbildningar och lärarutbildningar inom teknik och naturvetenskap. Miljömiljonen växlas upp med EU-medel i interregprojekten Biogas 2020, Fossilfritt Fyrbodal 2030 och Tillväxt skog. Medel avses också användas till TestSite Skagerakk och för att etablera samarbeten inom produktionsteknik och produktionsutrustning 16

99 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Fyrbodal - en resurs för hela regionen Fyrbodal ligger strategiskt i kraftfältet mellan Göteborgsområdet och Oslo/Östfold. Fyrbodal och Göteborgs-området har redan inom många områden en gemensam arbetsmarknad. Vi har ett stort utbyte av tjänster, varor, arbetskraft och utbildningar med Norge. En stor potential finns i att fortsatta utveckla denna samverkan, framför allt med Östfold. Fortfarande finns ett antal gränshinder för både enskilda individer och för företag. Dessa behöver rivas för att vi ska få full kraft i vårt arbete. Projektet sträcker sig från 1 september augusti Deltagare i projektet är Fyrbodals kommunalförbund, Innovatum Science Center (Svensk projektägare) och Högskolan Väst. På norsk sida aktörer i Østfold, bl. a. Inspiria Science Center (Norsk projektägare) och Østfold fylkeskommune. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland (4.2.4) Position Väst tkr Genom Position Väst får kommunerna en gemensam plattform som arbetar proaktivt med etableringsarbetet och marknadsföringen av tillväxtområdet mellan Göteborg och Oslo. Verksamheten innebär också en kvalitetssäkring genom samarbetet med Business Sweden gällande internationella etableringar. Kontoret erbjuder etablerande och investerande företag i tillväxt kostnadseffektiv och föredömlig service, i nära samverkan med våra 17 samverkande kommuner. Genom hela processen, från våra tydliga erbjudanden om etableringsmöjligheter i kommunerna till och med genomförd etablering och fortsatt utveckling på vald plats. Arbetet utförs på uppdrag av de deltagande kommunerna och bedrivs genom ett gemensamt regionalt etableringskontor i samverkan med kommunernas etableringsansvariga och regionala och nationella aktörer som stärker och kompletterar våra tjänster. I detta arbete ska vi verka för en geografisk spridning av etableringarna samt för att arbetstillfällen ska skapas för personer med olika kompetens och förutsättningar. I alla ärenden är ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet givna parametrar. Under 2018 ska Position Väst marknadsföra hela regionen bl.a. genom uppsökande säljmöten med potentiella etablerare, på utvalda mässor och genom digitala kanaler samt genom våra strategiska samarbetspartners, bl.a. Business Sweden och Node Pole. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland (4.2.4) 17

100 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Kontoret kommer att ta fram säljprospekt i samverkan med kommunerna, branschexperter och nationella nätverk och arrangera visning av mark och lokaler i samverkan med näringslivsenheter och fastighetsägare. Fortsatt utveckling av rutiner. Pågående förstudier, projekt och verksamheter som är aktiva under 2018 utan att belasta budgeten. icare4fyrbodal 150 tkr Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap (finansierat av medel från 2015 års budget) icare4fyrbodal är ett verksamhetsdrivet projekt som syftar till att utveckla en hållbar delregional innovationshub som stöd för kommunernas socialtjänster och näringslivsutveckling. Målsättningen är att stimulera utveckling, implementering, spridning och nyttiggörande av innovativa idéer och därigenom bidra till ökad samhällsnytta och tillväxt. Gröna Klustret Förstudie 150 tkr Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag (finansierat av medel från 2017 års budget) Förstudien ska klarlägga förutsättningarna för att skapa ett Grönt Kluster på Nuntorp i Dalsland. Tjänstedynamik Fyrbodal Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. (finansierat av medel från 2017 års budget) Projektet Tjänstedynamik främjar utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Genom att fokusera på att undanröja hinder och stödja Fyrbodals befintliga näringsliv genom att hjälpa företagen utveckla innovativa tjänster som annars inte skulle ha uppmärksammats och genomförts. Vissa småföretagsledare har liten eller ingen kännedom om vilka stödsystem som finns och får ingen hjälp att hitta vägar till utveckling av sina tjänster. Genom att projektet stärker utveckling av samverkan i delregionen kring nya tjänster samt tillför nya kunskaper inom vissa områden som Fyrbodals näringsliv är framstående på, kommer Fyrbodals SMF att klara den fortsatta konkurrensen bättre framöver. Framtidsentreprenörer och stärkt näringsliv i Fyrbodal 100 tkr Utveckla samordningen inom utbildningssystemet, möta framtidens kompetensbehov) (finansierat av medel från förra årets budget) Pågående förstudier, projekt och verksamheter som är aktiva under 2018 utan att belasta budgeten. 18

101 Beskrivning av förstudier, projekt & verksamheter som finns med i budgeten för tillväxtmedlen 2018, samt de insatser som är aktiva utan att belasta budgeten. Projektet ska skapa tillväxt bland små och medelstora företag i Fyrbodal. Det ska också främja entreprenörskap så att fler nya företag skapas och utvecklas. Detta ska ske genom att ta tillvara på de idéer som finns i byrålådorna hos de befintliga små och medelstora företagen genom att tillsätta entreprenörsgrupper som utvecklar idéerna till affärsidéer och innovationer. Urban Platsinnovation 150 tkr Göra Västra Götaland till en modell för hållbar landsbygdsutveckling, samspel stad/land Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund. Urban Platsinnovation är ett projekt som arbetar för att få mer kunskap om hur centralorter ska utvecklas för att bli mer attraktiva för både invånare och besökare. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan sju parter och delfinansieras av EU-medel via Interreg Sverige-Norge som är en del av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Muralmåleri lyfter kvinnorna på Östra Orust 50 tkr Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland (finansierat av medel från 2017 års budget) Föreningen Ålgård är en kulturförening på Östra Orust som håller till i Ålgårds gamla kvarn & såg. På ideell bas jobbar föreningen hårt för att, både arrangera kultur året runt och för att inspirera politiker och tjänstemän i Henåns kommun att se konst och kultur som ett sätt att utveckla Östra Orust till en levande attraktiv plats. Gränsen som attraktion gränslösa möjligheter för företag i nom turism/reiseliv 300 tkr Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen. (finansierat av medel från förra programmet) Projektet syftar till att bidra till en ökning av antalet företagssamarbeten över gränsen och bidra till att näringslivet i större utsträckning nyttjar gränsens potential och attraktivitet. Projektet ska utöka näringslivssamarbetet över gränsen inom besöksnäringen för att stärka förutsättningarna för innovation och resiliens i branschen. Syftet är också att skapa hållbar tillväxt genom att utveckla och möjliggöra guidade turer i naturskyddade områden. Framfor 150 tkr Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund. (finansierat av medel från 2015 års budget) Syftet med projektet är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag genom att stärka och främja samarbeten och nätverkandet i gränsregionen. Att sprida information och kunskap om faktorer för framgång så att fler företag växer. Pågående förstudier, projekt och verksamheter som är aktiva under 2018 utan att belasta budgeten. 19

102 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 192 KA 2017/1515 Kommunalförbundet Fyrbodal verksamhetsplan och budget 2018 Sammanfattning Förbundet har nu inkommit med en remiss på plan för ekonomi och verksamhet för 2018 plan Enligt förbundsordningen ska samråd ske med förbundsmedlemmarna inför beslut i direktionen. Samrådet nu gäller budget 2018 plan Inkommen handling innehåller ekonomi och mål för verksamhet. Förbundet har förtydligat mål, strategier och mått i planen. Resultatet visar på budgeterade överskott för samtliga år i planperioden. Beskrivning av ärendet Det framtagna förslaget till budget 2018 och plan visar på överskott (beräknat resultat) för varje budgetår. Direktionen har tagit beslut om en höjning av medlemsavgiften år 2018 med 5 kr (+17,8procent), från 28 kr till 33 kr. Indexuppräkning av förbundsavgiften har föreslagits med 3 procent från år 2019 och framåt, med årlig prövning av indexhöjningen i förhållande till förbundets finansiella ställning. I förbundsordningen 13 framgår att förbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Detta baserat på invånarantal den 1 november året före verksamhetsåret. Ett godkännande av budget 2018 innebär för Sotenäs del en ökning med 45 tkr/år 2018 baserat på en befolkning på 9088 invånare. Därefter sker en årlig ökning med ca 9 tkr/år avseende indexuppräkning. Det budgeterade beloppet uppgår för 2017 till 252 tkr vilket innebär en obalans i budget med ca 47 tkr. Medlemsavgiften höjdes mellan 2015 och 2016 med 2 kr. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Verksamhetsplan 2018 Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att finansiering tas i samband med fastställande av internbudget 2018 för Kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(46)

103 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 192 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag av verksamhetsplan och budget 2018 för Kommunalförbundet Fyrbodal. Kommunstyrelsen beslutar finansiering tas i samband med fastställande av internbudget 2018 för Kommunstyrelsen. Posten inarbetas därefter i kommande budget Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 34(46)

104 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1515 Sida 1(2) Remiss Verksamhetsplan och budget 2018 Sammanfattning Förbundet har nu inkommit med en remiss på plan för ekonomi och verksamhet för 2018 plan Enligt förbundsordningen ska samråd ske med förbundsmedlemmarna inför beslut i direktionen. Samrådet nu gäller budget 2018 plan Inkommen handling innehåller ekonomi och mål för verksamhet. Förbundet har förtydligat mål, strategier och mått i planen. Resultatet visar på budgeterade överskott för samtliga år i planperioden. Beskrivning av ärendet Det framtagna förslaget till budget 2018 och plan visar på överskott (beräknat resultat) för varje budgetår. Direktionen har tagit beslut om en höjning av medlemsavgiften år 2018 med 5 kr (+17,8%), från 28 kr till 33 kr. Indexuppräkning av förbundsavgiften har föreslagits med 3 % från år 2019 och framåt, med årlig prövning av indexhöjningen i förhållande till förbundets finansiella ställning. I förbundsordningen 13 framgår att förbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Detta baserat på invånarantal den 1 november året före verksamhetsåret. Ett godkännande av budget 2018 innebär för Sotenäs del en ökning med 45 tkr/år 2018 baserat på en befolkning på 9088 invånare. Därefter sker en årlig ökning med ca 9 tkr/år avseende indexuppräkning. Det budgeterade beloppet uppgår för 2017 till 252 tkr vilket innebär en obalans i budget med ca 47 tkr. Medlemsavgiften höjdes mellan 2015 och 2016 med 2 kr. Mål för verksamheten I verksamhetsplanen redovisas 8 övergripande mål med strategier och mätetal. Till det kommer tre finansiella mål. Ett av målen avser stabil soliditetsnivå, det framgår inte av planen om målet beräknas uppfyllas. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

105 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/1515 Sida 2(2) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom upprättat förslag av verksamhetsplan och budget 2018 för Kommunalförbundet Fyrbodal. Kommunstyrelsen beslutar att finansiering tas ur anslaget ofördelade medel Posten inarbetas därefter i kommande budget Bilaga/Bilagor Verksamhetsplan 2018 Skickas till Fyrbodals kommunalförbund Kommunchef Ekonomiavdelning Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

106 REMISSVERSION VERKSAMHETSPLAN 2018

107 Innehållsförteckning Vi vill nå längre. Tillsammans. Vår vision: Det goda livet. Fyrbodals möjligheter och utmaningar. Finansiella mål. Planen för Övergripande mål 1 - Bra företagsklimat och ett starkt, differentierat näringsliv Övergripande mål 2 - En väl fungerande kompetensförsörjning utifrån arbetsmarknadens behov Övergripande mål 3 - En väl utvecklad infrastruktur Övergripande mål 4 - Hållbar landsbygdsutveckling med väl fungerande samspel mellan stad och land Övergripande mål 5 - En stark och attraktiv gränsregion Övergripande mål 6 - En aktiv och nyskapande kulturregion för alla Övergripande mål 7 - Invånarna ska erbjudas en god, jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, vård och omsorg Övergripande mål 8 - God och jämlik hälsa för barn och unga Budget

108 Vi vill nå längre. Tillsammans. I dag är vi 14 västsvenska kommuner som samarbetar i Fyrbodals kommunalförbund. Vi driver utveckling, utbyter erfarenheter och skapar tyngd i påverkansarbetet för Fyrbodals bästa. Fokus är att jobba med det som vi gör bättre tillsammans än i varje kommun för sig. Med andra ord vill vi nå längre. Tillsammans. Fyrbodals kommunalförbund bildades 2005, som ett resultat av att Västra Götalandsregionen hade bildats några år tidigare. Idag är vi ett av fyra regionala kommunalförbund i Västra Götaland med uppgift att ta tillvara våra medlemskommuners intressen i regionen. Enligt förbundsordningen är det grundläggande syftet med kommunalförbundet att stärka Fyrbodal och samverka kring utveckling och effektivt resursutnyttjande. I uppdraget ligger också att vara länken mellan kommunerna och regionen samt sörja för en dynamisk växelverkan. Det innebär bland annat att föra information i båda riktningarna, vara pådrivande och samordna arbetet i syfte att skapa en kraftfull utveckling i Fyrbodal.

109 Vår vision: Det goda livet Som ett av fyra regionala förbund i Västra Götalandsregionen är utgångspunkten för allt vårt arbete den gemensamma visionen om Det goda livet. Visionen beskriver vad ett gott liv innebär för invånarna i Västra Götaland och vägen dit förutsätter en hållbar utveckling ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

110 Fyrbodals möjligheter och utmaningar F yrbodal är en mycket varierad delregion i Västra Götaland, med städer och landsbygd, hav och sjöar, närhet till Norge och kommunikationsnav kopplade till E6 och E45. Här finns hög kompetens, starka nätverk, väl utbyggd IT-struktur, ett positivt innovationsklimat och fantastiska livsmiljöer. Fler än 4 av 5 invånare säger att de är nöjda med platsen där de bor. Precis som andra delar av landet har Fyrbodal en rad utmaningar som hänger ihop med vår geografi och historiska utveckling. Vi har exempelvis en obalans mellan glesbygdskommuner och utbildnings- och industrikommuner. För hela Fyrbodal innebär det bland annat lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, en traditionell arbetsmarknad med flest kvinnor i vårdyrken och flest män inom byggsektorn och industrin samt en hög andel arbetssökande. Befolkningsprognosen pekar mot att vi kommer att bli fler invånare inom 20 år och det sker i huvudsak genom inflyttning av utrikes födda. Det här är utmaningar som kräver medvetna satsningar på att jämna ut skillnader och stärka samarbetet mellan såväl invånare som privata och offentliga aktörer. Vi måste agera regionalt, men också jobba för att skapa konkurrenskraft nationellt och internationellt. Vi måste fortsätta utveckla förutsättningarna för affärer och tillväxt i vår delregion. Och vi måste fortsätta utveckla skolan och motivera till studier samt bygga livsmiljöer för framtidens invånare. De horisontella kriterierna såsom jämställdhet, hållbarhet, integration och tillgänglighet ska genomsyra allt arbete.

111 Styrande dokument Följande dokument ligger till grund för verksamhetsplanen: Förbundsordningen för Fyrbodals kommunalförbund Delregional genomförandeplan Fyrbodal Vägledande dokument Verksamhetsplanen bygger även på följande vägledande dokument: Vision Västra Götaland - Det goda livet Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) Västra Götalands regionala kulturplan Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götalandsregionen

112 VG2020 och genomförandeplan Fyrbodal Regionfullmäktige antog VG2020 hösten Eftersom detta är en gemensam strategi för hela Västra Götaland har processen kring framtagandet gjorts i bred samverkan. Regionen, kommunalförbunden, kommunerna och externa organisationer och myndigheter har varit delaktiga i framtagandet. Utifrån VG2020 beslöt Fyrbodals kommunalförbund i maj 2014 att särskilt lyfta fram 20 av regionens 32 prioriterade frågor. Organisationens uppdrag Förutom det arbete som speglas av verksamhetsplanen har kommunalförbundets organisation i uppdrag att utreda, planera och bedöma de förslag som kommer från medlemskommunerna samt att utifrån omvärldsbevakning initiera utvecklingsinsatser. I många fall leder detta arbete till förstudier och nya projekt som förstärker något av våra områden, i andra fall kan beslutet bli att inte arbeta vidare med frågan. Oavsett utgången är arbetet viktigt för att Fyrbodals kommunalförbund ska vara en kunskapsorganisation vilken arbetar med de frågor som är mest angelägna för kommunerna.

113 Finansiella mål Förbundet har som strategiskt mål att utföra sina uppdrag med tydlig kvalitet och resultatredovisning, med en effektiv resursanvändning och med en god framförhållning inför förändrade finansiella förutsättningar. Att ha en budget i balans, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Att ha en långsiktig stabil soliditetsnivå på 10 %, nivån kan dock variera över tid beroende av åtaganden som direktionen finner angelägna. Att ha en god likviditet så att det är möjligt att både täcka kostnader för de fasta åtgärderna och att förskottera medel i projekt där förbundet är projektägare.

114 Fyrbodals kommunalförbund: utgör tjänstemannastöd till politiska beredningar och tjänstemannanätverk. omvärldsbevakar och tar fram strategier, riktlinjer, planer och rapporter. tar initiativ till nya verksamheter, uppdrag och projekt samt följer upp och utvärderar dessa. ansvarar för kontakt gentemot externa organisationer, myndigheter och parter. planerar och genomför kompetensutveckling för kommunernas medarbetare.

115 Planen för 2018 Verksamhetsplanen presenteras på följande sidor. Som komplement till verksamhetsplanen finns separata aktivitetsplaner för Mål, strategier och mätetal I följande avsnitt redovisas mål, strategier och mätetal kopplade till vägledande dokument.

116 Övergripande mål: 1 Bra företagsklimat och ett starkt, differentierat näringsliv

117 Mål Strategier: Mätetal: Öka kommunernas service till företag Minst 70% av kommunerna ska delta i servicemätningen Insikt genom att stödja framtagning och imple- (NKI) och därav ska 75% av deltagande kommuner ligga över det mentering av lokala näringslivsstrategier. nationella medelvärdet. (43% 2017) Övergripande mål: Bra företagsklimat och ett starkt, differentierat näringsliv Samordna kompetenshöjande insatser samt utveckla hållbara arbetsmetoder och digitala verktyg tillsammans med kommunerna. Driva en effektiv, samordnad hantering av tillväxtmedel. Syftet är att erbjuda entreprenörer och företag tillgång till ett jämlikt, stabilt och tydligt system som främjar innovation, entreprenörskap och företagande. Driva offensiva satsningar för att attrahera investeringar och nyetableringar. Minst 75% av kommunerna ska visa högre totalbetyg än föregående år i Svenskt Näringslivs rapport om företagsklimat. (28,5% 2017) Tillväxtmedlen ska växlas upp med minst 50% i form av annan finansiering. Minst 80% av uppsatta indikatorer i projekt och verksamheter finansierade av tillväxtmedel ska uppnås. 50 pågående etableringsärenden ska leda till minst 5 etableringar och 15 arbetstillfällen. Av dessa ärenden ska 10 vara internationella förfrågningar. Ett mätsystem för uppföljning av samtliga nyetableringar, varav andel genom Position Väst, ska tas fram.

118 Övergripande mål: 2 En väl fungerande kompetensförsörjning utifrån arbetsmarknadens behov

119 Mål Strategier: Mätetal: Övergripande mål: En väl fungerande kompetensförsörjning utifrån arbetsmarknadens behov Skapa samverkan mellan utbildning, arbetsmarknad och näringsliv kring kompetensförsörjning för privat och offentlig sektor. Stödja kommunerna i arbetet med att säkerställa tillgången till behörig personal med rätt kompetens inom främst vård och omsorg, utbildning och teknik. Driva en effektiv, samordnad hantering av tillväxtmedel. Öka tillgången till medarbetare med relevant kompetens till riksgenomsnittet 3 på en skala 1-6. (2,8 2017) 21% av befolkningen i åldern år ska vara högskoleutbildade. (19,5% 2016) Andelen förvärvsarbetande ska vara minst 76% av befolkningen. (76% 2015) Uppväxlingen av kommunala tillväxtmedel inom kompetensförsörjning ska vara minst 50%.

120 Övergripande mål: 3 En väl utvecklad infrastruktur

121 Mål Strategier: Mätetal: Ett samlat uppträdande och uthålligt Kartläggning av prioriterade objekt i Fyrbodal som inte är listade som brister i påverkansarbete riktat till Västra regional och nationell infrastrukturplan för väg, järnväg, it/ Götalandsregionen samt Trafikverket och fiber, kollektivtrafik, sjöfart och cykel. andra berörda myndigheter när det gäller framtida infrastruktursatsningar. Utbyggd infrastruktur för cykelvägnät. Sammanlagd längd cykelväg per invånare (meter/capita) ska vara högre än medelvärdet för motsvarande kommungrupper. Övergripande mål: En väl utvecklad infrastruktur Bevaka och agera för planering och genomförande av de objekt i Fyrbodal som finns upptagna i de nationella och regionala infrastrukturplanerna Stödja utvecklingen av hållbara transporter och möjliggöra fossilfritt resande i hela Fyrbodal. Stödja en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Framtagande av material som åskådliggör möjligheterna till arbetspendling med bil och kollektivtrafik för invånare i Fyrbodalsområdet. Kartmaterial som visar skillnaden i antal arbetstillfällen som kan nås inom 45 minuter med bil resp. kollektivtrafik. Antalet resor med kollektivtrafiken i Fyrbodalsområdet ska öka med tre procent jämfört med 2016 års nivå. Kartläggning av andelen invånare med mindre än 45 minuter till sin delregionala huvudort. Antal laddpunkter för elbilar ska öka med minst 300 jämfört med 2015 (78) och antal tankställen för biogas ska öka med minst två (6 st år 2016). Andel bilar i kommunal verksamhet som kan drivas med el eller biogas ska vara högre än genomsnittet för motsvarande kommuner i landet. Andel hushåll och företag som har tillgång till god bredbandsuppkoppling ska öka. År 2020 är målet att minst nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning.

122 Övergripande mål: 4 Hållbar landsbygdsutveckling med väl fungerande samspel mellan stad och land

123 Mål Strategier: Mätetal: Övergripande mål: Hållbar landsbygdsutveckling med väl fung samspel mellan stad och land Skapa och kommunicera en gemensam framtidsbild. Skapa förutsättningar för ett ökat samspel mellan stad och land. Skapa förutsättningar till livslångt lärande oavsett bostadsort. Samverka för att etablera Fyrbodal som ledande region inom skog och trä, med satsningar i nya bioekonomilösningar. Samverka för att etablera Fyrbodal som en ledande maritim region (bioekonomi) med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. 14 av 14 kommuner ställer sig bakom den gemensamma strukturbilden. Ökad tillgänglighet för studiedeltagande på universitet eller högskolor för befolkningen år. Minst 25 % av kommunerna ska ha beslutat att ta fram träbyggnadsstrategi och 30 % ska ha utvärderat trä som alternativ vid nybyggnation. Minst ett samverkansprojekt inom skoglig bioekonomi ska ha etablerats mellan kommuner, företag och akademi. Minst tre av aktörerna som beviljas tillväxtmedel ska ha medverkat till skoglig och/eller maritim bioekonomiutveckling.

124 Övergripande mål: 5 En stark och attraktiv gränsregion Bild: Svinesundskommittén

125 Mål Strategier: Mätetal: Övergripande mål: En stark och attraktiv gränsregion Underlätta för invånare och företag att leva och verka, studera, arbeta och bo samt bedriva verksamhet i gränsregionen Fyrbodal-Östfold. Göra det möjligt att resa fossilfritt i hela Fyrbodal genom att bygga ut laddinfrastruktur för elbilar och tankställen för biogas. Skapa ett starkt gemensamt varumärke (som fungerar internationellt). Bidra till en växande gränsöverskridande besöksnäring utifrån regionala och nationella strategier. Utveckla samarbetsformer för att attrahera företagsetableringar i gränsregionen. Ökat antal arbetspendlare över gränsen. (3 830 personer 2014) Antal norskägda företag i Fyrbodal ska öka. (272 arbetsställen 2015) Antal förstahandssökande till Högskolan Väst respektive till Högskolan i Östfold ska öka. (6 650 sökande till Högskolan Väst, till Högskolan i Östfold, 2016) Antal laddpunkter för gränsregionen ska ha ökat med minst 1000 jämfört med 2015 och antal tankstationer för biogas ska ha ökat med minst tre stycken. (673 st laddpunkter och 9 st tankstationer 2015) Ett gränsöverskridande varumärkesarbete har inletts. Ett gränsöverskridande samarbete för att attrahera företagsetableringar är uppbyggt och i drift.

126 Övergripande mål: 6 En aktiv och nyskapande kulturregion för alla

127 Mål Strategier: Mätetal: Öka kunskapen om kopplingen mellan Större aktiviteter ska utvärderas och 80% av deltagarna ska vara kommuners attraktivitet och kultur. nöjda och eller uppleva att de har nytta av innehållet i sitt arbete. Öka kunskapen om kultur som Delta i Västra Götalandsregionens kulturella- och kreativa innovationsdriven tillväxtfaktor. näringsarbete utifrån ett Fyrbodalsperspektiv. Främja ett närmare samarbete mellan Aktivt deltagande i och genomförande av Västra Götalands- kultur och näringsliv. regionens kulturplan Övergripande mål: En aktiv och nyskapande kulturregion för alla Skapa strukturella möjligheter via samverkan till kulturaktiviteter genom ökad tillgänglighet, för alla åldrar. Driva en effektiv, samordnad hantering av tillväxtmedel. Analysera spridningen av kultursatsningar i Fyrbodal. Tillväxtmedlen ska växlas upp med minst 50% i form av annan finansiering. Minst 80% av uppsatta indikatorer i projekt och verksamheter finansierade av tillväxtmedel ska uppnås.

128 Övergripande mål: 7 Invånarna ska erbjudas en god, jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, vård och omsorg

129 Mål Strategier: Mätetal: Övergripande mål: Invånarna ska erbjudas en god, jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst, vård och omsorg Stödja kommunernas socialtjänst, vård och omsorg för god samverkan i gränssnittet mellan kommun, region och stat. Fungera som en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och samordning av statliga satsningar/initiativ inom socialtjänst samt angränsande hälso- och sjukvård. Medverka till att kommunernas socialtjänst samt vård och omsorg arbetar kunskapsbaserat och innovativt. Identifiera och utreda verksamhetsområden där kommunerna kan samverka och på så sätt erbjuda invånarna likvärdiga insatser på ett mer kostnadseffektivt och rättssäkert sätt. Driva och stödja utvalda nätverk för kostnadseffektiv kunskapsutveckling och kollegialt stöd. Stödja kommunerna i digital utveckling och välfärdsteknologi. 3 av 14 kommuner har kopplat sina kvalitetsledningssystem till den gemensamma idéslussen på kommunalförbundet. (0 av ) 14 av 14 kommuner erbjuder Personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning. (7 av 14, 2016) 8 av 14 av kommunerna har en samlad plan för personalens kompetensutveckling inom socialtjänstens område. (4 av 14, 2016) 5 av 14 kommuner arbetar på ett evidensbaserat sätt för att utveckla verksamheten. (2 av 14, 2016) 8 av 14 kommuner arbetar med delaktighetsfrämjande metoder i socialtjänsten. (4 av 14, 2016) 5 av 14 kommuner använder ett strukturerat arbetssätt vid utredningar av individens behov. (2 av 14, 2016) 10 av 14 kommuner har styrande dokument om e-hälsa och välfärdsteknik. (6 av 14 kommuner 2017)

130 Övergripande mål: 8 God och jämlik hälsa för barn och unga

131 Mål Strategier: Mätetal: Övergripande mål: God och jämlik hälsa för barn och unga Stödja kommunernas hälsofrämjande arbete för barn och unga genom att verka för implementering av kunskapsbaserade metoder/arbetssätt. Verka för god samverkan och erfarenhetsutbyte mellan/inom kommuner och regionen. Stödja kommunernas arbete med att få fler unga vuxna i studier eller arbete. Stödja kommunernas arbete med att alla barn och ungdomar ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett förutsättningar. Öka andelen grundskoleelever med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. (86% 2016) Öka andelen gymnasieelever med examen inom 4 år. (71% 2016) Minska andelen ungdomar upp till 24 år som varken studerar och/ eller arbetar. (9% 2016) Samtliga kommuner som har avtal med Hälsokällan (13 av 14) ska ha deltagit i aktiviteter. Deltagarna ska vara nöjda och eller uppleva att de har nytta av innehållet i sitt arbete.

132 Budget Basverksamheten Medlemsavgift 33 kr * inv. + 3% index från Övriga intäkter Ränteintäkter SUMMA INTÄKTER: Personalkostnader Bilersättningar Politiska arvoden, ordförande och revision Möteskostnader politiker och tjänstemän Konsultkostnader Administrativa fasta kostnader Administrativa rörliga kostnader SUMMA KOSTNADER: BERÄKNAT RESULTAT:

133 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 193 KA 2017/1514 Täckning av Kommunalförbundet Fyrbodals underskott för verksamhetsåret 2017 Sammanfattning Kommunalförbundet Fyrbodal har inkommit med information avseende förbundets förväntade underskott. I informationen ingår också kostnadsfördelningen per kommun. Direktionen beslutade i februari 2017 att förbundets underskott för 2017 ska faktureras kommunerna utifrån invånarantal när detta är fastställt och reviderat. För Sotenäs innebär det att en tillkommande kostnad motsvarande 55,453 tkr. Beskrivning av ärendet Kommunalförbundets verksamhet har gått med underskott sedan Medlemsavgiften har under ett antal år höjts. Dagens underskott är till stor del hänförligt till de tjänster som tidigare fått finansiering från annat håll eller varit vakant. Direktionen beslutade i februari 2017 att förbundets underskott för 2017 ska faktureras kommunerna utifrån invånarantal när detta är fastställt och reviderat. Direktionen översänder kostnadsfördelningen per kommun för periodisering och kostnaderna på det budgeterade underskottet. Under 2016/2017 genomfördes en genomlysning av förbundets verksamhet med syfte att prioritera förbundets uppdrag samt diskutera kommunernas medlemsavgift. Genomlysningen har varit på remiss hos kommunerna under Från år 2018 höjs medlemsavgiften från 28 kr till 33 kr, därefter sker en årlig indexhöjning. Delårsbokslutet per juni 2017 visar ett underskott om -0,646 mnkr med en helårsprognos på -1,500 mnkr. Det budgeterade underskottet för 2017 uppgår till -1,645 mnkr vilket fördelas per kommun. För Sotenäs innebär det att en tillkommande kostnad motsvarande 55,453 tkr. När bokslut för 2017 är fastställt och reviderat översändes faktura till respektive medlemskommun. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Skrivelse Fyrbodal Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att underskottet täcks av ofördelade medel Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 35(46)

134 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 193 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 36(46)

135 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA xx Sida 1(2) Täckning av förbundets underskott för verksamhetsåret 2017 Sammanfattning Kommunalförbundet Fyrbodal har inkommit med information avseende förbundets förväntade underskott. I informationen ingår också kostnadsfördelningen per kommun. Direktionen beslutade i februari 2017 att förbundets underskott för 2017 ska faktureras kommunerna utifrån invånarantal när detta är fastställt och reviderat. För Sotenäs innebär det att en tillkommande kostnad motsvarande 55,453 tkr. Beskrivning av ärendet Kommunalförbundets verksamhet har gått med underskott sedan Medlemsavgiften har under ett antal år höjts. Dagens underskott är till stor del hänförligt till de tjänster som tidigare fått finansiering från annat håll eller varit vakant. Direktionen beslutade i februari 2017 att förbundets underskott för 2017 ska faktureras kommunerna utifrån invånarantal när detta är fastställt och reviderat. Direktionen översänder kostnadsfördelningen per kommun för periodisering och kostnaderna på det budgeterade underskottet. Under 2016/2017 genomfördes en genomlysning av förbundets verksamhet med syfte att prioritera förbundets uppdrag samt diskutera kommunernas medlemsavgift. Genomlysningen har varit på remiss hos kommunerna under Från år 2018 höjs medlemsavgiften från 28 kr till 33 kr, därefter sker en årlig indexhöjning. Delårsbokslutet per juni 2017 visar ett underskott om -0,646 mnkr med en helårsprognos på -1,500 mnkr. Det budgeterade underskottet för 2017 uppgår till - 1,645 mnkr vilket fördelas per kommun. För Sotenäs innebär det att en tillkommande kostnad motsvarande 55,453 tkr. När bokslut för 2017 är fastställt och reviderat översändes faktura till respektive medlemskommun. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att underskottet täcks av ofördelade medel Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

136 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA xx Sida 2(2) Bilaga/Bilagor Inkommen handling från kommunalförbundet Skickas till Fyrbodals kommunalförbund Kommunchef Ekonomiavdelning Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

137

138

139 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 195 KA 2016/331 Budgetuppföljning januari-september 2017 för Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsens budgetuppföljning för perioden januari - september 2017 (inklusive gymnasiet och vuxenutbildning) visar på en positiv prognos på +1,3 mnkr (-0,2 mnkr) Kommunstyrelsen förbättrar därmed utfallet på helår med ca 1,1 mnkr. Den förbättrade prognosen beror i huvudsak på ökade intäkter från Migrationsverket inom gymnasiet samt högre intäkter för arrenden och båtplatssavgifter inom styrelsens tekniska verksamheter. Tabellen nedan visar beräknat årsresultat jämfört med tidigare prognos från augusti. Prognos helår (mnkr) jan-sept jan-aug KS allmän verksamhet 0,44 0,46 KS teknisk verksamhet 1,41 0,37 KS gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet -0,56-1,05 KS arbetsmarknadsenhet 0,06 0,11 KS Symbios -0,05-0,05 Summa 1,29-0,16 Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Budgetuppföljning januari-september 2017 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner budgetuppföljning januari-september Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 38(46)

140 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/331 Sida 1(1) Budgetuppföljning januari-september 2017 Kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsens budgetuppföljning för perioden januari - september 2017 (inklusive gymnasiet och vuxenutbildning) visar på en positiv prognos på +1,3 mnkr (-0,2 mnkr) Kommunstyrelsen förbättrar därmed utfallet på helår med ca 1,1 mnkr. Den förbättrade prognosen beror i huvudsak på ökade intäkter från Migrationsverket inom gymnasiet samt högre intäkter för arrenden och båtplatssavgifter inom styrelsens tekniska verksamheter. Tabellen nedan visar beräknat årsresultat jämfört med tidigare prognos från augusti. Prognos helår (mnkr) jan-sept jan-aug KS allmän verksamhet 0,44 0,46 KS teknisk verksamhet 1,41 0,37 KS gymnasie- och vuxenutbildningsverksamhet -0,56-1,05 KS arbetsmarknadsenhet 0,06 0,11 KS Symbios -0,05-0,05 Summa 1,29-0,16 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner budgetuppföljningen Bilaga/Bilagor Budgetuppföljning januari-september 2017 Kommunstyrelsen Skickas till Kommunchef Samhällsbyggnadchef Ekonomiavdelningen Maria Vikingsson Kommunchef Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

141 Kommunstyrelsen budgetuppföljning JANUARI - SEPTEMBER 2017 Kommunstyrelsens uppdrag Kommunstyrelsen, ansvarar för allmän verksamhet som strategi- och utvecklingsfrågor, personal- och organisationsfrågor, översiktlig planering, exploatering, beredskapsplanering, räddningstjänst och totalförsvar, besöksnäring, näringslivsfrågor, information, konsumentrådgivning och kollektivtrafik, arbetsmarknad samt för teknisk verksamhet som markförsörjning, hamnar, fastighetsförvaltning, väghållning, parker, lekplatser, utomhusbad, kommunens samlade kost- och städverksamhet samt teknisk försörjning. Kommunstyrelsen ansvarar också för gymnasieverksamheten och vuxenutbildning. Denna verksamhet övergår till Utbildningsnämnden from augusti 2017, men verksamheterna redovisas under 2017 hos kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är också anställningsmyndighet för hela kommunens verksamhet. Allmänna verksamheter Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Kommunstyrelsen allmänna verksamheter visar på en positiv prognos för året. Prognosen för politisk verksamhet +0,128 mnkr (+0,177 mnkr) försämras något jämfört med föregående period framförallt beroende på högre kostnader för arvoden. Kommunledningen har i princip budget i balans. Verksamhet stöd och stimulansåtgärder ingår kostnader för medlemsavgifter mm. Verksamheten förväntas ge ett överskott på +0,177 mnkr (+0,092). Kansliavdelningen räknar med ett överskott på +0,190 mnkr (+0,100 mnkr). Detta beror till stor del på lägre personalkostnader pga sjukskrivning. Till det kommer lägre övriga kostnader vilket beror på att införande av e-arkiv kommit igång senare än planerat. Servicecenter och telefoni har i princip budget i balans. Tillväxt och utvecklingsavdelningen har för året en negativ prognos -0,270 mnkr (0 mnkr). Försämringen beror i huvudsak på uteblivna intäkter avseende tjänsten som operativ marknadsförare. Inför budget 2018 är tjänsten fullt ut budgeterad. Personalavdelning samt övergripande personal och facklig verksamhet pekar på ett mindre underskott om - 0,05 mnkr (-0,05 mnkr). Underskottet är hänförligt till högre personalkostnader än budgeterat. Under året har en förstärkning skett avseende hel-deltidsprojektet. Ekonomiavdelningens prognos på +0,285 (+0,136 mnkr) beror på personalomsättning under året vilket medfört lägre personalkostnader. Men också på långtidssjukskrivning. Att intäkterna sjunker jämfört med föregående år beror på att tidigare år fakturerade Sotenäs för gemensam projektledning avseende e-handelssystem. Räddningstjänst inkl alkoholärendens prognos är oförändrad +0,04. Hänsyn till lokalt avtal för deltidsbrandmän är inte taget till. Beräkning av vad avtalet innebär kommer till oktoberuppföljningen. Verksamheten har också någon eftersläpning på fakturering av interna och externa tjänster. Arbetsmarknadsenhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Intäkterna blir något lägre pga vilande verksamhet avseende snickeri samtidigt ökar försäljning av tjänster något. Bidragen från Migrationsverket blir något lägre än budgeterat. Mottagningen av nyanlända i kommunen är på samma nivå som Genom extern och intern samverkan har fler personer kunnat erbjudas åtgärdsanställningar än budgeterat. Lägre kostnader för ekonomiskt bistånd avseende personer inom etableringen. Prognosen är i stort

142 oförändrad jämfört med föregående månad. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,1 mnkr. Symbios Verksamheten finansieras till största del av EUbidrag. Pågående projekt; Ren Kustlinje, Fiskeredskap och Hummerrevet samt nytt projekt NIV startade i juli och beräknas pågå fram till Projektstöd betalas ut i efterhand varvid fördröjning på intäktssidan. Projekt Hummerred förräntas avslutas hösten Verksamheten uppvisar en årsprognos på -0,05 mnkr vilket i huvudsak beror på utökad projektledarresurs. Teknisk verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Tekniska verksamheten som helhet visar på ett överskott för året på +1,40 mnkr (+0,337 mnkr). Prognosen stärks framförallt avseende högre intäkter för arrenden och båtplatssavgifter. I prognosen ingår kostnader för byggbonus med ca 0,5 mnkr. Förvaltningsledning inkl stabsadministration har budgetbalans. Enheterna räknar med ett mindre överskott. Årsprognosen för markförvaltning pekar på +1,453 mnkr (+1,189 mnkr). Överskottet är hänförligt till högre intäkter avseende markupplåtelser. En ökning har skett på kostnadssidan vilken är hänförlig till sk byggbonusprojektet och uppgår till 0,5 mnkr. Drift- och projekt, GS-personal och arbetsfordon, Hamnar, Parker mm, Väghållning samt offentlig renhållning har för året ett underskott på -0,788 mnkr (-1,166 mnkr). Drift- och projekt belastas till viss del av att projektingenjörens tid läggs på arbete kopplat till fibernedläggning inom kommunen. Kostnader för GS-personal är lägre än budgeterat pga vakans. Detta medför lägre intäkter som följd. Intäkterna ökar inom småbåtshamnar samt för arrendeintäkter. Underskottet är främst hänförligt till verksamhet väghållning och beror på lägre intäkter för parkeringsverksamheten samt att intäkter för vidarefakturering av asfalteringskostnader sjunker under året. Samtidigt ökar kostnader för parkeringsövervakning, anläggningsmaterial, grävtjänster och konsulter. Underskottet kompenseras till del av den milda vintern igenom lägre kostnader för vinterväghållning. Fastigheter har för året ett prognostiserat överskott på +0,901 mnkr (+0,588 mnkr) verksamheten har hanterat återställande av Sydvästen. Underhåll av egna fastigheter beräknas bli något lägre än tidigare prognos. Kost- och städ har en negativ prognos på -0,156 mnkr (-0,458 mnkr) vilket till största del beror på högre personalkostnader pga ökad bemanning inom förskolan. Färre asylbarn har inneburit lägre kostnader för måltider. Prognosen förbättras i huvudsak beroende på ökade intäkter inom städverksamheten avseende städ av VAverken. Gymnasie- och vuxenutbildning Redovisas under kommunstyrelsen, verksamheten har övergått till Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Kostnader för gymnasieplatser i andra kommuner och friskolor fortsätter öka och förväntas uppgå till 1,6 mnkr högre än budget och motsvarar en ökning med 5,5 %. Bidragen från Migrationsverket beräknas uppgå till det budgeterade. En viss ökning av intäkter har skett sedan tidigare prognos. Intäktsökningen kompenserar till viss del ökade kostnader för interkommunala ersättningar. Vuxenutbildningen har i princip budget i balans. För helåret beräknas en negativ avvikelse mot budget om -0,6 mnkr vilket är förbättring jämfört med tidigare prognos som uppgick till -1,0 mnkr. Kostnader för parker, lekplatser mm förväntas överstiga budget. 2

143 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 196 KA 2016/331 Delårsbokslut januari-september 2017 för Sotenäs kommun Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr för samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämnden, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Delårsbokslut januari-september 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslut januari-september Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 39(46)

144 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/331 Sida 1(1) Delårsbokslut januari-september 2017 Sammanfattning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsbokslut per siste september samt en helårsprognos för Periodens resultat uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr för samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämnden, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsbokslutet Bilaga/Bilagor Delårsbokslut januari-september 2017 Skickas till Nämnderna Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Ulrika Gellerstedt Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

145 DELÅRSBOKSLUT JANUARI - SEPTEMBER 2017 RESULTATRÄKNING Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter 178,7 127,4 Verksamhetens kostnader -504,1-489,2 Avskrivningar -30,7-20,8 Verksamhetens nettokostnader -356,1-382,6 Skatteintäkter ,1 Generella statsbidrag och utjämning 57,7 46,2 Finansiella intäkter 2,7 3,5 Finansiella kostnader -3,5-0,9 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 18,8 3,3 Periodens resultat 18,8 3,3 BALANSRÄKNING Belopp i mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 751,9 493,9 Pågående ny- och ombyggnad 29,2 9,0 Maskiner och inventarier 20,1 21,9 Finansiella anläggningstillgångar 21,9 237,8 Summa anläggningstillgångar 823,1 762,6 Omsättningstillgångar Lager 4,8 4,5 Fordringar 77,2 72,6 Kassa och bank 4,1 1,9 Summa omsättningstillgångar 86,1 79 Summa tillgångar 909,2 841,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 492,6 466,4 därav periodens resultat 29,6 3,3 Avsättningar 22,1 12,1 Skulder Långfristiga skulder 276,5 255,4 Kortfristiga skulder 118,0 107,7 Summa skulder 394,5 363,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 909,2 841,6

146 Delårsbokslut Ekonomi Periodens resultat i den skattefinansierade verksamheten uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 18,8 mnkr samma period föregående år. I resultatet ingår överskott från exploateringsverksamhet och vinster från försäljning av anläggningstillgångar med 5,2 mnkr (f. år 11,5 mnkr). Verksamhetens intäkter som består av avgifter och ersättningar, hyror, arrenden, försäljning av varor och tjänster, specialdestinerade statsbidrag och andra bidrag, uppgår för perioden till 127,4 mnkr vilket är en minskning med 51,3 mnkr jämfört med föregående år. Från årsskiftet har kommunens VA-verksamhet överförts till Sotenäs Vatten AB vilket minskat kommunens intäkter med 37,4 mnkr. I övrigt har intäkterna minskat 13,9 mnkr vilket beror på minskade statsbidrag. Bidragen från migrationsverket för nyanlända har minskat 9,4 mnkr och bidrag från försäkringskassan avseende personlig assistans har minskat 3,2 mnkr. Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar har minskat med 14,9 mnkr. I kommunen har kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter ökat med 3,5 mnkr. Avtalsenliga löneökningar uppgår till cirka 9,3 mnkr vilket innebär att det utöver detta har skett en volymminskning till följd av minskad verksamhet med ensamkommande barn och personlig assistans. Pensionskostnaderna har ökat 2,4 mnkr. Kostnader för köp av verksamhet har minskat 4,4 mnkr främst inom gymnasieskolan. Inköp av varor och tjänster har minskat 17,3 mnkr vilket hör samman med den överlåtna VA-verksamheten. Nettokostnaderna har ökat 7,4 procent jämfört med föregående år. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår för perioden till 99,8 procent, jämfört med 94,8 procent föregående år. Skatteintäkter och utjämningsbidrag för de tre första kvartalen utgör 383,3 mnkr, en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften har ökat 1,6 mnkr medan kostnaderna för kommunal utjämning och LSS-utjämning har stigit med 8,8 mnkr. Det generella statsbidraget avseende flyktingverksamhet har minskat 3,3 mnkr. Sammantaget har skatteintäkter, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift ökat med 2 procent vilket kan jämföras med verksamhetens nettokostnader som ökat 7,4 procent. Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, uppgår under perioden till 2,6 mnkr. De finansiella intäkterna har ökat 0,7 mnkr främst beroende på ränta på utlämnat lån till Sotenäs Vatten AB. Kommunens finansiella kostnader har minskat med 0,8 mnkr beroende på lägre ränteläge och 1,9 mnkr på grund av att föregående år gjordes en nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar. Periodens investeringar uppgår till 31,1 mnkr (f år 50,5 mnkr). Inkomster från försäljning av fastigheter och inventarier uppgår för perioden till 3,4 mnkr. Likvida medel uppgick vid periodens slut till -3,2 mnkr. Den försämrade likviditeten beror i huvudsak på minskning av kortfristiga skulder. Kommunens egna kapital minskade 26,2 mnkr under perioden beroende på upplösning av investeringsfond för VA-verksamheten mot svarande 29,5 mnkr. I övrigt ökade det egna kapitalet med periodens resultat 3,3 mnkr. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 55 procent vilket är en förbättring med 1 procentenheter sedan årsskiftet. Den förbättrade soliditeten beror på minskad balansomslutning till följd av den överlåtna VA-verksamheten. Personal Antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön uppgick i september till 866 vilket är en minskning med 51 personer jämfört med september Andelen kvinnor uppgår till drygt 80 procent. Total sjukfrånvaro för årets nio första månader utgjorde 6,5 procent, en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Långtidssjukfrånvaron under perioden uppgick till 3,2 procent jämfört med 4,3 procent Antalet timanställda har minskat med 36 personer jämfört med motsvarande period föregående år.

147 Helårsöversikt RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i mnkr Nämnd / Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd -1,5-2,2-2,1 0,1 Kommunstyrelsen Allmän verksamhet -36,2-37,6-37,2 0,4 Teknisk verksamhet -21,2-19,6-18,2 1,4 Gymnasie- & vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet, Symbiosc. -49,4-50,2-50,7-0,6 IT-nämnden -5,8-5,9-5,8 0,1 Lönenämnden -2,5-2,6-2,6 0,0 Omsorgsnämnden -217,7-226,1-231,7-5,6 Utbildningsnämnden -144,2-149,6-151,1-1,5 Byggnadsnämnden -5,3-6,2-5,6 0,7 Miljönämnden i mellersta Bohuslän -1,2-1,5-1,4 0,1 Summa nämndsverksamhet -485,1-501,5-506,4-4,9 Exploateringsverksamhet 0,4 6,0 2,8-3,2 Vinst vid försäljning av bef. fastigheter 11,4 0,0 3,5 3,5 Gemensamma kostnader och intäkter inkl. lönepott -8,3-17,7-17,3 0,4 Avgår interna kostnader 46,8 36,2 36,0-0,2 Avskrivningar -42,2-29,4-27,8 1,6 Verksamhetens nettokostnader -477,0-506,3-509,2-2,8 Skatteintäkter 424,8 447,2 449,3 2,1 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 82,4 58,3 61,6 3,3 Finansiella intäkter 3,3 6,5 5,2-1,3 Finansiella kostnader -3,9-3,0-1,2 1,8 Årets resultat. skattefinansierad verksamhet 29,6 2,7 5,7 3,0 Prognos Totalt för kommunen pekar prognosen i den skattefinansierade verksamheten på ett årsresultat på 5,7 mnkr vilket är 3,0 mnkr bättre än budget. I prognosen har medräknats 6,3 mnkr i intäkter från exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning. Den egentliga nämndverksamheten visar en negativ avvikelse från budget med 4,9 mnkr. Största avvikelsen är hänförligt till omsorgsnämndens verksamhet, främst inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Skatteintäkterna beräknas ge ett överskott mot budget med 2,1 mnkr. Skatteintäkterna för 2017 beräknas till 1,4 mnkr högre än budgeterat och för 2016 beräknas en positiv avvikelse på 0,7 mnkr. Generella bidrag och kommunal utjämning kommer att ge ett överskott på 1,3 mnkr och den kommunala fastighetsavgiften beräknas ge ett överskott på 2,0 mnkr. Beräkningarna bygger på Sveriges Kommuner och Landstings septemberprognos. De finansiella posterna påverkas av det låga ränteläget. Intäkterna från VA-verksamheten blir lägre än budgeterat vilket kompenseras av att räntekostnaderna på kommunens upplåning ligger betydligt under budget. Verksamhetens nettokostnader, exkl. reavinster vid försäljning av fastigheter och exploateringsverksamhet samt justerat för jämförelsestörande poster, bedöms öka med 5,5 procent jämfört med 2016 medan skatteintäkter och utjämningsbidrag, bedöms öka med 0,7 procent. 3

148 Ekonomisk uppföljning per nämnd Kommunstyrelsen Allmän verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat För allmänna verksamheter minskar intäkterna markant jämfört med föregående år. Största delen avser lägre interna intäkter inom kansliavdelningen samt ej fakturerade interna och externa tjänster Räddningstjänsten i år. Även kostnaderna sjunker men inte i samma utsträckning. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,4 mnkr. Teknisk verksamhet Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat I jämförelse med motsvarande period föregående år har både intäkter och kostnader minskat. Det kan till stor del förklaras av att personal inte fördelas om internt genom interna ersättningar i samma utsträckning som föregående år. I utfallet föregående år återfinns också kostnader för skrotbåtar. Intäkterna från arrenden och båtplatser har ökat i jämförelse med föregående år och överstiger även budgeterad nivå för innevarande år. Intäktsökningen är en av de främsta förklaringarna till det prognostiserade resultatet. Arbetsmarknadsenheten Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Mottagningen av nyanlända i kommunen på samma nivå jämfört med Genom extern och intern samverkan har fler personer kunnat erbjudas åtgärdsanställningar än budgeterad. För helåret beräknas en positiv avvikelse mot budget om 0,1 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildning Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Kostnader för gymnasieplatser i andra kommuner och friskolor fortsätter öka samtidigt som ersättningen från Migrationsverket för Språkintroduktionsprogrammet minskat. För helåret beräknas en negativ avvikelse mot budget om 0,6 Mnkr. IT-nämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Ökade kostnaderna för året som kunnat vidarefaktureras internt och externt. För helåret beräknas ett överskott på 80tkr. Lönenämnd Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Ökade kostnader för lönesystemet men prognosen för helåret pekar på ett resultat i balans. Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Nettokostnaden för perioden januari - september 2017 har ökat med 14,7 mnkr (9,2 %) jämfört med samma period föregående år. Anledningen till denna ökning är att intäkterna har minskat med 21,6 mnkr, varav 10,7 mnkr beror på mindre bidrag från Migrationsverket för ensamkommande barn, 6,8 mnkr lägre ersättning för hemtjänsttimmar i egen regi och minskade ersättningar för personlig assistans med 2,7 mnkr beroende på färre brukare. 4

149 Bruttokostnaderna har minskat med 6,8 mnkr och beror på den minskade verksamheten kring ensamkommande barn och personlig assistans. Prognosen för omsorgsnämnden pekar på ett underskott på ca 5,7 mnkr. Underskottet beror dels på ökade kostnader för individ- och familjeomsorgen för köp av externa placeringar samt riktat bistånd och dels på höga kostnader inom hemtjänst, särskilt boende och hälso- och sjukvård. Utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Årets intäkter för perioden är något lägre jämfört med tidigare år, beroende på ett riktat statsbidrag från Skolverket för lågstadiet inom grundskolan, på 680 tkr som inte har utbetalats. Kostnaderna har ökat med 6,9 procent jämfört med 2016 och beror på ökade kostnader för löner och arvoden. Övriga kostnader har ökat med 2,6% vilket ligger inom ramen för kostnadsökningar mellan åren, enligt prisindex. De ökade kostnaderna för personal beror på behov av fler avdelningar för förskoleverksamheten där efterfrågan på barnomsorgsplats är större än tidigare. Prognosen för helåret innebär ett underskott på drygt 1,3 mnkr och beror dels på höga personalkostnader inom förskolan, nya interkommunala kostnader inom särskolan samt engångskostnad för skolskjutsupphandling. Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Inom byggnadsnämndens verksamheter har intäkterna utvecklats i olika riktning. I samband med att va-verksamheten bolagiserats 2017 har de interna ersättningarna från va-verksamheten till mät- och kartverksamheten upphört. Detta innebär att periodens intäkter minskat med 0,5 mnkr i jämförelse med samma period Planverksamheten uppvisar ökade avgiftsintäkter på 0,8 mnkr i jämförelse med bokslut För helåret väntas intäkterna överstiga budgeterad nivå med 0,4 mnkr vilket främst beror på de ökade intäkterna inom planverksamheten. Kostnaderna har minskat i jämförelse med samma period föregående år. Minskningen är hänförlig till personalkostnaderna och kan delvis förklaras med att administrativ personal numera flyttats till samhällsbyggnadsförvaltningens administrativa enhet under kommunstyrelsen. För helåret ser kostnaderna ut att bli 0,3 mnkr lägre än budgeterat vilket kan förklaras med att konsulter inom bygglovsverksamheten inte nyttjats i den utsträckning som budgeterats. Två resultatlösa försök att upphandla ramavtal för bygglovskonsulter har genomförts under det senaste året och en ny upphandling pågår. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Resultaträkning (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Varav Sotenäs andel 140 Intäkterna ligger något lägre i år vilket gäller för både avgiftsintäkter och övriga intäkter. Trots löneökningar är periodens personalkostnader lägre i år än föregående år. I jämförelse med budget är periodens utfall lägre både för intäkter och kostnader. Låga personalkostnader beror på personalomsättning vilket även bör bidra till att intäkterna är lägre än budgeterat. Prognosen för 2017 är ett överskott på 0,5 mnkr i förhållande till budget. Låga personalkostnader är den främsta orsaken till resultatet. Övriga nämnder Nettokostnader (tkr) Bokslut 1609 Bokslut 1709 Prognos 2017 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndare Nettokostnad Kommunbidrag Periodens resultat Större delen av det prognostiserade överskottet är hänförligt till kommunfullmäktige. 5

150 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 197 Extra sammanträde för Kommunstyrelsen Sammanfattning På grund av senarelagd budget 2018 så har förslag till internbudet 2018 samt styrande verksamhetsmål inte kunnat antas. Därför föreslås att ett extra Kommunstyrelsemöte hålls före Kommunfullmäktige den 7 december. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att hålla ett extra Kommunstyrelsemöte den 7 december. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 40(46)

151 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 139 KA 2014/135, 2016/9 Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar, regler och rekommendationer, dnr 2014/135 Riktlinjer för upplåtelse av kommunal mark, på vissa platser och inom vissa typer av områden, dnr 2016/9 Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått till sig att en del av kommunens krogar/restauranger som nyttjar en del av kommunens allmänna, offentliga rum för uteservering önskar att ha uteserveringen uppe även under vintersäsongen. Företagen bygger upp avancerade golv och staket och ser sen besväret och kostnaden med att få plocka bort dem när säsongen för att nyttja den har löpt ut. Vissa av krogarna/restaurangerna har öppet året runt men nyttjar inte uteserveringen mer än begränsade dagar under vintersäsongen. Hittills har samhällsbyggnadsförvaltningen, i de flesta fall, ej tillstyrkt att de har denna servering uppe vintertid. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att nuvarande riktlinjer upphävs och slås samman och till en ny Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar i Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Förvaltningen föreslår att beslut tas på att verksamheterna som inte har sin restaurang igång dagligen hela året inte får ha uteserveringen uppe året runt. Det skall bara tillstyrkas under perioden 15:e mars till 31:e oktober. Förvaltningen föreslår också att de restauranger som har sin verksamhet igång året runt, kan få ha sin uteservering uppe hela året om förutsättningarna kan tillåta detta. Vissa platser gör det problematiskt vid på- och avlastning och även vid snöröjning. Det borde då vara ett krav att det avsätts tid för inspektörer att årligen kontrollera dessa ställen så att inte uteserveringen ändras under tiden från en enkel servering till en mer avancerad tillbyggnad. Förvaltningen föreslår att man endast får söka för ett år i taget men att man går efter principen att företag som under en längre tid haft tillstånd, ges möjlighet till förlängning. Beslutsunderlag Administratörens tjänsteutlåtande Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar i Sotenäs kommun Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(18)

152 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 139 Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att upphäva tidigare beslut Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar. Kommunstyrelsen beslutar att upphäva tidigare beslut Riktlinjer för upplåtelse av kommunal mark, på vissa platser och inom vissa typer av områden. Kommunstyrelsen beslutar att anta Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar i Sotenäs kommun, daterad Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(18)

153 Kommunstyrelsens förvaltning Titel Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr Sida 1(3) Dnr 2014/135 Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar, regler och rekommendationer och Dnr 2016/9 Riktlinjer för upplåtelse av kommunal mark, på vissa platser och inom vissa typer av områden. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått till sig att en del av kommunens krogar/restauranger som nyttjar en del av kommunens allmänna, offentliga rum för uteservering önskar att ha uteserveringen uppe även under vintersäsongen. De bygger upp avancerade golv och staket och ser sen besväret och kostnaden med att få plocka bort dem när säsongen för att nyttja den har löpt ut. Vissa av krogarna/restaurangerna har öppet året runt men nyttjar inte uteserveringen mer än begränsade dagar under vintersäsongen. Hittills har kommunen, i de flesta fall, inte tillstyrkt att de har denna servering uppe vintertid. Konsekvensbeskrivning av ärendet Det finns olika aspekter på detta önskemål. Förståelsen för att det är omständligt och dyrt att riva uteserveringen finns hos förvaltningen. Om uteserveringen får stå uppe hela året kan krögarna satsa på bättre material och en noggrannare byggd uteservering. Man kan då starta sin servering utomhus och också sluta servera utomhus efter hur vädret är. Många vill kunna starta sin uteservering redan till påskhelgen och sedan stänga krogen/restaurangen under några veckor tills det "drar igång på allvar" på försommaren. Man kan också tänka sig att nyttja uteserveringen om höstarna är varma och soliga. Det finns olika vinklar att se på detta. Merparten av de krogar och restauranger som är i gång under sommarsäsongen är också sådana som stänger inför vintern. Risken finns då att uteserveringarna blir ett upplag för möbler, blomkrukor, terrassvärmare, skyltar, trottoarpratare osv. När stormarna kommer på hösten händer det att detta blåser runt och någon får plocka upp det. Man kan känna, som kommuninvånare, att man inte har tillgång till det offentliga rummet utan får titta på förrådsupplag och fladdrande skyltar och presenningar under stor del av året. De krögare dock som bor och verkar i kommunen och har sin verksamhet öppen året runt har möjlighet att titta till sitt område och hålla ordning. Vissa av dem använder också uteserveringen vintertid till olika evenemang såsom servering vid julmarknader och liknande tillställningar och nyttjar inte sin uteservering för att förvara diverse material på. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

154 Kommunstyrelsens förvaltning Titel Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr Sida 2(3) Samhällsbyggnadsförvaltningen har dock, genom åren, märkt att uteserveringar som får stå uppe vintertid har fått tätare staket, tak har bytts från presenningar till kraftigare material, fönster har satts in, osv. När verksamheten eventuellt har sålts har den köpts i befintligt skick och kommunen har haft stora problem med att övertyga nya ägare att deras "uteservering" ligger på offentlig mark som är ett rum som vi ska vårda och värna om för att allmänheten också har rätt till denna yta. Detta har lett till att kommunen inte har kunnat be den nya ägaren att riva en mycket välbyggd del av fastigheten utan fått göra om detta till arrende istället. Offentlig mark får egentligen inte arrenderas ut. Allmänheten har då, som summan av det hela, gått miste om allmän, offentlig mark. För att kunna stävja detta krävs en väl fungerande inspektörsverksamhet för att hindra ägarna att ändra sin uteservering från det som överenskommits i tillståndsbeviset från polisen. Det behövs också skrivas mycket klara villkor som skickas med tillståndsbeviset så att både inspektörerna och krögarna vet vad som gäller. Om det inte skulle skötas kan kommunen polisanmäla. Polismyndigheten har då rätt att använda vitesförfarande. Det kan också diskuteras om kommunen därutöver har möjlighet, ekonomi och tid till att inspektera. Näringsidkare har även lagt fram önskemål att få söka för mer än ett år i taget. Önskemålet är att man ska kunna söka för en viss period i tre säsonger framåt i tiden. Motsvarande gäller då de näringsidkare som får ha uteserveringen uppe året om, ska då kunna söka för tre hela år i taget. Tillståndsmyndigheten (dvs. polisen) har inte ställt sig negativ till detta. Kommunen har i sin policy att man söker för en säsong/år i taget, men har alltid gått efter principen att en näringsidkare som haft ytan historiskt skall kunna känna sig trygg i att hans ansökan kommer att godkännas nästa år om han hållit de villkor som bilades i förra säsongens tillståndsbevis. Å ena sidan kan man tycka att detta önskemål kan få näringsidkaren att känna sig säker på att göra eventuella satsningar inom sin verksamhet och att slippa göra ansökningarna varje år. Man kan få ett "långtidstänk". Man kan känna sig säker på att man åtminstone kan satsa på uteservering i tre år framåt. Å andra sidan kan det "låsa upp" kommunen att upplåta sitt offentliga rum i tre år framåt. Kommunen har rätt, enligt villkoren, att återkalla upplåtelsen ifall kommunen behöver komma åt det offentliga rummet som t ex vid en va-sanering eller dylikt. Troligen stöter dock kommunen på motstånd om vi ber dem riva serveringen innan dessa tre år gått ut. Kommunen kommer också till att inte få in 2000 kr på administrationsavgift som tas ut nu vid varje upplåtelse per år om inte kommunen väljer att höja administrationsavgiften. I runda slängar kan detta röra sig om tals kronor. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

155 Kommunstyrelsens förvaltning Titel Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr Sida 3(3) Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att beslut tas på att verksamheterna som inte har sin restaurang igång dagligen hela året inte får ha uteserveringen uppe året runt. Det skall bara tillstyrkas under perioden 15:e mars till 31:e oktober. Förvaltningen föreslår också att de restauranger som har sin verksamhet igång dagligen, året runt, kan få ha sin uteservering uppe hela året om förutsättningarna kan tillåta detta. Vissa platser gör det problematiskt vid på- och avlastning och även vid snöröjning. Det borde då vara ett krav att det avsätts tid för inspektörer att årligen kontrollera dessa ställen så att inte uteserveringen ändras under tiden från en enkel servering till en mer avancerad tillbyggnad. Förvaltningen föreslår att man endast får söka för ett år i taget men att man går efter principen att "historiskt sett ". Bilaga/Bilagor Riktlinjer för markupplåtelse och uteserveringar i Sotenäs kommun Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Maria Ceder Askman Administratör Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

156 Datum: Regler fo r markuppla telse och uteserveringar i Sotena s kommun Beslutat i KS , , 2017-xx-xx Regler Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun ställer vid utformning av uteserveringar. Målsättningen är att Sotenäs ska vara en vacker och trivsam kommun och att uteserveringarna ska bidra till detta. Enligt 3 kap, 1 ordningslagen krävs alltid Polismyndighetens tillstånd för användande av offentlig plats. Det är Polismyndigheten som avgör om en plats är offentlig eller inte. Polismyndigheten skickar inkomna ansökningar till kommunen som remissinstans. Riktlinjerna har framställts genom ett samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöenheten och räddningstjänsten. Riktlinjer för uteserveringar och upplåtelse av offentlig platsmark i Sotenäs kommun gäller icke bygglovspliktiga uteserveringar. Sotenäs unika karaktär Under 1700-talets senare del växte små fiskelägen till sig tack vare den så kallade stora sillperioden. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder och båtar inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Fiskelägets äldsta kärna utgörs av låga bostadshus med en bredd av ett eller två rum. Under 1800-talets första hälft spred sig modet att brädslå och rödfärga fasaderna. Foder, fönsterbågar och ibland vindskivor ströks med vit oljefärg. Dörrar kunde vara grågröna eller ockragula. Dubbelhus, som omger den äldre bebyggelsekärnan, har hög stenfot och stora taksprång. Dessa hus hade ljusa fasader med foder, fönsterbågar och listverk i avvikande kulör såväl i fiskelägen som på landsbygden. Fiskeläget var dock först med olika nymodigheter; snickeriglädje, glasverandor och den vita fasadfärgen fick större genomslagskraft här än på landsbygden. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

157 Datum: Större och mer påkostade hus, uppförda av kaptener och handelsmän, målades oftast med vit eller ljus ockragul oljefärg. Sjöbodar och magasin var omålade, rödfärgade eller ockragula. Regler för all upplåtelse Anpassning till miljön Uteserveringar skall vara ett trevligt och uppskattat inslag i miljön och bidra till ett levande samhälle, särskilt sommartid. Placering och utformning är viktigt för att serveringen ska passa in i miljön och kunna användas av alla. Därför finns det regler för hur uteserveringarna ska placeras och utformas. Uteserveringens utseende ska vara anpassat till närmiljön. I områden med detaljplan ställs extra höga krav på hur uteserveringen ska se ut. Varje plats har sina egna förutsättningar. Sotenäs kommuns unika karaktär beskrivs ovan. Uteserveringarna ska vara tillgängliga för alla. Hänsyn skall tas till personer med funktionshinder som t ex rullstol, rollator och synnedsättning. Utgångspunkter för prövningen och företräde Prövningen ska göras utifrån att kommunen välkomnar verksamheters initiativ. Särskild hänsyn ska också tas till att värna och vårda det offentliga rummet. Allmänhetens intressen ska bevakas och samhällsnyttan med en upplåtelse ska beaktas. Sökande som tidigare disponerat viss plats enligt polismyndighetens beslut och villkor ges företräde. Ansökan från sökanden som har otvistiga oreglerade avgifter/skulder till kommunen skall avslås. Upplåtelsetid Normalt beviljas markupplåtelse för perioden 15 mars till 31 oktober för uteserveringar. Under denna period kan endast en ansökan per verksamhet beviljas. Tillstånd ges endast för ett år i taget. Om en näringsidkare har haft den önskade platsen året innan har denne förtur till denna plats. Upp- och nedmontering ska göras inom den tidsperiod som markupplåtelsen har beviljats. En verksamhet som är igång året runt kan söka för att ha uteserveringen uppe året runt om förutsättningarna kan tillåta detta. De som inte har sin verksamhet igång året runt skall ta bort sin uteservering när tillståndstiden löpt ut och verksamheten stängs för säsongen. Kommenterad [ES1]: Här har KSTUs förslag till beslut arbetats in. Iordningställande av uteservering När ansökan och övriga tillstånd som kan behövas tillstyrkts kan iordningställandet av uteserveringen ske i enlighet med beslutet och villkorsbilagorna. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

158 Datum: Utformning Storleken och placeringen av uteserveringen styrs av läget och hur närmiljön ser ut. Fasta tak är inte tillåtna. Inga förankringar får ske i träd, lyktstolpar eller annat som tillhör kommunen. Placering och storlek Uteserveringen skall ligga i direkt anslutning till verksamheten. Minsta hinderfria bredd på gångbanan utanför uteservering som godkänns är 1,5 m. Menyskyltar och trottoarpratare eller andra anordningar får endast ställas upp inom uteserveringens avgränsade område. Smögenbryggan utgör ett undantag. Lämpliga ytor för markupplåtelse ska på Smögenbryggan sättas ut för varje objekt. Placering av uteserveringen får inte medföra att utrymningsvägar blockeras eller försämras. Brandposter, rökluckor, avstängningsventiler, kabelbrunnar, elskåp och liknande som finns inom området ska hållas tillgängliga och får inte täckas över eller skadas. Om uteserveringen placeras framför någon av lokalens utrymningsvägar ska öppning anordnas i uteplatsens staket. Den bör även utformas så att närboende inte blir störda i sin boendemiljö av vare sig ljud, ljus eller tobaksrök. Fastighetsägaren måste också informeras om att uteservering söks. Golv/underlag/markbeläggning Markbeläggning ska utgöra uteserveringens golv. Trägolv får endast användas i undantagsfall för att ta upp en större höjdskillnad då stolar och bord inte kan ställas på ett säkert sätt. En individuell prövning av miljö- och byggkontoret på plats är en förutsättning för att tillstånd till golv ges. Om trägolvet överstiger 50 cm i höjd på någon punkt över marken krävs ett särskilt bygglov. Tänk på att uteserveringen skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder, vilket medför att en upphöjd uteservering kräver ramp. Det är också viktigt att utformningen görs på ett estetiskt sätt, att underhållet fungerar och att ingen växtlighet skadas. Staket/avgränsning Enligt alkohollagstiftningen ska en uteservering vara tydligt avgränsad mot områden där servering inte får ske. Uteserveringen ska lokaliseras och utformas så att det går att hålla uppsikt över den. Inhägnadens detaljutformning och proportionering är en känslig sak. Noggranna studier måste göras, då ett par centimeters skillnad i dimension och placering kan vara skillnaden mellan ett vackert och ett fult räcke. Förankring av staket får Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

159 Datum: inte ske genom borrning eller liknande i betongplattor, asfalt, kantsten mm. Förankring i mark kräver särskilt tillstånd från tekniska avdelningen. En uteserverings gränser ska göras tydliga för synskadade. Därför ska gavlarna helst göras i form av ramverk av metall, smide eller trä där den undre avbäraren placeras högst 35 cm från markytan. Kontakta tekniska förvaltningen för instruktioner om fastsättning av gavlar. Inhägnadens höjd ska vara max 90 cm. Inhägnaden får inte vara tät, reklambehängd eller reklambemålad. Avskärmning med glasrutor, plexiglas eller genomskinlig plast med bärande ram som gör att uteserveringen förvandlas till en veranda kräver bygglovsprövning. Möbler/skyltar Välj bord och stolar av trä som är målade i färger som passar in i den omgivande miljön. Vita plastmöbler är inte lämpliga inom område med detaljplan. Tänk på att välja möbler som passar gatubeläggningen, t ex justerbara bord. Möblerna ska fungera bra även om det finns lutningar och ojämnheter. Kom ihåg att uteserveringen ska vara tillgänglig för alla. Tänk på att inte övermöblera. Även en person i rullstol ska kunna besöka uteserveringen. Markiser och parasoller Markiser och parasoller skall kunna fällas in. Fasta markiser är bygglovspliktiga. Placering, färg, höjd, bredd och längd ska anpassas till platsens förutsättningar. De får inte sticka ut utanför den upplåtna ytan. Stödben och liknande får inte placeras i gångbanan. Markiser och parasoller är ingen reklamplats. En neutral utformning eftersträvas. Kontakta alltid miljö- och byggkontoret först om ni har för avsikt att sätta upp en markis. En markis får inte sättas upp så att de skjuter ut över gångbana på lägre höjd är 2,3 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,5 meter. Frågor och utformning Om osäkerhet råder i frågor om utformning av uteserveringen eller om ni behöver tips på idéer ska kontakt tas med samhällsbyggnadsförvaltningen för råd i god tid innan ansökan lämnas in. Skötsel och drift Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

160 Datum: Uteserveringen ska hållas ren och fräsch. Askkoppar ska finnas utsatta. Det ska finnas egna sopkorgar som ska tömmas dagligen och även oftare vid behov. Tänk på att det är verksamheten som är ansvarig för att marken närmast serveringen hålls ren. Eventuella skador på markbeläggning eller annat som orsakats av markupplåtelsen och som drabbar kommunen debiteras sökanden. Återställande Då serveringen upphör för säsongen ska platsen städas och återställas i ursprungligt skick, vilket även innebär att fastsättningsanordningar tas bort och marken återställs. Börja i god tid! Platsen skall vara återställd den dagen tillståndet upphör. Trottoarpratare En trottoarpratare ska placeras i direkt anslutning till där verksamheten bedrivs. Om en trottoarpratare placeras på en trottoar ska det finnas minst 1,5 meter kvar av trottoaren att passera på. Trottoarpratare ska tas in när verksamheten stänger för dagen och plockas fram när den öppnas igen. Tillstånd för trottoarpratare söks även det hos polismyndigheten. Övrig reklam såsom skyltar Man måste söka polistillstånd för markupplåtelse i samband med uppställande av blomkrukor, klädställningar, korgar med kläder, bord/stolar och dylikt i reklamsyfte utanför egen verksamhet. Mattor utanför entrén tillåts dock inte. Om man önskar sätta upp en reklamskylt för sin verksamhet måste tillstånd sökas hos polisen och i samråd med kommunen placeras ut på lämpliga ställen. Kommunen godkänner endast ett fåtal reklamskyltar per verksamhet, allt efter bedömning av verksamhetens art. Särskilda regler inom vissa områden Enligt 3 kap, 1 ordningslagen krävs alltid Polisensmyndighetens tillstånd för användande av offentlig plats. Det är Polismyndigheten som avgör om en plats är offentlig eller inte. Polismyndigheten skickar inkomna ansökningar till kommunen som remissinstans. Denna riktlinje Upplåtelse av kommunal mark i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Ulebergshamn, Väjern, Hovenäset och Bohus- Malmön syftar till att precisera hur kommunen ser på upplåtelser inom specifikt utpekade områden (t.ex. Smögenbryggan) och inom vissa typer av områden (t.ex. torg och parkeringar). Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

161 Datum: A-område Inom A-område medger kommunen upplåtelse i upp till två dagar, för ideella föreningar, samhällsnyttig upplysningsverksamhet etc. Upplåtelsen begränsas till 2 x 1 meter och omfattar inte uppställning av fordon i samband med dispositionen annat än för lastning och lossning. Till A-område räknas (se karta bilaga 1-3): Nr 1 Augustas torg, Kungshamn Nr 2 Piren vid Pressbyrån, Kungshamn Nr 3 Snusfronten Smögenbryggan, Smögen Nr 4 Stenbelagt torg/plats invid fastighet Finntorp 2:289, Bovallstrand B-område Inom B-område medger kommunen upplåtelse för uteserveringar enligt sedvanlig prövning förutsatt att uteserveringen ingår i och är belägen invid ordinarie verksamhet. Inom B-område medges också tillfälliga upplåtelser i upp till 2 dagar, för icke kommersiell verksamhet såsom ideella föreningar, samhällsnyttig upplysningsverksamhet (radio Sotenäs) etc. Upplåtelsen begränsas till 2 x 1 meter och omfattar inte uppställning av fordon i samband med dispositionen annat än för lastning och lossning. Till B-område räknas (se karta bilaga 1-3): Nr 5 Bäckevikstorget/ Gula längan, Kungshamn Nr 6 Hamnpiren/Hamnkontoret, Kungshamn Nr 7 Fiskhallskajen, Smögen Badplatser Inom badplatsområde medger kommunen upplåtelse för mindre kioskverksamhet för service till besökande på badplatsen. Parker och grönområde Inom park- och grönområde medger kommunen upplåtelse under en dag för nationaldagsfirande, luciafirande, traditionella julmarknader, morgongympa etc. Kan i undantagsfall upplåtas även för kommersiell verksamhet. Torg/parkeringsplatser Inom område för torg- och parkeringsplatser medger kommunen upplåtelse för tillfälliga evenemang såsom Sotenkanalens dag, Kungshamnskalaset, marknadsdag etc. Av hänsyn till närboende medges sådan upplåtelse endast vid enstaka tillfällen per säsong, ort och plats. Övrig parkeringsplats Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

162 Datum: P-platsområde avsedd för ändamålet parkering behövs för detta ändamål. I undantagsfall kan parkering ändå upplåtas för uteservering i anslutning till restaurang. Gatu/trottoarpratare Vid upplåtelse för gatu-/trottoarpratare ska dessa placeras invid vägg och lämna 2 meters fri passage utanför upplåtet område. Smögenbryggan Bör följa aktuella planhandlingar för detaljplanen Gamla Smögen Hamnpiren, Kungshamn Platsen bör nyttjas för utveckling med inriktning mot turism. PåföljderUppföljning Kommunen och polisen besiktigar uteserveringen. Ordningslagen reglerar bestämmelser om upplåtelse av offentlig plats. Om uteserveringens placering eller utformning avviker från det tillstånd som givits kommer kommunen att anmäla detta till tillståndsmyndigheten som därefter har möjlighet att vidta ytterligare rättsliga åtgärder. Följs inte de krav och bestämmelser som finns, kan det påverka verksamhetens möjligheter att få tillstånd nästa gång markupplåtelse söks. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

163 Datum: Så här söker du Lämna ansökan till polismyndigheten. Du hittar ansökningsblanketter på poliskontoren eller på polismyndighetens hemsida. Det är polismyndigheten som handlägger ansökan för markupplåtelse. Polismyndigheten tar hänsyn till trafiken samt ordning och säkerhet på platsen i sin bedömning. Polisen samråder med kommunen genom ett remissförfarande till Sotenäs kommun. Kommunen bedömer lämplighet av utformning, om verksamheten har en registrerad livsmedelslokal samt om det föreligger en störningsrisk för närboende gällande buller. Kommunen bedömer vidare den ansökta ytstorleken, lämpligheten av placering samt om ansökan överensstämmer med de riktlinjer som finns i detta dokument. Räddningstjänsten bedömer bl a framkomligheten vid utryckning samt eventuell blockering av brandposter. Om det finns oegentligheter avseende skötsel, ekonomi eller liknande sedan tidigare år kan ansökan avstyrkas. Därefter görs en samlad bedömning om ett tillstyrkande för tillståndsbevis eller en avstyrkan skall skickas till polismyndigheten. Med det eventuella tillståndet skickas alltid en villkorsbilaga från polis och kommun. När och hur? Ansök i god tid (2 månader) innan uteserveringen avses tas i bruk. Polismyndigheten och kommunen måste ha sin behandlingstid av ärendet. Markupplåtelse för uteserveringar medges för en säsong i taget. Om restaurangen byter ägare under upplåtelsetiden måste nytt tillstånd sökas. Kom ihåg bygglov eller andra tillstånd som kan behövas! Kontakta Räddningstjänsten om du ska hantera gasol. Tillstånd för att servera alkoholhaltiga drycker söks hos Kommunstyrelsen, alkoholhandläggaren. Bygglov kan krävas, kontakta bygg- och GISenheten (GIS = geografiskt informationssystem) om du skall glasa in uteserveringen. Kontaktuppgifter finns på sista sidan av detta dokument. Vad ska ansökan innehålla? Till ifylld ansökningsblankett ska bifogas: En ritning i skala 1:50 där det framgår var uteserveringen önskas placeras i förhållande till gångbana/gata och som visar uteserveringens utformning och Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

164 Datum: placering till angränsande byggnad(er). Om serveringen ska förankras i mark eller byggnad ska detta särskilt redovisas. Var noga med att ange alla mått! Tydlig information ska också framgå gällande parasoller, blomsterlådor, staket och dylikt. Redogörelse för om musik ska spelas och i så fall placering av eventuella högtalare. Fasta föremål kring uteserveringen som träd, stolpar, cykelställ m.m ska redovisas på ritningen. Observera! Om ritningarna inte är tillfredställande för att kunna göra en bedömning kan det begäras in nya ritningar. Detta är en procedur som förlänger behandlingstiden. Handläggningstiden räknas från att fullständig ansökan inkommit. För att använda kommunens mark (markupplåtelse) betalas en avgift i förskott enligt gällande taxa. Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax: info@sotenas.se

165 Datum: Kontaktuppgifter Ansökan om tillstånd Polismyndigheten Tel Brandskydd Räddningstjänsten Tel Bygglov och estetisk utformning Bygg- och GIS-enheten Tel Fysiska åtgärder på gator och torg Drift- och projektenheten Tel Livsmedelshantering och hälsoskydd Miljöenheten Tel Serveringstillstånd Kommunstyrelsen, alkoholhandläggare Tel Kommunens hemsida Sotenäs kommun, Kungshamn Besöksadress: Parkgatan fax:

166 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2017/1601 Sida 1(2)2) Politik i kubik Sammanfattning Kommunfullmäktiges beredning "Förnyelseberedningen" föreslår att Kommunfullmäktige ger i uppdrag till kommunchefen att anordna en Politik i kubik - dag, för alla Sotenäs högstadieelever, någon gång under våren, innan valet Förnyelseberedningen anser att det är viktigt att kommunen anordnar en politisk dag för Sotenäs högstadieelever under våren Beskrivning av ärendet Förnyelseberedningen har i uppdrag att presentera åtgärder för att attrahera fler yngre i politiken samt bereda ärenden med anledning av detta till kommunfullmäktige. Förnyelseberedningen anser att det är viktigt att kommunen anordnar en politisk dag för Sotenäs högstadieelever under våren 2018 och menar att frågan om att bjuda in politiska partier till skolan och till undervisningen blir särskilt aktuell inför allmänna val. I läroplanerna framgår att skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva, arbeta och verka i samhället. Ett sätt att ge dem kunskap om det politiska systemet och dess förutsättningar är att låta förtroendevalda och andra partiföreträdare komma och berätta om sina tankar och erfarenheter. Förnyelseberedningen menar att detta förslag kommer att innebära mycket frivilligt arbete, främst av politiker. Detta arbete bör inte i någon större utsträckning belasta kommunens skattemedel i form av extra ersättningar till politiska representanter som ställer upp att närvara vid denna speciella tillställning. Koppling till vision, programförklaring och mål I Programförklaring under Utbildning, Kultur & Fritid 2018 står att Sotenäs skolors huvuduppgift är ett livslångt lärande, samt att våra ungdomar är trygga, litar på sin egen förmåga och inser betydelsen av studier för att sedan kunna försörja sig själva. De har vilja och drivkraft att lägga ner det arbete som krävs för detta och för att delta i och bidra till samhällsutvecklingen. Förnyelseberedningen har i uppdrag att presentera åtgärder för att attrahera fler yngre i politiken samt bereda ärenden med anledning av detta till kommunfullmäktige. Förnyelseberedningen har rätt att väcka ärenden i kommunfullmäktige i samråd med kommunfullmäktiges presidium. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

167 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige KA 2017/1601 Sida 2(2)2) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Regelverk Enligt Förnyelseberedningens Reglemente, antaget av kommunfullmäktige , ska Kommunstyrelsen alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en fullmäktigeberedning. Organisation och personal Medborgarperspektiv Ökad delaktighet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera förslaget Politik i kubik till Utbildningsnämnden för yttrande. Skickas till Utbildningsnämnden Rektor Sotenässkolan Anna-Lena Höglund Administrativ chef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

168 ÄRENDE TILL KF Politik i kubik - dagen Ärende från FnB att lyftas i KF Vi anser att det är viktigt att kommunen anordnar en politisk dag för Sotenäs högstadieelever, våren Politiska partier i skolan Frågan om att bjuda in politiska partier till skolan och till undervisningen blir särskilt aktuell inför allmänna val. Det finns ma nga fördelar med att göra det. I läroplanerna framgår att skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva, arbeta och verka i samhället (SKOLFS 2010:37, avsnitt 1 och SKOLFS 2011:44, avsnitt 1). Ett sätt att ge dem kunskap om det politiska systemet och dess förutsättningar är att låta förtroendevalda och andra partiföreträdare komma och berätta om sina tankar och erfarenheter. Genom politisk debatt ges eleverna en bild av vad olika partier står för, men också att människor tycker olika och att det är okej. Debatten eller samtalet blir dessutom en illustration av att det i många frågor inte finns något rätt eller fel eller en allmängiltig sanning att förlita sig på. Att visa eleverna att människor i deras egen, deras föräldrars eller deras far- och morföra ldrars ålder har valt att aktivt ta del i samhället och engagera sig politiskt kan skapa en intuitiv förståelse för hur samhället fungerar. Partiers medverkan kan synliggöra att politiker både har möjligheter och begränsningar i sitt uppdrag och vilka avvägningar mellan olika intressen och dilemman som föregår politiska beslut. Men också att det bakom varje beslut finns människor, inte bara en anonym byråkrati. Att låta partier komma till skolan och själva presentera sitt budskap blir således ett viktigt komplement i undervisningen. Skolan har skyldighet att ge eleverna en bred bild av det politiska systemet i Sverige, vilka partier som finns och vad de står för. Att bjuda in partier till undervisningen och till skolan är en bra metod för att ge en mångfacetterad bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar. ( SKL) Skolan ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare genom att vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Det är då viktigt att skolan är en fysisk arbetsplats där eleverna kan möta olika åsikter och värderingar. Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan kan medföra. (SKOLVERKET)

169 Politik i kubik-dagen ska genomsyras av politik: Man skulle ex kunna arbeta med: -de olika ideologierna, -prata om hur politiken påverkar i princip allt i allas vardag, -prata/informera/utbilda om demokrati, -diskutera om varför kompromisser är bra för att kunna nå fram till handling, -fylla i en enkät upplagd på kommunens hemsida för att ta reda på viktiga aktuella frågeställningar som rör ungdomar i Sotenäs. -förklara att alla ungdomar i Sotenäs är viktiga för hela kommunen och att de vuxna är mycket intresserade av deras åsikter samt informera om de möjligheter som finns att kunna vara med och påverka, -informera om hur det politiska arbetet går till på kommunal, regional och statlig nivå, struktur och handhavande, särskilt viktigt med information om det politiska arbetet i Sotenäs kommun. -sammanställa och diskutera skriftliga gemensamma och redan förberedda frågor som vår kommuns politiska representanter på eftermiddagen avslutningsvis får svara på. -indela alla elever i grupper som sedan kan få ställa en gemensam, inom resp grupp s, aktuella fråga, direkt till någon (eller alla), de av kommunens närvarande representanter från KF. Det är ansvarig rektor som äger beslutet om politiska partier ska få tillträde till skolans område, därför måste ansvarig rektor tillfrågas först, innan planering eventuellt påbörjas Förslaget innebär mycket frivilligt arbete, främst av politiker. Detta arbete bör inte, i någon större utsträckning, belasta kommunens skattemedel i form av extra ersättningar till politiska representanter som ställer upp att närvara vid denna speciella tillställning. -FnB föreslår att KF ger i uppdrag till kommunchefen att anordna en Politik i kubik -dag, för alla Sotenäs högstadie-elever, någon gång under våren, innan valet Kajsa Åkesson, ordf. FnB, Sotenäs kommun Datum 2

170 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 184 KA 2017/285 Beslut att godkänna samrådsredogörelse och förslag på åtgärder för Blå Översiktsplan Sammanfattning De fyra kommunerna i Norra Bohuslän - Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil arbetar gemensamt med en översiktsplan för kustvattendelen och territorialdelen av havet, dvs det havsområde som innefattas av kommungränserna. Arbetet grundar sig på en längre tids samarbete med plan- och utvecklingsfrågor i havsbandet. Den Blå Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi skall nyttja våra gemensamma resurser så att Norra Bohusläns kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelserna i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner beslutade i mars 2017 att genomföra ett samråd för den Blå Översiktsplanen. Under perioden 20 mars till 20 juni 2017 har samrådshandlingen varit ute på remiss till drygt 200 remissinstanser och utställd i respektive kommunhus. En samrådsredogörelse med förslag på åtgärder har tagits fram för det fortsatta arbetet. Beslutsunderlag Planarkitektens tjänsteutlåtande Samrådsredogörelse och förslag på åtgärder för Blå Översiktsplan daterat Yrkande Mats Abrahamsson (M) och Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelse samt förslag på åtgärder daterad för Blå Översiktsplan. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(46)

171 Kommunstyrelsens förvaltning Agnes Muzones Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KA 2013/72 Sida 1(2) Beslut att godkänna samrådsredogörelse och förslag på åtgärder för Blå Översiktsplan Bakgrund De fyra kommunerna i Norra Bohuslän - Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil arbetar gemensamt med en översiktsplan för kustvattendelen och territorialdelen av havet, dvs det havsområde som innefattas av kommungränserna. Arbetet grundar sig på en längre tids samarbete med plan- och utvecklingsfrågor i havsbandet. Den Blå Översiktsplanen kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra hur vi skall nyttja våra gemensamma resurser så att Norra Bohusläns kust och hav även i framtiden kommer att vara attraktivt för boende, verksamheter och besökare. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelserna i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner beslutade i mars 2017 att genomföra ett samråd för den Blå Översiktsplanen. Under perioden 20 mars till 20 juni 2017 har samrådshandlingen varit ute på remiss till drygt 200 remissinstanser och utställd i respektive kommunhus. En samrådsredogörelse med förslag på åtgärder har tagits fram för det fortsatta arbetet. Beslutsunderlag Samrådsredogörelse och förslag på åtgärder för Blå Översiktsplan daterat Förslag till beslut att kommunstyrelsen beslutar att godkänna samrådsredogörelse samt förslag på åtgärder daterad för Blå Översiktsplan. Amanda Jansson Plan- och exploateringschef Agnes Muzones Planhandläggare/arkitekt Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

172 Kommunstyrelsens förvaltning Agnes Muzones Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande KA 2013/72 Sida 2(2) Bilagor Samrådsredogörelse och förslag på åtgärder, daterad Beslutet skickas till Planenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

173 Samrådsredogörelse för Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 1 av 48

174 Innehållsförteckning Samrådets upplägg 3 Samrådsaktiviteter 3 Sammanfattning 3 Synpunkter och kommentarer i sammandrag 3 Inkomna yttranden 6 Inkomna yttranden med kommentarer myndigheter 7 Inkomna yttranden med kommentarer kommunala nämnder, förvaltningar och bolag 23 Inkomna yttranden men kommentarer politiska partier 27 Inkomna yttranden med kommentarer intresseföreningar och forskningsverksamhetsarutövare 32 Inkomna yttranden med kommentarer allmänheten 42 Övriga synpunkter 44 Muntliga synpunkter från fiskets fokusgruppsmöte 45 Förslag till åtgärder 46 Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 2 av 48

175 Samrådsredogörelse för Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän Samrådets upplägg Kommunstyrelserna i Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekils kommuner beslutade i mars 2017 att genomföra ett samråd för den Blå Översiktsplanen. Annonsering om samrådet har skett på Tillväxt Bohusläns webbsida, kommunernas respektive hemsidor, på Bohusläningen, Strömstads tidning, Havsbandet/Björklövet och Lysekilsposten. Under perioden 20 mars till 20 juni 2017 har samrådshandlingen varit ute på remiss till drygt 200 remissinstanser och utställd i respektive kommunhus. Planhandlingarna har även funnits tillgängliga via webben på Tillvaxtbohuslan.se och via respektive kommuns hemsidor. På Tillväxt Bohusläns hemsida har det varit möjligt att lämna synpunkter direkt via ett särskilt formulär. Med anledning av den utsända remissen har 37 svar inkommit vilka redovisas med kommentarer i denna redogörelse. Samrådsaktiviteter Under maj - juni 2017 hölls allmänna samrådsmöten i Strömstad, Tanum, Lysekil och Sotenäs. Annonsering av mötena gjordes genom annons och korta artiklar i Bohusläningen, Strömstads tidning, Havsbandet/Björklövet, Lysekilsposten, Tillväxt Bohusläns webbsida och på sociala media - Facebook. Under juni månad genomfördes separata möten med olika fokusgrupper. Deras synpunkter redovisas i denna handling. Sammanfattning De synpunkter som inkommit kommer vi att ta med oss i det fortsatta arbetet med att fördjupa och justera planförslaget i enlighet med kommentar till respektive skrivelse. Generella synpunkter uttrycker i allmänhet en mycket positiv syn på det gemensamma Blå ÖParbetet mellan kustkommunerna i norra Bohuslän. Sammanfattningsvis konstateras att remissinstanserna huvudsakligen instämmer i planförslagets syfte och mål. Remissvaren innehåller i många fall förslag till förtydligande och komplettering av planens innehåll och rekommendationer. Flera yttranden lyfter också konflikter mellan bevarande och utveckling. Många synpunkter rör frågor som kommer att behandlas i det fortsatta arbetet. Efter samrådet kommer planförslaget bearbetas med hänsyn till de inkommande remissvaren. Ett förslag till åtgärder ingår i denna handling. Synpunkter och kommentarer i sammandrag Synpunkter och frågor som är gemensamma i flera samrådsyttranden presenteras i denna sammanfattning. I kommentarerna beskrivs vilka ändringar som kommer att genomföras med anledning av synpunkterna samt motiv till varför vissa synpunkter inte har tillgodosetts. Utöver detta kommenteras enskilda synpunkter i sammanställningen av samtliga yttranden. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 3 av 48

176 Planförslagets struktur och upplägg Flera samrådsyttrande identifierar förbättringsåtgärder när det gäller struktur och upplägg i planhandlingarna. Vissa anser att planens vision bör förtydligas och utvecklas. Det finns en rad kommentarer om kartmaterialets läsbarhet samt svårigheter med tolkningen av informationen som finns på kartan. Begrepp och terminologi som används i förslaget anses som svårtolkade i flera fall och föreslås förklaras ytterligare. Kommentar I det fortsatta arbetet ska planhandlingar struktureras och förtydligas. Ett visionsavsnitt ska utvecklas. Kartmaterialet kommer kompletteras med tematiska fördjupningar. R1 Skyddade områden döps och justeras till att spegla förutsättningen skyddade områden. En ordlista med begreppsförklaring ska läggas till i planhandlingen. Riksintressen Remissyttranden påpekar behovet av att lyfta fram riksintressen och skyddade områden i kartunderlaget. Flera yttranden lyfter också behovet av att ytterligare beskriva planförslagets påverkan på riksintressena. Försvaret har i sitt svar meddelat att all vattenanvändning med fasta anläggningar (exempelvis utvecklingszon utsjö eller utvecklingszon vattenbruk kustzon) inom sjöövningsområdet Skagen bör tas bort. Kommentar Riksintressen är redovisade i planeringsunderlag och webbkarta. I det fortsatta arbetet kommer planförslagets konsekvenser på respektive riksintresse fördjupas och bl a genom förtydliganden av utbredning och eventuella intressekonflikter i fokuskartor samt genom fördjupning av konsekvensdelen. De större områdena i utsjön som kolliderar med försvarets sjöövningsområde kommer tas bort eller justeras medans en ny dialog kommer föras om de områden som ligger nära land och är intressanta för flera nuvarande intressenter framförallt för algodling. Övergripande rekommendationer Flera svar lyfter svårigheten att tolka hur de Övergripande rekommendationerna ska användas. Till exempel orördhet och årstidsvariationer. Kommentar Dessa synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet. Rekommendationerna kommer harmoniera med visionsavsnittet och dess användning förtydligas. Samexistens samt utvecklingszoner Ett behov av att förtydliga samexistens och intressekonflikter lyfts av flera svar. Utvecklingszoner i utsjön med ej specificerad verksamhet men där samexistens inte är möjlig upplevs av flera intressenter som svårt att planera efter. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 4 av 48

177 Kommentar På flertalet platser ändrar inte planförslaget förutsättningarna för samexistens. På de platser där dessa ändras av planförslaget kommer analysen göras djupare. Redovisning av intressekonflikter kommer göras i karta. Utvecklingszoners möjliga framtida användning kommer förtydligas och konsekvenser av fördjupas. Kulturmiljövård I samrådsremissvaren konstateras det att hantering av kulturmiljöer inte har varit tillfredställande och att det saknas underlag kring kulturmiljö i planförslaget. De områden med värdefulla kulturmiljöer som lyfts fram i respektive kommun bör lyftas även i Blå ÖP. Skydd för vadbodar samt ett marinarkeologiskt program föreslås. Kommentar Kommunen har ett ansvar att hantera kulturmiljöfrågor i den bebyggda miljön och detta redovisas i översiktsplan och fördjupade översiktsplaner av varje kommun. Blå ÖP syftar till att vara ett maritimt tematiskt tillägg till respektive kommuns översiktsplan. I det fortsatta arbetet skall dock större hänsyn tas till kulturmiljövärden inom ramen för Blå ÖPs syfte och ansvar. Detta diskuteras och förtydligas ytterligare i handlingarna. Frågan om vadbodar eller enstaka byggnader i skärgården ska beaktas i det fortsatta planarbetet. Ett marinarkeologiskt program finns med som möjlig åtgärd i kommande handlingar. Klimatförändring, geoteknik- och säkerhetsfrågor Samrådsyttrandena visar att frågor kring klimatförändring, geoteknik och säkerhet inte har diskuterats tillräckligt i planförslaget. Erosion, ras, stigande vatten, översvämning är vanliga frågor som rör kustkommunerna och bör lyftas fram i Blå ÖP. Kommentar De finns också övergripande redovisade i planeringsunderlaget och kopplat till de strategiska blå inspelen/strategiska blå rekommendationer presenteras och diskuteras generellt i de kommande utställningshandlingarna. Det huvudsakliga ansvaret för bebyggelse och teknik ligger dock i respektive kommuns översikts- och detaljplanearbete. Vattenbruk Enligt vissa svar finns det olika synsätt på vattenbruk och dess miljöeffekter. Tydliggörande av vilka sorters odlingar som rekommenderas på vilka platser önskas. Synpunkter kring lämpligheten av att peka ut områden för vattenbruk i skyddade områden har lyfts samt behov av att redovisa hanteringen av denna intressekonflikt. Kommentar Mellankommunala frågor ska tydligare framgå kopplat till motsvarande havsplaneringsprocess för södra Bohuslän. Vilka former av vattenbruk som rekommenderas på vilka platser kommer förtydligas. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 5 av 48

178 Områden för vattenbruk kommer justeras. Frågan skall undersökas och diskuteras i det fortsatta arbetet. Områden för vattenbruk inom skyddade områden ska ses över. I den mån kommunerna fortsatt bedömer att de bör finnas kvar i planförslaget ska konsekvensdelen fördjupas med resonemang kring samexistens, risken för negativ påverkan, intressekonflikter mm. Konsekvensbeskrivning Enligt vissa svar bör miljömålen och planens effekter på dessa lyftas. Målet ett rikt växt- och djurliv skall lyftas fram i planförslaget. Planförslagets konsekvenser på riksintressen och skyddad natur ska förtydligas. Kommentar Konsekvensdelen kommer fördjupas bl a med en tydligare koppling till påverkan på ekosystemtjänster. Beskrivningar om konsekvenser ska generellt fördjupas, inte minst kopplat till rekommendationer som rör områden med riksintressen och skyddad natur. Planförslaget skall kompletteras med fokuskartor och information kring vilka underlag som nyttjas och avvägningar som gjorts i processen för att kopplingen mellan planförslaget och dess konsekvenser ska bli tydligare. Det förtydliganden som avses göras i kartmaterialet avseende möjligheter till samexistens och risker för intressekonflikter ska följas upp med beskrivningar i konsekvensdelen. Förslag till åtgärden kopplade till planförslaget beskrivs i konsekvensdelen. Inkomna yttranden Följande skriftliga synpunkter har inkommit: Myndigheter 1. Kustbevakning Inkom Lantmäteriet Inkom Kustbevakningen Inkom Försvarsmakten Inkom Trafikverket Inkom Sjöfartsverket Inkom Länsstyrelsen Inkom Transportstyrelsen Inkom Luftfartsverket Inkom SGI Inkom Havs- och Vattenmyndighet Inkom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Inkom Västra Götalandsregionen Inkom Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag 1. Uddevalla kommun, kommunstyrelsen Inkom Uddevalla kommun, kommunledningskontoret Inkom Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 6 av 48

179 3. Dals-Ed kommun Inkom Tanums kommun Inkom Bohusläns Museum Inkom Skanova Inkom Bohus SeaCulture AB Inkom KosterAlg AB Inkom Turistrådet Väst Sverige Inkom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Inkom Leader Bohuskust och gränsbygd Inkom Omsorgen Tanum Inkom Svenskkraftnät, Strömstad Inkom Sotenäs kommun Inkom Politiska partier 1. Miljöpartiet Lysekil Inkom Intresseföreningar, forskning och verksamhetsutövare 1. Friluftsfrämjandet, Lysekil Inkom Lysekil-Munkedal Naturskyddsförening Inkom Göteborgs universitet, Centrum för Hav- och Samhälle Inkom Forskare - Sven Loven Center, Kristineberg Inkom Naturskyddsföreningen i Strömstad Inkom Samhällsföreningen Galtö-Resö Inkom Skärgårdsidyllen AB Inkom Allmänheten 1. Kristian Larsen, Skaftö Ögården, Fiskebäckskil Inkom Tom Nilsson, Skaftö Ögården, Fiskebäckskil Inkom Övriga synpunkter fokusgruppsmöten Datum Svenska Kryssarklubben 2. Redarna mindre fartyg 3. Västkustens båtförbund På följande sidor har alla inkomma synpunkter sammanfattats och kommenterats. Av utrymmesskäl hålls sammanfattningarna korta. Yttrandena i sin helhet kommer att finnas tillgängliga på Tillväxt Norra Bohusläns hemsida. Inkomna yttranden med kommentarer myndigheter Lantmäteriet Inget att erinra. Kustbevakningen Inget att erinra. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 7 av 48

180 Försvarsmakten Sjöövningsområdet D160 Skagen med sprängruta Bonden och R60 Lysekil är riksintressen för totalförsvarets militära del. Områdena anmäldes som riksintresse för totalförsvarets militära del i skrivelse till länsstyrelser och kommuner , Dnr HKV I denna skrivelse framgår den geografiska avgränsningen av respektive område, namnbeteckning samt vilken verksamhet som bedrivs inom områdena. Övningar och utbildning i funktionen väpnad strid måste kunna genomföras utan störningar av såväl fysiska som tekniska hinder (hinderfrihet). Det är viktigt att övningar kan genomföras på ett säkert sätt för förbanden men också för allmänheten samt civil sjö- och flygtrafik. Detta för att inte vådabeskjutning, incidenter eller olyckor ska inträffa. Övergången till insatsförsvar med anställd personal och hög tillgänglighet innebär att fartygsförbanden har större behov än tidigare av att genomföra övningar med bl.a. skarp ammunition både i närheten av sin ordinarie örlogshamn men också från tillfälliga baser längs Sveriges kust. Fasta anläggningar inom sjöövningsområden oavsett syfte utgör generellt ett hinder för nyttjandet av riksintresset. Områdena benämnda Utvecklingszoner utsjö Sotenäs 1, Sotenäs 2, Sotenäs 3, Sotenäs 4, Lysekil 1 och Lysekil 2 ligger helt eller delvis inom Försvarsmaktens Sjöövningsområden. De delar av områdena som ligger innanför riksintresset bör utgå ur planen. Anläggningar för marinenergi särskilt om det gäller vindkraft riskerar att störa riksintressen för Totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. I och med att det i översiktsplanen inte specificerar närmare hur dessa anläggningar ska utföras har det inte varit möjligt att genomföra en analys av eventuell påverkan. Det är därför viktigt att dessa remitteras till Försvarsmakten innan beslut fattas. I dokumentet Planförutsättningar på sid 13,14 går följande att läsa; Delar av Stora Kornö i Lysekil är övningsplats för skjutverksamhet med skarp ammunition. Denna verksamhet kan resultera i bullerutredning söderut och västerut fram till Gulskären, Borgmästaren och Brandskär. För utredning, se respektive område i digital karta för blå översiktsplan. Detta är ej längre aktuellt Stora Kornö ingår inte i skärgårdsskjutfältet Göteborg och enligt uppgift från Fortifikationsverket så är inte längre i statens ägo sedan andra kvartalet år Kommentar Synpunkterna noteras och beaktas. Informationen om Stora Kornö som skärgårdsskjutsfält kommer att justeras i utställningshandlingar. För ytterligare svar se - Synpunkter och kommentarer i sammandrag: Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Trafikverket Trafikverket ser positivt på kommunernas gemensamma samarbete av havsområdet. Vidare anser Trafikverket att samrådshandlingen på ett bra sätt beskriver de punkter som Trafikverket har att bevaka och har inget övrigt att erinra över handlingen. Sjöfartsverket Sjöfartsverket välkomnar denna blå översiktsplan för de fyra kustkommunerna i Norra Bohuslän. Det är positivt att flera kommuner på detta sätt kan enas om gemensamma riktlinjer och Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 8 av 48

181 ställningstaganden, vilket bland annat ger förutsättningar för en bättre fysisk planering av vattenområdena i de berörda kommunerna. Generella rekommendationer Orördhet Inga anläggningar ska tillkomma på platser som idag saknar bryggor. Detta kan tolkas såsom att bryggor inte får anläggas på dessa platser och här kan finnas en potentiell konflikt med andra strategier och mål i föreslagen plan. Naturvärden Generella rekommendationer Det rekommenderas att marina installationer ska utformas för att främja goda livsmiljöer för djur och växter. Sjöfartsverket vill här påpeka att vid tillståndsprocesser så skall ett teknik neutralt synsätt eftersträvas, det är alltså inte alltid upp till kommunerna att avgöra hur saker skall utformas. Dessa två synsätt behöver dock inte innebära en konflikt. Geografiska rekommendationer Skyddade områden Här anges att områden med naturvärden skall prioriteras högre än andra anspråk samtidigt anges att yrkesfiske och båtliv mm skall bedöms kunna utvecklas i samspel med naturskydd. Sjöfartsverket ser en målkonflikt som kommunerna måhända har identifierat men hur denna utveckling och detta sampel skall ske ges inga konkreta svar på. Marina livsmedel Områden för vattenbruk Positivt att strandskyddsdispenser rekommenderas, detta medför att fler geografiska områden kan tas i anspråk. Vid tillståndsprövning av vattenbruk görs en sjösäkerhetsmässig bedömning av anläggningens placering och lämplighet, det är oklart om någon sådan bedömning gjorts i planarbetet eller om förslaget helt bygger på miljöaspekter. Sjöfart och båtliv Geografiska rekommendationer Sjöfartsverket noterar att för detta område finns inga generella rekommendationer. Farleder för sjöfart Vad avser handelssjöfartens farleder som är av riksintresse så anses föreslagen plan tillgodose dessa på ett bra sätt. Det kan komma framtida behov som föranleder nya anspråk och här ses Preemraff i Brofjorden utgöra den enskilt största frågan. Sjöfartsverket ser att med det nya utvidgade miljötillståndet för Preemraff och de planerade investeringarna i Brofjorden så kan fartygstrafiken i en framtid eventuellt komma att öka. Detta kan i sin tur komma att ställa krav på exklusiv nya ankringsområden i Brofjordens geografiska närhet som Sjöfartsverket idag inte fullt ut kan precisera. Farleder för båtliv Här noterar Sjöfartsverket en skillnad mellan uttalade mål, strategier och rekommendationer jämfört med vad som presenteras i rekommendationskartan. I rekommendationskartan så saknas en stor del av de befintliga fritidsbåtslederna av vilka en inte obetydlig del utgörs av allmänna farleder. Att så är fallet kan bero på kartans skala och att det därför inte är möjligt att presentera, hur som helst bör detta i så fall framgå tydligare i text varför nämnda leder inte finns med i föreslagen karta. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 9 av 48

182 Två stycken bilder finns på nästkommande sidor som beskriver densiteten av båttrafik under perioden juni-augusti 2016 samt utdrag av rekommendationskartan för samma geografiska område. Återigen ser Sjöfartsverket en målkonflikt där hänsynsområden, skyddade områden och utredningsområden i stor utsträckning sammanfaller med båtlivet i skärgården. Sjöfartsverket noterar samtidigt att i konsekvensbeskrivningen på sid.69 (sannolikhet för konflikt) så anges det inget värde för en eventuell konflikt mellan sjöfart och naturvärden. Kommentar Synpunkterna beaktas. I webbkartan finns områden R9 och R10 som presenterar farleder för både sjöfart och båtliv. Denna kommer att förtydligas i utställningshandlingarna bl.a. genom komplettering med en separat fokuskarta för sjöfart och båtliv. För ytterligare svar se Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen Västra Götaland Uppmaningen i Länsstyrelsens yttrande över planprogrammet om att redovisa samtliga berörda riksintressen på karta kvarstår. Även Natura 2000-områden behöver redovisas på karta. I dokumentet Planeringsförutsättningar beskrivs riksintressena och hänvisningar görs till värdebeskrivningar. I kapitlet Förenlighet med riksintressen i Planbeskrivning beskrivs att riksintressen påverkas, men det framgår inte alltid hur. Planhandlingarna behöver kompletteras så att det framgår vilka åtgärder som kan påverka riksintresset, vilka åtgärder som kan innebära negativ påverkan, och hur påtaglig skada på riksintressen kan undvikas i kommande skeden och processer. Det är viktigt att beskrivningar av påverkan på riksintressen är kopplad till de kärnvärden som anges i värdebeskrivningen. Även småskaliga exploateringar på platser med särskilda värden kan medföra påtaglig skada. Generellt behöver det också framgå vilket kapitel i miljöbalken som avses för respektive riksintresse. Kommunikationer Översiktsplanen tillgodoser handelssjöfartens farleder av riksintresse på ett bra sätt. Länsstyrelsen noterar att det i FÖP Norby-Svinesund, Strömstads kommun, finns två riksintressen för djuphamn, varav endast det ena är redovisat i Blå ÖP. Länsstyrelsen vill upplysa om att det kan komma framtida behov som föranleder nya anspråk, där Preemraff i Brofjorden utgör den enskilt största frågan, se Sjöfartsverkets yttrande. Vidare har Transportstyrelsen ett förslag om trafikreglerande åtgärder för fartygstrafiken i Skagerrak och Kattegatt, som förväntas kunna beslutas 2018 för att träda ikraft under Detta kan innebära utökade ytanspråk och andra eventuella influensfaktorer, som är bra för kommunerna att ha kännedom om i arbetet med Blå ÖP. Rörligt friluftsliv Med nuvarande underlag och analys kan Länsstyrelsen inte göra bedömningen om riksintresset tillgodoses. I kapitel Förenlighet med riksintressen redovisas hur riksintresse för friluftsliv kan påverkas av utveckling av vattenbruk. Rörligt friluftsliv/friluftsliv beskrivs i olika kapitel i lagstiftningen och kan innebära olika saker. Kommunerna behöver här visa vilket kapitel som avses, för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma att kommunerna gjort sådana avvägningar att påtaglig skada inte uppstår. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 10 av 48

183 Kulturmiljövård Länsstyrelsen kan utifrån samrådshandlingen inte bedöma om riksintresset har tillgodosetts för Kalvö-Trossö-Lindö. Kommunen konstaterar att Nyttjandet av havet bedöms vara en viktig del av norra Bohusläns kulturhistoria och utveckling av anläggningar för vattenbruk bör därmed kunna vara förenligt med riksintresset. Länsstyrelsen menar att det i detta skede inte går att göra ett sådant antagande, eftersom påverkan och konsekvens för riksintresset inte är beskrivna. Yrkesfisket Med nuvarande underlag och analys kan Länsstyrelsen inte göra bedömningen om riksintresset tillgodoses. Kartmaterialet visar att områdena kan komma i konflikt med ett flertal riksintressen (försvar, sjöfart) samt växt- och djurliv. Kommunen bör tydligare visa hur prioriteringar av områden för yrkesfisket är gjorda och hur konflikter kan undvikas. Gränser för riksintresse yrkesfiske utreds av Havs- och vattenmyndigheten och kommer troligen att justeras. Riksintresse för den obrutna kusten Länsstyrelsen delar kommunernas syn på att Blå ÖP bidrar till att långsiktigt säkra helhetsbilden, under förutsättning att naturvärden och kulturvärden tillgodoses enligt detta yttrande. Kommunen behöver också förtydliga vilken typ av vindkraft som kan vara möjlig att pröva inom riksintresset och huruvida detta är förenligt med miljöbalken 4 kap 3, och att påtaglig skada kan undvikas. Observera att anläggningar även utanför riksintresseområdet kan påverka detsamma. MKN vatten Det behöver framgå tydligare hur MKN vatten riskerar att påverkas vid etablering av till exempel fiskodlingar. Information om miljökvalitetsnormer och status finns i databasen VISS. I förvaltningsplanen för Västerhavets vattendistrikt finns mer utförliga beskrivningar av bland annat bakgrunden till normsättning och principer för undantag. MKN luft Det kan enligt Blå ÖP finnas risk för överskridande av normerna i hamnar och dess närområden på grund av avgasutsläpp från fartyg och båtar. Kommunerna behöver visa hur normerna kan följas. Strandskydd i övrigt Blå ÖP kan inte föregripa prövning av exempelvis dispens från strandskydd. Länsstyrelsen välkomnar dock att man i Blå ÖP ger en indikation på om det är lämpligt att fortsätta processen, genom att visa vilka särskilda skäl som kan bli aktuella att åberopa. Kommunerna behöver komplettera hur eventuella mellankommunala frågor hanteras mot angränsande kustkommuner söderut. Risk och sårbarhet Kommunerna har beaktat de synpunkter Länsstyrelsen framförde kring risk och sårbarhet i programskedet. När det gäller vindkraft och etablering av vindkraftparker behöver kommunerna beakta dess eventuella Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 11 av 48

184 påverkan på sjöfarten, som påsegling och navigeringsmöjligheter också vid tillståndsprövning av vattenbruk görs en sjösäkerhetsmässig bedömning av anläggningens placering och lämplighet. Länsstyrelsen uppmuntrar att planen förhåller sig till även de viktigaste preciseringarna och regionala tilläggsmålen för att nyansera och fördjupa måluppfyllelsen. Målen kan också beskrivas tidigare kopplat till varje fokusområde, så att det framgår att arbetet är strategiskt inriktat mot målen och att de inte endast bedömts i efterhand. Här följer kommentarer på uppfyllelsen av några av målen: Hav i balans: Planen reglerar nyttjandet av havets resurser. Ett hänsynsfullt nyttjande och fler skyddade områden kan till viss del begränsa negativ påverkan, men inte fullt ut ett rikt växt- och djurliv: Enligt Länsstyrelsen uppfylls inte målet inom planområdet idag. Måluppfyllelsen bedöms inte kunna förbättras varken med planförslaget eller med nollalternativet giftfri miljö: Planförslaget innebär inga större åtgärder för att minska giftpåverkan som motiverar en bättre måluppfyllelse ingen övergödning: Genomströmningsåtgärder minskar inte halterna av näringsämnen totalt, utan mildrar effekterna lokalt. Näringsupptaget från mussel-och ostronodlingar motverkas av fiskodlingar i utsjön. Länsstyrelsen bedömer inte att Blå ÖP bidrar till att nå målet. Vatten Avloppsfrågan behöver vara belyst kopplad till vattenbruk och andra anläggningar i vatten. Har lokalisering av avloppsreningsverk och deras utsläppspunkter i havet beaktats vid val av områden för vattenbruk? Tillgång till dricksvatten finns inte beskrivet i Blå ÖP. Detta är viktigt vid utveckling av kustområdet, för ökad turism och för livsmedelsframställning. Generella rekommendationer; Orördhet: Inga anläggningar ska tillkomma på platser som idag saknar bryggor Det bör förtydligas vad som avses med anläggningar. Kan en anläggning vara en brygga? Bryggor kan vara av olika karaktär och har olika syften, exempelvis förtöjningsplatser för fritids-fartyg eller bryggor för fartyg för turisttrafik. Detta kan tolkas som att bryggor inte får anläggas på dessa platser och här kan finnas en potentiell konflikt med andra strategier och mål i föreslagen plan. Länsstyrelsen uppmuntrar i detta sammanhang också kommunen att hitta en strategi för att tillgodose behov av att förvara fritidsbåtar, utan att anlägga bryggor. Strategiska rekommendationer, S3 Havsnära verksamhetsmark: Länsstyrelsen önskar ett förtydligande av vad som ska prioriteras. Vilka verksamheter måste vara vid vattnet och för vilka är det önskvärt med ett havsnära läge? Naturvärden Generella rekommendationer; Marina installationer: Det rekommenderas att marina installationer ska utformas för att främja goda livsmiljöer för djur och växter. Länsstyrelsen vill här påpeka att vid tillståndsprocesser skall ett teknikneutralt synsätt eftersträvas, kommunerna kan inte ställa krav på utformningen. Detta kan alltså inte lyftas fram som en positiv konsekvens. Geografiska rekommendationer, R1 Skyddade områden kan tolkas som att de omfattar även befintliga skyddade områden. Det kan också tolkas som att det handlar om de befintliga skyddade områden som Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 12 av 48

185 inte har någon annan prioriterad rekommendation. Kommunerna bör förtydliga detta. Rekommendationen bör omfatta också befintliga skyddade områden. Rekommendationen anger att naturvärden skall prioriteras högre än andra anspråk i dessa områden. Samtidigt anges att yrkesfiske och båtliv med mera bedöms kunna utvecklas i samspel med naturskydd. Här behöver Blå ÖP vägleda tydligare kring hur utveckling och samspel ska kunna ske för att hantera målkonflikter. Geografiska rekommendationer, R2 Utredningsområden för naturskydd: kommunerna och Länsstyrelsen är överens om att utreda ytterligare skydd av Svabergsgrunden, Nord Långön med Hällsöflaket och Gullmarsfjorden. Marina livsmedel Geografiska rekommendationer, R4 Områden där yrkesfisket prioriteras: Länsstyrelsen anser att underlaget i översiktsplanen gällande yrkesfisket är bristfälligt eftersom data för fiskebåtar under 15 meter saknas. Länsstyrelsen anser att prioriteringar av områden för yrkesfiske inte är tillräckligt underbyggda, och ser en risk att det egentliga nyttjandet kan komma i konflikt med utpekade områden för utvecklingsområden för utsjöområden, friluftsintresse med mera. En upplysning är att vid diskussioner med företrädare för yrkesfiskets organisation om framtida fiskeregleringar angående Svabergsgrunden, har de poängterat att de yttre delarna av utredningsområdet är viktiga för fisket, däremot inte de centrala delarna. Länsstyrelsen delar inte kommunernas analys att det i stora delar av R4-områdena finns överenskommelser och samverkan som hanterar yrkesfisket i förhållande till naturskydd. Det är främst inom Kosterhavet-Väderöarna och Gullmarsfjorden som dessa finns. Geografiska rekommendationer, R5 Område för vattenbruk kustzon: Det bör framgå av planförslaget vilka typer av odlingar som är lämpliga i de olika områdena, och att alla områden inte är lämpliga för alla typer av odlingar. Det bör kompletteras hur rekommendationen förhåller sig till tillstånd från reservatföreskrifterna för Gullmarns naturreservat. Nära fastlandet innanför Kosterhavets nationalpark och Väderöarnas naturreservat finns flera områden där vattenbruk föreslås. Ett behov av översyn av miljöerna i området har identifierats, för att bedöma om ökat skydd behövs. Geografiska rekommendationer, R6 Utvecklingsområden för utsjöområden: Varje anläggning kommer att behöva prövas enligt gällande lagstiftning Det bör tydligare framgå att fiskodlingar är planerade här. Enligt rekommendationen är vindkraft lämplig att pröva inom ett område i Sotenäs och två i Lysekil. Kommunerna behöver analysera förutsättningar och konsekvenser för detta. Man bör även utreda fågellivet i området. Båda områdena i Lysekils kommun ligger i Gullmarns Natura 2000-område och naturvårdsområde. Det bör kompletteras hur rekommendationen förhåller sig till tillstånd från reservatföreskrifterna för Gullmarns naturreservat. Strömstad 1 och Tanum 1 Utvecklingszoner utsjö ligger i direkt anslutning till Kosterhavets Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 13 av 48

186 nationalpark. Om kablar behöver dras igenom nationalparken bryter detta mot befintliga föreskrifter. Vid fiskodling i dessa utvecklingszoner kommer även vattenmiljön att kunna påverkas i nationalparken och i naturreservatet Väderöarna. Tanum 2 Utvecklingszon utsjö ligger inom Väderöarnas naturreservat. I naturreservatet är nytillkommande verksamhet som tar vatten i anspråk och som innebär skador på havsbotten, eller i den marina miljön och som förändrar landskapets orörda karaktär, inte tillåten. Maritim turism och rekreation Strategiska rekommendationer, S7 knutpunkter för friluftsliv: Det är bra att kommunerna i sin planering främjar ett nätverk för kommunikationer som underlättar för människor att transportera sig längs kusten och i skärgården. Kommunerna kan gärna komplettera med en beskrivning av koppling till och samband mellan knutpunkterna, och om det finns behov nya områden som inte har någon infrastruktur eller etablerade verksamheter idag. Strategiska rekommendationer, S8 Utvecklingsområde för turism: Det är positivt att det pekas ut sådana här områden i planen, men valet av områden behöver ses över, exempelvis Skeppsholmen i Lysekil och Porsholmen i Tanum som är relativt oexploaterade öar. Särskilt Porsholmen är orörd och saknar helt anläggningar så som bryggor och kajer, varför upprustning av kajer och bryggor enligt beskrivningen inte är möjligt. Dispens från strandskyddet för ny brygganläggning kommer att krävas. Porsholmen är även naturvårdsområde. En analys av hur hänsyn ska tas till platsernas natur- och kulturvärden, landskapsbild och upplevelsevärden behöver kompletteras. Geografiska rekommendationer, R7 Hänsynsområden: Hänsynsområden redovisas inom planområdet som en geografisk rekommendation. Planförslaget föreslår dels justering av gränser för befintligt hänsynsområde och förslag till nya områden. I rekommendationen hänvisas till den definition som Länsstyrelsen använder för begreppet hänsynsområden, men kompletteras med ytterligare beskrivning. Länsstyrelsen ser att formuleringen i Blå ÖP är förenlig med begreppet och att det är en tydlighet att använda samma begrepp. Kriteriet ta hand om sopor bör också vara med eftersom minskad nedskräpning är en del av syftet med hänsynsområden. Kommunerna behöver visa om R7-områden, exempelvis stora öar som Gåsö, har en sådan storlek och läge att de kan fungera som hänsynsområden. Geografiska rekommendationer, R8 aktivitetsområde för motorsport: Det är generellt sett bra ur hälsoperspektiv att bullrande verksamheter kanaliseras till vissa platser. Dessa områden är befintliga, men Länsstyrelsen saknar en analys av om de är lämpliga för bullerstörande verksamheter (observera att detta alltså är en synpunkt enligt länsstyrelsens prövningsgrunder med avseende på hälsa och säkerhet, se rubrik Läsanvisning). Kommunerna behöver också visa att utpekat område norr om Malmön är lämpligt utifrån djupförhållanden, förekommande ålgräsområden och närhet till utpekat frednings-område för fisk. Sjöfart och båtliv Geografiska rekommendationer, R10 Farleder prioriterade för båtliv: Blå ÖP anger att farlederna inte får begränsas av anläggningar. Det bör förtydligas vilka begränsningar som avses. Det finns en målkonflikt där hänsynsområden, skyddade områden och utredningsområden i stor utsträckning sammanfaller med båtlivet i skärgården. I kartan saknas en stor del av de befintliga fritidsbåtslederna, där en inte obetydlig del utgörs av allmänna Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 14 av 48

187 farleder. Det bör då framgå tydligare i text varför fritidsbåtslederna inte finns med i kartan. Se Sjöfartsverkets yttrande. Förklaringen till den geografiska rekommendationen för farleder för båtliv har samma lydelse som för utpekad farled för sjöfart. Det bör dock finnas viss skillnad mellan dessa utpekanden då man kan förvänta sig strängare begränsningar för anläggningar i områden för riksintresse sjöfart än för båtliv. Geografiska rekommendationer, R12 Platser med möjligt undantag från dumpningsförbud: Det bör framgå på vilka grunder valda dumpningsplatser har pekats ut. Det behöver vara tydligt både i karta och beskrivning att det finns ett generellt förbud mot dumpning och att förbudet också gäller vid de dumpningsplatser som redovisas i Blå ÖP. Endast i undantagsfall och efter prövning i varje enskilt fall kan dispens medges. Det innebär att det behövs kompletterande information i varje enskild dispensansökan. Strategiska rekommendationer, S10 Småbåtshamnar och gästhamnar: Det är bra att kommunerna vill satsa på utveckling av befintliga småbåtshamnar framför att anlägga nya. Utvidgning bör dock ske restriktivt. Det är nödvändigt att också anvisa områden inne på land där båtarna kan förvaras, liksom sjösättningsramper. Utpekade områden för småbåtshamn i Tanums kommun har Länsstyrelsen senast bemött i granskningsyttrande till Tanums översiktsplan daterat , ärende Länsstyrelsen framhåller den bedömning som framförs i yttrandet att Lökholmen och Sibirien inte är lämpliga, liksom mer allmänna restriktioner/prövningskrav för Västbacken25. Kvarnekilen har meddelats tillstånd till vattenverksamhet. Lahälla i Lysekil är markerat som utvecklingsområde för småbåtshamn. Det kommer i konflikt med vad som utpekas som strandnära områden (R3). En småbåtshamn kan komma i konflikt med riksintressena hamn, farled befintlig samt djupa skyddade ankarområde. Det kan också komma i konflikt med Preemraffs verksamhet. (Observera att detta alltså är en synpunkt enligt länsstyrelsens prövningsgrunder med avseende på riksintressen, se rubrik Läsanvisning) Marin energi och forskning Strategiska rekommendationer, S13 Områden där forskningsintressen ska prioriteras: Det bör tilläggas att naturhänsyn ska tas även här. Kommentar Synpunkterna beaktas. Målet om ett rikt växt- och djurliv skall förtydligas och utvecklas i kommande utställningshandlingar. Vindkraftsutveckling inom och utanför riksintresseområden skall undersökas. Formuleringar och möjligheter till förtydligar av rekommendationer ska generellt ses över. Kommunerna ska i rekommendationerna tydliggöra sina ställningstaganden och motiv för dessa utan att föregå prövningar som sker i andra instanser. Ytterligare svar finns i Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 15 av 48

188 upplägg, Riksintressen, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Kulturvård, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning. Transportstyrelsen Transportstyrelsen stöder framtagen översiktsplan där det framgår att sjöfartens intressen och behov av utveckling beaktas. Då det idag finns behov av att flytta gods från väg till bl. a. sjö är en förutsättning att planer av denna typ inte hindrar en utveckling av den kustnära sjöfarten. Kommentar Synpunkterna noteras. Luftfartsverket LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot den Blå Översiktsplanen. Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNSutrustning förändras, eller om ny CNSutrustning etableras i hindrets närhet. Kommentar Synpunkterna noteras. SGI I vårt yttrande i programskedet uppmärksammade SGI att det i underlaget saknades en beskrivning av R geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred, erosion och översvämningen. Vi lyfte särskilt fram behovet att studera förutsättningarna för stranderosion och översvämning och hur dessa påverkas av klimatförändringen och höjda havsnivåer. Vidare noterar vi att översiktsplanen innefattar gränslandet mellan hav och land, och dessutom är tänkt att ge inspel till kommunernas respektive översiktsplan i frågor som är viktiga för den marina utvecklingen. Eftersom zonen mellan hav och land ingår i den blå översiktsplanen anser SGI att även geotekniska förutsättningar i strandzonen ska beskrivas och hur dessa påverkar kustnära utbyggnad, av såväl verksamheter som bostadsbebyggelse. Detta eftersom vi allmänt anser att tidig kännedom om riskfaktorer är viktiga utgångspunkter vid strategiska val av lämplig markanvändning. SGI har i ett regeringsuppdrag om harmonisering av statligt framställda planeringsunderlag avseende ras, skred och erosion tillsammans med bl.a MSB och SGU tagit fram en Vägledning ras, skred och erosion ( 1.pdf. Underlagen finns åskådliggjorda i en kartvisningstjänst: Informationen är från geoteknisk synpunkt värdefull vid strategiska val av lämplig markanvändning. Sammanfattningsvis kvarstår SGI synpunkter från föregående samråd och vi anser att det är angeläget att de geotekniska förutsättningarna undersöks i det fortsatta planarbetet. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Klimatförändring, geoteknik- och Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 16 av 48

189 säkerhetsfrågor. Havs- och Vattenmyndighet Blå Översiktsplanförhållande till riksintresseanspråk som faller under Havs- och vattenmyndighetens ansvar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för områden av riksintresse för yrkesfisket, naturvården och friluftslivet samt anläggningar för vattenförsörjning. I förhållande till liggande samrådshandling bedöms främst riksintresse för yrkesfiske, naturvård och friluftsliv beröras. Generellt anser Havs- och vattenmyndigheten att planförslaget påverkar riksintressena ytterst måttligt genom sin förhållandevis småskalighet. Planförslaget har beaktat riksintresset på ett bra sätt genom lokalisering av R6 utanför riksintresseområden som sammanfaller med trålningsområden innanför trålgränsen. Sotenäs 2, Sotenäs 4 samt Tanum 2 är framstående exempel där ett framtida nyttjande av dessa områden för fasta installationer bör anläggas i samråd med bur- och garnfiskares behov samt på ett ändamålsenligt sätt bortföra anläggningen vid avslutat brukande så att inga kvarlämningar i botten eller vattenpelaren kan skada fiskeresursen eller fiskeredskapen. Riksintresse Friluftsliv Områdets kustzon täcks av ett sammanhängande utpekat riksintresse för friluftslivet. I planbeskrivningen identifieras vattenbruk i kustzon samt utvecklingszoner i utsjön som rekommendationer med störst potential att stå i konflikt med friluftslivets värden och tillgänglighet. Havs- och vattenmyndigheten anser att föreslagna hänsynsavstånd och tillståndsknutna kompensationsåtgärder tillsammans med hur rekommendation Rl 1 om farleder för båtliv främjar friluftslivet visar på en god planering för att minimera skada på riksintresse friluftsliv. I planbeskrivningen för Blå ÖP relateras planområdet till den pågående statliga havsplaneringen på ett fördömligt sätt. Havs-och vattenmyndigheten ser positivt på att planen undviker ett mer ingående resonemang utifrån det utkast till statlig havsplan för Västerhavet som finn1, sedan 1 december Myndigheten avser framöver tydligt beakta de rekommendationer som samrådshandlingens planbeskrivning och webbkartan visar. Dock vill myndigheten ta tillfället att ge några synpunkter och reservationer inför den fortsatta parallella planeringsprocessen mellan statlig havsplanering och kustzonsplaneringen i Norra Bohuslän. 1. Det finns en skalproblematik i förhållande mellan blå ÖP och Västerhavsplanen. Den utveckling som skett avseende ytor för utvecklingszoner utsjö avseende främst fokusområde marin energi blir en utmaning att synliggöra på en statlig havsplan. Dessa frågor har vi för avsikt att diskuteras vidare med kommunala företrädare. 2. Den statliga havsplaneringen ska visa statens samlade syn på användning av havet. Utifrån detta uppdrag är Blå ÖP:s utsjöområde Sotenäs 1 ett exempel där den statliga havsplaneringen ser behov att vidare analysera följder för rådande försvar och sjöfartsintressen i området 3. Blå ÖP:s webbkarta arbetar med färg för att tydliggöra rekommendationen för specifikt område. Som tas upp först under rubrik Relation Planbeskrivning -webbkarta kan uttalad ambition om flexibilitet och samexistens förtydligas och visuellt finns möjligen inspiration att hämta från den statliga havsplaneringens plangränser. Exempelvis förtydliga planförslagets inställning till yrkesfiske i webbkartans R1 områden Skyddad natur. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 17 av 48

190 Visions kapitel Havs- och vattenmyndigheten anser att Blå ÖP saknar ett tydligt inledande visionskapitel. I avsaknaden av ett sådant kapitel framträder i vissa delar av dokumentet kommunala viljeyttringar som inte förmår hänvisas till en tydlig framtids bild. Exempelvis lyfts i planbeskrivningens förord hur nyttjandet av havsanknutna resurser har förändrats historiskt. Detta efterföljs inte av en samlad bild kring hur en framtida dynamik avseende nyttjande i framtiden ska hanteras i förhållande till bevarande av naturvärden. Det senare poängteras uttryckligen som centralt för regionens attraktivitet år Ett tydligare visionärt resonemang i dokumentets inledande del skulle förtydliga kommunernas ställningstagande om vilket identitet man vill bygga i framtiden och vilken roll de olika fokusområdena ska spela. Detta illustreras av svag koppling mellan det korta resonemang om framtiden som förs i förordet och följande citat från strategi för fokusområde Marin energi och forskning: Bristen på av ett utvecklingsperspektiv i dokumentets syfte framträder även i beskrivningen av samrådshandling innehåll i stort som: Översiktsplanering beskrivs inledningsvis i kapitlet Inledning under rubrikerna var är en översiktsplan? och En blå översiktsplan. Ett viktigt perspektiv på blå ÖP roll kommer sedan under rubrik förhållningssätt till övrig översiktlig planering som ligger först efter att relationen till statlig havsplanering har beskrivits. Blå ÖP beskrivs som ett tematiskt tillägg till respektive kommuns översiktsplan där rekommendationerna i blå ÖP kan komplettera och betraktas som inspel till traditionell kommunal planering. Således framträder blå ÖP:s funktion som ett mellankommunalt dokument som ska vägleda arbetet med de vägledande kommunala översiktsplanerna. Detta förhållande mellan blå översiktsplan och "traditionell" kommunal översiktsplanering bör lyftas fram tidigare och tydligare i ett utvecklat resonemang under rubrik En blå översiktsplan. En sådan åtgärd förtydligar syftet och innebörden att Blå ÖP ska säkerställa "att god fortsatt planering i varje enskild kommun som berörs av den blå översiktsplanen". Här kan man med fördel visualisera förhållandet på liknande sätt som görs för planprocessen för blå översiktsplan. Utifrån den i nuläget något fragmenterat bild av blå ÖP:s funktion finns även ett generellt behov att se över terminologin för att förtydliga Blå ÖP:s vägledande roll. Nedan citeras några exempel på formuleringar som kan ge orimliga förväntningar eller farhågor för vad Blå ÖP innebär. Ordval som riskerar bli missvisande kring planens befogenhet markeras i fet stil med alternativformulering inom parentes: s.58: De skyddade områdena kommunen, genom blå Öp ges förutsättningar till ett långsiktigt skydd från annan användning s.70: Natur- och kulturmiljövärden skyddas (främjas/värnas) planförslaget genom ett flertal rekommendationer s.72: Farleder för båtliv har pekats ut för att värna områden för båtliv, friluftsliv och turism. Därmed (ges förutsättningar för att) kommer ingen annan användning Ommer) i konflikt med de flitigt nyttjade båtlivsområdena och risken för olyckor begränsas Havs- och vattenmyndigheten ser att definitionen för de "strategiska blå" rekommendationerna gör det aktuellt att hitta en annan benämning för dessa rekommendationer. Detta eftersom samtliga rekommendationer syftar till strategiska frågor som rör det blåa havet. Blå strategiska rekommendationer kan istället med fördel användas som samlingsnamn för den blå översiktsplanens samtliga rekommendationer. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 18 av 48

191 Nuvarande definition för strategiska blå rekommendationer betonar kopplingen till "gränslandet mellan hav och land" och att rekommendationerna i stor utsträckning uppmärksammar viktiga maritima funktioner på land som därmed faller utanför blå ÖP:s planområde. Förslagsvis omformuleras dessa rekommendationer utifrån sin tydliga kustkoppling men där begreppet samtidigt fångar det angreppssätt av "utifrån och in" som introducerats i Blå ÖP:s inledning. Genom en omformulering bör även begreppet rekommendationer enbart fungera som ovanstående rubrik för alla typer av rekommendationer. Valet att lägga analysavsnittet som tredje kapitel efter analysens resultat Planförslag har ett pedagogiskt syfte av att tydligt och tidigt introducera planförslaget som planeringsprocessens resultat. Samtidigt innebär ordvalet analys att avsnittet analyserar konsekvenserna av planförslaget istället för att återge bakomliggande process. Förslagsvis får avsnittet istället ett namn i stil med (Baleomliggande) planeringsprocess eller Vägen till planens avvägningar. Detta frigör möjligheten att tydliggöra dokumentets sista del som en konsekvensanalys. Förhållande planbeskrivning - planeringsförutsättningar, planprogram och annat underlag i samrådets följebrev beskrivs att samrådet omfattar planbeskrivningen och rekommendationerna. Dock finns information i tidigare dokument inom projektet Blå ÖP som med fördel kan lyftas in i planbeskrivningen. Först och främst saknas en inledande beskrivning av begreppet orördhet i nuvarande planbeskrivning. Begreppet introduceras i övergripande strategi och generell rekommendation som: "... de områden som har sin största potential och sitt största värde när de får lämnas utan något nyttjande, några anläggningar eller ytterligare påverkan" Längre in i planbeskrivning framträder istället bilden av upplevelsen av orördhet som ett starkt värde att beakta inom fokusområde Marinturism och i konsekvenser av fokusområde marinenergi och delvis också Marina livsmedel. Utifrån hur ofta begreppet återkommer under olika fokusområden så bör en inledande redogörelse för synen på vilket nyttjande som kan utvecklas respektive behöver begränsas i förhållande till värdet orördhet finnas i Blå ÖP. Här kan inspiration tas från skrivelser under rubriken Stora opåverkade och tysta områden i såväl planbeskrivningens avsnitt konsekvenser som i det fristående dokumentet Planeringsförutsättningar. Bedömningar bakom i ovanstående citat skulle med fördel motiveras och problematisera utifrån den varierade kunskapsgrad om havsmiljön som finns. Vidare skulle argumentationen stärkas av en förbättrad tydlighet i vad som avses med verksamheternas utveckling. Är exempelvis en lämplig utveckling inom yrkesfisket förknippat med förändringar av bränsle, fångstmetoder och dylikt snarare än en ökad volym av verksamheter inom dessa naturområden? I detta sammanhang framträder rekommendation R11 Områden med behov av hastighetsbegränsningar som en ovanligt skarp rekommendation från Blå ÖP. Rekommendationens uttalade syfte är att öka säkerheten och minska bullerpåverkan och omfattar enbart ett geografiskt område som tillika är skyddad natur. Här uppkommer frågor om motiv bakom varför just detta område pekats ut och hur samspelet naturvärden, sjötrafik och turism ser ut i avvägningen. Rekommendationen framstår generellt som ett intressant och tydlig rekommendation att använda i planeringen med potential att främja en god samexistens mellan nyttjande och bevarande av naturvärden. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 19 av 48

192 Kommentar Synpunkterna beaktas. Förhållandet mellan respektive kommuns översiktsplan och det gemensamma tematiska tillägget som blå ÖP utgör ska förtydligas i planbeskrivningen. För övriga svar, se Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Riksintressen, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig i ärendet. Turistrådet Väst Sverige Generellt kan vi konstatera att stor hänsyn tagits till besöksnäringens behov och anspråk på såväl vattenområden som strandnära markytor för en positiv och långsiktigt hållbar utveckling. Att Maritim turism och rekreation är ett av de fem fokusområden som planförslaget utgår ifrån visar på stor insikt om besöksnäringens betydelse. De mål, strategier och rekommendationer som tas upp är samtliga angelägna och stödjer Turistrådets arbete och stämmer även väl överens med de värdegrunder och den profil som politiken är överens om inom Ett enat Bohuslän Besöksnäringen är dessutom starkt beroende av att båttrafiken, såväl den privata som den kommersiella, ges förutsättningar och utrymme att utvecklas. Även detta har planförslaget tagit stor hänsyn till på flera viktiga områden under fokusområdet Sjöfart & Båtliv. Vi vill särskilt lyfta fram att planförslaget tar upp behovet av maritima noder (S2) och utveckling av persontrafik längs kusten som ger besökare utan egna båtar möjlighet att uppleva skärgården. I detta sammanhang är det av största vikt att farleder för båtlivet prioriteras. Det är också positivt att fler hänsynsområden [R7) skapas även om vår grundsyn är att hela Bohuslän borde betraktas som ett hänsynsområde och att det istället borde räcka att peka ut Aktivitetsområden för motorsport [RBJ som planförslaget tar upp. Även fokusområdet Marina Livsmedel är viktigt för besöksnäringen då maten är en stark identitets bärare för Bohuslän som destination. Planförslaget säkerställer fortsatt utveckling av maritim mat som både aktivitet och som upplevelse. Genomgående pekar också planförslaget på att planering bör ske utifrån säsongsvariationer och möjligheter med multifunktionella platser. För besöksnäringen, som är starkt säsongbetonad, kan dessa synsätt vara avgörande för utvecklingen. Specifika synpunkter På några områden skulle planförslaget kunna kompletteras eller vara något mera tydligt. Det gäller: Under Marina Livsmedel, konflikt, bör det också framgå att konflikt med båtlivet kan förekomma. 2. Under Marina Livsmedel, avvägningar, bör det tilläggas att områden för vattenbruk ska hålla avstånd till etablerade fritidsbåtsfarleder och i angöringsområden till de populära naturhamnarna. 3. Utvecklingsområden för turism låter som ett spännande grepp. Planförslaget förslår i dagsläget 3 områden men vi tror att det kan finnas fler områden att diskutera som exempelvis Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 20 av 48

193 Hållö och Väderöarna. Turistrådet Västsverige deltar gärna i fortsatta diskussioner kring sådana utvecklingsområden. 4. Under Maritim turism & rekreation, rekommendationer, nämns det att inom hänsynsområdena ska tältning tillåtas. Det bör även förtydligas att förtöjning av och övernattning i fritidsbåt inom områden är tillåtet. Är väl troligen självklart men bör stå i planen. Kommentar Förtydligande av rekommendationer inom utvecklingsområdena och hänsynsområdena kommer att genomföras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Västra Götalandsregionen Generella kommentarer Blå ÖP för Norra Bohuslän är den första översiktsplanen för ett havsområde i Västra Götalands län. Västra Götalandsregionen ser det som mycket positivt att Blå ÖP tas fram och att det sker i ett mellankommunalt samarbete. Västra Götalandsregionen ser fram emot fortsatt dialog och samarbete för att uppnå planens syfte och mål, framförallt syftet med en hållbar ekonomisk utveckling. VGR vill lyfta fram möjligheten till samexistens mellan olika verksamheter, något som endast i liten utsträckning berörs i planen. Det kan t.ex. finnas en möjlighet att framtida vattenbruksanläggningar blir ett besöksmål i sig, både till sjöss och på land. Interaktionen mellan land-hav lyfts fram på ett bra sätt i planen. VGR vill understryka att detta samband i stor utsträckning påverkar förutsättningarna för näringslivsutveckling och behöver vara central även i det fortsatta arbetet. Det är svårt att skapa sig en uppfattning av omfattningen av den verksamhet som finns och som planeras. Någon typ av kvantifiering av planens målsättningar vore önskvärt. En koordinering med svenska kommuner söderut och norska kommuner norrut är viktigt i det fortsatta arbetet. Avsnitt Övergripande I rekommendation S2 anges att kommunikationsnoderna ska utvecklas till ett kommunikationssystem för persontransporter till sjöss mellan noderna längs kusten. VGR vill understryka att detta innebär att det måste finnas möjligheter för båtnäringen att driva en sådan kommersiell båttrafik. Det vill säga att planen förutsätter att näringslivsvillkoren uppfylls för att planens syfte ska kunna nås. Detta ställer krav på en mycket god överhörning mellan planen och villkoren för näringslivsutveckling i kommunerna. Detta är generellt sätt en viktig koppling som VGR vill understryka och ser är viktig i det fortsatta arbetet. Avsnitt Marina livsmedel Här nämns under Strategi vikten av att involvera verksamhetsutövarna i planeringsprocessen, något som torde vara lika viktigt för samtliga typer av verksamheter. Moderna vattenbruksmetoder har betydligt mindre utsläpp än konventionell odling. Det finns också en trend kring marint vattenbruk på land, vilket i stort sett innebär noll-utsläpp under drift. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 21 av 48

194 Dock har dessa typer av anläggningar ett behov av närhet till vatten och möjlighet att använda vatten av god kvalitet till anläggningen. Rekommendation S3 blir i detta sammanhang mycket viktig för att säkerställa utveckling av denna typ av odlingar. Marin energi och forskning Termen forskningsnäring skapar viss förvirring då det enligt vår mening inte vanligen används. Övriga anspråk Det anges att utvinning av olja, gas och mineral inte i nuläget är aktuellt. Planen bör ta höjd för att denna typ av verksamhet kan komma att ha anspråk inom planområdet i framtiden. Det är något oklart hur S-områden ska tolkas. Det är bra om läsanvisningen och/eller handlingen i övrigt kan förtydligas. I samrådsförslagets rekommendationskarta ska enligt kommunerna den användning redovisas, som inom respektive geografiskt område är högst prioriterad. Flera andra användningar kan vara möjliga och önskvärda inom samma område under förutsättning att den högst prioriterade användningen inte begränsas. Detta skulle kunna redovisas tydligare genom annan rubrik-sättning, en text som visas när man klickar på en yta, eller att rastrera ytor som sammanfaller så att både intressena framgår. Det skulle också kunna framgå av attributen i kartan vilka intressen som kan samexistera med det prioriterade i respektive yta. Väderöarnas naturreservat saknas på kartan. Kablar bör finnas med som linjeobjekt. Rekommendationskartan har i övrigt en bra struktur och är användarvänlig. Länsstyrelsen har några redaktionella synpunkter: gränsen verkar inte helt följa geografin områden med utpekad hamnverksamhet ligger utanför plangränsen det kan förtydligas hur man ska tolka planläggningen av vissa områden som saknar användningsområde, men fortfarande ligger inom Blå ÖP namnsättning på dumpningsplatsen har förskjutits alla öar finns inte med information om infrastrukturobjekt behöver skrivas på svenska det är svårt att se vissa områden för att de är små, exempelvis R8. Planförslaget grundar sig i utveckling på naturvärdenas villkor. Länsstyrelsen delar inte denna uppfattning då naturvärdena inte är prioriterade i stora delar av de skyddade områdena. Konsekvensbeskrivningen för växt- och djurliv och friluftsliv är alltför generell. För att Länsstyrelsen ska kunna bilda sig en uppfattning om konsekvenserna för formellt skyddade områden och för riksintressen natur och friluftsliv, samt för naturvärden i allmänhet, behöver konsekvenser för varje område för vattenbruk, vindkraft, turism, hamnar etcetera beskrivas. Ett nollalternativ beskrivs. Dock kan inte Länsstyrelsen utläsa någon konsekvensbeskrivning av nollalternativet, vilket behöver kompletteras. Genomförande Rekommendationer uttrycks ibland i passiv form, exempelvis Generella rekommendationer om Samverkan. Blå ÖP kan ge mer vägledning om det istället uttrycks aktivt vem som ska göra något. En mer direkt språkform där ställningstagandena också antyder hur målet kan nås får en större Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 22 av 48

195 tyngd i se-nare skeden. Blå översiktsplan består av två delar, där del 2 Planeringsförutsättningar inte kommer att bli politiskt antagen och därmed inte utgör en formell del av Blå ÖP. Det är därför viktigt att de delar som ska vara vägledande finns med i del 1, Planförslag. Ett exempel är hänvisning till oljeskyddsplan. Det bör förtydligas om det är Blå ÖP eller ÖP som gäller. Om det finns motstridigheter behöver det framgå. Länsstyrelsen noterar några områden där skillnad finns mellan Blå översiktsplan och kommunernas respektive översiktsplan, eller där Länsstyrelsen i tidigare ärenden haft synpunkter: För Strömstads kommun har Länsstyrelsen tidigare varit kritiska till utbyggnad av småbåtshamnen på Tjärnö i FÖP Södra kustområdet, liksom till de föreslagna småbåtshamnarna i FÖP Norra kustområdet. Skillnader finns mellan Blå ÖP:s R 8 Aktivitetsområden för motorsport, R 12 Platser med möjligt undantag för dumpningsförbud, S 14 Infrastrukturobjekt och översiktsplanen för Lysekils kommun. Flera utpekade områden för mussel- och ostronodling samt ett område för dumpning av muddermassor skiljer sig mellan Blå ÖP och Tanums ÖP. På sida 54 i Planbeskrivning står olika år för horisontår och referensår. Ange gärna vad som avses med respektive. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Inkommande yttranden med kommentarer kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Uddevalla kommun, kommunstyrelsen I de geografiska rekommendationerna har man pekat ut områden för vattenbruk i direkt anslutning till kommungränsen mot Uddevalla. Om dessa områden kommer att tas i bruk ser vi det som särskilt viktigt att vi som grannkommuner samråder och samordnar oss med varandra för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för dessa områden då de sannolikt kommer att påverka även Uddevalla kommun. I planbeskrivningen finns en strategisk rekommendation som avser att identifiera områden där forskningsintressen ska prioriteras. Några av dessa områden är utpekade inom Uddevalla kommun. Vi ser dessa strategiska rekommendationer som viktig och bra information inför framtagandet av vår kommande översiktsplan. För att öka läsbarheten i kartan anser vi att angränsande kommungränser bör redovisas. Det skulle underlätta läsandet av kartan om de strategiska blå rekommendationerna i planbeskrivningen presenteras med samma namn i webbkartan istället för med namnet förutsättningar i kartan. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 23 av 48

196 Dals-Ed kommun Ingen att erinra. Tanums kommun Miljö-och byggnadsnämnden beslutar att yttra sig till kommunstyrelsen om att det fortsatta arbetet med Blå översiktsplan ska anpassas till rekommendationerna i Tanums kommande nya översiktsplan, Översiktsplan Kommentar Synpunkterna noteras. Bohusläns Museum Vi kan efter att ha tagit del av samrådshandlingen konstatera att begrepp som kulturmiljö omnämns vid ett flertal tillfällen med hänvisning till landskapets värden och kvaliteter men däremot så saknas begrepp som anspelar på detta i rekommendationerna, med undantag för under rubriken Maritim turism och rekreation där det anges att: Områden och objekt med höga kulturhistoriska värden skall värnas i avvägningen med andra anspråk. I planhandlingen eller de bifogade kartmaterialet anges dock på inget ställe var dessa platser är i lokaliserade. I konsekvensanalysen anges följande: Blå översiktsplans översiktliga nivå och bristen på heltäckande underlag kring förekomst av kulturhistoriskt värdefulla objekt gör att planförslaget inte innehåller några geografiska rekommendationer kopplade till kulturmiljö. Det anges vidare att en del av de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna idag värnas genom naturskydd samt att vissa platser värnas genom planförslagets strategiska rekommendationer kring hamnar, multifunktionella platser, kommunikationsnoder och havsnära verksamhetsområden värnar värden kopplade till planområdets kulturhistoria. Det är lätt att med dessa formuleringar ovan tolka att Blå ÖP inte ser kulturmiljön som en stor och angelägen fråga. Vi har fullaste förståelse för att våra kustsamhällen i första hand skall hanteras genom fördjupade översiktsplaner samt i detaljplaner. Dock ser vi idag ett stort hot mot de kulturpräglade miljöer som ligger utanför dessa tätbebyggda miljöer. Enstaka gårdar eller fiskarbosättningar i havsnära lägen och med egen strand köps idag upp av och omvandlas ofta till moderna sommarhus och mycket ofta genomförs då omfattande rivningar och omgestaltningar av miljön som ofta även innebär en påtaglig omgestaltning av stora landskapsavsnitt i den nordbohuslänska skärgården. Vi ser en stor risk för den framtida besöksnäringen inte längre kommer att kunna förmedla berättelsen om de maritima näringar som formade skärgårdslandskapet genom dess bebyggelse i form av sjöbodar, sjömagasin och enkla eller mer exklusiva bostadshus från olika historiska tidsepoker. Istället riskerar kusten att omvandlas till att domineras av moderna exklusiva villor i framträdande lägen utmed kusten. Förändring av detta slag bedömer vi framförallt kommer att påverka kustmiljön i Tanum samt Strömstad kommun som idag har fler bosättningar i skärgården. Bohusläns museum anser vidare att det är angeläget att en inventering genomförs av hela det berörda kustområdet gällande fastigheter som idag är bebyggda och där avsaknad av planer och styrmedel enligt PBL och avsaknad av gällande strandskydd riskerar att omvandlas och omgestaltas. Vi anser att Blå ÖP på denna punkt måste arbeta proaktivt för att skapa en kustmiljö för alla och med sina historiska spår bevarade. Av samma anledning anser vi att det finns ett behov av ett marinarkeologiskt, eller kanske snarare maritimarkeologiskt, handlingsprogram för den Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 24 av 48

197 berörda kuststräckan. I arbetet att värna och vårda kulturhistoriska platser utmed kusten så är det lätt att inskränka definitionen till att endast omfatta vården av fornlämningar. Inom projektet Vadbodar i Tanums kommun som Bohusläns museum drev under åren kring år 2000 så genomfördes dokumentation av s.k. vadbodar, dvs. mindre sjöbodar som traditionellt nyttjats som förvaring av vadar och som till merparten förlagts till mindre öar och skär. Projektet fortsatte med att museet, genom ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen, kunde genomföra upprustning av ett stort antal av de dokumenterade bodarna. Med hänsyn till att de vadlag som lät uppföra dessa bodar sedan länge är upplösta och bodarna idag har en mycket svårgripbar ägarbild och därigenom bristande underhåll, så var denna vårdinsats av stor betydelse för att bevara dessa kustens identitetsbärare. Det finns ett behov av motsvarande projekt gällande kustens kulturhistoriska överloppsbyggnader i form av enstaka sjöbodar, vad bodar och magasinsbyggnader etc. Avslutningsvis frågan måste här ställas om Blå ÖP kan fungera som ett stöd till att värna kustens bebyggda kulturarv? Kan man i Blå ÖP uttrycka de kvaliteter vi idag ser som värdefulla att värna, och kan man med stöd av Blå ÖP styra utvecklingen mot ett bevarande av de enstaka byggnaderna i form av sjöbodar, magasin och bostadshus på öar och utmed yttersta kustbandet så att de kan upplevas och uppskattas även av framtida generationer? Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Kulturvård. Skanova Inget att erinra. Bohus SeaCulture AB Med anledning av Samråd för Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän översänder vi härmed våra kommentarer kring områden vi anser skall kunna utnyttjas för odling av makroalger samt annat havsbruk i arkipelagen kring Gåsö och i dess närhet norrut. Områdena har valts ut på följande premisser; Vattendjup: Rimligt vattendjup för att ankra upp större odlingar, dvs grundare än 25 m. Detta med anledning att uppankringen är en av de större kostnaderna för odlingarna. (I senare skede är det fullt möjligt att det går att se på uppankring i djupare vatten.) Vattenomsättning: Odlingarna kräver god vattenomsättning för att tillföra syre och näringsämnen. Is: Tillväxtperioden för alger är på vintern varför områdena inte bör vara isbelagda under denna period (max vart tionde år). Kollisionsrisk: Områdena har valts sa att risken för påsegling är så liten som möjligt. Vår bedömning är att 90% av all nöjestrafik är närmare kusten än de stora områdena väst Gåsös näröar. Skötsel och Logistik: Syftet är att ha huvudsäte för verksamheten i närheten av Gåsö med tänkt landning av skörd i Lysekil eller närliggande områden med livsmedelsindustri i närheten av kaj samt goda transportmöjligheter därifrån. Härifrån kommer också den regelbundna inspektionen och skötselns ske. Vågexponering: Två typer av områden har valts. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 25 av 48

198 Vågexponerade områden för mer robusta algsorter, dvs alger som inte bryts sänder i en storm. Nedan benämnda Utomskärs. Skyddade områden för mer känsliga alger. Nedan benämnda Inomskärs. Valda områden är identifierade på bilagt sjökort (del av kort 9331) som rödstreckade områden och är som följer: Utomskärs: 1. Nordöst Trillingarna. 2. Öst om Tova-Bonden. Detta område ansluter till det redan identifierade området i ert utskick (grönmarkerat område i bilagt sjökort). Det grönmarkerade området 3. Väst om Testholmarna. Inomskärs: 4. Insidan Pittle huvud, dvs Gåsös nordöstligaste udde. 5. Syd Svenningskär, dvs öst om Gåsös sydspets. 6. Insidan Grötö. Algodlingarna kommer med stor sannolikhet att kombineras med odling av någon typ av musslor eller annan havsodling för att skapa kommersiell lönsamhet. Kommentar Synpunkterna noteras. GR - Göteborgsregionens kommunalförbund I den fortsatta planprocessen ser vi gärna att regionala frågor såsom kommunikationsnoder, som möjliggör persontransporter till sjöss mellan samhällena längs kusten, samt muddertippningsplatser tas upp till gemensam diskussion för de två projekt-/planområdena. I dagsläget kan vi inte utläsa hur diskussionerna kring dessa frågor gått. GR har inte fått samrådshandlingen på remiss utan själva valt att svara, då vi ser ett stort värde i att både samordna processerna och dra lärdom av de erfarenheter som gjorts i arbetet i norra Bohuslän. Vi önskar därför få ta del av kommande handlingar i den fortsatta planprocessen. Vi ser även gärna att handlingarna framöver kompletteras med en remisslista. Avslutningsvis ser vi fram emot ett fortsatt fördjupat samarbete för att tillsammans bidra till ett gemensamt hållbart hav med levande kustsamhällen. Kommentar Synpunkterna om kommunikationsnoder noteras och behandlas i utställningshandlingar. Se även svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg. KosterAlg AB Det råder brist på exponerade lokaler med bra vattenomsättning i Blå ÖP förslaget för Strömstad kommun. Detta försvårar eller till och med omöjliggör etablering av kommersiella algodlingar, vilket är en mycket miljövänlig form av vattenbruk med stor potential att skapa nya arbetstillfällen i västsvenska kustsamhällen och därmed borde uppmuntras. Anledning till detta är antagligen att inga odlingsområden har föreslagits inom Kosterhavets Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 26 av 48

199 nationalpark. Dock är ett delsyfte med parken att de biologiska resurserna i området ska kunna användas på ett hänsynsfullt sätt och därför anser jag att en diskussion bör föras med nationalparksledningen/länsstyrelsen med målsättningen att konkretisera områden inom parken lämpliga för hållbart vattenbruk. Forskare och relevanta privata aktörer bör rimligtvis bjudas in till denna diskussion. Ett alternativ till ovan förslag (jag är fullständigt medveten om att jag kommer in väldigt sent i processen) är att det skrivs in i Blå ÖP att hållbart vattenbruk även kan verka inom Kosterhavets nationalpark, men att diskussioner bör först föras med nationalparken i varje enskilt fall då flera intressen måste kunna samverka (tex turism, rekreation och skydd av biotoper). Kommentar Synpunkterna noteras. Leader Bohuskust och gränsbygd Leader Bohuskust och gränsbygd yttrar sig inte över innehållet utan vill påpeka att Leader har möjlighet att inom sina resurser och uppdrag medverka till utveckling i remissens syfte. Kommentar Synpunkterna noteras. Omsorgen Tanum Inget att erinra. Svenskkraftnät, Strömstad Ingen att erinra. Sotenäs kommun Definitioner Planförslaget bör kompletteras med en ordlista. Generella rekommendationer Enligt förslaget ska den fysiska planeringen ta hänsyn till säsongsvariationer, bland annat genom ökat beaktande i bygglov. Plan- och byggenheten anser att avsnittet behöver förtydligas. Småbåtshamnar Plan- och byggenheten kan inte se att det någonstans i Sotenäs kommun finns utpekade områden som är lämpliga för utveckling av småbåtshamnar, samtidigt som de flesta befintliga småbåtshamnar är lokaliserade till områden som enligt förslaget inte är lämpliga. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg. Inkomna yttranden med kommentarer - politiska partier Miljöpartiet Lysekil En bra naturtypkartering är förutsättning för en ÖP. MP s överordnade synpunkt är att en Översiktsplan i kustzonen måste baseras på en noggrann naturtypkartering lika väl som en Översiktsplan på land. Senaste kartering i Lysekil var i mitten på 1980-talet och har varit mycket använd. Nu står förslag på kartering lite gömt på sd 25. En kartering är en förutsättning för en bra Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 27 av 48

200 och ekologiskt hållbar översiktsplan. Fiskets miljöpåverkan i kustzonen Eftersom fisket har visat sig ha stark negativ effekt på kustekosystemen (lika stor övergödningseffekt som närsalter eftersom brist på rovfisk påverkar resten av ekosystemet i en kaskad), bör fiskets roll belysas bättre. Planbeskrivning: Sd. 20 Tillgången till havet och tillgängligheten till kust o skärgård är avgörande för attraktiviteten inom vårt område. Vi tycker att det även bör nämnas att havets hälsa också är viktigt för attraktiviteten. Sd 21. Mål. Man behöver definiera/beskriva vad dessa tre hållbarheter innebär. Vi vet vad ekologisk hållbarhet är men inte vad ekonomisk hållbarhet innebär. Sd 21: Säsongsvariationer: Vad menas med flexibilitet i detaljplaner mm. Ge gärna ett eller flera exempel. Menas att områden (t.ex. P-platser) skall vara till ett ändamål på sommaren när vi har många sommarboende och ett annat ändamål på vintern, så vi slipper titta på stora tomma asfalterade ytor? Diffust o svårt att förstå. Sd. 21 Orördhet. Låter väldigt bra och är viktigt för kustmiljön. Absolut. Dock är det långt ifrån vad som kommunerna tillämpar nu. I alla fall inte i Lysekil. Gigantiskt nytt område med 175 hus (Utsiktsberget) bredvid gamla Fiskebäckskil och uppe på berget. Ett till stort spa (förutom Gullmarsstrand) i yttersta kustbandet på Skaftö. Plansprängning tillämpas vid alla byggnationer i kommunen. (Obs: Detta är förbjudet på Grönland som värnar om klipporna. Bygga PÅ klipporna som vi gjorde tidigare) Sd 22. Jätte bra!! Sd 23. Havsnära verksamhetsområden. Bra. Sd. 24: Naturvärden: Bra mål och delvis bra strategi. I mål står grundade i en förståelse. Vore inte dumt om det stod grundade i en förståelse och respekt Strategi: I strategi står De naturvärden som de marina miljöerna i vårt område innehåller är grunden för etc. Den resurs som de (naturvärden) utgör skall vi kartera, förmedla (vårt förslag) och förvalta. Om vi tillägger förmedla så inkluderar vi även verksamheten på våra forskningsstationer och Havets hus. Sd. 25. Här nämns KARTERINGEN för första gången. Faktaunderlaget för den marina miljön utvecklas kontinuerligt och mer helomfattande naturtypkartläggningar ska tas fram. Jätte BRA och viktigt. Bör komma tidigare. Havsmiljöinstitutet i samarbete med HaV o Länsstyrelsen godkänner just nu förvaltningsplaner för ålgräs (som ju har minskat dramatiskt med mer än 60 % sen karteringen på 1980-talet) och föreslår en kartering med 5 års mellanrum. Utöver ålgräs har vi även grunda vegetationsfria mjukbottnar, hårdbottnar med stora makroalger, blåmusselbanker mm.). En kartering skall Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 28 av 48

201 självklart täcka alla dessa viktiga bottnar. Denna kartering på alla bottentyper gjordes på 80-talet. Att kartera en kommun tog en sommar för en person på 1980-talet. Värdefulla ålgräsområden. Jätte bra. Men inte ett ord om de nakna grunda bottnar! De bör lyftas också. Är nästan lika produktiva. Sd 26: R2. Bra om Gullmarn blir nationalpark. Just nu så tullas rejält på strandskyddet. Det har negativa effekter på vattenkvaliteten, fast just länken land hav glöms gärna bort. Så skulle man dessutom kunna lägga till följande text så att alla förstår hur viktiga dessa grunda områden är. - Ler och sandbottnar och intill liggande våtmarker som blottas vid lågvatten är uppväxtområden för plattfisk och furageringsområden för torsk, vitling och öring. - Ålgräsängar är uppväxtområde för torsk och furageringsområde för ål. Sd 28: Ett bärkraftigt blandat vattenbruk som vetenskapligt har bevisat inte skadar den marina miljö ska ges möjlighet att etableras. Enligt NIVA i Norge så motsvarar laxodling totalt 50 miljoner personers orensade spillvatten (ammonium från urin, faeces och foderrester). I kelpskogarna är stora problem med turf alger som utkonkurrerar kelpen. Detta problem kommer bland annat från akvakulturens enorma övergödning. Vi måste lära från Norge och inte äventyra vår kustzon med gödande akvakulturprojekt. Kustzonen har problem så det räcker med övergödning. Sd. 29. Tidig Samrådspart. Samförvaltning (samarbete mellan fiske, forskning, naturvård, kommuner) bör eftersträvas. Bör inte HaV och Lst. vara inblandade i ett samråd? R5: Utpekande av områden för vattenbruk. Generellt måste det anges vilken typ av vattenbruk det är frågan om innan man kan godkänna planen. Nu pratar vi bara för Lysekils område som vi känner till. Inte alla områden i Lysekil som är utsett till potentiella akvakulturområden är markerade med typ av akvakultur. I Gullmarsfjorden är flera områden som ligger strax utanför populära badstränder ex. norra Skaftö. Det är inte markerad hur odlingen skall påverka själva stranden fysiskt. En rejäl MKB med planer på uppföljningsundersökningar behövs för dessa projekt. Kan säga att ett av de viktigaste ålgräsområden i 8 fjordar ligger innanför områden 29 och 30. Det finns redan ett reningsverk i Ellös som har väldig hög närsaltbelastning och som inte skall rena detta förrän Det är således extra viktigt att dessa akvakulturområden inte behöver fast anläggning inne vid ålgräset och att de inte utsöndrar för mycket ammonium (Asmus o Asmus 2009). Algodling däremot vore bra. R6. Odlingssystem med tillförd näring skall placeras långt ute. Vilka tänkes det då på? Låter gammaldags (60-talet) att bara placera föroreningar så långt ut som möjligt. Kompensationsupptag av tillförd näring (till dessa R6 områden) krävs. Det behövs en förklaring till vad som menas med kompensation. Är det protein eller närsalter som tas upp? Tror inte att folk förstår utan att en konkretisering ges. Beskriv en möjlig anläggning. Vi har inte sett dessa i verkliga livet än? Eller ge exempel där det finns och funkar. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 29 av 48

202 Sd 33. Maritim turism o rekreation. Mål: Skärgård, kust och hav ska planeras för de som bor här med kvaliteter som attraherar våra besökare och lägger grund för en blomstrande turistnäring. Detta är mycket bra!!! Men orden de som bor här behöver tydliggöras. Är det alla inkl sommarboende i eget hus (vilket i Lysekil är ca 40-50% av husstånden) eller är det de som är skrivna i kommunen och betalar skatt?? Hoppas det sista. Bör absolut förtydligas. Skärgårdslandskapets karaktärsdrag och kustsamhällenas kulturvärden ska bevaras, tillgängliggöras och fortsatta bidra till vår identitet. Jätte bra men gäller absolut inte Lysekil kommun just nu. Se tidigare kommentarer kring plansprängning och gigantiska byggnationer på Skaftö t.ex. Sd 34 R7 o R8 Vi föreslår fartbegränsning för motorbåtar i inre farleder. Sd 37: Förutsättningar för ett hållbart o hänsynsfullt båtliv med liten negativ påverkan på miljö, trivsel och säkerhet skall finnas Jätte bra!!! Infrastruktur och utredning kring bättre placeringar för ett förändrat båtbruk ska understödjas exempelvis... Här menar vi att båtramper med förvaring etc. inte nödvändigtvis behöver vara i de centrala delarna av samhället eftersom det ger problem med trafik och parkering av bilar och trailers. Gamla stenbrott mm. kan ju vara utgångspunkt för dagsbesökare till skärgården likaväl. Sd. 38. R11. Områden med behov av hastighetssänkning. Detta är ett extremt litet område. Fastighetsbegränsningar för fritidsbåtar i inre farleder bör undersökas och gärna genomföras. R12 Dessa områden som ligger utanför Brofjorden är alldeles för nära land. Många ålgräsängar ligger i Brofjorden mynningar. Här är ett exempel på att en sådan placering aldrig hade kommit på tal om man hade haft en detaljerad karta att utgå ifrån. Sd. 39: S10: Etablering av fler båtplatser genom förtätning/utvidgning av befintliga småbåtshamnar skall prioriteras framför anläggning av nya hamnområden och utan att området kring hamnen får avsevärd skada och förlorar sin attraktivitet för besökande och boende. Vi tycker att småbåtshamnar kan bli så stora att de förlorar sin charm och förstör t.ex gammal bebyggelse. I så fall förstör man för året-runt boende som bor vid hamnen. Bör tas i övervägande. Plats för båtuppläggning och bilar med trailers bör utvecklas utanför de centrala delarna av samhällena. Jätte bra men bör gälla även båttrailers som det numera är många av. Sd 40: Marin energi o forskning: Forskningsstationerna skall värnas och ges utrymme att utvecklas där de finns etablerade på land. I havet ska områden med stor betydelse för den marinbiologiska forskningen värnas. Detta är mycket viktigt. Stora byggnationer med dagvatten och trafik i/nära viktiga forskningsområden skall undvikas och respekteras. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 30 av 48

203 Sd 42. OBS!! S13: Vi noterar att forskarna på SLC-Kristineberg har skickat in remissyttrande på Blå ÖP som specifikt rör S13. Vi har läst och stödjer dessa yttrande och behöver således inte upprepa de punkter de tog upp. Linje 23.. Naturvärden är grunden för all marin utveckling men utgör också delvis ett anspråk i sig själv. Slopa gärna ordet delvis Sd 55: Alternativ: Igen behöver nämnas att alla beslut bör fattas med en kunskap om vilka marina naturtillgånger/resurser som finns eller vilka resurser det är brist på dvs. vi behöver en ordentlig kartering så som görs på land inför en fördjupat översiktsplan. Sd 57: Konsekvenser av planförslaget. Naturvärden Här inleds med en mening som ju låter bra men hur det omsätts i praktiken kanske behöver belysas. Miljökonsekvenser: Planförslaget innebär att användningen av vattenområdet struktureras med syfte att möjliggöra ett långsiktigt hållbart nyttjande och återskapande av naturtillgångar/biotoper där så behövas. Syftet med planen innebär i sig positiva miljökonsekvenser på värdefull natur och ekosystem. Vi har ett mycket störd ekosystem i förhållande till vad vi hade för några decennier sen. Vi tycker att det skall finnas plats i denna ÖP till restaurering och återhämtning i vår havsmiljö lika mycket som till exploatering.? HUR MÄTS DETTA OCH HUR OFTA? Plan för uppföljning nämns inte. Detta är otroligt viktigt för att bli trovärdigt. Sd 59: Naturskyddsområden (R2). Dessa är nu under utredning. R2 Utredningsområdet för naturskydd syns bara bra på en förstorad karta 1f33aeb039769a Även om det står explicit att vi skall värna om forskningsstationernas närhet till lämpliga biotoper så ingår inte närområdet av Kristineberg i R2 om vi har fattat rätt. Detta måste vi påpeka. Viken Öster om Kristineberg i K-bergs omedelbara närhet är otroligt viktig för K-berg. En av de mest väl besökta och utforskade områden på västkusten. Se bifogade utklipp från förstorad karta där R2 ligger norr om den bruna linjen och området kring Kristineberg inklusive bukten öster om Kristineberg inte är planerat att bli R2. Sd60 Marina livsmedel: Sista avsnittet på sidan 60. Negativ påverkan av akvakultur på orörd natur och strandskydd. Ja det gäller kanske speciellt område 25 i Lysekils kommun. Det är inte angivet vilken typ av akvakultur det är frågan om men området är mycket välbesökt vacker strand i naturskyddad fjord så man skall nog vara försiktig. Sd. 64: Sjöfart och båtliv Första avsnittet. Miljökonsekvenser. Detta kan på sikt innebära större påfrestningar på miljön i form av ökad buller över och under vattnet. Buller under vattnat fördubblas varje decennium och är ett problem för många djur. (referens kan bifogas om så önskas) Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 31 av 48

204 Fjärde avsnittet: Den ökade aktivitet på havet som möjliggörs inom ramen för planförslaget kan innebära ökad påfrestning på skärgårdsöar, farleder och hamnområden. (inte bara på hamnområden) Sd 66. Marin energi och forskning. Nederst. Att ge forskningsstationerna utrymme för utveckling samt uppmärksamma och värna viktiga platser i havet...etc. Ja helt rätt. Därför är det extra viktigt att R2 området kring Kristineberg går närmare stationen och lilla Bökevik för att säkra en långsiktig verksamhet på denna 140 åriga forskningsstation. Sd 82: Marina livsmedel: Vattenbruk. Musselodling. Musselodling innebär ett nettoupptag av näring. Vem har visat detta? Musselodling innebär en filtrering av alger men även ett utsläpp av ammonium. Vissa författare (t.ex Asmus o Asmus 1991 se utklipp från denna artikel ovan) har visat i undersökningar att detta utsläpp av ammonium ger näring till en primärproduktion som är större än den primärproduktion som filtreras av musslorna. Vi tar gärna emot referenser som sen dess har visat något annat kring närsaltbalansen till/från musslor. Sd 83 Fiske:. Fiske och frånvaron av fiske påverkar balansen mellan olika arter i ekosystemet och har gjort så under de senaste 500 åren men då särskilt de senaste decennierna. Här gissar vi att SLU - Havsfiskelab har synpunkter och hoppas att de har uppmärksammat att man kan ge synpunkter. Sd 84 Miljökvalitetsnormer Vattenkvalitet. Avsnitt 5 om Brofjorden. Här är det mycket kvicksilver och kemiska föroreningar. Samtidigt är avsatt områden 23 till någon typ av akvakultur osagt vilken-. Om det är till konsumtion så kanske det inte är så lämpligt. Avsnitt 7. Ökat näringsupptag via blå fångstgröder. Vad är blå fångstgrödor. Det är första gången detta nämns. Är det makroalger så stämmer det. De tar upp närsalter. Är det musslor som menas så är meningen inte korrekt. De tar upp alger/primärproduktion och avger ammonium. En definition vore bra. Ordet blå fångstgrödor nämns igen på Sd. 86 under Ingen övergödning. Vilka fångstgrödor menas.?. Jag föreslår att vi bör återskapa fiskbestånden i kustzonen för att bli kvitt Eutrofieringen. Övergödning (bottom-up control) och överfiske (top-down control) tillsammans är anledning till eutrofiering (Östman et al 2016, sammanfattning bifogat nedan). Kommentar Synpunkterna noteras och beaktas. Frågorna kommer att hanteras i fortsatta arbetet. För övriga frågor se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Riksintressen, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning Inkomna yttranden intresseföreningar, forskningsverksamhetsutövare Friluftsfrämjandet, Lysekil Sida 34: Vi föreslår att rätt typ av toaletter och sopmajor används, dvs de med solceller. De är hämtsnåla, har inbyggd ventilation och är ljusa. De har en form av inbyggt nedbrytningssystem för Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 32 av 48

205 toaletten och komprimeringssystem för soporna. Denna toalettsort används redan i Tanums skärgård och är mycket uppskattad bland friluftsmänniskor. Bra om det finns möjlighet att ladda telefon vid toaletten som har solceller. Sida 35: Vi vill även ha cirkulära skärgårdsturer/trafik som går i slingor, inte bara norr-söder längs med kusten. Detta för att underlätta bosättning på skärgårdsöarna och på så vis skapa infrastruktur för en levande skärgård igen. Gärna ha in flytande kajakbryggor under S7 andra paragrafen. Sida 36 Dyngön i Fjällbacka skärgård skulle kunna ha en kiosk och vatten, så man kan fylla på sitt förråd av grönsaker och vatten medan man är en vecka/några dagar i skärgården. Då slipper man lägga en dag på att ta sig in till Fjällbacka bara för att bunkra. (här tänker vi främst som paddlare). Digitala vattenfyllarkartor vore bra! Var finns det brunn och källa. En mobilapp med detta vore toppen. Sida 37 under mål Infrastruktur bör eventuellt inkludera kajakflytbrygga. Sida 38 Räddningsstegar saknas ofta i hamnarna. Det finns för få idag och de som finns tas ofta upp på vintern. Viktig säkerhetsaspekt då hamnar och bryggor används för promenader och friluftsliv året runt. Även båtar ligger i året runt, så människor använder bryggorna även under halkiga tidsperioder. Sida 39 finns för få toatömningsstationer. Det är för svårt att slänga sopor i hamnarna. Strandskräp svårt att göra sig av med om de som plockat inte har betalt hamnavgift. Det underlättar inte för de som gör frivilliga städinsatser varje gång de är ute. S9 bra S10 Parkering saknas, i rekommendationstexten S11 Vid anläggningar för vattenbruk bör man så långt som möjligt använda nätlösningar som är under ytan istället för att ta plats på ytan. T.ex. Carapax erbjuder sådana lösningar. Det är odlingsnät som till vardags är 3-5 meter under ytan med markeringsboj i vardera änden. När det är skördedags kan odlaren lätt höja upp nätet för skördning. Dessa nät är lättar för sjöfart och friluftsliv, och även mer underhållsfritt och väderskyddat för odlaren. Tillgänglighet ökar om man använder sådana lösningar och ger även en renare naturupplevelse. Vi tror också att det kan skydda odlingen från ejder attacker. Allt vattenbruk ska vara noga genomtänkt och inte störa miljön. Musslor och ostron bidrar till vattenrening och är en positiv typ av odling. Fiskodling bekymrar oss, ang. bottendöd och kemikalier. I Norge har fiskodlingarna resulterat i död botten, spridning av antibiotika osv. Vi behöver vara rädda om de ålgräsängar vi har kvar, och även vår fjord- och skärgårdsfauna. För varje kilo odlad fisk går det också åt mer än ett kilo fisk som mat! Det känns inte hållbart. Vi vill helst slippa fiskodling i vårt område, till förmån för mussel- och ostronodling. Organisationen är positiv till Gullmaren som nationalpark och vill vara med i processen att forma Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 33 av 48

206 en sådan. Tältmöjligheter, tillgänglighet är viktiga värden i en sådan. Genom samarbete kom man fram till en bra lösning i Kosterparken en lösning som blev annorlunda än man först tänkt, men som är uppskattad av alla/många parter idag., inkl. friluftsfolket. Lysekil 2 bör inte ha tillförd näring då Gåsö och n2000 ligger där, i vanligaste vind- och strömriktning. Algodling, mussel- och ostronodling skulle kunna fungera. Muddertippningsplats Ösöfjorden krockar delvis med forskningsområde Kåvra och strandnära område. Muddertippningsplatsen bör kunna skjutas något västerut. Kommentar Synpunkterna noteras. Frågan om parkering samt tillgänglighet bör lyftas fram och förtydligas i kommande utställningshandlingar. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Lysekil-Munkedal Naturskyddsförening Områden för vattenbruk kustzon, R5 I Brofjorden innanför oljeraffinaderiet Preemraff Lysekil och vid Ryxö naturreservat så planeras områden för vattenbruk enligt Blå ÖP:s karta. En sådan placering får anses klart olämplig. Orsaken är raffinaderiets omfattande utsläpp av organiska giftiga ämnen och metaller som kvicksilver. Dessutom kommer raffinaderiet att bygga ut för ännu större produktion. Bland annat kommer inriktningen att bli avfallsoljor från Europa. Flera andra exempel finns inritade i naturreservat. Sådan placering får anses vara ytterst tveksam. Förutsättning 4, Utredningsområden för ökad vattengenomströmning Planhandlingarna anger Islandsbergskanalen och Vägeröds naturreservat som platser för ökad vattengenomströmning. I dessa fall är inte motiven att få till en förbättring av vattenstatusen. Istället vill ekonomiska intressen bygga kanaler för att starta båttrafik. Om dessa exploateringar genomförs så kommer dom att få allvarliga negativa konsekvenser för det marina växt- och djurlivet. Föroreningar från Grundsunds stora småbåtshamn i Värbofjorden kan föras över till det rena Skallhavet med en av Bohusläns största ålgräsplatser. Aktivitetsområden för motorsport, R8 Områden har lagts in för motorsport i planen. Ett sådant är norr om Lysekils tätort utanför Sivik. Skälet till lokaliseringen har troligtvis varit att publiken har bra utsikt från ett högt berg och att det är lätt att ta sig till platsen. Tyvärr har inte planförfattarna tänkt på konsekvenserna. Alla ljud i havet sprids långa avstånd från ljudkällan. Alla högre djurarter lider av människans oljud och buller. Den här lokaliseringen vid öppet hav i yttersta kustbandet gör att ljud kan sprida sig långt och därmed göra stor påverkan. Enligt Miljöpartiet bör den här typen av verksamhet inte tillåtas. Grunda bottnar Grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. De har ofta en rik bottenvegetation och är viktiga uppväxtmiljöer för växt- och djurliv. Exploateringstrycket är dock mycket stort i dessa miljöer. Genom exploatering av stränderna och hög näringsbelastning påverkas dessa miljöer negativt. Viktiga biologiska värden kan således försvinna. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 34 av 48

207 Enligt naturskyddsföreningen har inte översiktsplanen i tillräcklig grad värderat betydelsen av grunda bottnar. Kartering av hav och bottnar. För att kunna värdera kustens biologiska status så måste vatten och botten undersökas. Av speciell vikt är att undersöka grunda bottnar. Om inte kusten är kartlagd så är det stor risk att verksamheter hamnar på fel plats. Starka riksintressen I hela norra Bohuslän finns ett flertal riksintressen för att skydda natur, kultur och friluftsliv (miljöbalken MB, 3 kap). På grund av den obrutna kusten i norra Bohuslän så finns särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Exploateringsföretag får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden (MB, 4 kap, 1 ). Turismens och det rörliga friluftslivets intressen skall särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön (MB, 4 kap, 2 ). Det betyder att exploateringsföretag som skadar miljön inte bör tillåtas. Naturskyddsföreningen anser att miljöbalkens skyddsparagrafer på ett positivt sätt kraftigt begränsar miljöstörande verksamheter. Tyvärr har inte översiktsplanen gjort någon miljöbedömning i form av en miljökonsekvensbeskrivning. Riksdagens och länets miljömål Viktiga nationella miljömål har beslutats av riksdagen. Syftet är att vända den negativa miljöutvecklingen som människan skapat. Det kan vara i så viktiga områden som att upphöra med klimatpåverkan eller att få tillbaka en del av det växt- och djurliv som försvunnit. Naturskyddsföreningen konstaterar att våra viktiga miljömål, som gör att vi har en beboelig planet, har behandlats på en anmärkningsvärt låg nivå i planförslaget. Det finns väldigt lite i översiktsplanen som kan bidra till att uppfylla miljömålen. Inte minst saknas åtgärder. Kustvattnen är ofta kraftigt påverkade och har endast måttlig ekologisk status. Dumpning av muddermassor Naturskyddsföreningen anser att lagstiftningen skall följas och ingen dumpning av muddermassor tillåtas. Därmed bör inte heller platser pekas ut för dumpning. Tillräckligt med småbåtshamnar. Fler småbåtshamnar bör undvikas. Dessa bidrar på ett påtagligt negativt till försämrad vattenkvalitet. Istället bör anordningar installeras vid småbåtshamnarna som snabbt kan sätta i eller ta upp båtar. I genomsnitt används en båt 7 dagar per år. Resten av tiden ligger den i småbåtshamnen. Dagvatten bör renas. Stora mängder dagvatten förs till haven via våra samhällen. Det kommer från gator och vägar, hustak mm. Nästan inget undergår rening. Dagvattnet kan vara en källa till övergödningen, mikroplaster mm. Planförslaget bör på ett mer konstruktivt sätt planera för mindre belastning av haven från land. Avloppsvatten från avloppsreningsverk och industrier Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 35 av 48

208 Några uppgifter om avloppsvattnens rening, mängd eller utsläppsstatus saknas. Det kan fortfarande finnas samhällen med undermålig rening som släpper ut betydande mängder kväve, fosfor, metaller, läkemedel mm. Strandskyddade stränder exploateras Allt för mycket av våra stränder har exploaterats. Det är på vissa platser svårt att nå orörda områden. Med förslaget till översiktsplan kommer ytterligare strandområden att exploateras. Naturskyddsföreningen anser att verksamheter inte behöver etableras i den lilla strandremsa på 300 m som finns ut i havet. Verksamheter kan med fördel placeras utanför strandzonen. Miljöpartiet bedömer att ytterligare påverkan och exploateringar av havet inte bör tillåtas. Situationen för det biologiska livet på Bohuskusten är alarmerande, se ålgräsutvecklingen ovan. Miljöpartiet saknar konkreta åtgärder för att bevara kusten och havet. Inte minst långsiktigt för kommande generationer. Växt- och djurliv i havet bör få betydligt bättre skydd än vad som redovisats i förslaget till Blå ÖP. Flera marina reservat bör införas som ger långsiktigt skydd. Störande verksamheter som motorsport o likn bör inte tillåtas. Bohusläns största tillgång är den förhållandevis orörda skärgården. En tillgång värd att vårda. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning. Göteborgs universitet, Centrum för Hav- och Samhälle En övergripande svårighet var att förstå hur man, i analysen, gjort avvägningar mellan olika intressen i de enskilda fallen. På det hela taget bedömde dock att planen kommer att utgöra ett värdefullt verktyg för en hållbar utveckling i regionen. Nedan följer generella och specifika kommentarer som uttrycktes av flera eller enskilda mötesdeltagare. Förhoppningsvis kan dessa synpunkter bidra till att planen blir tydligare och mer användbar. Analys och avvägningar. Ambitionen att vara tydlig med intressen, konflikter, prioriteringar, avvägningar och konsekvenser i kapitel 3 är vällovlig, men detta kapitel är av olika anledningar svår att förstå och överskåda. För det första gör kapitlets utformning att texten är liten och faktiskt svår att läsa. För det andra finns ingen förklaring av hur grafiken skall läsas och hur det logiska flödet ser ut. Kanske går det att strukturera om denna presentation på ett tydligare sätt? Dessutom skulle vara en fördel om det fanns mer beskrivande text till kapitlet, med en beskrivning av övergripande avvägningar och prioriteringar, samt motiven bakom. 2. Koppling mellan analys och plankarta. Det är svårt att förstå vilka avvägningar som gjorts i konkreta fall. Detta skulle bli tydligare om kapitel 3 mera direkt knöts till plankartan, exempelvis genom angivande av olika polygoner och att text från kapitel 3 finnas med i polygoner i webbkartan, för att beskriva vad som prioriteras och vad som nedprioriteras. Ett annat förslag på hur detta kan utformas är de loggfiler som använts inom Havs- och Vattenmyndighetens arbete med havsplaneringen. 3. Försvarets intressen behandlas alltför kortfattat. Även om inga kartor får redovisas, så skulle försvarsverksamheten och hur dess intresse ser ut mer utförligt kunna presenteras i Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 36 av 48

209 planförutsättningarna, för att ge grund för den hänsyn som tas till försvarsintressen i själva planen. Nu är denna viktiga intressesfär förhållandevis osynlig i planbeskrivningen 4. Tillgänglighet för olika grupper. I såväl planförutsättningarna som planbeskrivning rörande turism och rekreation bör tillgängligheten till havet för olika grupper diskuteras närmare. Människors önskemål och förutsättningar för naturupplevelser varierar. Under de senaste åren har inte minst tillgängligheten för personer med olika typer av funktionshinder uppmärksammats. 5. Riskanalys. Översiktsplanen innebär att avvägningar görs mellan olika intressen. En viktig komponent i sådana avvägningar är också att analysera hur olika intressen är kompatibla med varandra och vilka risker det kan finnas med att kombinera olika intressen i närliggande områden. Detta perspektiv kunde göras tydligare. 6. Fiskets miljöpåverkan. Fisket är av tradition en mycket viktig näring i området. Fisket är tyvärr också globalt och antagligen även regionalt, ett av de största hoten mot våra havsekosystems struktur och funktion. Fisket påverkar systemet direkt via effekter på bestånd av de fiskade arterna, samt indirekt via ändringar i näringsvävar och bottnarnas struktur. Därför är det förvånande att det helt saknas en diskussion kring miljökonsekvenser av fiske i kapitel 4 under marina livsmedel (däremot diskuteras konsekvenser av vattenbruk). Fiskets miljöpåverkan nämns med ett par rader under sammanvägda konsekvenser och i tabellen över konflikter indikeras en betydande (rött) konflikt med trålfiske naturvärden. Det vore mer trovärdigt om denna konflikt diskuteras mer utförligt och kanske kan man också lyfta fram det konstruktiva arbete som bedrivs för att utveckla exempelvis fiskemetoder för att minska miljöpåverkan. 7. Kunskap, forskning och utveckling. Inledningsvis i kapitel 2 konstateras att kunskapsutveckling är en kontinuerlig process och en viktig övergripande strategisk komponent. Detta är föga överraskande något som vi välkomnar och instämmer i. Vi vill också poängtera att denna sektor faktiskt i sig är en betydande näring redan nu. I planområdet finns redan flera betydande infrastrukturer för forskning (Kristineberg, Klubban, Havsfiskelaboratoriet, Tjärnölaboratoriet) som direkt sysselsätter uppskattningsvis mer än hundra personer. Dessutom finns test- och utvecklingsanläggningar inom energi och livsmedel, anläggningar för utbildning och kunskapsturism (Havets Hus, Naturum i Kosterhavet, Tjärnöakvariet, Grebbestads folkhögskola mm) och värdefulla, skyddsvärda miljöövervakningsstationer. Sammantaget är detta en betydelsefull sektor med profilvärde för området och med mycket stor potential till synergi med andra fokusområden. Därför är det lite konstigt att denna hängs på i ett fokusområde som lite grand framstår som en slask där man lägger ihop saker som man inte hittar någon plats för Marin energi och forskning. Kanske kan man fundera på att dela upp detta område i förslagsvis Marin energi respektive Forskning och kunskapsbildning? 8. Redovisning av källor och underlag. Kartfunktionen är i stort mycket bra men i vissa fall är det svårt att se vilka underlag som ligger till grund för besluten (se även kommentar 2). Exempelvis är det svårt att veta vad som ligger till grund för rekommendationer för områden med föreslagen mussel- och ostronproduktion. Även om viss av diskussionsdeltagarna visste att det rör sig om modeller för tillväxtpotential, bör detta vara transparent. Dessutom kan man fundera på om endast tillväxtpotential är relevant som beslutsunderlag här. Exempelvis kan man ifrågasätta om modellerna är tillämpliga i områden med låg salthalt (exv. Idefjordens inre delar) och i områden Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 37 av 48

210 med liten vattenomsättning där födobegränsning kan uppstå (exv. Inre delen av Sannäsfjorden). Men hur som helst hade en tydligare redovisning av underlagen varit värdefull. 9. Vattenbruk. Det faktum att vattenbruket får en relativt stor uppmärksamhet i planen och inom fokusområdet Marina livsmedel innebär att man från kommunalt håll ser sektorn som viktig i framtiden. Mycket fokus läggs på musslor och ostron. Det vore dock önskvärt om planen också kunde ta ett bredare grepp och utveckla vägledning och strategier kring matat vattenbruk (huvudsakligen) samt alger och sjöpung som är aktuella. Även potentiella synergier och konflikter med vattenbruk skulle kunna belysas tydligare. Specifika kommentarer på kartan 1. Zon för vattensport. Förslaget innehåller några små områden för motorsport (bl.a. i Starekilen i Strömstad kommun). Det är dock tveksamt om dessa små områden kommer att räcka för vattenskoteråkarna eller för vattenskidor. Att förbjuda denna typ av aktiviteter generellt är antagligen svårt men det är nödvändigt, att ytterligare begränsa vattenskoteråkning utanför farlederna inom tex. Natura 2000 områdena, där finns uppenbara konflikter med framförallt fågelliv i trånga vatten. Att utöka övervakningen är förmodligen nödvändigt men ogörligt med nuvarande få enheter av kustbevakning/polis, särskilt i semestertider då behoven är som störst. I Kosterskärgården är det hastighetsbegränsning till 5 knop sommartid utom i vissa farleder, och en liknande reglering skulle man kunna tillämpa generellt för den inre delen av skärgården. Idag finns ett antal lokala hastighetsbegränsningar med dålig efterlevnad, och det skulle vara lättare och starkare om man gjorde hela området till hastighetszon. Kanske skulle detta även ha positiva effekter på ålgräs och annat kan påverkas av snabbgående båtar. 2. Svaberget. Det ser ut på översiktskartan som om Svabergsområdet är det planerat anläggningar kopplade till marina livsmedel och till vågkraftverk. Svabergsområdet är ett av den mest artrika och unika system på västkusten där länsstyrelsen sagt att man ska skydda. Här bör övervägas större hänsyn. 3. Arbete med algodling i Strömstad kommun. På Göteborgs Universitet /Tjärnölaboratoriet pågår idag flera forskningsprojekt som syftar till att utveckla metoder för att odla makroalger i våra kustvatten. Odling av alger har stor potential för en framtida kustnära näringsverksamhet. I förslaget till Blå översiktsplan i norra Bohuslän är möjligheterna för algodling i Strömstads kommun mycket begränsade. Det finns ett utvecklingsområde, Strömstad 1, som är mindre lämpligt för algodling, eftersom det ligger långt från fastlandet. Det innebär förutom långa transporter att arbetet blir mycket väderkänsligt i ett område som är starkt exponerat för vågor och vindar. Övriga områden som rekommenderas för vattenbruk (R5), torde främst vara intressanta för musselodling då de ligger ganska långt in i skärgården. För makroalgsodling är dessa lokaler alltför skyddade, med något undantag. Inom Kosterhavets nationalpark finns flera områden som är lämpliga för att odla makroalger. Ansvariga för algodlingsverksamheten efterlyser utvecklingszoner för hållbart vattenbruk inom nationalparken, med olika grad av vågexponering. Detta ligger väl i linje med nationalparkens uttalade syften om att miljöer och arter som finns här ska bevaras, och samtidigt ska de biologiska resurserna i området kunna användas på ett hänsynsfullt sätt. samt att underlätta forskning och utbildning om hur man bäst bevarar och på ett hållbart sätt använder marina och landbaserade ekosystem. Så som den nuvarande planen är utformad, finns farhågor att den kommer att leda till allvarliga begränsningar för utvecklingen av en ekologiskt och ekonomiskt Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 38 av 48

211 hållbar näring. Kommentar Synpunkterna beaktas. Analys av de risker som planförslaget kan innebära ska tas med I fördjupningen av konsekvensdelen. För övriga frågor se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Riksintressen, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning. Forskare, Sven Loven Center, Kristineberg Sen ser vi att stora områden lyckligtvis är under utredning för naturskydd (nationalpark förhoppningsvis på sikt) dock inte området kring SLC-Kristineberg. SLC-K-berg vore tacksamma för om Lilla Bökevik och Stora Bökevik likaledes kan få extra naturskydd. På så sätt undvikas framtida intressekonflikter. 2: Islandsbergskanalen. Förutsättning 13 Områden där forskningsintressen ska prioriteras. Vi förespråkar därför att kanal för motorbåtar inte kommer till stånd. 3: Svaberget Vi önskar att man tar större hänsyn till detta unika marina ekosystem och respekterar ett naturskydd. På kartorna nedan ser man hur det unika Svabergsområdet är placerad (röda handritade ringar) inom R2 utredningsområde för naturskydd. På nederste kartan syns BLÅ ÖP planen att lägga akvakultur (två gula områden) och ett vågkraftverk (orange område) i exakt samma område. Vi avråder från detta. 4. Inre Fiskebäckskil. Vi vore dessutom tacksamma för om kommunen kunde förhindra ytterligare utfyllnad av våtmarksområdet och för övrigt utföra allmän skötsel så vi kan bevara detta fina område. Det har blivit ganska övervuxet med sly på vissa ställen. 5: Akvakultur Många områden i planen är markerade för akvakultur. Vi vill rent allmänt bemärka att ev. anläggningar inte på något sätt bör belasta närsaltstatus i vattnet (speciellt inte i naturvårdsområdet i Gullmarn) och ta i anspråk värdefulla grunda områden och populära badstränder. Det är många ytor runt Skaftö som är markerade för någon typ av Akvakultur. Man bör undvika intressekonflikt med ortsbor och sommargäster vid anläggande i de områden som ligger i direkt anslutning till populära badstränder. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 39 av 48

212 Naturskyddsföreningen i Strömstad Naturskyddsföreningen i Strömstad ser generellt mycket positivt på denna översiktsplan och vill gärna delta i det fortsatta arbetet. När det gäller lokala frågor ser vi med stor glädje att man utsett området runt Lindholmen-Killingholmen-Tafsängen till utbredningsområde för naturskydd. Det är mycket välmotiverat då detta område innehåller ett stort antal fridlysta växter, har en fantastisk natur och ett rikt djur- och fågelliv. Runt öarna finns också ålgräsängar och skiftande bottnar som är viktiga uppväxtområden för olika fiskarter, inte minst plattfisk. Bland övriga områden som är värda att bevara vill vi framhålla området runt Nappstad, Bäckeviken och Dillehuvud vid Nöddö. Där finns redan några av de viktigaste naturreservaten i hela Bohuslän. Därför är det inte särskilt välbetänkt att klassificera en del av detta område som R 10 avsett för båtliv. Det vore snarare befogat att utvidga Nöddökilens naturreservat ytterligare och inkludera Nappstad och Bäckeviken, där det bl.a. mynnar en öringförande bäck. Naturskyddsföreningen i Strömstad har i flera år försökt hindra etablerandet av en marina i området i den grunda ålgräsäng som ligger utanför bäcken. Ytterligare ett område som man måste sätta ett stort frågetecken för är område 5 Syd Båteviken när det gäller vattenbruk i kustzonen. Det handlar om ett grundområde med låga skär som uppges kunna producera 400 ton musslor och ostron per år. Området ligger mitt i Långörännan som är norra inloppet till Strömstad. Det torde vara ett av Bohusläns mest trafikerade stråk då nästa all båttrafik från Norge tar denna väg. Följaktligen är det ett av de områden som tar emot huvuddelen av de föroreningar som alla båtmotorer släpper ut och av det skälet torde de vara få som skulle vilja överväga att äta musslor och ostron från området. Dessutom är dessa låga skär tillhåll för kolonier av olika fågelarter bl.a. sädgäss, grågäss och kanadagäss och tärnor. Det rör sig om så pass många fåglar att man faktiskt snarare skulle överväga att göra fågelreservat av skären. Kommentar Synpunkterna noteras. Svar till frågorna beskrivs i Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslags struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer och Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Samhällsföreningen Galtö-Resö Kommunikationer För att kunna fungera som en multifunktionell plats/knutpunkt för friluftsliv krävs välfungerande kommunikationer och infrastruktur, både på land och hav. Landningshamn Resö hamn är en för sin storlek betydande fiskehamn, med tre aktiva trålare och en burfiskare. Vi instämmer helt med översiktsplanens inställning till fiskehamnar och havsnära verksamhet, bl a formulerat som: "Befintliga landningshamnar och för töjningsplatser för fiske ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. " "Samtliga verksamhetsområden i strandnära läge ska värnas och prioriteras för verksamheter som är i behov av ett havsnära läge. Odling av marina arter på land i anläggningar bör ges goda förutsättningar inom området." Under Leveransanläggningar (S6) står det "Befintliga landningshamnar och förtöjningsplatser för fiske ska värnas och ges förutsättningar till utveckling. Det finns stora vinster i samordningen mellanfiske- och landningshamnar". Resö hamn är dock inte markerad som landningshamn (Leveransanläggningar S6), trots att hamnen är både fiskehamn och har havsnära Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 40 av 48

213 verksamhetsmark. Samhällsföreningen önskar att Resö hamn även utpekas som möjlig landningshamn. Vattenbruk Två områden runt Resö har utpekats som Områden för vattenbruk kustzon (R5). Dels N Resö Hastighetsbegränsningar Två områden, SO Resö-Galtö-Kragenäs och Galtöleran, har markerats som Område med behov av hastighetsbegränsningar (Rl 1). "Syftet med hastighetssänkning är ökad säkerhet och minskad bullerpåverkan". Vi konstaterar att Galtöleran är naturskyddsområde och så grunt att det vore svårt att hålla någon hög hastighet i området. Bakgrunden till en hastighetssänkning för hela området SO Resö - Galtö- Kragenäs är dock inte lika lätt att förstå. Vi har i princip inget emot hastighetsbegränsningar, men ser gärna en tydlig motivering. Ett område där hastighetsbegränsning vore mycket önskvärd är området mellan Bissen och Resö hamnområde. Här är både fasta båtplatser och gästplatser mycket utsatta för svall från förbipasserande båtar. Samhällsföreningen har fått många synpunkter på detta i vår årliga enkät bland besökande båtar i gästhamnen. En begränsning av hastigheten i detta område skulle vara mycket positiv för säkerheten både i det befintliga hamnområdet och den fortsatta utbyggnaden av hamnen och nationalparks entrén. Infrastrukturobjekt "Fasta förbindelser till öar ;nom planområdet i/orm av broar och färjor ska värnas och underhållas. " På kartan för Infrastrukturobjekt (S 14) finns broarna till Gal tö & Resö markerade, liksom en överfart mellan Resö och Lindö. Det är positivt att planen uttalar att befintliga broar skall värnas och underhållas. Eftersom det idag saknas färjeförbindelse mellan Resö och Lindö, vore det intressant att få veta om markeringen i planen innebär att detta kan vara ett framtida alternativ och vad det i så fall ställer för krav på tilläggningsområdena på Lindösidan (strandnära område S3) Kartorna På flera ställen är det svårt att tolka var gränserna för olika områden (t ex skyddade områden/blått vatten01måde) går i förhållande till strandlinjen/plangränsen. Ett tydligt exempel är markeringen för Rl 1 hastighetsbegränsningar vid Galtö följer inte vattenlinjen utan det markerade området hamnar delvis på land. Detta kan ha rittekniska orsaker, men försvårar tolkningen av kartan både i remisstadiet och som framtida beslutsunderlag. Det vore också en fördel om man på någon karta kunde se omkringliggande mindre öar. I den karta som syns via webben framgår enbart de allra största öarna, vilket försvårar tolkningen av kartområdena. Kommentar Synpunkterna beaktas. För vidare svar se Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Planförslagets struktur och upplägg, Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner, Vattenbruk och Konsekvensbeskrivning. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 41 av 48

214 Skärgårdsidyllen AB Vi pratade om att det hade varit lämpligt att utse hänsynsområde, så man kan följa kusten i en blå led som påbjuder hastigheter under 5 knop för att öka sjösäkerheten för paddlare, gärna skyddat och det kan ju vara grunt. Det har under de senast åren inträffat upprepade händelser där kajaker blivit rammade av båtar som förts fram i hög hastighet. Nu när vi med hjälp av exempelvis Turistrådet Västsverige och Visit Sweden lyfter paddlingen i Bohuslän med epicenter i Fjällbacka skärgård, skulle det varit olyckligt om vi inte tänker in detta i en blå ÖP. Vidare pratade vi om Natura 2000 områden med tältningsförbud, då det går stick i stäv med nya rön som påbjuder tältning i naturskyddande syfte, då tältning ersätter betesdjur i skärgården och håller undan vegetationen som har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Vi jobbar även för fler solcellsdrivna friluftstoaletter i skärgården som en underlättande åtgärd för frilufts- och skärgårdslivet. Inom Leaderprojektet Attraktiv Skärgård har vi ansökt om 4 st nya friluftstoaletter + 2 st inom LONA i Tanums kommun. Jag pratade även med din kollega om att iordningställa eldningsplatser vid lämpliga tältningsplatser i samråd med räddningstjänsten, för att locka besökare att inte elda på hällar som blir förstörda. Vet inte om det går att föra in frågorna ovan i den blå ÖP, men det hade verkligen varit fantastiskt eftersom ekoturismen förväntas kraftigt öka inom de närmsta åren. Kommentar Synpunkterna noteras. Inkomna yttranden med kommentarer - Allmänheten Kristian Larsen, Skaftö, Ögården, Fiskebäckskil Uttalelse vedrørende området Rödskären-Lindholmen i Lysekil kommun, R5 Område for vattenbruk kustzon, Id 25. Slik vi har forstått planforslaget, er det tiltenkt odling av musslor og ostron utenfor kysten av Rödskären-Lindholmen i Lysekil kommun. Vi er av den oppfatning at det ikke bør tillates. Selv om skalldyrene primært vil holde seg på skalldyrsfarmen, vil det alltid bli en del dyr som slipper og vandrer til nærliggende områder. Det er meget uheldig for det maritime miljøet at nye arter sprer seg der de ikke har hatt særlig utbredelse fra før. Jeg viser for eksempel til et par vedlagte norske artikler hvor ostron har hatt en uheldig påvirkning på det maritime mangfoldet. Vedleggene knytter seg til japanske ostron, noe som oss bekjent per i dag ikke tillates odlet i Sverige, men som det er mye press på at skal bli tillatt, jf sluttrapport av januar 2015, Vattenbruk på västkusten, s 7. Det er ikke usannsynlig at japanske ostron i fremtiden vil bli tillatt odlat i Sverige. Derfor bør skadevirkningene av disse være en del av dagens vurdering av om odling av Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 42 av 48

215 musslor og ostron skal tillates i dette området. Det bemerkes også at japanske ostron tar over for blåmusslor, slik at både odlade og naturlige forekomster av blåmusslor kan bli truet. I Norge har japanske ostron blitt et stort problem og Miljødirektoratet har fått utarbeidet rapporten «Handlingsplan stillehavsøsters». Fra sammendraget inntas: Stillehavsøsters (Crassostrea gigas) er en fremmed art i Norge, og er i Fremmede arter i Norge med norsk svarteliste 2012 vurdert til å utgjøre svært høy økologisk risiko. En enkelt stillehavsøsters kan ved gyting slippe opptil 200 millioner egg i vannmasene. Arten har derfor et enormt reproduksjonspotensial. Naturgitte forhold som havstrømmer, sjøtemperatur og tilgang på egnede leveområder tilsier at arten kan etablere reproduserende populasjoner langs store deler av kysten i Norge. Stillehavsøsters regnes som en økosystemingeniør-art. Dette betyr at arten kan skape og opprettholde «nye» habitater på en slik måte at den endrer eller ødelegger de opprinnelige (naturlige) habitatene og økosystemene. Økte bestander av stillehavsøsters kan medføre negative konsekvenser for biologisk mangfold og føre til forringelse eller tap av viktige verneverdier, samt påvirke bade- og friluftsområder negativt. Arten kan endre bløtbunnsområder til uframkommelig hardbunnområder dominert av østersskjell med skarpe kanter. I andre land, eksempelvis Danmark, har arten dannet store rev og ført til omfattende endringer i de berørte økosystemene. Ifølge Havforskningsinstituttet er det i 2015 observert tendenser til revdannelse enkelte steder i Norge og de er bekymret for utviklingen. Vi gjør oppmerksom på at de finnes 2 stykk undervannskjær med store forekomster av blåmusslor. Dette er et delikat økosystem som er innom det skraverte område R5 avsatt for vattenbruk. Slike forekomster bør skyddas innen et naturreservat och vattenbruk i nærheten bør ikke tillates. Uavhengig av type skalldyr som blir tillatt odlet, mener vi at slik næringsvirksomhet ikke bør tillates i naturvernsområder. Det aktuelle vattenbruksområdet ligger i et R1 område et skyddad område hvor naturvernet skal prioriteres høyt. Her strekker naturvernsområdet seg også innover land og der praktiseres naturvernet strengt. Naturvernet bør praktiseres tilsvarende strengt til vanns. Landområdene innenfor det aktuelle vattenbruksområdet er blant annet flotte badestrender med både sand- og steinbunn. Vi frykter at bunnen vil i langt større grad enn i dag bli dekket av skalldyr, både levende og døde. Dette vil forringe bunnkvaliteten og vil være til ulempe for strendenes badegjester som risikerer kuttskader på grunn av de skarpe skjellene. Vattenbruksområde 25 er i tillegg plassert innenfor området R2, hvor det skal utredes om Gullmarns naturvernsområde skal gjøres til nasjonalpark. Det bør ikke tillates vattenbruk som kan bidra til å forstyrre dagens økosystem og biologiske mangfold. Her bør det inntas en bedre føre var» holdning. En odlingsfarm er heller ikke estetisk pent, noe som også taler imot en etablering av vattenbruk i dette området, særlig om dette skal bli en nasjonalpark. Omkringliggende områder er ikke klassifisert som et R3 område, men de interesser et R3 område skal beskytte finnes allikevel i nærområde. Vi mener derfor at det ikke bør tillates nyetablering av vattenbruk, siden det skal «undvikas i strandnära, grunda områden» i følge R3. Den nordre delen av Skaftølandet består av minst to av de livsmiljøene som R3 ønsker å beskytte, herunder «Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten» og «Stora grunda vikar och sund». Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 43 av 48

216 Vi håper på at våre synspunkter blir hensyntatt i vurderingen av den nye Blå oversiktsplanen for Lysekil kommun. Kommentar Synpunkterna noteras. Se svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Tom Nilsson Skaftö, Ögården, Fiskebäckskil Hej! Jag har synpunkter angående vattenbruk i Gullmaren. Jag bor och har min verksamhet på Ögården, Skaftö. Här är vi hårt styrda av Gullmarens naturvårdområde, vilket vi är positiva till då vi vill bevara denna fantastiska miljö som här är. Det vore då väldigt olämpligt att driva vattenbruk i Gullmaren som också är naturreservat. Detta skulle kunna påverka miljön negativt och jag skulle vara väldigt förvånad om Länsstyrelsen skulle godkänna detta. Kommentar Synpunkterna noteras. Se vidare svar Synpunkter och kommentarer i sammandrag - Övergripande rekommendationer, Samexistens samt utvecklingszoner och Konsekvensbeskrivning. Övriga synpunkter Detta avsnitt presenterar synpunkterna utifrån fokusgruppsmöten för sjöfart- och båtliv. Svenska kryssarklubben Det som kom upp som en viktig återkoppling från dem var att det finns väldigt få riktiga kajer kvar utmed kusten. Fjällbacka nämndes som ett exempel. Det finns många platser, men det är bara pontonbryggor. På det som tidigare var en ordentlig kaj har det också anlagts flytbryggor som går ut från kajen, vilket gör att den bit kaj som blir kvar blir svår/omöjlig att utnyttja för de klarar inte att angöra/lägga ut från dessa då det blir för trångt. Seglarskolans önskemål är att det skall bevaras riktiga kajer för att fartyg skall kunna förtöja. Det blir ett sätt att främja kulturarvet med de seglande skutorna som vi har utmed kusten. Kryssarklubben har tre stycken, men det finns många fler både större och mindre. Gästhamnarnas stationer för toatömning är ofta ej tillräckligt dimensionerade. Det finns ofta många vattenposter, men bara 1-2 tömningsplatser, trots att men tömmer dubbelt så ofta som vattenpåfyllning. Önskvärt vore flytande lösningar, så som flottar där många båtar passerar, eller mobila lösningar för toatömning och skräphantering. Gluppö och Koster hade varit en bra platser. Ankarliggare förstör botten med kättingar. Fasta bojar utan kätting förordas istället. Finns på vissa platser sådana för kryssarklubbens medlemmar. Finns tekniska lösningar med bojsten och inplastad lina, men kan vara svårt att få lägga ut med hänsyn till strandskydd m.m. Kan kanske vara ett alternativ inom t.ex. hänsynsområden. Inom hänsynsområden är det önskvärt med organisering av toaletter, tältplatser, bojar samt möjlighet att ladda batterier. Anledning till tomgångskörning är ofta problem att få elen till att räcka till. Kryssarklubben är positiva till hänsynsområden. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 44 av 48

217 Kommentar Synpunkterna noteras. Redarna mindre fartyg Redarna mindre fartyg är ett nätverk för yrkesverksamma med fartyg under 20 bruttoton. De är engagerade i frågor som bemanning och behörighet, levande skärgård, miljö, med mera. Finns ca 5000 utövare i landet. Det finns ett behov av mer ordnade stötplatser. Idag är de få och ofta ianspråktagna av andra. Skrivningar om stötplatser kan utvecklas under rekommendationerna för kommunikationsnoder S2. Några viktiga stötplatser i Tanums kommun är Väderöarna, Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad. Här är det ofta oklart vem som ska nyttja platserna och de är ofta upptagna eller blockerade. I anslutning till stötplatser för charterbåtar är det viktigt att det finns bra anslutningsmöjligheter för bussar, samt önskvärt med väderskyddade väntutrymmen för passagerarna. Kommentar Synpunkterna noteras. Västkustens Båtförbund Västkustens Båtförbund är den del av Svenska Båtunionen, (SBU) som i sin tur är paraplyorganisation för Sveriges båtklubbar. Man arbetar bland annat med möjligheter för båtlivet i framtiden och frågor som rör miljö- och naturskydd. Båtklubbarna kompletterar det kommersiella båtlivet när det gäller att göra skärgården tillgänglig för besökare. En del av klubbarna inom SBU innefattar verksamhet för båtsport. Några viktiga frågor att beakta är: Tillgänglighet till naturhamnar Framkomliga farleder Miljöfrågor Avfallshantering och toaletter på land Ankring och tilläggning i känsliga områden Kommentar Synpunkterna noteras. Muntliga synpunkter från fiskets fokusgruppsmöte Under samrådsmötet anordnades ett fokusgruppsmöte med fisket. Inkomna synpunkter är till stor del synonyma med tidigare kommentarer som framkom under samtal med representanter för och yrkesverksamma inom branschen under slutet av 2016 och fram till sommaren Fisket känner sig inträngda av myndigheter och önskar i möjligaste mån få behålla nuvarande territorium. Fisket vill poängtera att liggande rekommendationer borde ha föregåtts av en mer uttömmande sammanställning av motställda särintressens önskemål och restriktioner. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 45 av 48

218 Representanter för potentiellt motstående intressen, som exempelvis företag som vill nyttja havet för energiproduktion, bör enligt fisket inkomma med mer specifika underlag innan lämpliga platser för verksamheten kan pekas ut. Att på förhand ringa in områden för exempelvis vågkraftverk, utan att med säkerhet känna till nödvändiga förutsättningar för framtida anordningar, kan i framtiden leda till onyttjade ytor som fisket exkluderas från och som ändå visar sig vara olämpliga för ändamålet. Fisket föreslår en omvänd process: först krävs underlag från aktörer som vill nyttja havet; först när underlaget har inkommit kan tjänstemän leta efter lämpliga platser. Den senare delen av processen jakten på lämpligt område med utgångspunkt i projektets förutsättningar kan enligt fisket med fördel genomföras i särskilda utredningsgrupper där aktörer från flera branscher finns representerade. Förslag till åtgärder Blå översiktsplan behöver inför utställning förändras utifrån inkomna samrådsyttrande vad gäller planens struktur och tydlighet, justeringar av planförslaget (rekommendationernas formuleringar och utpekade områden) samt fördjupning av planens konsekvenser. Förändringar föreslås utifrån nedan-stående punkter. Struktur och tydlighet Tydliggör den övergripande visionen för havet i norra Bohuslän som ett paraply över de redan definierade samhällsbyggnadsmålen. Utgå från maritima näringslivsstrategins avsiktsförklaring. Visionen behöver redovisas som text och illustration. Strukturbilden för norra Bohuslän ska ingå i visionsavsnittet. Avsnittet mål, strategi och rekommendationer ska förenklas och förtydligas genom att: - begränsa de olika typerna av rekommendationer - Övergripande rekommendationer byts ut till resonemang kring viktiga begrepp som är väsentliga för planförslaget. Strategiska rekommendationer byts ut till strategiska blå inspel och blir en egen rubrik med tydlig adressering till respektive kommuns övriga översiktliga planering. - se över rekommendationernas formuleringar så att de generellt ger stöd vid framtida tillståndsprövningar snarare än att föregå prövningar - förtydliga strategier och rekommendationer med fler kartor och illustrationer samt redogörelse för de underlag som nyttjats och avvägningar som gjorts i framtagandet av planförslaget Rekommendationskartan ska tydligare redovisa vad kommunerna har mandat över och inte. Intressen och intressekonflikter mellan yrkesfiske, totalförsvaret, sjöfart och naturvärden ska redovisas mer som förutsättningar. Kommunens generella inställning i dessa områden är att samexistens ska främjas i så stor utsträckning som möjligt, men utrymmet för påverkan och styrning är begränsat. Fokus i både karta, rekommendationer och konsekvensfördjupningar ska istället ligga på de delar där kommunerna föreslår tillägg med nya användningar. Möjligheterna till samexistens ska generellt förtydligas. Den grafiska tydligheten och läsbarheten i kartan ska förbättras. Blå ÖP:s funktion som tematiskt tillägg för havet ska förtydligas. Förhållningssättet till övrig (översiktlig) planering ska fördjupas i text och illustration. Handlingen ska kompletteras med begreppsförklaring och källhänvisning Planeringsunderlaget ska antas som en del av planhandlingen. Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 46 av 48

219 Justeringar av planförslaget Utsjözonerna Strömstad 1, Tanum 1, Tanum 2, Sotenäs 3 och 4 tas bort och Sotenäs 1 justeras. Förutsättningarna för etablering inom respektive kvarvarande område ska redo-visas. Lämplighet för algodling enligt önskemål i samrådsyttrande ska studeras. Område 25 och 26 inom rekommendationen utvecklingsområde för vattenbruk kustzon tas bort. De utvecklingsområden för småbåtshamnar som Tanum tagit bort från sin ÖP tas bort även i blå ÖP. Fokusområde naturvärden benämns istället skyddad natur och dess rekommendationer justeras enligt följande: - Den geografiska rekommendationen strandnära områden tas bort och ersätts med en generell rekommendation kring grunda områden. - Rekommendationen marina installationer tas bort. - En geografisk rekommendation läggs till för Kosterhavet och Väderöarna som skyddad natur där kommunerna står bakom gällande föreskrifter. - En geografisk rekommendation läggs till för Tanumskusten där kommunen ser positivt på en översyn av reservatsföreskrifterna med inriktning mot ökad samexistens. - En generell rekommendation läggs till med redogörelse för planförslagets hantering av strandskydd (i vatten). Behov av hastighetssänkningar görs till en generell rekommendation under sjöfart och båtliv. Utveckling av områden för turism görs till en geografisk rekommendation där Ursholmen, Väderöarna och Hållö pekas ut som områden som kan utvecklas i samverkan med respektive kommuns land-öp. Utveckling av områden för turism tas därmed bort som ett strategiskt blått inspel och istället utvidgas inspelet kring knutpunkter för friluftsliv till att gälla även platser i skärgården. Fördjupning av konsekvenser MKB:n fördjupas med utgångspunkt i att beskriva konsekvenserna av förslaget och respektive fokusområde istället för konsekvenser utifrån varje påverkansgrund (riksintresse, miljömål mm). Konsekvenserna ska kopplas till planförslagets vision om att havet ska kunna nyttjas för så mycket som möjligt av så många som möjligt utan att dess naturvärden/ekosystem går förlorade. Påverkan på ekosystemtjänster ska förtydligas och fokus ska läggas på planförslagets krock med skyddad natur. Fördjupningar av planförslaget ska göras i text och karta för den föreslagna användning som har störst miljöpåverkan, vilket innebär följande rekommendationer: - områden för vattenbruk kustzon - farled för båtliv - undantag från dumpningsförbud - hänsynsområden - områden för motorsport - utvecklingsområden för turism - utvecklingsområden för småbåtshamn Konsekvenserna av nollalternativet ska förtydligas tillsammans med jämförelser mellan planförslag och nollalternativ Jämförelsen ska också tydliggöra på vilket sätt en fortsatt prövning inom Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 47 av 48

220 områden som stödjer en användning påverkas i förhållande till en prövning utanför ett utpekat område Björn Richardsson Planerare Strömstads kommun Olof Jönsson Planerare Tanums kommun Agnes Muzones Planerare Sotenäs kommun Amin Payandehrad Planerare Lysekils kommun Samrådsredogörelse, Blå Översiktsplan för Norra Bohuslän 48 av 48

221 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 185 KA 2017/1508 Ansökan om planbesked för fastigheten Hunnebo 1:113, Hunnebostrand Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att användningen av fastigheten ändras från allmänt ändamål (A) till bostadsändamål (B) och att fastigheten får delas och bebyggas med vardera ett bostadshus. Det aktuella området ligger utmed den södra infarten till Hunnebostrand, på Hunnebovägen och ansluter till befintlig bostadsbebyggelse. Bakgrund Ansökan om planbesked inkom Fastigheten har en area på 744 kvm och är bebyggd med ett äldre skolhus från 1800-talet samt en förrådsbyggnad. Ägarna till fastigheten önskar använda skolhuset som bostadshus, riva förrådsbyggnaden och ersätta den med ett nytt bostadshus. Fastigheten delas så att de båda bostadshusen ges varsin fastighet. Tillfart till det nya bostadshuset kan ske antingen över befintlig skoltomts södra del eller möjligtvis via kommunens gata i norr. Beslutsunderlag Planarkitektens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta beslutsdatum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta beslutsdatum att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft att sökanden ska bekosta planarbetet att sökanden ska betala avgiften för detta planbesked Upplysning Kostnad för planbeskedet är kr. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(46)

222

223 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2017/255 Sida 1(4) Ansökan om planbesked för fastigheten Hunnebo 1:113, Hunnebostrand Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att ändra gällande detaljplan så att användningen av fastigheten ändras från allmänt ändamål (A) till bostadsändamål (B) och att fastigheten får delas och bebyggas med vardera ett bostadshus. Det aktuella området ligger utmed den södra infarten till Hunnebostrand, på Hunnebovägen och ansluter till befintlig bostadsbebyggelse. Aktuellt område Förslag enligt ansökan Bakgrund Ansökan om planbesked inkom Sökanden är Sunnanvindsgatans Arkitektkontor AB, Lars Aue, genom fullmakt för fastighetsägarnas räkning. Fastigheten Hunnebo 1:113 ägs av privatpersoner. Fastigheten har en area på 744 kvm och är bebyggd med ett äldre skolhus från 1800-talet samt en förrådsbyggnad. Ägarna till fastigheten önskar använda skolhuset som bostadshus, riva förrådsbyggnaden och ersätta den med ett nytt bostadshus. Fastigheten delas så att de båda bostadshusen ges varsin fastighet. Tillfart till det nya bostadshuset kan ske antingen över befintlig skoltomts södra del eller möjligtvis via kommunens gata i norr. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

224 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2017/255 Sida 2(4) Aktuellt område Det gamla skolhuset Detaljplaner Fastigheten ligger inom planlagt område, detaljplan 14-HUN-7 från Enligt planens bestämmelser får fastigheten användas för allmänt ändamål (A) vilket innebär att endast verksamheter med ett offentligt organ som huvudman tillåts. Planbestämmelsen är gammal och används inte i nyare planer. Arbete med ny detaljplan för gamla Hunnebo pågår. Den del av fastigheten där skolhuset ligger ingår i det planförslaget. Resterande del ingår i detta planbesked. Planförslag Gamla Hunnebo. Detta planområde markerat med streckad linje. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

225 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2017/255 Sida 3(4) Översiktsplan Inga särskilda rekommendationer finns för området som ingår i befintlig tätort. Riksintressen Området omfattas av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv MB 4 kap 2 respektive obruten kust MB 4 kap 3. Kulturmiljöprogram Fastigheten ingår i kommunens kulturmiljöprogram och skolhuset ingår i den inventering för Hunnebostrand som ligger till grund för pågående planarbete för gamla Hunnebo. Skolhuset har ett samhällshistoriskt värde och är välbevarat. Förbud mot förvanskning, bestämmelser om underhåll och varsamhet samt rivningsförbud föreslås. Kulturmiljön och skolhusets bevarandevärden behandlas i pågående planarbete för gamla Hunnebo. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Detaljplanearbetet bekostas av fastighetsägaren. Ytterligare en fastighet kan anslutas till kommunens VA-nät. Inga kostnader för kommunen. Regelverk Planprocessen ska genomföras i enlighet med Plan- och bygglagen 2010:900, (SFS 2014:900). Planändringen medför inga stora förändringar jämfört med dagens användning och bedöms därför ha ett begränsat intresse för allmänheten. Planprocessen kan därför inledas med ett begränsat standardförfarande. Detta innebär att planförslaget skickas ut för samråd och att det därefter kan antas om samrådskretsen godkänner förslaget. Slutsats Området har ett centralt läge i Hunnebostrand och gator och VA m.m. är utbyggt i anslutning till fastigheten. Området är i huvudsak bebyggt med bostadshus, både villor och mindre flerbostadshus. Förutsättningar för en bra boendemiljö finns. Anpassning till omgivande bebyggelsemiljö ska särskilt beaktas i den nya detaljplanen. I ett planarbete bör bl.a. följande särskilt utredas: buller från vägtrafik, geotekniska förutsättningar, dagvattenhantering samt stadsbild/utformning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

226 Samhällsbyggnadsförvaltningen Amanda Jansson, Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden Dnr BN 2017/255 Sida 4(4) Förvaltningens förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta: att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 2 år från detta besluts datum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 2 månader från detta besluts datum att beslutet innebär inte någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft att sökanden ska bekosta planarbetet att sökanden ska betala avgiften för detta planbesked Upplysning Kostnad för planbeskedet är kr. Beslutet skickas till Sökanden Plan- och byggenheten Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Amanda Jansson Planhandläggare/Bebyggelseantikvarie Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 183 KA 2017/1530 Ansökan om planbesked för fastigheten Hunnebo 1:303, Hunnebostrand Sammanfattning Ärendet avser att ändra gällande detaljplan så att användningen av fastigheten ändras från allmänt ändamål (A) till bostadsändamål (B). Det aktuella området ligger i den norra delen av Hunnebostrands hamnområde, på en höjd ca 10 m öh och ansluter till befintlig bostadsbebyggelse. Bakgrund Fastigheten Hunnebo 1:303 ägs av Sotenäs kommun, försäljning av fastigheten pågår. Fastigheten har en area på ca 7000 kvm och är bebyggd med vårdhem. Sotenäs kommun önskar att ändra detaljplanen från allmänt ändamål till bostad för att möjliggöra boende och lägenheter för äldre. Detaljplaner Fastigheten ligger inom planlagt område, detaljplan 14-TSS-1731 från Enligt planens bestämmelser får fastigheten användas för allmänt ändamål (A) vilket innebär att endast verksamheter med ett offentligt organ som huvudman tillåts. Planbestämmelsen är gammal och används inte i nyare planer. Arbete med ny detaljplan för gamla Hunnebo pågår. Fastigheten gränsar till planområdet. Beslutsunderlag Planarkitektens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att ge ett positivt planbesked att planen bedöms kunna antas av kommunen inom 3 år från detta beslutsdatum att planavtal ska tecknas med planenheten inom 3 månader från detta beslutsdatum att beslutet inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas och vinna laga kraft att framtida fastighetsägare ska bekosta planarbetet Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 21(46)