OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktige Tid Torsdagen den 10 november 2016 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kungshamn Peter Hemlin OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justering 2 Allmänhetens frågestund 3 Revidering av budgetramar 2017 KA 2016/331 4 Förslag till investeringsbudget 2017 i detalj KA 2016/331 5 Skattesats 2017 KA 2016/823 6 Begäran om kommunal borgen från Sotenäs Rehabcenter AB KA 2016/710 7 Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 KA 2016/788 8 VA Taxeföreskrifter 2017 KA 2016/840 9 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark KA 2016/ Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvaring, kran KA 2016/ Taxa 2017 Arrende - Upplåtelse av mark i Sotenäs kommun, exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde KA 2016/ Taxa 2017 Kommunala gästhamnar KA 2016/ Exploateringsavtal för detaljplan Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun KA 2014/626 KA 2014/ Förslag till Näringslivsstrategi KA 2016/ Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 KA 2016/ Medborgarförslag Laserdome KA 2015/ Medborgarförslag Parkour KA 2015/486 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2016\kf kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan KA 2014/792 KA 2014/ Motion om Sotenäs kulturarv KA 2014/ Motion om att inrätta ett fiskemuseum KA 2014/ Valärenden Val till Sotenäs Vatten AB - Ledamöter 7 ordinarie och upp till 5 ersättare, samt ordförande o vice ordförande - Revisorer 1 ordinarie och 1 ersättare - Registrerat revisionsbolag Val till Styrelsen för Västvatten AB - Ledamöter 2 ordinarie och 1 ersättare 24 Inkomna interpellationer och frågor 25 Inkomna medborgarförslag och motioner 26 Kommunkansliets redovisning av ärenden under beredning till KF 27 Meddelanden Samtliga handlingar är digitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\kf\2016\kf kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 194 KA 2016/331 Revidering av budgetramar 2017 Förutsättningarna för budgetarbetet har förändrats och budgeten för 2017 måste revideras. Den av kommunfullmäktige antagna budgeten innebar ökade budgetramar för nämnderna med 10,2 mkr. Nya prognoser från Sveriges kommuner och Landsting SKL visar att befolkningen och antalet nyfödda i Sverige ökar medan andelen människor som arbetar minskar. Detta innebär ett minskat skatteunderlag till kommunerna. Förändringar berör 2017 men framför allt kommer det vikande skatteunderlaget få konsekvenser under åren SKLs prognos visar på ett behov av ökade skatteintäkter motsvarande en genomsnittlig höjning med 2,0 kr i landets kommuner för att möta kostnadsökningar motsvarande 47 miljarder kronor. Följande förändringar föreslås i budget 2017: Kommunstyrelsens ram minskas med 0,7 mkr Omsorgsnämndens ram minskar med 1,7 mkr Utbildningsnämndens ram minskar med 1,8 mkr Byggnadsnämndens ram förstärks med 0,3 mkr Sotenäs Rehabcenters driftsbidrag förstärks med 1,3 mkr Kommunstyrelsens förslag innebär att nämndernas budgetramar utökas med 5,7 mkr jämfört med Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Mats Abrahamsson (M) och Britt Wall (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) och Britt Walls (S) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera budgetramarna för 2017, enligt ovan. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 51(52)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 182 KA 2016/331 Revidering av budgetramar 2017 Ordföranden informerar om att förutsättningarna för budgetarbetet har förändrats och budgeten för 2017 måste därför revideras. Nya prognoser från Sveriges kommuner och Landsting SKL visar att befolkningen och antalet nyfödda i Sverige ökar medan andelen människor som arbetar minskar. Detta innebär ett minskat skatteunderlag till kommunerna. Förändringar berör 2017 men framför allt kommer det vikande skatteunderlaget få konsekvenser under åren SKLs prognos visar på ett behov av ökade skatteintäkter motsvarande en genomsnittlig höjning med 2,0 kr i landets kommuner för att möta kostnadsökningar motsvarande 47 miljarder kronor. Yrkande Mats Abrahamsson (M) och Britt Wall (S) föreslår att Kommunstyrelsens ram minskas med 0,5 mkr Omsorgsnämndens ram minskar med 1,0 mkr Utbildningsnämndens ram minskar med 1,4 mkr Byggnadsnämndens ram förstärks med 0,3 mkr Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) och Britt Walls (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att revidera budgetramarna för 2017, enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(14)

5 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 192 KA 2016/331 Investeringsbudget 2017 samt flerårsplan i detalj Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2017 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2017 uppgår till 2,5 Mkr Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 31,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VAverksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Investeringsbudget 2017 och investeringsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S) och Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) och Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2017 samt investeringsplan enligt förslag. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 48(52)

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 185 KA 2016/331 Investeringsbudget 2017 samt flerårsplan i detalj Sammanfattning Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2017 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2017 uppgår till 2,5 Mkr Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 31,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VAverksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Investeringsbudget 2017 och investeringsplan Yrkande Britt Wall (S) föreslår att 1,0 mkr avsätts till föreningsdrivna anläggningar. Lars-Erik Knutsson (S) föreslår 1,0 mkr avsätts för stabiliseringsåtgärder i Hunnebostrand. Mats Abrahamsson (M) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att utreda status för tidigare utlovade statsbidrag för kajinvestering på Smögen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar dessa. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2017 samt investeringsplan enligt förslag, med ovanstående förändringar. Skickas till Kommunstyrelsen Tekniska utskottet Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(14)

7 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(1) Investeringsbudget 2017 samt flerårsplan i detalj Bakgrund Utifrån principen att varje generation själv ska bära sina kostnader och med hänsyn till kommunens finansiella ställning är det finansiella målet för investeringar följande: - Investeringsvolymen ska i den skattefinansierade verksamheten högst uppgå till avskrivningsutrymmet inklusive årets resultat Avskrivningarna för 2017 beräknas till 28,5 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Årets budgeterade resultat för 2017 uppgår till 2,5 Mkr Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 om budgetramar för Investeringsanslaget i den skattefinansierade verksamheten bestämdes till 31,0 Mkr. De totala nettoinvesteringarna för VA-verksamheten under 2016 bestämdes till 12,2 Mkr. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till fördelning av anslagen per projekt som har behandlats av budgetberedningen. Se bilaga. Budgetberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar investeringsbudgeten 2017 samt investeringsplan enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Investeringsbudget 2017 och investeringsplan Skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Nämnderna Jörgen Karlsson Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

8 Investeringsbudget 2017 Reviderad Budget 2016 Budget 2017 KF investeringsbudget Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift Markförsörjning mm 0004 Fastighetsförsäljning , , Markreserv / reglering 500,0 500,0 Markförsörjning mm 500, , ,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hamnförvaltning 0010 Utbyggnad småbåtshamnar 474,2 474, Elanläggningar, hamnar 289,7 289,7 600,0 600,0 600, Säkerhetsutrustning, hamnar 215,1 215,1 50,0 50,0 50, Förbättring småbåtshamnar/bryggor 1 778, ,7 Förbättring byte av bommar, diverse 0019 bryggor 2 000, ,0 Nya pontoner Ringen Undersökning av betong och stenkajer 500, Åtgärder betong- och stenkajer 2 123, , ,0 Stabiliseringsåtgärder Hunnebostrand ,0 Nytt fendersystem industrikaj Guleskär Muddring Springet 0022 Septitankstationer 508,3 508,3 300,0 Ofördelat Grusplan för båtuppställning Malmön ca 600 kvm 150,0 150,0 Kajakbrygga, Tångens badplats 001 Hamnförvaltning 5 539,4 0, , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Industriområden 0100 Intäkter i exploateringsverksamheten , , Abba, Hagaberg -595,7-595, Stabilitetsutredn. Roparebacken -402,1-402, Klippsjön utvidgning , , Ögården etapp 2-675,6-675, Springethamnen -51,5-51, Hogenäs hamn 0,0 01 Industriområden , , ,5 0,0 Exploateringområden m m 0200 Exploateringsomr. gem -15,4-15, Intäkter i exploateringsverksamheten , , Hällebo etapp 2-551,6-551, Geoteknik gamla Hunnebo -652,9-652, Skomakarudden -120,8-120, Ödegården norra delen -359,2-359, Hällebo,utvidgning , ,8 1(5) Detaljerad investeringsbudget 2017.xlsx

9 Budget 2016 Budget 2017 KF investeringsbudget Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift Markförsörjning mm 0240 Eklidsberget Bovallstrand -502,6-502, Detaljplan Gamla Smögen -433,1-433, Detaljplan Gamla Hunnebo -228,1-228, Ringen Gata/ VA 637,3 637, Bergsäkring Udden Hunnebostarnd 143,8 143, ÅDP Smögens hamn -110,3-110,3 02 Exploateringområden m m , , ,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastighetsprojekt 0302 Externhyresfinansierade invest. 350,0 350,0 150, Räddningstjänsten/myndighetsåtgärder 500,0 500,0 500, Arbetsmiljöåtg. / Verksamhetsanpassn 741,1 741,1 250, Miljöåtgärder off lok (MiljBförv) 500,0 500,0 500,0 0306/03Utbyte storköksutrustning / Anpassning 600,0 600,0 500, Lekplatser på skolor och förskolor 98,9 98,9 300,0 300,0 300, Sotenässkolan, rep ytskikt fasader 500,0 500,0 500, Projektering omb Solhagen , , , , Hunnebohemmet, byte kallelselarm 1 500, , Åtgärder enl plan för energieffektivisering 3 400, ,0 600,0 600,0 Del av 0Objekt 2713 Bankeberg FTX Ventialtion Del av 0Objekt 2112 Guleskär Utbyte olja Ofördfelat Objekt 2120 Kungshamns skola FTX Del av 0Vent 500,0 Objekt 2714 Hunneboh. Ny Del av 0vindsisolering Del av 0Objekt 2157 Åsenskolan FTX Vent 800,0 Objekt 2104 Abbagården Utbyte el till Del av 0bergvär. Del av 0Objekt 2116 Bryggan FTX Vent Objekt 2119 Sotenäs Skolan Extra Del av 0pelletsanl. Del av 0Objekt 2206 Hasselösund FS FTX Vent 500,0 Del av 0Objekt 2736 Depåfrd Brandst. FTX Vent 500, Enkelt avhjälpta hinder 100,0 100,0 100,0 100, Tillfälliga lokaler 1 061, , Omb kommunkontor (inkl IFO) 695,3 695, Ventilation Smögens skola (energieffektivisering) 181,0 181, Takomläggning matsal Hunnebo skola 500,0 500,0 Tak-fasadrenovering / invändig Bankeberg Reservkraft el Bankeberg 2(5) Detaljerad investeringsbudget 2017.xlsx

10 Budget 2016 Budget 2017 KF investeringsbudget Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift Markförsörjning mm Ombyggnad takbrunnar vid sedumtak, 0365 idrottshallen 50,0 50, Idrottshallen 114,1 114,1 (0399) Ofördelat planerat underhåll 5 229, , , , ,0 Sotenässkolan, takomläggning 500,0 Hunnebohemmet, helrenovering storkök Fönsterrenovering Kommunhuset Ombyggnad för PUT-boende, Parkskoland Fiberanslutning 1 200,0 03 Fastighetsprojekt ,1 0, , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Gata, park 0405 Gatuförbättringar 700,0 700,0 300,0 300,0 300,0 Asfaltering, beläggning gator 1 000, Förbättring landsbygdsvägar 300,0 300,0 300,0 300, P-platser hela kommunen 155,5 155,5 300,0 300, GC-väg Väjern.Solvik 94,3 94, Smögens torg och parken 250, Fordon, tekniska 1 531, , , GC-väg norr om Bovallstrand 87,7 87, , , Inventering / Utbyte gatubelysning 362,8 362, GC-väg norr om Hunnebostrand 76,9 76, , Enkelt avhjälpta hinder (gata) 100, Tångenparken 978,4 978,4 Parkrenoveringar 250,0 250,0 Gatubelysning svepbyte 300,0 300,0 300,0 Gatubelysning separera elskåp från trafo 500,0 Ny gatubelysning Smögen Gatukostnader efter VA-sanering 1 000, , ,0 Diverse parkrenoveringar 250,0 250,0 Offentlig utsmyckning/julbelysning 50,0 Anslutningsväg Kungskullen Iordningställande av parkering Kungskullen Offentlig toalett Smögenbryggans parkering Ofördelat 793,5 793, , ,0 GC-väg Ödby-Hunnebostrand 4 000,0 04 Gata, park 5 330,6 0, , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Fritids-/idrottsanläggningar 0368 Utomhusmiljö idrottshall , , Upprustn badplatser 699,5 699,5 500,0 500,0 500, Upprustning, lekplatser 426,0 426,0 400,0 400,0 200, Nyanläggning lekplatser (Kvarnmyrsberget) 80,5 80, Belysning motionsspår 373,1 373,1 Föreningsdrivna anläggningar 4 246,9 0, ,9 3(5) Detaljerad investeringsbudget 2017.xlsx

11 Budget 2016 Budget 2017 KF investeringsbudget Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift Markförsörjning mm 05 Fritidsanläggningar ,1 0, ,1 900,0 0,0 900,0 0,0 0,0 0,0 700,0 Kommunledningsförvaltning 0008 Inventarier kommunkontor 241,6 241, Konstinköp 208,7 208, Inventarier Kost & Städ 190,6 190,6 200,0 200,0 200, Inventarier / Infrastruktur IT-funktionen 483,2 483, Fiberanslutning 43,7 43, Inventarier AME 109,2 109, Utbyte av kartsystem Arccadaster - Geosecma 432,7 432,7 Oförutsett 9 048, ,5 002 Kommunledningsförvaltning ,2 0, ,2 200,0 0,0 200,0 0,0 0,0 0,0 200,0 Utbildningsförvaltningen 1012 Inventarier / Skoldatorer 590,5 590,5 300,0 300, Skolgårdar/Inventarier m.m 313,7 313,7 Inventarier Solhagen 2 000,0 10 Utbildningsförvaltningen 904,2 0,0 904, ,0 0, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsförvaltningen 1101/11Inventarier oms.nämnd 507,1 507,1 300,0 300,0 Digitala trygghetslarm 11 Omsorgsförvaltningen 507,1 0,0 507,1 300,0 0,0 300,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljö- och byggförvaltningen 0036 MBK Flygfotografering / Kartering 626,1 626, Adm program MBN -244,8-244,8 50,0 50,0 Strategiska dokument 500,0 500,0 500,0 Detaljplaner 400,0 400,0 400,0 Miljö- och byggförvaltningen 381,3 0,0 381,3 950,0 0,0 950,0 0,0 0,0 0,0 900,0 Räddningstjänst / Totalförsvar 1205 Fordon/inventarier 205,3 205,3 660,0 660, ,0 Branddetektering Smögen 450,0 450,0 200,0 Utrustning/maskiner 790,0 790, ,0 12 Räddningstjänst 655,3 0,0 655, ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Verksamhetsfinansierade invest. 1231/34Internhyrda inventarier /fordon 678,0 678,0 12 Verksamhetsfinansierade 678,0 0,0 678,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delsumma skattefinansierad verksamhet , , , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Omläggn. / Utbyggnad VA 0700 VA renovering/sanering 3 703, , , , , Ny sjöledning vatten till Malmön 2 000, , Ny intagsledning Tåsteröd 1 500, , VA-utbyggnad Örn/Knutsvik, utgifter , ,9 4(5) Detaljerad investeringsbudget 2017.xlsx

12 Budget 2016 Budget 2017 KF investeringsbudget Netto- Netto- Netto- Netto- Projekt Projektnamn Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift Utgifter Inkomster utgift utgift Markförsörjning mm 0708 VA-utbyggnad Örn/Knutsvik, inkomster 9 000, ,0 VA-utbyggnad Orrvik/Vansvik 1 500, , , VA-utb Ramsvik, utgifter -85,8-85, VA-utb Ramsvik, inkomster , , VA-utb Kleven, utgifter , , VA-utb Kleven, inkomster 839,8-839,8 VA-utb omvandlingsområde 3 000, Omläggn. / Utbyggnad VA , , , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 AR- och vattenverk 0730 Överföringsledn Örn - Hovenäset 0901 Överföringsledn Bohus-Malmön 8 522, , Ombyggnad Omholmen 3 421, , Ombyggnad pumpstationer 780,6 780, , , , Projektering biologisk rening Dale vv 0938 Avloppspumpstation Östorm 18,8 18, VA-drift IT-säkerhet 0941 Åtgörder förhindra sabotage 400,0 400, Ny pumpstation Stavsäng 0943 Dale VV, byte av renvattenpump nr Dale VV, byte av styrskåp, el 604,0 604,0 Smögens vattentorn, renovering 1 196, ,5 500,0 500,0 Energibesparande åtgärder Dale 500,0 500,0 Tryckstegringsstationer renovering 350,0 350,0 Dale vv, bioreaktor ,0 Recipientdamm innan Tåsteröd H-bo ARV renovering betonggolv 1 000, ,0 Överföringsledning Ödby ö - Hunnebostrand 1 000,0 09 AR- och vattenverk ,2 0, , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Delsumma VA-verksamhet , , , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 Summa investeringsverksamhet , , , ,0 0, ,0 0,0 0,0 0, ,0 5(5) Detaljerad investeringsbudget 2017.xlsx

13 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 191 KA 2016/823 Skattesats 2017 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i juni budgetramar på nämndnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål för I november presenterar nämnder och utskott styrande verksamhetsmål och internbudget för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige skall under november fastställa utdebitering (skattesats) för budgetåret Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen för år 2017 är oförändrad och fastställs till 21,99 procent. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 47(52)

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 186 KA 2016/823 Skattesats 2017 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i juni budgetramar på nämndnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål för I november presenterar nämnder och utskott styrande verksamhetsmål och internbudget för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige skall under november fastställa utdebitering (skattesats) för budgetåret Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen för år 2017 är oförändrad och fastställs till 21,99 procent. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(14)

15 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(1) Skattesats 2017 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde i juni budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål för I november presenterar nämnder och utskott styrande verksamhetsmål och internbudget för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige skall under november fastställa utdebitering (skattesats) för budgetåret 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen för år 2017 är oförändrad och fastställs till 21,99 procent. Skickas till Kommunfullmäktige Jörgen Karlsson Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

16 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 193 KA 2016/710 Begäran om kommunal borgen Sotenäs RehabCenter AB Sammanfattning Sotenäs RehabCenter AB har inkommit med en begäran om kommunal borgen för ett lån på kr för renoveringen av badanläggningen Tumlaren. Beskrivning av ärendet Tumlaren stod färdigt 1993 och har under åren blivit en viktig mötesplats för människor i närområdet, men också för våra turister som kommer från hela världen. Efter 23 års verksamhet har det gjorts en statusbesiktning som visar ett behov av omfattande åtgärder för att verksamheten ska kunna fortsätta. En renoverad/nybyggd anläggning bör stå klar inom fem år om de löpande renoveringskostnaderna inte ska stiga i höjden eller i värsta fall tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Fördelen med kommunal borgen är att Sotenäs RehabCenter AB kan låna till en lägre ränta än mot säkerhet i fastigheten. Dessutom undviks avgift för uttagande av pantbrev (2 procent på lånebeloppet). För Sotenäs kommun innebär detta ökade driftskostnader med 1,3 mkr per från och med år Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt med 1,3 mkr utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Britt Wall (S), Stig-Arne Helmersson (C), Mikael Sternemar (L) och Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Britt Walls (S) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäs RehabCenter ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 49(52)

17 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 193 Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 50(52)

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 188 KA 2016/710 Begäran om kommunal borgen Sotenäs RehabCenter AB Sammanfattning Sotenäs RehabCenter AB har inkommit med en begäran om kommunal borgen för ett lån på kr för renoveringen av badanläggningen Tumlaren. Beskrivning av ärendet Tumlaren stod färdigt 1993 och har under åren blivit en viktig mötesplats för människor i närområdet, men också för våra turister som kommer från hela världen. Efter 23 års verksamhet har det gjorts en statusbesiktning som visar ett behov av omfattande åtgärder för att verksamheten ska kunna fortsätta. En renoverad/nybyggd anläggning bör stå klar inom fem år om de löpande renoveringskostnaderna inte ska stiga i höjden eller i värsta fall tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Fördelen med kommunal borgen är att Sotenäs RehabCenter AB kan låna till en lägre ränta än mot säkerhet i fastigheten. Dessutom undviks avgift för uttagande av pantbrev (2 procent på lånebeloppet). För Sotenäs kommun innebär detta ökade driftskostnader med 1,3 mkr per från och med år Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt med 1,3 mkr utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäs RehabCenter ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(14)

19 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 1(2) Begäran om kommunal borgen Sotenäs RehabCenter AB Sammanfattning Sotenäs RehabCenter AB har inkommit med en begäran om kommunal borgen för ett lån på kr för renoveringen av badanläggningen Tumlaren. Beskrivning av ärendet Tumlaren stod färdigt 1993 och har under åren blivit en viktig mötesplats för människor i närområdet, men också för våra turister som kommer från hela världen. Efter 23 års verksamhet har det gjorts en statusbesiktning som visar ett behov av omfattande åtgärder för att verksamheten ska kunna fortsätta. En renoverad/nybyggd anläggning bör stå klar inom fem år om de löpande renoveringskostnaderna inte ska stiga i höjden eller i värsta fall tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Fördelen med kommunal borgen är att Sotenäs RehabCenter AB kan låna till en lägre ränta än mot säkerhet i fastigheten. Dessutom undviks avgift för uttagande av pantbrev (2 procent på lånebeloppet). För Sotenäs kommun innebär detta ökade driftskostnader med 1,3 mkr per från och med år Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt med 1,3 mkr utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sotenäs RehabCenter ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Finansieringen av ökade driftskostnader i samband med renoveringen sker genom att nämndernas budget minskas proportionerligt utifrån respektive nämnds budgetomslutning. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

20 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2016/XX Sida 2(2) Skickas till Sotenäs RehabCenter AB Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson Ekonomichef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

21 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 185 KA 2016/788 Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har lämnat delårsredovisning januari-augusti 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige tar del av Samordningsförbundet Väst delårsredovisning 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 40(52)

22 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 176 KA 2016/788 Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har lämnat delårsredovisning januari-augusti 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av Samordningsförbundet Väst delårsredovisning 2016 med tillhörande verksamhetsberättelse. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 38(41)

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Samordningsförbundet Väst Org.nr Finansiell samordning av rehabilitering mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Insatser finansierade av Samordningsforbundet Väst Bilaga till delårsrapport januari augusti 2016

49 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Insatser finansierade av Samordningsförbundet Väst 2016 Ledning och styrning: Förbundschefen leder arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar, ingår i och leder beredningsgruppen samt är adjungerad i samtliga LLG i området. Förbundschefen kan kalla berörda representanter från Beredningsgruppen, i samband med beredningar av ärenden. Beredningsgruppen ska utgöra ett stöd för förbundschefen, ska verka för att den finansiella samordningen utvecklas och bidra med kompetens. Beredningsgruppen har en kvalitetssäkrande roll. Målgruppen för insatserna är personer i åldern år och som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan ha både fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald. Syftet ur ett individperspektiv är att erbjuda enskilda personer som är i behov av samordnad rehabilitering del av samhällets samlade kompetenser och insatser. Förväntat resultat är att enskilda personer skall kunna förbättra sin funktions- och arbetsförmåga och få ökade möjligheter till egenförsörjning och ökad livskvalitet. Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation. Gemensam planering så tidigt som möjligt, mellan berörda aktörer, förväntas leda till effektivare rehabilitering för individen. De samverkande parterna får ett underlag, en bedömning, för eventuell fortsatt rehabilitering av individen och/eller att deltagaren får rätt plats i välfärden". Syftet ur ett samhällsperspektiv är att optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering. Det ska skapas samsyn mellan myndigheterna. Det blir en samhällsvinst. Synsätt: Samordningsförbundet Västs (Sof) utgångspunkt är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli en del av samhället. All rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga. Individens aktiva medverkan eftersträvas. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. Insatser via Samordningsförbundet är kvalificerade insatser under begränsad tid: Avgränsning av målgrupper till samtliga insatser görs vid aktivt missbruk, allvarliga psykiatriska tillstånd, pågående kriminalitet. Personal som arbetar för Sof tar inte över ordinarie verksamheters arbete. Deltagarens handläggare finns med och är informerade under tiden som deltagaren får insatser via Sof. Personalen som arbetar för Sof: All personal bibehåller sina anställningar, men de får förändrat uppdrag under tiden de arbetar för Sof. De arbetsgivare som ställer personal till förfogande för Sof ersätts för faktiska kostnader, efter fakturering. Teammöte med samtlig personal, en gång per månad, ersätter APT hos ordinarie arbetsgivare. All personal som arbetar för Sof skall underteckna ett sekretessdokument då de påbörjar sitt uppdrag. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

50 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla All personal är ansvarig för att sprida information och kunskap om förbundet. Utbildningspolicy: Den personal som arbetar med uppdrag för Sof ska ha erforderlig kompetens för det arbete som de ska utföra. Sof bekostar utbildningar som befrämjar samverkan mellan parterna och som förbundet planerar och/eller anser att personalen som arbetar med uppdrag för förbundet, beredningsgruppen, förbundschef och/eller styrelsen är i behov av. Vidareutbildning och/eller kompetenshöjning för enskilda som arbetar med uppdrag för förbundet bekostas inte av Sof Väst, det får deras arbetsgivare, om den anser behov av det, eller de själva bekosta. Sof kan i undantagsfall bekosta någon utbildning för enskilda personer som arbetar med uppdrag för förbundet om det tillför mervärde för hela verksamheten. Utbildningar samt deltagande i konferenser gällande styrelsen och förbundschef beslutas av ordförande och/eller vice ordförande. Alla utbildningsfrågor ställs till förbundschefen. Förbundschefen bereder alla utbildningsfrågor och kan besluta om utbildningsinsatser upp till två basbelopp och enligt utbildningspolicyn om det ryms inom befintlig budget. Dokumentationspolicy: (runt deltagare) Under arbetets gång förvarar personalen all dokumentation och sekretessbelagda handlingar i låst utrymme på sina respektive arbetsplatser. Fysioterapeuten och Arbetsterapeuten följer de regler som gäller om journalplikt. I samband med att slutrapport upprättas förstörs allt arbetsmaterial rörande deltagaren, förutom nödvändig information för 6 månaders och 2 års uppföljning. Slutrapporten förvaras bland övriga sekretessbelagda handlingar hos aktuell myndighet. Uppföljningar och utvärderingar: Verksamhetsuppföljningen görs i SUS, ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning. Förbundet genomför uppföljning 6 månader efter avslut för deltagare i Steg1 och Motivations- och vägledningskurs. Uppföljning genomförs även 6 månader och 2 år efter avslut för de deltagare som har haft insats av rehabvägledare. Deltagare i samtliga insatser lämnar en anonym utvärdering vid avslut. Ansvariga för respektive insats har som arbetsuppgift att: Ansvara för att deltagarna skriver på samtycke för SUS. Ansvara för att all rapportering till uppföljningsansvarig/administratören gällande SUSrapporteringen sker inom en vecka från start respektive avslut. Ansvara för deltagarnas utvärderingar och enkäter. Processamordnare: Arbetsledare för personalen som arbetar med uppdrag finansierade av Sof, leder och fördelar arbetet. Arbetsmiljöansvarig i samarbete med personalens ordinarie chef. Ansvarig för möte med personalen minst en gång i månaden, det inkluderar APT och ärendegenomgång. Avgör i principiella tveksamma ärenden angående deltagare. Prioriterar bland aktuella deltagare till Utredningen. Har medarbetarsamtal med personalen som arbetar med uppdrag för Sof. Kontaktperson mot ordinarie arbetsgivare i lönefrågor. Kontaktperson mellan personalen inom Sof och Beredningsgruppen. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

51 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Ansvarig för rapportering av insatserna till Beredningsgruppen, Styrelsen och förbundschef. Medverkar vid utredningar/inventering/framtagning av förslag till samverkansaktiviteter i samarbete med Beredningsgruppen och förbundschefen. Länken mellan personalen och parterna i praktiska frågor. Ansvarig för att de blanketter som används är aktuella och relevanta. Sammanställer deltagarnas utvärderingssvar och skattningar. Informerar tillsammans med övrig personal om Sof för handläggare i de ordinarie verksamheterna. Insatser som Samordningsförbundet finansierar Ansökan/Anvisning: Förutsättning är att individen är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av de samverkande myndigheterna: Ansökan görs till respektive insats. Alla ansökningar till insatserna, går via: a. Direktremiss från två parter, där huvudremitenten inhämtar information från övriga myndigheter b. Avstämningsmöte mellan vården och Försäkringskassan c. MMR rehabmöte mellan primärvården och övriga berörda myndigheter d. Efter gemensam kartläggning mellan FK och AF e. I samband med SIP (samordnad individuell plan) f. Personer som är aktuella hos två eller flera av parterna kan själva boka studiebesök hos respektive insats. Anser individen och personalen hos Sof att insatserna kan vara till gagn för personen, kontatar individen sin handläggare för ansökan enligt punkt a Samtliga handläggare hos de samverkande myndigheterna har möjlighet att remittera till insatserna. Innan anmälan inhämtas samtycke om sekretesslättnad. Ansökan måste vara ifylld, med bilagda aktuella och relevanta handlingar (tidigare insatser, utredningar och bedömningar mm). Av ansökan ska det tydligt framgå vilken försörjning individen har och under hur lång tid framöver. Av ansökan ska det tydligt framgå, vad som är uppdraget till aktuell insats inom Sof. Föreligger behov av tolk, så bekostas det av inremittent. Ofullständiga anmälningar återgår till inremittent för komplettering. Alla blanketter finns på Sof Västs hemsida; Rehabvägledare: 6 rehabvägledare (4,6 tjänster) som arbetar i samtliga av Sofs kommuner. Deltar i handläggar-/samverkansgrupperna. Är deltagarnas kontaktpersoner. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Utredningen och ordinarie handläggare. Kontaktpersoner gentemot AME/ALE samt Dingle Hundcentrum. Har huvudansvaret för kontakten med och uppföljningen av praktikplatserna, arbetsprövning- /träning/praktik. Har vid behov motiverande arbetsinriktad gruppverksamhet för de deltagare som saknar arbetsprövnings-/tränings-/praktikplats. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

52 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för rehabvägledare: Personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatserna. Syfte: Är att öka möjligheterna till egen försörjning samt att deltagaren får ökad hälsa och livskvalitet. Målet med insatsen: Minst 125 nya deltagare/år. Minst 30 % av deltagarna som har fått stöd via, ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning, dvs. få lön, gäller vid alla former av anställning inkl. lönebidragsanställning, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Minst 40 % av deltagarna som har fått stöd via Rehabvägledare, ska vid varje uppföljningstillfälle ha arbete eller studier, gäller heltid eller deltid med eller utan subvention till arbetsgivaren. Frekvens/Flöde: 140 nya deltagare/år. Totala inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 6 månader och max 1 år. Avtal om arbetsprövnings/träningsplatser: Avtal med AME/ALE om 0,5 prövnings-träningsplats/kommun i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust kommuner. Avtal med Dingle hundcentrum om 1,0 prövnings-träningsplats. Anledningar till avslut: Deltagaren börjar arbeta helt eller delvis. Deltagaren har fått anställning som påbörjas inom den närmaste tiden. Deltagaren har förutsättningar för att arbeta helt eller delvis, är anställningsbar, lotsas att bli arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Deltagaren saknar förutsättningar för att tillgodogöra sig insatsen, återgår till anvisande myndighet eller annan myndighet som deltagaren är i behov av insatser ifrån. Deltagaren medverkar inte eller tar inte ansvar för sin rehabilitering, är inte motiverad för insatsen, återgår då till anvisande myndighet. Arbetsprocess: Kartläggande samtal med deltagaren. Remitterar vid behov till Utredningen eller Motivations och vägledningskurs (MVK) på Sof Väst. Följer vid behov med deltagarna till möte med vården, kan t.ex. gälla intyg inför vidare åtgärder eller behov av fortsatt rehabilitering. Letar tillsammans med deltagaren upp lämplig arbetsprövnings/tränings-/praktikplats. Genomför studiebesök på arbetsplats tillsammans med deltagaren. Har uppföljande samtal med deltagaren och representant från arbetsplatsen. Kontinuerlig återrapportering till inremittenterna kring deltagarens process. Skriver slutrapport efter att deltagaren avslutats i insatsen. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

53 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Slutrapport: När deltagare slutar i sin insats hos rehabvägledare lämnas slutrapport till deltagaren, samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. I slutrapporten lämnas en objektiv beskrivning av tänkbara yrken och eller arbetsplatser, arbetsinriktning, resurser samt aktivitets/funktionsbegränsningar. Slutrapporten och sammanfattningen efter utredningarna skrivs enligt speciell mall, som är godkänd av alla myndigheterna efter deras kriterier. Utredare: 2 Utredare (2,0 tjänster) som arbetar mot samtliga av Sofs kommuner. Finns på plats som instruktör och observatör. Gör funktionsbedömning i aktivitet, detta kan vid enstaka tillfällen även ske individuellt utanför grupp. Är aktiva och behjälpliga i samband med praktikanskaffning eller arbetsprövning/träning i anslutning till utredningarna. Dokumenterar runt utredningarna och gör en skriftlig sammanställning om varje deltagare när utredning avslutas. Redovisar sammanställningen av utredningen tillsammans med deltagaren, till rehabvägledare (för de deltagare som har detta), inremittent, samt till ansvarig handläggare på den myndighet som deltagaren får ersättning ifrån. Tillhandahålla föreläsningar, i alla kommuner, om motivation samt krav/rättigheter i förhållande till försörjning för de personer som är aktuella hos inremittenterna. Behjälplig till kontakter med arbetsterapeuter i respektive kommun för att deltagare ska kunna få hjälpmedel i hemmet. Målgrupper för utredningsenheten: Personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras. Bland aktuella deltagare, görs prioritering utifrån hur de bedöms kunna tillgodogöra sig insatsen. Syfte: Är att utreda en individs förutsättningar för arbete/studier. Målet med insatsen: Minst 90 deltagare/år. Minst 70 % av de som deltar skall anse att Utredningen varit viktig på deras väg till egen försörjning. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under Utredningen. Frekvens/Flöde: 9 utredningsgrupper/år med deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommunerna. Varje grupp pågår i 4 veckor, 5 dagar/vecka. Arbetsprocess: Samhällsinformation. Egenskapstest/intressetest ex. Vägvisaren. Arbetsstationer (kök, textil, data, papp, sortering, montering och planering). Kartläggning samt objektiv funktionsbedömning i aktivitet. Deltagarna prövar sina förmågor i praktiska situationer, funktionsbedömning i aktivitet. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

54 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Slutrapport: När deltagare avslutar Utredningen lämnas slutrapport till deltagaren, eventuell rehabvägledare, samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. Skall vara ett underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning/träning/praktik. Slutrapporten skrivs enligt speciell mall. Fysioterapeut 1 fysioterapeut (0,3 tjänst) finns tillgänglig för alla deltagare i Sof Västs insatser. Göra fysisk funktionsbedömning på deltagare i insatser hos Sof Väst Föreläsa i Utredningen och MV-kursen om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysiska aktiviteter Målgrupper för fysioterapeuten: Alla deltagare i insatser som Sof Väst finanserar, dock i första hand de som deltar i Utredningen och MV-kursen Syfte: Att göra deltagarna medvetna om sina fysiska förutsättningar och eventuella begränsningar Att kunna ge råd till deltagarna utifrån sin specialkompetens Att vara en del i uppdraget att utreda deltagarens förutsättningar för yrkesarbete Målet med insatsen: Genomföra minst en föreläsning om hälsa, kost, motion och betydelsen av fysisk aktivitet per grupp inom Utredning och MVK. Att genomföra funktionsbedömning/tippa- och konditionstest på minst 90 deltagare/år Arbetsprocess: Använder sig av erforderliga bedömningsinstrument, gör TIPPA-test och konditionstest. Delger övrig personal och deltagarna sin funktionsbedömning, samt aktuell information om vilka fysiska aktiviteter deltagaren har blivit rekommenderad. Fysioterapeutens bedömning kompletterar i aktuella fall övriga insatser och biläggs slutrapporten. Ansvarar för föreläsning om hälsa mm. under Utredningen och i MV-kursen. Utför inga behandlingar. Motivations- och vägledningskurs: 3 personer (1,10 tjänster) arbetar i kursverksamheten tillsammans med externa föreläsare. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknads coachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan MVK och ordinarie handläggare. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Kursen är arbetsförmågestärkande; såväl kunskapsmässigt som socialt och även hälsomässigt då lättare fysisk träning ingår varje vecka. Målgrupper för Motivations- och vägledningskursen: Prioriterade är personer över 25 år som har viss erfarenhet av arbetslivet som behöver extra motivation och vägledning för att återetablera sig på arbetsmarknaden. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

55 Syfte: Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Öka arbetsförmåga och förbättra hälsa. Öka förutsättningarna för att klara arbete och/eller studier. Att rusta personerna väl för att nå ökad egen försörjning. Målet med insatsen: Minst 40 deltagare/år. Minst 70 % av deltagarna skall anse att deras förväntningar på kursen infriats. Minst 70 % av deltagarna skall anse att kursen har rustat dem för att nå sitt mål. Minst 90 % skall anse att de blivit respektfullt bemötta under kursen. Frekvens/Flöde: 4 utredningsgrupper/år med 12 deltagare/grupp, blandat från alla åtta kommuner. Varje grupp pågår i 6 veckor, dagligen på eftermiddagarna. Arbetsprocess: Kursen är indelad i 3 block; I det fösta blocket ligger fokus på hälsa och att stärka den egna förmågan. I block två tillkommer föreläsningar inom ett flertal områden; t.ex. arbetslivets förutsättningar, samhällsinformation. I block tre övar man på att skriva CV och personligt brev samt på hur man hittar arbeten, söker dessa och genomför intervjuer. Personen har informerat sig om MVK. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök som görs tillsammans med deltagaren eller av deltagaren enskilt. Får information, skriver en ansökan och samtycke, försörjande handläggare måste fatta beslut. Slutrapport: När deltagare avslutar Motivations- och vägledningskurs skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. Steg1: 6 personer (2,0 tjänster finansierade av Sof Väst och 1,75 tjänst finansierade av Uddevalla kommun) arbetar med deltagarna. Arbetar med motivering, vägledning och arbetsmarknadscoachning, samt hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Är länken mellan Steg1 och ordinarie handläggare. Remitterar vid behov till Utredningen eller Motivations och vägledningskurs (MVK) på Sof Väst. Ansvarar, tillsammans med deltagarna, för att handlingsplaner är aktuella och att ordinarie handläggare informeras om ändringar. Är ytterst ansvariga för sammanställningen av deltagarnas slutrapport. Målgrupper för Steg1: Unga vuxna år med diffus problematik, med eller utan diagnos som står långt från arbetsmarknaden. Unga vuxna som behöver/vill komplettera sina studier på olika nivåer för att kunna komma vidare. Unga vuxna som upplevs ha ett utanförskap eller känner sig socialt isolerade, som är i behov av kontakt med två parter. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

56 Syfte: Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Tidigt fånga upp och ge en meningsfull aktivitet till ungdomar som hoppat av skolan, eller är på väg att hoppa av skolan. Reducera utanförskap hos unga vuxna. Vara motivations- och aktivitetshöjande samt arbets- eller studieförberedande. Målet med insatsen: Minst 50 deltagare/år. Minst 80 % skall vara mer nöjd med sin livssituation vid avslut än vid start. Minst 80 % skall ha en tydligare bild av vad man skall göra inom ett år vid anslut än vid start. Frekvens/flöde: Steg1 personalen beslutar på sitt veckomöte om/när intag. Fasta grupper med 4 intag/år, deltagare/grupp, totalt nyinskrivna/år. 3 timmar/dag, 4 dagar i veckan. Varje grupp pågår i 6 månader, enskilt upp till max ett år med möjlighet till behovsstyrd förlängning vid t.ex. uppehåll. Arbetsprocess: Kursen innehåller ett flertal olika block eller teman. Dessa är: Hälsa (kost, motion, mat, stress och mindfulness), Mål (val i vardagen, livsstil och normer, studier och arbete), Självkänsla och självförtroende, Hushållet (ekonomi, handla, laga mat), Att påverka (samhållsinformation och samhällsengagemang). Personen har informerat sig om Steg1. Besök för information, inremitterande handläggare bokar ett besök tillsammans med deltagaren, får information, skriver en ansökan och samtycke, försörjande handläggare måste fatta beslut. Arbetar med deltagarna i grupp och individuellt. Samtal enligt MI-princip. Förhållningssätt enligt KBT-princip. Stor vikt lägges vid deltagarens eget ansvar (empowerment). Anpassad jul- och sommarverksamhet viktig för kontinuiteten. Slutrapport: När deltagare avslutar Steg1 skall slutsamtal hållas med deltagaren och anvisande myndighet. I samband med slutsamtal upprättas en handlingsplan för hur deltagaren går vidare mot arbete/studier. En slutrapport upprättas som lämnas till deltagaren samt till anvisande myndighet där rapporten också skall förvaras. Utvecklare av Arbetsintegrerade socialt företagande (ASF) och kompletterande arbetsmarknad: Bygga nätverk och samverka med berörda myndigheter. Kartlägger behov och förutsättningar samt vara behjälplig vid uppstart av ASF inom Sof Västs område. Stöd och kontaktperson mellan befintliga ASF och myndigheterna. Sprida kunskap om ASF inom Sof Västs område. Kartlägger tänkbara arbetsprövnings-/tränings-/praktikplatser, där det inte krävs yrkesutbildning, hos myndigheterna och i föreningslivet. Informera om och stödja utvecklingen av en kompletterande arbetsmarknad hos myndigheterna och i föreningslivet. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

57 Samordningsförbundet Väst Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla Målgrupp: Myndigheter; chefer, handläggare, arbetssökande och deltagare inom sysselsättning LSS och psykiatrin. Personer i arbetsför ålder som står långt ifrån arbetsmarknaden och har svårigheter att få/eller behålla ett arbete. Syfte: Mål: Att öka målgruppens förutsättningar för arbete och egen försörjning. Öka kunskapen om AFS inom förbundets område. Minst 40 handläggare hos parterna inom Sof Västs område skall ha gått utbildning i vad ett ASF är. I varje kommun i Sof Västs område skall finnas en handläggare som arbetar med ASF. Minst ett nytt arbetsintegerande sociala företag har startat inom Sof Västs område. Minst 15 personer har genomgått utbildning i ASF. ESF-utvecklare: Samordningsförbundet Väst finansierar en tjänst som i nära samarbete med parterna kartlägger befintliga insatser riktat till unga år i utanförskap. Varje kommun har, ofta i samverkan med andra myndigheter, insatser riktade till målgruppen. Kommunvis lyssnar ESF-utvecklaren in och dokumenterar önskemål/behov av kompletteringar till dessa. Tanken är att ESF-projektet ska bygga på och utveckla befintliga insatser som Sof Väst erbjuder så att liknande verksamhet kan etableras lokalt i alla kommuner. Tanken är ett paraply -projekt med insatser i varje kommun. Målgrupp: Chefer och handläggare inom Sof Västs område som arbetar med den aktuella målgruppen; Unga i utanförskap. Syfte: Mål: Fånga upp projektidéer och vara en Anten. Ge stöd till kommunerna i arbetet med den aktuella målgruppen. Ta fram ansökan till ESF (Europeiska socialfonden). Ansökan beviljas. Arbetsprocess: Ha dialogträffar i varje kommun med chefer från myndigheterna för att diskutera projektidéer. Skriva ESF-ansökan inom programområde 2.2 Insatser för unga år för att underlätta etableringen i arbets-livet och öka del-tagandet i utbildning. Samordningsförbundet Väst Nonnens väg 11, Uddevalla Tel eller , gudrun.emilsdottir@sofvast.se

58 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 173 KA 2016/840 VA Taxeföreskrifter 2017 Sammanfattning VA taxans årliga brukningsavgifter föreslås vara oförändrad från 2016 till Förvaltningen föreslår att anläggningsavgifterna (engångsavgift vid anslutningstillfället) ska höjas med 5 procent till kr (inkl moms) för att närma sig 100 procent täckningsgrad vid utbyggnad. Kommunen står inför utbyggnad av flera s.k. omvandlingsområde där vatten och avlopp anläggs i befintliga bebyggelseområde. Detta gör att anläggningsavgifterna totalt sett blir höga i kommunen då VA-taxan ska ta höjd för ett medelvärde av kostnad för alla VA-anslutningar. Närmast i tur för utbyggnad av VA är området vid Örn och Knutsvik. En justering i texten är gjord från 2016 till Det har i nuvarande föreskrift smugit sig in ett skrivfel vad gäller beräkning av anläggningsavgift. Detta är nu justerat. Jämförelse av anläggningsavgifter 2016 för kommuner i närheten: Typhus A (villa med 800 m2 tomt) Sotenäs Öckerö Tjörn Orust Tanum Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Beslutsunderlag Taxeföreskrifter för vatten och avlopp 2017 Anläggningsavgifter 2017 Bilaga 1 Svenskt Vattens kommentar till VA taxa 2016 VA- och anläggningschefens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta taxeföreskrifter och att anläggningsavgiften för 2017 ska öka till 255 tkr (inkl moms), för att närma sig en 100 procent täckningsgrad. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(52)

59 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 72 KA 2016/840 VA Taxeföreskrifter 2017 Sammanfattning VA taxans årliga brukningsavgifter föreslås vara oförändrad från 2016 till Anläggningsavgifterna (engångsavgift vid anslutningstillfället) föreslås höjas med 5 procent till kr (inkl moms) för att närma sig 100 procent täckningsgrad vid utbyggnad. Kommunen står inför utbyggnad av flera s.k. omvandlingsområde där vatten och avlopp anläggs i befintliga bebyggelseområde. Detta gör att anläggningsavgifterna totalt sett blir höga i kommunen då VA-taxan ska ta höjd för ett medelvärde av kostnad för alla VA-anslutningar. Närmast i tur för utbyggnad av VA är området vid Örn och Knutsvik. En justering i texten är gjord från 2016 till Det har i nuvarande föreskrift smugit sig in ett skrivfel vad gäller beräkning av anläggningsavgift. Detta är nu justerat. Jämförelse av anläggningsavgifter 2016 för kommuner i närheten: Typhus A (villa med 800 m2 tomt) Sotenäs Öckerö Tjörn Orust Tanum Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Beslutsunderlag Taxeföreskrifter för vatten och avlopp 2017 Anläggningsavgifter 2017 Bilaga 1 Svenskt Vattens kommentar till VA taxa 2016 VA- och anläggningschefens tjänsteutlåtande Yrkande Hilbert Eliasson (S) föreslår att kostnaden ska öka till 255 tkr (inkl moms), för att närma sig en 100 procent täckningsgrad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(12)

60 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 72 Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta taxeföreskrifter och att anläggningsavgiften för 2017 ska öka till 255 tkr (inkl moms), för att närma sig en 100 procent täckningsgrad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(12)

61 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/840 Sida 1(2) VA Taxeföreskrifter 2017 Sammanfattning VA taxans årliga brukningsavgifter föreslås vara oförändrad från 2016 till Anläggningsavgifterna (engångsavgift vid anslutningstillfället) föreslås höjas med 5 % till kr (inkl moms) för att närma sig 100% täckningsgrad vid utbyggnad. Kommunen står inför utbyggnad av flera s.k. omvandlingsområde där vatten och avlopp anläggs i befintliga bebyggelseområde. Detta gör att anläggningsavgifterna totalt sett blir höga i kommunen då VA-taxan ska ta höjd för ett medelvärde av kostnad för alla VA-anslutningar. Närmast i tur för utbyggnad av VA är området vid Örn och Knutsvik. En justering i texten är gjord från 2016 till Det har i nuvarande föreskrift smugit sig in ett skrivfel vad gäller beräkning av anläggningsavgift. Detta är nu justerat. Jämförelse av anläggningsavgifter 2016 för kommuner i närheten: Typhus A (villa med 800 m2 tomt) Sotenäs Öckerö Tjörn Orust Tanum Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande Alla finner sitt önskade boende Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

62 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/840 Sida 2(2) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi och regelverk Skäligt och rättvist enligt lagen om allmänna vattentjänster Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta taxeföreskrifter och anläggningsavgifter för 2017 enligt förslag "Taxeföreskrifter 2017" och "Anläggningsavgifter 2017". Bilaga/Bilagor Taxeföreskrifter för vatten och avlopp 2017 Anläggningsavgifter 2017 Bilaga 1 Svenskt Vattens kommentar till VA taxa 2016 Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Annmarie Erlandsson Anläggning och VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

63 1(13) TAXEFÖRESKRIFTER FÖR SOTENÄS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING GÄLLER FRÅN 2017 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman för vatten- och avloppsanläggningen och fastighetsägare inom den allmänna anläggningens verksamhetsområde genom dels denna taxa, dels dokumentet Allmänna bestämmelser för användandet av Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA. Frågor som inte behandlas i taxeföreskriften eller ABVA bedöms efter vattentjänstlagen och tillämpad praxis. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs kommun. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. Datum: För att täcka kostnader för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxeföreskrift. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

64 2(13) Datum: I dessa taxeföreskrifter avses med Småhusfastighet: Fastighet enligt skatteverkets fastighetstyp 2 (förutom typ 223 (med lokaler) och 230 (grupphusområde)) som är avsedd för bostadsändamål och som enligt detaljplan får bebyggas med småhus. Bostadsfastighet: Fastighet, förutom småhusfastighet, som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Butik Förvaltning Hotell, camping Utställningslokal Restauranger Hantverk Utbildning Småindustri Sjukvård Sporthall Blandfastighet: Bostadsfastighet som inrymmer både bostäder och ovanstående användning. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. För campingplatser räknas summan av all byggnation, stugor, villavagnar, servicehus, restauranger, etc, för varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 7 uppställningsplatser för husvagn/husbil med eller utan anslutning till vatten och spillvatten utgör en lägenhet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enl. plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 3(13) Datum: Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och dränvatten från fastighet Ja Ja* Dg, dagvatten från allmän platsmark Ja Ja** * Df betalas som en ospecificerad del av S ** Fastigheter betalar Dg som en ospecificerad del av S. Den som ansvarar för allmän platsmark betalar en avgift enligt Avgiftsskyldighet för ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxan som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

66 4(13) Datum: ANLÄGGNINGSAVGIFTER Småhusfastighet, bostadsfastighet och blandfastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med nedanstående fördelning a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) lägenhetsavgift en avgift per lägenhet e) ** Grundavgift för bortledning av Df en avgift, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats **Avgift enligt 5.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglovbeviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

67 5(13) Datum: Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande anläggningsavgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse Annan fastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med följande fördelning. a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df och utifrån mätarens storlek i enlighet med bilaga 1. c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d)* Grundavgift för bortledande av Df En avgift om bortledande av dagvatten från fastighet (Df) sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

68 6(13) Datum: Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 6.1 d) Obebyggd fastighet: del av full anläggningsavgift enligt bilaga 1 betalas med följande fördelning. Servisavgift 5.1a). 6.1a) 100% Förbindelsepunktsavgift 5.1 b), 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a), b) och d eller e). Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

69 7(13) Datum: Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande anläggningsavgift erläggas enligt följande: Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Bebyggs fastigheten tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Servisavgift En ledning Två ledningar Tre ledningar 70% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 85% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 100% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per 5.1 b), 30 % 50 % 20 % förbindelsepunkt (FP) 6.1 b) 5.1 c), 20% Tomtyteavgift 30 % 50 % 6.1 c) Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20% 5.1 e), Grundavgift Df utan FP 100% 6.1 d) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För ändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) eller 5.1 e) respektive 6.1 b) eller 6.1 d). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas som täcker huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

70 8(13) Datum: Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Anläggningsavgiften är självkostnad för anläggandet av dagvattenserviser för aktuellt område som ansluts till de allmänna dagvattenledningarna, se bilaga Avgifter enligt bilaga 1 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästa beslut tas, dock högst en gång årligen. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Utöver detta tillkommer påminnelse- och kravavgifter Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.7 eller 6.5, 6.7 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

71 9(13) Datum: Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar - utförts på annat sätt. - försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala den merkostnad detta innebär. Detta gäller t.ex. inkoppling av sprinkleranläggning till en fastighet som kopplas direkt mot den allmänna anläggningen Begär fastighetsägaren att ny servisledning skall utföras istället för redan befintlig och huvudmannen samtycker ska fastighetsägaren betala, - den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) - kostnaden för borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning istället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren: - kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla). - kostnaden för dess inkoppling. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

72 10(13) BRUKNINGSAVGIFTER Bebyggd fastighet: Årlig brukningsavgift betalas enligt nedan med belopp enligt bilaga 2 Datum: En fast avgift per år för småhusfastighet för fritidsboende a)* (ej mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upp till 24 m 2 ingår En fast avgift per år för småhusfastighet för helårsboende b)* (mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upptill 24 m 2 ingår c) En fast avgift för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet d) En fast avgift för annan fastighet baserad på förbrukad vattenmängd En lägenhetsavgift fr.o.m andra lägenheten för småhusfastighet e) (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet En förbrukningsavgift per m f) 3 levererat vatten för småhusfastighet för helårsboende, bostadsfastighet och annan fastighet * Om det finns en uppsättning serviser per huskropp på en fastighet kan ordet huskropp definieras som begreppet en småhusfastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras de fasta avgifterna. För brukning av endast vatten (V) eller endast avlopp (A) reduceras den fasta avgiften, avgift per lägenhet och avgift per m3 till 60 % av full avgift För s.k. byggvatten ska avgift betalas enligt bilaga 2. Avgift debiteras när servisventil öppnats på en fastighet och inget annat avtalats För extra mätställe (mätställe med gemensam servis, utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50% av den fasta avgiften enligt 14.1 a), b), c) eller d). Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

73 11(13) Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna med ett belopp motsvarande 20% av den fasta avgiften enligt 14.1a,b,c eller d) För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift enligt vid varje tillfälle upprättat avtal med brukaren För fastighet(gäller ej 14.1 a)) som är ansluten till enbart avlopp och debiteras efter mätning skall mätning ske på egen vattentäkt. Fastighetsägaren ersätter va-huvudmannen för vattenmätaren på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna vattenmätare som vattenmätare på det allmänna va-nätet För fastighet (ej fritidsboende) som delvis utnyttjar egen vattentäkt och delvis allmän vattenförsörjning med helt nyttjande av allmänt avlopp skall debitering ske med hel fast avgift och hel lägenhetsavgift. Som grund för debitering krävs vattenmätare både vid egen vattentäkt och på den allmänna vattenförsörjningen. Fastighetsägare ersätter va -huvudmannen för vattenmätare på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna mätare som mätare på den allmänna anläggningen. 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgiften utgår med belopp enligt bilaga 2 per m 2 som avvattnas till va-huvudmannens dagvattennät. Datum: Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

74 12(13) 16.2 För fastigheter där spillvattnet innehåller högre föroreningshalter, större mängder eller på annat sätt avviker från sammansättning och mängd av normalt hushållsspillvatten, debiteras tilläggsavgift. Villkoren regleras skriftlig i avtal mellan va-huvudmannen och dessa fastighetsägare. Datum: Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras avgifter enligt bilaga Sprinklerservisavgift debiteras enligt skriftligt avtal mellan vahuvudmannen och fastighetsägare Övriga avgifter debiteras enligt bilaga Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen istället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 14.1 fast avgift debiteras i efterskott per kvartal eller enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 rörlig avgift debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

75 13(13) Fastighetsägare är skyldig att årligen, på va-huvudmannens anmodan, läsa av vattenmätaren och skriftligt meddela va-huvudmannen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har va-huvudmannen rätt att schablonisera med 100 m 3 per lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. Datum: Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 21 Avgifter enligt och bilaga 2 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästkommande beslut tas, dock högst en gång årligen. 22 TAXEFÖRESKRIFTENS INFÖRANDE OCH ÅRLIG JUSTERING Denna taxeföreskrift är antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX och träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Bilaga 1 Bilaga 2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Brukningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

76 Bilaga 1 VA-taxa Datum: Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet, Blandfastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Lägenhetsavgift V, S, Dg kr Tomtyteavgift V, S, Dg 90 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 5, 7 och 8. Annan Fastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Tomtyteavgift V, S, Dg 91 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 6, 7 och 8. Grundavgift för bortledande av dagvatten från fastighet där ingen servis och förbindelsepunkt finns för dagvatten Avgift motsvarar kostnad för dagvattenservis och FP för dagvatten med servisledning. Dagvatten från allmän platsmark Självkostnad Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

77 MEDDELANDE Juni 2016 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

78

79 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

80 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel eller felaktig användning av detta meddelande Copyright: Svenskt Vatten AB, 2016 Grafisk form: Ordförrådet AB Utgåva: 1, juni 2016 ISSN nr:

81 Kommentar till 2016 års taxestatistik Sverige har internationellt sett låga avgifter för vatten och avlopp. Samtidigt behöver investeringarna öka för att upprätthålla anläggningarnas status, möta nya krav och anpassa för klimatförändringarna. Årets statistik över vatten- och avloppstaxor visar att den procentuella årliga ökningen av brukningstaxorna är mindre än den varit på 10 år. Till viss del kan det bero på ränteläget, men de senaste åren kan vi se en trend mot lägre ökningar. Många kommunala VA-organisationer behöver ökad kapacitet att identifiera, planera och genomföra framtida investeringar. Att se över organisationerna, inklusive möjligheter till olika former för samverkan mellan kommuner, är därför ett viktigt steg för att säkra framtidens kommunala vattentjänster. Ju längre nödvändiga förändringar och investeringar dröjer, desto brantare blir backen mot full finansiering av hållbara vatten- och avloppstjänster. Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. För att förstå taxeutvecklingen över tid och framåt är det viktigt att belysa status och framtida utmaningar för de kommunala vattenoch avloppstjänsterna. Förutom taxeundersökningen genomför Svenskt Vatten andra undersökningar i VASS som driftstatistik och hållbarhetsindex. Dessa, liksom internationella jämförelser, ligger tillsammans med den senaste taxestatistiken till grund för slutsatserna i denna PM. De kommunala vatten- och avloppstjänsterna står inför stora utmaningar När taxorna analyseras och diskuteras måste det göras i en större kontext än bara avgiftsnivåer: Vilka utmaningar står vatten- och avloppstjänsterna inför? Hur sker finansiering idag? Vad krävs för att säkra den långsiktiga hållbarheten? Investeringarna behöver öka! Svenskt Vattens hållbarhetsindex 1 och andra VASS-undersökningar visar inte på omedelbara problem vad gäller leveransavbrott, läckor eller försämrad vattenkvalité. Däremot visar en analys utifrån framförallt hållbarhetsindex på behov av åtgärder, planer och strategier för att långsiktigt trygga vatten- och avloppstjänsternas kvalité (dricksvattenkvalité, leveranssäkerhet, rening av avloppsvatten etc.) En majoritet av kommunerna i undersökningen hade inte gjort förnyelseplanering av ledningsnätet samtidigt som förnyelsetakten många gånger är låg. 2 Hållbarhetsindex visar också på ett mycket tydlig samband mellan förnyelseplanering och förnyelsetakt. De kommuner som inte gjort sin förnyelseplanering har i allmänhet också en lägre förnyelsetakt. När fler kommuner genomfört sin planering av ledningsförnyelsen kommer således investeringstakten och därmed kostnaderna öka. VASS drift visar att 1 Hållbarhetsindex utgår ifrån 14 parametrar med underliggande frågor. Frågorna ger upphov till ett färgindex grönt (bra), gult (bör förbättras) eller rött (måste åtgärdas) och parametrarna värderas utifrån samma färgindex genom en sammanvägning av underliggande frågor. 124 kommuner deltog i 2015 års undersökning. På Svenskt Vattens hemsida finns mer information om verktyget och resultatet i en nationell sammanställning. 2 Med förnyelse menas här ett planlagt utbyte av ledning som återställer ledningssträckans funktion eller förbättrar dess kapacitet. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 3

82 förnyelsetakten som ett nationellt snitt idag är 0,4 %. Jämför man med en analys som gjordes i det s k förnyelseprojektet 3 borde den ligga 50 % högre. Många kommuner har även stora eller mycket stora investerings/reinvesteringsbehov för vatten- och avloppsreningsverk vilket bland annat hållbarhetsindex visar. Investeringsbehov vattenverk 10 % Investeringsbehov avloppsreningsverk 20 % 47 % 43 % 38 % 42 % Figur 1 Investeringsbehov för vattenverk med pumpstationer respektive avloppsreningsverk med pumpstationer. Resultat från hållbarhetsindexundersökningen Grönt = normalt investeringsbehov, gult större investeringsbehov och rött mycket stora investeringsbehov. Förutom behovet av ersättningsinvesteringar för upprätthålla funktionen långsiktigt ökar kraven och utmaningarna för vatten- och avloppstjänsterna. Det handlar om bland annat klimatanpassning, säkra kretslopp för näringsämnen samt nya reningskrav och kontrollsystem utifrån vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Det är svårt att kvantifiera vad detta samlat kan komma att innebära för nödvändiga kostnader för VA-verksamheten, men helt klart är att det leder till en ökning. Avgifterna speglar inte verkliga kostnader En stor del av den verkliga kostnaden för att förse invånarna med kommunalt vatten- och avlopp beror på kapitalkostnader för genomförda investeringar i infrastruktur. Historiskt skedde dock den initiala utbyggnaden av VA-verksamheten med stöd av statliga bidrag. Dessutom har anläggningstillgångar många gånger skrivits av snabbare än de bytts ut. Det innebär att dagens abonnenter inte betalar en avgift som motsvarar vad en verklig kostnad för att förse kommunen med nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp skulle ha varit, eftersom en del av investeringarna betalats av statsbidrag eller tidigare brukargenerationer. När dagens ledningar och reningsverk successivt ersätts av nya investeringar kommer dock dessa att vara finansierade av lån på vanligt sätt. Det innebär markant ökande kostnader bara att upprätthålla dagens prestanda. Enklast är att illustrera detta utifrån en enkel jämförelse. Likadana hus olika kostnad Familjen Olsson och familjen Jansson bor i varsin identisk villa på Smultronvägen i Hallonby. Familjen Olsson köpte sin villa med lånade pengar. Förutom driftkostnaden på kr betalar man ränta och amortering på kr per månad och har en boendekostnad kr/månad. Familjen Jansson ärvde sin villa och har endast driftkostnaderna på kr/månad. När båda familjerna renoverar tak och fasad får de låna på fastigheten vilket innebär ytterligare en månadskostnad på kr. Familjen Olssons månadskostnad stiger med 10 % medan familjen Janssons månadskostnad stiger med 20 %. Varje 3 Förnyelseprojektet finansierades av Svenskt Vatten utveckling. Projektet resulterade både i en analys av förnyelsebehov på nationell nivå och en handbok för kommunernas förnyelsearbete. 4 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

83 ny investering kommer mätt i procent av månadkostnad verka större för familjen Jansson. Inte för att de är dyrare, utan för man idag har en liten månadskostnad då man inte betalar för husets värde. Utifrån denna förenklade jämförelse och applicerat på kostnaden för VA-anläggningen kan vi konstatera två saker: För verksamhet med avskrivna tillgångar verkar nödvändiga investeringar procentuellt sett dyra. Den kommunala VA-verksamheten är i mångt och mycket som familjen Jansson i exemplet ovan. Avskrivna anläggningstillgångar har hållit taxorna artificiellt låga och enbart nödvändiga ersättningsinvesteringar kommer att driva taxorna uppåt i framtiden. Det är vanskligt att jämföra kommuners taxor och taxeförändringar med varandra. En VA-verksamhet som är finansierad med lån verkar liksom familjen Olsson dyrare, samtidigt som alla investeringar verkar leda till större procentuella ökningar i taxan för kommuner som påminner om familjen Jansson. Alla kommuner har inte full kostnadstäckning 15 % av kommunerna har inte full kostnadstäckning enligt svaren i taxeundersökningen. Det är i stor utsträckning mindre kommuner som saknar full kostnadstäckning, hälften har färre än invånare. Samtidigt uppger betydligt färre (3 %) att det finns beslut om att tillskjuta skattemedel över flera år. Uppenbarligen finns det ett relativt stort antal kommuner där taxeintäkterna inte täcker kostnaderna och skattemedel tillskjuts utan något motsvarande uttalat politiskt beslut. I en tredjedel av landets kommuner tas inte beslut årligen i kommunfullmäktige om justering av taxan. Det kan finnas särskilda förklaringar i en del kommuner (tillfälliga överskott, indexreglering etc.), men sammantaget förefaller det vara en hög siffra. Vatten- och avloppsverksamheten är ständigt föremål för förändringstryck och nya krav. Det är en rimlig utgångspunkt att taxan som säkerställer verksamhetens ekonomi ses över årligen. Sammantaget ger det bilden att hållbar finansiering av vatten och avloppstjänsterna i en del framförallt mindre kommuner inte ligger tillräckligt högt på den kommunala politiska dagordningen. Organisationerna behöver stärkas Resultatet från såväl hållbarhetsindex som studier från Svenskt Vatten Utveckling visar att de kommunala organisationerna för vatten- och avloppstjänster har god kapacitet för drift, men behöver stärkas för att klara att säkra tjänsternas långsiktiga hållbarhet. Det handlar dels om att ha kapacitet för planering, strategier och åtgärdsprogram. Men även den kommunala beställarrollen (utredning-upphandling-projektledningbyggledning) behöver stärkas. Redan med dagens investeringstakt är VA-organisationernas kapacitet en begränsande faktor för att genomföra nödvändiga investeringar och i många kommuner blir det ett hinder för att öka investeringstakten. Brukningsavgifter 2016 Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 5

84 Taxekonstruktionerna skiljer sig åt mellan kommuner. För att göra en rättvisande jämförelse görs denna för den samlade årliga avgiften för enfamiljshus ( normalvilla ), s k typhus A, 4 och flerfamiljshus, s k typhus B. 5 Medelvärdet år 2016 för ett typhus A (normalvilla) är kr per år eller drygt 4 öre per liter vatten. Det innebär en höjning på 2,6 %, vilket är den lägsta årliga taxeökningen under den senaste 10-årsperioden. 44 % av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften De senaste åren kan man se en tendens att allt fler kommuner inte höjer brukningstaxan. Sverige har internationellt sett låga VA-avgifter International Water Association (IWA) sammanställer vartannat år statistik över vattentjänsterna för ett antal länder med fokus på vattenkonsumtion och avgifter. Statistiken över avgifter bygger på ett antal av respektive lands större städer, inklusive ett nationellt genomsnitt för dessa. Resultatet presenteras som totala årliga avgiften för vatten och avlopp vid 100 m 3 respektive 200 m 3 årskonsumtion. Vi har tittat närmare på de tio väst- och nordeuropeiska länder som ingår i studien eftersom de ligger närmast Sverige när det gäller kostnads- och ambitionsnivå. Den årliga kostnaden för vatten och avlopp vid 200 m 3 konsumtion ser ut som i figur 2 för dessa tio länder. Sverige hamnar alltså lägst bland jämförbara länder vid den här konsumtionsnivån. Här ingår samtliga avgifter för vatten och avlopp, inklusive moms och andra skatter. Figur 2 Årlig kostnad för vatten och avlopp vid 200 m 3 respektive 100 m 3 konsumtion. Om man i stället ser på utfallet för samma länder vid 100 m 3 årlig konsumtion blir bilden som grafen till höger i figur 2. Sverige hamnar ungefär i mitten vid den jämförelsen. Att utfallet blir olika vid olika vattenkonsumtion beror på taxornas konstruktion där svenska kommuner har en större fast andel än de övriga länderna. (Ett typhus A har 150 m 3 årlig konsumtion, det vill säga mitt emellan IWA:s båda räkneexempel.) Det finns även andra data i materialet som är av intresse. Till exempel är Sverige näst efter Norge det land med lägst VA-avgifter i förhållande till BNP per capita av de tio länderna. Vidare belastas vattentjänsterna i högre utsträckning av moms och andra direkta skatter i Sverige och Norden än i de övriga länderna. Sammantaget indikerar dessa data att Sveriges kommuner levererar vattentjänster till kund med låg kostnad vid en internationell jämförelse. 4 Typhus A är ett enfamiljshus med 150 m 2 våningsyta inkl. garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. 5 Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning m 3 /år och 2 st parallellkopplade vattenmätare q n 2,5 m 3 /h. 6 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

85 Samtidigt ska alla jämförelser av denna typ, vare sig de är mellan kommuner i Sverige eller mellan jämförbara länder, tolkas med viss försiktighet. En internationell utblick ger dock inget som helst stöd för tesen att svenska VA-avgifter är höga. Snarare tvärtom. Varför skiljer det mellan kommunerna? Ett typhus A betalar år 2016 mellan och per år (271 och 991 kr per månad). Varför är skillnaderna mellan kommunerna så stora? Taxor sätts i varje enskild kommun utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär att de samlade intäkterna från taxans avgifter inte överstiger de samlade kostnaderna för de kommunala vatten och avloppstjänsterna. Som framgår nedan beror skillnaderna i avgiftsnivå främst på olika förutsättningar vilka påverkar kostnaderna för att hantera vatten- och avlopp, t ex läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla etc. Vidare spelar historiskt olika sätt att hantera investeringskostnader in. Det förekommer ibland påståenden att spridningen i avgiftsnivå är en indikation på att vissa kommuner är mindre kostnadseffektiva. Detta är emellertid ett felaktigt resonemang. Vatten och avloppstjänster måste tillhandahållas i varje enskild kommun oavsett vilka förutsättningar som finns för att göra detta till en låg kostnad. Förutsättningarna skiljer sig här markant åt mellan olika kommuner. Kommuner med låg befolkningstäthet och stora avstånd har färre betalande per meter ledning och högre kostnader per ansluten för renings- och vattenverk. Vidare kan särskilda förhållanden som till exempel skärgård kräva dyrare lösningar. Därför är en spridning i taxenivå inte en indikation på verksamhetens kostnadseffektivitet. För att illustrera detta har vi analyserat förutsättningarna i de 25 kommuner med lägst brukningstaxa för en normalvilla (typhus A) jämfört med de 25 kommuner med högst brukningstaxa. Tabell 1 Kommuner med lägst respektive högst taxa för typhus A år kommuner med lägst taxa 25 kommuner med högst taxa Kommun Avgift per år typhus A (kr) Kommun Avgift per år typhus A (kr) Solna Munkfors Sundbyberg Ockelbo Stockholm inkl. Huddinge Orust Tibro Torsby Östersund Storfors Botkyrka Gagnef Örebro Västervik Helsingborg Strömstad Lycksele Lessebo Sollentuna Öckerö Sigtuna Skinnskatteberg Malmö Osby Upplands-Väsby Dorotea Lidingö Tranemo Haninge Örnsköldsvik Järfälla Svenljunga Gävle Hylte Salem Norrtälje Halmstad Nordanstig Lidköping Lilla Edet Kristianstad Vansbro Landskrona Norberg Täby Tanum Tidaholm Tjörn Uppsala Högsby Kommentarer till 2016 års taxestatistik 7

86 Av de kommuner med lägst taxa är ca ¾ antingen tätorter med mer än invånare eller kranskommuner till en storstad. I denna typ av bebyggelse är det korta ledningslängder per betalande abonnent och det finns stordriftsfördelar för vattenproduktion och avloppsrening. Av de kommuner med högst taxa är samtliga mindre än invånare och/eller har en skärgård. Dessa kommuner är mer glest befolkade och det krävs betydligt större ledningslängder per ansluten, dricksvatten- och avloppsreningsverk betjänar avsevärt färre personer och ibland krävs speciallösningar p g a skärgård, långa avstånd eller topografi. Som framgår av figur 3 är skillnaden bara vad gäller antalet invånare stor när man jämför de båda grupperna Figur 3 Antalet invånare i kommuner med lägst respektive högst brukningstaxa för typhus A Bilden bekräftas när man ser till nyckeltal för infrastruktur som krävs för att tillhandahålla vatten och avlopp i kommunerna. Som framgår av figur 4 har kommunerna med låg taxa i stor utsträckning korta ledningslängder per ansluten. 6 Figur 4 Meter ledning per ansluten Kostnaden för investeringar och underhåll för ledningsnät är en stor del av den totala kostnaden. Det innebär att kommuner med långa ledningslängder per betalande måste ha högre avgifter för att uppnå självfinansiering. Ibland framställs det faktum att en taxa kan vara tre gånger så hög i glesbygd som något i sig anmärkningsvärt, men då ska man komma ihåg att ledningslängderna per betalande är uppemot 30 gånger längre. Jämför man kommunerna med högst respektive lägst taxa för typhus A vad gäller avloppsrening och dricksvattenproduktion blir mönstret tydligt även här. Över hälften av kommunerna i kategorin lägst taxa får avloppet renat och/eller dricksvattnet producerat i större anläggningar, ofta genom gemensamma regionala bolag. Detta ger förstås betydande skalfördelar och därmed lägre kostnader. De stora regionala verken finns där det finns förutsättningar för samordnad produktion, d v s i storstadsregionerna. 6 Alla kommuner har inte lagt in dessa uppgifter i databasen VASS, därför är det inte 25 staplar i figuren. Uppgifterna avser de av de 25 med lägst respektive med högst taxa för typhus A som har lagt in uppgiften i VASS. 8 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

87 Bland de mindre kommunerna med högre taxa finns även exempel på sambehandling med andra kommuner, men i mindre utsträckning och i mycket mer begränsad skala. Nedan återfinns ett konkret exempel: Kranskommun till storstad Mindre glesbygdskommun Taxa typhus A kr/år Invånare m vattenledning per ansluten 1,5 43,3 m spillvattenledning per ansluten 1,3 41,2 Antal anslutna/vattenverk Regional anläggning (ca anslutna) Antal anslutna/avloppsreningsverk Regional anläggning (ca anslutna) Kranskommunen till en storstad är tättbefolkad med korta ledningslängder per betalande och tillgången till stora regionala anläggningar. Den mindre glesbygdskommunen behöver långa ledningslängder per ansluten och små vatten- och avloppsreningsverk. Anläggningsavgifter Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA. Anläggningsavgiftens storlek bestäms utifrån beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar en genomsnittlig fastighets andel av kostnaden för att ordna VA-anläggningen. Medelvärdet för anläggningsavgiften för typhus A är 2016 ca kr. Spridningen är dock stor, mellan kr och kr. Den stora spridningen beror dock inte främst på skillnader i kostnader för att ansluta fastigheter, utan i första hand hur stor andel av denna kostnad som kommunen väljer att ta genom anläggningstaxan. De allra flesta kommuner finansierar den resterande kostnaden genom att i praktiken skjuta till medel från framförallt intäkter från brukningsavgifter. Det är således de olika graderna av finansiering genom anläggningsavgifter som förklarar den stora spridningen. Tittar man närmare på vilka kommuner som har relativt hög respektive relativt låg anläggningsavgift framträder ett tydligt mönster: Kommuner med jämförelsevis högre anläggningstaxor utgörs huvudsakligen av kommuner nära storstadsområden och/eller attraktiva kust- och skärgårdsområden. Här är trycket på att ansluta sig till kommunalt VA i s k omvandlingsområden (fritidshusområden som blir helt eller delvis permanentboende) stort. Vidare är värdet på fastigheterna högt och det är lättare att ta ut anläggningsavgifter som i högre grad täcker kostnaden för anslutning. Kommuner med iögonfallande låga anläggningstaxor återfinns till stor del i Norrland och mindre bruksorter. Här kan det dels handla om att man har så pass få nyanslutningar att det inte uppfattas som motiverat att höja anläggningstaxan, men också att det kan vara svårt att ta ut högre avgifter vid anslutning av lågt värderade fastigheter. Till detta kan komma politiska överväganden för kommuner som strävar mot att behålla invånarantal och vill framstå som attraktiva för boende. Det bör återigen framhållas att valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten Utveckling har finansierat ett större forskningsprojekt om anläggningsavgifter som nu är i slutfasen. Ytterligare analyser kring anläggningsavgifter presenteras i samband med denna. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 9

88 Slutsatser Sverige har internationellt sett låga avgifter för vatten och avlopp. Det finns två former av underfinansiering i de kommunala taxorna: dels kommuner (15 %) som inte har full kostnadstäckning genom taxan, dels det faktum att avgifterna på grund av tidigare finansiering genom statliga bidrag och snabba avskrivningar inte motsvarar den egentliga kostnaden för nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp. Samtidigt behöver investeringarna öka för att upprätthålla anläggningarnas status, möta nya krav och anpassa för klimatförändringarna. När nya investeringar görs kommer den procentuella skillnaden i kostnad bli märkbar eftersom brukarna idag inte betalar fullt ut för värdet av de anläggningstillgångar man nyttjar. Årets taxestatistik visar dock att den procentuella årliga ökningen av brukningstaxorna är mindre än den varit på 10 år. Allt fler kommuner (44 %) lämnar sin taxa oförändrad eller till och med sänker avgifterna. Till en del kan årets låga ökning förklaras av ränteläget, men taxeökningarna de senaste åren är generellt sett låga i förhållande till nödvändiga investeringar. Varför motsvarar då inte höjningarna behoven? En del av förklaringen handlar om organisation. För att höja investeringstakten krävs VA-organisationer med tillräcklig kapacitet för långsiktig planering och genomförande av investeringsprojekt. I många kommuner kommer det att kräva förstärkta organisationer. Det har visat sig att när större och kraftfullare organisationer bildas (till exempel genom att fler kommuner samverkar i ett bolag eller kommunalförbund) så stiger många gånger taxorna. Inte på grund av minskande effektivitet, tvärtom, utan för att den starkare organisationen kan ta tag i investeringar man tidigare inte mäktat med. Den andra förklaringen är politisk och medial. Det finns intresseorganisationer som regelmässigt hävdar att VA-taxorna är för höga i Sverige. Som utgångspunkt har man då endast den procentuella årliga höjningen, utan någon som helst analys av hur föregående års taxenivå var i förhållande till verkliga behov eller historiska förklaringar till de låga avgifterna. Vidare drivs ofta tesen att skillnaderna i taxenivånivåer mellan kommuner är orimliga, utan någon reflektion över skilda förutsättningar. Utgångspunkten är att taxorna inte bör höjas mer än konsumentprisindex och att skillnaderna mellan kommunerna inte kan motiveras. Konsumentprisindex är dock en orimlig måttstock för taxeförändringar. När ny infrastruktur ersätter avskrivna tillgångar, kraven höjs och organisationerna behöver stärkas upp så följer ju inget av detta ett index. Index för generella kostnadsökningar läggs snarare på utöver dessa ökningar. Vad gäller skillnader i taxenivå mellan kommuner är de som framgår av denna PM motiverade av skilda förutsättningar. Den organisatoriska utmaningen och mediala bilden samverkar även för att hämma en utveckling mot hållbar finansiering av nödvändiga investeringar. Så länge de kommunala organisationerna inte är tillräckligt starka för att ta fram analyser och åtgärdsplaner för investeringar kommer den mediala bilden kring skillnader mellan kommuner och betoningen av procentuella ökningar få stort genomslag eftersom det saknas en klar bild av verkliga lokala behov. Ökande krav och ett stort förnyelsebehov kommer att kräva allt större investeringar. När avskrivna tillgångar ersätts med lånefinansierade blir den procentuella ökningen i kostnad märkbar och räntekänsligheten ökar. Sammantaget kommer dessa faktorer leda till markant ökande kostnader och taxor framöver. Taxehöjningar är dock naturligtvis inte ett självändamål; målet är långsiktigt hållbara vatten- och avloppstjänster av god kvalité, levererade kostnadseffektivt med en ekonomi i balans. Ju längre nödvändiga förändringar och investeringar dröjer, desto brantare blir backen mot full kostnadstäckning för hållbara vatten- och avloppstjänster. 10 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

89 Kommentarer till 2016 års taxestatistik 11

90 12 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

91

92 Svenskt Vattens skrifter beställs via: Svenskt Vattens distribution Box Motala Svenskt Vatten AB ISSN nr Box 14057, Bromma Tel Fax E-post Toxfree Taxfree Kommentarer till 2016 års taxestatistik Svenskt Vatten

93 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 174 KA 2016/792 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark Sammanfattning Gällande taxa för upplåtelse av offentlig mark innebär att taxan är lägre på lågsäsong än på högsäsong och lägre i samhällenas ytterområde än i centrumkärnorna. Denna taxa har tillämpats sedan 2014 och fungerar bra. Senaste prisrevideringen gjordes Intäkter från denna markupplåtelse ska täcka kostnader för att hålla ordning i det offentliga rummet och även kostnader för administration och tillsyn av upplåtelse. Beskrivning av ärendet Kommunens mark indelas idag i zoner beroende på efterfrågan attraktionskraft och präglar även den lönsamhet som en verksamhet på den upplåtna platsen kan realisera. Zonerna är idag indelade enligt nedan och där en procentsats tas ut i förhållande till grundtaxan. Zon "Smögenbryggan", zon 1, zon 2 och zon 3 enligt godkännande i KF Taxan är också indelad i försäsong, högsäsong, eftersäsong och höst/vinter/vår-säsong där priset skiljer sig betydligt. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen för användande av offentlig plats till uteserveringar, mm eller uppställning av trottoarpratare. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen skickas av sökande till Polisen. Kommunen är remissinstans innan Polisen ger tillstånd eller avslår ansökan. När en ansökan fått tillstånd enligt ordningslagen fakturerar kommunen det belopp som ansökan gäller och en administrationsavgift för hantering av ärendet. Ansökan enligt ordningslagen för användande av offentlig plats för andra ändamål Kommunen behandlar även ett flertal andra ansökningar som kommer på remiss från polisen. Dessa remisser kan gälla byggnadsställningar, containers vid t ex bergvärmeborrning, karnevalståg, musikarrangemang, demonstrationer, marknader o dyl. Vid en del av dessa ansökningar nyttjas inte kommunal mark mer än en mycket marginell tid på dagen. Andra ansökningar gäller för en mycket begränsad yta. Dessa ansökningar genererar dock lika mycket administrationstid som de ansökningar som gäller vid ansökan för uteserveringar o dyl. Vid dessa remisser från polismyndigheten krävs ett utförligt svar gällande trafiksituation, möjlighet för utryckningsfordon att passera, villkor gällande buller o dyl. En administrationsavgift tas ut även för dessa ansökningar. Grundtaxa (gäller 2015 och 2016) Benämning Datum Pris/dag/kvm (ej momspliktigt) Försäsong ,03 kr Högsäsong ,30 kr Eftersäsong ,03 kr Höst/vinter/vår ,515 kr Trottoarpratare 1500 kr/ skylt Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 25(52)

94 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 174 Administrationsavgift (engångsavgift per ansökan/remiss från polisen) 1000 kr (inkl moms) Administrationsavgiften på 1000 kr och den maximala avgiften för upplåtelse under höst/vinter/vår på 3000 kr är oförändrad. Andel av taxa för zonerna Zon Smögenbryggan 105 % Zon 1 85 % Zon 2 50 % Zon 3 25 % Förvaltningens förslag till taxa är en höjning av grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent fr o m och att därefter höja med 3 procent per år under 2018 och Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Beslutsunderlag Kartbilagor: Zon "Smögenbryggan, Zon 1, Zon 2, Zon 3 Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent från och med Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Protokollsanteckning Mikael Sternemar (L) deltar inte i handläggning av ärendet på grund av jäv. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(52)

95 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 73 KA 2016/792 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark Sammanfattning Gällande taxa för upplåtelse av offentlig mark innebär att taxan är lägre på lågsäsong än på högsäsong och lägre i samhällenas ytterområde än i centrumkärnorna. Denna taxa har tillämpats sedan 2014 och fungerar bra. Senaste prisrevideringen gjordes Intäkter från denna markupplåtelse ska täcka kostnader för att hålla ordning i det offentliga rummet och även kostnader för administration och tillsyn av upplåtelse. Beskrivning av ärendet Kommunens mark indelas idag i zoner beroende på efterfrågan attraktionskraft och präglar även den lönsamhet som en verksamhet på den upplåtna platsen kan realisera. Zonerna är idag indelade enligt nedan och där en procentsats tas ut i förhållande till grundtaxan. Zon "Smögenbryggan", zon 1, zon 2 och zon 3 enligt godkännande i KF Taxan är också indelad i försäsong, högsäsong, eftersäsong och höst/vinter/vår-säsong där priset skiljer sig betydligt. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen för användande av offentlig plats till uteserveringar, mm eller uppställning av trottoarpratare. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen skickas av sökande till Polisen. Kommunen är remissinstans innan Polisen ger tillstånd eller avslår ansökan. När en ansökan fått tillstånd enligt ordningslagen fakturerar kommunen det belopp som ansökan gäller och en administrationsavgift för hantering av ärendet. Ansökan enligt ordningslagen för användande av offentlig plats för andra ändamål Kommunen behandlar även ett flertal andra ansökningar som kommer på remiss från polisen. Dessa remisser kan gälla byggnadsställningar, containers vid t ex bergvärmeborrning, karnevalståg, musikarrangemang, demonstrationer, marknader o dyl. Vid en del av dessa ansökningar nyttjas inte kommunal mark mer än en mycket marginell tid på dagen. Andra ansökningar gäller för en mycket begränsad yta. Dessa ansökningar genererar dock lika mycket administrationstid som de ansökningar som gäller vid ansökan för uteserveringar o dyl. Vid dessa remisser från polismyndigheten krävs ett utförligt svar gällande trafiksituation, möjlighet för utryckningsfordon att passera, villkor gällande buller o dyl. En administrationsavgift tas ut även för dessa ansökningar. Grundtaxa (gäller 2015 och 2016) Benämning Datum Pris/dag/kvm (ej momspliktigt) Försäsong ,03 kr Högsäsong ,30 kr Eftersäsong ,03 kr Höst/vinter/vår ,515 kr Trottoarpratare 1500 kr/ skylt Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(12)

96 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 73 Administrationsavgift (engångsavgift per ansökan/remiss från polisen) 1000 kr (inkl moms) Administrationsavgiften på 1000 kr och den maximala avgiften för upplåtelse under höst/vinter/vår på 3000 kr är oförändrad. Andel av taxa för zonerna Zon Smögenbryggan 105 % Zon 1 85 % Zon 2 50 % Zon 3 25 % Förvaltningens förslag till taxa är en höjning av grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent fr o m och att därefter höja med 3 procent per år under 2018 och Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Beslutsunderlag Kartbilagor: Zon "Smögenbryggan, Zon 1, Zon 2, Zon 3 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent från och med Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(12)