Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 19 oktober 2016 kl Plats Ordförande Kommunhuset, lokal: Tryggö, Kungshamn Mats Abrahamsson OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande Lars Bennersten 1 Medborgarförslag Laserdome KA 2015/487 kl Medborgarförslag Parkour KA 2015/486 Lars Bennersten 3 Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet KA 2014/792 Lars Bennersten 4 Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan KA 2014/555 Lars Bennersten 5 Motion om Sotenäs kulturarv KA 2014/786 Lars Bennersten 6 Motion om att inrätta ett fiskemuseum KA 2014/465 Lars Bennersten Gemensamhetslokaler i Trygghetsboendet Hunnebostrand Möte med Samordningsförbundet Västs presidium och Gudrun Emilsdottir Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 KA 2016/815 Nina Roos kl Kl med på kaffe före ca kl KA 2016/123 Anna-Lena Höglund 10 Medel till införande av e-arkiv KA 2016/539 Anna-Lena Höglund 11 Förslag till Näringslivsstrategi KA 2016/281 Tomas Larsson Kl Förslag till införande av Lotsgrupp KA 2016/438 Tomas Larsson 13 Meddelanden* 14 Redovisning av delegationsbeslut * Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 15 Samarbete, plan- och byggkontor KA 2016/735 Eveline Savik kl \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 1(3)

2 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 16 VA Taxeföreskrifter 2017 KA 2016/840 Eveline Savik 17 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark KA 2016/792 Eveline Savik 18 Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvaring, kran KA 2016/793 Eveline Savik 19 Taxa 2017 Arrende - Upplåtelse av mark i Sotenäs kommun, exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde KA 2016/794 Eveline Savik 20 Parkeringstaxa 2017 KA 2016/795 Eveline Savik 21 Taxa 2017 Kommunala gästhamnar KA 2016/796 Eveline Savik Exploateringsavtal för detaljplan Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand Detaljplan för Ellene 1:381 m fl, Hunnebostrand, Sotenäs kommun Information om detaljplan för gamla Hunnebostrand, Sotenäs kommun Ansökan om planbesked för fastigheten Ellene 1:412, Hunnebostrand Ansökan om planbesked för fastigheten Gravarne 3:41, Kungshamn Ansökan om planbesked för fastigheten Vägga 2:17 m fl, Kungshamn KA 2014/626 Harald Olofsson KA 2014/ Samordningsförbundet Väst, delårsredovisning 2016 KA 2016/ Budgetuppföljning, prognos helår 2016 baserat på utfall till och med augusti Amanda Jansson kl KA 2016/812 Amanda Jansson KA 2016/811 Amanda Jansson KA 2016/812 Amanda Jansson KA 2016/813 Amanda Jansson Jörgen Karlsson Kl KA 2016/196 Jörgen Karlsson 30 Föreningsbidrag 2016 KA 2016/728 Jörgen Karlsson 31 Förhandsbesked om investeringsmedel till förskolan Solhagen KA 2016/851 Lars Bennersten, Jörgen Karlsson 32 Ansökan om bidrag till Kulturproduktion Stallebrottet ek för KA 2016/375 Lars Bennersten Jörgen Karlsson 33 Förfrågan om medel till Stenens Hus, handling utsändes senare KA 2016/644 Lars Bennersten Jörgen Karlsson 34 Skattesats 2017, handling utsändes senare KA 2016/823 Jörgen Karlsson Internbudget och styrande verksamhetsmål för Kommunstyrelsens verksamhet, handling utsändes senare Förslag till investeringsbudget 2017 i detalj, handling utsändes senare KA 2016/822 Jörgen Karlsson KA 2016/331 Jörgen Karlsson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 2(3)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande Sammanställning av räkenskaper för donationsfonder 2015, handling utsändes senare Begäran om kommunal borgen från Sotenäs Rehabcenter AB, handling utsändes senare KA 2016/825 Jörgen Karlsson KA 2016/710 Jörgen Karlsson 39 Valärende Fiskekommunerna, ej handling Valberedningen Ärende utsändes efter KSAU:s sammanträde * Se pärm på sammanträdet Kallelsen finns publicerad på hemsidan, Skickas till: Maria Vikingsson Eveline Savik Nina Roos Tomas Larsson Lars Bennersten Jörgen Karlsson Amanda Jansson Harald Olofsson \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\kall\ks\2016\ks kallelse doc Sida: 3(3)

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 167 KA 2015/487 Medborgarförslag Laserdome Sammanfattning Helen Moberg har inkommit med ett medborgarförslag med förslag att skapa en Laserdome-bana i källaren på Abbagårdens fritidsgård. Laserdome är en actionsport med sensorförsedda västar på kroppen och laservapen jagar man varandra genom mörka gångar och labyrinter. Denna verksamhet passar för stora som små vid kalas, hippor för att det är roligt. Om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på Laserdome, då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Kultur och fritid har möjligheter att via fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll , 60 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget och bifaller förslaget, om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på Laserdome då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 29(41)

5 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 60 UN 2016/80 Medborgarförslag Laserdome Sammanfattning Helen Moberg har inkommit med ett medborgarförslag om att skapa en Laserdome-bana i källaren på Abbagårdens fritidsgård. Laserdome är en actionsport med sensorförsedda västar på kroppen och laservapen jagar man varandra genom mörka gångar och labyrinter. Denna verksamhet passar för stora som små vid kalas, hippor för att det är roligt. Beskrivning av ärendet Om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på Laserdome, då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Kultur o fritid har möjligheter att via fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Denna satsning ryms inom verksamheternas budget. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteskrivelse. Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 38. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tacka för medborgarförslaget och bifaller förslaget, om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på Laserdome då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Reservation Eva Ryberg (V) reserverar sig mot beslutet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(18)

6

7

8

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 168 KA 2015/486 Medborgarförslag Parkour Sammanfattning Helen Moberg har inkommit med ett medborgarförslag om att Sotenäs kommun skall finansiera en utbildning för fyra vuxna ungdomar i Parkour, detta för att kunna leda barn och ungdomar i Parkour-träning. Aktiviteter som genomförs via föreningar har möjligheter att få stöttning av nya verksamheter, detta genom det lokala aktivitetsstödet. Om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på utbildning av ungdomar, då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Kultur o fritid har möjlighet att via föreningsbidrag eller fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning. I det nya projektet med spontanidrottsplats runt Sotenäs Idrottshall är 2 parkour-banor projekterade. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvarigs tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 61 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget och bifaller förslaget, kultur o fritid har idag möjligheter att via föreningsbidrag eller fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning, i det nya projektet med spontanidrottsplats runt Sotenäs Idrottshall är två parkourbanor projekterade. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 30(41)

10 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 61 UN 2016/81 Medborgarförslag - Parkour Sammanfattning Helen Moberg har inkommit med ett medborgarförslag om att Sotenäs kommun skall finansiera en utbildning för fyra vuxna ungdomar i Parkour, detta för att kunna leda barn och ungdomar i Parkour-träning. Aktiviteter som genomförs via föreningar har möjligheter att få stöttning av nya verksamheter, detta genom det lokala aktivitetsstödet. Om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på utbildning av ungdomar, då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Kultur o fritid har möjlighet att via föreningsbidrag eller fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning. I det nya projektet med spontanidrottsplats runt Sotenäs Idrottshall är 2 parkour-banor projekterade. Ekonomi Denna satsning ryms inom verksamheternas budget. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvarigs tjänsteutlåtande. Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 39. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tacka för medborgarförslaget och bifalla förslaget, kultur o fritid har idag möjligheter att via föreningsbidrag eller fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning, i det nya projektet med spontanidrottsplats runt Sotenäs Idrottshall är 2 parkourbanor projekterade. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(18)

11 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Datum Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2015/486 Sida 1(2) Medborgarförslag -Parkour Sammanfattning Helen Moberg har inkommit med ett medborgarförslag om att Sotenäs Kommun skall finansiera en utbildning för 4 vuxna ungdomar i Parkour, detta för att kunna leda barn och ungdomar i Parkour träning. Beskrivning av ärendet Aktiviteter som genomförs via föreningar har möjligheter att få stöttning av nya verksamheter, detta genom det lokala aktivitetsstödet. Om idéerna och engagemanget kommer via fritidsgårdens verksamhet finns möjligheter att stötta en satsning på utbildning av ungdomar, då verksamheten arbetar utifrån ungdomars egna intressen. Koppling till vision, programförklaring och mål Medborgarförslaget uppfyller Sotenäs kommuns Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Denna satsning ryms inom verksamheternas budget. Slutsats Kultur o fritid har idag möjligheter att via föreningsbidrag eller fritidsgårdens verksamhet stötta engagerade ungdomar i en sådan satsning. I det nya projektet med spontanidrottsplats runt Sotenäs Idrottshall är 2 parkour banor projekterade. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget och anser att medborgarförslaget härmed är besvarat. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

12 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Datum Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2015/486 Sida 2(2) Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

13

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 169 KA 2014/792 Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att det ges möjlighet att inom kommunens utbildningar och skolor att aktivt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är mycket viktigt och är en naturlig del av det grundläggande värdegrundsarbetet. Det är alltid viktigt att all personal äger verktyg för att professionellt kunna möta dessa frågeställningar. Frågor runt rasism och främlingsfientlighet väcks i och med att Sotenäs tar emot flyktingar. Sedan årsskiftet har skoladministrationen utökats till att varje rektorsområde har en administratör samt att det centralt finns en tjänst med uppdrag att möta all administration runt nyanlända. Beslutsunderlag Skolutvecklarens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll , 56 Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att motionen ska anses besvarad med hänvisning till att motionens intentioner är uppfyllda. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutsson (S) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad med hänvisning till att motionens intentioner är uppfyllda. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 31(41)

15 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 56 UN 2014/147 Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet Sammanfattning Tina Ehn (MP) föreslår i en motion att det ges möjlighet att inom kommunens utbildningar och skolor att aktivt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är mycket viktigt och är en naturlig del av det grundläggande värdegrundsarbetet. Det är alltid viktigt att all personal äger verktyg för att professionellt kunna möta dessa frågeställningar. Frågor runt rasism och främlingsfientlighet väcks i och med att Sotenäs tar emot flyktingar. Sedan årsskiftet har skoladministrationen utökats till att varje rektorsområde har en administratör samt att det centralt finns en tjänst med uppdrag att möta all administration runt nyanlända. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Folkhälsorådet har under fyra år framåt ställt medel till förfogande för ett arbete med visionen "Sotenäs, en jämställd kommun fri från våld och droger", där mycket fokus ligger på att vidareutbilda personal. Regelverk I skollagen (2010:800) står följande i de inledande bestämmelserna: 1 kap. 4 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 1 kap. 5 Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Beslutsunderlag Skolutvecklarens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 34. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(18)

16 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , Forts UN 56 UN 2014/147 Yrkande Annica Erlandsson (S), Gunnar Selstam (C), Verena Rohdin (M) föreslår bifall till utbildningsförvaltningens förslag. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att motionen anses besvarad och dess intentioner är pågående. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(18)

17 Utbildningsförvaltningen Skolutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Motion om arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Sammanfattning En motion har inkommit med förslag om att det ges möjlighet att inom kommunens utbildningar och skolor att aktivt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Bakgrund Rasism och främlingsfientlighet sprider sig i Europa, Sverige och till och med i Sotenäs Koppling till vision, programförklaring och mål I visionen "Vi ser barn lyckas" ingår att respektera andra, ifrågasätta och granska fakta och åsikter samt att man tar ansvar för demokratiska processer. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Folkhälsorådet har under fyra år framåt ställt medel till förfogande för ett arbete med visionen "Sotenäs, en jämställd kommun fri från våld och droger", där mycket fokus ligger på att vidareutbilda personal. Regelverk I skollagen (2010:800) står följande i de inledande bestämmelserna: 1 kap. 4 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 1 kap. 5 Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Medborgarperspektiv Frågor runt rasism och främlingsfientlighet väcks i och med att Sotenäs tar emot flyktingar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

18 Utbildningsförvaltningen Skolutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Slutsats Arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är mycket viktigt och är en naturlig del av det grundläggande värdegrundsarbetet. Det är alltid viktigt att all personal äger verktyg för att professionellt kunna möta dessa frågeställningar. Under förra läsåret hade flera skolor besök av flyktingar som berättade om sin flyktresa, Kungshamn/Åsenskolan gjorde insatser för Sjöräddningsbåtarna i Medelhavet. I Hunnebostrand startar nu ett ämnesövergripande arbete om migration till och från Sverige för åk 5 och värderingsövningar och samtal utifrån världshändelser är del av den dagliga undervisningen. Sotenässkolan har under förra läsåret också haft föreläsning för eleverna om att vara flykting samt föreläsning av Joakim Lamotte om kränkningar i vardagen och på nätet. Varje vecka finns tid avsatt för att prata värdegrundsfrågor. FN-dagen uppmärksammas på flera skolor. Förvaltningens förslag till beslut Motionen anses besvarad och dess intentioner är pågående. Bilaga/Bilagor Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Skickas till Utbildningsnämnden Datum Eva-Lott Grafman Skolutvecklare Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

19 Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Vår framtid kommer att formas av de som i dag är barn och unga, framtidens politiker och ledare är dagens barn. Vår värld är alltmer komplex och kräver aktivt arbete för demokrati och förståelse för varandra. En stor del av barn och ungas tid tillbringas i skolan och det är i skolan man som barn ofta möter olika åsikter och värderingar. Det är i skolan man kan/bör ges utrymme för att vidga sina vyer. Och det är även viktigt att få information och möjlighet att reflektera över vad som utvecklar demokrati och medmänsklighet. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att värna demokratin och att fostra eleverna till respekt för allas lika värde. Samtidigt finns det uppgifter som pekar på att främlingsfientlighet och främlingsfientliga åsikter i skolan är vanligt. Enligt en undersökning från Skolvärlden visar den på att Sextio procent av lärarna har haft elever som fört fram främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Bland högstadielärare är andelen drygt 65 procent. Enligt samma undersökning har bara 19 procent av lärarna inte fått någon form av kompetensutveckling kring främlingsfientlighet och rasism de senaste fem åren, något fler på gymnasienivå än på grundskolenivå. Det finns all anledning att aktivt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet både inom skolan likväl som i samhället i övrigt. Ett arbete som kan vara förebyggande. Toleransprojektet som startade för 17 år sedan i Kungälvs kommun är ett intressant projekt, och som i dag finns i flera kommuner och på flera skolor i landet, skolor med olika utgångspunkter. I Sotenäs kommun liksom i alla kommuner bör det finnas ett självskrivet arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Och det behöver även finnas möjlighet att som lärare kunna få stöd och till ökade kunskaper och kompetens. Med anledning av ovanstående föreslår jag att det ges möjlighet att inom kommunens utbildningar och skolor att aktivt arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. För Miljöpartiet de Gröna Tina Ehn Sotenäs den 14 oktober 2014

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 170 KA 2014/555 Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning Elving Claesson (S) har lämnat en motion med förslag att samtliga avgångsklasser i grundskolan får möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism och att medel avsätts för detta. Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras men det finns också exempel som ligger närmare i tid för eleverna och som de eventuellt har lättare att identifiera sig med, som exempelvis Serbien och Bosnien. Det är ett stort ekonomiskt åtagande för kommunen att initialt finansiera en resa för personal och sedan årligen finansiera en resa för avgångsklasserna på Sotenässkolan. Konsekvensbeskrivning av ärendet Om en resa likt denna genomförs krävs stor kunskap för att ta hand om de reaktioner som elever kan uttrycka efter upplevelsen. Det är kunskap som troligen ligger utanför lärarkårens vilket innebär att detta är en resa mer omfattande än vad man i första läget inser. Ekonomi Kostnaden för ca 90 personer innebär två bussar inklusive chaufförer, mat och logi, övertidsersättning för personalen, eventuella inträden. Kostnaden beräknas till ca SEK per år, en exakt kalkyl kommer om motionen bifalls. Beslutsunderlag Skolutvecklarens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll , 57 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att motionen ska avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 32(41)

21 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 57 UN 2015/154 Motion om obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning Elving Claesson (S) har lämnat en motion med förslag att samtliga avgångsklasser i grundskolan får möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism och att medel avsätts för detta. Konsekvensbeskrivning av ärendet Om en resa likt denna genomförs krävs stor kunskap för att ta hand om de reaktioner som elever kan uttrycka efter upplevelsen. Det är kunskap som troligen ligger utanför lärarkårens vilket innebär att detta är en resa mer omfattande än vad man i första läget inser. Ekonomi Kostnaden för ca 90 personer innebär två bussar inklusive chaufförer, mat och logi, övertidsersättning för personalen, eventuella inträden. Kostnaden beräknas till ca SEK per år, en exakt kalkyl kommer om motionen bifalls. Regelverk Diskussion och kunskap om främlingsfientlighet är framskrivna delar i det värdegrundsarbete som inleder Lgr 11. Specifik kunskap om andra världskriget är kriterier som finns under ämnet historia och ska behandlas under åk 7-9 i Läroplanen Lgr Slutsats Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras men det finns också exempel som ligger närmare i tid för eleverna och som de eventuellt har lättare att identifiera sig med, som exempelvis Serbien och Bosnien. Det är ett stort ekonomiskt åtagande för kommunen att initialt finansiera en resa för personal och sedan årligen finansiera en resa för avgångsklasserna på Sotenässkolan. Beslutsunderlag Skolutvecklarens tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 35. Yrkande Annica Erlandsson (S) föreslår bifall till motionen. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(18)

22 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , Forts UN 57 UN 2015/154 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Annica Erlandsson (S) förslag mot utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag och finner att utbildningsnämnden antar utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen. Reservation Annika Erlandsson (S), Kenth Östergren (S) och Ewa Ryberg (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(18)

23 Utbildningsförvaltningen Skolutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Motion - Obligatorisk resa till Auschwitz för åk 9 Sotenässkolan Sammanfattning En motion har inkommit till kommunfullmäktige att samtliga avgångsklasser i grundskolan får möjlighet att via en obligatorisk resa till Auschwitz få en ökad förståelse för konsekvenserna av främlingsfientlighet och rasism. Bakgrund Främlingsfientlighet sprider sig i Europa, Sverige och till och med i Sotenäs Koppling till vision, programförklaring och mål I visionen "Vi ser barn lyckas" ingår att respektera andra, ifrågasätta och granska fakta och åsikter samt att man tar ansvar för demokratiska processer. Konsekvensbeskrivning av ärendet Om en resa likt denna genomförs krävs stor kunskap för att ta hand om de reaktioner som elever kan uttrycka efter upplevelsen. Det är kunskap som troligen ligger utanför lärarkårens vilket innebär att detta är en resa mer omfattande än vad man i första läget inser. Ekonomi Kostnaden för ca 90 personer innebär två bussar inklusive chaufförer, mat och logi, övertidsersättning för personalen, eventuella inträden. Kostnaden beräknas till ca SEK per år, en exakt kalkyl kommer om motionen bifalls. Regelverk Diskussion och kunskap om främlingsfientlighet är framskrivna delar i det värdegrundsarbete som inleder Lgr 11. Specifik kunskap om andra världskriget är kriterier som finns under ämnet historia och ska behandlas under åk 7-9 i Läroplanen Lgr Medborgarperspektiv Frågan om främlingsfientlighet kan väckas i och med att Sotenäs tar emot fler flyktingar. Slutsats Det är en viktig fråga som hela tiden måste lyftas och levandegöras men det finns också exempel som ligger närmare i tid för eleverna och som de eventuellt har lättare att identifiera sig med, som exempelvis Serbien och Bosnien. Det är ett stort ekonomiskt Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

24 Utbildningsförvaltningen Skolutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) åtagande för kommunen att initialt finansiera en resa för personal och sedan årligen finansiera en resa för avgångsklasserna på Sotenässkolan. Förvaltningens förslag till beslut Avslag på motionen Bilaga/Bilagor Motion till kommuns fullmäktige Skickas till Utbildningsnämnden Datum Eva-Lott Grafman Skolutvecklare Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

25

26 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 171 KA 2014/786 Motion om Sotenäs kulturarv Sammanfattning Mikael Sternemar (L) har lämnat en motion med förslag att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt som ett museum och pedagogisk undervisningsprojekt och se på möjligheten att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Kommunen har idag en aktiv förening som arbetar med bevarande av kulturbåtar där Asta är deras flaggskepp. Föreningen ansökte KA 2016/267 om medel för att bl.a. bevara "Marion" i föreningens ägo, vilket kommunstyrelsens arbetsutskott avslog. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens protokoll , 58 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige att bifalla motionen att utreda möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt av denna typ som ett museum och pedagogiskt undervisningsobjekt och möjligheten till att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 33(41)

27 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 58 UN 2014/149 Motion om Sotenäs kulturarv Sammanfattning Mikael Sternemar (L) har lämnat en motion med förslag att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt som ett museum och pedagogisk undervisningsprojekt och se på möjligheten att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Kommunen har idag en aktiv förening som arbetar med bevarande av kulturbåtar där Asta är deras flaggskepp. Föreningen ansökte KA 2016/267 om medel för att bl.a. bevara "Marion" i föreningens ägo, vilket kommunstyrelsens arbetsutskott avslog. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ett arbete med att bygga upp en denna typ av verksamhet kräver en organisation och investeringar som idag inte ryms inom befintlig verksamhet. Kommunens roll idag är att stödja de ideella krafter som jobbar med bevarandet av kulturarvet. Kultur o Fritid kan starta arbetet med att se över möjligheten att organisera och finansiera en sådan satsning, för att senare arbeta in detta i budget. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteutlåtande Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 36. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen att utreda möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt av denna typ som ett museum och pedagogiskt undervisningsobjekt och möjligheten till att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(18)

28 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF KA 2014/786 Sida 1(2) Motion angående vårt kulturarv Sammanfattning Mikael Sternemar (FP) yrkar på att Sotenäs Kommun undersöker möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt som ett museum och pedagogisk undervisningsprojekt och se på möjligheten att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Beskrivning av ärendet Mikael Sternemar (FP) beskriver i motionen vikten av att undersöka möjligheter till bevarande av lite modernare typ av fiskebåtar då dessa båtar idag hotas av upphuggning till skrot. Kommunen har idag en aktiv förening som arbetar med bevarande av kulturbåtar där Asta är deras flaggskepp. Föreningen ansökte KA 2016/267 om medel för att bl.a. bevara "Marion" i föreningens ägo, vilket KSLU avslog. Kungshamns hembygdsförening arbetar med att utveckla ett fiskemuseum i Gerlegården. Koppling till vision, programförklaring och mål Motionen svarar väl upp mot Sotenäs Kommuns programförklaring om möjligheten till en rik fritids och kulturliv. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ett arbete med att bygga upp en denna typ av verksamhet kräver en organisation och investeringar som idag inte ryms inom befintlig verksamhet. Slutsats Då kommunens roll är att stödja de ideella krafter som jobbar med bevarandet av kulturarvet skulle ett samarbete med Kungshamns Hembygdsförening vara en möjlighet att förverkliga motionen. Kultur o Fritid kan starta arbetet med att se över möjligheten att organisera och finansiera en sådan satsning, för att senare arbeta in detta i budget. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

29 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF KA 2014/786 Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen att utreda möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt som ett museum och pedagogisk undervisningsprojekt och se på möjligheten att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Skickas till Motionären Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

30 Motion till Kommunfullmäktige i Sotenäs angående vårt kulturarv. Sotenäs välstånd har historiskt präglas av sten och fiske. Detta arv är det vi skördar frukterna av idag. Dessa båda näringar är fortfarande viktiga men har inte samma dominerande betydelse i vårt samhälle längre. När det gäller både fisk och stenindustrin finns det mycket dokumenterat i form av tryckta alster, men även i form av redskap som användes i dessa båda industrier. Avseende stenindustrin finns det ett Stenhuggarmuseum och en förening som gör en stor insats för att bevara detta kulturarv. Avseende bevarandet av arvet efter fisket gör hembygdsföreningarna liksom Föreningen Tollar och Seil behjärtansvärda insatser men även andra ideella krafter bidrar till att bevara en del av denna kulturhistoria till eftervärlden. Föreningen Tollar och Seil har i sin ägo en fiskebåt en äldre typ, Asta, och har lagt ner mycket tid och pengar på att bevara denna. Med den takt som fisket avvecklas skulle det ändå vara betydelsefullt för vår kommun att även en modernare typ av fiskebåt sparas, som ett exempel på den stora fiskeflotta som har funnits i Sotenäs. Det brådskar eftersom de båtar som finns kvar snart riskerar att huggas upp till skrot. Här har Sotenäs kommun en viktig uppgift att fylla genom att förvärva och för eftervärlden bevara denna centrala del av vårt kulturarv. Jag yrkar därför på att Sotenäs kommun undersöker möjligheten att köpa, rusta och nyttja en fiskebåt av denna typ som ett museum och pedagogiskt undervisningsobjekt och möjligheten till att finansiera detta genom olika former av offentliga, privata och ideella medel. Smögen Mikael Sternemar, Folkpartiet Liberalerna

31 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 172 KA 2014/465 Motion om att inrätta ett fiskemuseum Sammanfattning Mats Abrahamsson (M) och Ulla Christensson (M) har inkommit med en motion om att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Denna motion skulle kunna utgöra en gemensam satsning med Mikael Sternemars (L) inlämnade motion ang. vårt kulturarv KAA 2014/786. Förutsättningarna för en satsning skulle vara möjlig genom ett samarbete med kulturföreningarna i kommunen. En satsning som denna skulle kräva ganska stora resurser och en organisation som i dag inte ryms inom befintliga ramar. Kommunens roll är att stödja de ideella krafter som jobbar med bevarandet av kulturarvet. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteskrivelse Utbildningsnämndens protokoll , 59 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 34(41)

32 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll , UN 59 UN 2014/105 Motion om att inrätta ett fiskemuseum Sammanfattning Mats Abrahamsson (M) och Ulla Christensson (M) har inkommit med en motion om att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Denna motion skulle kunna utgöra en gemensam satsning med Mikael Sternemars (L) inlämnade motion ang. vårt kulturarv KAA 2014/786. Förutsättningarna för en satsning skulle vara möjlig genom ett samarbete med kulturföreningarna i kommunen. En satsning som denna skulle kräva ganska stora resurser och en organisation som i dag inte ryms inom befintliga ramar. Kommunens roll är att stödja de ideella krafter som jobbar med bevarandet av kulturarvet. Beslutsunderlag Fritid- och kulturansvariges tjänsteskrivelse Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , 37. Utbildningsnämnden beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att bifalla motionen att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(18)

33 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2014/465 Sida 1(2) Motion om att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Sammanfattning Mats Abrahamsson och Ulla Christensson (M) har inkommit med en motion om att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa ett fiskemuseum och att göra en dokumentation av fiske och fiskeberedning till grund för museets verksamhet. Beskrivning av ärendet Denna motion skulle kunna utgöra en gemensam satsning med Mikael Sternemars (L) inlämnade motion ang. vårt kulturarv KAA 2014/786. Förutsättningarna för en satsning skulle vara möjlig genom ett samarbete med kulturföreningarna i kommunen. En satsning som denna skulle kräva ganska stora resurser och en organisation som i dag inte ryms inom befintliga ramar. Koppling till vision, programförklaring och mål Motionen svarar väl upp mot Sotenäs Kommuns programförklaring om möjligheten till ett rikt fritids och kulturliv. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Ett arbete med att bygga upp en denna typ av verksamhet kräver en organisation och investeringar som idag inte ryms inom befintlig verksamhet. Slutsats Kommunens roll idag är att stödja de ideella krafter som jobbar med bevarandet av kulturarvet. Kultur o Fritid kan starta arbetet med att se över möjligheten att organisera och finansiera en sådan satsning för att senare arbeta in detta i budget. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

34 Utbildningsnämndens förvaltning Kultur o Fritidsansvarig Telefon: E-post: staffan.karlander@sotenas.se Tjänsteutlåtande KF Dnr KAA 2014/465 Sida 2(2) Staffan Karlander Kultur o Fritidsansvarig Lars Bennersten Förvaltningschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

35

36 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 164 KA 2016/815 Gemensamhetslokaler i Trygghetsboendet Hunnebostrand Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade KS 25 försälja Hunnebo 1:349 till Sotenäsbostäder AB och att anta exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om 70 plus boende i Hunnebostrand fastigheten Hunnebo 1:349. I avtalet punkt 3 finns en skrivning enligt följande: Parterna ska träffa särskilda avtal med fem års löptid innebärande dels att kommunen förhyr gemensamhetslokalen i blivande byggnad, dels att kommunen bemannar gemensamhetslokalen med minst en halvtidstjänst. I fastigheten finns enligt ritning ingen gemensamhetslokal. Ritning finns på en lägenhet på ca 35 kvm. Fastigheten är nu färdig för inflyttning den 1/ och innehåller 8 st 2:or och 8 st 1:or. Vid invigningen den 14 september 2016 var alla 2:or uthyrda och en av 8 1:or. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Exploateringsavtal Ritning på lägenhet Beskrivning av Göteborg Stads modell för subventioner i Trygghetsboende Yrkande Mats Abrahamsson (M) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att slutreglera avtalet om trygghetsboende i Hunnebostrand. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt kommunchefen att slutreglera avtalet om trygghetsboende i Hunnebostrand. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 26(41)

37 Kommunstyrelsens förvaltning Nina Roos, förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2016/XX Sida 1(4) Gemensamhetslokaler i Trygghetsboendet Hunnebostrand Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade KS 25 försälja Hunnebo 1:349 till Sotenäsbostäder AB och att anta exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om 70 plus boende i Hunnebostrand fastigheten Hunnebo 1:349. I avtalet punkt 3 finns en skrivning enligt följande: Parterna ska träffa särskilda avtal med fem års löptid innebärande dels att kommunen förhyr gemensamhetslokalen i blivande byggnad dels att kommunen bemannar gemensamhetslokalen med minst en halvtidstjänst. Se bif bilaga. I fastigheten finns enligt ritning ingen gemensamhetslokal. Ritning finns på en lägenhet på ca 35 kvm. Fastigheten är nu färdig för inflyttning den 1/ och innehåller 8 st 2:or och 8 st 1:or. Vid invigningen den 14 september 2016 var alla 2:or uthyrda och en av 8 1:or. Koppling till vision, programförklaring och mål Inriktningsmål *Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde *Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt *Alla finner sitt önskade boende *Ett rikt fritids- och kulturutbud Programförklaring för mandatperioden *God tillgång till bostäder för helårsboende med olika upplåtelseformer. *Omsorgstagarna upplever trygghet och respekt. Ekonomi Kostnaderna för lägenheten uppgår till ca 77 tkr / år och kostnaderna för beskriven personalresurs uppgår till ca 210 tkr / år. Inga kostnader är medräknade för övriga utgifter som inventarier, datorer, inredning, städ, hushållsel m.m. Konsekvenser Nedan beskrivs ett antal scenarier samt förslag till beslut. Det finns ingen inbördes rangordning mellan de olika förslagen och de kan också kombineras med varandra. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

38 Kommunstyrelsens förvaltning Nina Roos, förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2016/XX Sida 2(4) Alternativ 1 - Enligt likställighetsprincipen ska kommuner och landsting behandla alla invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommun får inom ramen för sin kompetens inte fatta beslut som otillbörligt gynnar eller missgynnar en viss kommunmedlem eller en grupp av kommunmedlemmar i förhållande till andra. Förvaltningens tolkning är att om kommunen subventionerar en lokal samt personal som enbart är tillgänglig för de boende i trygghetsboendet i Hunnebostrand ska kommunen enligt samma logik vidta samma åtgärder för andra likande boenden i kommunen. Förslag till beslut: KS beslutar att inte bekosta den gemensamma lägenheten och inte heller personal. Alternativ 2 - Enligt likställighetsprincipen (se ovan) kan kommunen dela ut en subvention per lägenhet i alla Trygghetsboenden i kommunen. En likande modell finns i för Göteborgs Stad (se bifogat dokument). Genom fördelningen av medel hanteras den gemensamma lägenheten och eventuell personal och aktiviteter gemensamt av de boende i huset t.ex. genom en boendeförening. Förslag till beslut: KS beslutar att utreda hur en subvention per lägenhet i kommunens Trygghetsboende skulle kunna utformas samt ett kostnadsförslag för modellen både på kort och lång sikt (under förutsättning att fler trygghetsboende kommer att byggas i kommunen). Alternativ 3 - Avvakta hur uthyrningen av lägenheterna i fastigheten fortlöper. Vid invigningen är alla 8 tvåor uthyrda och en av 8 1:or. Om det i längden innebär att det inte är möjligt att hyra ut 1:orna som Trygghetsboende utan dessa hyrs ut till andra grupper i samhället ska i så fall lokalen delas även med dessa boende. Vid ett sådant scenario bör kommunen inte bekosta den gemensamma lägenheten eller kostnad för personal. Den gemensamma lägenheten bör hyras ut alternativt bekostas gemensamt att alla hyresgäster i huset. Förslag till beslut: KS beslutar att avvakta uthyrningen av lägenheter i Trygghetboendet i Hunnebostrand under 5 månader. Under denna tid bekostar Sotenäs Bostäder (genom särskilt uppdrag från Kommunen) hyran av den gemensamma lägenheten. Ingen ersättning för personalkostnader kommer att utgå. Alternativ 4 En pilot genomförs under ett år där Sotenäs kommun alternativt Sotenäs Bostäder (genom särskilt uppdrag från Kommunen) bekostar hyran av den gemensamma lägenheten. Efter ett år utvärderas nyttjandegrad, kostnad samt nyttan. Efter piloten bekostas lägenheten av de boende alternativt Sotenäsbostäder. Alternativ 5 - Kommunen skapar möjligheter till en gemensam lokal samt aktiviteter på Kulturhuset Hav och Land. Uppdraget ges genom uppdragsbeskrivningen för Hav och Land. Alternativet innebär att lokalen och aktiviteterna blir tillgängliga för alla seniorer Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

39 Kommunstyrelsens förvaltning Nina Roos, förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2016/XX Sida 3(4) i kommunen och innebär därför inget avsteg från likställighetsprincipen. Det bidrar också till en positiv utveckling av Kulturhuset hav och Land samt ger möjligheter till ett utökat samarbete med kommunens frivilligorganisationer. Möjlighet finns att kombinera detta alternativ med alternativ 4 så att piloten genomförs år 1 för att se vilka faciliteter som behövs för att det ska bli en meningsfull lokal och verksamhet. Dessa förändringar kan sedan göras inför en eventuell anpassning av Kulturhuset Hav och Land. Förslag till beslut: KS beslutar att ge Kulturhuset Hav och land i uppdrag att se över möjligheterna till att det ska finnas en lokal tillgänglig för seniorer på Kulturhuset samt att det under vissa tider finns meningsfull sysselsättning för seniorer i lokalerna. Förvaltningens förslag till beslut Omsorgsförvaltningen föreslår KS att besluta i enlighet med något av förslagen alternativt i kombination med varandra. Bilaga/Bilagor Sammanträdesprotokoll KS 25 KA 2013/327 Exploateringsavtal Ritning på lägenhet Beskrivning av Göteborg Stads modell för subventioner i Trygghetsboende Skickas till Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Nina Roos, förvaltningschef Staffan Karlander, Chef Kultur och Fritid Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

40 Kommunstyrelsens förvaltning Nina Roos, förvaltningschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2016/XX Sida 4(4) Maria Vikingsson, Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

41

42

43

44 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 37 ON 2016/52 Gemensamhetslokaler i Trygghetsboendet Hunnebostrand Kommunstyrelsen beslutade , 25 försälja Hunnebo 1:349 till Sotenäsbostäder AB och att anta exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om 70 plus boende i Hunnebostrand fastigheten Hunnebo 1:349. I avtalet punkt 3 finns en skrivning enligt följande: Parterna ska träffa särskilda avtal med fem års löptid innebärande dels att kommunen förhyr gemensamhetslokalen i blivande byggnad dels att kommunen bemannar gemensamhetslokalen med minst en halvtidstjänst. Exploateringsavtalet anger alltså inte vilken organisation/förvaltning som ska förhyra lokal och inte vilken organisation/ förvaltning som ska bemanna gemensamhetslokalen med personal. I fastigheten finns enligt ritning ingen gemensamhetslokal. Ritning finns på en lägenhet på ca 45 kvm. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande Omsorgsnämndens arbetsutskotts protokoll Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden beslutar att inte hantera ärendet eftersom det ligger utanför omsorgsnämndens verksamhetsområde. Skickas till Omsorgsförvaltningen \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentlig\prot\on\2016\on doc Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(19)

45 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 25 KA 2013/327 Exploateringsavtal för Sotenäsbostäder om 70 plus-boende i Hunnebostrand på fastigheten Hunnebo 1:349 Information lämnas om förslag till exploateringsavtal med Sotenäsbostäder AB om 70 plus-boende i Hunnebostrand för fastigheten Hunnebo 1:349. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Förslag Exploateringsavtal med bilaga 1 o 2, samt sidoavtal Yrkande Mikael Sternemar (FP), Peter Hemlin (M) och Britt Wall (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (FP) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att försälja Hunnebo 1:349 för en köpeskilling av kr till Sotenäsbostäder AB och att anta exploateringsavtalet. Kommunstyrelsens beslutar att genomföra en markreglering av fastigheten för genomförande av gällande detaljplan. Jäv Ronald Hagbert (M) och Elving Claesson (S) deltar inte i beslutet pga jäv. Skickas till Mark- och exploateringsingenjören Kommunchefen Sotenäsbostäder AB Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(38)

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56 Information om kommunal subvention till trygghetsboende Kommunstyrelsen beslutade under 2012 att införa en kommunal subvention till trygghetsboende. Subventionen gäller för gemensamhetslokal och trygghetsvärd i trygghetsboende. Fastighetsägare som vill inrätta trygghetsboende i Göteborg kan ansöka om subventionen. Den gäller både för hyresrätter och bostadsrätter. Vad är trygghetsboende? Trygghetsboende är fysiskt tillgängliga bostäder för hushåll där minst en person fyllt 70 år. Ett trygghetsboende ska innehålla minst 15 vanliga lägenheter om 1-3 rum samlade i grupp eller delvis insprängda bland fastighetens övriga lägenheter. Det ska finnas trygghetsskapande service i form av trygghetsvärd. Det ska också finnas tillgång till gemensamhetsutrymme i nära anslutning till lägenheterna för hyresgästernas aktiviteter som till exempel gemensamma måltider. Hyreslägenheter ska förmedlas via Boplats Göteborg. Subventionens storlek Under 2016 och framöver är subventionen: kronor per bostad och år för lokal avsedd för trygghetsskapande aktiviteter och gemensamma måltider m.m kronor per bostad och år för kostnader för personal i form av värd/värdinna. Lämna ansökan till fastighetskontoret Ansökan om subventioner lämnas till fastighetskontoret som samråder med aktuell stadsdel. Beslut om subventioner tas i fastighetsnämnden. Bygglov och andra tillstånd söks i vanlig ordning. I samband med ansökan om bygglov till stadsbyggnadskontoret ska sökande byggherre uppge att projektet innehåller trygghetsbostäder. För mer information kontakta gärna: Henrik Ehrlington, fastighetskontoret, Birgitta Thielen, fastighetskontoret, Nivån på bidraget justeras därefter årligen med konsumentprisindex. Avsikten är att bidrag utgår så länge villkoren uppfylls.

57 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 161 KA 2016/123 Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 17 motioner och 10 medborgarförslag. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 22(41)

58 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: KA 2016/123 Sida 1(1) Redovisning av pågående motioner och medborgarförslag 2016 Fullmäktiges ledamöter har initiativrätt genom möjligheten att väcka motioner. Motionen ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag. Vid genomgång finns för närvarande 17 motioner och 10 medborgarförslag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av pågående motioner och medborgarförslag Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

59 Ärendelista - [KA/KAAHÖ] Sid: 1 Datum: Tid: 16:07 ka Sign: KAAHÖ Diarienr Ink/utg Avsändare/Mottagare Beskrivning 2014/ Ulla Christensson-Ljunglide (M), Mats Abrahamsson (M) Motion om utredning av möjligheter att skapa ett fiskemuseum och göra en dokumentation av fiske och fiskberedning till grund för muséets verksamhet 2014/ Britt Wall (S) Motion om Regler och riktlinjer för uppförande av staket, plank samt däck 2014/ Elving Claesson (S) Motion till Sotenäs Fullmäktige att samtliga avgångsklasser i grundskolan anordnar en obligatorisk studieresa till Auschwitz för kunskapsinhämtande och att fullmäktige ställer ekonomiska medel till Utbildningsnämndens förfogande 2014/ Mikael Sternemar (FP) Motion till Kommunfullmäktige i Sotenäs angående vårt kulturarv 2014/ Miljöpartiet de Gröna Motion till Sotenäs kommunfullmäktige om Tina Ehn (MP) arbete mot rasism och främlingsfientlighet 2015/ Birgitta Albertsson (S), Motion om förbättrad integration och Lars-Erik Knutsson (S) mottagande av nyanlända 2015/ Lars-Erik Knutsson (S) Motion om översyn av kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter 2015/ Lars-Erik Knutsson (S) Motion om lokal mobilisering (lokala utvecklingsgrupper) 2015/ Birgitta Albertsson (S) Motion om ändring av anställningsmyndighet 2016/ Centerpartiet Motion att arrangera kulturvecka i Sotenäs kommun 2016/ Socialdemokraterna, B. Motion angående ersättning till personer med Granström, A. psykiska funktionsnedsättningar som Erlandsson, G. Berlin arbetstränar 2016/ Gunnel Berlin (S), Britt Motion för att stärka det kulturella utbudet i Wall (S) Sotenäs kommun 2016/ Stellan Welin (S), Motion om bättre förutsättningar för god palliativ Vivianne Gustafsson (S) vård i Sotenäs kommun 2016/ Lena Linke Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgsoch förskolepersonal, vilket i dagsläget är ett stort problem 2016/ Miljöpartiet Motion i syfte att fixa återväxten av omsorgsoch förskoleproblem, vilket i dagsläget är ett stort problem. Område årskurs ett på gymnasiet 2016/ Annica Erlandsson (S) Motion, Rör inte min kompispris För Socialdemokraterna i Sotenäs kommun 2016/ Britt Wall (S) Motion gällande Bankebergs framtid Antal rader: 17 Handläggare Staffan Karlander Bo Hallgren Lars Bennersten Staffan Karlander Lars Bennersten Petra Svensson Anna-Lena Höglund Staffan Karlander Erika Hassellöv Staffan Karlander Nina Roos Staffan Karlander Nina Roos Nina Roos Nina Roos Lars Bennersten Nina Roos \\KSSYS123.ks.internt\Share\Sotenas\Classic32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qrp

60 Ärendelista - [KA/KAAHÖ] Sid: 1 Datum: Tid: 15:59 ka Sign: KAAHÖ Diarienr Ink/utg Avsändare/Mottagare Beskrivning 2014/ Tossene Byalag Medborgarförslag att postadressen ändras till Tossene för boende på Tossene landsbygd 2014/ Kerstin Starck Medborgarförslag angående Villa Framtiden och gamla folkskolan i Hunnebostrand 2015/ Bengt Arne Ljung Medborgarförslag, Sotenäs kommun ansöker hos Posten AB att Hovenäset blir egen postort. 2015/ Helen Moberg Medborgarförslag att ge 4 vuxna ungdomar en utbildning i Parkour 2015/ Helen Moberg Medborgarförslag om actionsporten Laserdome 2015/ Carl-Johan Starck Medborgarförslag från Carl-Johan Starck om offentlig skötsel- och utvecklingsplan för våra gemensamma ytor 2016/ Anneli Antonsson Medborgarförslag om plats för odlingslotter 2016/ Barbro Eriksson, Ingemar Wilhelmsson Medborgarförslag angående tillgängligheten för hörselskadade i kommunen 2016/ Carl-Johan Starck Medborgarförslag Trygghetsboende i Hunnebostrand 2016/ Lars Svan m.fl. Medborgarförslag - Besökshamn i Hovenäset Antal rader: 10 Handläggare Anna-Lena Höglund Amanda Jansson Anna-Lena Höglund Staffan Karlander Staffan Karlander Mats Tillander Mats Tillander Eveline Savik Anna-Lena Höglund Anna-Lena Höglund \\KSSYS123.ks.internt\Share\Sotenas\Classic32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qrp

61 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 162 KA 2016/539 Medel till införande av e-arkiv Sammanfattning Kommuncheferna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs har beslutat att gemensamt medverka i ett e- arkivprojekt med Uddevalla kommun som projektägare. Alla 14 kommuner i Fyrbodal ingår i projektet som ska leda till att kommunerna inför e-arkiv. Ett införande av e-arkiv kommer att ge både allmänheten och verksamheten en ökad tillgänglighet till arkivet och möjliggöra en helt digitaliserad ärendehanteringsprocess. Syftet är att effektivisera arbetet kring införande av e-arkiv hos de deltagande kommunerna. Samverkan ska leda till ett kostnadseffektivare och snabbare införande. Projektet skall möjliggöra digital arkivering av data som inte längre behövs i primärsystemen, för samtliga deltagande kommuner, och på så sätt garantera arkivering av data över tid. Projektet ska ha etablerat en e-arkivlösning, tillgänglig för samtliga kommuner under Projektet ska kartlägga kommungemensamma integrationer samt skapa en anslutningsplan för dessa. Projektet ska integrera system med olika nivåer av sekretess, samt olika typer av arkivhandlingar innehållande både text och bild i flerfärg, i enlighet med anslutningsplanen. Projektet ska leverera en processbeskrivning för anslutning av system. Projektet ska föreslå och etablera organisation och bemanning för drift och förvaltning av upphandlad lösning. I samband med projektavslut överlämnas resultatet till denna organisation. Förutsättningar; 1. Varje kommun betalar för sina kostnader relaterade till anslutning av system och scanning av handlingar. 2. Varje kommun bidrar med och finansierar resurser för projektets genomförande. 3. Uddevalla kommun ska tilldelas fullmakt som ger mandat att företräda samtliga kommuner, kommunala bolag, stiftelser och förbund i upphandlingsprocessen. 4. Varje kommun förbinder sig att meddela tilldelningsbeslut och därmed möjliggöra för projektet att verka enligt plan. Beslutsunderlag Administrativ chefs tjänsteutlåtande Projektplan e-arkiv Vad är ett e-arkiv Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 23(41)

62 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 162 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 200 tkr i investeringsmedel till införande av e-arkiv. Medel tas ur ofördelade investeringsmedel. Driftkostnaden beräknas till 240 tkr för år 2017, för att sedan öka de kommande åren till ca 270 tkr. Medel tas i befintlig driftbudget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att tilldela Uddevalla kommun fullmakt som ger mandat att företräda kommunen i upphandlingsprocessen för e-arkiv. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 24(41)

63 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/539 Sida 1(3) Medel till införande av e-arkiv Sammanfattning Kommuncheferna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs har beslutat att gemensamt medverka i ett e-arkivprojekt med Uddevalla kommun som projektägare. Alla 14 kommuner i Fyrbodal ingår i projektet som ska leda till att kommunerna inför e-arkiv. Syfte Ett införande av e-arkiv kommer att ge både allmänheten och verksamheten en ökad tillgänglighet till arkivet och möjliggöra en helt digitaliserad ärendehanteringsprocess. Syftet är att effektivisera arbetet kring införande av e-arkiv hos de deltagande kommunerna. Samverkan ska leda till ett kostnadseffektivare och snabbare införande. Projektet skall möjliggöra digital arkivering av data som inte längre behövs i primärsystemen, för samtliga deltagande kommuner, och på så sätt garantera arkivering av data över tid. Mål Projektet ska ha etablerat en e-arkivlösning, tillgänglig för samtliga kommuner under Projektet ska kartlägga kommungemensamma integrationer samt skapa en anslutningsplan för dessa. Projektet ska integrera system med olika nivåer av sekretess, samt olika typer av arkivhandlingar innehållande både text och bild i flerfärg, i enlighet med anslutningsplanen. Projektet ska leverera en processbeskrivning för anslutning av system. Projektet ska föreslå och etablera organisation och bemanning för drift och förvaltning av upphandlad lösning. I samband med projektavslut överlämnas resultatet till denna organisation. Förutsättningar 1. Varje kommun betalar för sina kostnader relaterade till anslutning av system och scanning av handlingar. 2. Varje kommun bidrar med och finansierar resurser för projektets genomförande. 3. Uddevalla kommun ska tilldelas fullmakt som ger mandat att företräda samtliga kommuner, kommunala bolag, stiftelser och förbund i upphandlingsprocessen. 4. Varje kommun förbinder sig att meddela tilldelningsbeslut och därmed möjliggöra för projektet att verka enligt plan. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision - Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Programförklaring - Infrastrukturen för IT är väl utbyggd och underlättar och höjer kvaliteten i den kommunala verksamheten. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

64 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/539 Sida 2(3) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Investeringskostnad per kommun, utifrån kommunstorlek, beräknas för Sotenäs del till 200 tkr. Driftkostnad för e-arkivet beräknas kosta 20 tkr/månad och kommun, samt en lagringskostnad med ca kr/mån för 2 Terrabyte (en ungefärlig lagringsnivå för en kommun av Sotenäs kommuns storlek) vilket för 2017 innebär 0 kr. Därtill tillkommer resurser för att upprätthålla en gemensam förvaltningsorganisation. Regelverk Arkivlag (1990:782) Organisation och personal Under införandetiden behöver resurser tillsättas. Kansliavdelningen har avdelat en 50- procentig nämndsekreterartjänst som ska arbeta med e-arkivets införandefas. I löpande drift måste resurser tillsättas. Kansliavdelningen måste omfördela sina resurser för att möjliggöra ett införande av e-arkiv. Nämnd- och utredningssekretarens tjänst förändras till 50 procent nämndsekreterare och 50 procent arkivarie/registrator. Under 2017 finns en planerad pensionsavgång av en administratör/registrator vid Kansliavdelningen, denna tjänst kommer inte att återbesättas med en heltid. Beräknad besparing är ca 270 tkr. Medborgarperspektiv Ett införande av e-arkiv kommer möjliggöra en digitaliserad ärendehanteringsprocess som ger allmänheten en ökad tillgänglighet till arkiv och ärendehantering. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avsätta 200 tkr i investeringsmedel till införande av e-arkiv. Medel tas ur ofördelade investeringsmedel. Driftkostnaden beräknas till 240 tkr för år 2017, för att sedan öka de kommande åren till ca 270 tkr. Medel tas i befintlig driftbudget. Bilaga/Bilagor Projektplan Vad är ett e-arkiv Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

65 Kommunstyrelsens förvaltning Administrativ chef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/539 Sida 3(3) Skickas till Kansliavdelningen Anna-Lena Höglund Administrativ chef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

66 Vad är ett e-arkiv? Det kan vara svårt att exakt specificera vad ett e-arkiv är, eftersom behovet av tekniska komponenter och tillämpningen av dessa varierar bland de upphandlande myndigheterna. Ett e-arkiv utgörs till relativt liten del av tekniska komponenter och till stor del av arbetssätt, processer och överenskommelser mellan producent och arkiv å ena sidan, och konsument och arkiv å andra sidan. Här är en definition av e-arkiv som utgår från Kommunförbundet i Stockholms Län, KSL definition11 och lyder som följer: e-arkiv är ett system för digitalt bevarande av allmänna handlingar över tid. I e-arkivet är de allmänna handlingarna frikopplade från de system, i vilka de skapats. e-arkivet innehåller funktioner för inleverans, arkivering, lagring, gallring, administration, återsökning och utlämnande. e-arkivet säkerställer upprätthållande av autenticitet, tillförlitlighet, integritet och användbarhet hos de allmänna handlingarna e-arkivets funktioner säkrar handlingarna från informationsförluster genom validering samt kontinuerliga kontroller och tester. Fördelar med ett e-arkiv Det finns många fördelar med att införa e-arkiv. Här har vi listat några exempel på varför man bör implementera e-arkiv i organisationen. Ger din organisation bättre möjlighet att möta kravet på öppenhet och ger förutsättningar för bättre service, tillgänglighet och verksamhetsutveckling. Ger möjlighet att uppfylla offentlighetslagstiftningen. Ger ett effektivt stöd för att elektroniskt kunna lagra och återsöka alla de tusentals handlingar och ärenden som årligen hanteras. Med ett e-arkiv bevaras handlingar elektroniskt på ett säkert och långsiktigt sätt. Med digitaliserade flöden och elektronisk lagring kan lokalutrymmen minskas och de manuella insatserna kan effektiviseras betydligt. E-arkivet bidrar till en mer transparent organisation och fungerar som basen i verksamhetens informationshantering. Vem äger informationen i e-arkivet? Informationsägare kan antingen vara verksamhet, d.v.s. enskild myndighet eller respektive arkivmyndighet. Varje enskild myndighet ansvarar för den information som finns i myndighetens verksamhetssystem, och är därmed också ägare till informationen. När information överlämnats till en arkivmyndighet tar denna över ansvaret och blir då en ny informationsägare. Utdrag av SKL Kommentus Beskrivning av projektet e-arkiv

67 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Projektplan e-arkiv Projektnamn Projektnummer/Diarienummer Projektansvarig Finansiär e-arkiv Diarienummer Uddevalla Kommun Britt-Inger Berntsson Samfinansierat av deltagande kommuner Version Detaljer Ändrat av Datum 0.1 Första versionen på Projectplace Anna Jansson Justeringar 0.3 Kompletteringar budget och anslutningsplan Oscar Gillenius Sida 1 av 10

68 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Innehåll Innehåll Projektets start- och slutdatum Revidering/ändring av projektplan Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Förutsättningar Projektets organisation Projektgruppen Projektstyrning Styrgrupper Genomförande och tidplan Systeminstallation Anslutning av system Anslutning av system Övriga handlingar Projektets leveranser Leveransplan Budget och finansiering Kostnadsfördelning, initial investering Kostnader för anslutning av system Ekonomiska ramar Investeringskostnader Drift och förvaltningskostnader Återkoppling/kommunikationsplan Risker Bilagor Sida 2 av 10

69 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Projektets start- och slutdatum Projektstart: Projektavslut: Investeringen tas i bruk: Revidering/ändring av projektplan Version Datum Kommentar Sign representant ur styrgrupp/projektansvarig Sign Projektledare 3. Bakgrund Kommuncheferna i Trestadskommunerna har etablerat ett samarbete för konkreta leveranser inom området e-arkiv. Möjlighet ska finnas för övriga kommuner inom Fyrbodal att medverka. Under de senaste femton åren har utvecklingen gradvis gått mot att handlingar, produceras, brukas och förvaras digitalt. För att kunna bevara och vårda de allmänna handlingarna har kommunernas verksamheter tvingats skriva ut digital information på papper eller förvara informationen i respektive verksamhetssystem tillsvidare. Ett förfarande som är tidskrävande och innebär risker för informationsförlust. 4. Syfte Effektivisera arbetet kring införande av e-arkiv hos de deltagande kommunerna. Samverkan ska leda till ett kostnadseffektivare och snabbare införande. Projektet skall möjliggöra digital arkivering av data som inte längre behövs i primärsystemen, för samtliga deltagande kommuner, och på så sätt garantera arkivering av data över tid. Sida 3 av 10

70 Projektplan e-arkiv Dnr Version Mål Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Projektet ska ha etablerat en e-arkivlösning, tillgänglig för samtliga kommuner under Projektet ska kartlägga kommungemensamma integrationer samt skapa en anslutningsplan för dessa. Projektet ska integrera system med olika nivåer av sekretess, samt olika typer av arkivhandlingar innehållande både text och bild i flerfärg, i enlighet med anslutningsplanen. Projektet ska leverera en processbeskrivning för anslutning av system. Projektet ska föreslå och etablera organisation och bemanning för drift och förvaltning av upphandlad lösning. I samband med projektavslut överlämnas resultatet till denna organisation. 6. Avgränsningar Hänsyn tas endast till krav från kommuner som aktivt deltar i projektet. Inom ramen för projektet ansluts endast system som definieras i anslutningsplanen. Anslutning av system för kommunala bolag, stiftelser och förbund omfattas inte av projektet. Projektet kommer inte genomför större volymscanningar av arkivhandlingar men ska möjliggöra för detta i framtiden. 7. Förutsättningar 1. Varje kommun betalar för sina kostnader relaterade till anslutning av system och scanning av handlingar. 2. Varje kommun bidrar med och finansierar resurser för projektets genomförande. 3. Uddevalla kommun ska tilldelas fullmakt som ger mandat att företräda samtliga kommuner, kommunala bolag, stiftelser och förbund i upphandlingsprocessen. 4. Varje kommun förbinder sig att meddela tilldelningsbeslut och därmed möjliggöra för projektet att verka enligt plan. Sida 4 av 10

71 Projektplan e-arkiv Dnr Version Projektets organisation Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Projektgruppen Projektgruppen består idag av 11 projektdeltagare. Projektledarna är Oscar Gillenius och Anna Jansson som tillsammans utgör en heltidsresurs. Fyrbodals kommuner medverkar med totalt nio representanter. Behovet av kompetens varierar över tid under projektet och kommer löpande att äskas från medverkande kommuner. Bedömningen av 20 % av en heltid ses som rimlig. 9. Projektstyrning 9.1. Styrgrupper Samarbetet inom trestadskommunerna (TUV) styrs av kommundirektörer och IT-chefer i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. För projektet är närmaste styrande organ styrgrupp e-arkiv, verksamhetschefer för arkivet, med Britt-Inger Berntsson som ordförande och sammankallande. Projektledaren är föredragande. Styrgrupp e-arkiv fattar inriktningsbeslut vilka fastställs av styrgrupp TUV. 10. Genomförande och tidplan Systeminstallation e-arkivet kommer att upphandlas och införas som en tjänst. Upphandlande myndigheter är 14 kommun inom Fyrbodal inklusive deras kommunala bolag, stiftelser och förbund. Systemet består av en eller flera installationer med tydlig och säker avgränsning och skilda databaser för varje enskild arkivmyndighet. Säkerhet och sekretess är ledord i projektet. Sida 5 av 10

72 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Anslutning av system Inom ramen för projektet kommer ett antal IT-system att anslutas till e-arkivsystemet. Varje deltagande kommun i projektet har levererat en kommunspecifik anslutningsplan inklusive prioritering. En gemensam anslutningsplan har sedan arbetats fram utifrån följande förutsättningar: Tillgänglighetskrav Respektive kommuns rangordning Antal kommuner som nyttjar systemet Sökbarhet och kommunernas delaktighet i projektet Att alla kommuner skall få minst två system avställda inom ramarna för projektet, och därigenom få ekonomisk vinst i projektet Anslutning av system Prioritet System Leverantör 1. ProCapita Tieto 2. Ciceron Visma 3. PMO CGM 4. W3D3 Formpipe 5. MagnaCura Pulsen 6. Bygg- och Miljöreda SGroup Solution 7. HR+ Bluegarden 8. Extens IST Övriga handlingar Projektet kommer också att leverera in två typer av arkivhandlingar i papper för att säkerställa läs- och sökbarhet i systemet. Dessa kommer externt att scannas för att levereras in i systemet av e-arkivleverantören. 11. Projektets leveranser Projektet skall leverera: - Fungerande e-arkivtjänst till deltagande kommuner - Anslutning/Integration av system i enlighet med gemensam anslutningsplan - Fungerande mellanlagring med särskild behörighet för verksamheten - Processbeskrivning för anslutning av ytterligare system - Processbeskrivning för inskanning och leverans av övriga arkivhandlingar Sida 6 av 10

73 Projektplan e-arkiv Dnr Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Version Förslag på organisation till drift och förvaltning - Fullständig dokumentation av systemet - Överlämning till den etablerade organisationen för drift och förvaltning Leveransplan Aktivitet Datum 11.1 Projektorganisation etablerad Underlag för beslut om drift- och förvaltningsorganisation Förvaltningsorganisation Driftorganisation Integrationsteam 11.3 Förslag till kostnadsfördelning baserat på Licenser Drift och Förvaltning Integrationer 11.4 Fullmakter och avtal Kravställning Upphandling Förfrågan ut Sista anbudsdag Utvärdering Tilldelningsbeslut Avtalsskrivning Införande Drift- och förvaltningsorganisation etablerad Transition av ansvar till drift och förvaltningsorganisation Integration/Avställning Arkivhandlingar IT-system Mikrofiche Process för att ansluta respektive material Leveransgodkännande Projektavslut Sida 7 av 10

74 Projektplan e-arkiv Dnr Version Budget och finansiering Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Projektet är samfinansierat av de 14 kommunerna i Fyrbodal. Kostnader som kommer genereras är bland annat: - Kostnader för egen medverkande personal - Externa resurser o Leverantörernas kostnader för anslutning av system Leverantör av e-arkiv Leverantör av system som skall integreras med e-arkiv o Teknisk integrationskompetens o Projektledning o Utförare av dokumentscanning o Eventuell övrig expertis - Initial investeringskostnad - Kostnad per användare av systemet - Årlig förvaltning och underhålls/supportavgift Kostnadsfördelning, initial investering Kostnad för initial investering, licenser och fördelas procentuellt på deltagande kommuner utifrån kommunstorlek och följande modell. Kommun Nivå Nivå Kostnadsfördelning Bengtsfors % Dals-Ed % Färgelanda % Lysekil % Mellerud 4 Munkedal 4 Orust 3 Sotenäs 4 Strömstad 3 Tanum 3 Trollhättan 1 Uddevalla 1 Vänersborg 2 Åmål 3 Sida 8 av 10

75 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Kostnader för anslutning av system Projektet har för avsikt att kravställa att det i kostnaden ska ingå ett pilotsystem per kommun. Att ansluta ett verksamhetssystem till e-arkivet i efterhand beräknas kosta mellan SEK och SEK Ekonomiska ramar Kostnadsestimering är baserat på Kommentus ramavtal för e-arkiv samt omvärldsbevakning Investeringskostnader Investeringskostnad per kommun, utifrån kommunstorlek, beräknas ligga mellan SEK och SEK Drift och förvaltningskostnader Driftkostnad för e-arkivet beräknas kosta SEK/månad och kommun. Därtill tillkommer resurser för att upprätthålla en gemensam förvaltningsorganisation. Sida 9 av 10

76 Projektplan e-arkiv Dnr Version 0.3 Handläggare/Kommun Oscar Gillenius, Anna Jansson/ Uddevalla kommun Datum Återkoppling/kommunikationsplan Arbetas fram i projektet. 14. Risker Projektet arbetar löpande med riskhantering. Samtliga risker som identifieras i delprojekten rapporteras in till riskansvarig, Nanna Bergquist, som för in riskerna i befintlig matris. Veckovis på ordinarie projektmöte sker riskbedömning och hantering, resultatet av denna förs in i ordinarie matris, samt ansvar följs upp. 15. Bilagor Vad är ett e-arkiv? Anslutningsplaner respektive kommun Riskanalys Sida 10 av 10

77 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 165 KA 2016/281 Förslag till Näringslivsstrategi Sammanfattning Denna strategi har tagits fram under genom dialog med kommunens näringslivsråd, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens tekniska utskott, miljönämnden, byggnadsnämnden, kommunens ledningsgrupp, Svenskt Näringsliv, Fyrbodals näringslivsenhet och direkt med Sotenäs företagare på företagarfrukostar, samt genom hemsida och via mail. Underlag har även hämtats in genom analys av Svenskt Näringslivs ranking, SKLs Insiktsmätning, genom kommunbesök samt genom webbenkät till kommunens företagare, politiker och tjänstemän. Syftet med denna breda förankring är att enas om en gemensam strategi för ett positivt företagsklimat. Förslag till näringslivsstrategi som nu presenteras har förändrats efter hänsyn till remissvaren från nämnder och utskott enligt nedan. Beslutsunderlag Näringslivsutvecklarens tjänsteutlåtande Förslag till Näringslivsstrategi Förslag till Handlingsplan Yrkande Mats Abrahamsson (M), Lars-Erik Knutsson (S), Mikael Sternemar (M), Roland Mattsson (M) och Britt Wall (S) föreslår bifall till förslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mats Abrahamssons (M) med fleras förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att anta föreslagen handlingsplan under förutsättning att fullmäktige antar föreslagen näringslivsstrategi. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta föreslagen näringslivsstrategi. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 27(41)

78 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/281 Sida 1(5) Förslag till Näringslivsstrategi Sammanfattning Denna strategi har tagits fram under genom dialog med kommunens näringslivsråd, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens tekniska utskott, miljönämnden, byggnadsnämnden, kommunens ledningsgrupp, Svenskt Näringsliv, Fyrbodals näringslivsenhet och direkt med Sotenäs företagare på företagarfrukostar, samt genom hemsida och via mail. Underlag har även hämtats in genom analys av Svenskt Näringslivs ranking, SKLs Insiktsmätning, genom kommunbesök samt genom webbenkät till kommunens företagare, politiker och tjänstemän. Syftet med denna breda förankring är att enas om en gemensam strategi för ett positivt företagsklimat. Föreslag till näringslivsstrategi som nu presenteras har förändrats efter hänsyn till remissvaren från nämnder och utskott enligt nedan. Remissvar från miljönämnden a) I remissvaret nämns att en stor mängd av kontakter med kunder innehåller enklare förfrågningar som inte behöver hanteras av handläggare. Det är därför viktigt att servicecentra kommer till stånd i praktiken och att det inte alltid behöver vara en handläggare som återkopplar ärenden och förfrågningar. b) Miljönämnden önskar att det miljöstrategiska arbetet omnämns som ett prioriterat område. c) Miljönämnden nämner att det är viktigt med en utvecklad IT-miljö med samordning mellan olika verksamhetssystem. d) Miljönämnden påpekar också att arbetet för en mer positiv attityd till näringslivet måste pågå kontinuerligt i hela organisationen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

79 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/281 Sida 2(5) I förslag till strategi och handlingsplan har följande tagits med: a) I strategin p.3.3, 3.e stycket, p. 4.2 och i handlingsplanen p. 4.2 har ordet handläggare bytts ut mot personal. b) De prioriterade områdena är direkt hämtade från prioriteringar som gjorts av näringslivet i olika skeden under framtagandet av strategin och handlingsplanen. I dessa sammanhang har inte näringslivet lyft fram detta som ett prioriterat område. Det miljöstrategiska arbetet nämns däremot nu under p. 1.2 i strategin som en viktig ingrediens för att skapa goda förutsättningar för näringslivet. c) I handlingsplanen p.4.2 anges bland annat att kommunen skall ligga minst på riksgenomsnittet i Insiktsmätningen. För att nå detta mål innebär det att kommunens e- tjänster behöver förbättras avsevärt samt att verksamhetssystemen måste vara effektiva. En effektiv IT-miljö är en av flera delar som behöver förbättras för att nå detta mål. d) Viktigt påpekande men föranleder inte till någon ändring av dokumentet. Remissvar kommunstyrelsens tekniska utskott a) Utskottet efterlyser att ordvalen bör vara de samma i strategin och i handlingsplanen. b) Utskottet anser att det är viktigt att IT-miljön utvecklas med samordning mellan olika verksamhetssystem. c) Utskottet påpekar att det inte alltid behöver vara en handläggare som handhar förfrågningar mm. d) Utskottet påpekar att under alliansens programförklaring planeras 150 nya bostäder och inte 400 som angivits i förslaget. e) Utskottet anser att kommunen redan har en strategi för infrastruktur som finns inarbetad i kommunens ÖP 2010 och att en revidering bör utföras först när man ser över översiktsplanen samt att VA-försörjningen då bör ingå. f) Utskottet önskar att tillgång till mark och lokaler för näringslivet belyses. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

80 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/281 Sida 3(5) I förslag till strategi och handlingsplan har följande tagits med: a) Har justerats. b) I handlingsplanen p.4.2 anges bland annat att kommunen skall ligga minst på riksgenomsnittet i Insiktsmätningen. För att nå detta mål innebär det att kommunens e- tjänster behöver förbättras avsevärt samt att verksamhetssystemen måste vara effektiva. En effektiv IT-miljö är en av flera delar som behöver förbättras för att nå detta mål. c) I strategin p.3.3, 3.e stycket, p. 4.2 och i handlingsplanen p. 4.2 har ordet handläggare bytts ut mot personal. d) Handlingsplanen p.4.3 har ändrats till 150 bostäder. (400 bostäder var målet i tidigare programförklaring.) e) Kommunen har idag ingen strategi för infrastruktur. Det som anges i ÖP ger viss ledning men kan inte likställas med det som näringslivet önskar. Förslag kvarstår om att en strategi skall tas fram under f) Under punkt 1.2 i strategin anges att tillgång till mark och lokaler är väsentligt för att kunna erbjuda näringslivet goda förutsättningar för att bedriva företagande i kommunen. För att kunna nå plats 100 eller bättre i Svenskt Näringslivs ranking är tillgång till mark och lokaler en av flera, mycket viktiga delar därför har p. 4.4 i strategin och i handlingsplanen förändrats till följande: Bra och tillförlitlig infrastruktur (vägar, kollektivtrafik, tillgång till mark och lokaler). I handlingsplanen har även ytterligare en åtgärd lagts till som berör tillgång till mark och lokaler: Kommunen skall inleda ett arbete för att undersöka förutsättningar för nya tätortsnära industriområden. Nya detaljplaner skall finnas klara senast under Remissvar byggnadsnämnden a) I remissvaret nämns att en stor mängd av frågor till kommunen innehåller enklare förfrågningar som inte behöver hanteras av handläggare. Ett viktigt steg för att uppnå detta är införandet av servicecentra. b) Nämnden påpekar att under alliansens programförklaring planeras 150 nya bostäder och inte 400 som angivits i förslaget. c) Nämnden anser att kommunen redan har en strategi för infrastruktur som finns inarbetad i kommunens ÖP 2010 och att en revidering bör utföras först när man ser över översiktsplanen samt att VA-försörjningen då bör ingå. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

81 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/281 Sida 4(5) d) Nämnden ser det som viktigt att utveckla IT-miljön med samordning mellan olika verksamhetssystem, E-tjänster, transparens mm. e) Nämnden anser att strategin bör vara kompatibel med ÖP. f) Nämnden anser att ordvalen i strategin och handlingsplanen bör synkroniseras. I förslag till strategi och handlingsplan har följande tagits med: a) I strategin p.3.3, 3.e stycket, p. 4.2 och i handlingsplanen p. 4.2 har ordet handläggare bytts ut mot personal. b) Ändring till 150 bostäder har gjorts i handlingsplanen p.4.3. (400 bostäder var målet i tidigare programförklaring.) c) Kommunen har idag ingen strategi för infrastruktur. Det som anges i ÖP ger viss ledning men kan inte likställas med det som näringslivet önskar. Förslag kvarstår om att en strategi skall tas fram under d) I handlingsplanen p.4.2 anges bland annat att kommunen skall ligga minst på riksgenomsnittet i Insiktsmätningen. För att nå detta mål innebär det att kommunens e- tjänster behöver förbättras avsevärt samt att verksamhetssystemen måste vara effektiva. En effektiv IT-miljö är en av flera delar som behöver förbättras för att nå detta mål. e) Föreslagen strategi med handlingsplan överensstämmer med ÖP. f) Har justerats. I övrigt har inga ändringar gjorts. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

82 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/281 Sida 5(5) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå fullmäktige att anta föreslagen näringslivsstrategi. Arbetsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta föreslagen handlingsplan under förutsättning att fullmäktige antar föreslagen näringslivsstrategi. Bilaga/Bilagor Förslag till Näringslivsstrategi Förslag till Handlingsplan Skickas till Kommunchef Samhällsbyggandschef Chef för Tillväxt och utvecklingsavdelningen Näringslivsutvecklare Datum Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Erika Hassellöv Chef för TUA Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

83 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

84 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning sida 1. Inledning Ett strategiskt läge Samarbete för ett bättre näringslivsklimat 3 2. Näringslivet i Sotenäs Sotenäs företagare i dag Näringslivsklimatet Sotenäs mål, delmål och kännetecken Mål Delmål Kännetecken för kommunens näringslivsarbete 5 4 Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet 5 5. Ansvar och genomförande 6 Handlingsplan ; Bilaga 1. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

85 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 3/7 1. Inledning Alla gynnas av ett bra företagsklimat, det har stor betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Syftet med kommunens näringslivsstrategi är att bidra till ett positivt företagsklimat. Målet är att kommunens näringslivsarbete skall främja tillväxt i befintliga företag och göra kommunen attraktiv för etableringar och nyföretagande så att nuvarande arbetstillfällen bevaras och nya skapas. Strategin skall vara styrande för näringslivsarbetet inom kommunens alla berörda verksamheter. För att nå strategins mål skall prioriterade aktiviteter genomföras som beskrivs i bifogad handlingsplan. Denna strategi har tagits fram under genom dialog med kommunens näringslivsråd, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunens ledningsgrupp, Svenskt Näringsliv, Fyrbodals näringslivsenhet och direkt med Sotenäs företagare på företagarfrukostar, samt genom hemsida och via mail. Underlag har även hämtats in genom analys av Svenskt Näringslivs ranking, SKLs Insiktsmätning, genom kommunbesök samt genom webbenkät till kommunens företagare, politiker och tjänstemän. 1.1 Ett strategiskt läge Sotenäs, havets kommun, ligger mitt i det vackra Bohuslän mellan Oslo och Göteborg. I kommunen bor ca personer i kustsamhällen som t.ex. Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Bohus-Malmön m.fl. Sotenäs kan erbjuda en fantastisk livsmiljö med rik och varierad fritid. I över ett sekel har turister sökt sig till området för bad, sol och den vackra naturen och kommunen har idag en stark attraktionskraft av internationell klass. I Sotenäs finns en mycket tydlig entreprenöriell drivkraft med en lång historia av ett starkt näringsliv. 1.2 Samarbete för ett bättre näringslivsklimat Ett bra företagsklimat skapas av en mängd faktorer. Ett gott samarbete mellan kommun, näringsliv, utbildning och andra myndigheter är av avgörande betydelse. Ingen aktör råder ensam över alla de faktorer som påverkar utveckling och tillväxt. Kommunen skall nu intensifiera sitt engagemang i näringslivsfrågorna för att aktivt bidra till bästa möjliga förutsättningar för näringslivet i Sotenäs. Att skapa goda förutsättningar handlar bland annat om bra tillgången till mark, lokaler, bostäder, arbetskraft med rätt kompetens och att kommunens tillståndsgivning/hantering av bygglov, planärenden, markupplåtelse mm. är effektiv och att det finns fungerande mötesplatser där näringsliv, kommun och myndigheter kan mötas samt att kommunens olika strategier gynnar en positiv näringslivsutveckling som till exempel ett hållbart miljöstrategiskt arbete. Det är också viktigt med en väl fungerande infrastruktur liksom marknadsföring av kommunen och en samverkan med andra kommuner. Goda förutsättningar för det lokala näringslivet skapas också genom ett nära samarbete i utbildningsfrågor på alla nivåer. Det gäller från förskolan och grundskolan till Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

86 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 4/7 gymnasie- och vuxenutbildning. Utbildning av god kvalitet bidrar till att företag kan rekrytera personal och att nya företagare etablerar sig i kommunen. För företagen kan samarbetet ge ökad tillgång till personal med relevant utbildning. Det är också viktigt att utveckla kontakterna med universitet och högskolor i länet. Behovet av personal med eftergymnasial utbildning bedöms öka fram till Näringslivet i Sotenäs Historiskt sett har fisket och stenbrytningen varit viktiga näringar i kommunen. Idag har Sotenäs ett differentierat näringsliv med livsmedelshantering, mekanisk industri, besöksnäring, automation, transporter, fiske, handel, bygg-och hantverksföretag mm. 2.1 Sotenäs företagare i dag I Sotenäs finns cirka företag varav 3 % har ett bokslutsresultat om minst 1 miljon kronor. Majoriteten av företagen i Sotenäs är små, 93 % har färre än 5 anställda och 3 % har fler än 9 anställda. - Sotenäs ligger topp 5 i Sverige angående antalet nystartade företag i förhållande till folkmängd (2015). - Antal företag är mycket högt i Sotenäs i förhållande till folkmängd med plats 15 i Sverige (2015). - Sotenäs ungdomar (18-19 år) innehar plats 1 i Fyrbodal (14 kommuner i samverkan) med flest ungdomar/innevånare som har kunskap och erfarenhet av Ungt Företagande (2015). - Sotenäs kar en ökande besöksnäring med ca besökanden per år (2015). I Sotenäs finns en mycket stark entreprenöriell drivkraft. 2.2 Näringslivsklimatet 2015 Kommunen har plats 260 (av 290 kommuner) i Svensk Näringsliv ranking av företagsklimatet (2016). Enligt enkätfrågorna har kommunen bäst resultat inom områdena Allmänhetens attityder till företagande och Skolans attityder till företagande. Sämst resultat inom områdena Tillgång till kompetens och Vägnät, tåg och flyg. Från att kommunens ranking varit sjunkande under 5 år förbättrades placeringen med 2 platser Under 2015 startade kommunen upp ett aktivt arbete med målsättningen att förbättra företagsklimatet betydligt genom bland annat aktivt företagsstöd, företagarfrukostar, företagsbesök, snabbare och bättre myndighetsutövning, införande av lotsverksamhet samt ett nytt näringslivsråd med representanter för både små och stora företag. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

87 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 5/7 3. Sotenäs mål, delmål och kännetecken 3.1 Mål Sotenäs kommun övergripande mål för näringslivsarbetet är: Kommunens näringslivsarbete skall främja tillväxt i befintliga företag och göra kommunen attraktiv för etableringar och nyföretagande så att nuvarande arbetstillfällen bevaras och nya skapas. Målet mäts genom Svenskt Näringslivs ranking samt SKLs Insiktsmätning. Eftersom de kommunala kärnverksamheterna har betydelse för näringslivet bör detta mål beaktas när beslut tas som direkt eller indirekt påverkar möjligheterna för målets uppfyllelse. 3.2 Delmål För att nå kommunens övergripande mål behöver ett positivt företagsklimat skapas. År Sotenäs kommun ligger på plats 100, eller bättre, i Svenskt Näringslivs företagsranking. - Sotenäs kommun har ett totalt NKI (Insiktsmätningen) som ligger på genomsnittet i Sverige. År 2022 Sotenäs kommun har ett starkt och uttalat positivt företagsklimat och omtalas som en företagsvänlig kommun. - Sotenäs kommun ligger på plats 50, eller bättre, i Svenskt Näringslivs företagsranking. - Sotenäs kommun har ett totalt NKI (Insiktsmätningen) som överstiger genomsnittet i Sverige med 2 poäng. 3.3 Kännetecken för kommunens näringslivsarbete Kommunens näringslivsarbete skall kännetecknas av: - ett aktivt, kreativt och positivt arbete där företagare och kommun verkar gemensamt för ett positivt företagsklimat i Sotenäs - ett inbjudande och välkomnande företagsklimat med en positiv attityd och inställning till företagande där berörda verksamheter har bra kunskap, förståelse och insikt i företagarnas situation - att det är enkelt nå kommunens personal och att arbetet präglas av snabb, enkel och säker handläggning med snabb återkoppling efter kontakt Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

88 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 6/7 - att regler och villkor är lika för alla och att kommunens hemsida är informativ med bra e-tjänster som förenklar kontakten mellan företagare och kommunens handläggare 4. Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet 4.1 En positiv attityd och inställning samt bättre förståelse om företagens villkor från politiker och tjänstemän i kommunens alla verksamheter. 4.2 Att det är enkelt att nå kommunens personal. Snabb, enkel och säker handläggning av ärenden. Snabb återkoppling efter kontakt med kommunen. Att regler och villkor ska gälla lika för alla. 4.3 Bra och attraktiva bostäder för alla 4.4 Bra och tillförlitlig infrastruktur (vägar, kollektivtrafik, mark och lokaler) 4.5 Bra IT-kommunikation (fiber och mobiltäckning) 4.6 Att kommunens verksamhet inte konkurrerar med näringslivet där intressekonflikter uppstår 4.7 Bra tillgång till arbetskraft med relevant kompetens 4.8 Företagen skall vara sedda och hörda (både små och stora) För att dessa områden skall få genomslag har en handlingsplan upprättats med prioriterade aktiviteter. Se bilaga 1. 5 Ansvar och genomförande Näringslivsutvecklaren har ansvar för genomförande och uppföljning av näringslivsstrategi inklusive handlingsplan. Näringslivsrådet har ett gemensamt ansvar att verka för ett genomförande av antagen strategi och handlingsplan. Näringslivsrådet skall årligen (från november 2017) lämna förslag till revidering av handlingsplanen för beslut i kommunstyrelsen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

89 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 7/7 Styrningen från kommunens vision och mål till ett positivt företagsklimat kan beskrivas med denna processbild: För Sotenäs kommun Tomas Larsson Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

90 Handlingsplan Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/6 Bilaga 1 Näringslivsrådet skall årligen (från november 2017) lämna förslag till revidering av handlingsplanen för beslut i kommunstyrelsen. De åtta prioriterade områdena skall mätas för att kontrollera utfall. Hur detta skall genomföras skall näringslivsrådet komma överens om för varje enskild åtgärd. En årlig redogörelse skall sammanställas för kännedom till kommunstyrelsen och på hemsida. Prioriterat område 4.1 En positiv attityd och inställning samt bättre förståelse om företagens villkor från politiker och tjänstemän i kommunens alla verksamheter. Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare a) Kommunanställda och politiker får Alla anställda och politiker i den Minst 8 nyhetsbrev/år tas fram som beskriver kommunens arbete för ett Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare Kommunikatör bättre förståelse kommunala bättre företagsklimat. Nyhetsbreven för näringslivets organisationen har en distribueras till kommunens förutsättningar god förståelse om företagare, samt anställda och företagens villkor. politiker i den kommunala b) Insatser för en mer positiv attityd till näringslivet. Företagarnas upplevelse av den kommunala handläggningen skall förbättras. organisationen. Inom ramen för arbetet med Förenkla helt enkelt informeras och diskuteras betydelsen om gott värdskap och bemötande gentemot våra företagare. Denna insats mäts genom Insiktsmätningen. Se även 4.2 Kommunchef Kommunchef Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

91 Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/6 Prioriterat område 4.2 Att det är enkelt att nå kommunens personal. Snabb, enkel och säker handläggning av ärenden. Snabb återkoppling efter kontakt med kommunen. Att regler och villkor ska gälla lika för alla. Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare Analys och Kommunchef förbättringsinsatser. Kommunens skall ligga minst på riksgenomsnittet i Insiktsmätningen 2019 Kommunen skall delta i Insiktsundersökningen för att kunna sätta in åtgärder för en förbättrad handläggning. Kommunchef Förvaltningschefer Näringslivsutvecklare Prioriterat område 4.3 Bra och attraktiva bostäder för alla Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare 150 nya bostäder Kommunchef Samhällsbyggnadschef produceras under innevarande mandatperiod. En ny bostadsförsörjningsplan tas fram under 2016 Bostadsmarknaden är komplex och kommunen skall eftersträva att bebyggelsen möter krav från olika grupper i samhället. Kommunen har relativt gott om planlagd byggbar mark, övervägande privatägd men även i kommunal ägo. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

92 Prioriterat område 4.4 Bra och tillförlitlig infrastruktur (vägar, kollektivtrafik, mark och lokaler) Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 3/6 Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare Ta fram en strategi för kommunens infrastrukturfrågor. Kommunen har en strategi för infrastrukturen senast Riksväg 171 och 174 är viktiga tillfartsvägar för kommunen. Åtgärder som är på gång är tex rondell i Hallinden och en åtgärdsvalsstudie ang cirkulationsplats vid Smögenbron. En ny strategi skall innebära att kommunen blir tydligare i sitt Kommunchef Samhällsbyggnadschef God tillgång till mark och lokaler Senast 2019 finns nya tätortsnära industriområden färdiga för byggnation. arbete för bättre infrastruktur. Kommunen skall inleda ett arbete för att undersöka förutsättningar för nya tätortsnära industriområden. Nya detaljplaner skall finnas klara senast under Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadschef Prioriterat område 4.5 Bra IT-kommunikation (fiber och mobiltäckning) Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare Analys av fiber- och Förbättrad mobiltäckning. Under 2016 fibreras flertalet villor och Kommunchef Näringslivsutvecklare mobiltäckning i Kommunen skall ge möjlighet företag i kommunen. kommunen med för alla boende och företag i Mobiltäckningen är dålig på vissa påföljande plan för platser i kommunen. Efter analys skall kommunen att ansluta till åtgärder senast en åtgärdsplan tas fram senast bredband med hög hastighet (minst 100 Mbit/s). Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

93 Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 4/6 Prioriterat område 4.6 Att kommunens verksamhet inte konkurrerar med näringslivet där intressekonflikter uppstår Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare Analys skall göras för att utreda inom vilka områden som kommunen konkurrerar med näringslivet senast under Kommunens verksamheter skall inte konkurrera med näringslivet där intressekonflikter kan uppstå. Efter analys skall kommunen arbeta aktivt för att minimera risken för konkurrens mot näringslivet. Kommunchef Näringslivsutvecklare Prioriterat område 4.7 Bra tillgång till arbetskraft med relevant kompetens Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare Sotenäs kommun skall Enhetschef ha en behovsbaserad, SymbiosCentrum effektiv och kvalitetssäkrad verksamhet för livslångt lärande a) Utveckla och implementera arbetssätt och metoder för utbildningsorganisationen för Det livslånga lärandet. SymbiosCentrum har samlat Vuxenutbildningen, SFI, Språkintroduktion, Arbetsmarknadsenheten, DUA och näringslivskontakter för kompetensförsörjning under samma paraply i syfte att med hög grad av individanpassning kunna möt alla nivåer på kompetensbehov. Från långtidsarbetslösa och nyanlända till kvalificerade yrkesutbildningar och företagsutbildningar. SymbiosCentrum och Arbetsmarknadsenheten Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

94 b) Etablera och utveckla ett lokalt kompetensråd för Sotenäs kommun inom ramen för det regionala kompetensplattformsarbetet c) Utveckla och informera om funktionen Kompetensmäklare till företag och verksamheter d) Identifiera, utveckla och driva utbildningar baserade på arbetsmarknadens kompetensbehov Skapa en naturlig och långsiktig plattform för dialog kring arbetsmarknadens kompetensbehov Kompetensmäklaren skall vara en etablerad och välkänd funktion för att långsiktigt säkra kompetensförsörjninge n i kommunen. Det skall finnas ett brett och behovsbaserat utbildningsutbud. Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 5/6 Förslag till sammansättning av rådet är Det livslånga lärandet, Näringslivsrådet, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadens parter och Högskolan väst. Kompetens mäklarfunktionen etableras och byggs upp under de första 3 åren via projekten KOBRA och Pendlarbron Tillsammans med företag, Högskolan Väst, kommunen och andra aktörer identifieras, genomförs och utvecklas/avvecklas utbildningar och insatser efter arbetsmarknadens behov. Verksamhetsutvecklare SymbiosCentrum Verksamhetsutvecklare SymbiosCentrum Enhetschef SymbiosCentrum Verksamhetsutvecklare och Kompetensmäklare Verksamhetsutvecklare och Kompetensmäklare Verksamhetsutvecklare och Arbetsmarknadsenhet Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

95 Handlingsplan Kommunstyrelsen Datum/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 6/6 Prioriterat område 4.8 Företagen skall vara sedda och hörda (både små och stora) Åtgärd Aktivitetsmål Beskrivning Ansvarig Utförare a) Företagsbesök 50 företagsbesök/år Politik och tjänstemän genomför Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare minst 30 planerade företagsbesök/år. Näringslivsutvecklare genomför därutöver minst 20 företagsbesök/år. b) Företagarfrukostar Minst 6/år Kommunen, i nära samverkan med Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare näringslivsrådet, genomför minst 6 företagarfrukostar/år. c) Företagarlunch Minst 2/år Kommunen, i nära samverkan med Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare näringslivsrådet, genomför minst 2 företagarluncher/år. d) Nyhetsbrev Minst 8/år Kommunen, i nära samverkan med Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare näringslivsrådet, producerar minst 8 nyhetsbrev/år varav 2 skickas ut till samtliga företag med post. e) Företagsfest 1/år Kommunen, i nära samverkan med näringslivsrådet, genomföra 1 företagarfest/år från Näringslivsutvecklare Näringslivsutvecklare Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

96 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 166 KA 2016/438 Förslag till införande av Lotsgrupp Sammanfattning Det ska vara så enkelt som möjligt att etablera och utveckla företag i Sotenäs kommun. Därför föreslås att kommunen inför en Lotsgrupp som skall bidra till att samverkan mellan företag och kommun blir smidigare och att bra förutsättningar ges för ett positivt näringslivsklimat. Kommunens näringslivsklimat behöver förbättras, av Sveriges 290 kommuner ligger kommunen på plats 262 i Svenskt Näringslivs ranking (2015) av företagsklimatet. Några av de funktioner som får dåliga resultat i Insiktsmätningen (SKL:s mätning av myndighetsutövningen) är vår hantering av bygglov, markupplåtelse och miljö/hälsoskydd. Hanteringen är komplex och flera insatser behöver göras för att förbättra detta resultat. Att införa en Lotsgrupp är ett steg mot en bättre funktion. Lotsgruppens uppgift är att lotsa in företagarna i "systemet". Lotsgruppen berör alla sorters företagare i alla olika skeden som har komplexa ärenden och som berör flera olika områden. Lotsgruppens sammansättning: Lotsgruppen är ingen fast grupp utan består av de handläggare/chefer som berörs för varje enskilt ärende. Näringslivsutvecklaren sammankallar till Lotsgruppsmöten vid behov och efter överenskommelse med berörda handläggare/chefer. Handläggare som berörs är från verksamheterna bygg, plan, miljö, räddningstjänst, serveringstillstånd, gatu-va, fastigheter, mark/exploatering och näringsliv. Lotsgruppsmöten kan initieras av både handläggare och företagare. Alla ärenden behöver inte gå genom lotsfunktionen. Syftet med lotsgruppen är att: företagarna ska bli bra bemötta företagarna ska uppleva mötet med kommunen som enkelt, tydligt, informativt och effektivt företagaren får korrekt information, en relevant återkoppling och att vi får ett helhetsperspektiv på företagarens frågor kunskapen om varandras olika verksamheter ska öka internt rättssäkerheten ska hållas Beslutsunderlag Näringslivsutvecklarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att införa Lotsgrupp enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 28(41)

97 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/438 Sida 1(2) Förslag till införande av Lotsgrupp Sammanfattning Det ska vara så enkelt som möjligt att etablera och utveckla företag i Sotenäs kommun. Därför föreslås att kommunen inför en Lotsgrupp som skall bidra till att samverkan mellan företag och kommun blir smidigare och att bra förutsättningar ges för ett positivt näringslivsklimat. Bakgrund Kommunens näringslivsklimat behöver förbättras, av Sveriges 290 kommuner ligger kommunen på plats 262 i Svenskt Näringslivs ranking (2015) av företagsklimatet. Några av de funktioner som får dåliga resultat i Insiktsmätningen (SKL:s mätning av myndighetsutövningen) är vår hantering av bygglov, markupplåtelse och miljö/hälsoskydd. Hanteringen är komplex och flera insatser behöver göras för att förbättra detta resultat. Att införa en Lotsgrupp är ett steg mot en bättre funktion. Lotsgruppens uppgift är att lotsa in företagarna i "systemet". Lotsgruppen berör alla sorters företagare i alla olika skeden som har komplexa ärenden och som berör flera olika områden. Beskrivning av ärendet Lotsgruppens uppgift är att samordna kommunens företagsservice för en enklare service till kommunens företagare. Lotsgruppen ska lotsa företagare genom vår handläggning och se till att företagare får tydliga besked om vilka regler som gäller och vilka tillstånd som behövs. Efter ett förslag om att Lotsgruppen skall träffas i ett ärende, är målsättningen att möte hålls inom 10 arbetsdagar. Lotsgruppen träffas företrädesvis tillsammans med företagare men kan även ha egna planeringsmöten vid behov. Lotsgruppen skall: Förbättra kommunens dialog och service till företagen Följa och driva på företagsärenden och se till att de slutförs Se till att företag får tydlig information och snabb handläggning Kvalitetssäkra hanteringen av ärenden Se till att samspelet fungerar inom kommunen och att ärenden inte fastnar mellan förvaltningarna Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

98 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutvecklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/438 Sida 2(2) Lotsgruppens sammansättning: Lotsgruppen är ingen fast grupp utan består av de handläggare/chefer som berörs för varje enskilt ärende. Näringslivsutvecklaren sammankallar till Lotsgruppsmöten vid behov och efter överenskommelse med berörda handläggare/chefer. Handläggare som berörs är från verksamheterna bygg, plan, miljö, räddningstjänst, serveringstillstånd, gatu-va, fastigheter, mark/exploatering och näringsliv. Lotsgruppsmöten kan initieras av både handläggare och företagare. Alla ärenden behöver inte gå genom lotsfunktionen. Vi vill att: företagarna ska bli bra bemötta företagarna ska uppleva mötet med kommunen som enkelt, tydligt, informativt och effektivt företagaren får korrekt information, en relevant återkoppling och att vi får ett helhetsperspektiv på företagarens frågor kunskapen om varandras olika verksamheter ska öka internt rättssäkerheten ska hållas Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Förslaget innebär ingen ny kostnad för kommunen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att införa Lotsgrupp enligt förslag. Skickas till Kommunchef Räddningschef Miljöchef Samhällsbyggnadschef Tillväxt- och utvecklingschef Näringslivsutvecklare Namn Näringslivsutvecklare Namn Tillväxt- och utvecklingschef, kommunstyrelsen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

99 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 148 KA 2016/735 Samarbete, plan- och byggkontoren i Munkedal och Sotenäs Sammanfattning Sedan 2013 finns ett etablerat samarbete mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekil angående Miljö, IT och Lön. Därutöver finns det ett antal gemensamma bolag t.ex. Västvatten och Rambo men också ett antal samarbeten där kommunerna genom avtal lånar personal från varandra en kortare tid alternativt delar på en tjänst eftersom det inte finns behov av en heltidstjänst i den enskilda kommunen t.ex. handikappanpassning, teknisk chef, säkerhetssamordnare, bygglovschef, planarkitekt. I de olika samarbetena är olika kommuner inblandade, beroende på vilket behov som finns. För att följa upp pågående samarbeten och utreda behovet och formerna för eventuella framtida samarbeten har presidierna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs regelbundna möten. Vid det gemensamma mötet i Lysekil 2/ fick kommuncheferna i uppdrag att undersöka ytterligare former för samarbeten. Ett av områdena var Bygg. Att bemanna plan- och byggkontoren i Sotenäs och Munkedals kommuner innebär utmaningar. I Munkedal är antalet ärenden inte så stort att plan- och byggkontoret kan anställa alla de kompetenser som behövs i liten skala, t.ex. finns inte underlag för en heltidstjänst som planhandläggare och arkitekt. I Sotenäs är ärendeinströmningen tillräcklig för att bemanna kontoret med flera kompetenser men där finns istället utmaningar ifråga om att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens, vilket delvis har med kommunens geografiska läge att göra. Utifrån detta har tankar på samarbete med ett gemensamt plan- och byggkontor fötts. Munkedals kommun har under sommaren bistått plan- och byggkontoret i Sotenäs kommun med chefsresurs och omvänt har Munkedals kommun haft tillgång till planhandläggare anställd i Sotenäs kommun. Ett gemensamt plan- och byggkontor Ett för Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamt plan- och byggkontor bör inrättas. Det kan finnas anledning att även fortsätta ta kontakt med fler kommuner för en ännu starkare organisation, antingen för att ansluta någon ytterligare kommun till samarbetet eller för att utvidga samarbetet på ett enskilt område, t.ex. tillsynsområdet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadschefens tjänsteutlåtande Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår att kommunchefen får i uppdrag att förutsättningslöst utreda formerna för en samverkan inom plan- och byggverksamheten. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(41)

100 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 148 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt kommunchefen att förutsättningslöst utreda formerna för en samverkan inom plan- och byggverksamheten. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(41)

101 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/735 Sida 1(3) Samarbete, plan- och byggkontoren i Munkedal och Sotenäs Bakgrund Sedan 2013 finns ett etablerat samarbete mellan Sotenäs, Munkedal och Lysekil angående Miljö, IT och Lön. Därutöver finns det ett antal gemensamma bolag t.ex. Västvatten och Rambo men också ett antal samarbeten där kommunerna genom avtal lånar personal från varandra en kortare tid alternativt delar på en tjänst eftersom det inte finns behov av en heltidstjänst i den enskilda kommunen t.ex. handikappanpassning, teknisk chef, säkerhetssamordnare, bygglovschef, planarkitekt. I de olika samarbetena är olika kommuner inblandade, beroende på vilket behov som finns. För att följa upp pågående samarbeten och utreda behovet och formerna för eventuella framtida samarbeten har presidierna i Lysekil, Munkedal och Sotenäs regelbundna möten. Vid det gemensamma mötet i Lysekil 2/ fick kommuncheferna i uppdrag att undersöka ytterligare former för samarbeten. Ett av områdena var Bygg. Att bemanna plan- och byggkontoren i Sotenäs och Munkedals kommuner innebär utmaningar. I Munkedal är antalet ärenden inte så stort att plan- och byggkontoret kan anställa alla de kompetenser som behövs i liten skala, t.ex. finns inte underlag för en heltidstjänst som planhandläggare och arkitekt. I Sotenäs är ärendeinströmningen tillräcklig för att bemanna kontoret med flera kompetenser men där finns istället utmaningar ifråga om att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens, vilket delvis har med kommunens geografiska läge att göra. Utifrån detta har tankar på samarbete med ett gemensamt plan- och byggkontor fötts. Munkedals kommun har under sommaren bistått plan- och byggkontoret i Sotenäs kommun med chefsresurs och omvänt har Munkedals kommun haft tillgång till planhandläggare anställd i Sotenäs kommun. Ett gemensamt plan- och byggkontor Ett för Sotenäs och Munkedals kommuner gemensamt plan- och byggkontor bör inrättas. Det kan finnas anledning att även fortsätta ta kontakt med fler kommuner för en ännu starkare organisation, antingen för att ansluta någon ytterligare kommun till samarbetet eller för att utvidga samarbetet på ett enskilt område, t.ex. tillsynsområdet. Koppling till vision, programförklaring och mål Sotenäs kommun ska enligt sina inriktningsmål erbjuda goda betingelser för företagare, vara en attraktiv besökskommun och en kommun där alla finner sitt önskade boende. En viktig del i att uppnå detta är att kommunens myndighetsutövning kan gå i takt med den utveckling som företagare, boende och besökare ger uttryck för genom sina ansökningar till plan- och byggkontoret. För mandatperioden anges att handläggnings- Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

102 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/735 Sida 2(3) tiden för bygglovsärenden ska uppfylla lagkraven och vara kvalitetssäkrade. Genom samarbete med Munkedals kommun, ökar förutsättningarna för att nå dessa mål. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Samarbetet genomförs inom ramen för respektive byggnadsnämnds befintliga budget. Fördelning av kostnader ska ske utifrån de resurser respektive kommuns ärenden genererar. Regelverk Formerna för samarbetet behöver utredas, för att säkerställa att samarbetet utformas enligt gällande regelverk. Organisation och personal Ingen förändring av den politiska organisationen föreslås, utan berör endast tjänstemannaorganisationen. Det gemensamma plan- och byggkontoret bör inrättas under en kommun med medarbetarna för möjlighet att önska placeringsort. Vid resursbrist och behov av att prioritera arbetsuppgifter sker detta genom samråd mellan samhällsbyggnadscheferna. Under sommaren 2016 har kommunerna samarbetat genom att plan- och byggkontorens ledarskap varit delat. Avsikten är dock att rekrytera en gemensam enhetschef. Arbetet bedömdes inledningsvis bör vara inriktat mot att det nya plan- och byggkontorets verksamhet inleds den 1 januari Arbetet bör dock ske i en sådan takt att plan- och byggkontoren har likartade förutsättningar när samarbetet inleds. Medborgarperspektiv Avsikten med ett gemensamt plan- och byggkontor är att öka service, tillgänglighet och kompetensbredd till gagn för medborgarna. Förhoppningen är också att detta leder till en mer attraktiv arbetsgivare som ger medarbetarna större möjlighet till utveckling. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt samhällsbyggnadschefen att tillsammans med samhällsbyggnadschefen i Munkedals kommun utreda formerna för ett gemensamt plan- och byggkontor med inriktning mot att ett sådant ska inrättas. Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Munkedals kommun, Samhällsbyggnadschefen Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

103 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2016/735 Sida 3(3) Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Maria Vikingsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax:

104 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 72 KA 2016/840 VA Taxeföreskrifter 2017 Sammanfattning VA taxans årliga brukningsavgifter föreslås vara oförändrad från 2016 till Anläggningsavgifterna (engångsavgift vid anslutningstillfället) föreslås höjas med 5 procent till kr (inkl moms) för att närma sig 100 procent täckningsgrad vid utbyggnad. Kommunen står inför utbyggnad av flera s.k. omvandlingsområde där vatten och avlopp anläggs i befintliga bebyggelseområde. Detta gör att anläggningsavgifterna totalt sett blir höga i kommunen då VA-taxan ska ta höjd för ett medelvärde av kostnad för alla VA-anslutningar. Närmast i tur för utbyggnad av VA är området vid Örn och Knutsvik. En justering i texten är gjord från 2016 till Det har i nuvarande föreskrift smugit sig in ett skrivfel vad gäller beräkning av anläggningsavgift. Detta är nu justerat. Jämförelse av anläggningsavgifter 2016 för kommuner i närheten: Typhus A (villa med 800 m2 tomt) Sotenäs Öckerö Tjörn Orust Tanum Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Beslutsunderlag Taxeföreskrifter för vatten och avlopp 2017 Anläggningsavgifter 2017 Bilaga 1 Svenskt Vattens kommentar till VA taxa 2016 VA- och anläggningschefens tjänsteutlåtande Yrkande Hilbert Eliasson (S) föreslår att kostnaden ska öka till 255 tkr (inkl moms), för att närma sig en 100 procent täckningsgrad. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Hilbert Eliassons (S) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(12)

105 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 72 Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att anta taxeföreskrifter och att anläggningsavgiften för 2017 ska öka till 255 tkr (inkl moms), för att närma sig en 100 procent täckningsgrad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(12)

106 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/840 Sida 1(2) VA Taxeföreskrifter 2017 Sammanfattning VA taxans årliga brukningsavgifter föreslås vara oförändrad från 2016 till Anläggningsavgifterna (engångsavgift vid anslutningstillfället) föreslås höjas med 5 % till kr (inkl moms) för att närma sig 100% täckningsgrad vid utbyggnad. Kommunen står inför utbyggnad av flera s.k. omvandlingsområde där vatten och avlopp anläggs i befintliga bebyggelseområde. Detta gör att anläggningsavgifterna totalt sett blir höga i kommunen då VA-taxan ska ta höjd för ett medelvärde av kostnad för alla VA-anslutningar. Närmast i tur för utbyggnad av VA är området vid Örn och Knutsvik. En justering i texten är gjord från 2016 till Det har i nuvarande föreskrift smugit sig in ett skrivfel vad gäller beräkning av anläggningsavgift. Detta är nu justerat. Jämförelse av anläggningsavgifter 2016 för kommuner i närheten: Typhus A (villa med 800 m2 tomt) Sotenäs Öckerö Tjörn Orust Tanum Kungälv Lysekil Uddevalla Strömstad Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande Alla finner sitt önskade boende Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

107 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/840 Sida 2(2) Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi och regelverk Skäligt och rättvist enligt lagen om allmänna vattentjänster Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta taxeföreskrifter och anläggningsavgifter för 2017 enligt förslag "Taxeföreskrifter 2017" och "Anläggningsavgifter 2017". Bilaga/Bilagor Taxeföreskrifter för vatten och avlopp 2017 Anläggningsavgifter 2017 Bilaga 1 Svenskt Vattens kommentar till VA taxa 2016 Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Annmarie Erlandsson Anläggning och VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

108 1(13) TAXEFÖRESKRIFTER FÖR SOTENÄS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING GÄLLER FRÅN 2017 Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen SFS 2006:412) reglerar förhållandet mellan huvudman för vatten- och avloppsanläggningen och fastighetsägare inom den allmänna anläggningens verksamhetsområde genom dels denna taxa, dels dokumentet Allmänna bestämmelser för användandet av Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA. Frågor som inte behandlas i taxeföreskriften eller ABVA bedöms efter vattentjänstlagen och tillämpad praxis. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Sotenäs kommun. Avgifter enligt denna taxeföreskrift ska betalas till huvudmannen. Datum: För att täcka kostnader för Sotenäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxeföreskrift. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter (engångsavgifter) och brukningsavgifter (periodiska avgifter) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

109 2(13) Datum: I dessa taxeföreskrifter avses med Småhusfastighet: Fastighet enligt skatteverkets fastighetstyp 2 (förutom typ 223 (med lokaler) och 230 (grupphusområde)) som är avsedd för bostadsändamål och som enligt detaljplan får bebyggas med småhus. Bostadsfastighet: Fastighet, förutom småhusfastighet, som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Butik Förvaltning Hotell, camping Utställningslokal Restauranger Hantverk Utbildning Småindustri Sjukvård Sporthall Blandfastighet: Bostadsfastighet som inrymmer både bostäder och ovanstående användning. Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 200-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. För campingplatser räknas summan av all byggnation, stugor, villavagnar, servicehus, restauranger, etc, för varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 7 uppställningsplatser för husvagn/husbil med eller utan anslutning till vatten och spillvatten utgör en lägenhet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enl. plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

110 3(13) Datum: Avgift tas ut för nedan angivna ändamål Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvatten Ja Ja Df, dag- och dränvatten från fastighet Ja Ja* Dg, dagvatten från allmän platsmark Ja Ja** * Df betalas som en ospecificerad del av S ** Fastigheter betalar Dg som en ospecificerad del av S. Den som ansvarar för allmän platsmark betalar en avgift enligt Avgiftsskyldighet för ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och underrättat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även för den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift ska beräknas enligt taxan som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

111 4(13) Datum: ANLÄGGNINGSAVGIFTER Småhusfastighet, bostadsfastighet och blandfastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med nedanstående fördelning a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift förbindelsepunkter för V, S och Df en avgift avseende upprättande av varje uppsättning c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) lägenhetsavgift en avgift per lägenhet e) ** Grundavgift för bortledning av Df en avgift, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats **Avgift enligt 5.1 e) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta fall inte lagts respektive upprättats. Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. För tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Tomtyteavgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i de fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6 och 5.7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglovbeviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

112 5(13) Datum: Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall tillkommande anläggningsavgift erläggas. Avgiften beräknas i varje enskilt fall som mellanskillnad mellan gammal och ny anslutning och bebyggelse Annan fastighet: Anläggningsavgift enligt bilaga 1 med följande fördelning. a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df och utifrån mätarens storlek i enlighet med bilaga 1. c) tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d)* Grundavgift för bortledande av Df En avgift om bortledande av dagvatten från fastighet (Df) sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. * Avgift enligt 6.1 d) tas inte ut om avgift tas ut för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

113 6(13) Datum: Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter ska avgifter betalas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta ska avgift betalas enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte ska anses vara förut betalad. 6.7 Tillkommer bortledande av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, skall avgift erläggas enligt 6.1 d) Obebyggd fastighet: del av full anläggningsavgift enligt bilaga 1 betalas med följande fördelning. Servisavgift 5.1a). 6.1a) 100% Förbindelsepunktsavgift 5.1 b), 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e), 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a), b) och d eller e). Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

114 7(13) Datum: Bebyggs obebyggd fastighet skall resterande anläggningsavgift erläggas enligt följande: Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Bebyggs fastigheten tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, ska reducerade avgifter betalas enligt följande: Servisavgift En ledning Två ledningar Tre ledningar 70% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 85% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) 100% av avgift enligt 5.1a) resp 6.1a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per 5.1 b), 30 % 50 % 20 % förbindelsepunkt (FP) 6.1 b) 5.1 c), 20% Tomtyteavgift 30 % 50 % 6.1 c) Lägenhetsavgift 5.1 d) 30 % 50 % 20% 5.1 e), Grundavgift Df utan FP 100% 6.1 d) Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. För ändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) eller 5.1 e) respektive 6.1 b) eller 6.1 d). 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, ska avgifter betalas enligt För servisledning som på fastighetsägarens begäran upprättas senare än övriga förbindelsepunkter ska, utöver avgift enligt 8.1, en etableringsavgift betalas som täcker huvudmannens merkostnader till följd av att arbete inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

115 8(13) Datum: Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Anläggningsavgiften är självkostnad för anläggandet av dagvattenserviser för aktuellt område som ansluts till de allmänna dagvattenledningarna, se bilaga Avgifter enligt bilaga 1 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästa beslut tas, dock högst en gång årligen. 11 Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5-8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, ska avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta erläggas enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. Utöver detta tillkommer påminnelse- och kravavgifter Avgiftsskyldighet enligt 5.5, 5.7 eller 6.5, 6.7 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

116 9(13) Datum: Om fastighetsägare begärt och kommit överens med huvudmannen om att ledningar - utförts på annat sätt. - försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändigt ska fastighetsägaren betala den merkostnad detta innebär. Detta gäller t.ex. inkoppling av sprinkleranläggning till en fastighet som kopplas direkt mot den allmänna anläggningen Begär fastighetsägaren att ny servisledning skall utföras istället för redan befintlig och huvudmannen samtycker ska fastighetsägaren betala, - den nya servisledningens allmänna del (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla) - kostnaden för borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Om huvudmannen anser det nödvändigt att utföra ny servisledning istället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att betala fastighetsägaren: - kostnaden för fastighetens del av den nya servisledningen (med skäligt avdrag för ålder och skick av den gamla). - kostnaden för dess inkoppling. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

117 10(13) BRUKNINGSAVGIFTER Bebyggd fastighet: Årlig brukningsavgift betalas enligt nedan med belopp enligt bilaga 2 Datum: En fast avgift per år för småhusfastighet för fritidsboende a)* (ej mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upp till 24 m 2 ingår En fast avgift per år för småhusfastighet för helårsboende b)* (mantalsskriven), en extra gästlägenhet eller gäststuga upptill 24 m 2 ingår c) En fast avgift för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet d) En fast avgift för annan fastighet baserad på förbrukad vattenmängd En lägenhetsavgift fr.o.m andra lägenheten för småhusfastighet e) (lägenhet/stuga >24m 2 ), camping, bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet En förbrukningsavgift per m f) 3 levererat vatten för småhusfastighet för helårsboende, bostadsfastighet och annan fastighet * Om det finns en uppsättning serviser per huskropp på en fastighet kan ordet huskropp definieras som begreppet en småhusfastighet Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras de fasta avgifterna. För brukning av endast vatten (V) eller endast avlopp (A) reduceras den fasta avgiften, avgift per lägenhet och avgift per m3 till 60 % av full avgift För s.k. byggvatten ska avgift betalas enligt bilaga 2. Avgift debiteras när servisventil öppnats på en fastighet och inget annat avtalats För extra mätställe (mätställe med gemensam servis, utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 50% av den fasta avgiften enligt 14.1 a), b), c) eller d). Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

118 11(13) Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va-nämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna med ett belopp motsvarande 20% av den fasta avgiften enligt 14.1a,b,c eller d) För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift enligt vid varje tillfälle upprättat avtal med brukaren För fastighet(gäller ej 14.1 a)) som är ansluten till enbart avlopp och debiteras efter mätning skall mätning ske på egen vattentäkt. Fastighetsägaren ersätter va-huvudmannen för vattenmätaren på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna vattenmätare som vattenmätare på det allmänna va-nätet För fastighet (ej fritidsboende) som delvis utnyttjar egen vattentäkt och delvis allmän vattenförsörjning med helt nyttjande av allmänt avlopp skall debitering ske med hel fast avgift och hel lägenhetsavgift. Som grund för debitering krävs vattenmätare både vid egen vattentäkt och på den allmänna vattenförsörjningen. Fastighetsägare ersätter va -huvudmannen för vattenmätare på egen vattentäkt. VA-huvudmannen har rätt till denna mätare som mätare på den allmänna anläggningen. 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgiften utgår med belopp enligt bilaga 2 per m 2 som avvattnas till va-huvudmannens dagvattennät. Datum: Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

119 12(13) 16.2 För fastigheter där spillvattnet innehåller högre föroreningshalter, större mängder eller på annat sätt avviker från sammansättning och mängd av normalt hushållsspillvatten, debiteras tilläggsavgift. Villkoren regleras skriftlig i avtal mellan va-huvudmannen och dessa fastighetsägare. Datum: Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägarens åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras avgifter enligt bilaga Sprinklerservisavgift debiteras enligt skriftligt avtal mellan vahuvudmannen och fastighetsägare Övriga avgifter debiteras enligt bilaga Om kostnaden för att förse viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen istället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 14.1 fast avgift debiteras i efterskott per kvartal eller enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 rörlig avgift debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 17. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör där jämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

120 13(13) Fastighetsägare är skyldig att årligen, på va-huvudmannens anmodan, läsa av vattenmätaren och skriftligt meddela va-huvudmannen. Åsidosätter fastighetsägaren detta har va-huvudmannen rätt att schablonisera med 100 m 3 per lägenhet utöver tidigare beräknad förbrukning. Datum: Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 21 Avgifter enligt och bilaga 2 beslutas av kommunfullmäktige och gäller tills nästkommande beslut tas, dock högst en gång årligen. 22 TAXEFÖRESKRIFTENS INFÖRANDE OCH ÅRLIG JUSTERING Denna taxeföreskrift är antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX och träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Bilaga 1 Bilaga 2 Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Brukningsavgifter för vatten och avlopp Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

121 Bilaga 1 VA-taxa Datum: Anläggningsavgifter för vatten och avlopp Samtliga priser är angivna inklusive moms och gäller fr.o.m Småhusfastighet, Bostadsfastighet, Blandfastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Lägenhetsavgift V, S, Dg kr Tomtyteavgift V, S, Dg 90 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 5, 7 och 8. Annan Fastighet Servisavgift V, S, Df kr Förbindelsepunktsavgift V, S, Df kr Tomtyteavgift V, S, Dg 91 kr/m 2 Reducering och tillägg kan ske enligt 6, 7 och 8. Grundavgift för bortledande av dagvatten från fastighet där ingen servis och förbindelsepunkt finns för dagvatten Avgift motsvarar kostnad för dagvattenservis och FP för dagvatten med servisledning. Dagvatten från allmän platsmark Självkostnad Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

122 MEDDELANDE Juni 2016 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

123

124 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

125 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel eller felaktig användning av detta meddelande Copyright: Svenskt Vatten AB, 2016 Grafisk form: Ordförrådet AB Utgåva: 1, juni 2016 ISSN nr:

126 Kommentar till 2016 års taxestatistik Sverige har internationellt sett låga avgifter för vatten och avlopp. Samtidigt behöver investeringarna öka för att upprätthålla anläggningarnas status, möta nya krav och anpassa för klimatförändringarna. Årets statistik över vatten- och avloppstaxor visar att den procentuella årliga ökningen av brukningstaxorna är mindre än den varit på 10 år. Till viss del kan det bero på ränteläget, men de senaste åren kan vi se en trend mot lägre ökningar. Många kommunala VA-organisationer behöver ökad kapacitet att identifiera, planera och genomföra framtida investeringar. Att se över organisationerna, inklusive möjligheter till olika former för samverkan mellan kommuner, är därför ett viktigt steg för att säkra framtidens kommunala vattentjänster. Ju längre nödvändiga förändringar och investeringar dröjer, desto brantare blir backen mot full finansiering av hållbara vatten- och avloppstjänster. Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. För att förstå taxeutvecklingen över tid och framåt är det viktigt att belysa status och framtida utmaningar för de kommunala vattenoch avloppstjänsterna. Förutom taxeundersökningen genomför Svenskt Vatten andra undersökningar i VASS som driftstatistik och hållbarhetsindex. Dessa, liksom internationella jämförelser, ligger tillsammans med den senaste taxestatistiken till grund för slutsatserna i denna PM. De kommunala vatten- och avloppstjänsterna står inför stora utmaningar När taxorna analyseras och diskuteras måste det göras i en större kontext än bara avgiftsnivåer: Vilka utmaningar står vatten- och avloppstjänsterna inför? Hur sker finansiering idag? Vad krävs för att säkra den långsiktiga hållbarheten? Investeringarna behöver öka! Svenskt Vattens hållbarhetsindex 1 och andra VASS-undersökningar visar inte på omedelbara problem vad gäller leveransavbrott, läckor eller försämrad vattenkvalité. Däremot visar en analys utifrån framförallt hållbarhetsindex på behov av åtgärder, planer och strategier för att långsiktigt trygga vatten- och avloppstjänsternas kvalité (dricksvattenkvalité, leveranssäkerhet, rening av avloppsvatten etc.) En majoritet av kommunerna i undersökningen hade inte gjort förnyelseplanering av ledningsnätet samtidigt som förnyelsetakten många gånger är låg. 2 Hållbarhetsindex visar också på ett mycket tydlig samband mellan förnyelseplanering och förnyelsetakt. De kommuner som inte gjort sin förnyelseplanering har i allmänhet också en lägre förnyelsetakt. När fler kommuner genomfört sin planering av ledningsförnyelsen kommer således investeringstakten och därmed kostnaderna öka. VASS drift visar att 1 Hållbarhetsindex utgår ifrån 14 parametrar med underliggande frågor. Frågorna ger upphov till ett färgindex grönt (bra), gult (bör förbättras) eller rött (måste åtgärdas) och parametrarna värderas utifrån samma färgindex genom en sammanvägning av underliggande frågor. 124 kommuner deltog i 2015 års undersökning. På Svenskt Vattens hemsida finns mer information om verktyget och resultatet i en nationell sammanställning. 2 Med förnyelse menas här ett planlagt utbyte av ledning som återställer ledningssträckans funktion eller förbättrar dess kapacitet. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 3

127 förnyelsetakten som ett nationellt snitt idag är 0,4 %. Jämför man med en analys som gjordes i det s k förnyelseprojektet 3 borde den ligga 50 % högre. Många kommuner har även stora eller mycket stora investerings/reinvesteringsbehov för vatten- och avloppsreningsverk vilket bland annat hållbarhetsindex visar. Investeringsbehov vattenverk 10 % Investeringsbehov avloppsreningsverk 20 % 47 % 43 % 38 % 42 % Figur 1 Investeringsbehov för vattenverk med pumpstationer respektive avloppsreningsverk med pumpstationer. Resultat från hållbarhetsindexundersökningen Grönt = normalt investeringsbehov, gult större investeringsbehov och rött mycket stora investeringsbehov. Förutom behovet av ersättningsinvesteringar för upprätthålla funktionen långsiktigt ökar kraven och utmaningarna för vatten- och avloppstjänsterna. Det handlar om bland annat klimatanpassning, säkra kretslopp för näringsämnen samt nya reningskrav och kontrollsystem utifrån vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Det är svårt att kvantifiera vad detta samlat kan komma att innebära för nödvändiga kostnader för VA-verksamheten, men helt klart är att det leder till en ökning. Avgifterna speglar inte verkliga kostnader En stor del av den verkliga kostnaden för att förse invånarna med kommunalt vatten- och avlopp beror på kapitalkostnader för genomförda investeringar i infrastruktur. Historiskt skedde dock den initiala utbyggnaden av VA-verksamheten med stöd av statliga bidrag. Dessutom har anläggningstillgångar många gånger skrivits av snabbare än de bytts ut. Det innebär att dagens abonnenter inte betalar en avgift som motsvarar vad en verklig kostnad för att förse kommunen med nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp skulle ha varit, eftersom en del av investeringarna betalats av statsbidrag eller tidigare brukargenerationer. När dagens ledningar och reningsverk successivt ersätts av nya investeringar kommer dock dessa att vara finansierade av lån på vanligt sätt. Det innebär markant ökande kostnader bara att upprätthålla dagens prestanda. Enklast är att illustrera detta utifrån en enkel jämförelse. Likadana hus olika kostnad Familjen Olsson och familjen Jansson bor i varsin identisk villa på Smultronvägen i Hallonby. Familjen Olsson köpte sin villa med lånade pengar. Förutom driftkostnaden på kr betalar man ränta och amortering på kr per månad och har en boendekostnad kr/månad. Familjen Jansson ärvde sin villa och har endast driftkostnaderna på kr/månad. När båda familjerna renoverar tak och fasad får de låna på fastigheten vilket innebär ytterligare en månadskostnad på kr. Familjen Olssons månadskostnad stiger med 10 % medan familjen Janssons månadskostnad stiger med 20 %. Varje 3 Förnyelseprojektet finansierades av Svenskt Vatten utveckling. Projektet resulterade både i en analys av förnyelsebehov på nationell nivå och en handbok för kommunernas förnyelsearbete. 4 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

128 ny investering kommer mätt i procent av månadkostnad verka större för familjen Jansson. Inte för att de är dyrare, utan för man idag har en liten månadskostnad då man inte betalar för husets värde. Utifrån denna förenklade jämförelse och applicerat på kostnaden för VA-anläggningen kan vi konstatera två saker: För verksamhet med avskrivna tillgångar verkar nödvändiga investeringar procentuellt sett dyra. Den kommunala VA-verksamheten är i mångt och mycket som familjen Jansson i exemplet ovan. Avskrivna anläggningstillgångar har hållit taxorna artificiellt låga och enbart nödvändiga ersättningsinvesteringar kommer att driva taxorna uppåt i framtiden. Det är vanskligt att jämföra kommuners taxor och taxeförändringar med varandra. En VA-verksamhet som är finansierad med lån verkar liksom familjen Olsson dyrare, samtidigt som alla investeringar verkar leda till större procentuella ökningar i taxan för kommuner som påminner om familjen Jansson. Alla kommuner har inte full kostnadstäckning 15 % av kommunerna har inte full kostnadstäckning enligt svaren i taxeundersökningen. Det är i stor utsträckning mindre kommuner som saknar full kostnadstäckning, hälften har färre än invånare. Samtidigt uppger betydligt färre (3 %) att det finns beslut om att tillskjuta skattemedel över flera år. Uppenbarligen finns det ett relativt stort antal kommuner där taxeintäkterna inte täcker kostnaderna och skattemedel tillskjuts utan något motsvarande uttalat politiskt beslut. I en tredjedel av landets kommuner tas inte beslut årligen i kommunfullmäktige om justering av taxan. Det kan finnas särskilda förklaringar i en del kommuner (tillfälliga överskott, indexreglering etc.), men sammantaget förefaller det vara en hög siffra. Vatten- och avloppsverksamheten är ständigt föremål för förändringstryck och nya krav. Det är en rimlig utgångspunkt att taxan som säkerställer verksamhetens ekonomi ses över årligen. Sammantaget ger det bilden att hållbar finansiering av vatten och avloppstjänsterna i en del framförallt mindre kommuner inte ligger tillräckligt högt på den kommunala politiska dagordningen. Organisationerna behöver stärkas Resultatet från såväl hållbarhetsindex som studier från Svenskt Vatten Utveckling visar att de kommunala organisationerna för vatten- och avloppstjänster har god kapacitet för drift, men behöver stärkas för att klara att säkra tjänsternas långsiktiga hållbarhet. Det handlar dels om att ha kapacitet för planering, strategier och åtgärdsprogram. Men även den kommunala beställarrollen (utredning-upphandling-projektledningbyggledning) behöver stärkas. Redan med dagens investeringstakt är VA-organisationernas kapacitet en begränsande faktor för att genomföra nödvändiga investeringar och i många kommuner blir det ett hinder för att öka investeringstakten. Brukningsavgifter 2016 Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Brukningsavgifter är en periodisk avgift för drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 5

129 Taxekonstruktionerna skiljer sig åt mellan kommuner. För att göra en rättvisande jämförelse görs denna för den samlade årliga avgiften för enfamiljshus ( normalvilla ), s k typhus A, 4 och flerfamiljshus, s k typhus B. 5 Medelvärdet år 2016 för ett typhus A (normalvilla) är kr per år eller drygt 4 öre per liter vatten. Det innebär en höjning på 2,6 %, vilket är den lägsta årliga taxeökningen under den senaste 10-årsperioden. 44 % av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften De senaste åren kan man se en tendens att allt fler kommuner inte höjer brukningstaxan. Sverige har internationellt sett låga VA-avgifter International Water Association (IWA) sammanställer vartannat år statistik över vattentjänsterna för ett antal länder med fokus på vattenkonsumtion och avgifter. Statistiken över avgifter bygger på ett antal av respektive lands större städer, inklusive ett nationellt genomsnitt för dessa. Resultatet presenteras som totala årliga avgiften för vatten och avlopp vid 100 m 3 respektive 200 m 3 årskonsumtion. Vi har tittat närmare på de tio väst- och nordeuropeiska länder som ingår i studien eftersom de ligger närmast Sverige när det gäller kostnads- och ambitionsnivå. Den årliga kostnaden för vatten och avlopp vid 200 m 3 konsumtion ser ut som i figur 2 för dessa tio länder. Sverige hamnar alltså lägst bland jämförbara länder vid den här konsumtionsnivån. Här ingår samtliga avgifter för vatten och avlopp, inklusive moms och andra skatter. Figur 2 Årlig kostnad för vatten och avlopp vid 200 m 3 respektive 100 m 3 konsumtion. Om man i stället ser på utfallet för samma länder vid 100 m 3 årlig konsumtion blir bilden som grafen till höger i figur 2. Sverige hamnar ungefär i mitten vid den jämförelsen. Att utfallet blir olika vid olika vattenkonsumtion beror på taxornas konstruktion där svenska kommuner har en större fast andel än de övriga länderna. (Ett typhus A har 150 m 3 årlig konsumtion, det vill säga mitt emellan IWA:s båda räkneexempel.) Det finns även andra data i materialet som är av intresse. Till exempel är Sverige näst efter Norge det land med lägst VA-avgifter i förhållande till BNP per capita av de tio länderna. Vidare belastas vattentjänsterna i högre utsträckning av moms och andra direkta skatter i Sverige och Norden än i de övriga länderna. Sammantaget indikerar dessa data att Sveriges kommuner levererar vattentjänster till kund med låg kostnad vid en internationell jämförelse. 4 Typhus A är ett enfamiljshus med 150 m 2 våningsyta inkl. garage 15 m 2, tomtyta 800 m 2, vattenförbrukning 150 m 3 /år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. 5 Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, 1000 m 2 våningsyta, 800 m 2 tomtyta, vattenförbrukning m 3 /år och 2 st parallellkopplade vattenmätare q n 2,5 m 3 /h. 6 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

130 Samtidigt ska alla jämförelser av denna typ, vare sig de är mellan kommuner i Sverige eller mellan jämförbara länder, tolkas med viss försiktighet. En internationell utblick ger dock inget som helst stöd för tesen att svenska VA-avgifter är höga. Snarare tvärtom. Varför skiljer det mellan kommunerna? Ett typhus A betalar år 2016 mellan och per år (271 och 991 kr per månad). Varför är skillnaderna mellan kommunerna så stora? Taxor sätts i varje enskild kommun utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär att de samlade intäkterna från taxans avgifter inte överstiger de samlade kostnaderna för de kommunala vatten och avloppstjänsterna. Som framgår nedan beror skillnaderna i avgiftsnivå främst på olika förutsättningar vilka påverkar kostnaderna för att hantera vatten- och avlopp, t ex läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla etc. Vidare spelar historiskt olika sätt att hantera investeringskostnader in. Det förekommer ibland påståenden att spridningen i avgiftsnivå är en indikation på att vissa kommuner är mindre kostnadseffektiva. Detta är emellertid ett felaktigt resonemang. Vatten och avloppstjänster måste tillhandahållas i varje enskild kommun oavsett vilka förutsättningar som finns för att göra detta till en låg kostnad. Förutsättningarna skiljer sig här markant åt mellan olika kommuner. Kommuner med låg befolkningstäthet och stora avstånd har färre betalande per meter ledning och högre kostnader per ansluten för renings- och vattenverk. Vidare kan särskilda förhållanden som till exempel skärgård kräva dyrare lösningar. Därför är en spridning i taxenivå inte en indikation på verksamhetens kostnadseffektivitet. För att illustrera detta har vi analyserat förutsättningarna i de 25 kommuner med lägst brukningstaxa för en normalvilla (typhus A) jämfört med de 25 kommuner med högst brukningstaxa. Tabell 1 Kommuner med lägst respektive högst taxa för typhus A år kommuner med lägst taxa 25 kommuner med högst taxa Kommun Avgift per år typhus A (kr) Kommun Avgift per år typhus A (kr) Solna Munkfors Sundbyberg Ockelbo Stockholm inkl. Huddinge Orust Tibro Torsby Östersund Storfors Botkyrka Gagnef Örebro Västervik Helsingborg Strömstad Lycksele Lessebo Sollentuna Öckerö Sigtuna Skinnskatteberg Malmö Osby Upplands-Väsby Dorotea Lidingö Tranemo Haninge Örnsköldsvik Järfälla Svenljunga Gävle Hylte Salem Norrtälje Halmstad Nordanstig Lidköping Lilla Edet Kristianstad Vansbro Landskrona Norberg Täby Tanum Tidaholm Tjörn Uppsala Högsby Kommentarer till 2016 års taxestatistik 7

131 Av de kommuner med lägst taxa är ca ¾ antingen tätorter med mer än invånare eller kranskommuner till en storstad. I denna typ av bebyggelse är det korta ledningslängder per betalande abonnent och det finns stordriftsfördelar för vattenproduktion och avloppsrening. Av de kommuner med högst taxa är samtliga mindre än invånare och/eller har en skärgård. Dessa kommuner är mer glest befolkade och det krävs betydligt större ledningslängder per ansluten, dricksvatten- och avloppsreningsverk betjänar avsevärt färre personer och ibland krävs speciallösningar p g a skärgård, långa avstånd eller topografi. Som framgår av figur 3 är skillnaden bara vad gäller antalet invånare stor när man jämför de båda grupperna Figur 3 Antalet invånare i kommuner med lägst respektive högst brukningstaxa för typhus A Bilden bekräftas när man ser till nyckeltal för infrastruktur som krävs för att tillhandahålla vatten och avlopp i kommunerna. Som framgår av figur 4 har kommunerna med låg taxa i stor utsträckning korta ledningslängder per ansluten. 6 Figur 4 Meter ledning per ansluten Kostnaden för investeringar och underhåll för ledningsnät är en stor del av den totala kostnaden. Det innebär att kommuner med långa ledningslängder per betalande måste ha högre avgifter för att uppnå självfinansiering. Ibland framställs det faktum att en taxa kan vara tre gånger så hög i glesbygd som något i sig anmärkningsvärt, men då ska man komma ihåg att ledningslängderna per betalande är uppemot 30 gånger längre. Jämför man kommunerna med högst respektive lägst taxa för typhus A vad gäller avloppsrening och dricksvattenproduktion blir mönstret tydligt även här. Över hälften av kommunerna i kategorin lägst taxa får avloppet renat och/eller dricksvattnet producerat i större anläggningar, ofta genom gemensamma regionala bolag. Detta ger förstås betydande skalfördelar och därmed lägre kostnader. De stora regionala verken finns där det finns förutsättningar för samordnad produktion, d v s i storstadsregionerna. 6 Alla kommuner har inte lagt in dessa uppgifter i databasen VASS, därför är det inte 25 staplar i figuren. Uppgifterna avser de av de 25 med lägst respektive med högst taxa för typhus A som har lagt in uppgiften i VASS. 8 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

132 Bland de mindre kommunerna med högre taxa finns även exempel på sambehandling med andra kommuner, men i mindre utsträckning och i mycket mer begränsad skala. Nedan återfinns ett konkret exempel: Kranskommun till storstad Mindre glesbygdskommun Taxa typhus A kr/år Invånare m vattenledning per ansluten 1,5 43,3 m spillvattenledning per ansluten 1,3 41,2 Antal anslutna/vattenverk Regional anläggning (ca anslutna) Antal anslutna/avloppsreningsverk Regional anläggning (ca anslutna) Kranskommunen till en storstad är tättbefolkad med korta ledningslängder per betalande och tillgången till stora regionala anläggningar. Den mindre glesbygdskommunen behöver långa ledningslängder per ansluten och små vatten- och avloppsreningsverk. Anläggningsavgifter Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA. Anläggningsavgiftens storlek bestäms utifrån beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar en genomsnittlig fastighets andel av kostnaden för att ordna VA-anläggningen. Medelvärdet för anläggningsavgiften för typhus A är 2016 ca kr. Spridningen är dock stor, mellan kr och kr. Den stora spridningen beror dock inte främst på skillnader i kostnader för att ansluta fastigheter, utan i första hand hur stor andel av denna kostnad som kommunen väljer att ta genom anläggningstaxan. De allra flesta kommuner finansierar den resterande kostnaden genom att i praktiken skjuta till medel från framförallt intäkter från brukningsavgifter. Det är således de olika graderna av finansiering genom anläggningsavgifter som förklarar den stora spridningen. Tittar man närmare på vilka kommuner som har relativt hög respektive relativt låg anläggningsavgift framträder ett tydligt mönster: Kommuner med jämförelsevis högre anläggningstaxor utgörs huvudsakligen av kommuner nära storstadsområden och/eller attraktiva kust- och skärgårdsområden. Här är trycket på att ansluta sig till kommunalt VA i s k omvandlingsområden (fritidshusområden som blir helt eller delvis permanentboende) stort. Vidare är värdet på fastigheterna högt och det är lättare att ta ut anläggningsavgifter som i högre grad täcker kostnaden för anslutning. Kommuner med iögonfallande låga anläggningstaxor återfinns till stor del i Norrland och mindre bruksorter. Här kan det dels handla om att man har så pass få nyanslutningar att det inte uppfattas som motiverat att höja anläggningstaxan, men också att det kan vara svårt att ta ut högre avgifter vid anslutning av lågt värderade fastigheter. Till detta kan komma politiska överväganden för kommuner som strävar mot att behålla invånarantal och vill framstå som attraktiva för boende. Det bör återigen framhållas att valet av nivå på anläggningstaxa och därmed finansieringsgrad för att täcka anslutningskostnader är upp till varje enskild kommun. Svenskt Vatten Utveckling har finansierat ett större forskningsprojekt om anläggningsavgifter som nu är i slutfasen. Ytterligare analyser kring anläggningsavgifter presenteras i samband med denna. Kommentarer till 2016 års taxestatistik 9

133 Slutsatser Sverige har internationellt sett låga avgifter för vatten och avlopp. Det finns två former av underfinansiering i de kommunala taxorna: dels kommuner (15 %) som inte har full kostnadstäckning genom taxan, dels det faktum att avgifterna på grund av tidigare finansiering genom statliga bidrag och snabba avskrivningar inte motsvarar den egentliga kostnaden för nödvändig infrastruktur för vatten och avlopp. Samtidigt behöver investeringarna öka för att upprätthålla anläggningarnas status, möta nya krav och anpassa för klimatförändringarna. När nya investeringar görs kommer den procentuella skillnaden i kostnad bli märkbar eftersom brukarna idag inte betalar fullt ut för värdet av de anläggningstillgångar man nyttjar. Årets taxestatistik visar dock att den procentuella årliga ökningen av brukningstaxorna är mindre än den varit på 10 år. Allt fler kommuner (44 %) lämnar sin taxa oförändrad eller till och med sänker avgifterna. Till en del kan årets låga ökning förklaras av ränteläget, men taxeökningarna de senaste åren är generellt sett låga i förhållande till nödvändiga investeringar. Varför motsvarar då inte höjningarna behoven? En del av förklaringen handlar om organisation. För att höja investeringstakten krävs VA-organisationer med tillräcklig kapacitet för långsiktig planering och genomförande av investeringsprojekt. I många kommuner kommer det att kräva förstärkta organisationer. Det har visat sig att när större och kraftfullare organisationer bildas (till exempel genom att fler kommuner samverkar i ett bolag eller kommunalförbund) så stiger många gånger taxorna. Inte på grund av minskande effektivitet, tvärtom, utan för att den starkare organisationen kan ta tag i investeringar man tidigare inte mäktat med. Den andra förklaringen är politisk och medial. Det finns intresseorganisationer som regelmässigt hävdar att VA-taxorna är för höga i Sverige. Som utgångspunkt har man då endast den procentuella årliga höjningen, utan någon som helst analys av hur föregående års taxenivå var i förhållande till verkliga behov eller historiska förklaringar till de låga avgifterna. Vidare drivs ofta tesen att skillnaderna i taxenivånivåer mellan kommuner är orimliga, utan någon reflektion över skilda förutsättningar. Utgångspunkten är att taxorna inte bör höjas mer än konsumentprisindex och att skillnaderna mellan kommunerna inte kan motiveras. Konsumentprisindex är dock en orimlig måttstock för taxeförändringar. När ny infrastruktur ersätter avskrivna tillgångar, kraven höjs och organisationerna behöver stärkas upp så följer ju inget av detta ett index. Index för generella kostnadsökningar läggs snarare på utöver dessa ökningar. Vad gäller skillnader i taxenivå mellan kommuner är de som framgår av denna PM motiverade av skilda förutsättningar. Den organisatoriska utmaningen och mediala bilden samverkar även för att hämma en utveckling mot hållbar finansiering av nödvändiga investeringar. Så länge de kommunala organisationerna inte är tillräckligt starka för att ta fram analyser och åtgärdsplaner för investeringar kommer den mediala bilden kring skillnader mellan kommuner och betoningen av procentuella ökningar få stort genomslag eftersom det saknas en klar bild av verkliga lokala behov. Ökande krav och ett stort förnyelsebehov kommer att kräva allt större investeringar. När avskrivna tillgångar ersätts med lånefinansierade blir den procentuella ökningen i kostnad märkbar och räntekänsligheten ökar. Sammantaget kommer dessa faktorer leda till markant ökande kostnader och taxor framöver. Taxehöjningar är dock naturligtvis inte ett självändamål; målet är långsiktigt hållbara vatten- och avloppstjänster av god kvalité, levererade kostnadseffektivt med en ekonomi i balans. Ju längre nödvändiga förändringar och investeringar dröjer, desto brantare blir backen mot full kostnadstäckning för hållbara vatten- och avloppstjänster. 10 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

134 Kommentarer till 2016 års taxestatistik 11

135 12 Kommentarer till 2016 års taxestatistik

136

137 Svenskt Vattens skrifter beställs via: Svenskt Vattens distribution Box Motala Svenskt Vatten AB ISSN nr Box 14057, Bromma Tel Fax E-post Toxfree Taxfree Kommentarer till 2016 års taxestatistik Svenskt Vatten

138 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 73 KA 2016/792 Taxa 2017 Upplåtelse av offentlig platsmark Sammanfattning Gällande taxa för upplåtelse av offentlig mark innebär att taxan är lägre på lågsäsong än på högsäsong och lägre i samhällenas ytterområde än i centrumkärnorna. Denna taxa har tillämpats sedan 2014 och fungerar bra. Senaste prisrevideringen gjordes Intäkter från denna markupplåtelse ska täcka kostnader för att hålla ordning i det offentliga rummet och även kostnader för administration och tillsyn av upplåtelse. Beskrivning av ärendet Kommunens mark indelas idag i zoner beroende på efterfrågan attraktionskraft och präglar även den lönsamhet som en verksamhet på den upplåtna platsen kan realisera. Zonerna är idag indelade enligt nedan och där en procentsats tas ut i förhållande till grundtaxan. Zon "Smögenbryggan", zon 1, zon 2 och zon 3 enligt godkännande i KF Taxan är också indelad i försäsong, högsäsong, eftersäsong och höst/vinter/vår-säsong där priset skiljer sig betydligt. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen för användande av offentlig plats till uteserveringar, mm eller uppställning av trottoarpratare. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen skickas av sökande till Polisen. Kommunen är remissinstans innan Polisen ger tillstånd eller avslår ansökan. När en ansökan fått tillstånd enligt ordningslagen fakturerar kommunen det belopp som ansökan gäller och en administrationsavgift för hantering av ärendet. Ansökan enligt ordningslagen för användande av offentlig plats för andra ändamål Kommunen behandlar även ett flertal andra ansökningar som kommer på remiss från polisen. Dessa remisser kan gälla byggnadsställningar, containers vid t ex bergvärmeborrning, karnevalståg, musikarrangemang, demonstrationer, marknader o dyl. Vid en del av dessa ansökningar nyttjas inte kommunal mark mer än en mycket marginell tid på dagen. Andra ansökningar gäller för en mycket begränsad yta. Dessa ansökningar genererar dock lika mycket administrationstid som de ansökningar som gäller vid ansökan för uteserveringar o dyl. Vid dessa remisser från polismyndigheten krävs ett utförligt svar gällande trafiksituation, möjlighet för utryckningsfordon att passera, villkor gällande buller o dyl. En administrationsavgift tas ut även för dessa ansökningar. Grundtaxa (gäller 2015 och 2016) Benämning Datum Pris/dag/kvm (ej momspliktigt) Försäsong ,03 kr Högsäsong ,30 kr Eftersäsong ,03 kr Höst/vinter/vår ,515 kr Trottoarpratare 1500 kr/ skylt Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(12)

139 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 73 Administrationsavgift (engångsavgift per ansökan/remiss från polisen) 1000 kr (inkl moms) Administrationsavgiften på 1000 kr och den maximala avgiften för upplåtelse under höst/vinter/vår på 3000 kr är oförändrad. Andel av taxa för zonerna Zon Smögenbryggan 105 % Zon 1 85 % Zon 2 50 % Zon 3 25 % Förvaltningens förslag till taxa är en höjning av grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent fr o m och att därefter höja med 3 procent per år under 2018 och Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Beslutsunderlag Kartbilagor: Zon "Smögenbryggan, Zon 1, Zon 2, Zon 3 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10 procent från och med Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(12)

140 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/792 Sida 1(3) Taxa Upplåtelse av offentlig platsmark 2017 Sammanfattning Gällande taxa för upplåtelse av offentlig mark innebär att taxan är lägre på lågsäsong än på högsäsong och lägre i samhällenas ytterområde än i centrumkärnorna. Denna taxa har tillämpats sedan 2014 och fungerar bra. Senaste prisrevideringen gjordes Intäkter från denna markupplåtelse ska täcka kostnader för att hålla ordning i det offentliga rummet och även kostnader för administration och tillsyn av upplåtelse. Beskrivning av ärendet Kommunens mark indelas idag i zoner beroende på efterfrågan attraktionskraft och präglar även den lönsamhet som en verksamhet på den upplåtna platsen kan realisera. Zonerna är idag indelade enligt nedan och där en procentsats tas ut i förhållande till grundtaxan. Zon "Smögenbryggan", zon 1, zon 2 och zon 3 enligt godkännande i KF Taxan är också indelad i försäsong, högsäsong, eftersäsong och höst/vinter/vår-säsong där priset skiljer sig betydligt. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen för användande av offentlig plats till uteserveringar, mm eller uppställning av trottoarpratare. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen skickas av sökande till Polisen. Kommunen är remissinstans innan Polisen ger tillstånd eller avslår ansökan. När en ansökan fått tillstånd enligt ordningslagen fakturerar kommunen det belopp som ansökan gäller och en administrationsavgift för hantering av ärendet. Ansökan enligt ordningslagen för användande av offentlig plats för andra ändamål Kommunen behandlar även ett flertal andra ansökningar som kommer på remiss från polisen. Dessa remisser kan gälla byggnadsställningar, containers vid t ex bergvärmeborrning, karnevalståg, musikarrangemang, demonstrationer, marknader o dyl. Vid en del av dessa ansökningar nyttjas inte kommunal mark mer än en mycket marginell tid på dagen. Andra ansökningar gäller för en mycket begränsad yta. Dessa ansökningar genererar dock lika mycket administrationstid som de ansökningar som gäller vid ansökan för uteserveringar o dyl. Vid dessa remisser från polismyndigheten krävs ett utförligt svar gällande trafiksituation, möjlighet för utryckningsfordon att passera, villkor gällande buller o dyl. En administrationsavgift tas ut även för dessa ansökningar. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

141 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/792 Sida 2(3) Grundtaxa (gäller 2015 och 2016) Benämning Datum Pris/dag/kvm (ej momspliktigt) Försäsong ,03 kr Högsäsong ,30 kr Eftersäsong ,03 kr Höst/vinter/vår ,515 kr Trottoarpratare 1500 kr/ skylt Administrationsavgift (engångsavgift per ansökan/remiss från polisen) 1000 kr (inkl moms) Administrationsavgiften på 1000 kr och den maximala avgiften för upplåtelse under höst/vinter/vår på 3000 kr är oförändrad. Andel av taxa för zonerna Zon Smögenbryggan 105% Zon 1 85% Zon 2 50% Zon 3 25% Förvaltningens förslag till taxa är en höjning av grundtaxan "per kvadratmeter och dag" med 10% fr o m och att därefter höja med 3% per år under 2018 och Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Hållbar utveckling demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt Goda betingelser för företagande En attraktiv besökskommun Ett rikt fritids och kulturutbud Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

142 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/792 Sida 3(3) Konsekvensbeskrivning av ärendet Regelverk Ordningslagen Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att höja grundtaxan "per kvadratmeter och dag" från 2015 o 2016 med 10% fr o m och att därefter höja med 3% per år under 2018 och Administrationsavgift, avgift för trottoarpratare och maxavgift under lågsäsong förblir oförändrad. Bilaga/Bilagor Kartbilagor: Zon "Smögenbryggan, Zon 1, Zon 2, Zon 3 Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum Annmarie Erlandsson Anläggning o VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

143

144

145

146 Stenbrott Stenbrott Stenbrott Vy Vy Vy Stenbrott Stenbrott Stenbrott under constructions Stenbrott Lekplats Vy Tät Skog Fotbollsplan Bollplan Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tät Skog Lekplats Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tät Skog 14 Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tennisplan Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tennisplan Tät Skog Stenbrott Tät Skog Tät Skog Lekplats Tät Skog Tät Skog Tennisplan Tät Skog Tät Skog Tät Skog Tat Skog Tät Skog Stenbrott co r ve by Tät Skog sh Tät Skog ow ad Lekplats Osakra Kurvor Tät Skog Tät Skog Lekplats 12 Under Constructrion Tät Skog 11 Tossen Asku e S:n m S:n Stenbrott Stenbrott Stenbrott Tät Skog shrub Stenbrott Stenbrott Osakra Kurvor Osakra Kurvor Tät Skog Osakra Kurvor Tät Skog Tät Skog Osakra Kurvor Serv.1

147

148

149

150

151 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 74 KA 2016/793 Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvaring, kran Sammanfattning Sotenäs kommun bedriver en stor hamnverksamhet med ca 4500 småbåtsplatser. Bryggor och tillhörande anläggningar kräver underhåll och reparationer kontinuerligt. Det är lång kö för att få båtplats. Ett behov finns för att utöka antalet platser och att hantera de bryggor kommunen har idag på ett effektivt sätt. Hamnverksamheten bedrivs idag med små personella medel, vilket gör att nödvändigt underhållsarbete inte alltid hinns med, varken administrativt eller på platsen. Det finns idag inget bra verksamhetssystem för administration vilket gör arbetet mycket tungrott, bryggor nyttjas inte optimalt, mm. För att effektivt kunna erbjuda och underhålla båtplatser föreslås en höjning av båtplatsavgiften med 6 procent 2017 och sedan 3 procent årligen under 2018 och Ingen höjning gjordes från 2015 till Jämförelse mellan grannkommuner: s vid ponton Inklusive Y-b Sotenäs Sotenäs Tanum 2016 Lysekil 2016 Strömstad 2016 Båtplats vid ponton Inklusive Y-bommar Bredd x längd 2,0 x 6 m ,5 x 7 m ,0 x 9 m ,5 x 11 m ,5 4,0 x 13 m ,5 x 14 m ,5 Beslutsunderlag Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvaring, kran Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår att taxan endast ska antas för år 2017 och att taxan ska höjas med 3 procent. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(12)

152 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 74 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja taxan med 3 procent för småbåtshamnar Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(12)

153 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/793 Sida 1(2) Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvaring, kran Sammanfattning Sotenäs kommun bedriver en stor hamnverksamhet med ca 4500 småbåtsplatser. Bryggor och tillhörande anläggningar kräver underhåll och reparationer kontinuerligt. Det är lång kö för att få båtplats. Ett behov finns för att utöka antalet platser och att hantera de bryggor vi har idag på ett effektivt sätt. Hamnverksamheten bedrivs idag med små personella medel, vilket gör att nödvändigt underhållsarbete inte alltid hinns med, varken administrativt eller på platsen. Det finns idag inget bra verksamhetssystem för administration vilket gör arbetet mycket tungrott, bryggor nyttjas inte optimalt, mm. För att effektivt kunna erbjuda och underhålla båtplatser föreslås en höjning av båtplatsavgiften med 6% 2017 och sedan 3% årligen under 2018 och Ingen höjning gjordes från 2015 till Kostnadstäckning (intäktsökning ca 500 kkr) finns härmed för en tjänst som hamnansvarig vilket kommer att öka närvaron och bringa mer ordning och reda i hamnområdena. Jämförelse mellan grannkommuner: Sotenäs Sotenäs Tanum Lysekil Strömstad Båtplats vid ponton Inklusive Y-bommar Bredd x längd 2,0 x 6 m ,5 x 7 m ,0 x 9 m ,5 x 11 m ,5 4,0 x 13 m ,5 x 14 m ,5 Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

154 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/793 Sida 2(2) Ett gott liv i Sotenäs hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde Ett rikt fritids och kulturutbud Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar taxa 2017 för småbåtshamnar enligt bilaga (6% höjning från 2016) och en årlig höjning med 3% per år nästkommande två år (2018 och 2019). Bilaga/Bilagor Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvaring, kran Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Annmarie Erlandsson Anläggning och VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

155 Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvaring, kran Småbåtshamnar kr inkl moms kommun medlem ej kommun medlem Köavgift endast kommunmedelm per år Köavgift för byte av båtplats endast kommunmedlem per år Elavgift för laddningsström per år Övrig el-försäljning och anslutningsavgift plus egen elmätare per tillfälle exkl. avläst konsumerad ström kommun medlem ej kommun medlem Båtplats vid ponton exklusive Y-bommar Bredd x längd 2,0 x 6 m ,5 x 7 m ,75 x 8 m ,0 x 9 m ,5 x 11 m ,0 x 13 m ,5 x 14 m Båtplats vid ponton Inklusive Y-bommar kommun medlem ej kommun medlem Bredd x längd Typ av y-bom 2,0 x 6 m (Bom 2*4,5m) ,5 x 7 m (Bom 2*6m) ,75 x 8 m (Bom 2*6m) ,0 x 9 m (Bom 2*6m) ,0 x 9 m (Bom 2*8m) ,5 x 11 m (Bom 2*8m) ,5 x 11 m (Bom 2*10m) ,0 x 13 m (Bom 2*10m) ,5 x 14 m (Bom 2*10m)

156 kommun medlem ej kommun medlem Båtplats vid fast brygga Bredd x längd 2,0 x 6 m ,5 x 7 m ,75 x 8 m ,0 x 9 m ,5 x 11 m ,0 x 13 m ,5 x 14 m Landförvaringsavgift 1 sept - 15 juni Uppskyltade platser kommun medlem ej kommun medlem Båtägare anmäler till hamntillsyningsperson eller kommunens hamnavdelning Bredd x längd 2,0 x 6 m ,5 x 7 m ,75 x 8 m ,0 x 9 m ,5 x 11 m ,0 x 13 m ,5 x 14 m Förvaring av mast i mastställ Kärror ska forslas bort från landförvaringsyta under 15/6-1/9 Var och en båtägare ska omhänderta sin kärra på icke kommunal mark. Kommunen har ibland möjlighet till sommarförvaring. Detta är ingen rättighet. Sommarförvaring av kärra på uppskyltad plats (anmälan till kommunen) KRANTAXA kr inkl moms per lyft kommun medlem Elkran Hovenäset Helt öppen båt < 5,5 m Helt öppen båt < 5,5 m båt > 5,5 m båt > 5,5 m Mastlyft i samband med båtlyft Mastlyft i samband med båtlyft Enbart mastlyft Enbart mastlyft Handdriven kran Hunnebostrand Båtvagn, endast inom kranområde Den som önskar hjälp av kranskötare har att träffa överenskommelse om lämplig tid för medhjälp. ej kommun medlem

157 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 75 KA 2016/794 Taxa 2017 Arrende - Upplåtelse av mark i Sotenäs kommun, exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde Sammanfattning Sotenäs kommun upplåter kommunal mark via arrendeavtal till både företag och privatpersoner till olika ändamål. Arrendekostnaderna är olika beroende på var marken ligger i kommunen. Mark i attraktivare läge har högre arrendekostnad, medan mark i mindre attraktivt läge har en lägre arrendekostnad. Arrendekostnader föreslås höjas med 10 procent för 2017 för att bibehålla önskvärd täckningsgrad. Ettåriga avtal berörs av denna taxa då kostanden för dessa avtal följer vid varje tillfälle gällande taxa i kommunen. För fleråriga arrende gäller uppräkning med KPI. De fleråriga arrende som redan finns idag berörs inte av taxehöjningen. Det är endast de arrende som kommer tecknas 2017 som berörs. Beslutsunderlag Taxa 2017 Arrende av mark exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde. Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget för år Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja taxan för arrende av mark med 10 procent enligt förslag år Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(12)

158 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/794 Sida 1(2) TAXA 2017 Arrende - Upplåtelse av mark i Sotenäs kommun, exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde. Sammanfattning Sotenäs kommun upplåter kommunal mark via arrendeavtal till både företag och privatpersoner till olika ändamål. Arrendekostnaderna är olika beroende på var marken ligger i kommunen. Resonemanget är att, ju attraktivare läge, desto dyrare arrende. Arrendekostnader föreslås höjas med 10% för 2017 för att bibehålla önskvärd täckningsgrad. Ettåriga avtal berörs av denna taxa då kostanden för dessa avtal följer vid varje tillfälle gällande taxa i kommunen. För fleråriga arrende gäller uppräkning med KPI. De fleråriga arrende som redan finns idag berörs inte av taxehöjningen. Det är endast de arrende som kommer tecknas 2017 som berörs. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision: Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Inriktningsmål: 2. Hållbar utveckling - demokratiskt, socialt, ekonomiskt, miljömässigt 4. En attraktiv besökskommun 6. Ett rikt fritids- och kulturutbud Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Kommunen intäkter ökar marginellt då många markarrende löper på fleråriga kontrakt med höjning enligt KPI. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

159 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/794 Sida 2(2) Medborgarperspektiv Likställighetsprincipen Var och en som äger anläggning belägen på kommunal mark ska betala arrendeavgift enligt taxa för denna. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar om höjning med 10 % på arrende av mark enligt förslag och en årlig höjning med 5 % per år nästkommande två år. Bilaga/Bilagor Taxa 2017 Arrende av mark exklusive sjöbodstomt, egen brygga och vattenområde. Skickas till Tekniska avdelningen Annmarie Erlandsson Anläggning- och VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

160 Taxa 2017 Arrendekostnad/ m2/år Riktvärdeområde Arrende mark (exkl sjöbod, brygga, egen båtplats) Avkastning (kr/kvm) Mark nr kommundel kommundel Näringsliv/ Privat Ideell verksamhet landsbygd, väster landsbygd, väster kust, sydöst kust, sydöst kust, sydväst kust, sydväst kust, nordväst kust, nordväst Stensjö Stensjö landsbygd, nordöst landsbygd, nordöst Smögen centrala centrala mellersta mellersta norra och Hasselön norra och Hasselön Hasselösund Hasselösund Kalvbogen Kalvbogen Kungshamn centrala centrala Bäckevik Bäckevik Vägga Vägga Tången Tången Tången delområde A Tången delområde A Valeberget Valeberget Väjern Väjern Väjern Hunnebostrand centrala centrala kring kyrkan kring kyrkan söder Folkets park söder Folkets park Hedalen, Hästedalen Hedalen, Hästedalen Hunnebovallen Hunnebovallen Ulebergshamn Ulebergshamn Ulebergshamn östra östra östra delområde A östra delområde A Alperna Alperna Bovallstrand centrala centrala väster kyrkan väster kyrkan öster kyrkan öster kyrkan Stensnäs Stensnäs Högbergstorp Högbergstorp Hovenäset Hovenäset, södra Hovenäset, södra Hovenäset, norra Hovenäset, norra

161 nr kommundel kommundel Näringsliv/ Privat Ideell verksamhet Bohus-Malmön nordöstra nordöstra sydöstra sydöstra stallen till skolan stallen till skolan myren myren sydvästra sydvästra södra södra Odlingslott Bovallstrand Administrationsavgift/avtal 160 kr/lott/år 625 kr inkl moms

162 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 76 KA 2016/795 Parkeringstaxa 2017 Sammanfattning Sotenäs kommun har under ett antal år tagit ut parkeringsavgift under juni - augusti. Syftet från början var att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhällsutvecklingen har gjort att fler bilar och husbilar rullar på gatorna. Behovet av p-platser och underhåll av dessa ökar ständigt. P-avgifterna bidrar till att täcka kostnaderna för utvidgning av p-platser och underhåll av p-platser och gator. Antalet husbilar som söker parkering ökar varje år. Kommunen har idag tre p-platser för husbil, två på Smögen och en i Hunnebostrand. Säsongen för husbilar blir längre för varje år. Den avgiftsbelagda tiden för husbilsparkeringarna bör därför förlängas till perioden maj - september för att inte konkurrera med privata näringsidkare. I Hunnebostrand krockar dock perioden för husbilsparkering med perioden för landförvaring av båt. Husbilar kan parkera på de platser som inte är upptagna av båtar fr.o.m 1 september till 15 juni. På Smögen finns inte denna konflikt på husbilsparkeringarna. För att tillmötesgå önskemål från bl. näringslivet kommer P-skiva införas som ett komplement till gratisbiljett på de parkeringar som har första timmen gratis. P-avgift införs på Skolgatan/Templargatan och på Omholmen på Smögen, då dessa gator tillhör samhällskärnan på Smögen. Avgiftsnivån för personbil förblir samma som tidigare. Avgiftstiden för husbilar förlängs med maj och september. Timkostnaden höjs från 10 till 15 kr/h, men maxtaxa per dygn är oförändrad, 200 kr/d. Beslutsunderlag Parkeringstaxa 2017 Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget med tillägg att införa möjligheten att parkera första avgiftsfria timmen med p-skiva. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att införa parkeringstaxa 2017 enligt förslag och att införa möjligheten att parkera första avgiftsfria timmen med p-skiva. Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(12)

163 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 76 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(12)

164 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/795 Sida 1(3) Parkeringstaxa 2017 Sammanfattning Sotenäs kommun har under ett antal år tagit ut parkeringsavgift under juni - augusti. Syftet från början var att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhällsutvecklingen har gjort att fler bilar och husbilar rullar på gatorna. Behovet av p-platser och underhåll av dessa ökar ständigt. P-avgifterna bidrar till att täcka kostnaderna för utvidgning av p-platser och underhåll av p-platser och gator. Antalet husbilar som söker parkering ökar varje år. Kommunen har idag tre p-platser för husbil, två på Smögen och en i Hunnebostrand. Säsongen för husbilar blir längre för varje år. Den avgiftsbelagda tiden för husbilsparkeringarna bör därför förlängas till perioden maj - september för att inte konkurrera med privata näringsidkare. I Hunnebostrand krockar dock perioden för husbilsparkering med perioden för landförvaring av båt. Husbilar kan parkera på de platser som inte är upptagna av båtar fr.o.m 1 september till 15 juni. På Smögen finns inte denna konflikt på husbilsparkeringarna. Beskrivning av ärendet Sotenäs kommun har under många år tagit ut parkeringsavgift och tidsbegränsat parkeringar under sommarmånaderna juni - augusti. När avgiften infördes var huvudsyftet att få omsättning på bilar i samhällskärnorna. Samhället utvecklas ständigt och nya behov uppstår. Antalet person- och husbilar som rullar på gatorna och behöver parkering ökar för varje år. Kommunen har utarbetat ett förslag till husbilsstrategi. Den går till stor del ut på att låta privata aktörer hantera parkering/ställplats för husbil, dock erbjuder kommunen tre avgiftsbelagda parkeringsplatser för husbil i egen regi, se bilaga. Dessa tre parkeringar avses att inte konkurrera med privata aktörer. För att minska konkurrensen bör den avgiftsbelagda tiden på kommunens husbilsparkeringar ökas till maj - september. Husbilsparkeringen i Hunnebostrand (Lökholmen) används som båtuppställning på vintern (1/9-15/6) och husbilsparkering övrig tid. En förlängning av avgiften till majseptember sker här i samarbete med hamnen till förmån för båtuppställningen. På Smögen är husbilsparkeringarna till för husbilar året runt. Kommunen har ett förhållandevis stort gatunät med ett flertal iordningställda parkeringar. Gatunätet och parkeringarna kräver tillsyn och underhåll. Parkeringsavgifterna bidrar med intäkter för att möta de kostnader som uppkommer, tex p-övervakning, asfaltering, skyltning, säkerhetsåtgärder på gator, mm. Parkeringsavgifter tas upp via parkeringsautomater i kombination med sms/appparkeringstjänst (för 2015 och 2016 via SMS Park). Parkeringsautomaterna måste innan Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

165 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/795 Sida 2(3) 2017 uppgraderas för att uppnå den säkerhetsklassning som är föreskriven. Denna uppgradering kostar pengar. Intäkterna från p-automater i förhållande till SMS/App-parkering ökade från 15% år 2015 till 36% år Det finns alltså en stigande kurva på användning av sms/app. Under 2017 kommer fler p-automater plockas bort till förmån för sms/appparkering. Några p-automater kommer möjligtvis att behållas på strategiska parkeringar. Kostnad och säkerhet avgör detta. Upphandling av sms/app-parkering sker till säsongen För att tillmötesgå önskemål från bl. näringslivet kommer P-skiva införas som ett komplement till gratisbiljett på de parkeringar som har första timmen gratis. P-avgift införs på Skolgatan/Templargatan och på Omholmen på Smögen, då dessa gator tillhör samhällskärnan på Smögen. Avgiftsnivån för personbil förblir samma som tidigare. Avgiftstiden för husbilar förlängs med maj och september. Timkostnaden höjs från 10 till 15 kr/h, men maxtaxa per dygn är oförändrad, 200 kr/d. Koppling till vision, programförklaring och mål Vision Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Den utökade avgiftsbelagda perioden ökar intäkterna med ca 100 kkr. Organisation och personal Byte från p-automater till sms/app-tjänst kommer initialt att innebära arbete med byte av informationstavlor. Detta är en engångskostnad. Borttagande av p-automater kommer att innebära lägre kostnader då de ofta krånglar och kräver service. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

166 Kommunstyrelsens förvaltning Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2016/795 Sida 3(3) Medborgarperspektiv Allmänheten har redan anammat sms/apptjänsten i större utsträckning. Denna tjänst blir vanligare i alla samhälle i Sverige. Användandet av P-skiva underlättar kortare parkeringar. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att införa parkeringstaxa 2017 enligt bilaga. Bilaga/Bilagor Parkeringstaxa 2017 Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Annmarie Erlandsson Anläggning o VA chef Eveline Savik Samhällsbyggnadschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se

167 Parkeringstaxa 2017 Ny avgiftsbelagd gata 2017 Husbilsparkeringar Placering ort bilaga Möjliga betalningssätt, ett eller flera: p-automat/sms/app period 1:a h fri biljett/sms/app/ P-skiva avgiftsbelagd tid kr/h max kr/d max p-tid h klassning Dinglevägen ( Torget) Bovallstrand SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Lökholmen Hunnebostrand p-automat/sms/app maj - sept (00-24), alla dagar ingen husbil Norra Kajen Hunnebostrand p-automat/sms/app juni - aug x 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Södra kajen Hunnebostrand p-automat/sms/app juni - aug x 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Dingelv/Sandbogeng Kungshamn SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 10 ingen personbil Hamng/Guleskär Kungshamn SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 10 ingen personbil Hamngatan (gästhamnen) Kungshamn p-automat/sms/app juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Köpmanstorget Kungshamn SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Nygatan (ICA) Kungshamn p-automat/sms/app juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Brunnsgatan ( Spruthuset) Smögen p-automat/sms/app juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Hamngatan ( Busstn) Smögen SMS/App juni - aug 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Hasselösundsvägen (ICA Ankaret) Smögen p-automat/sms/app juni - aug 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Kyrkogatan Smögen SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 20 3 personbil Minigolfen Smögen SMS/App juni - aug 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Kleven (Flundrebosand) Smögen SMS/App maj - sept (00-24), alla dagar ingen husbil Sandö Smögen p-automat/sms/app maj - sept (00-24), alla dagar ingen husbil Skolgatan/Templargatan Smögen SMS/App juni - aug x 08-20, alla dagar 20 ingen personbil Omholmen Smögen SMS/APP juni - aug x 08-20, alla dagar personbil

168 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 77 KA 2016/796 Taxa 2017 Kommunala gästhamnar Sammanfattning Sotenäs bedriver gästhamnsverksamhet i egen regi i Kungshamn, Hunnebostrand, Malmön och Väjern. I Kungshamn och Hunnebostrand är servicegraden högre än på Malmön och Väjern. Taxan är olika för dessa hamnar. Taxan är också olika beroende på säsong. Under lågsäsong är det billigare att gästa hamnarna än under högsäsong. Kommunens taxa för lågsäsong är betydligt billigare än i grannkommunerna. Högsäsongstaxan ligger i samma nivå som grannkommunerna. Gästhamnarna är populära utflyktsmål på högsäsong. De slits och behöver underhållas kontinuerligt för att vara säkra. Serviceinrättningen på Malmön är i stort behov av upprustning. Taxan föreslås höjas med i genomsnitt 5 procent från 2016 till 2017 enligt förslag, för att ha kostnadstäckning för drift och underhåll av bryggor och serviceinrättningar och även för att matcha andra hamnar längs kusten. Beslutsunderlag Taxa 2017 Gästhamnar Yrkande Roland Mattsson (M) föreslår bifall till tjänstemannaförslaget för år Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Roland Mattssons (M) förslag och finner att kommunstyrelsens tekniska utskott antar detta. Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige beslutar att höja taxan 2017 med 5 procent för kommunala gästhamnar enligt förslag. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(12)