Enheten Bagarmossen Brotorps Kvalitetsredovisning 12/13

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN BAGARMOSSEN BROTORP TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (59) Handläggare: Deirdre Cronin Olsson Telefon: Enheten Bagarmossen Brotorps Kvalitetsredovisning 12/13 1. Inledning 1.1 Verksamhetsbeskrivning 1.2 Verksamhetsidé 1.3 Pedagogisk inriktning 1.4 Intressegrupper/profilgrupper 1.5 Omvärldsanalys 1.6 Det systematiska kvalitetsarbetet 1.7 Organisation/volymbeskrivning 2. Åtgärder för utveckling i kvalitetsredovisningen 11/12 3. Uppföljning av läroplanens övergripande mål 3.1 Normer och värden 3.2 Lärande och kunskap/bedömning och betyg 3.3 Ansvar och inflytande 3.4 Samverkan 3.5 Självvärdering/utvärdering 4. Sammanfattande bedömning ur ett ledarperspektiv 5. Åtgärder för utveckling

2 SID 2 (59) Kvalitetsredovisning 1. Inledning 1.1 Verksamhetens beskrivning Enheten Bagarmossen Brotorp består av Bagarmossens skola, F-9 grundskola, och Brotorps skola, F-5 grundskola. Till Bagarmossens skola tillhör även en grundsärskoleklass, åk 6-9. För de yngre eleverna, upp till åk 3, finns skolbarnomsorg som en integrerad del av verksamheten. Fritidsklubb erbjuds elever i åk 4 till och med åk 6. Chef och ansvarig för enheten är rektor. Den dagliga verksamheten leds av biträdande rektorer. På Brotorps skola finns en biträdande rektor och på Bagarmossens skola två biträdande rektorer, en för åk F-5 och en för åk 6-9. Det finns sex arbetslag på Bagarmossens skola; två stycken F-2 arbetslag varav en med inkluderad särskild undervisningsgrupp, ett arbetslag åk 3-5 där en förberedelseklass ingår, två horisontella arbetslag; 6, 8 och 7, 9 samt ett arbetslag 6-9 som består av grundsärskoleklass, en särskild undervisningsgrupp och förberedelseklass. På Brotorps skola finns det tre arbetslag; ett för åk F-1, ett för åk 2-3 och ett för åk 4-5. Inom enheten finns det två arbetslag som ansvarar för service och kök. Enheten har sedan augusti 2012 ansvar för en av Stockholms stads centrala särskilda undervisningsgrupper (CSI-grupper), arbetslag Pegasus, för elever åk 1-6 med specialisering autism. Arbetslagen bildar en helhet kring varje elev, uppmärksammar varje individ och mentor/klasslärare håller en nära kontakt med föräldrarna. Strukturen på organisationen hjälper skolorna att följa elevernas intellektuella, sociala och emotionella utveckling under deras skolår samt skapar en trygg och trivsam miljö. Vidare kan skolorna erbjuda kontinuitet vid inlärningen, se eleverna ur ett helhetsperspektiv och erbjuda en stimulerande omgivning för både elever och personal. 1.2 Verksamhetsidé Vårt mål på Bagarmossen Brotorp är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i överensstämmelse med fundamentala demokratiska värderingar. Vi strävar efter att möjliggöra för våra elever att utvecklas och nå sin fulla intellektuella, fysiska, emotionella och sociala potential med goda förutsättningar för framtiden. Enhetens arbetssätt ger utrymme för individen att utveckla sina styrkor och växa i sin självkänsla. Enhetens vision är: En skola i världsklass Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje

3 SID 3 (59) Fokus på Framtiden: Vi strävar ständigt efter utveckling och förbättring med fokus på framtiden. Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor: Vårt främsta uppdrag är att förmedla kunskap, kreativitet är en nyckel till utveckling. Trygghet och Trivsel ger arbetsglädje: Vi känner stor glädje i vårt arbete samt glädjen av att ingå i ett tryggt och trivsamt sammanhang. För enhetens dagliga verksamhet måste ordningsregler och likabehandlingsplanen vara levande. När ordningsreglerna togs fram var det en process i sig och den började med eleverna. För oss som arbetar på Bagarmossen och Brotorps skolor gäller att alla människor har ett likavärde och att alla ska arbeta i en god arbetsmiljö. Vi ska vara goda förebilder. Varje höst inleds med ett värdegrundsarbete där vi lägger basen för fortsatt lärande. Under cirka en vecka arbetar vi med våra regler för att alla på ett enkelt och bra sätt ska veta hur vi ska umgås med varandra. Vi samtalar mycket kring begreppet respekt. Trots att vi ser olika ut, är bra på olika saker och tänker olika ibland är vi ändå lika värdefulla. Vi har ett värdegrundskompendium där olika regler är nedtecknade samt vilka förväntningar som kan ställas på skola respektive hem. Dokumentet finns tillgänglig på hemsidan och varje nykommen elev får ett exemplar i pappersform. Under läsåret arbetar vi kontinuerligt i klasserna med att hålla värdegrunden levande genom etiska samtal och diskussioner. På klassråden tas frågor upp som berör trivsel och trygghet. Specifika frågor utifrån likabehandlingsplanen skickas detta läsår till både klassråden och elevråden för att diskuteras och förankras. Under rasttiden finns vuxna som kan hjälpa till att stötta där det behövs. 1.3 Pedagogiskt inriktning Vår pedagogik sätter fokus på effektivitet och glädje att lära. Vi använder oss av metoder som är flexibla för att kunna passa ämne och elevernas individuella behov. Lärarens kunskap, tillvägagångssätt och attityd är mycket viktiga faktorer i lärprocessen. Vi eftersträvar en pedagogisk samsyn och samverkan både vertikalt och horisontellt inom alla de pedagogiska verksamheterna som erbjuds eleverna mellan sex och sexton års ålder. Denna helhetssyn innebär att vårt arbete ser till individen och till hans eller hennes hela behov med fokus på kunskap. Detta synsätt skapar trygghet och förstärker elevens kunskapsutveckling. Den pedagogiska ledningsgruppen för Bagarmossen Brotorp arbetar med att vidareutveckla den gemensamma synen på lärandet inom enheten. Vi utvecklar möjligheter för lärarna och skolbarnomsorgspersonalen att kommunicera över gränserna, både årskurs- och ämnesvis, och mellan skolorna så att alla vet var eleven varit och vart eleven ska ur ett kunskapsperspektiv. Detta säkerställer en

4 SID 4 (59) framgångsrik övergång och ökar måluppfyllelsen från förskoleklass, inför åk 6 samt vid lärarbyten. Grundläggande för vår verksamhet är att barn och föräldrar ska känna trygghet och att eleven ska få de bästa förutsättningarna att utveckla sin kunskap. Pegasus, arbetslaget med en särskilt inriktning mot autism, arbetar med tydliggörande pedagogik inspirerad av TEACCH-metoden. Den är konkret, visuell och har tydlig struktur. Alla elever har ett individuellt schema med arbetsuppgifter som är anpassade efter elevens nivå och möjligheter. I elevens läromiljö är olika pedagogiska hjälpmedel ett viktigt vardagligt inslag. Eleverna har under hela skoldagen hjälp av lärare och övriga pedagoger. Under raster och skolbarnsomsorg tränas förmågor som eleverna har svårt med utifrån sitt funktionshinder. 1.4 Inriktningarna Eleverna i årskurserna 6-9 erbjuds att, utifrån intresse, välja en av fyra inriktningar bestående av kärnkunskaper (matematik, svenska, engelska), fotbolls-, scenkonsteller ma/no-inriktning. Förutom de enskilda intresseområden som eleverna åk 3-5 vill fördjupa sig i finns numera möjlighet även för dem att välja scenkonst, fotboll eller ma/no. 1.5 Omvärldsanalys Enheten Bagarmossen Brotorp är beläget i ett område som erbjuder bra kommunikationer och närhet till natur. Antal elever till förskoleklass ökar i området. 1.6 Det systematiska kvalitetsarbetet Underlaget för det systematiska kvalitetsarbetet utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser vi gör. Kunskapen bygger dels på fakta, som t.ex. resultat från nationella prov, LUS- avläsning, antal elevvårdsärenden, dels i upplevelser och bedömningar av verksamhetens kvalitet, som framkommer i elevråd, matråd, kulturråd, miljöråd, brukarundersökningar (våren 2013), medarbetarsamtal, trygghetsenkäter, återkopplingen från utredarna inom Stockholm Stads (våren 2013), återkopplingen från lärande rond (våren 2013), analysunderlag från analysavdelningen Stockholm Stad, elevhearing samt genom observationer och skolledningens och arbetslagens utvärderingar. De fakta, upplevelser och bedömningar som är relevanta för kvalitetsredovisningen granskas och analyseras utifrån de mål och de uppdrag skolan har upprättade i den lokala arbetsplanen. Av största vikt är också att i analysen ha ett utvecklingsperspektiv med fokus på åtgärder som ytterligare ska stärka skolans kvalitet, måluppfyllelse och utveckling. Samtliga medarbetare är involverade i utvärderings- och analysarbetet inför kvalitetsredovisningen och den nya lokala arbetsplanen. Analyser av resultat och upplevelser sker främst i olika grupper, såsom skolans pedagogiska ledningsgrupp, samverkansgrupp, samordnargrupperna, i arbetslagen samt i fritidsgrupperna och lärargrupperna. Eleverna är delaktiga genom Stadens brukarundersökning i åk 2, 5 och 8, i de tre elevråden, kulturråd och matrådet med representanter från enhetens klasser. Eleverna har deltagit i trivselenkäter och elevrådsrepresentanter har

5 SID 5 (59) deltagit i elevhearingar. Skolledningen har slutligen det övergripande ansvaret för en samlad analys av verksamhetens kvalitet och behov av åtgärder för en målrelaterad utveckling. I frågor som rör skolans verksamhet finns ett samarbete med enhetens föräldraföreningar. 1.7 Organisation Hösten 2012 Bagarmossen Brotorp Pojke flicka pojke flicka Förskoleklass År År År År År Särskild under- visningsgrupp F Förberedelsegrupp Pegasus särskilt inriktning autism år År År År År Särskild undervisnings grupp Förberedelsegrupp Grundsärskola 5 2 Skolbarnsomsorg F (fritidsklubb) Fotnot: Förberedelsegrupp 6-9 bestod i juni 2013 av 15 elever; 8 flickor och 7 pojkar. 2. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Normer och värden Vi åtar oss att öka arbetsron inom enheten genom att arbetslagen arbetar fram hur eleverna ska förstå syftet med arbetsron och förstå sin egen roll och genom kontinuerlig utvärdering tillsammans eleverna

6 SID 6 (59) Målet är att uppnå 100 % i enkäterna. Vi åtar oss att levandegöra likabehandlingsplanen aktivt under hela läsåret. Vi åtar oss att all personal inom enheten arbetar utifrån Höijestads metoden både förebyggande och vid konflikthantering samt att synliggöra maktlekens roll. Resultat avläses i elevhearing och i brukarundersökningen. Vi åtar oss att flickor och pojkar får lika stort inflytande över planeringsarbete under hela skoldagen. Vi åtar oss att diskutera genus för att öka personalens medvetenhet om sitt förhållningssätt. Resultat avläses i elevhearing Kunskap och lärande/bedömning och betyg Vi åtar oss att utveckla elevernas metakognition genom elevledda utvecklingssamtal och att IUP (pedagogisk planering, utvärdering, återkoppling, skriftliga omdömen) blir ett tydligt verktyg för eleverna. Resultat avläses i måluppfyllelsen. Vi åtar oss att arbeta med genrepedagogisk inriktning och Reading to Learn (R2L). Vi åtar oss att utveckla matematiskt tänkande genom kompetensutveckling och pedagogisk dialog vilket ska resultera i ett mer varierat arbetssätt under hela skoldagen för att förbättra resultat. Ansvar och inflytande Vi åtar oss att träna eleverna att: 1. Se sitt eget lärande 2. Leda delar av utvecklingssamtalet (större del med stigande ålder) 3. Medverka i planeringsarbetet Samverkan Vi åtar oss att samverka inom ämnena och årskurserna inom enheten. Vi åtar oss att utveckla arbetsformerna med föräldrarna. 3. Mål/Åtaganden 3.1 Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Enheten har haft ett åtagande att öka arbetsron inom enheten. Åtgärden har varit att arbetslagen arbetar fram hur eleverna ska förstå syftet med arbetsron och utvärdera kontinuerligt tillsammans med eleverna. Åtgärden har genomförts men i analysarbetet konstaterar enheten att vi inte uppnått avsedd effekt.

7 SID 7 (59) Enheten har åtagit sig att levandegöra likabehandlingsplanen aktivt under hela läsåret. Vi har även åtagit oss att all personal i enheten arbetar utifrån Höijstads metoden både förebyggande och vid konflikthantering samt att synliggöra maktlekens roll. Åtgärder på enhetsnivå har varit att använda en färdigställd plan för likabehandlingsplanen varje månad under läsåret på klassråd och elevråd, visa enhetens elevvänliga powerpoint för alla elever och att alla medarbetare skulle delta i en föreläsning om maktlekar. Varje arbetslag har också tagit fram egna åtgärder för arbetet med detta åtagande. Åtgärderna ovan har haft avsedd effekt men för att det främjande arbetet ska bestå behöver planen regelbundet föras på tal. Vi har åtagit oss att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över planeringsarbetet under hela skoldagen. Åtgärderna har varit att diskutera genus för att öka personalens medvetenhet om sitt förhållningssätt. Det har även utvecklats metoder för att öka pojkar och flickors inflytande i verksamheten. I utvärderingarna framkommer att medarbetarna är medvetna om sitt förhållningssätt och majoriteten av eleverna uppfattar i elevhearingen att pojkar och flickor har lika stort inflytande över planeringsarbetet. Slutsatser Då analys av utvärderingarna som gjorts i arbetslag, antimobbningstrygghetsgrupp, elevhearingarna visar att vi inte uppnått önskad arbetsro åtar vi oss att inom enheten fortsätta arbetet med arbetsro. FOU (enheten för forskning och utveckling i Stockholms stad) konstaterar i sin utvärdering att det inte tydligt framgår i planen vilka mål som följdes upp i förra årets plan. Däremot framkommer det hur eleverna upplever arbetet med likabehandling, trygghet och studiero. Av planen framgår att skolorna planerar flera olika insatser för att främja trygghet och demokratiskt förhållningssätt. Det är inte tydligt om samtliga diskrimineringsgrunder omfattas av arbetet. Det kunde framgå tydligare hur övriga diskrimineringsgrunder omfattas av kartläggningen, i t ex elevhearingen. Skolenheten bör komplettera med rutiner för anmälan till huvudman enl. 10 skollagen. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,5 % 2 % 2013

8 SID 8 (59) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 87 % 90 % % 80 % % 80 % % 95 % % 75 % % 90 % % 80 % % 90 % 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att flickor och pojkar får lika stort inflytande över planeringsarbete under hela skoldagen. Vi åtar oss att diskutera genus för att öka medarbetarnas medvetenhet om sitt förhållningssätt. Resultat avläses i elevhearing. Förväntat resultat Eleverna ska uppleva lika stort inflytande. Reslutat avläses i elevhearing. Medarbetarna ska ha en ökad medvetenhet i sitt förhållningssätt i genusfrågor. Resultat avläses i elevhearing. Arbetssätt Vi analyserar resultat utifrån flick- och pojknivå. Arbetslagen och fritidshemmen har egna arbetssätt utifrån åtagandet, se bilaga. Resursanvändning Fritidshemmen har genusfrågor som en fast punkt på konferenstid samt en fast tid för leklotteri. Tid avsätts i arbetslagen för diskussion kring genus. Resultat analyseras på flick- och pojknivå.

9 SID 9 (59) Uppföljning Vid resultatinsamlingar och utvärderingar. Utveckling Fritidshemmen har ingått i Stockholms stads projekt gällande jämställdhet. Arbetet fortsätter genom diskussioner gällande medarbetarnas förhållningssätt till eleverna. Arbetslagen arbetar utifrån deras egna åtaganden, se bilaga. Resultat Grundskola (skola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola) Resultatredovisningar sker i mesta mån på pojk/flick-nivå. Brotorp F-5 Både pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande över utbildningen. På Brotorp har lärarna haft planeringsråd med åk 2 och åk 3 för att öka elevinflytandet. Vi har planerat att arbeta mer med genus, men personalen upplever att de saknar kunskap och utbildning i området. Vid elevhearing när det gäller genus, så anser eleverna att pojkar får fler tillsägelser på ett mer bryskt sätt och att flickor lättare kommer undan Bagarmossen F-5 Medarbetarna har arbetat med genus och skapat grupper och system där eleverna får pröva på alla aktiviteter. Traditionella namn på rum har bytt namn. Aktiviteten ska komma i första hand. Vid elevhearingen ansåg eleverna att pojkar och flickor behandlas lika på Bagarmossen. Fritidshem Bagarmossen och Brotorp Leklotteriet har ökat elevernas lek över könsgränserna och minskat traditionella könslekar. Arbetslaget har åtagit sig att flickor och pojkar får lika stort inflytande över verksamheten. Fritids har haft idésamlingar och planerat verksamheten utifrån elevernas önskemål. Både flickor och pojkars inflytande över verksamheten har ökat visar Stockholms stads brukarenkät. Arbetslaget uppfattar att det måste ägnas mer tid åt diskussioner om förhållningssätt och genusfrågor på konferenser. Bagarmossen åk 6-9 Det har varit ett HBT tema under våren med mycket diskussioner om genus. Flickor och pojkar ska ges lika mycket talutrymme. Alla elever ska våga prata och dela med sig av tankar och åsikter. Det råder ett gott samtalsklimat i gruppen.

10 SID 10 (59) Vid elevhearingen anger eleverna att de inte uppfattar att pojkar och flickor behandlas olika. Pegasus Eleverna på Pegasus har deltagit i diskussioner kring genus, både historiskt och i nutid. Detta uppfattar medarbetarna har ökat medvetenheten hos dem. Grundsärskola Vid elevhearingen anger eleverna att de inte uppfattar att pojkar och flickor behandlas olika. Medarbetarna har arbetat med att det inte är avgörande om det är pojkar eller flickor som pratar, utan att det är personligheten som avgör. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att levandegöra likabehandlingsplanen aktivt under hela läsåret. Vi åtar oss att all personal i enheten arbetar utifrån Höijstads metoden både förebyggande och vid konflikthantering samt att synliggöra maktlekens roll. Resultat avläses i elevhearing och i brukarundersökningen. Förväntat resultat Elever, föräldrar och medarbetarna känner till skolans likabehandlingsplan och arbetar aktivt för att levandegöra den i det dagliga arbetet. Medarbetarna arbetar utifrån Höijstads-metoden, förebyggande och vid konflikthantering samt att de ser skillnad på lek och maktlek och därmed kan agera. Arbetssätt Arbetslagen har tagit fram mål, arbetssätt och utvärderingsmetod för åtagandet, se bilaga. En elevnära version i powerpoint gällande begrepp har utarbetats och kommer att användas under läsåret. En kortversion av likabehandlingsplan finns med i värdegrundspaketet som skickas hem till vårdnadshavare vid läsårsstart. Arbetslagen arbetar utifrån Höijstads-metoden, förebyggande och vid konflikthantering samt med hjälp av föreläsningen om maktlekar uppmärksammar företeelsen. Antimobbningsgruppen (Bagarmossens skola) och Trygghetsgruppen (Brotorps skola) träffas varje vecka. Elevrådet träffar rektor och biträdande rektor kontinuerligt. Skolsyster, SYV, psykolog, kurator och ansvarig för rastverksamhet åk 6-9 finns. Årsagenda gällande arbetsmiljöarbete är framtagen i dialog med arbetsmiljöombuden på enheten. Elevskyddsombud deltar i skyddsronder.

11 Särskola År 7,9 År 6,8 Diamanten Nybygget År 3-5 Gladan Ugglan, Höken 4-5 Prest Pegasus SID 11 (59) Varje elev har en egen klasslärare/mentor. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för arbetslagets elever. Resursanvändning Utbildning av medarbetare rörande maktlekar. Arbetslagen arbetar kontinuerligt tillsammans med eleverna utifrån Höijstads-modellen. Vi har schemalagd klassrådstid där frågorna från likabehandlingsplanen beaktas och tas vidare till elevråd. Uppföljning Trygghetsenkäter och elevhearing enligt det systematiska kvalitetshjulet. Utvärdering enligt arbetslagens arbetsplan. Trygghetsgruppen/antimobbningsgruppen träffas varje vecka, går igenom situationen på skolan och fastställer åtgärder. Mötesanteckningar skrivs. Vi utvärderar på individnivå med hjälp av sociogram, hälsosamtal, mentorssamtal och utvecklingssamtal. Elevvårdsteamet träffas en gång i veckan för att utvärdera och fastställa åtgärder. Allt dokumenteras skriftligt. Utveckling Mycket tid har lagts på att visa vad en likabehandlingsplan är och innehåller. Fokus ligger nu på att levandegöra den för alla. Resultat Grundskola (skola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola) Samtliga medarbetare har deltagit i en föreläsning om maktlekar. I juni 2013 gjordes en utvärdering av måluppfyllelsen inom arbetslagen enligt BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet), Skolverkets kvalitetsindikatorsystem. Resultat inom området normer och värden redovisas nedanför (BRUK redovisas på en skala 1-6). Resultat redovisas med 2009 överst, sedan 2010, 2011, 2012 och 2013 i rött. Arbetslaget Vårt arbetslag arbetar medvetet med att varje elev respekterar andra människors egenvärde , ,9 5,6 5,4 4,8 4,9 5, ,5 5, ,

12 SID 12 (59) Vårt arbetslag arbetar medvetet med att varje elev visar respekt för, och omsorg om, såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv , ,3 5,3 4,4 5 4,6 3, ,5 5, ,7 5 5, Arbetslagets lärare har tillsammans med eleverna diskuterat och kommit överens om de regler och normer som gäller på skolan , ,3 4,8 5,1 3,5 4,3 3, ,8 5, ,4 4,9 4, Arbetslaget är överens om vilka regler och normer som gäller och alla tar ansvar för att de följs , ,3 4,7 4,5 3,2 4,3 5, , ,1 4,1 4, Arbetslagets undervisningsgrupper utmärks av ett gott arbetsklimat , ,5 5,1 4,8 4,7 4,4 4, ,3 4, ,4 5 4, Arbetslagets undervisningsgrupper utmärks av att undervisningen startar på utsatt tid ,1 4,8 4,5 4,7 5, ,6 4, ,6 5,1 4, Arbetslagets undervisningsgrupper utmärks av att det förekommer hög närvaro (dvs. lite skolk) ,5 5, ,3 4,4 5,1 4,7 4,8 5, , ,8 5,3 5,

13 SID 13 (59) Arbetslaget har ett aktivt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande handlingar , ,9 5,4 4,5 4,4 5, , ,1 5,5 5, Brotorp åk F-5 Det framkom under elevhearingen att eleverna känner till likabehandlingsplanen. I år har de pratat mycket om maktlekar och innebörden av vad det är. Eleverna ger exempel på vad maktlekar är för något. Samtliga elever uttrycker att de vet vad begreppet mobbning innebär. De talar även om vad olika typer av kränkningar kan innebära. De flesta elever tycker att det varit ganska bra arbetsro men självklart finns det enstaka elever i klasserna som stör de andra menar de. Detta gäller framför allt årets åk 5. Bagarmossen åk F-5 Det framkom under elevhearingen att eleverna känner till att skolan har en likabehandlingsplan. Den har framförallt tagits upp när det varit något som hänt. De är osäkra på vad maktlekar är för något. Eleverna har blivit intervjuade enligt Höijstadsfrågorna och visste skillnaden på tjafs och mobbning. De flesta tycker att arbetsron var okej. Medarbetarna har arbetat med Höijstadsfrågorna och detta har lett till en medvetenhet om hur eleverna har det. Flera uttrycker att de behöver mer kunskap och träning i metoden. Det är viktigt med ett förebyggande arbete där eleverna ges möjlighet att samtala och förklara hur de upplever sina kamratrelationer. Arbetet med maktlekar har gett resultat men det är viktigt att hela tiden fortsätta arbetet då det är lätt hänt att dessa återkommer. Alla klasser har blivit intervjuade i enlighet med Höijstad vilket har lett till att personalen har en bättre bild över hur eleverna upplever sina relationer. Alla elever har fått undervisning om likabehandlingsplanen genom den elevvänliga powerpointen. Detta har varit en stående punkt på klassråden. Vi har haft föreläsning och temadagar kring maktlekar. Nya medarbetare upplever att de inte har blivit tillräckligt insatta i Höijstads konfliktmetod. Bagarmossen åk 6-9 Under elevhearingen framkom det att alla elever känner till att det finns en

14 SID 14 (59) likabehandlingsplan. De har arbetat med planen i framför allt åk 6 och 7. Det förekommer lite maktlekar i åk 8, men många lärare säger ifrån. Eleverna anser att de yngre eleverna upp till årskurs 7 inte är medvetna om sitt ansvar för vad de skriver på nätet. Det vore bra med mer utbildning t.ex. visa film eller bjuda in en föreläsare med egna erfarenheter av nätmobbning och att skolan ska arbeta för att eleverna ska våga säga ifrån. Eleverna är välbekanta med likabehandlingsplanen. Det är viktigt att undervisa i kapitel 1 och 2 i Lgr 11. Varje dag arbetar medarbetarna praktiskt med likabehandlingsplanen. Nya elever uttrycker att de känner sig accepterade och normala. Eleverna uttrycker att de känner sig trygga. Pegasus (CSI-grupp) Medarbetarna arbetar aktivt med allas lika värde och återkommer till detta i undervisningen. Medarbetarna har blivit medvetna om att eleverna har maktlekar. Grundsärskola Eleverna har fått kännedom om likabehandlingsplanen. De har diskuterat innehållet på klassrådsmötena. En del av Höijestads frågor har ställts till eleverna. Fritids Bagarmossen och Brotorp Fritids har genomfört Höijstadsintervjuer med alla elever. De har försökt att ha tydligare regler gällande aktiviteter men anser att detta kan bli ännu bättre. Det har varit bra med fasta aktiviteter varje dag, antingen ute eller inne, då detta har minskat konflikter. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka arbetsron i enheten genom att arbetslagen arbetar fram hur eleverna ska förstå syftet med arbetsron, förstå sin egen roll samt genom kontinuerlig utvärdering tillsammans eleverna. Målet är att uppnå 100 % i enkäterna. Förväntat resultat Upplevelsen av ökad arbetsro ska ge 100 % i enkäterna. Arbetssätt Kontinuerliga samtal och diskussioner med eleverna kring begreppet arbetsro och dess innebörd samt vikten av arbetsro utifrån olika behov. Arbetslagen arbetar med dessa frågor utifrån sina elever och deras egna kartläggningar. Fritidshemmen arbetar aktivt tillsammans med eleverna för att öka arbetsron inom de olika aktiviteterna och därmed skapa bra lekmiljöer. Fritidshemmen arbetar aktivt med leklotteri och att tydliggöra olika aktiviteters ljudnivå.

15 SID 15 (59) Resursanvändning Arbetslagen arbetar kontinuerligt kring detta åtagande i det vardagliga arbetet i förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Uppföljning Kontinuerlig utvärdering via samtal med elevrådet, trygghetsenkäter och elevhearing enligt det systematiska kvalitetshjulet. Utvärdering sker inom arbetslagen, se bilaga. Utveckling Vi har fått ökad arbetsro men samsynen gällande begreppet arbetsro måste utvecklas. Resultat Grundskola Enheten Bagarmossen Brotorp (grundskola, särskola, fritidshem och förskoleklass) Vid lektionsbesök och i samtal uppfattas att frågor som rör alla människors lika värde och värdet av att respektera gemensamma beslut ges utrymme i undervisningen. I juni 2013 gjordes en utvärdering av måluppfyllelsen inom arbetslagen enligt BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet) Skolverkets kvalitetsindikatorsystem. Resultat inom området normer och värden redovisas nedanför (BRUK redovisas på en skala 1-6). Resultat redovisas med 2009 överst, sedan 2010, 2011, 2012 och 2013 i rött. Brotorp åk F-5 Vid elevhearingen anger elever att de tycker att det varit ganska bra arbetsro men självklart finns det enstaka elever i klasserna som stör de andra menar de. Detta gäller framför allt årets åk 5. Medarbetarna åtog sig att öka arbetsron genom att dela in eleverna i mindre grupper och att kontinuerligt samtala om arbetsro samt att använda klasskontakterna mer effektivt. Det har blivit bättre arbetsro men arbetet med mindre grupper och klasskontakter kan utvecklas ännu mer. En del av klasserna har fyllt i ett x-schema(eleverna fyller i sin studieronivå för olika moment och lärarna sammanställer klassens behov av studiero). Detta har fungerat för de flesta, skolan har dock inte fått 100 % arbetsro på de enkäter som gjorts. Resultat Stockholm Stads brukarenkät förskoleklass, åk 2 och åk 5 våren 2013 Skolundersökning (resultat SKOLA år 2 skola Brotorp) Mitt barn trivs i skolan 90% 93% 92%

16 SID 16 (59) Mitt barn känner sig tryggt i skolan 82% 93,33% 95% 88% Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 50% 42,86% 44% 58% Det är bra stämning på mitt barns skola 76% 83,33% 88% 90% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 82,76% 67% 65% Skolundersökning (resultat SKOLA år 5 skola Brotorp) Jag känner mig tryggt i skolan 83% 93,55% 86% 97% Jag trivs i skolan 83,33% 86% 92% Jag kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 20% 58,06% 49% 48% Det är bra stämning på skolan 50% 77,42% 89% 84% Jag har under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 4 80,65% 75% 71% Skolundersökning (resultat förskoleklass Brotorp) Mitt barn trivs i skolan 82,93% 89% 100% Mitt barn känner sig tryggt i skolan 73,17% 86% 86% Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 58% 55% 40% Det är bra stämning på mitt barns skola 77,50% 83% 86% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 60% 59% 61% Brotorps åk 3-5 Följande resultat kommer från Friends - kartläggningen: Av de elever som upplevde sig otrygg på skolan angav följande platser/anledningar

17 SID 17 (59)

18 SID 18 (59)

19 SID 19 (59)

20 SID 20 (59)

21 Resultat från trivselenkäten Brotorp åk F-2 SID 21 (59)

22 SID 22 (59) Två elever upplevde att berget på skolgården var otryggt, några elever att det var läskigt nere i trapphuset utanför idrotten Bagarmossen åk F-5 Vid elevhearingen anger eleverna att de tycker att arbetsron var okej. Medarbetarna använder olika former av belöningssystem för att få arbetsro. Det har varit bättre arbetsro i klassrummet, men det är viktigt att det även fungerar i korridorer och i matsalen. En del av verksamheten har haft ett råd (Diamantrådet) för att öka arbetsron och elevernas inflytande. Det har fungerat bra, men kan bli bättre med informationen mellan delar av verksamheten. Eleverna har blivit medvetna om vikten av arbetsro. Resultat Stockholm Stads brukarenkät förskoleklass, åk 2 och åk 5 våren 2013 Skolundersökning (resultat SKOLA år 2 skola Bagarmossen) Mitt barn trivs i skolan 83,33% 89% 84% Mitt barn känner sig tryggt i skolan 100% 83,33% 92% 80% Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 60% 59,09% 56% 58% Det är bra stämning på mitt barns skola 80% 68,42% 91% 86% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 3 63,64% 46% 87%

23 SID 23 (59) Skolundersökning (resultat SKOLA år 5 skola Bagarmossen) Jag känner mig tryggt i skolan 76% 62,50% 86% 76% Jag trivs i skolan 57,50% 89% 76% Jag kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 54% 47,50% 56% 76% Det är bra stämning på skolan 58% 42,11% 81% 76% Jag har under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 4 61,54% 86% 76% Skolundersökning (resultat förskoleklass Bagarmossen) Mitt barn trivs i skolan 85,71% 96% 85% Mitt barn känner sig tryggt i skolan 70,59% 96% 87% Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 53,12% 56% 53% Det är bra stämning på mitt barns skola 76,47% 88% 67% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 45,71% 58% 60% Bagarmossen åk 3-5 Följande resultat kommer från Friends-kartläggningen: Av de elever som upplevde sig otrygg på skolan angav följande platser/anledningar

24 SID 24 (59)

25 Resultat från trivselenkäten Bagarmossen åk F-2 SID 25 (59)

26 SID 26 (59) En elev upplever att det är otryggt vid klätterställningen, tre elever anger matsalens toaletter som en otrygg plats då de är rädda för att dörrarna ska gå i baklås, tre elever att gå själv till ett rum där man aldrig varit, en elev för spindlar vid gungan, en elev tycker att det är otryggt bredvid Pegasus. Bagarmossen grundskola och grundsärskola åk 6-9 Vid elevhearingen anger eleverna att det varierar med arbetsron mellan olika lärare. Alla lärare har pratat om arbetsro, men behöver bli strängare. Intressanta lektioner skapar också intresse och då blir det ofta arbetsro. Årskurs 6-9 har arbetat med studiegrupper. Strukturerade lektioner och studiegrupperna skapar arbetsro. Det har även gett positiva resultat med placeringslista. Det har sett olika ut i olika klasser beroende på vilken lärare klassen har. Eleverna har god förståelse för hur klimatet i klassrummet påverkar skolarbetet. Mentorerna måste följa med klasserna under de två första veckorna för att underlätta arbetsron i de praktiskt estetiska ämnena. Resultat Stockholm Stads brukarenkät åk 8 våren 2013 Skolundersökning (resultat SKOLA år 8) Jag känner mig tryggt i skolan 70% 85,71% 89% 97% Jag trivs i skolan 81,63% 89% 92% Jag kan arbeta utan att bli störd på lektionerna 37% 28,57% 69% 48% Det är bra stämning på skolan 67% 74,47% 80% 81% Jag har under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 4 61,54% 94% 71%

27 Bagarmossen åk 6-9 och grundsärskola Följande resultat kommer från Friends-kartläggningen: Av de elever som upplevde sig otrygg på skolan angav följande platser/anledningar SID 27 (59)

28 SID 28 (59)

29 SID 29 (59) Grundsärskola Medarbetarna upplever att de aktivt har arbetat med arbetsron i grupperna. Eleverna är medvetna om att deras agerande kan störa arbetsron. Lärarna har en tydlig struktur som de följer där det är viktigt med placeringen av eleverna. Det är god arbetsro i gruppen. Eleverna är medvetna om att deras agerande under lektionerna påverkar arbetsron. Den tydliga strukturen på dagarna ger eleverna trygghet, de vet vad de ska göra. Medarbetarna är konsekventa och följer de gemensamma reglerna som finns på skolan och i klassen. Resultat Stockholm Stads brukarenkät grundsärskola våren 2013 svarsfrekvensen var för låg för att redovisas

30 SID 30 (59) Pegasus (CSI-grupp) Personalen har regelbundet pratat om arbetsron med eleverna. Eleverna har blivit mer medvetna om sin egen roll och delaktighet för att skapa arbetsro. Fritids Bagarmossen och Brotorp Fritids har ökat arbetsron genom vuxennärvaro i aktiviteterna. De har även blivit bättre på att informera om verksamheten både till eleverna och till vårdnadshavarna. Skolundersökning (resultat fritidshem år 2 Brotorp) Mitt barn trivs på fritidshem 93,10% 86% 97% Mitt barn känner sig tryggt på fritidshem 88% 96,55% 82% 95% Personalen bemöter mitt barn på ett bra sett 92,86% 86% 97% Det är bra stämning på mitt barns fritidshem 92,86% 91% 92% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 82,10% 86% 73% Mitt barns fritidshem erbjuder möjligheter till avkoppling och lugna aktiviteter 61,54% 62% 84% Skolundersökning (resultat fritidshem år 2 Bagarmossen) Mitt barn trivs på fritidshem 84,21% 83% 87% Mitt barn känner sig tryggt på fritidshem 80% 89,47% 78% 81% Personalen bemöter mitt barn på ett bra sett 89,47% 83% 87% Det är bra stämning på mitt barns fritidshem 75% 71% 81% Mitt barn under detta läsår har inte varit utsatt för slag, blivit trakasserad eller känt sig illa behandlat av andra elever i skolan. 64,71% 76% 63% Mitt barns fritidshem erbjuder möjligheter till avkoppling och lugna aktiviteter 88,89% 88% 81% Bedömning och analys Enheten har haft ett åtagande att öka arbetsron i enheten. Åtgärden har varit att arbetslagen arbetar fram hur eleverna ska förstå syftet med arbetsron och utvärdera kontinuerligt tillsammans med eleverna. Åtgärden har genomförts men i analysarbetet konstaterar enheten att vi inte uppnått avsedd effekt. Enheten har åtagit sig att levandegöra likabehandlingsplanen aktivt under hela läsåret. Vi har även åtagit oss att all personal i enheten arbetar utifrån Höijstads

31 SID 31 (59) metoden både förebyggande och vid konflikthantering samt att synliggöra maktlekens roll. Åtgärder på enhetsnivå har varit att använda en färdigställd plan för likabehandlingsplanen varje månad under läsåret på klassråd och elevråd, visa enhetens elevvänliga powerpoint för alla elever och alla medarbetare skulle delta i en föreläsning om maktlekar. Varje arbetslag har också tagit fram egna åtgärder för arbetet med detta åtagande. Åtgärderna ovan har haft avsedd effekt men för att det främjande arbetet ska få resultat måste planen regelbundet föras på tal. Vi har åtagit oss att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över planeringsarbetet under hela skoldagen. Åtgärderna har varit att diskutera genus för att öka personalens medvetenhet om sitt förhållningssätt. Det har även utvecklats metoder för att öka pojkar och flickors inflytande i verksamheten. I utvärderingarna framkommer att medarbetarna är medvetna om sitt förhållningssätt och majoriteten av eleverna uppfattar i elevhearingen att pojkar och flickor har lika stort inflytande över planeringsarbetet. Ovan nämnda kartläggningar har även visat att enheten måste stärka elevernas respekt med särskilt fokus på språkbruk. Enheten måste också arbeta med likabehandlingsplanens främjande arbete och medvetandegöra elevernas egen roll och ansvar, särskilt på nätet. Otrygga platser har identifierats och särskilt uppmärksammats av rastvakterna. Vaktmästarna har åtgärdat lås till toaletterna och städningen av toaletterna har ökat i frekvens. Eleverna har diskuterat och själva kommit fram till hur man förväntas bete sig vid toaletterna, det vill säga lämna toaletten som man vill hitta den och inte banka och dra i dörren när den är låst. Väggar har satts in i duscharna för att trygga eleverna vid ombyten. I Friends -enkäten (v ) fick enheten mycket gott resultat gällande social trivsel. I brukarundersökningen för åk 8 har tryggheten ökat till 92 %. Arbetsron har sjunkit till 36 % trots aktivt arbete i arbetslagen. Vi ser att resultaten gällande trygghet skiljer sig mellan arbetslagen. I åk 2 Bagarmossen: andel som kan rekommendera skolan har ökat från 48 % till 84 % (80 % i staden). Det skiljer sig för mycket mellan trivsel hos pojkar resp. flickor. I åk 2 Brotorp: vi har för låga resultat när det gäller studiero även om vi ser en förbättring från 44 % till 53 %. I åk 5 Bagarmossen: 100 % kan målen för årskursen och 87 % kan rekommendera skolan. Tryggheten är låg, speciellt för flickorna.

32 SID 32 (59) I åk 5 Brotorp: har höjt sina resultat när det gäller trygghet från 88 % till 97 %. Bristen är arbetsro på lektionerna trots vårt åtagande. Huvudorsaken är att man störs av andra elever. Förskoleklass Bagarmossen: klar förbättring i samtliga delar, t ex har andelen som kan rekommendera skolan har höjts från 36 % till 84 % (i staden 74 %). Svagheten ligger i brist på arbetsro som dock har höjts från 41 % till 53 %. Förskoleklass Brotorp: 90 % kan rekommendera skolan och 86% känner sig trygga. Generellt är eleverna trygga på enheten. Vårdnadshavarna kan rekommendera skolorna. Upplevelsen av arbetsro på fritids är generellt högre än på skolan. Ogiltig frånvaro på Bagarmossens skola har gått ner från 3,2 % till 2,2 %, på Brotorp från 0,6 % till 0,4 %. Orsaken till sänkningen är en noggrann frånvarorapportering. Däremot anser skolan att andelen ogiltig frånvaro fortfarande stor då skolan har en restriktiv hållning till ledigheter utanför lov. Två elever har stor oanmäld frånvaro. Enheten kommer under kommande läsår att ingå i en frånvaroprojekt med stadsdelen. Elevhearing har bland annat lett till föreläsning om maktlekar. Friends -enkäten ledde till insatser arbetslagsvis. Samtliga arbetslag har haft åtagande kring arbetsro. Medarbetarna har diskuterat arbetsro i klasserna, sett filmer samt använt sig av olika metoder etc. utan mätbar förbättring. 3.2 Utveckling och Lärande/ Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 80 % 85 % % 76 % % 85 % % 79 % 2013

33 SID 33 (59) Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 94 % 85 % % 81 % % 70 % % 89 % 2013 Meritvärde i årskurs Poäng 205 Poäng 2013 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla elevernas metakognition genom elevledda utvecklingssamtal och att IUP (pedagogisk planering, utvärdering, återkoppling, skriftliga omdömen) blir ett tydligt verktyg för eleverna. Resultat avläses i måluppfyllelsen. Förväntat resultat Högre måluppfyllelse. Arbetssätt Diskussion förs inom ämnena och arbetslagen. Arbetslagen har tagit fram mål, arbetssätt och utvärderingssätt för åtagandet, se bilaga. Resursanvändning Tid ges till IUP-samtal och pedagogisk planering. Uppföljning Utvärdering inom arbetslagen. Utveckling Under läsåret låg tyngdpunkten på att utveckla former för IUP-samtal och former för formativ bedömning. Under detta läsår vill utveckla elevernas metakognition och att IUP-processen blir ett tydligt verktyg för eleverna. Resultat Grundskola

34 Särskola År 7,9 År 6,8 Diamanten Nybygget År 3-5 Gladan Ugglan, Höken 4-4 prest Pegasus SID 34 (59) Enheten Bagarmossen Brotorp (grundskola, särskola, fritidshem och förskoleklass) I juni 2013 gjordes en utvärdering av måluppfyllelsen inom arbetslagen enligt BRUK (Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet), Skolverkets kvalitetsindikatorsystem. Resultat inom området kunskap och lärandet/bedömning och betyg redovisas nedanför (BRUK redovisas på en skala 1-6). Resultat redovisas med 2009 överst, sedan 2010, 2011, 2012 och 2013 i rött. Arbetslaget strävar mot att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära genom eleven arbetar självständigt och utforskande ,5 4, ,6 4,4 5 3,7 4, ,1 4, ,7 5 4, elever arbetar i smågrupper , ,3 5,3 4,0 4 3, ,7 4, ,9 4, eleverna arbetar i helklass med föreläsningar och dialoger ,5 4, ,0 4,4 5 4,3 5, ,5 4, ,3 3, eleverna arbetar i helklass med individuella övningsuppgifter , ,2 5,4 4,8 5 4,2 4, , ,8 4,4 4,

35 SID 35 (59) eleven får formulera och pröva antaganden och lösa problem ,1 4,4 4 4,8 4, ,2 4, ,1 4,2 4, eleven arbetar med teman och projekt ,5 5,3 5,1 5 4, ,4 4, ,6 3,7 4, eleven får reflektera över sitt eget lärande och sin egen utveckling ,1 4,3 4,5 5 3,6 4, ,2 4, ,3 4,7 4, läraren tillsammans med eleverna diskuterar och ger utrymme för olika inlärnings och arbetsstilar , ,6 5,0 4,3 4 4,7 3, ,5 3, ,7 4,3 4, lek och skapande verksamhet är väsentliga delar i det dagliga arbetet , ,4 5,0 4,3 4 5,4 4,3 3-4,8 4, ,2 4 4, eleverna får tydlig återkoppling på sitt lärande och sin kunskapsutveckling ,8 4, ,7 4, ,8 5,1 4,

36 SID 36 (59) lärarna stimulerar, handleder och ger särskilt stöd till elever som har svårigheter ,1 5, ,3 4, ,1 4,2 5, eleverna får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang , ,8 5,0 4,3 5 4,9 5, ,8 4, ,3 4, eleverna får möjlighet till ämnesövergripande arbete , ,1 5,0 4, , ,5 4, eleverna upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt ,0 5,1 6 3,7 4, ,6 4, ,5 4,9 4, Alla elever har individuella utvecklingsplaner , ,6 5, ,2 5, ,3 5,5 5, Vårt arbetslag har enats om modeller och syften för hur elevens kunskapsutveckling kontinuerligt skall dokumenteras , ,2 4,6 5,0 3 2,7 4, ,5 4, ,5 4,7 4,

37 Särskola År 7,9 År 6,8 Diamanten Nybygget År 3-5 Gladan Ugglan, Höken 4-5 prest Pegasus SID 37 (59) I arbetslaget diskuteras frågor om synen på kunskap och lärande , ,8 3,8 4,6 2 2,4 2, , ,6 3,6 4, Betyg och bedömning Skolan/arbetslaget har tydliga och utvärderingsbara mål för verksamheten och undervisningen ,8 4, ,3 4,1 4 2,4 3, , ,1 4, Arbetet organiseras så att eleven utvecklar förmågan att själv granska och bedöma kvaliteten på det egna arbetet i förhållande till målen. Eleverna är väl informerade och förstår innehållet i kursplanernas målformuleringar , ,4 3,6 3,7 5 3,1 3, ,3 3, ,8 4 3, ,5 4, ,1 2,9 4,4 5 2,6 3, ,5 3, ,3 4, Eleverna förstår betygsskalans/bedömningars olika kvalitetsskillnader ,7 3, ,3 3,6-2 2, ,5 2, ,8 3,9 2,

38 SID 38 (59) Resultat på diagnoser, nationella prov LUS etc. sammanställs och analyseras 6 4 4,2 4, ,1 4,8 5,4 4 2,9 4, ,8 4, ,1 5,1 4, Arbetslagets lärare och elever diskuterar ofta tillsammans vilka kunskaper som är viktiga samt hur man kan skaffa sig olika kunskaper och färdigheter Samverkan sker inom skolan för att öka bedömaröverensstämmelsen mellan skolans lärare i och inom olika klasser, ämnen och år ,1 3,6 4,3 4 2,9 3, ,2 3, ,2 4, ,7 3,8 3,4 4 2,6 2, ,7 3, ,1 4,5 4, Brotorp F-5 Alla har arbetat för att öka elevernas ledande roll under utvecklingssamtalet. Alla elever har ansvarat för en viss del av sitt samtal. IUP-pass har genomförts, men inte i stor skala. Några av klasserna har jobbat för att eleverna ska ha sin IUP aktuell men några känner att de behöver bli bättre på det. Vårdnadshavare i en klass har fått utvärdera det nya upplägget av utvecklingssamtalet och resultatet blev positivt. Resultat Stockholm Stads brukarenkät förskoleklass, åk 2 och åk 5 våren 2013 Skolundersökning (resultat förskoleklass Brotorp) Mitt barn får stöd och hjälp om han/hon behöver det 72,70% 67% 90% Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att lära och utvecklas 78,33% 88% 75% Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och min lust att lära. 75,68% 81% 95% Lärare tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. 91,89% 94% 85%

39 SID 39 (59) Skolundersökning (resultat SKOLA år 2 skola Brotorp) Mitt barn får stöd och hjälp om han/hon behöver det 76,67% 85% 87% Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 93,33% 50% Lärarna på mitt barns skola är bra på att undervisa 89,29% 98% 98% Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och min lust att lära. 75,86% 80% 88% Lärare tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. 93,10% 92% Skolundersökning (resultat SKOLA år 5 skola Brotorp) Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 87,10% 71% 87% Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 77,42% 77% 96% Mina lärare är bra på att undervisa 100% 92% 88% Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och min lust att lära. 90,32% 65% 67% Mina lärare tror att jag kan lära mig olika saker. 96,67% 100% 91% Bagarmossen F-5 I de yngre årskurserna har man använt kunskapsblommorna och haft flera enskilda samtal med eleverna. Eleverna har varit delaktiga i planeringen och utvärderingen på olika sätt. Pedagogiska planeringar har gjorts i arbetslaget, mellan årskurserna samt över enheten. Resultat Stockholm Stads brukarenkät förskoleklass, åk 2 och åk 5 våren 2013 Skolundersökning (resultat förskoleklass Brotorp) Mitt barn får stöd och hjälp om han/hon behöver det 72,70% 67% 90% Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att lära och utvecklas 78,33% 88% 75% Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och min lust att lära. 75,68% 81% 95% Lärare tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. 91,89% 94% 85% Skolundersökning (resultat SKOLA år 2 skola Bagarmossen) Mitt barn får stöd och hjälp om han/hon behöver det 62,50% 97% 94% Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 86,96% 75% Lärarna på mitt barns skola är bra på att undervisa 86,96% 100% 98% Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och min lust att lära. 81,82% 92% 88% Lärare tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. 95,83% 97%

40 SID 40 (59) Skolundersökning (resultat SKOLA år 5 skola Bagarmossen Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 58% 92% 88% Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 87% 100% 100% Mina lärare är bra på att undervisa 77% 94% 100% Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och min lust att lära. 66% 86% 67% Mina lärare tror att jag kan lära mig olika saker. 77% 100% 91% Bagarmossen 6-9 Eleverna har börjat leda sina utvecklingssamtal till viss del. Arbetslagen upplever att de har utvecklat sitt arbete med att skriva pedagogiska planeringar, eleverna har förstått dem och använder sig av dem. Resultat Stockholm Stads brukarenkät åk 8 våren 2013 Skolundersökning (resultat SKOLA år 8 skola Bagarmossen Brotorp)

41 SID 41 (59) Jag får stöd och hjälp om jag behöver det 60,42% 94% 86% Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 69,39% 77% 63% Mina lärare är bra på att undervisa 79,17% 80% 67% Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och min lust att lära. 48,98% 63% 40% Mina lärare tror att jag kan lära mig olika saker. 89,58% 94% 88% Grundsärskola Fritidshem Resultat Stockholm Stads brukarenkät fritidshem 2013 Skolundersökning (resultat fritidshem år 2 Brotorp) Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter 70,37% 68% 84% Mitt barn får det stöd och hjälp hon/han behöver 77,78% 73% 77% Personalen är bra på att väcka mitt barns intresse och lust att lära 66,67% 61% 76% Personalen tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker 92% 68% 86% Skolundersökning (resultat fritidshem år 2 Bagarmossen) Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter 83,33% 83% 81% Mitt barn får det stöd och hjälp hon/han behöver 77,78% 89% 74%