Årsredovisning 2017 Åtvidabergs kommun

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

2 Årsredovisning 2017 Åtvidabergs kommun Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Dnr: Åtvidabergs kommun Åtvidaberg Telefon: Fax: E-post: Webbplats: 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtvidaberg kommunen med framåtanda... 4 Mål och God ekonomisk hushållning... 9 God ekonomisk hushållning... 9 Hållbarhetsprogram Ekonomi Kommunsektorns ekonomi Åtvidabergs kommuns ekonomi Personal Personalstatistik Budgetuppföljning Driftredovisning Investeringsredovisning Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Bygg- och Miljönämnd Valnämnd Principer och förklaringar Bilaga Uppföljning hållbarhetsprogram 3

4 ÅTVIDABERG KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA Åtvidaberg har ett mycket attraktivt läge. Här finns närhet till såväl kust som storstad, fin natur, sjöar, bad och ett rikt friluftsliv. Tillsammans med medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med sikte på 2020 Kommunen med framåtanda. 4

5 Vår övergripande vision syftar till att utveckla både den geografiska kommunen, som en del i den regionala utvecklingen, och Åtvidabergs kommun som en framåtsträvande organisation. En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn och att tänka samt agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständig förbättring och utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod, sticka ut och prova nya lösningar. I Åtvidabergs kommun sammanfattar vi allt detta i ett ord - framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv. För att lyckas har det i visionen identifierats fyra framgångsförhållanden. Stolthet och gemensamt ansvar Åtvidabergs kommun, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i samhällsbyggandet. Demokratin i Åtvidabergs kommun ska präglas av öppenhet och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. 5

6 Sommaren 2017 arrangerade kommunen det uppskattade sommarlovslägret för barn och unga i samarbete med kommunens samlade föreningsliv. Syftet med lägret har varit att ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda och trygga uppväxtvillkor på fritiden för barn och ungdomar i Åtvidaberg. Vi vill också skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och gå med i en förening. Utvecklingsarbetet inom Bildningscentrum Facetten har fortsatt 2017 för att kunna möta dagens och morgondagens utbildningsbehov av ungdomar och vuxna. Inom grundskolan har ett målmedvetet arbete med att få bättre kontroll på resultaten i samtliga årskurser fortsatt. Bra resultat i grundskolan ger möjligheter till att bli antagen till något av gymnasiets nationella program som i sin tur är en väsentlig kompetens för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller kvalificera sig för vidare utbildning. Kommunen har i sin satsning på våra äldre valt att bygga upp en kooperativ hyresrättsförening. Under 2017 har planeringen för byggnation av ytterligare 20 SÄBO-platser fortsatt. Olika grupper av äldre ska kunna bo bra, fortsätta leva ett självständigt liv och röra sig på egen hand i bostaden och närområdet. Det är ett arbete som kräver aktiv samverkan mellan flera olika aktörer, såväl lokalt som regionalt. Under 2017 har kommunen fortsatt arbetat med att stödja tillskapandet av fler centrumnära trygghetsboenden. De nya lägenheterna för tryggt boende är ett första steg där kommunen medverkar i skapandet av fler möjligheter för äldre att hitta ett centralt boende nära affärer, kommunikationer, vårdcentral och annan samhällsservice. Åtvidaberg har en historia som ska återspeglas genom ett samlat kulturcentrum där dåtid, nutid och framtid möts över generationsgränserna. Vi vill skapa ett kulturellt centrum där museum, bibliotek, kultur och turistbyrå samspelar med varandra. Kommunen ser också ett framtida kulturcenter som ett nav i integrationsarbetet. Arbetet med kommunens centrumutveckling fortsätter med flytt av bibliotek till kommunens nya kulturcentrum och samarbetsprojekt med handlarna i centrum. För att främja integrationen ytterligare var det möjligt för föreningar att även under 2017 söka kommunalt bidrag och intresset har varit fortsatt stort. Under sommaren 2017 övertog kommunen kostverksamheten som förser vår omsorg och skolor med måltider och råvaror. Övertagandet har gått bra och arbetet sker enligt den beslutade måltidspolicyn vilket garanterar en god kvalité på våra måltider. Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna upplever ett intressant och bra vardagsliv. Åtvidaberg är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli. Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med småstadskaraktär, samtidigt som övriga orter i kommunen ska utvecklas var och en efter sina förutsättningar. 6

7 Det är attraktivt att bo i Åtvidabergs centrum och idag råder det bostadsbrist inom alla boendeformer i kommunen. Befolkningen har ökat de senaste tre åren och under 2017 fick vi ytterligare 14 invånare fler i vår kommun. Genom samverkan och dialog med befintliga fastighetsägare och andra intressenter är ett antal byggprojekt på gång i kommunen och då främst i centralorten Åtvidaberg. Under 2017 har vi släppt och detaljplanerat fler byggbara tomter i centralorten främst för hyres- och bostadsrättsbyggnation. Intresse för att exploatera dessa tomter finns både från lokala företag och företag utanför Åtvidaberg. Mark för byggexploatering finns även på andra platser i kommunen och vi arbetar exempelvis med tillskapandet av fler tomter på i Björsäter och Grebo. Vår bedömning är att kommunens attraktivitet som bostadsort kommer att öka med hänsyn till vårt läge nära Linköping. Arbetet med att profilera förskolornas verksamheter fortsätter i syfte att underlätta valet för föräldrarna. Inom grundskolan fortgår arbetet med resultatfokus genom hela skolsystemet. Ett ökat antal barn har medfört att förskoleorganisationen vuxit ur sina lokaler och kompletterande lokaler har tillskapas på Långbrottsområdet. Även grundskolan expanderar och på Alléskolan har kommunen tillskapat nya undervisningslokaler. Åtvidabergs kommun har tagit ett stort ansvar för mottagande av nyanlända och lyckats bra med att skapa boenden för främst ensamkommande barn och ungdomar. Att få våra nysvenskar att känna sig välkomna till vår kommun och att integrera dem i skola och arbetsliv är en stor och viktig utmaning som kräver samarbete och mod att prova nya lösningar, inom kommunen men också hos företag och föreningar. Ändrade förutsättningar i de statliga bidragssystemen medför att kommunen behöver minska verksamheten för ensamkommande ungdomar det kommande året och anpassning för detta påbörjades redan under hösten. Bredbandsutbyggnaden har fortsatt varit framgångsrik i centralorten under Kommunen bygger tillsammans med Kommunalförbundet ITSAM ut fiberanslutningar i hela centralorten. Intresset från Åtvidabergarna har fortsatt varit över förväntan och anslutningsgraden är över 80 procent. Större delen av centralorten har nu möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber och arbetet med att fortsätta utbyggnaden på landsbygden har påbörjats. Under 2017 har arbetet med översiktsplaneringen (ÖP) och bostadsförsörjningsprogrammet intensifierats och konkretiserats. ÖP ska beskriva hur kommunen avser att nyttja mark och vatten inom kommunens geografiska område. Kommunen vill särskilt lyfta hur vi planerar för en hållbar samhällsutveckling och kommunikationer. ÖP ska även beskriva hur kommunen vill utveckla och förstärka Åtvidabergs tätort, de strategiska orterna och skapa förutsättningar för utveckling på landsbygden. Ekonomi och hållbarhet Åtvidabergs kommun ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar med medborgarnas behov i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö och klimat. Att bevara det riksintressanta eklandskapet med sitt unika djur och växtliv är en viktig del och ett exempel på god ekonomisk hushållning och ekologisk hållbarhet. 7

8 Kommunen med Framåtanda ska gälla i hela vår kommun. Därför arbetar kommunen med dialogträffar i kommunens fyra strategiska orter utanför centrala Åtvidaberg. Under 2017 har möten genomförts med samtliga strategiska orter. Kommunens strategiska orter är Grebo, Björsäter, Falerum och Hannäs/Kvarnvik-Holmbo. Dessa orter har stor betydelse för att skapa bästa möjliga förutsättningar för utvecklingen av kommunen som helhet. Under 2017 har kommunen antagit en ny energi-och klimatstrategi som kommer att vara ett viktigt övergripande styrdokument för kommunens olika verksamheter Strategin är till för att på ett konkret och strukturerat sätt bidra till att uppfylla de övergripande mål som har angetts i hållbarhetsprogrammets hållbarhetsfaktor, en energieffektiv och fossilfri kommun. Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva efter en bra dialog med näringsliv och företagare. Näringslivet och kommunen ska samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med universitet och högskola. Kommunens kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom regionen ska förbättras. Åtvidaberg arbetar långsiktigt och lyhört med ständiga förbättringar utifrån lokala behov som ett led i målsättningen att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs ranking. I den årliga rankingen 2016 bevisade vi att vi fortsätter tillhöra de 30 procent högst rankade kommunerna, även om vi tappat några placeringar ner till plats 83 av landets samtliga 290 kommuner. Enligt rankingen är Åtvidaberg dock fortfarande bland länets högst rankade kommuner. Samverkan mellan den kommunala organisationen och näringslivet har utvecklats på ett prestigelöst och handlingskraftigt sätt. Tillsammans har vi under 2017 medverkat till att underlätta och stimulera entreprenörskap samt skapat förutsättningar för nyetableringar i kommunen, genom ett aktivt samarbete för långsiktighet. Ett exempel på kommunens intresse att utgöra ett aktivt stöd till näringslivet är BID 35 som är ett resultat av centrumutredningen vilken genomfördes som ett gemensamt projekt mellan kommunen och Näringslivscentrum. Syftet med arbetet inom BID 35 är att kommunen skall stödja en utveckling av centrumhandeln. Målsättningen är att på sikt stödja tillväxten i kommunens samtliga samhällsstrukturer och näringar. Under 2017 genomfördes entreprenörsdagen lokalt i kommunen och kommunen deltog också i den regionala industridagen. Kommunens lokala näringslivsarbete och näringslivsarbetet i ett regionalt och nationellt perspektiv har varit föremål för reformering i kommunen under det gångna året. Vi vill vara en tydlig aktör i näringslivsfrågor och utgöra ett stöd inom det som ingår i det kommunala kompetensområdet. Funktionen näringslivsföreträdare finns från 2017 på plats i kommunen i syfte att förstärka det kommunala näringslivsarbetet med näringslivsorgan och i direkt kontakt med företag i vår kommun. 8

9 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Det är kommunens vision, Åtvidaberg Kommunen med framåtanda som är ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Visionen och dess kärnvärden mod, helhetssyn och långsiktighet, är de grundfundament som målen vilar på. Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar vid styrning och uppföljning av verksamheterna. God ekonomisk hushållning Åtvidaberg ska upplevas som en bra kommun att leva, bo och verka i. För att skapa bästa möjliga livskvalitet, utveckling och tillväxt har visionens ledord mod, helhetssyn och långsiktighet lagt grunden för vår definition av god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå. Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet - nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service. För att säkerställa att kommunen utvecklas i linje med visionen och med beaktande av god ekonomisk hushållning har tre övergripande finansiella mål, fyra övergripande verksamhetsmässiga mål och tre personalmässiga mål för kommunen som helhet formulerats. 9

10 Finansiella mål God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som motsvarar dels värdesäkring av det egna kapitalet dels ökningen av pensionsåtagandena. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det är viktigt att förstå hur allting hänger ihop och hur omvärlden, intäkter och kostnader påverkar vardagen i Åtvidaberg nu och i framtiden. Åtvidabergs kommun har succesivt förbättrat sin förmögenhetsställning från en låg nivå i jämförelse med genomsnittet i rikets kommuner. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning måste soliditeten stärkas. Positiva resultat och försiktig investeringsnivå medger hög självfinansiering av kommunens investeringar och amortering av skulder, vilket successivt förbättrar kommunens förmögenhetsställning. Därutöver behöver kommunen positiva resultat för att klara ökade pensionskostnader och ökad försörjningskvot. De finansiella målen tar sikte på kommunens möjlighet att uthålligt kunna tillhandahålla god kommunal service. De finansiella målen ska säkerställa så att var tid/generation betalar sin kommunala service, det vill säga att dagens medborgare finansierar sin kommunala välfärd och inte skjuter upp betalning till framtida generationer. Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande drygt 45 procent. Soliditeten har ökat med 4,4 procent till 42,5 procent. Soliditetsmålet för 2017 har därför nåtts. Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod, år 2017 motsvarade detta 3,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. För år 2017 redovisar kommunen ett resultat före jämförelsestörande poster om 33,8 Mkr. Budgeterat resultat uppgår till 21,0 Mkr. Resultatmålet för året har således uppnåtts. Resultatmålet före jämförelsestörande poster för mandatperioden uppgår till 84 Mkr. Resultaten för åren 2015 till 2017 uppgår till 97 Mkr vilket innebär att även det långsiktiga resultatmålet för mandatperioden är nått. Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. Nettoinvesteringsutgifterna uppgår hittills till 64,3 Mkr (exklusive investeringar i kommersiella verksamheter). Detta sammantaget med investeringsplaneringen resten av mandatperioden, 41,7 Mkr, understiger mandatperiodens uppnådda och planerade resultat, vilket indikerar att det långsiktiga investeringsmålet kan nås. 10

11 Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen ska bidra till kommunens möjligheter att uppnå visionen och god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att främja såväl ändamål som effektivitet och göra uppdraget tydligt gentemot medborgarna, brukare och övriga intressenter som kommer i kontakt med kommunen. De fyra övergripande verksamhetsmässiga målen utgår från visionens fyra framgångsförhållanden. Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg. Kommunen ska i medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. I Statistiska Centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning hösten 2017 fick Åtvidabergs kommun resultat enligt nedanstående tabell. Medborgarundersökning 2017 Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. Medborgarnas bedömning av kommunens verksamhet. Medborgarnas bedömning av sitt inflytande i kommunen. Index för Åtvidaberg Genomsnittligt index för samtliga 138 undersökta kommuner Åtvidabergs kommun har ökat sitt index för samtliga tre områdena men ligger fortfarande under det genomsnittliga indexet inom samtliga områden. Kommunen når inte upp till målet att tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste kommuner. Kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent tryggaste kommunerna. I SKL:s Öppna jämförelser trygghet och säkerhet 2016 placerade sig Åtvidabergs kommun på 28:e plats bland Sveriges samtliga kommuner. Det är en försämring med tre platser i jämförelse med år Kommunen tillhör fortfarande de 30 procent tryggaste kommunerna och målet är därmed nått. Ekonomi och hållbarhet - Åtvidabergs kommun tar ansvar för hållbar miljö genom låga koldioxidutsläpp. Kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna som har lägst koldioxidutsläpp per invånare. Åtvidabergs kommun ligger på 59:e plats av landets kommuner avseende koldioxidutsläpp. Kommunen har således nått målet att tillhöra de 30 procent av landets kommuner som har lägst koldioxidutsläpp. Näringsliv och kommunikation - Åtvidabergs kommun ska bidra till näringslivets utveckling. Kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat år 2017 placerade sig Åtvidabergs kommun på plats 83 av totalt 290 kommuner. Åtvidabergs kommun 11

12 har tappat 19 placeringar jämfört med föregående år. Kommunen tillhör trots detta även i år de 30 procent högst rankade kommunerna och målet är därmed nått. Personalmässiga mål För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Åtvidabergs kommun har ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att konkurrera med enbart ekonomiska incitament. Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större. Därför har kommunen tre mål på personalområdet som tar fasta såväl på att ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Andelen övertidstimmar i förhållande till ordinarie tid ska minska jämfört med föregående år. Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka timmar eller 1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med Målet är därmed uppfyllt. Sjukfrånvaron ska utgöra max fem procent av den ordinarie arbetstiden. Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till 6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året. Trots minskningen nås inte målet. Totalindex i medarbetarenkäten ska ligga över 75. I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75. Summering Kommunen har god ekonomisk hushållning när de finansiella målen är uppfyllda samt att huvuddelen av de verksamhetsmässiga målen och de personalmässiga målen är uppfyllda. De finansiella målen uppnås eller bedöms kommer att uppnås under mandatperioden. Av de sju verksamhetsmässiga och personalmässiga målen uppfylls fem stycken. Åtvidabergs kommun kan därför sägas ha god ekonomisk hushållning för år Hållbarhetsprogram Kommunfullmäktige beslutade december 2016 om ett hållbarhetsprogram för Åtvidabergs kommun som gäller till och med år Syftet med hållbarhetsprogrammet är att ge en samlad beskrivning av hur Åtvidabergs kommun som organisation ska bidra till att uppnå de globala, nationella och 12

13 regionala mål som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsprogrammet utgår från de globala målen som lanserats av FN, Sveriges miljökvalitetsmål och Sveriges folkhälsomål. Dessa mål har tillsammans med förslag och goda idéer från samtliga av kommunens förvaltningar varit en grund för kommunens hållbarhetsfaktorer: Ett tryggt och robust samhälle En hållbar konsumtion och resursanvändning En energieffektiv och fossilfri kommun En kemikaliesmart kommun En kommun som vårdar och utvecklar natur- och kulturvärden Hållbarhetsfaktorerna är kommunens visionsmål, det kommunen behöver sträva efter för att vara en hållbar kommun. Under varje hållbarhetsfaktor finns ett antal mål som ska nås under perioden för hållbarhetsprogrammets giltighetstid. Arbetet med hållbarhetsprogrammet har nu pågått under ett års tid och de mål som skulle vara uppfyllda under år 2017 har nåtts. Kommunen har bland annat under året tagit fram en strategi för kompetensförsörjning, aktiviteter har genomförts för att människor ska mötas över generationer och kulturer och ett kulturellt centrum med biblioteket som nav har installerats i Åtvidabergs historiska industrikvarter. Under året har även den kommunala kostverksamheten tagits tillbaka i egen regi, vilket möjliggjort fler hållbara val gällande livsmedel som hanteras. Tillsyn har under året prioriterats utifrån status på recipient och ett antal natur- och kulturguidningar har genomförts för att tillgängliggöra kommunens natur- och kulturvärden. Insatser har även utförts med syftet att gynna biologisk mångfald. För en mer detaljerad nulägesanalys av arbetet med hållbarhetsprogrammet, se bilaga. Bild. Kommunens fem hållbarhetsfaktorer som visar vägen mot en hållbar utveckling för Åtvidabergs kommun. 13

14 EKONOMI Kommunsektorns ekonomi De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service överförts från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala verksamheterna, utbildning och omsorg, är genom omfattande rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser. Kommunsektorn har under ett antal år haft goda resultat. Kommunerna har i budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade engångsintäkter, så som återbetalning av avtalspremier (AGS-KL). Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och tillfälliga intäktsökningar har medfört goda resultat för sektorn. För 2016 uppgick kommunernas sammantagna resultat till cirka 22 Mdkr. SKL bedömer i Ekonomirapporten oktober 2017 att kommunernas sammantagna resultat 2017 kommer att uppgå till cirka 14 Mdkr för att sedan minska de följande åren. Framtidens utmaningar Befolkningen i Sverige beräknas de kommande tio åren öka med invånare vilket skulle innebära att vi passerar 11 miljoner invånare. SKL bedömer i Ekonomirapporten oktober 2017 att de kommande åren kommer att innebära stor påfrestning för landets kommuner, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka kraftigt, framförallt i grupperna barn och äldre. SKL bedömer att de demografiskt betingade behoven i genomsnitt kommer att öka med 1,5 procent per år de närmaste 10 åren. Som jämförelse har den genomsnittliga ökningstakten de senaste decennierna varit i genomsnitt 0,5 procent per år. 14

15 Samtidigt blir skatteunderlagstillväxten blygsam, då aktuell sysselsättning i landet redan passerat potentiell sysselsättning. SKL:s prognos sträcker sig ett år framåt och från och med år 2019 görs antagandet att konjunkturen återgår till ett normalläge. Skatteunderlaget beräknas därmed utvecklas svagare framåt. Det är tillväxt av det reala skatteunderlaget som möjliggör volym och kvalitetsökningar. Denna utveckling är dock lägre än befolkningens ökningstakt och även ökningens takten av de demografiska behoven. Spänningarna mellan kommunernas kostnadsökningar på grund av demografin och den begränsade tillväxten av skatteunderlaget kommer att kräva kombination av effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar. Åtvidabergs kommuns ekonomi Åtvidabergs kommuns verksamheter bedrivs med en normal ambitionsnivå och med normal effektivitet vilket nettokostnadsavvikelsen (vår kostnad jämfört med referenskostnad) indikerar. Däremot har kommunen en lägre soliditet, 38,1 procent, än riksgenomsnitt. För att klara framtidens utmaningar i form av ökande pensionskostnader, ökande försörjningskvot och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande drygt 45 procent. Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över tid ej överstiger 100 procent av resultatnivån. Värt att notera är att kommunen utöver de skulder som är upptagna i balansräkningen också bär det ekonomiska ansvaret för pensionsförpliktelser om 280 Mkr. Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 som resulterar i kostnad i takt med att dessa pensioner utbetalas. Kostnaderna för pensionsförpliktelsen kulminerar enligt KPA:s senaste långtidsprognos under Kommunen har också gått i borgen för lån till koncernbolag samt Kooperativa Hyresrättsföreningen Kopparsvanen. Bedömning görs att kommunen inom en femårsperiod kommer att vara i borgen för lån till koncernbolag samt Kopparsvanen om cirka en halv miljard kronor. Kommunens soliditet förbättras successivt men samtidigt ökar kommunens borgensåtagande. 15

16 Resultat Resultaträkningen är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Resultaträkning Kommunen Koncernen Belopp i Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före jämförelsestörande poster Årets skattekostnad Jämförelsestörande poster Årets resultat Det är viktigt att skilja på dels resultat före jämförelsestörande poster, som är ett mått på förhållandet mellan kommunens intäkter och kostnader för verksamhetsåret, dels resultat efter jämförelsestörande poster som därutöver innehåller intäkter och kostnader utanför kommunens ordinarie verksamhet samt poster som är hänförliga till tidigare perioder. Under mandatperioden redovisade kommunen mycket starka resultat före jämförelsestörande poster. Resultaten under denna period uppgick till i genomsnitt 29,0 Mkr per år, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under föregående mandatperiod redovisade kommunen i genomsnitt 11,0 Mkr i resultat före jämförelsestörande poster, vilket är 2,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. År 2015 var resultatet 23,0 Mkr och år 2016 uppgick det till 40,2 Mkr. Resultat före jämförelsestörande poster Kommunen redovisar positivt resultat före jämförelsestörande poster med Tkr. För att uppnå god ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun ska årets resultat före jämförelsestörande poster i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod. Resultatmålet för år 2017 är 21,0 Mkr, vilket med ett resultat om 33,8 Mkr innebär att årets mål har nåtts. Sammantaget med resultaten för åren 2015 och 2016 är det samlade resultatet nu 97,0 Mkr vilket också innebär att mandatperiodens resultatmål har uppnåtts. 16

17 SKL har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för att långsiktigt värdesäkra kommunens eget kapital. Vårt mål om resultat som i genomsnitt ska uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod kan även beskrivas som att resultatet ska uppgå till cirka 3,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Vårt högre resultatkrav utgår från ambitionen att stärka kommunens soliditet. Årets resultat motsvarar 5,2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatet överstiger således vårt genomsnittliga resultatkrav och SKL:s schablon för god ekonomisk hushållning. Koncernens resultat före jämförelsestörande poster uppgår till Tkr. Intäkter Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning samt kommunala fastighetsavgifter. De uppgår till Tkr, vilket utgör 77,7 procent av de totala intäkterna. På grund av höga statsbidrag har andelen varit lägre under 2016 och även under Tidigare år har andelen varit drygt 80 procent. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsens nivå och skatteunderlagets storlek. Under år 2017 var kommunens skattesats 21,95 kronor per beskattningsbar hundralapp. I likhet med de flesta kommuner i landet så erhåller Åtvidabergs kommun bidrag i det kommunalekonomiska utjämningssystemet som kompensation, dels för olikheter avseende skatteunderlaget dels för olikheter avseende demografi, så som åldersstruktur och etnicitet. Jämfört med föregående år har skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter ökat med Tkr, vilket motsvarar en ökning med 3,90 procent. Under år 2017 har ett tillskott som benämns Välfärdsmiljarder betalats ut till kommuner och landsting. Pengarna fördelas del utifrån invånarantal dels utifrån flykting variabler. För Åtvidabergs kommun har det inneburit ett tillskott på Tkr vilka ingår i posten utjämning. Om vi inte hade fått detta tillskott hade ökningen av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter uppgått till 2,4 procent vilket inte hade täckt kostnadsökningarna i kommunen. Kommunens övriga intäkter kommer främst från riktade statsbidrag, försäljning av verksamhet, taxor och avgifter inom verksamheterna samt hyror. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till Tkr vilket innebär att nettokostnaderna har ökat med 5,4 procent jämfört med föregående år. Detta beror dels på minskade intäkter, 2,7 procent, dels på ökade kostnader, 3,3 procent. Att intäkterna minskar beror i huvudsak på minskade bidrag från migrationsverket för ensamkommande barn, som följd av ändrade bidragsregler. Kostnaderna för huvudverksamhet har ökat som en följd av att fler platser inom särskilt boende drivs av en extern entreprenör. Dessa kostnader balanseras av bland annat minskade personalkostnader. Även dyrare placeringar inom individ och familjeomsorgen har inneburit att kostnaderna för huvudverksamhet har ökat. 17

18 Kostnader för inköp till anläggnings- och underhållsverksamhet har minskat jämfört med föregående år. Under år 2016 byggdes fastigheter om för ensamkommande barn och under året revs långbrottskolan vilket innebar att jämförelsen påverkas av engångskostnader. Energikostnaderna har minskat som följd av nytt billigare avtal. Kostnader för lämnade bidrag har minskat som en följd av lägre utbetalda bidrag för ekonomiskt bistånd. För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna. Under den senaste femårsperioden har nettokostnaderna ökat med 12,9 procent, medan intäkterna har ökat med 18,3 procent. I koncernen uppgick verksamhetens nettokostnader till Tkr. Finansnetto Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr och finansiella kostnader uppgår till Tkr. Finansnettot uppgår således till Tkr. Finansnettot har minskat konstant vid en jämförelse av de senaste fem åren. Detta beror dels på minskade långfristiga lån, dels på lägre räntenivåer. Finansnettot år 2017 är -256 kr/invånare. Finansnettot uppgick år 2016 till -318 kr/invånare, vilket kan jämföras med genomsnittet i riket som uppgick till 367 kr/invånare. Trots långsiktigt minskad låneskuld belastas Åtvidabergs kommun av den höga skuldsättningen. I relation till skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgifter utgör finansnettot 0,5 procent. Utvecklingen i koncernen liknar den i kommunen. Finansnettot för år 2017 uppgick till Tkr, en minskning med 697 Tkr jämfört med fjolårets Tkr. Årets resultat Årets resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till Tkr. De jämförelsestörande posterna är hänförliga till det, i huvudsak, kommunalägda bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit värdera sina fastigheter vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda värdena på tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har gjort nedskrivning av hela aktieposten, Tkr, samt gjort en avsättning motsvarande det negativa egna kapitalet, Tkr. Koncernens resultat efter jämförelsestörande poster uppgår till Tkr. De jämförelsestörande posterna i kommunen hade bäring mot Kopparvallen i Åtvidaberg AB och har därför omförts och eliminerats i koncernbokslutet. Balanskrav Om kostnaderna överstiger intäkterna ett visst år, är kommuner skyldiga att återställa det negativa resultatet under de närmast följande tre åren. Det innebär att summan av resultaten de tre efterföljande åren måste överstiga det negativa resultatet. Kommunfullmäktige får besluta om att negativa resultat inte behöver återställas, genom att hävda att det finns synnerliga skäl för detta. I tabellen visas balanskravsresultatet, ackumulerad återställningsplikt samt om återställningsplikten uppfyllts eller inte. 18

19 För realisationsvinster och förluster i den löpande verksamheten hävdas inte synnerliga skäl. Realisationsvinster får då inte medräknas i balanskravet medan realisationsförluster medräknas. Under 2017 har Kopparverket 5 (Kvarnen) sålts vilket har medfört en realisationsvinst. Vilket innebär att årets resultat justeras med denna. Balanskravsresultatet blir därmed Tkr och ingen återställning krävs. Åtvidabergs kommun har heller inget återställningspliktigt resultat från tidigare år. Belopp i Tkr Synnerliga skäl Justering av redovisat resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Reavinst Nej Balanskravsresultat Belopp i Tkr Återställningspliktigt från tidigare år 0 0 Uppfylld återställningsplikt 0 0 Total återställningsplikt

20 Finans Finansieringsanalysen visar hur årets verksamhet har påverkat kommunens likvida medel. Våra likvida medel har under året minskat, från Tkr till Tkr. Koncernens likvida medel har minskat från Tkr till Tkr. Finansieringsanalys Kommunen Koncernen Belopp i Tkr Not Löpande verksamhet Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för intäktsförda bidrag och anslutningsavgifter Justering för gjorda/ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Anslutningsavgifter Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiell anläggningstillgång Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av lån Lösen av lån Ökning (+) / minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut

21 Löpande verksamhet När kommunens resultat har justerats för poster som inte påverkar likvidflödet ger det ett positivt kassaflöde på Tkr. Dessa poster finns med i årets resultat men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Detta är exempelvis avskrivningar och förändrade avsättningar. Rörelsekapitalet har minskat med Tkr framförallt beroende på de kortfristiga fordringarna har minskat. Den löpande verksamheten tillför totalt Tkr. För koncernen tillför den löpande verksamheten ett positivt kassaflöde på Tkr. Investeringsverksamhet Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till Tkr. Den största investeringen under år 2017 är markköp i Grebo samt bredbandsutbyggnad. Under året har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats, Tkr. Kommunen har under året fått investeringsbidrag om Tkr. Detta är bidrag som avser att finansiera delar av investeringar till största delen vidare utveckling av kulturcentrum. Vid anslutning till bredbandsnätet betalar abonnenterna en anslutningsavgift. Dessa uppgick under året till Tkr. Investering i finansiella anläggningstillgångar avser tillskott till Kommuninvest för särskild medlemsinsats samt köpa av aktier i Inera AB. Investeringarna påverkar kassaflödet negativt medan bidrag och försäljningar har en positiv inverkan. Investeringsverksamhetens totala kassaflöde har under året varit negativ, Tkr. Koncern har gjort investeringar i materiella anläggningstillgångar för Tkr. Kommunen står för huvuddelen av investeringarna. De högre anslutningsavgifterna i koncernen avser i huvudsak avgifter till VA-ledningsnätet. Även kassaflödet från investeringsverksamheten i koncernen är negativt, Tkr. Finansieringsverksamhet Kommunens långfristiga lån har under året minskat med Tkr. De löpande amorteringarna är Tkr. Under året har det varit möjligt att lösa in lån om Tkr. De långfristiga lånen har också minskat med Tkr som en följd av att en ökad andel är kortfristig. Sammantaget är kassaflödet från finansieringsverksamheten negativt, Tkr. I koncernen ser bilden liknande ut den i kommunen. I Åtvidaberg Renhållning AB har nyupplåning gjorts med Tkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten i koncernen är negativt, Tkr. Balans Balansräkningen är en sammanställning av kommunens tillgångar, skulder och eget kapital vid bokslutet. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt 21

22 kapital fördelat på anläggnings- och omsättningstillgångar. Skulder och eget kapital visar hur kapitalet har anskaffats fördelat på långa- och kortfristiga skulder samt eget kapital. Balansräkning Kommunen Koncernen Belopp i Tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringstomter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

23 Kommunen Koncernen Belopp i Tkr Not Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser (Tkr): Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättning Borgensåtaganden Fastighetsinteckning Anläggningstillgångar Fastigheter och inventarier är i kommunen upptagna till ett värde om Tkr och har sedan föregående år ökat med Tkr. Årets investeringar om Tkr har ökat tillgångarnas värde medan årets avskrivningar har minskat värdet med Tkr. Även nedskrivning av fastigheten Marknadsbodarna 10, 512 Tkr, har minskat det bokförda värdet. Nedskrivningen beror på att fastigheten planerar att säljas under 2018 och det föreslagna försäljningspriset understiger det tidigare bokförda värdet. Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det totala försäljningspriset Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) genererade en realisationsvinst, Tkr, medan markförsäljningarna genererade realisationsförluster, -206 Tkr. Det redovisade värdet på koncernens fastigheter och inventarier är Tkr och det har sedan föregående år ökat med Tkr. I koncernen har de största investeringarna, utöver kommunens, gjorts i Åtvidabergs Vatten AB. Totalt 23

24 uppgår investeringarna i koncernen till Tkr samt utrangeringar, av- och nedskrivningarna till Tkr. Kommunens finansiella anläggningstillgångar har förändrats jämfört med föregående år. Kopparvallen i Åtvidaberg AB har låtit värdera sina fastigheter vilket har medfört ett nedskrivningsbehov av de bokförda värdena på tillgångarna. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Kommunen har därför gjort nedskrivning av hela aktieposten, Tkr. Under året har också finansieringen ökats i Kommuninvest med Tkr. Till största delen avser kommunens finansiella anläggningstillgångar aktier i koncernbolagen varför koncernens finansiella anläggningstillgångar är betydligt lägre. De uppgår till Tkr. De långfristiga fordringarna är oförändrade i kommunen jämfört med föregående år och avser en fordran mot Kommuninvest. Koncernens långfristiga fordringar har minskat, 86 Tkr, vilket beror på minskade fordringar inom Åtvidabergs Vatten AB. Omsättningstillgångar Det bokförda värdet för exploateringstomterna har under året ökat något. Under året har en tomt sålts i området Östantorp och ytterligare utgifter har bokförts inom projektet Bysjöstrand. De kortfristiga fordringarna har under året minskat med Tkr inom kommunen och uppgår till Tkr. Minskningen beror i huvudsak på minskade fordringar mot migrationsverket för ensamkommande barn. Fordringarna är dock fortfarande höga. En annan stor post bland de kortfristiga fordringarna är fordran mot staten för den kommunala fastighetsavgiften om Tkr. Koncernens kortfristiga fordringar har under året minskat med Tkr. De kortfristiga fordringarna i koncernen uppgår vid bokslutet till Tkr. Likvida medel i kommunen har minskat och är vid bokslutet Tkr. Kommunen har fortfarande hög likviditet men den har minskat kraftigt under året som följd av höga investeringar och inlösen av lån. Även koncernens likviditet är hög och uppgår nu till Tkr. Eget kapital och soliditet Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det är tidigare års ackumulerade resultat och motsvarar den del av tillgångarna som inte är lånefinansierade. Kommunens eget kapital har ökat med Tkr och uppgår nu till Tkr. Kommunens soliditet har förbättrats med 4,4 procentenheter från 38,1 procent till 42,5 procent. Händelserna inom Kopparvallen i Åtvidaberg AB har påverkat även kommunens ekonomi och har inneburit att soliditeten blev 1,4 procent lägre. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och visar hur mycket av tillgångarna som är självfinansierade. En hög soliditet innebär att en större andel av tillgångarna finansierats med eget kapital. Den genomsnittliga soliditeten i riket är cirka 45 procent och ett av målen för god ekonomisk hushållning är att Åtvidabergs kommun på sikt ska uppnå samma 24

25 nivå. Under den senaste femårsperioden har soliditeten ökat stadigt som följd av positiva resultat. Koncernens eget kapital har under året ökat till Tkr och soliditeten uppgår till 33,7 procent. Avsättningar Avsättningar är skulder, men de är osäkra vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. Under 2017 har nya avsättningar gjorts för den ekonomiska brist som finns i det, i huvudsak, kommunägda bolaget Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Som följd av bolagets värdering av sina fastigheter, som visade på lägre värden än de bokförda, har nedskrivning av dessa gjorts. Detta har fått som följd att det egna kapitalet i bolaget vid det preliminärt upprättade bokslutet är negativt. Eftersom kommunen är huvudägare samt borgar för bolagets skulder kommer detta att få ekonomiska konsekvenser för kommunen. Nya avsättningar har även gjorts för att möta de viteskrav som har ställts mot kommunen från IVO, Tkr. Viteskraven är en effekt av att kommunen inte har placerat personer som har fått beslut om LSS-plats. Kommunen gör sedan tidigare avsättningar för pensionsförpliktelser som nu är beräknade till Tkr. Eftersom utbetalning av pensionsförpliktelserna sker långt fram i tiden nuvärdesberäknas de. Det görs också antaganden om livslängd och pensionstidpunkt. Under året har avsättningarna ökat med 128 Tkr. Pensionsförpliktelser redovisas enligt blandmodellen vilken innebär att en del redovisas som avsättning och en del som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen. Redovisning enligt blandmodellen får som följd att 95,8 procent av pensionsförpliktelserna redovisas utanför balansräkningen. Soliditet inklusive hela pensionsförpliktelsen uppgår nu till -12,9 procent vilket innebär en förbättring med 5,9 procentenheter jämfört med föregående år. I koncernen finns även avsättningar uppgående till Tkr. Detta avser överskott från taxekollektivet. Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning AB är taxefinansierade och bygger på självkostnadsprincipen. Om ett överskott uppstår tillhör det taxekollektivet. Skulder De långfristiga skulderna är Tkr och har minskat med Tkr. Kommunen har löpande amorterat lån, Tkr, och löst in lån om Tkr. Den kortfristiga delen av lån från kreditinstitut uppgår vid bokslutet till Tkr. Detta är en ökning med 247 Tkr vilket har omförts till kortfristig del av upplåningen. Som följd av erhållna investeringsbidrag och anslutningsavgifter avseende investeringar har de långfristiga skulderna ökat med Tkr. Bidragen och avgifterna kommer att intäktsföras i samma takt som tillgången avskrivs. På så vis matchas intäkterna till de kostnader som de avsåg att täcka. På samma sätt hanteras vissa exploateringsinkomster. Under år 2017 har Tkr intäktsförts. De totala bidragen och anslutningsavgifterna uppgår nu till Tkr. För att minimera de risker som kommunen utsätts för strävar vi efter en jämn fördelning mellan rörliga, korta och långa lån. Vi strävar också efter en jämn 25

26 fördelning av villkorsändringstidpunkt. I och med att vi har haft möjlighet att lösa lån under en period samt övertagande av lån från tidigare kommunala bolag har strukturen i låneportföljen förändrats. Under den senaste femårsperioden har skulderna till kreditinstitut minskat från Tkr till Tkr. Koncernens långfristiga skulder har under året minskat med Tkr och uppgår nu till Tkr. Både kommunens och koncernens kortfristiga skulder har minskat under året och uppgår nu till Tkr för kommunen och Tkr för koncernen. De kortfristiga skulderna inom kommunen har minskat marginellt, 648 Tkr. De största posterna i kommunen är kortfristig skuld av långfristig upplåning, Tkr, semesterlöneskulder och upplupna löner, Tkr, samt leverantörsskulder, Tkr. Ansvarsförbindelser Pensioner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till Tkr. Minskning jämfört med föregående år är Tkr och beror främst på utbetalade pensioner. Kostnaderna för pensionsförpliktelsen beräknas kulminera under år Kommunens borgensåtaganden har sedan föregående år ökat med 374 Tkr och uppgår nu till Tkr. Borgensåtaganden avser till största delen åtaganden till RKHF Kopparsvanen, som tillhandahåller äldreomsorgsbostäder, samt koncernbolagen Åtvidabergs Vatten AB och Kopparvallen i Åtvidabergs AB. Borgensbeslutet för Kopparsvanen omfattar ytterligare borgen om cirka 161 Mkr för kommande etapper. Under 2018 börjar Åtvidabergs Vatten AB att investera i nytt reningsverk vilket innebär ytterligare borgensåtaganden. 26

27 Fem år i sammandrag Belopp i Tkr Antal invånare 31 december Tillgångar Skulder & avsättningar Eget kapital Tillgångar per invånare Skulder & avsättningar per invånare Eget kapital per invånare Soliditet exkl. pension 42,53% 38,11% 31,64% 30,10% 25,76% Soliditet inkl. pensions- -12,88% -18,81% -29,59% -40,49% -43,05% förpliktelser före 1998 Årets resultat Budgeterat resultat Budgetavvikelse Verksamhetens nettokostnader Nettoinvesteringar Skatteintäkter och utjämning Kommunal skattesats 21,95% 21,95% 21,95% 21,98% 21,73% Total skattesats, exkl. kyrkoskatt 32,65% 32,65% 32,65% 32,65% 32,65% Resultat före jämf.st. andel av skatter och utjämning 5,19% 6,41% 3,86% 2,63% 3,06% Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Låneförändring Nya lån Amorteringar Lösen av lån Finansnetto

28 Noter Kommunen Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Övriga intäkter Exploateringsintäkter Realisationsvinster Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner, arvoden och ersättningar Pensionskostnader Sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Lokal- och markhyror Leasingkostnad Inköp till anläggnings- och underhållsverks Bränsle, energi och vatten Övriga tjänster Lämnade bidrag Övriga kostnader Realisationsförluster och utrangeringar Summa Not 3 Skatteintäkter Skatteinbetalningar Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 4 Utjämning Inkomstutjämningsbidrag/avgift Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag/avgift Regleringsbidrag/avgift LSS utjämningsbidrag/avgift Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Summa

29 Kommunen Koncernen Not 5 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränta på likvida medel Ränta på kundfordringar Summa Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på avsatta pensioner Övriga finansiella kostnader Summa Not 7 Jämförelsestörande poster Avsättning, Kopparvallen i Åtvidaberg AB Nedskrivning finansiell tillgång, Kopparvallen i Åtvidaberg AB Summa Not 8 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Kostnadsfört föregående år Reavinst Reaförlust Utrangering Omklassificering Nedskrivning finansiell anläggningstillgång Villkorat aktieägartillskott Inlösen av aktiekapital Ändrad ägarandel Kopparvallen Summa

30 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Koncernen Ingående bokfört värde Förändrad ägarandel Kopparvallen Nyanskaffningar Försäljningspris Reavinst Reaförlust Utrangering Omklassificering Årets avskrivningar Nedskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider år år år år Specifikation av posten mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Affärsverksamhetsfastigheter Publika fastigheter Summa Not 10 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Förändrad ägarandel Kopparvallen Nyanskaffningar Försäljningspris Utrangering Omklassificering Årets avskrivningar Nedskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5-10 år 5-10 år 5-10 år 5-10 år 30

31 Kommunen Koncernen Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Åtvidabergs Vatten AB Åtvidabergs Renhållning AB Kommunaktiebolaget Kommuninvest Kopparvallen i Åtvidaberg AB Inera AB (SKL) Östsvenska Yrkeshögskolan AB Summa aktier Motalaströms vattenvårdsförbund Summa andelar Summa Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har också beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 34 Tkr kronor för Åtvidabergs kommun. Under år 2012 infördes en ny modell som innebär att Kommuninvest utbetalar upparbetade överskott och sedan kräver återbetalning som andelskapital. År 2017 uppgick detta till Tkr men redovisas inte som en finansiell tillgång i enlighet med RKR:s yttrande avseende återbäringsmodellen. Åtvidabergs kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till Tkr. Not 12 Långfristiga fordringar Kommuninvest Avbetalningskontrakt anslutningsavgifter Summa Not 13 Exploateringstomter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningspris Vinst Förlust Kostnadsförd Omklassificering Summa

32 Kommunen Koncernen Not 14 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kundfordringar Slutavräkning Kommunal fastighetsavgift Övriga fordringar hos staten Mervärdesskatt Övrigt Summa Inkluderar osäkra fordringar. Not 15 Eget kapital Ingående bokfört värde Direktbokning eget kapital Förändrad ägarandel Kopparvallen Villkorat aktieägartillskott Inlösen av aktier Föregående års resultat Utgående bokfört värde Not 16 Avsättningar Ingående bokfört värde Vite Vård & Omsorg Kopparvallen i Åtvidaberg AB Ny avsättning, bokföringsdisposition Upplösning/Omföring av avsättning Utgående bokfört värde Specifikation av posten avsättningar Vite Vård & Omsorg Kopparvallen i Åtvidaberg AB Taxekollektiv Summa

33 Kommunen Koncernen Not 17 Pensioner och liknande förpliktelser Ingående bokfört värde Intjänande tidigare år Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Utgående bokfört värde Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97% Utbetalning avseende den avgiftsbestämda ålderspension återfinns under kortfristiga skulder. Åtvidabergs kommun har tecknat en försäkring avseende förmånsbestämd ålderspension. Årets försäkrings-premier uppgick till Tkr. En del av den förmånsbestämda ålderspensionen finns kvar som avsättning, detta beror på att utbetalningar pågår. Kopplat till försäkringen finns en överskottsfond som vid årsskiftet uppgick till Tkr. Kommunen har inga personer med visstidsförordnanden. Specifikation av posten pensioner och liknande förpliktelser Förmånsbestämd ålderspension Efterlevandepension PA-KL pensioner Avsatt till pens. VP OPF-KL Löneskatt 24,26 % Summa Not 18 Långfristiga skulder Ingående bokfört värde Förändrad ägarandel Kopparvallen Nyupptagna lån Amortering av lån Lösen av lån Förändring kortfristig del Nya investeringsbidrag Intäktsförda investeringsbidrag Nya anslutningsavgifter Intäktsförda anslutningsavgifter Utgående bokfört värde

34 Kommunen Koncernen Specifikation av posten Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Investeringsbidrag Anslutningsavgifter Exploateringsinkomster Summa Låneskuldens förfallotid och ränta Inom 1 år år Efter 5 år Genomsnittsränta 1,98% 2,24% 2,09% 2,25% Återstående antal år (vägt snitt) för intäktsföring Investeringsbidrag Anslutningsavgifter Not 19 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Leverantörsskulder Kortfristig skuld av långfristig upplåning Upplupna räntor Förutbetalda statliga bidrag Slutavräkning Slutavräkning Skatteskulder Mervärdesskatt Personalens skatter och avgifter Semesterlöneskulder, upplupna löner Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt, avgiftsbestämd ålderspension Övrigt Summa

35 Kommunen Koncernen Not 20 Pensionsförpliktelser Ingående bokfört värde Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Aktualisering Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Utgående bokfört värde Not 21 Borgensåtaganden Egna hem Koncernbolag Riksbyggen Kooperativ Hyresrättsförening Övriga föreningar med flera Kommunalförbundet Itsam Summa Åtvidabergs kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Åtvidabergs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s förpliktelser till Mkr och totala tillgångar till Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 216 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 219 Mkr. 35

36 PERSONAL Kommunens personalpolitik utgår från vår vision om att vi ska vara en kommun med framåtanda. För alla oss som verkar i kommunen innebär det att vi får möjlighet att jobba i en organisation som värdesätter utveckling, nytänkande och mod att våga prova nya lösningar. Våra medarbetare är den viktigaste tillgången i arbetet med att förverkliga visionen i sammanfattning Under 2017 har fokus varit på att klara kompetensförsörjningen inom kommunen. En kompetensförsörjningsstrategi har antagits liksom jämställdhets- och mångfaldsplan. Friskvårdsersättning och möjligheten att växla in semesterdagstillägget till extra semesterdagar infördes med lyckat resultat. Medarbetarenkät I oktober 2017 genomfördes återigen en medarbetarenkät i syfte att ta reda på hur medarbetarna upplever sin situation och att på så sätt identifiera viktiga utvecklingsområden. De områden som behandlades var Arbetssituationen som helhet, Motivation, Ledarskap och Styrning. Översiktligt index för hela kommunen var 75 av 100, vilket är en förbättring jämfört med tidigare år och i och med det så når vi vår målsättning att ha ett översiktligt index på 75. Positivt är att en mycket hög andel upplever ett stort engagemang i sitt arbete och att arbetet är meningsfullt. Ett utvecklingsområde är dock att många upplever även att tiden inte är tillräcklig för att utföra arbetet tillfredställande. 36

37 Personalstatistik Antal medarbetare Vid utgången av 2017 uppgick antalet tillsvidareanställda till 818, en ökning med 30 jämfört med föregående år. Antalet årsarbetare ökade med 28 till 765. Antalet visstidsanställda uppgick vid årsskiftet till 124, vilket är en ökning med 5 jämfört med Antal anställda Tillsvidareanställda heltid Tillsvidareanställda deltid Visstidsanställda Totalt Fördelning tillsvidareanställda Antal % Barn- och utbildningsförvaltning Vård- och omsorgsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning 62 8 Kommunledningsförvaltning 38 5 Totalt antal tillsvidareanställda* *exklusive Åtvidabergs Vatten och Renhållning AB Vid årsskiftet hade kommunen 51 chefer anställda. Av dessa var 35 kvinnor och 16 män. Av de 818 tillsvidareanställda var 662 kvinnor (81 procent) och 156 män (19 procent). 87 procent av de anställda arbetade inom sektorerna barn och utbildning samt vård och omsorg. De vanligaste yrkena är undersköterska, vårdbiträde, grundskollärare, barnskötare och förskollärare. Personalomsättning Totalt har 86 tillsvidareanställda slutat sin anställning i kommunen, vilket motsvarar 11 procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Den största personalomsättningen syns i befattningsgrupperna lärare, förskollärare och sjuksköterskor. Pension Under året avgick 21 anställda med pension. Genomsnittsåldern vid pensionsavgång var 64 år och 5 månader. Vid utgången av 2017 arbetade elva personer kvar efter att ha fyllt 65 år, vilket är en ökning med två jämfört med för ett år sedan. Åldersstruktur Medelåldern för den tillsvidareanställda personalen är liksom föregående år 46 år. Nio procent var yngre än 30 år och 42 procent var 50 år eller äldre. Motsvarande siffror för 2016 var nio procent respektive 41 procent. Personalkostnader Löner, arvoden och lagstadgade personalomkostnader uppgick under året till totalt cirka 421 Mkr, vilket innebär en ökning med cirka 9 Mkr jämfört med Den procentuella ökningen var cirka 2,2 procent. 37

38 Medellön Medellönen för tillsvidareanställd personal totalt uppgick till kr/mån, vilket innebär en ökning med 669 kr/mån eller 2,4 procent jämfört med För kvinnorna uppgick medellönen till kr/mån och för männen kr/mån. Övertid Under 2017 uppgick den totala mer- och övertiden till cirka timmar eller 1,3 procent av den arbetade tiden, vilket är en minskning jämfört med Den största delen av mer- och övertiden utbetalades i pengar och uppgick till cirka 4,0 Mkr, vilket innebär en minskning med 0,8 mkr. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i förhållande till den ordinarie arbetstiden uppgick under året till 6,3 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med förra året. Arbetsgivaren betalar 80 procent sjuklön under dag 2-14 i sjukperioden och därefter 10 procent sjuklön upp till och med 90:e sjukdagen. Kommunens kostnad för sjuklön 2017 ökade med 0,6 Mkr till 8,3 Mkr. Redovisning av sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Uttryckt i procent av Total sjukfrånvaro Sammanlagd ordinarie arbetstid 6,3% 6,5% Långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Total sjukfrånvaro 40,3% 40,6% Sjukfrånvaro för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 6,9% 7,3% Sjukfrånvaro för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,4% 4,0% Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre Sjukfrånvarotid för anställda år Sjukfrånvarotid för anställda 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda år Sammanlagd ordinarie arbetstid för anställda 50 år eller äldre 6,0% 4,7% 5,6% 5,6% 7,2% 8,5% 38

39 BUDGETUPPFÖLJNING Driftredovisning Driftredovisningen visar hur årets verksamhet utfallit i förhållande till budget. Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år 2017, med resultat om Tkr. Sedan gjordes en kompletteringsbudget, med anledning av nyöppnade avdelningar inom Barn- och utbildningsförvaltningen då medel från KS oförutsett tillfördes förvaltningen. 39

40 Belopp i Tkr Årets resultat Budget Budgetavvikelse Kommunstyrelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad Bygg- och miljönämnd Valnämnd Centrala poster 0 Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuldens förändring Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter Kapitaltjänst Realisationsvinst och -förlust samt utrangering Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster Årets resultat Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgår till Tkr, vilket kan jämföras med budgeterade nettokostnader om Tkr. Verksamhetens nettokostnad understiger således budget med Tkr. Kommunstyrelse och nämnder överskrider sammantaget budget med 269 Tkr. Kommunledningens överskott beror dels på att lägre arvoden än budgeterat och dels på förändring i bemanningen vilket inneburit lägre kostnader under året. Barn- och utbildningen redovisar ett resultat i nivå med beslutad budget men mellan de olika verksamhetsdelarna finns variationer. Underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen är till stor del relaterat till ökade kostnader för placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Även kostnader för sjuksköterskebemanning har under året varit höga som följd av inhyrning samt kostnader för gruppbostäder har varit högre än beräknat. Till viss 40

41 del balanseras de ökade kostnaderna med lägre kostnader för ekonomiskt bistånd samt mer bidrag än kostnader inom verksamheten för ensamkommande barn. Samhällsbyggnadsförvaltningen visar en positiv avvikelse från budget. Förvaltningen har under året varit återhållsam för att parera det prognostiserade underskottet inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Ett billigare elavtal samt vakanser inom personalen har också bidragit till överskottet. De centrala posterna avviker totalt med Tkr från budget. Årets kostnader för pensioner uppgår till Tkr vilka redovisas dels centralt dels fördelat på respektive förvaltning. Budgetavvikelsen avseende de centralt redovisade pensionskostnaderna och arbetsgivaravgifterna uppgår till Tkr. Personalens sparade semester har under året minskat med 429 Tkr. Minskningen beror på personalen tagit ut mer semester än de tjänat in. För år 2017 fanns en kostnadsbudget om Tkr för semesterlöneskuldens förändring. Budgetavvikelsen blir därför Tkr. Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter för år 2017 uppgår till Tkr, vilket är 743 Tkr mindre än budgeterat. Här har även nedskrivningen av Marknadsbodarna 10, 512 Tkr, bokförts. Budgetavvikelsen för kapitaltjänstintäkter är negativ och uppgår till Tkr. Avvikelserna beror i huvudsak på senarelagda investeringar. Under 2017 har fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) samt mark avyttrats till det totala försäljningspriset Tkr. Fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen) genererade en realisationsvinst, Tkr, medan markförsäljningarna genererade realisationsförluster, -206 Tkr. Skatteintäkter och utjämning Budgetavvikelsen för skatteintäkter uppgår till Tkr och avvikelsen för kommunalekonomisk utjämning är Tkr vilket sammantaget ger en positiv avvikelse med Tkr. I budgeten antogs befolkningen till invånare men antalet invånare som intäkterna grundar sig på slutade på , 104 personer fler än förväntat. Finansnetto Finansiella intäkter för året uppgår till 257 Tkr vilket är 240 Tkr mer intäkter än budgeterat. Huvuddelen av dessa kommer från utdelning från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna var budgeterade till Tkr och underskrider budget med 364 Tkr. Överskottet beror på minskad låneportfölj samt bättre villkor vid omsättning av lån än budgeterat. Avvikelsen för finansnettot är positiv, 124 Tkr. Resultat före jämförelsestörande poster Kommunen redovisar ett positivt resultat före jämförelsestörande poster om Tkr, vilket är Tkr bättre än budget. 41

42 Investeringsredovisning Ett viktigt förhållande i kommunens vision om framåtanda är strävan efter en god ekonomi. För att uppnå en god ekonomi är hushållning med resurser såväl inom som mellan tidsperioder viktigt. Investeringsbudgetering och investeringsuppföljning är arbetsprocesser som stödjer den organisatoriska förmågan att hushålla med resurser på kort och lång sikt. Åtvidabergs kommunfullmäktige antog den 30 november 2016 budget för år Därutöver har några separata investeringsbeslut fattats. Total investeringsbudget för år 2017 är Tkr inklusive kvarstående budget avseende pågående projekt från föregående år. Utfallet för år 2017 visar att Tkr har använts till investeringar. Avslutade investeringar Belopp i Tkr Kommunledning Budget Tidigare investering Årets investering Total investering Budgetavvikelse Inventarier Köksutrustning Barn och utbildning Inventarier nya klassrum Samhällsplanering Markköp Grebo Norrby (kom vsh) Tillgänglighetsanp. befintliga buss hpl Ny busshpl Kulturcentrum Kommunala fastigheter Bibliotek Solbacken Kommersiella fastigheter Anpassning uthyrning Summa exkl. kommersiell vsh Summa, totalt Det största investeringsprojektet under året har varit markköp i Grebo. Alléskolan har byggts ut med nya klassrum. Biblioteksprojektet, som pågått under några år, slutredovisas i årets bokslut. Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Arbetet genomsyras av hållbarhet bland annat genom att många möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala 42

43 leverantörer där så är möjligt och mycket arbete har gjorts av kommunens egen personal. Pågående investeringar Belopp i Tkr Kommunledning Budget Tidigare investering Årets investering Total investering Budgetavvikelse Reservkraftaggregat Vård och omsorg Inventarier gruppbostäder Samhällsbyggnad Bysjöstrand Bredband, landsbygd (kom.vsh) Bredband, tätort (kom.vsh) Landsbygdsutveckling Laddstolpar el-bilar Exploatering Flytt av kraftledning Grebo (kom.vsh) Gata och park Gatuverksamhet Omläggning äldre gator (Va) * Parkverksamhet Skyltning Centrumkänsla/spontanidrott, Grebo Park Långbrott Kommunala fastigheter Skatepark Alléskolan Alléskolan utökning klassrum Utveckling Kulturcentrum Reinvestering fastigheter Arkiv Brukskultur, uppdatering säkerhet Nytt gruppboende Kommersiella fastigheter Facetten, transformatorer, ställverk (kom.vsh) Reinvestering fastigheter (kom.vsh) Summa exkl kommersiell vsh Summa, totalt

44 Det enskilt största pågående projektet är utbyggnaden av bredbandsnätet i Åtvidabergs tätort som har fortsatt under 2017 och beräknas vara klart under Under året har också större investeringar genomförts inom ramen för reinvesteringsprojekten. Dessa slutredovisas vid mandatperiodens utgång. Totala investeringar Belopp i Tkr Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2018 Totalt Årets investeringar Investeringar i kommersiella verksamheter Försäljning Summa Enligt kommunens finansiella mål ska utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. Investeringsutgifterna för åren 2015 till 2017 sammantaget med investeringsplaneringen för resten av mandatperioden är lägre än mandatperiodens uppnådda och planerade resultat. Det finns därför möjlighet att nå investeringsmålet. 44

45 KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Elisabet Edlund (S) Vice ordförande: Mira Wedenberg (M) Andre vice ordförande: Joakim Magnusson (C) Antal ledamöter: 15 45

46 Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott. Det ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar. Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och utbildningsutskottet, vård- och omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet, och samhällsbyggnadsutskottet. Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad och fastighet Kommunstyrelsen oförutsett Summa Beskrivning av verksamheter Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom ramen för kommunstyrelsen finns också medel för oförutsedda kostnader. Denna budgetpost är avsedd för att kunna göra prioriteringar under året, möta oförutsedda behov och möta konjunkturella förändringar. Under 2017 har kontot för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader varit budgeterat till 6 Mkr. Under året omfördelades budgetmedel, 3,2 Mkr, till Barnoch utbildningsförvaltningen för att finansiera två nya förskoleavdelningar. Kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader har under året använts bland annat till ombyggnation till stödboende för ensamkommande barn samt viten som har ställts till kommunen på grund av ej verkställda LSS-beslut. 46

47 Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns HR-enhet, kanslienhet, ekonomienhet, informationsenhet samt kostenhet. Inom förvaltningen administreras också nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig politisk verksamhet. Krisledning ingår som en del inom kanslienheten och kommunens räddningstjänst ingår från 2015 i Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG). 47

48 Ekonomi Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Kommunledning (Politisk organisation) HR-enheten Ekonomienheten Kanslienheten Informationsenheten Kostenhet KS oförutsedda utgifter Summa Kommunledningsförvaltningen redovisar för 2017 kostnader som är Tkr lägre än budgeterat. De politiska verksamheterna med Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, nämnder och utskott redovisar lägre kostnader än budget. Verksamheterna för kansli och ekonomi visar lägre kostnader än budget på grund av att bemanningen har kostat mindre än planerat. Verksamhet Stab Årets verksamhet Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020 uppnås. HR-enheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området. Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, lagar, avtal och löner. Under året har stort fokus legat på att utveckla styrdokument och processer och politiska beslut har fattats om kompetensförsörjningsstrategi och jämställdhetsoch mångfaldsplan. Kanslienheten arbetar med ärendeberedning och sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och ekonomiutskott, personalutskott, valnämnden och för kommunfullmäktiges beredningar. Kanslienheten ansvarar även för utredningar, uppföljningar, krisledningsstab och folkhälsofrågor. Även verksamheterna räddningstjänst, som bedrivs i kommunalförbundet RTÖG, och överförmynderi, som bedrivs i samverkan med andra kommuner via ÖVIS (överförförmyndare i samverkan) och vissa arkivfrågor genom kommunalförbundet Sydarkivera, återfinns här. Under året har kansliet bland annat arbetat med att ta fram en riktlinje för kommunens dokumenthantering, även en riktlinje för e-post har tagits fram. Kansliet samordnar även kommunens dataskyddsdirektivarbete och arbetar med vissa digitaliseringsfrågor. Kansliet har under 2017 påbörjat arbetet inför valet 48

49 2018 genom att bistå valnämnden med processkartläggning av de viktigaste processerna i valarbetet med mera. Inom kris- och säkerhetsarbetet har stort fokus legat på den regionala krisledningsövningen som genomfördes i november Arbete med att ta fram vissa nya styrdokument har också påbörjats. Inom folkhälsoarbetet har en handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete tagits fram, en kunskapshöjande konferens om våldsbejakande extremism har arrangerats. Registraturen har arbetat intensivt med att avsluta äldre öppna ärenden i diariet. Kansliet har arbetat med uppgifter rörande anslutningen till kommunalförbundet Sydarkivera. Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning, kalkylering, inköp och upphandling. Enheten arbetar också med kommunens övergripande ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning. Ekonomienheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla upphandling- och inköpsområdet. Större förändringar av bemanningen har skett vilket har inneburit okontinuitet. Även ITsam har under året behövt extra stöd på grund av personalförändringar i ledning och ekonomifunktion. Informationsenheten arbetar med kommunikation och information inom ansvarsområdena press/media, webb, verksamhetsinformation, marknadsföring och krisledning. Inom Informationsenheten organiseras och bemannas även kommunens växel och reception. Informationsenheten ingår även som en del i kommunens krisledning. Under 2017 producerades en ny kommunfilm vars främsta syfte är att marknadsföra Åtvidaberg som en ort att bo och trivas i, ett hem för alla. Enheten jobbade också bland annat med att ta fram material, text och bilder, till olika program för presentation. Till exempel togs en version av årsredovisningen i korthet fram för första gången, för att på ett läsvänligt och visuellt sätt berätta för invånarna om händelser under året och visa hur skattepengarna används. Framtiden hur bra blir bättre Informationsenheten kommer fortsätta att arbeta med utveckling av kommunens webbplats. En helt ny publik webb som är tillgänglighetsanpassad kommer publiceras under första delen av Likaså kommer fler och fler e-tjänster att publiceras som gör det möjligt för invånarna att göra sina ärenden till kommunen via dator, mobil eller surfplatta när som helst under dygnet. Kostenheten Årets verksamhet Från och med halvårsskiftet 2017 bedrivs måltidsverksamheten i kommunal regi istället för av en extern leverantör. Arbetet med hållbara måltider och verkställande av verksamhetsmål, utifrån Måltidspolicyn, har påbörjats. Matsedeln till förskola, skola och äldreomsorgen utvecklas bland annat genom mindre hel- och halvfabrikat och därmed mer mat lagad från grunden och större andel vegetabilier som är anpassade efter säsong. Ökad andel vegetabilier och därmed en minskning av andel animalier i maten 49

50 bidrar till ökad näringstäthet i måltiden, i längden minskad miljöpåverkan och till viss del mer balanserade kostnader. I och med nya livsmedelsupphandlingar med skarpare hållbarhetskrav (ökad kvalitet) förändras till viss del anbudspriser och ökad kvalitet kostar mer. Vi köper in kött och fågel som producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning och alltid svenskt kött/fågel när råvaran finns att tillgå. Inköp av närproducerade grönsaker/rotsaker/potatis har ökat. Andel ekologiska livsmedel har ökat från 25 procent (första halvåret 2017) till ca 30 procent (andra halvåret 2017). Framtiden hur bra blir bättre Kökslokaler och utrustning är nedgångna och till vis del utdömda och i behov av reparation och underhåll för att klara av modern matlagning och möjliggöra en god arbetsmiljö för medarbetarna. Upprustning pågår enligt fastställd underhållsplan kopplad till investeringsplan. Under andra kvartalet 2018 kommer Åtvidabergs kommun, kostenheten, återta produktion av matlådor till hemtjänsten. För att möjliggöra produktion och packning av kylda matlådor i kommunal regi i centralköket, har ett grundläggande förarbete påbörjats där bland annat väsentlig utrustning för ändamålet införskaffas. Löpande kompetensutveckling av medarbetare för att öka kunskap gällande hållbara måltider och effektivt utnyttjande av råvaror, utrustning för modern matlagning. 50

51 Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill lära mer. Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Barn och utbildningsförvaltningens verksamhet består av kulturskola, två förskoleområden, fem grundskolor inklusive fritidshem, förskoleklass, grundsärskola samt gymnasieskola inklusive vuxenutbildning. I vårt systematiska kvalitetsarbete arbetar vi kring följande prioriterade områden: 51

52 Ekonomi Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Förskola Grundskola Grundsärskola Bildningscentrum (GY och Vux) IKE/Enskilda Kulturskola Lokaler och gemensam administration Summa Förskolan redovisar ett överskott på 402 Tkr, vilket bland annat beror på att personal inte har behövts tillsättas i samma utsträckning som beräknat. Två nya förskolor öppnades i början av året. För att finanserna detta omfördelades budgetmedel från kontot för Kommunstyrelsens oförutsedda kostnader, 3,2 Mkr. Grundskola redovisar ett underskott på -86 Tkr. Grundsärskola redovisar ett underskott på 910 Tkr, vilket beror på utökning av en klass under höstterminen. Bildningscentrum (gymnasieskola och komvux) redovisar ett överskott på Tkr. Överskottet härrör från både gymnasieskolan och Komvux till nästan lika stora delar. För gymnasieskolan beror det till stor del på att lärartjänster inte tillsatts under året och för Komvux beror det på högre statliga bidrag än budgeterat. IKE och Enskilda för barnomsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och Komvux redovisar ett överskott på Tkr. Kostnaden för barnomsorg har ökat under året å andra sidan har kostnaden för gymnasieskolan minskat. Högre intäkter än budgeterat för statliga bidrag gällande Komvux utbildningar. Kulturskolan redovisar ett underskott på -17 Tkr. Lokaler och gemensam administrationen gör ett underskott på Tkr. Vilket beror på lägre beviljade statsbidrag mot budgeterat. Ökade behov av modersmål och studiehandledning samt kraftigt minskade statliga bidrag från Migrationsverket för asylsökande. 52

53 Måluppföljning Stolthet och gemensamt ansvar Våra barn ska erbjudas en god miljö för utveckling och lärande Vi bedömer att målen är uppfyllda utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete x Våra elever ska vara behöriga till gymnasieskolan Våra elever ska ta gymnasieexamen 76,1 % av Åtvidabergs elever är behöriga till gymnasiet ,0 % av gymnasieeleverna på Facetten har en gymnasieexamen efter tre år. Det är en ökning sedan föregående år med 5,1 % enheter. Ekonomi och hållbarhet Förskola och skolbarnomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år. Grundskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -6,1 % och har minskat 11,4 % enheter sedan föregående år. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -7,1 % och har visserligen ökat med 1,3 % enheter sedan föregående år. Målet om -4 % är dock ändå uppnått. x Gymnasieskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt än föregående år. Näringsliv Skolans attityder till företagande ska vara bland de 25 % bästa i landet Nettokostnadsavvikelsen 2016 är 12,7 % och har ökat 7,8 % enheter sedan föregående år. Detta är framförallt en effekt av en organisation med många nationella program och få elever. Ranking 11 av landets kommuner. Målet är uppnått. Verksamhet Förskola Årets verksamhet Under läsåret 16/17 har förskolorna arbetat med språkutveckling, övergången förskola-förskoleklass samt att levandegöra likabehandlingsplanen för barn och vårdnadshavare. Inom området språkutveckling ser vi att behoven hos barnen ökar, fler barn har olika former av språkstörning, vi har också en ökande andel barn med ett annat modersmål. Det är allt svårare att rekrytera förskollärare i den omfattning som behövs för att upprätthålla den pedagogiska kvalitén i förskolan. Verksamheterna upplever också allt större svårigheter att bemanna förskolorna med vikarier vid ledigheter och sjukdom. Omfattning och kvalitet Det finns i genomsnitt 15,7 barn per avdelning i kommunens förskolor och personaltätheten är 5,2 barn per årsarbetare. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskar i snabb takt både i Åtvidaberg och i riket. Andelen pedagogisk personal med högskoleutbildning har sjunkit de senaste åren från 46,4 procent 2014 till 41,4 procent 2016, strax under rikets snitt (41,6 procent), som en följd av bristen på förskollärare i regionen. 53

54 Nettokostnadsavvikelsen inom förskolan i Åtvidaberg har minskat över tid till - 6, Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för förskolan än förväntat. Målvärdet för förskolan är -4. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns det 744 barn i åldern 0-5 år i Åtvidaberg och barnantalet förväntas öka, dels på grund av fortsatt höga födelsetal, dels på grund av inflyttning. En femtedel av barnomsorgen i Åtvidaberg bedrivs i enskild regi. Framtiden hur bra blir bättre Utifrån en analys av förskolans resultat och måluppfyllelse är slutsatsen att vi under läsåret 17/18 ska arbeta med att utveckla formerna för reflektion och pedagogisk dokumentation samt skapa strukturer för att slutsatserna i högre utsträckning ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ska fortsätta att utveckla de digitala verktygen i det pedagogiska arbetet och vi ska stödja och skapa möjligheter och miljöer som uppmuntrar barnen att använda alla sina språk. Grundskola/förskoleklass/fritidshem Årets verksamhet Samarbetet mellan fritidshem och skola har varit ett utvecklingsområde under 16/17. En kommunövergripande grupp, FRUG, har organiserats i syfte arbeta med utveckling av fritidshemmets verksamhet och för skapa en större likvärdighet inom kommunen. Organisationen har setts över bland annat för att skapa gemensam mötestid skola-fritidshem och gemensam fortbildning har genomförts. Genom FRUG har fritidshemmen under året arbetat med att tydliggöra fritidshemmets uppdrag och ta fram en gemensam mall för pedagogisk planering och utvärdering. Omfattning och kvalitet 53 procent av barnen i åldrarna 6-12 år i Åtvidaberg är inskrivna i fritidshem. Andelen högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i Åtvidaberg är mycket låg, 26 procent att jämföra med rikets snitt som är 42 procent. Detta är ett prioriterat område att förändra i framtida rekryteringar. Vi har 19,7 inskrivna barn per årsarbetare, antalet barn per årsarbetare har de senaste åren sjunkit och vi ligger idag under rikets snitt som är 21,7. Inom Åtvidabergs grundskola åk 1-9 är ca 1115 elever samt ca 95 elever i förskoleklass inskrivna. 14 procent av eleverna har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Andelen elever med utländsk bakgrund har fördubblats under en femårsperiod. I grundskolan arbetar 88,3 årsarbetande lärare, varav 72 procent är kvinnor och 86 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 12,6 elever per lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 11,3 elever per lärare års avgångsklasser har haft stora behov av särskilt stöd över tid. Skolan lyckades till slut, genom att omprioritera resurser och sätta in olika insatser, nå 78 procent behörighet till gymnasieskolan, vilket ska jämföras med 85 procent året innan. Meritvärdet blev 211. I denna statistik är inte nyanlända elever (de som kommit till Sverige de senaste 4 åren) medräknade. 54

55 En faktor som i hög grad påverkar elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 46 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter under en femårsperiod. För de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildningsbakgrund är behörigheten till yrkesprogram på gymnasieskolan 87 procent och meritvärdet 246, att jämföras med en behörighet på 72 procent och ett meritvärde på 191 för de som har föräldrar med, som högst, gymnasieutbildning. Möjligheterna att omprioritera resurser är begränsade i grundskolan. Nettokostnadsavvikelsen inom grundskolan i Åtvidaberg är -7,1 (2016) Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för grundskolan än förväntat. Målvärdet för grundskolan i Åtvidaberg är -4. Trenden de senaste åren är att nettokostnaden per elev i rikets grundskolor ökar, I Åtvidaberg minskar nettokostnaden. Nettokostnad grundskola, kr/elev Åtvidaberg Alla kommuner Framtiden hur bra blir bättre Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas ytterligare exempelvis inom pedagogisk planering, normer och värden samt barn i behov av särskilt stöd. Planeringen av verksamheten i fritidshemmen behöver i större utsträckning ta sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten och en gemensam mall för planering och utvärdering behöver fastställas och implementeras. Projektet Samma Koll utvecklar elevhälsoarbetet och skolans samverkan med socialförvaltningen kring elever i åk 4-9 som riskerar att hamna i utanförskap. Under läsåret 17/18 kommer vi att fortsatt ha starkt fokus på bedömning och lärande genom hela grundskolan, från åk 1-9. Vi ska särskilt fokusera kring kopplingen, resultat på nationella prov och betygssättning samt att öka pojkarnas betygsresultat. Utifrån vår läsgaranti ska vi särskilt fokusera på tidiga insatser för att alla elever ska lära sig läsa och skriva i åk 1-3. Elever med behov av särskilt stöd ska identifieras tidigt och lämpliga insatser ska sättas in. I första hand i form av en mer inkluderande lärmiljö. Vi skall fortsätta ligga i framkant vad gäller arbetet med information och kommunikationsteknik i undervisningen samt utvecklingen av skolbibliotek i skolan. 55

56 Grundsärskola Årets verksamhet Andelen elever av en årskurs som fullgör sin skolgång inom ramen för grundsärskolan fortsätter att öka. Störst är ökningen av elever inom ramen för träningsskolan. Eleverna är också yngre idag när de skrivs in i grundsärskolan. Ökningen av elever till träningsskolan gör att personalen behöver kompetensutvecklas för att möta dessa elevers behov. Omfattning och kvalitet Grundsärskolan på Alléskolan tar emot kommunens elever från åk elever är fördelade på klasserna 1-3, 4-6 och 7-9, varav 38 procent av elever läser utifrån träningsskola. Det är en lägre andel än rikets 41 procent. 4 procent av eleverna i grundsärskolan är integrerade i grundskolans klasser vilket är en låg andel i jämförelse med andra kommuner, 14 procent i Östergötland och 12 procent i riket. I grundsärskolan finns tre arbetslag, ett för varje klass. I varje arbetslag finns 1-2 lärare och 3-5 resurspersoner. Personaltätheten är hög 3,0 elever per lärare att jämföras med 3,8 elever per lärare i riket och 3,9 elever per lärare i Östergötland. Särskolan är en del av Alléskolan åk 4-6 både vad gäller lokaler och gemensam rektor. Fritidshemmet är beläget på skolan och grundsärskolans fritidsverksamhet, där fyra barn är inskrivna, ingår som en del av fritidshemmet för åk 4-6. Framtiden hur bra blir bättre All personal utbildas i tecken som stöd och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) vilket bidrar till och underlättar elevernas kunskapsinhämtning. Under 2018 förstärks verksamheten med språkutvecklande insatser till eleverna i form av talstöd. Grundsärskolan i Åtvidaberg finns fysiskt på Alléskolan med elever från F-9 med tillhörande fritidshem. Från att vara en verksamhet som är integrerad i grundskolans lokaler ska samarbetet med grundskolan utvecklas med målet att öka kompetensen och kvalitén i båda verksamheterna. Elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella kunskapskraven ska öka. Detta följs upp i samband med att eleverna får sina IUP:er en gång per år. Resultatuppföljningen, kopplat till de nationella målen, i grundsärskolan ska utvecklas. Gymnasie- och komvuxutbildning Årets verksamhet Under året har en utredning kring vuxenutbildningen genomförts och beslut kring en utveckling av vuxenutbildning har fattats. Omfattning och kvalitet Gymnasieskolan Facetten Av eleverna i avgångsklasserna 2017 erhöll 90 procent gymnasieexamen (en minskning från 97 procent året innan) och poängsnittet var 13,64. Då en avgångsklass består av relativt få individer är det naturligt att resultaten år från år kan variera i ganska hög grad. Små undervisningsgrupper bidrar till att eleverna blir sedda och kan få extra stöd och hjälp. 56

57 På gymnasieskolan Facetten är 321 elever inskrivna. 75 procent av eleverna är inskrivna på nationella program. Av dessa är ca 40 procent elever från andra kommuner som går idrottsprofil hos oss. Av eleverna på nationella program går 53 procent på yrkesprogram (vilket är en mycket hög andel) och 47 procent på högskoleförberedande. 25 procent av Facettens elever går på introduktionsprogram. 69 procent av eleverna på Facettens introduktionsprogram går språkintroduktion. 27 procent av eleverna på Facetten är tjejer. 25 procent av eleverna på Facetten har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Andelen elever som har högutbildade föräldrar är 40 procent. I gymnasieskolan arbetar 33,1 årsarbetande lärare, varav 45 procent är kvinnor och 73 procent har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 9,7 elever per lärare vilket är en minskning under en femårsperiod från 13,3 elever per lärare. Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan i Åtvidaberg är 12,7 (2016) Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för gymnasieskolan än förväntat. Målvärdet för gymnasieskolan är -4. En av anledningarna till den stora avvikelsen är det minskande elevunderlaget som skapar små undervisningsgrupper samt det breda programutbudet. Introduktionsprogram Introduktionsprogrammet (IM) på Bildningscentrum erbjuder inriktningarna preparand, priv, språkintroduktion (imspr) samt individuellt alternativ. Endast ett fåtal elever återfinns inom preparand, priv och individuellt alternativ, medan den stora mängden elever finns på språkintroduktionen. Majoriteten av eleverna på språkintroduktion bor på EKB-boenden, men gruppen asylsökande 18-åringar ökar successivt. Under året har rutiner för nyintag, grupplacering, ämnesfördelning, testning och uppflyttning mm arbetats fram. Språkintroduktionen bedöms fortsatt öka som en följd av ny lagstiftning som träder i kraft i november Priv-eleverna läser helt integrerat med eleverna på skolans yrkesprogram, med undantag för det ämne i vilket de är priv. Inom preparand läser endast fåtalet elever oftast kombinerat med praktik. Inom individuellt val finns flera olika upplägg. Alltifrån elever som gör heltidspraktik till elever som bedöms må bäst av att följa ett nationellt program, men som saknar två priv-ämnen. Den stora utmaningen och svårigheten är att hitta praktikplatser till alla elever som behöver. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen i Åtvidaberg omfattar 2017 ca 265 personer. SFI, svenska för invandrare bedrivs på plats med egna lärare och är den klart största delen av vuxenutbildningen med ca 110 deltagare. Inom SFI ska genomströmning prioriteras då goda kunskaper i svenska är den viktigaste faktorn för att komma in på arbetsmarknaden. 57

58 Vux gymnasial har ca 70 elever som läser huvudsakligen via extern utförare. Vux grundläggande har ca 40 elever, ca 20 elever läser SvA grund på Facetten och 20 elever läser via en extern utförare. Vård och omsorgsutbildning sker via extern utförare och har ca 40 studerande på plats eller på distans. I egen regi bedrivs utbildning i elteknisk inriktning för ca 5 elever. Slutligen har Åtvidaberg ca 10 interkommunala elever på vuxenutbildningar i andra kommuner. Vuxenutbildningens budget 2017, efter avdrag för intäkter i form av statsbidrag, är 615 tkr. Budgeten täcker i stora drag förvaltningens kostnader för skolledning och administration. Kostnaderna för undervisningen täcks i huvudsak av statsbidrag. Framtiden hur bra blir bättre Vi behöver utveckla våra metoder och rutiner för att följa upp Åtvidabergs kommuns gymnasieelever som går på enskilda skolor eller i andra kommuner. Det vill säga uppföljning ur perspektivet; Åtvidaberg som hemkommun. Inom de nationella programmet behöver vi fokusera på att i högre utsträckning attrahera flickor att söka Facettens utbildningar då fördelningen mellan könen i dag är mycket ojämn. Det finns en stark efterfrågan på elever med yrkesutbildning och Facettens olika yrkesprogram har ett gott rykte i regionen och inom branscherna. Facetten har också ett förhållandevis bra antal ansökningar till yrkesprogrammen. Inom de högskoleförberedande programmen finns det utvecklingspotential när det gäller att attrahera elever från Alléskolan. Med 40 procent av eleverna inom idrottsprofilerna är gymnasieskolan i hög utsträckning beroende av profilerna för sitt elevunderlag. Detta beroende skulle behöva minska. Detta kan ske dels genom att i högre grad attrahera elever från Alléskolan till högskoleförberedande program, dels attrahera elever från andra kommuner till yrkesprogrammen. Möjligheten till detta bör utredas vidare. Attraktionskraften kan höjas genom ett ännu tätare och fördjupat samarbete med näringslivet och genom att skolan profilerar sig inom internationalisering och internationellt utbyte. Vuxenutbildningens utbud ska breddas och utvecklas för att möta arbetsmarknadens behov. Bland annat skapas fler platser till undersköterskeutbildning och en ny lärlingsutbildning mot barnskötare startas. Vidare ska vuxenutbildningen i Åtvidaberg marknadsföras och synliggöras. Kulturskola Årets verksamhet En kulturskola för alla med ett brett kulturutbud. Kulturskolan ska vara en plats där Åtvidabergs barn och ungdomar kan upptäcka sin egen och andras talang och utvecklas på bästa sätt. Det sker i samspel mellan upplevelser, utbildande program, eget skapande och möten med andra ungdomar och kulturer. Verksamheten präglas av lust och kreativitet med ett livslångt lärande som mål. 58

59 Omfattning och kvalitet Kulturskolan strävar efter ett brett kulturutbud som ska tilltala många. I dagsläget har vi ca 130 barn i kulturskolans aktiviteter. Programutbudet erbjuds på flera olika platser i kommunen och anpassas efter barnens och elevernas behov och önskemål. Kulturskolan samarbetar nära kommunens skolor och är involverade i undervisningen till exempel vid elevens val. Kulturskolan deltar även vid kommunens sommarläger för barn. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt anpassning av programutbudet utifrån barnens och elevernas behov. Kulturskolan arbetar för att bredda sitt samarbete med övriga kulturaktörer i kommunen och ska vara en naturlig del i kommunens kulturcentrum. 59

60 Vård- och omsorgsförvaltningen Vård-och omsorgsförvaltningens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare en kvalitativ god vård och omsorg inom verksamhetsgrenarna äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenheten och integration. Det förhållningssätt som ska prägla våra tjänster ska genomsyras av kommunensvision om framåtanda. Vi fokuserar på utveckling av våra verksamheter genom ökat inflytande, handlingskraft, nybyggaranda och ett mod att gå före andra. Förvaltningen har även ett övergripande ansvar för kommunens serveringstillstånd. 60

61 Ekonomi Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg AME och Integration Gemensam administration Summa Förvaltningens mest omfattande verksamhet, äldreomsorgen, med en budget på Tkr, redovisar ett underskott på Tkr mot budget. Verksamheten i vård- och omsorgsboenden går cirka Tkr bättre än budget medan hemtjänsten visar på ett underskott med cirka tkr. Resultatet för vård- och omsorgsboenden och hemtjänsten har påverkats positivt med cirka Tkr av statsbidrag, i form av stimulansmedel för ökad grundbemanning som erhållits från Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsverksamheten går cirka Tkr sämre än budget, främst beroende på kraftigt ökade kostnader för inhyrd personal. Övergripande inom äldreomsorgen har planerade men ej genomförda köp av framförallt arbetskläder gett ett plus på cirka 300 tkr mot budget. Äldreomsorgens externa intäkter ligger cirka 200 Tkr över budget. Förvaltningens handikappomsorg visar ett underskott mot budget på Tkr. Orsakerna kan härledas till högre kostnader för tjänsteköp med cirka 700 Tkr samt att LSS-verksamheterna (gruppboenden, korttidsverksamhet och daglig verksamhet) har blivit cirka Tkr dyrare än budgeterat. Kostnaderna för personlig assistans har blivit cirka 400 Tkr högre än budget. Däremot håller budgeten för socialpsykiatrin, bland annat på grund av erhållna stimulansmedel från Sveriges Kommuner och Landsting. Högre centrala kostnader inklusive personalavvecklingskostnader samt ökade kostnader för ledsagare/avlösare har gett ett budgetunderskott på drygt 900 Tkr. Individ- och familjeomsorg visar ett underskott mot budget på Tkr och här är det ökade kostnader mot budget för institutionsplaceringar med cirka Tkr som är huvudorsaken. Däremot har kostnaderna för familjehemsvård blivit cirka 300 tkr lägre än budget och det gäller även ekonomiskt bistånd som blivit cirka Tkr lägre än budget. Ökade kostnader för administrativa tjänster, utbildningsinsatser, kontaktpersoner/kontaktfamiljer, stödinsatser och vissa projekt har gett ett budgetunderskott på cirka Tkr. Arbetsmarknad och Integration visar ett överskott på tkr mot budget. Arbetsmarknadsverksamheten håller i stort sin kostnadsbudget. För övriga verksamheter (Integration och Ensamkommande barn) sker finansiering med statliga bidrag från Migrationsverket. Regelverket för hur och med vilka belopp bidrag betalas ut ändrades per den 1 juli 2017 och detta medförde kraftigt minskade bidrag jämfört med tidigare år. Förvaltningen har för att parera de minskade bidragen under året ställt om EKB-verksamheterna genom att stänga ner HVB-boenden och endast behålla två stödboenden. 61

62 Den gemensamma administrationen visar ett underskott mot budget på Tkr, högre kostnader för biståndshandläggningen, bemanningsenheten och ITutveckling är orsakerna. Måluppföljning Stolthet och gemensamt ansvar Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet x Brukarna inom särskilt boende ska vara nöjda med särskilt boende i sin helhet 92 % fortsatt nöjda brukare i hemtjänsten. Arbete fortgår att säkerställa kvaliteten. 87 % en marginell sänkning mot föregående år, det är många som fått flytta till nya boenden och oron i samband med detta kan vara en orsak. Bra vardagsliv och trygghet Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet 90 % trivs i sin dagliga verksamhet. x Fler personer ska ut i egenförsörjning Antalet avslut jämfört med 2016 har minskat. 33 % färre i egen försörjning än x Antalet barn och unga som HVB placeras ska minska. x Längden på placeringar för barn och unga ska minska. 9 placeringar jämfört med 8 stycken 2016 Antalet dygn var 2625 för 2017, jämfört med 2400 dygn Antalet anmälningar och ansökningar har ökat varje år. Ekonomi och hållbarhet Individ- och familjeomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. LSS ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Äldreomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,8 % och har minskat 11,2 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -0,4 % och har minskat 1,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4. Nettokostnadsavvikelsen 2016 är -2,9 % och har minskat 0,9 % enheter sedan föregående år. Målet är att nettokostnadsavvikelsen ska minska tills den är -4. Verksamhet Äldreomsorg Vård och omsorgsboende Årets verksamhet Att bo bra handlar lika mycket om trygghet, trivsel, hemkänsla, funktionalitet som om tillgänglighet i våra fastigheter. Ett gott vardagsliv för de äldre kräver helt enkelt en fungerande samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hög kvalitet och för att uppfylla medborgarnas behov. Genom att vi har en helhetssyn på individen och arbetar för att skapa fungerande långsiktiga lösningar arbetar vi aktivt för att utveckla alternativa boendeformer för äldre. Målsättningen är att det boendemässigt ska vara tryggt att åldras i Åtvidaberg. 62

63 Utredningen av boendestandarden på vård- och omsorgsboendena i Åtvidabergs samhälle visade att stora åtgärder behövde vidtas för att säkerställa såväl kvaliteten i verksamheten som krav på boendestandard och hygien. Den Kooperativa hyresrättsföreningen Kopparsvanen ansvarar för ny- och ombyggnation av våra vård- och omsorgsboenden. Under året har projektering för etapp 3 startat, där det blir en nyproduktion av två enheter för äldre. Kommunen har konkurrensutsatt ca 50 procent av verksamheten inom vård- och omsorgsboende. I september 2016 tog Förenade Care över entreprenaden för 73 vård- och omsorgsboende platser efter Attendo Care. Björkbackens äldreboende har på sina tre våningar ett ökat omvårdnadsbehov hos sina brukare, en korrigering av grundbemanningen har varit nödvändig och genomförts. Vår korttidsenhet har fått visa på hur flexibel verksamheten verkligen är. Under året har det i perioder vistats 10 personer (normalt 7 platser) på korttidsenheten samt under sommaren var någon vecka helt tomt. Omvårdnadspersonalen har varit ute på andra enheter och täckt sjukluckor, när det har varit låg beläggning på korttidsenehet och gjort detta på ett föredömligt vis. Under året har kompetensutveckling inom demensvården startat för omvårdnadspersonal. Ett stort och viktigt steg att kvalitetssäkra omvårdnaden har varit den dokumentationsutbildning som genomfördes under våren för all personal inom förvaltningen. Omfattning och kvalitet Volymtal Antal platser i vård- och omsorgsboende Antal personer över 80 år Antal personer över 90 år Antal trygghetsboenden Framtiden hur bra blir bättre Antalet personer med demenssymptom, i såväl ordinärt boende som inom vårdoch omsorgsboende, förväntas öka i kommunen. Planera för att kunna tillgodose dessa framtida behov för målgruppen, avseende såväl platser i vård- och omsorgsboende som korttidsplatser. Fortsatta kompetenshöjande insatser för personal krävs för att ge en trygg och säker vård för de äldre med demensdiagnos. Säkra tillgången på arbetskläder för omvårdnadspersonal är en nyckel till bättre hygien, mindre risk för smitta samt ett profilplagg för kommunen som attraktiv arbetsgivare. I juni 2015 öppnades ett trygghetsboende med 11 lägenheter. Trygghetsboende är en boendeform där den enskilde själv hyr en väl anpassad lägenhet och kommunen står för trygghetslarm, möjligheten att äta tillsammans och sociala aktiviteter som utgår ifrån de boendes önskemål och intressen. Målsättningen 63

64 med boendeformen är att skapa trygghet och gemenskap. Om den enskilde har behov av omvårdnads- eller serviceinsatser kommer de att utföras av hemtjänsten. Kravet för att få bo i ett trygghetsboende är att man har fyllt 70 år. Denna boendeform kommer fortsatt bli ett bra alternativ till ett särskilt boende för medborgarna i Åtvidabergs kommun. En prioriterad framtidsfråga är att locka utbildad och lämplig personal till äldreomsorgen. Där har förvaltningen sedan ett år gett en grupp av medarbetare Framtidsgruppen uppdraget att se vad är viktigt ur rekryterings synpunkt för dagens sökande att visa på vad som finns i Åtvidaberg. Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2017 arbetat med att kvalitetssäkra processer och dokument inom hela förvaltningen. Detta arbete fortsätter under 2018, rätt insats vid rätt tid av rätt person. Att minska antalet avvikelser på grund av fel i det dagliga arbetet gör att tidstjuvar minimeras och ger en tryggare arbetsoch vårdsituation. Äldreomsorg Hemtjänst Årets verksamhet När man blir äldre i Åtvidaberg ska man kunna bo kvar hemma så länge man själv önskar eller så länge en säker vård och omsorg kan garanteras. Trygghet och social samhörighet är viktigt för såväl omsorgstagare som anhöriga. Vi arbetar ständigt med att utveckla anhörigstöd och ha ett bra samarbete med intresseorganisationer och volontärer. Detta är en viktig fråga för att uppleva en trygghet i sin livssituation. Vi strävar efter att alla ska uppleva att hemtjänsten ska ge stöd och hjälp i det egna boendet och genom olika insatser möjliggöra för den enskilde att bo kvar i den egna bostaden. Nya rutiner har införts då enhetschefen gör ett hembesök hos ny brukare tillsammans med kontaktman. Sedan görs en uppföljning efter 6 veckor. Kriterierna för trygg hemgång har ändrats till att omfatta fler personer. Tillgång till ett varierat utbud av insatser och tekniska lösningar dygnet runt är en förutsättning för ett väl fungerande och tryggt liv i den egna bostaden. Flera utvecklings arbeten har genomförts så som nyckelfrihemtjänst, nu finns även tillgång till kamera samt brandlarm för särskild behovsprövning och alternativ till besök. Inom området E-hälsa tecknades ett nytt avtal med ny trygghetslarm leverantör. Det gjordes också en omfattande digital satsning där de analoga trygghetslarmen byttes ut till digitala. Med de resurser som hemtjänstverksamheten kräver och har tillgång till, så ökar möjligheten att kunna ge en trygg och säker vård i hemmet. Med detta följer att vi idag och i framtiden kommer kunna ge vård i hemmet på helt andra sätt än tidigare. Hemtjänstverksamheten har ett ökat omvårdnadsbehov hos sina brukare och detta har medfört stora påfrestningar i bemanningskostymen. Hemtjänstverksamheten har fått fler uppdrag och med större omfattning när det gäller till exempel ledsagning, avlösning i hemmet, social samvaro och hälso- och sjukvårdsinsatser. 64

65 Matleveransen har ändrats till att levereras kyld en dag i veckan ifrån Västerviks kommun, då avtalet med Sodexo gick ut sista juni. Brukarråden har utvecklats. Omfattning och kvalitet Volymtal Antal personer med hemtjänst Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån Antal korttidsplatser Antal dagar med betalningsansvar Framtiden hur bra blir bättre Den demografiska utvecklingen avseende äldre i kommunen visar att på längre sikt ökar andelen äldre över 80 år i större omfattning än nu. Det är främst personer i den ålderskategorin som är i behov av mer omfattande insatser från kommunen. Januari 2014 tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Det är en stor utmaning att i framtiden hantera ett förmodat växande vårdbehov för hemsjukvårdsverksamheten. Verksamheten finansieras via skatteväxling för den nivå som var Det är en utmaning att ekonomiskt hålla oss inom ramen för skatteväxlingen. LAH-delen (Lasaretts Ansluten Hemsjukvård) finansieras via ett särskilt avtal mellan Åtvidabergs kommun och närsjukvården i centrala Östergötland. Vi ser en ökning av hälso- och sjukvårdsinsatser inom hemsjukvården i form av delegerade insatser till hemtjänsten. Dessa insatser som utförs av hemtjänsten kommer att fortsätta öka då fler multisjuka vårdas i hemmet och tiden i slutenvården minskar. Den nya Betalningsansvarslagen (BAL) träder i kraft , denna lag påverkar antal dagar i slutenvården efter att man anses vara utskrivningsklar och skall komma hem. En kortare planerings och omställningstid för hemtjänstens verksamhet kommer att vara realiteten. Under hela 2017 har det varit stort rekryteringsbehov av sjuksköterskor i kommunen men också nationellt. Att vara attraktiv som arbetsgivare och kunna tillsvidare anställa sjuksköterskor har varit målet under 2017, antalet sjuksköterskor från bemanningsföretag vid årets slut skulle vara noll. I oktober hade vi ingen bemanningssjuksköterska kvar och så höll det sig de kvarstående månaderna av året. Ett regionalt projekt har pågått under 2017 med syfte att bli nationell patientöversikts producent. Det vill säga att vi ska lämna journalinformation från kommunens journalsystem till den nationella patientöversikten. Syftet är att andra vårdgivare ska ha tillgång till information. För att möta ett allt mer komplext vårdbehov har vi verksamheten Trygg hemgång. Verksamheten består av ett specialistutbildat team från olika yrkeskategorier. Teamets uppdrag är att skapa trygghet och delaktighet vid och efter en hemgång från en sjukhusvistelse. Att få rehabilitering och omvårdnad i 65

66 hemmet av specialistutbildat team i stället för fortsatt sjukhusvård förbättrar överlevnad, funktionsförmåga och livskvalitet. Detta team får större utmaning 2018 då den nya lagen Betalningsansvarslagen träder i kraft Hemtjänsten jobbar med att skapa delaktighet och inflytande för de personer som har hemtjänst eller kommer att behöva i framtiden. Sedan 2015 arbetar hemtjänsten med att bjuda in brukare och allmänhet till träffpunkter för att diskutera framtida behov och utvecklingsfrågor. Det är en mycket fruktbar dialog och ger uppslag till förbättringar och vad som efterfrågas för stöd av målgruppen. Som ett led i arbetet med att vara en kommun med framåtanda är det viktigt att vara med i den tekniska utvecklingen och arbeta med E-hälsa. E-hälsa utvecklar välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Handikappomsorg Årets verksamhet Framtida alternativa boendeformer för personer med funktionsnedsättning är i nästa fas där planering av ny gruppbostad pågår och kommer att byggas under Arbetsgrupp för planering har startats under Förvaltningen har i dagsläget fem icke verkställda beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 punkt 9 LSS. Kommunen riskerar viten för icke verkställda beslut och har på årets sista dagar fått förelägganden om vite. Förvaltningen upprättade en boendeform enligt LSS i form av servicebostad i början av Servicebostad är en enklare form av gruppbostad. Varje brukare har en egen lägenhet där de får sitt stöd utifrån behov sedan finns möjligheter till gemensamma aktiviteter i en baslägenhet som ligger i närområdet. Behovet av servicebostad har under 2017 varit tillfredsställt. Ett boende med sex platser för långvarigt psykiskt sjuka finns. Boendet ger enskilda personer goda levnadsvillkor i en trygg miljö. Kommunen kan inte helt undanröja behovet av att köpa enskilda platser vid andra behov av omvårdnad. Utbildat handledare i första hjälpen till psykisk hälsa som i sin tur ska sprida kunskap i kommunen där vi vågar se och prata om psykisk ohälsa. Inom Vård- och omsorgsförvaltningen finns en arbetsgrupp som heter Framtidsgruppen. Framtidsgruppens arbete med medarbetare som ambassadörer, att göra förvaltningens verksamhet attraktiv med Sveriges viktigaste jobb finns hos oss i Bemanningsenheten. Kompetensförsörjning inom flera yrkeskategorier gör deras arbete mycket viktigt och värdefullt ur rekryterings synpunkt. Framtidsgruppen har under 2017 deltagit på ett flertal rekryteringsträffar. 66

67 Omfattning och kvalitet Volymtal Personlig assistans Antal som har personlig ass enl. LASS Antal timmar personlig ass enligt LASS Antal som har personlig ass enligt LSS Antal timmar personlig ass enligt LSS Antal externplaceringar Antal vårddygn i externa placeringar Gruppboenden Antal boende i gruppboende Antal vårdtagare i daglig verksamhet Framtiden hur bra blir bättre Ett förstärkt barnperspektiv är infört i lagen om LSS. Barnkonventionen som ligger till grund för den nya paragrafen i LSS, betonar att barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn. Förvaltningen behöver fortsätta analysera och anpassa boendeformer för målgruppen detta för att möta upp framtida behov och för att säkerställa att vi har verksamhet som bedrivs enligt lagstiftningen. Individ- och familjeomsorg Årets verksamhet Den mottagningsfunktion som inrättades under 2016 har under 2017 gett ett gott resultat. Även om ärendemängden varit fortsatt hög, så har hanteringen av ärendena kunnat ske på ett mer rättssäkert och hållbart sätt. Enheten har även under 2017 haft en mycket låg personalomsättning, vilket har skapat en hög kontinuitet. Sammanlagt inkom ca 450 orosanmälningar under 2017 gällande barn och unga. För enheten har samarbetet med andra aktörer såsom skola, polis och regionen varit mycket viktigt för att skapa en trygghet i att ärendena hanteras och bedöms ur ett helhetsperspektiv. Likaväl är samarbetet med andra enheter inom förvaltningen en viktig framgångsfaktor, då ett individärende kan ha många bottnar. Enheten för ekonomiskt bistånd har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med de nya rutiner som sjösattes under Det har främst inneburit att enheten lyckats hålla nere kostnaden för ekonomiskt bistånd, men även att nya strukturer och arbetssätt skapat mer rättssäkra arbetsmetoder. Personalomsättningen har varit lägre än tidigare år, vilket också bidrar till en tryggare och högre kontinuitet. Enheten Handläggare SOL/LSS har under 2017 haft en hög personalkontinuitet, till skillnad från föregående år. Enheten genomgår en förändring med nya kollegor. Detta genom att enheten från och med 1/9 har samma chef som Ekonomiskt bistånd. I och med det har nya rutiner och arbetsmetoder börjat arbetats fram och ska ge effekt under kommande år. 67

68 Omfattning och kvalitet Volymtal Familjehem barn och ungdomar Antal personer Antal vårddygn Institutionsvård barn och ungdom Antal personer Antal vårddygn Institutionsvård vuxna Antal personer Antal vårddygn Försörjningsstöd Antal hushåll Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödet, Region Östergötland, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är en viktig förutsättning för att få ut personer i egen försörjning och på sikt minska kostnaderna för försörjningsstöd. Vården för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga behöver fortsätta att utvecklas. Där har en lagändring skett, kommunen har nu ett större ansvar vad gäller spelmissbruk. Ett viktigt verktyg där olika huvudmäns ansvarsområden tydliggörs är Samordnad Individuell Plan (SIP). Med detta verktyg ska det tydliggöras vad för insatser en individ är i behov av och vilken huvudman som är ansvarig för vad. Inom projektet Samma koll ska en utökad SIP arbetas fram, där även skolan är med genom elevhälsoteam. Arbetsmarknad och integration Årets verksamhet Arbetsmarknadsenheten har haft högt tryck under året på alla sina verksamheter och behovet är stort att hitta sysselsättning och bostäder för många som bor och flyttar till kommunen. Under 2017 har totalt 50 nyanlända kommit till inom etableringen bosatt sig i kommunen, varav 36 vuxna och 14 barn. Av dessa 50 är 30 personer egenbosatta (EBO) och 20 personer enligt anvisningslagen. Totalt inom etableringen fanns i slutet på året 159 nyanlända inom etableringen. Den nya möjligheten att anställa personer utifrån ersättningen från staten extra tjänster inom välfärden har enheten tillskapat 7 sådana tjänster under året. Under 2017 har kommunen inte tagit emot något nytt ensamkommande flyktingbarn. Den nationella och internationella flyktingpolitiken gav den effekt att antalet nya barn/unga minskade drastiskt redan under De unga som kom till kommunen 2015 var många i 16-årsåldern, och har under året fyllt 18 år. Utflyttningstakten från kommunens HVB-hem har varit hög, i och med det har behovet av HVB-hem minskat. I juni 2017 ställdes ett HVB-hem om till stödboende, vilket är en boendeform för de unga som är rustade för ett mer självständigt liv men med visst stöd från kommunen. I oktober meddelades att 68

69 kommunen ställer om ytterligare verksamheter, med samma ändamål, från och med dec och vintern Utflyttningstakten blev högre än tidigare beräknat, och behovet av HVB-hem minskade ytterligare varför ett beslut om att stänga samtliga HVB-hem under vintern/våren 2018 fattades i november. Kommunen kommer under 2018 enbart ha 2 stödboenden kvar inom verksamheten ensamkommande flyktingbarn. Framtiden hur bra blir bättre Nyckeln till framgång inom denna verksamhet är att genom samverkan med andra organisationer skapa bästa möjliga integration och arbeta med att öka antalet personer ut i egen försörjning. För att lyckas med integrationen krävs en bra skolgång, bra utbildning inom samhällsorientering, bostäder och en naturlig social integration. 69

70 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är indelade i fyra områden, vilka utgörs av Samhällsplanering och kommunikationer (här ingår även färdtjänst och skolskjuts), Gata, park och fritidsanläggningar, Kultur, turism, fritid och kommunbibliotek samt Fastighet (här ingår även lokalvårdsenheten). Inom ramen för förvaltningen finns även Byggkontoret och Miljökontoret. Den politiska ledningen utgörs av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och för plangranskning planerings- och ekonomiutskottet. Den politiska ledningen för Bygg- och Miljökontoret utgörs av Bygg- och Miljönämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppdrag är att varje ingående enhet ska bedriva ändamålsenlig verksamhet och service och därtill så kostnadseffektiv som möjligt. Vidare ska förvaltningen verka för att infrastruktur, turism, kultur, fritidsmöjligheter, miljö, lokaler och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft. 70

71 Ekonomi Samhällsbyggnadsförvaltningen gör ett överskott om Tkr. Utfallet inom förvaltningen fördelar sig enligt följande: Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Gata och Park Samhällsplan. & kommunikationer Kommunala fastigheter Inhyrda lokaler Kommersiella lokaler Städ Turism, kultur, fritid samt kommunbibliotek Gemensamt Summa Gata, park och fritid visar ett resultat som är 1040 Tkr bättre än budgeterat. Det är främst kostnaderna för väghållning och parker som blev lägre än budgeterat. Samhällsplanering och kommunikationer visar ett resultat som är Tkr bättre än budget. Avvikelsen består i huvudsak av vakanta tjänster och lägre kostnader för konsulter än budgeterat. Förvaltningen av de kommunala fastigheterna blev 722 Tkr mindre kostsam jämfört med budget. Förklaringen till detta är främst det nya elavtalet som tecknades inför året. I övrigt består avvikelsen av flera mindre avvikelser, bland annat kostnaderna för personal och förbrukningsmaterial. Verksamheten för inhyrda lokaler uppvisar ett resultat som är 132 Tkr bättre än det budgeterade. Den främsta orsaken beror på obudgeterade intäkter för biblioteket pga. att flytten blev senare än budgeterat. För verksamheten kommersiella lokaler översteg intäkterna de budgeterade med 956 Tkr. Detta innebär att resultatet trots högre kostnader för reparation och underhåll och försäkring blev 83 Tkr bättre än budget. Städverksamheten visar ett överskott om 546 Tkr, vilket till största delen beror lägre personalkostnader än budgeterat. Turism och kultur visar ett resultat som är 729 Tkr bättre än budgeterat. Vakanser på några tjänster samt ej utbetalt hyresbidrag till ÅRK är de främsta orsakerna till budgetavvikelsen. 71

72 Måluppföljning Stolthet och gemensamt ansvar x Vi ska se till att infrastruktur, fritidsmöjligheter, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft Vi ska präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna Flyttnettot för 2017 är plus 30 personer det vill säga 30 fler personer har flyttat in än som har flyttat ut från kommunen. Snittet inom medborgarundersökningens områden blev index 54 vilket är något lägre jämfört med 2016 (index 56,5) och målet om index 60 nås inte. Bostäder är det område som får lägst index. Det råder brist på bostäder och nybyggnationen av flerbostadshus har exempelvis ännu inte kommit igång vilket kan bidra till det låga resultatet. Medborgarundersökningen visar på index 54 vilket är förbättring jämfört med 2016 (index 51) men måttet om att överstiga index 65 uppnås inte. Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg ska vara en av landets tryggaste kommuner Åtvidabergs kommun tillhör den fjärdedel av kommunerna i landet som har lägst sammanvägt värde i undersökningen det vill säga där det inträffar minst personskador, utvecklade bränder i byggnader och brott (Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2016, brott och förebyggande arbete) Ekonomi och hållbarhet x Vi ska vara billigare/effektivare än jämförbara kommuner x Våra kommersiella fastigheter ska redovisa ett positivt resultat All kommunens elanvändning ska komma från förnyelsebara källor Den sammanvägda nettokostnaden för år 2016 är kr/inv. Detta är 9,0 % dyrare än i jämförbara kommuner. Resultatet för verksamheten är negativt även om avvikelsen jmf med budget är positiv. Den el som kommunen har upphandlat och förbrukat i egna anläggningar kommer enbart från förnyelsebara källor. Näringsliv x Vi jobbar aktivt med att utveckla de fysiska förutsättningarna för ett attraktivt näringsliv, även i samarbete med NC och direkt med företag. x Kommunen ska arbeta aktivt med energioch klimatrådgivning till företag Uthyrning av kommunens kommersiella lokaler har minskat med 416 kvm sedan årsskiftet 2016/2017. Minskningen kan till största delen förklaras av att en fastighet som hyrts ut till företag har sålts för ombyggnation till bostäder. Kommunens energi- och klimatrådgivare har gett rådgivning åt 7 företag. Tjänsten delas med Kinda kommun och fokus för verksamheten kan skilja sig åt mellan kommunerna olika år. Under 2017 låg fokus för just företagsbesök på Kinda kommun och därför uppnåddes inte målet om 10 företagsbesök. Under 2018 kommer fokus istället att ligga på Åtvidabergs kommun med fler företagsbesök. 72

73 Verksamhet Gata, park och fritidsanläggning Årets verksamhet Under verksamhetsåret har i huvudsak bedrivits fortlöpande drift, skötsel, underhåll av gator, vägar, parker, alléer, grönområden och fritidsanläggningar. Verksamheten har även genomfört en upphandling för drift och skötsel för gatuoch parkverksamheten för kommande period. Den genomförda beläggningsverksamheten på vägnätet har genomförts och uppnår de ställda krav på ett säkerställt anläggningskapital. I uthyrningsverksamheten har under året en större anpassning av möjligheter för korttidsuthyrning i kommunens sport och idrottshallar genomförts. Omfattning och kvalitet Gatuverksamheten omfattar 83,7 km gator och 38,4 km cykelväg motsvarande ett vägkapital på 140 Mkr. Parkverksamheten omfattar 100 ha skötselytor. Lokalbokning av idrottshallar och lokaler omfattar ca timmar per år. Framtiden hur bra blir bättre Att kommunens infrastrukturanläggningar underhålls enligt upprättade underhållsplaner är prioriterat. Under det senaste decenniet har kommunen på grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från det planerade underhållet, men har på senare år återgått till den ursprungliga planen så att anläggningskapitalet säkerställs. Verksamheten har utifrån kommande budget, då man frångått planen, en stor utmaning att i framtiden svara upp mot de uppställda målen. Samhällsplanering och kommunikationer Årets verksamhet Under året har arbetet med kommunens översiktsplan fortsatt. Där tydliggörs färdriktningen för den fysiska utvecklingen av Åtvidabergs kommun. Översiktsplanen kommer troligen att antas under våren Bredbandsnätet i Grebo har byggts ut. Bredbandsutbyggnaden i Åtvidabergs tätort har fortsatt och beräknas klart sommaren 2018, likaså har arbetet med kommunens inriktning för bostadsförsörjning fortsatt och beräknas bli klart under våren Vidare har det arbetats med att ta fram ett serviceprogram för landsbygden, som beräknas antas under Verksamheten medverkade till att kommunen köpte in ett större markområde i anslutning till Grebo, köpet är genomfört under Markköpet är ett av de största strategiska markköp som kommunen genomfört under senare år. Under 2018 påbörjas detaljplanearbete, förprojektering av kraftledning och exploateringsplanering av området. Omfattning och kvalitet Samhällsplanering och kommunikationers verksamhetsområde är ganska brett. Inom verksamheten ansvarar vi för samhällsbetalda resor, fysisk planering, landsbygdsutveckling, bredband, MBK (mätning beräkning och kartering), GIS (geografiska informationssystem) och naturvård. 73

74 Verksamhetens målsättning är att inom givna förutsättningar hålla en god kvalité samt vara mer effektiva än jämförbara kommuner. Verksamheten omsatte 2017 cirka 24 Mkr och sysselsatte sju personer. Framtiden hur bra blir bättre Under 2018 avser verksamheten att fortsätta planera nya boendemöjligheter för att öka kommunens attraktionskraft. Fokus kommer att ligga på en förtätning av tätorten Åtvidaberg samt nya attraktiva tomter i anslutning till Grebo tätort. Vi skall särskilt beakta tillgången på byggbar mark för såväl bostäder som verksamheter, detta gör vi genom att vår detaljplaneverksamhet håller en god planberedskap för att snabbt kunna svara upp mot samhällets behov. Vidare jobbar vi aktivt för en attraktiv centrumutveckling. Arbetet med den översiktliga kommunala planeringen skall resultera i en antagen översiktsplan som visar vägen för mark- och vattenanvändningen i kommunen. Verksamheten kommer aktivt jobba med att förbättra kommunikationerna till och från Åtvidaberg, både på väg och järnväg. Fokus kommer att ligga på förbättringsåtgärder på Riksväg 35 där det slutliga målet är att få till 100 km/h samt 2 plus 1 väg till Linköping och en ny omstigningspunkt för expressbussen i anslutning till Grebo samhälle. Bredbandet är ytterligare ett fokusområde för verksamheten och där fortsätter arbetet med utbyggnaden i tätorten. Vi avser även att titta över behovet på landsbygden för att kunna nå regeringens mål med att 95 procent år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare har vi det nationella målet i åtanke om att hela Sverige år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet och till år 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband. Utveckling av arbetet med de strategiska orterna kommer att fortgå under året. Fastigheter Under verksamhetsåret har en rekrytering av en enhetschef på heltid inom städavdelningen genomförts. Nettoeffekten av det, totalt sett inom Fastighet, är en förstärkning med en halvtidstjänst eftersom en halvtidstjänst som ansvarig för uthyrning och marknadsföring m.m. för de kommersiella lokalerna försvunnit genom pensionsavgång. Dessa arbetsuppgifter fördelas på kvarvarande personer i fastighetsstaben. Årets verksamhet, Kommunala fastigheter Ambulansstationen har byggts om och anpassats till nya krav från verksamheten. Alléskolans F-hus har byggts till med nya klass- och grupp- och lärarrum plus byte av fönster i den befintliga delen. Ålundamagasinets fasad har målats om. Belysningsarmaturerna i Centralskolans korridorer har bytts mot energieffektivare enheter. Nytt inbrotts- och brandlarm har installerats på Nygårds förskola. Reservkraftsystemet för Räddningstjänstens lokaler har uppgraderats med nya ackumulatorer och ny inverter. Göstas Park har byggts om och anpassats till stödboende. Årets verksamhet, inhyrda fastigheter Lokaler vid Eksätter har hyrts in för förskolan och Kopparsvanens C-hus har anpassats till stödboende. 74

75 Årets verksamhet, Kommersiella fastigheter Kulturcentrums bibliotek har färdigställts (kommer att tillhöra de kommunala fastigheterna fr.o.m. 2018). Diverse företagsanpassningar vid Facetten, bland annat anpassning av kontors-, produktions- och lagerlokaler exempelvis till Rodeco. Transformatorer och ställverk i Facettens eldistributionsanläggning har bytts ut. Tak, takavvattning och dränering i de delar av B-Fabriken som planeras för utveckling av Kulturcentrum har uppgraderats. Styr- och reglerutrustning har bytts ut i stora ventilationsanläggningar vid Facetten. Kopparverket 5 (Kvarnen) har sålts till ett lokalt företag som ska anpassa fastigheten till bostäder. Omfattning och kvalitet Det egna fastighetsbeståndet omfattar ca m 2 kommunala och ca m 2 kommersiella lokaler. Utöver detta ingår ett antal kulturfastigheter. För kommunala verksamheter finns även ca m 2 inhyrda lokaler. Städning av lokaler med kommunal verksamhet ombesörjs med egen personal liksom driftåtgärder, reparationer och viss del av planerat underhåll. Framtiden hur bra blir bättre Fortsätta arbetet med optimering av energi- och mediaförbrukningen och undersöka möjligheterna att nyttja solenergi. I samarbete med LiU kommer studenter att genomföra vissa energikartläggningar i fastighetsbeståndet under Att kommunens förvaltningar håller sina respektive lokalplaner aktuella tillsammans med Fastighet för att bättre kunna optimera kommunens lokalanvändning. Fortsätta att marknadsföra och utveckla de kommersiella lokalerna för att öka både lokalernas och kommunens attraktionskraft. Samverka mer med Näringslivscentrum i frågor som rör företagslokaler och etableringar. Projekt som är kopplade till investeringsbudgeten för 2018 är bland annat viss verksamhetsanpassning av g:a Vårdcentralen för Vård- och omsorgsförvaltningens behov, installation av reservkraftaggregat vid Alléskolan och byte av sportgolv i Sporthallen. Nybyggnation av ett gruppboende med investeringsbeslut från 2017 är också planerat att i huvudsak utföras under 2018 när detaljplanen är i laga kraft. I och med kommunens förvärv av exploateringsområde i Grebo kan det förväntas behov av utökade skollokaler i proportion till den förväntande befolkningsökningen, det kan motivera en viss nybyggnad av skollokaler och det i sin tur motivera rivning/bortforsling av befintliga lokaler som från början var tänkta som tillfälliga, vilket sammantaget skulle ge en ökad funktionalitet och driftsekonomi för skollokalerna. När det gäller förskolelokaler i centralorten är det i dagsläget en blandning av stora och små enheter i både egna och inhyrda lokaler. Ur fastighetsförvaltningssynvinkel bör lokalerna för kommunens barnomsorg, som bedrivs i egen regi, samordnas i större enheter, liknande Långbrotts- och Sandtagets förskola. 75

76 För de kommersiella lokalerna är bra marknadsföring och goda hyresgästkontakter väsentligt för att uppnå målet om kontinuerlig ökning av uthyrningsgraden. Turism, kultur och fritid samt folkbibliotek Årets verksamhet Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna får möjlighet till ett intressant, bra och tryggt vardagsliv, såväl i tätorterna som på landsbygden. Kommunen verkar för detta bland annat genom samverkan av turism- och besöksnäring, kultur- och fritidsverksamhet samt biblioteksverksamhet. Föreningslivet, skolan och förskolan är viktiga samarbetspartners i arbetet. Skollovsprogram riktat till barn och unga med både kultur- och idrottsutbud utvecklades allt mer under året. Programmen har genomförts på olika orter inom kommunen av den egna verksamheten, i samarbete med kulturskola, kultur- och idrottsföreningar samt andra aktörer exempelvis akrobatikcirkus och teatergrupper. Skollovsprogram har erbjudits i Grebo, Björsäter och Åtvidaberg. I Hannäs genomfördes en fotbollsfamiljedag tillsammans med Hannäs IF som även ingick i firandet av ÖFF:s 100 års jubileum. SISU är en viktig samverkanspartner som bland annat stöttat det idrottsliga föreningslivet med ledarskapsutbildningen Boosta Åtvidaberg 2017 och i det årliga tre veckors sommarlovslägret i Åtvidaberg, där 150 barn och unga deltar med närmare 50 unga ledare. Verksamheten har ansökt och fått extra pengar hos Boverket till två projekt i Samhällsbyggnadsförvaltningen: att skapa en aktivitetspark med kulturscen vid Långbrott och ett kulturstråk i utemiljön vid kulturcentrum stadsdel Facetten. Båda projekten utgår från medborgardialog. Ett framtidsprojekt Kulturcentrum etapp 3 och framåt har inletts under året med syfte att ta fram en plan för fortsatt etappvis utveckling av de industrihistoriska kvarteren. En kartläggning av den kommersiella turism- och besöksnäringen i kommunen påbörjades kopplat till Östergötlands regionala utvecklingssatsning som erbjuds till aktörer näringen. Flera utbildningstillfällen har genomförts för aktörer inom näringen och för representanter från kommunen. Insatserna är en del av Östergötlands besöksnäringsstrategi som Åtvidaberg är en del av. Arbetet med ny biblioteksplan för folkbibliotek och gymnasiebibliotek slutfördes under året. Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya tillgängliga lokaler i de industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Flytten föregicks in i det sista av intensivt planeringsarbete i hela verksamheten gällande inredning, mediebestånd och samarbeten. Arbetet genomsyras av hållbarhet bland annat genom att många möbler renoveras och återanvänds, stor andel lokala leverantörer där så är möjligt och mycket arbete har gjorts av kommunens egen personal. En smygöppning av nya biblioteket arrangerades 13 december med lucia Mamma mu och kråkan som en del i integrationsprojektet adventskalendern via tre kulturföreningar. Omfattning och kvalitet Ett system för ökad tillgänglighet har installerats i nya biblioteket, kallat meröppet. Det innebär att användare över 18 år kan få tillträde till biblioteket även under tid när biblioteket är obemannat mellan kl 7 och 22. Antal barn och unga som deltagit i verksamhetens lovprogram är personer. Antal utlånade media i biblioteket är st. Antalet besök i biblioteket är 28 76

77 987 personer. Antal genomförda program under året är 77 st (där 30 är bibliotekeket och övriga är kultur och fritid). Verksamheten tillhandahåller hemsida, evenemangskalender och Facebook för turism- och besöksnäring samt hemsida Facebook för biblioteket. Det finns även digitala kanaler för fritid Åtvidaberg. Verksamheten ger även ekonomiskt stöd till föreningar samt studieförbund och tre stipendium delas ut årligen. Framtiden hur bra blir bättre Den 30 januari sker officiell invigning av kulturcentrum och biblioteket av kulturoch demokratiministern. Firandet är öppet hus och alla är välkomna. Folkbiblioteket flyttade i slutet av året till nya lokaler i de industrihistoriska kvarteren vid Gamla torget. Verksamheten breddas under 2018 till ett integrerat folk och gymnasiebibliotek med helårsöppen turistinformation. Det nya biblioteket och kulturcentrum tillgängliggörs som mötesplats alla dagar i veckan genom meröppet-systemet. Biblioteksflytten är ytterligare ett konkret steg i tillskapandet av ett kulturcentrum i Åtvidabergs industrihistoriska kvarter där det redan finns en mix av museer, second hand, konstnärer, företagare, föreningar och gymnasieskola. Det ska bli enklare för föreningar, därför planeras en översyn av riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar och lokalbokningssystemet för idrotts- och kulturlokaler uppdateras. En turism- och besöksnäringsutvecklare ska anställas under

78 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Eskilsson Vice ordförande: Christopher Rexhell Antal ledamöter: 7 Under bygg- och miljönämnden ligger byggkontoret och miljökontoret. Bygg- och miljönämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för myndighetsutövning utifrån bland annat PBL, miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen och lagen om receptfria läkemedel. I bygg- och miljönämndens ansvarsområde ingår även viss miljöövervakning i form av sjövattenprovtagning och luftmätningar. Ekonomi Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Politisk verksamhet Miljö- och hälsoskydd Byggverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Summa Bygg- och miljönämnden gör för år 2017 ett överskott på 812 Tkr jämfört med budget. Det ekonomiska överskottet beror i huvudsak på lägre personalkostnader på miljökontoret och att intäkterna för bygglov blev högre än budget. 78

79 Måluppföljning Ekonomi och hållbarhet x Vi ska årligen inventera 225 adresspunkter med avseende på enskilda avlopp. Vi ska i vår tillsyn enligt miljöbalken besöka de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift och som har planerad tillsyn under året. Vi ska i vår livsmedelskontroll se till att de verksamheter som har planerad kontroll under året får kontroll enligt plan. Budget ska inte överskridas. På grund av ändrade personalförhållanden har målet inte riktigt nåtts. 216 adresspunkter har inventerats under året. Verksamheter med planerad tillsyn har fått besök under året. Fokus har i de flesta fall legat på speciallagstiftning och uppföljning. Alla verksamheter som haft planerad kontroll under året har fått besök. Budgeten har inte överskridits. Verksamhet Miljökontor och Byggkontor Årets verksamhet Under året har miljökontoret haft två fokusområden; vatten och människan. Under respektive fokusområde finns verksamhetsmål kopplade. Med detta som utgångspunkt har tillsyn och kontroll utförts. Miljökontoret har fortsatt sin tillsyn av enskilda avlopp och ligger i fas enligt den plan som finns upprättad. Utöver detta har miljökontoret även arbetat med förorenad mark i områdena runt centrala Åtvidaberg samt vid Lakviks gamla såg. Byggkontoret har under året handlagt många ärenden, några av de större är nybyggnad av 10 lägenheter i fastigheten Kopparverket 5 (Kvarnen), 11 lägenheter på Bysjöstrand samt en större byggnad till Jysk som kommer etablera sig i kommunen. Under senare delen av 2017 lanserade även Byggkontoret möjligheten för medborgare att söka bygglov, strandskydd m.m. med hjälp av e- tjänster, det är ett stort steg i riktningen mot att helt digitalisera vårt arbete. Omfattning och kvalitet Nämnden ska ge en bra service med hög tillgänglighet samt bedriva myndighetsutövning med god kvalitet. Framtiden hur bra blir bättre Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens förvaltningar. Inom bygg- och miljökontorets verksamhet innebär detta att det ständigt sträva efter att utveckla tillsyn, kontroll och övrig myndighetsutövning så att denna blir så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Vidare är det nödvändigt att vara tydlig i kommunikation, ha mod, våga sticka ut och prova nya lösningar. Från och med 2018 har Bygg- och miljökontoret en gemensam verksamhetschef och under året så ska Bygg- och miljökontoret flytta ihop med större resterande del av förvaltningen, det är en del av att effektivisera vårt arbete gentemot våra medborgare och verksamhetsutövare. 79

80 VALNÄMND Ordförande: Carl Donnér (M) Vice ordförande: Sirvan Mostafaey (S) Antal ledamöter: 5 Valnämnden har till uppgift att administrera folkomröstningar, val inom kommunen till riksdag, region, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Ekonomi Belopp i Tkr Utfall Budget Avvikelse Valnämnd Summa Verksamhet Årets verksamhet Valnämnden har under 2017 sammanträtt fyra gånger. Under 2017 har valnämnden påbörjat förberedelserna inför valet till riksdag, region och kommun i september En processkartläggning gällande valadministrationen och inventering av material, vallokaler med mera. Framtiden hur bra blir bättre I början av 2018 går planeringen av genomförandet av valen i september 2018 in i en mer aktiv fas för att slutligen övergå i verksamhet i september 2018 genom arrangerandet av förtidsröstning och själva valdagen. Parallellt med detta arbete kommer valnämnden under våren 2018 påbörja sin planering inför val till Europaparlamentet

81 PRINCIPER OCH FÖRKLARINGAR Redovisningsprinciper Redovisningen för kommunerna bygger på Lag om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och SKL. Detta innebär att redovisningen i kommunen har skett på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed. Väsentliga händelser efter balansdagen Efter balansdagen gjorde Kopparvallen i Åtvidaberg AB värdering av sina fastigheter. Värderingen visade på ett lägre värde än det bokförda värdet på fastigheterna varför bolaget gjorde nedskrivning av sina tillgångar. Detta medförde att bolaget fick ett negativt eget kapital. Kommunen har därför gjort nedskrivning av värdet på vår aktiepost i bolaget samt gjort en avsättning för den ekonomiska brist som finns i det, i huvudsak, kommunägda bolaget. Under rubriken framtiden inom respektive verksamhetsbeskrivning redovisas, om sådana finns, övriga inträffade händelser av vikt. Periodiseringar av utgifter och inkomster Periodisering av utgifter och inkomster hänförliga till räkenskapsåret har gjorts enligt god redovisningssed. Leverantörs- och kundfakturor på väsentliga belopp som är hänförliga till räkenskapsåret, har upptagits som skuld respektive fordran. Externa utgifts- och inkomsträntor samt statsbidragsfordringar och skulder har periodiserats. Skatteintäkter För redovisning av de preliminära slutavräkningarna för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos enligt rekommendation från RKR