Budget 2018 Åtvidabergs kommun. Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: , 104 Dnr: ATVKS

Transkript

1 BUDGET KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA

2 2018 Åtvidabergs kommun Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: , 104 Dnr: ATVKS

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtvidaberg kommunen med framåtanda... 4 Mål och God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Hållbarhetsprogram Verksamheternas resultatmål Ekonomi Kommunernas ekonomi Åtvidabergs kommuns ekonomi Verksamhets- och ekonomistyrning Finansiella budgetrapporter Personal Välfärdssektorns kompetensförsörjning Rätt kompetens är en framtidsfråga Kompetensförsörjning i Åtvidabergs kommun Drifts- och investeringsbudget Driftsbudget Investeringsbudget Mandatperiodens investeringar och resultat Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Bygg- och Miljönämnd Valnämnd Bilaga 1 Taxor och avgifter 3

4 ÅTVIDABERG KOMMUNEN MED FRAMÅTANDA Åtvidaberg har med sin närhet till såväl kust som storstad, sin fina natur, sjöar, bad och rika friluftsliv, ett attraktivt läge. Tillsammans med medborgare, föreningar och näringsliv har kommunen arbetat fram en vision med sikte på Visionen syftar till att utveckla både den geografiska kommunen som en del i Region Östergötland och Åtvidabergs kommun som en framåtsträvande organisation. 4

5 Framåtanda ett förhållningssätt som vägleder oss från ord till handling En förutsättning för att uppnå visionen är att ha en helhetssyn samt tänka och agera långsiktigt. För att nå målen måste vi arbeta med ständiga förbättringar och utveckling. Det är nödvändigt att vara tydlig i kommunikationen, ha mod att våga prova nya lösningar och fatta nödvändiga beslut. Mod, helhetssyn och långsiktighet ser vi i symbios för ett hållbart förhållningssätt där det ena förutsätter det andra och inte som tre olika värdeord. I Åtvidabergs kommun sammanfattar vi detta i ordet framåtanda. Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens arbete och därmed skapa förutsättningar för anpassning, utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv. För att uppnå detta har det i visionen identifierats fyra framgångsförhållanden: Stolthet och gemensamt ansvar Bra vardagsliv och trygghet Ekonomi och hållbarhet Näringsliv 5

6 Stolthet och gemensamt ansvar Åtvidabergs kommun, medborgare och företagare är tillsammans delaktiga i samhällsbyggandet. Demokratin i Åtvidabergs kommun ska präglas av öppenhet och bra informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna och visa stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. Inflytande och möjlighet till påverkan är viktiga faktorer för den upplevda hälsan i samhället. För att öka våra invånares möjligheter till inflytande och påverkan i den demokratiska processen, vill vi arbeta för att utveckla och öppna upp för dialog och kunskapsöverföring mellan politik, tjänstemän och samhället. Under 2018 vill kommunen fortsätta med öppna dialogträffar till särskilt riktade fokusgrupper beroende på fråga. Vi vill på detta sätt aktivt bidra till en ökad möjlighet av inflytande och påverkan i kommunen. Stolthet och gemensamt ansvar, från ord till handling, märks bland annat genom att Åtvidabergs kommun år 2018, fortsätter att arrangerar ett sommarlovsläger för barn i samarbete med föreningslivet. Det övergripande syftet är ta ett gemensamt ansvar och samverka för goda uppväxtvillkor och integration för barn och ungdomar i Åtvidaberg. Vi vill också skapa förutsättningar för att fler barn ska bli fysiskt aktiva och få en möjlighet att bli föreningsaktiva. Att vara en kommun som präglas av framåtanda och stolthet där samhällets aktörer ska känna ett gemensamt ansvar för dess utveckling är utmanande och kräver mod. Ett steg för att skapa en gemensam bild av kommunen som organisation och geografiskt område är att ha ett enhetligt sätt att förmedla budskap i kommunen, regionen och nationellt. Målsättningen är att kommunens vision och profil ska vara väl känt av såväl kommunens medborgare som andra aktörer i samhället. Kommunen strävar hela tiden efter att effektivisera alla delar av skolsystemet. Under 2018 kommer kommunen att fortsätta satsa på utveckling av ungdoms och vuxenutbildning. De övergripande syftena är att: kunna erbjuda ett varierat utbud av utbildningar och bidra till en snabbare matchning mellan arbetskraft och arbetsmarknadens behov både lokalt men även inom Åtvidabergs dagpendlingsområde. minska sårbarheten på Bildningscentrum Facetten vid förändringar i driftsförhållandena möta ett ökat behov av snabbare integration av nyanlända på arbetsmarknaden. En utmaning för dagens samhälle är att få så många elever som möjligt att klara av att slutföra sina gymnasiestudier med godkända betyg och därmed bli tillgängliga för arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Vi behöver lokalt i Åtvidaberg arbeta med att göra varje enskild elev synlig och komma in med rätt stöd i rätt tid. En grundläggande förutsättning för att få möjligheten att bli antagen till ett nationellt program på gymnasieskolan är att eleven uppnår behörighet efter genomförd grundskola. Ett fortsatt arbete med att effektivisera arbetet med att ge rätt stöd till elever och familjer pågår mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen med syfte att ge ett adekvat stöd i tid och förenkla 6

7 kontakterna med myndigheterna för barn och familjer. Under 2018 fortsätter kommunen satsningen på läsgarantin för att tidigt lägga grunden för grundskoleelever att nå behörighet för vidare studier på gymnasiet. Kommunens kostverksamhet försörjer skolan och äldreomsorgen med måltider som regleras i kommunens kostpolicy. Efter kommunens övertagande förra året finns investeringsbehov i kökslokaler och utrustning. Det är fortsatt viktigt med en bibehållen kostnadseffektiv kostveksamhet som kan möta framtidens behov och efterfrågan både i en regional och kommunal kontext. Kommunen har idag tre gruppbostäder för personer med funktionshinder enligt LSS, Lagen om särskilt stöd. Med anledning av det ökade behovet så kommer 2018 ytterligare en gruppbostad att öppna. Vi kan se behov av fler gruppbostäder de kommande åren varför denna verksamhet behöver fortsätta utökas. För att möta dagens och framtidens behov av gruppbostäder finns också servicebostad. Detta för att kunna erbjuda målgruppen en mellanboendeform. Bra vardagsliv och trygghet Åtvidaberg är en boendekommun där invånarna ska uppleva ett intressant och bra vardagsliv. Vi är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli. Centralorten Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas till en ort med småstadskaraktär och övriga orter i kommunen ska utvecklas var och en efter sina förutsättningar. Att finna lösningar på detta är en viktig utmaning de kommande åren och ska bland annat ske inom ramen för arbetet med de strategiska orterna. Bostadsbyggandet fortsätter vid Bysjöstrand under 2018 och arbetet fortsätter med att hitta alternativa former för nybyggnation med centralt läge och hög tillgänglighet. Vi behöver även arbeta för att det ska kunna erbjudas differentierade boendeformer i form av villor, radhus och lägenheter. Under 2018 fortsätter vi fokusera på orterna Åtvidaberg, Grebo och Björsäter där vi ser möjligheter att exploatera attraktiva tomter. Inom kommunen fortsätter arbetet med att upprätta en ny översikstplan (ÖP) som beskriver kommunens planerade utveckling och nyttjande av land och vattenområden. ÖP anger fem strategiska utvecklingsområden: Planera för en hållbar samhällsutveckling Planera för hållbara kommunikationer Utveckla och förstärk Åtvidabergs tätort Utveckla bostadsbebyggelse i Grebo och Björsäter Skapa förutsättningar för utveckling på landsbygden Åtvidaberg har en historia av nationellt intresse som ska kunna återspeglas i ett samlat kulturcentrum i Åtvidabergs tätort där dåtid, nutid och framtid möts över generations- och kulturella gränser. Ett fortsatt arbete med att utveckla kulturcentrumets olika funktioner ska ske genom att samordna skola, föreningar museum, bibliotek och turistbyrå. Centrumutvecklingen för handel och resor ska också fortsätta i samarbete med handel, fastighetsägare och övriga intressenter. Åtvidabergs kommun strävar efter att vara en aktiv part jämte övriga för att främja handeln i Åtvidaberg. I tankarna om centrumutveckling ingår även planer på att utöka centrumnära 7

8 boendemöjligheter för våra äldre invånare. Efterfrågan finns redan idag och kommer sannolikt att öka med vårdcentralens nya centrala placering. Ekonomi och hållbarhet Åtvidabergs kommun ska alltid sträva efter en god ekonomi. Kommunen som organisation och serviceleverantör ska våga prova nya vägar där medborgarnas behov sätts i fokus. En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla medborgare tar ett gemensamt långsiktigt ansvar för miljö, ekonomi och sociala förutsättningar. Att ta ansvar för den globala miljöutvecklingen är viktigt för Åtvidabergs kommun. Vi har redan idag kommit långt, inte minst med vår ambition att minska koldioxidutsläpp i kommunen. Som ett led i att fortsatt ta ansvar för att inte överkonsumera våra globala ändliga resurser och för att främja en ökad miljömedvetenhet i kommunen, eftersträvar vi att alla beslut av strategisk karaktär, där så är tillämpligt, ska inbegripa en miljökonsekvensanalys och en tillväxt utan negativ miljöpåverkan. Kommunens hållbarhetsprogram tar ett helhetsgrepp om styrningen och korrelerar väl med de nationella miljömålen antagna av riksdagen. Kommunen har under många år fokuserat på dialogträffar med kommunens fyra strategiska orter utanför centrala Åtvidaberg. Träffarna har för orterna lett till ett ökat inflytande och större engagemang i långsiktigt viktiga strategiska frågor. Under 2018 fortsätter arbetet med att utveckla och prioritera dessa träffar och resultatet ska lyftas fram i kommunens översiktliga planering av exploateringar, handel och näringsliv i kommunen. De strategiska orterna i kommunen är Grebo, Björsäter, Falerum och Hannäs/Kvarnvik. En av de stora utmaningar vi står inför är vår förmåga att integrera nyanlända i vårt samhälle. Vi kommer sannolikt behöva agera mycket lokalt och regionalt för att lösa dessa utmaningar. Här krävs en hög grad av kreativt tänkande både vad avser förslag på lösningar och samverkansformer när det gäller boende, utbildning och arbete. Den demografiska utvecklingen kommer jämte integrationen att ställa allt större krav på den offentliga servicen. Åtvidabergs kommun behöver fortsätta arbetet med att effektivisera i alla verksamheter för att skapa utrymme att möta den ökade försörjningsbördan. Ökade krav på offentlig service i kombination med ökade utmaningar gällande bemanning kräver att vi hittar nya rationella lösningar i förvaltningsorganisationen. Ett sätt för kommunen att möta denna utmaning är att följa med i digitaliseringsutvecklingen av offentlig förvaltning Näringsliv Utveckling av näringslivet är viktigt för alla. Politiker och tjänstemän ska sträva efter en bra dialog och kommunikation med näringsliv och företagare. Kommunen ska tillsammans med näringslivet samverka för fortsatt utveckling av samhället och skapa bra relationer med universitet och högskola. Kommunens arbete med förbättrade kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom Region Östergötland ska också fortsätta. 8

9 I Åtvidabergs kommun har vi ett företagsklimat i framkant där kommunen och företagen aktivt skapar och vidmakthåller goda samverkansarenor. Svensk näringslivsranking placerar Åtvidaberg på en 83:e plats Kommunen avser fortsätta sitt långsiktiga arbete med att vidmakthålla och utveckla befintliga samverkansarenor och goda kontakt med företagen genom återkommande verksamhetsbesök. Det lokala näringslivet ska även fortsättningsvis uppmuntras att delta i kommunens upphandlingar. Besöksnäringen blir en allt viktigare del av kommunernas näringslivsarbete där turism- och centrumutveckling söker synergi. Kommunen avser fortsätta arbetet med att skapa innovativa arenor för att arbeta med kommunens ortsutveckling ur ett tillväxtperspektiv. Möjligheten att lyckas med detta ligger i att skapa ett engagemang hos företag, föreningar och medborgare med kommunen som likvärdig partner. Här vill vi särskilt arbeta med att lyfta fram ortens kvaliteter på ett lokalt och regionalt plan. Detta för att skapa ett livskraftigt föreningsliv och vara med och konkurrera om nya företagsetableringar och därigenom locka till oss nya företagare och invånare. Ett bra och framgångsrikt näringslivsarbete kan alltid bli bättre. Med en ny näringslivsansvarig tjänsteman som närmare kan samarbeta med både med företag och näringslivsorgan knutna till kommunen får näringslivsfrågorna ännu större tyngd. Strävan är att detta ska ske med bibehållen och gärna ökad nöjdhet hos näringslivet. Det är främst tre områden vi särskilt behöver fortsätta prioritera under 2018 avseende infrastruktur. Det är rv35 och dess dragning genom kommunen där planarbetet för Förbifart Grebo är av särskild vikt. Det andra området avser fortsatta utbyggnaden av fibernätet i tätorten Åtvidaberg och planering av fortsatt fiberutbyggnad på landsbygden. Det tredje området är bostadsförsörjning där kommunen i samarbete med andra aktörer behöver utöka allsidiga boendemöjligheter för kommunens invånare. 9

10 MÅL OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Det är kommunens vision Åtvidaberg Kommunen med framåtanda som är ledstjärnan genom hela målstyrningsprocessen. Visionen och dess kärnvärden mod, helhetssyn och långsiktighet, är de grundfundament som målen vilar på. Målstyrningen syftar till att stödja organisationen i prioriteringar vid styrning och uppföljning av verksamheterna. God ekonomisk hushållning Åtvidaberg ska upplevas som en bra kommun att leva, bo och verka i. För att skapa bästa möjliga livskvalitet, utveckling och tillväxt har visionens ledord mod, helhetssyn och långsiktighet lagt grunden för vår definition av god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå. Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet - nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service. 10

11 För att säkerställa att kommunen utvecklas i linje med visionen och med beaktande av god ekonomisk hushållning har tre övergripande finansiella mål, fyra övergripande verksamhetsmässiga mål och tre personalmässiga mål för kommunen som helhet formulerats. Finansiella mål Sveriges kommuner har mycket olika demografiska och geografiska förutsättningar att klara framtidens utmaningar. Kommuner med ekonomiskt ofördelaktig demografi och geografi eller med svagt skatteunderlag kompenseras dock i viss utsträckning via det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kommunernas förmåga att möta framtiden skiljer sig dock åt i framför allt tre avseenden; skuldsättning, anläggningskapitalets storlek och skick samt kommunala bolagens omfattning, förutsättningar och ekonomi. Kommuner som genom åren haft tillräckliga resultat för att självfinansiera sina investeringar, har låg skuldsättning och därmed positiva finansnetton. Kommuner som genom åren haft otillräckliga resultat, har i varierande grad finansierat sina investeringar genom lån vilket medfört negativa finansnetton och ökad ränterisk. God ekonomisk hushållning innebär i normalfallet en resultatnivå som motsvarar dels värdesäkring av det egna kapitalet dels ökningen av pensionsåtagandena. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har som schablon för god ekonomisk hushållning angett att resultatet bör uppgå till två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det är viktigt att förstå hur allting hänger ihop och hur omvärlden, intäkter och kostnader påverkar vardagen i Åtvidaberg nu och i framtiden. Åtvidabergs kommun har succesivt förbättrat sin förmögenhetsställning från en låg nivå i jämförelse med genomsnittet i rikets kommuner. Men vi har fortfarande en låg förmögenhetsställning. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning måste soliditeten stärkas. Positiva resultat och försiktig investeringsnivå medger hög självfinansiering av kommunens investeringar och amortering av skulder, vilket successivt förbättrar kommunens förmögenhetsställning. Därutöver behöver kommunen positiva resultat för att klara ökade pensionskostnader och ökad försörjningskvot. De finansiella målen tar sikte på kommunens möjlighet att uthålligt kunna tillhandahålla god kommunal service. De finansiella målen ska säkerställa så att var tid/generation betalar sin kommunala service, det vill säga att dagens medborgare finansierar sin kommunala välfärd och inte skjuter upp betalning till framtida generationer. Soliditet - Soliditeten ska öka, för att på sikt motsvara genomsnittet för rikets kommuner (för närvarande cirka 45 procent). Resultat - Resultatet före jämförelsestörande poster ska i genomsnitt uppgå till minst 21 Mkr per år under respektive mandatperiod (år 2018 motsvarar detta 3,1 procent av budgeterade skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning). Investeringar - Utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter ska maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före 11

12 jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. De finansiella målen för respektive år fastställs i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen ska bidra till kommunens möjligheter att uppnå visionen och god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att främja såväl ändamål som effektivitet och göra uppdraget tydligt gentemot medborgarna, brukare och övriga intressenter som kommer i kontakt med kommunen. De fyra övergripande verksamhetsmässiga målen utgår från visionens fyra framgångsförhållanden. Stolthet och gemensamt ansvar - Kommunens beslut och verksamhet ska bidra till att medborgarna känner stolthet att bo i Åtvidaberg. Kommunen ska i medborgarundersökningen tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Bra vardagsliv och trygghet - Åtvidaberg ska vara en av Sveriges tryggaste kommuner. Kommunen ska i trygghetsundersökning tillhöra de 30 procent tryggaste kommunerna. Ekonomi och hållbarhet - Åtvidabergs kommun tar ansvar för hållbar miljö genom låga koldioxidutsläpp Kommunen ska tillhöra de 30 procent av kommunerna som har lägst koldioxidutsläpp per invånare. Näringsliv - Åtvidabergs kommun ska bidra till näringslivets utveckling. Kommunen ska i Svensk Näringslivs ranking tillhöra de 30 procent bästa kommunerna. Personalmässiga mål För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Åtvidabergs kommun har ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att konkurrera med enbart ekonomiska incitament. Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större. Därför har kommunen tre mål på personalområdet som tar fasta såväl på att ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Andelen övertidstimmar i förhållande till ordinarie tid ska maximalt uppgå till 1,5 %. Sjukfrånvaron ska utgöra maximalt 5 % av den ordinarie arbetstiden. Totalindex i medarbetarenkäten ska ligga över

13 Hållbarhetsprogram För att styra kommunen mot en hållbar utveckling arbetar kommunen efter fem hållbarhetsfaktorer: - Ett tryggt och robust samhälle - En hållbar konsumtion och resursanvändning - En energieffektiv och fossilfri kommun - En kemikaliesmart kommun - En kommun som vårdar och utvecklar natur- och kulturvärden Under faktorerna finns dessutom vissa specifika mål formulerade, dessa är prioriterade för verksamheterna att arbeta mot. Syftet med hållbarhetsprogrammet är att visa riktningen mot en hållbar utveckling och att det är hela kommunen som gemensamt måste sträva åt samma håll. Verksamheternas resultatmål Varje förvaltning har arbetat fram vilka resultatmål man anser vara viktiga för att lyckas med våra strategiska mål. Då innefattar detta ekonomi, personal, verksamhet och hållbarhet med utgångspunkt i visionen. Målen ska utformas så att kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet tydligt framgår och belyser kommunens verksamhet i jämförelse med omvärlden. Målen ska utgå från kommunens utvecklingsbehov ur ett långsiktigt perspektiv. Respektive nämnd/förvaltnings mål framgår under respektive avsnitt. Förvaltningens uppdrag är att ta fram handlingsplaner för att förverkliga de av fullmäktige beslutade målen. Det är förvaltningschefen som ansvarar för att respektive förvaltning strävar efter att nå de mål fullmäktige beslutat om. Kommunchefen ansvarar för att målarbetet sker i visionens anda med helhetsperspektiv, långsiktighet och mod. Uppföljningen sker genom att förvaltningen analyserar sin måluppfyllelse genom trafikljusmetoden där grönt står för att verksamheten når målet. Gult står för att verksamheten förbättrar sin måluppfyllelse jämfört med föregående år och slutligen rött för att verksamheten inte uppnår sina mål. Om målet inte är helt uppfyllt ska en förklaringstext följa för att beskriva orsaken till detta och på vilket sätt man avser arbeta vidare med måluppfyllelsen. Uppfyllt Förbättrat resultat jämfört föregående år X Ej uppfyllt 13

14 EKONOMI Kommunernas ekonomi De senaste decennierna har stora delar av ansvaret för landets offentliga service överförts från stat och landsting till kommunerna. De dominerande kommunala verksamheterna, utbildning och omsorg, är genom omfattande rättighetslagstiftningar tvingande för kommunerna. Kommunerna utsätts i varierande grad för spänningar mellan behov och tillgängliga resurser. Kommunsektorn har under ett antal år haft goda resultat. Kommunerna har i budgetprocesserna anpassat kostnadssidan till en måttlig ökning av skatteunderlaget. Därutöver har kommunerna erhållit sent aviserade engångsintäkter, så som tillfälligt konjunkturstöd samt återbetalning av avtalspremier (AGS-KL). Kombinationen av återhållsamma kostnadsbudgetar och tillfälliga intäktsökningar har medfört goda resultat för sektorn. 14

15 Demografi SKL bedömer i Ekonomirapporten april 2017 att de kommande åren ( ) kommer att innebära stor påfrestning för landets kommuner, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka kraftigt, varav huvuddelen är utlandsfödda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet barn och äldre. Trycket uppåt på kostnadssidan väntas därför bli påfallande starkt vilket syns i nedanstående diagram. Totala volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Procentuell förändring, index 2015=100 Källa SKL Ekonomirapporten maj 2017 SKL bedömer att de demografiskt betingade behoven i genomsnitt kommer att öka med 1,5 procent per år de närmaste 10 åren. För åren ökar de demografiskt betingade behoven i genomsnitt med 1,7 procent per år. Som jämförelse var den genomsnittliga ökningstakten 0,6 procent per år för perioden Skatteunderlagsprognos De demografiska behoven innebär stora kostnadsökningar de kommande åren. Beroende på hur intäktssidan, det vill säga skatteintäkter och utjämningar, utvecklar sig kan det demografiska behovet tillgodoses i större eller mindre omfattning. I budgetarbetet används SKL:s augustiprognos 2017 för att beräkna kommunens skatteintäkter och utjämningar kommande år. Även regeringen och ekonomistyrningsverket (ESV) gör skatteunderlagsprognoser. Regeringen prognostiserar en snabbare tillväxt av skatteunderlaget i början och slutet av prognosperioden än SKL. År 2017 bedömer regeringen en mer positiv utveckling av antal arbetade timmar och löner samt mer sjukförsäkringsinkomster än SKL. Även åren 2019 och 2020 ser regeringen en större ökning av arbetade timmar än SKL. SKL prognostiserar dock snabbare ökning i pensioner och arbetsmarknadsersättningar än regeringen under dessa år. 15

16 Olika skatteunderlagsprognoser, % förändring SKL, april 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2 Regeringen, vårprop, april 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 24,0 Ekonomistyrningsverket, juni 5,4 4,6 3,7 3,6 3,6 22,7 SKL, augusti 5,0 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 Källa: SKL, cirkulär 17:42 ESV:s prognos visar även den snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL. År 2017 bedömer ESV snabbare sysselsättningsökning och större ökning av beskattningsbara sociala ersättningar. År 2018 prognostiserar SKL större tillväxt av skatteunderlaget än ESV. Förklaringen till detta är att SKL förutser både högre löneökningar och större sysselsättning än ESV. Oavsett vilken prognos ovan som vi tittar på så kommer skatteunderlagets tillväxt att bromsas in de kommande åren. Under samma period ökar priserna vilket innebär att det reala skatteunderlaget ökar väldigt långsamt, och från och med 2019 prognostiseras det understiga genomsnittet sedan år Det är det reala skatteunderlaget som möjliggör volym och kvalitetsökningar. Med låg real tillväxt av skatteunderlaget i kombination med att den kraftiga befolkningstillväxten kommer utrymmet för skattefinansierad kommunal verksamhet per invånare utvecklas negativt de kommande tre åren. Detta innebär att vi kommer ha mindre pengar per individ att skapa offentlig service för. Så har det inte varit sedan finanskrisen. Prognos för resultatutveckling Givet skatteunderlagets begränsade tillväxt samt de nya demografiska utmaningar som kommunerna ställs inför har SKL gjort prognos för resultatutvecklingen fram till Om staten ökar de generella statsbidragen årligen med 2 procent realt (utöver inflation) samt att kommunerna sammantaget nöjer sig med 1 procents resultat så saknas 24 Mdkr kronor Mdkr kronor motsvarar genomsnittlig skatteökning om 98 öre för kommuner eller motsvarande kostnadsminskningar om 3,4 %. Åtvidabergs kommuns ekonomi För att klara framtidens utmaningar i form av ökande pensionskostnader, ökande försörjningskvot och reinvesteringsbehov är det primärt att konsolidera kommunens balansräkning så att kommunen på sikt kan uppnå soliditet som motsvarar genomsnittet för rikets kommuner, för närvarande cirka 45 procent. Balansräkningen stärks genom positiva resultat samt att investeringsnivån över tid ej överstiger 100 procent av resultatnivån. Värt att notera är att kommunen utöver de skulder som är upptagna i balansräkningen också bär det ekonomiska ansvaret för pensionsförpliktelser om 283 Mkr (bokslut 2016). Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 som resulterar i kostnad i takt med att dessa pensioner utbetalas. Kommunen har också gått i borgen för lån till koncernbolag, Kopparvallen i Åtvidaberg AB samt Kooperativa Hyresrättsföreningen Kopparsvanen. Borgensåtagandena uppgår vid bokslut 2016 till 252 Mkr. 16

17 Borgensbeslutet för Kopparsvanen omfattar ytterligare borgen om cirka 146 Mkr för kommande etapper. I det fall att Åtvidabergs Vatten AB investerar i nytt reningsverk behövs ytterligare borgen i storleksordningen Mkr. Ovanstående innebär att kommunen inom en femårsperiod kommer att vara i borgen för lån till koncernbolag, Kopparvallen samt Kopparsvanen om cirka en halv miljard kronor. Kommunens soliditet förbättras successivt men samtidigt ökar kommunens borgensåtagande. Kommunens ekonomi år 2016 Resultatet för år 2016 blev 40 Mkr vilket var betydligt mer än det budgeterade resultatet, 21 Mkr. Skatteintäkter och utjämning blev högre än beräknat eftersom antalet invånare ökade mer än vad som förutsågs. Under året fick kommunen också ökade statsbidrag för olika typer av verksamheter, framför allt för ensamkommande barn. Det är dock ett bidragssystem som förändrats under 2017 som får till följd att bidragen till kommunen minskar. Även centrala kostnader för pensioner och semesterlöneskuld blev lägre än budgeterat. Under 2016 fortsatte investeringarna i bredbandsnätet. Investeringar gjordes också i gruppbostaden Slevringe som bland annat fick ett nytt trapp- och hisshus. Kommunens ekonomi år 2017 erat resultat för år 2017 är 21 Mkr. Delårsrapporten visar ett prognosticerat resultat om 27 Mkr. Skatteintäkter och utjämning avviker 6,3 Mkr från budget till största delen beroende av högre invånarantal än bedömningen som gjordes i budgeten. Även konjunkturen är bättre än vad som förutsågs vid budgettillfället. Både Barn- och utbildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar negativa avvikelser i förhållande till sin budgetram. Även under 2017 har investsningarna i bredbandsnätet fortsatt. Beslut har även fattats om byggnation av nytt gruppboende. Markköp i Grebo Norrby har genomförts i syfte att exploatera marken för bostäder. Kommunens ekonomi i medellångt perspektiv Som tumregel motsvarar Åtvidabergs kommuns ekonomi ungefär en tusendel av Sveriges kommuners ekonomi, det vill säga 1 Mkr i Åtvidaberg motsvarar 1 Mdkr för Sveriges kommuner sammantaget. Åtvidabergs kommun har under femårsperioden haft resultat om Mkr per år. Resultaten har då årligen motsvarat 4 6 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, vilket är klart över riksgenomsnitt. Därefter följde några år med resultat i nivån 13 till 14 Mkr (exklusive återbetalning av avtalspremier), med undantag för år 2012 då resultatet var negativt, 5 Mkr. Resultatnivån 13 till 14 Mkr motsvarade då 2,5 % av skatteintäkter och utjämning. För åren planerar Åtvidabergs kommun för resultatnivå i linje med det finansiella målet, det vill säga genomsnittligt resultat om 21 Mkr per år under mandatperioden (resultatnivå om 3,5 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning). De första två åren var resultatet 23 Mkr och 40 Mkr medan det sammantagna resultatet i riket var 9 Mdkr och 22 Mdkr. 17

18 För 2017 har kommunen prognostiserat resultat om cirka 27 Mkr och prognosen för Sveriges kommuner sammantaget uppgår till cirka 16 Mdkr. För åren 2018 och framåt bedömer SKL att det sammantagna resultatet för Sveriges kommuner kommer att sjunka till nivån 6 Mdkr årligen (förutsätter bland annat realt ökande generella statsbidrag med 2 procent per samt ovan nämnda genomsnittliga skattehöjning om 98 öre). Sammanfattningsvis har Åtvidabergs kommun haft starkare resultat än genomsnittskommunen under perioden , resultatet blev sedan svagare än genomsnittet Resultatet från och med 2013 blev åter något starkare än genomsnittskommunen. Prognosen för 2017 samt planerade resultat för perioden överstiger prognosen för riksgenomsnittligt resultat. Detta innebär dock att kommunen måste effektivisera och/eller genomföra besparingar i större omfattning än genomsnittskommunen. I nedanstående diagram visas kommunens resultat före jämförelsestörande poster (Mkr) samt rikets kommuners resultat exklusive återbetalning av avtalspremier (Mdkr). För åren anges redovisat resultat, för 2017 anges prognosen och för anges det långsiktiga finansiella målet Resultat Åtvidabergs kommun, Mkr Sveriges kommuner, Mdkr Kommunens finansiella mål, soliditet, resultat och investeringsutgifter Givet ovanstående prognos för Åtvidabergs kommuns och rikets kommuners resultat så kan Åtvidabergs kommun förbättra soliditeten relativt riksgenomsnittlig soliditet. Utöver resultatnivå så är investeringsnivå avgörande för soliditetsuppbyggnad den likviditet som uppkommer genom starka resultat kan användas till amortering av lån, vilket stärker soliditeten, eller investering, som sänker soliditeten. 18

19 Enligt SKL, Ekonomirapporten april 2017 har Sveriges kommuner stora investeringsbehov under den närmaste tioårsperioden, då många av de investeringar som gjordes under 60- och 70-talet nu är reinvesteringsmogna. Det stora investeringsbehovet i många kommuner medför att riksgenomsnittlig soliditet långsamt men säkert kommer att minska något. Avgörande för Åtvidabergs kommuns möjlighet att konsolidera balansräkning är således att upprätthålla en resultatnivå som är bättre än riksgenomsnittlig sådan samt att hålla investeringsnivån lägre än riksgenomsnittlig då kan riksgenomsnittlig soliditet nås innan år Känslighetsanalys för kommunen 1 Procents ränteökning medför på sikt ökade kostnader med ca 1,5 Mkr/år. 1 Procents löneökning medför ökade kostnader med ca 4,1 Mkr/år 1 Procents ökning av verksamheternas nettokostnader medför ökade kostnader med ca 5,8 Mkr/år. 1 kronas skattehöjning medför ökade intäkter med drygt 22 Mkr. Verksamhets- och ekonomistyrning Ramverket för den kommunala verksamhetsplaneringen utgörs av den kommunala visionen som beslutades vid fullmäktiges sammanträde i december 2009 (Kf 119). En förutsättning för att åstadkomma balans mellan verksamhet och ekonomi är att omfattningen för båda begreppen fastställs. Kommunledningsförvaltningen/ekonomienheten upprättar underlag till budget avseende kommunens generella intäkter (kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning), samt övriga centrala poster så som räntekostnader, avskrivningar etc. Respektive nämnd/förvaltning upprättar underlag till budget avseende verksamhetens kostnader och intäkter med hänsyn till demografi och lagstiftning. Kommunens verksamhet utgår från de verksamhetsbehov som finns. Vilka behov som ska tillgodoses regleras dels av lagstiftning dels av politiskt fattade beslut inom kommunen. De verksamhetsbehov som ska tillgodoses ska avspeglas i relevanta och realistiska mål för verksamheterna. Givet kommunens skatteintäktsprognos och resultatkrav har sedan förvaltningarnas budgetförslag omarbetats till dess att balans uppnåtts mellan verksamhet och ekonomi. Underlag för budgeten Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29:e mars 2017, 16, antogs anvisningar för budget och verksamhetsplanarbete Anvisningarna innehöll bland annat planeringsförutsättningar. Efter att budgetanvisningarna upprättades har SKL behandlat ekonomifrågor i Cirkulär 17:5, 17:6, 17:13, 17:14, 17:18, 17:20, 17:24, 17:32 och 17:42 samt i Ekonomirapporten april POpålägget har justerats enligt SKL:s senaste rekommendation (cirkulär 17:24). 19

20 Planeringsförutsättningar Befolkningsförändring (antal inv jfrt föreg år) Förändring av skattesats (%) Resultat (Mkr) Ks oförutsedda kostnader (Mkr) Timlöneutveckling per 1 april NR (%) 3,1 3,4 3,6 Prisökning avs varor och tjänster KPI (%) 3,0 2,6 2,7 Internränta (%) 1,75 1,75 1,75 Hyreshöjning, internhyror (%) Självkostn. Självkostn Självkostn PO-pålägg (%) 39,2 39,2 39,2 Investeringsnivå (Mkr) Enl inv plan Enl inv plan Enl inv plan en grundas på SKL:s prognos för skatteintäkter och utjämning samt kommunal fastighetsavgift enligt cirkulär 16:42 daterat I budgeten är kommunens skattesats oförändrad 21,95 procent. 20

21 Finansiella budgetrapporter Resultatbudget Resultatbudgeten är ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under de kommande budgetåren med jämförelse tidigare års utfall, budget och prognos. Belopp i Mkr Verksamheternas nettokostnader Bokslut Prognos ,1-598,4-600,7-624,7-639,5-655,1 Avskrivningar -18,4-20,5-19,2-21,9-21,9-21,9 Verksamhetens nettokostnader -583,5-618,9-620,0-646,6-661,5-677,0 Skatteintäkter 483,0 498,4 499,3 516,9 533,3 547,7 Utjämning 144,5 145,1 150,5 153,6 152,0 153,2 Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -3,8-3,6-3,2-2,9-2,9-2,9 Resultat före jämförelsestörande poster 40,2 21,0 26,6 21,0 21,0 21,0 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 40,2 21,0 26,6 21,0 21,0 21,0 Under mandatperioden redovisade kommunen mycket starka resultat före jämförelsestörande poster. Resultaten under denna period uppgick till i genomsnitt 29,0 Mkr per år, vilket motsvarar 5,7 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Under föregående mandatperiod redovisade kommunen i genomsnitt 11,0 Mkr i resultat före jämförelsestörande poster, vilket är 2,0 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. År 2015 var resultatet 23,0 Mkr och år 2016, 40,2 Mkr. Prognosen för år 2017 är i delårsbokslutet 26,6 Mkr. erat resultat för 2018 är i linje med det långsiktiga finansiella resultatmålet, 21,0 Mkr. 21

22 Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur budgeterad verksamhet bedöms påverka kommunens likvida medel. Belopp i Mkr Bokslut Prognos Löpande verksamhet Årets resultat 40,2 21,1 26,6 21,0 21,0 21,0 Justering för avskrivningar och investeringsbidrag Justering för gjorda/ ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 15,8 17,8 16,7 18,6 18,6 18,6-0,5-0,9-0,8-0,9-0,9-0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 55,5 37,9 42,5 38,7 38,7 38,8 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder m.m. Kassaflöde från löpande verksamhet -11,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 44,5 37,9 42,5 38,7 38,7 38,8 Investeringsverksamhet Investering i och försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet -30,3-45,8-76,9-22,2 0,0 0,0-30,3-45,8-76,9-22,2 0,0 0,0 Finansieringsverksamhet Amortering, lösen och ny upptagning av lån Kassaflöde från finansieringsverksamhet -35,6-17,8-16,7-18,6-18,6-18,6-35,6-17,8-16,7-18,6-18,6-18,6 Årets kassaflöde -21,5-25,7-51,0-2,1 20,1 20,2 Löpande verksamhet När kommunens resultat har justerats för poster som inte påverkar likvidflödet ger det ett positivt kassaflöde på 38,7 Mkr. Dessa poster finns med i årets resultat men medför inte ett ut- eller inflöde av likvida medel. Detta är exempelvis avskrivningar och förändrade avsättningar. Rörelsekapitalet förändring bedöms långsiktigt inte påverka de likvida medlen. Den löpande verksamheten tillför därför 38,7 Mkr. Investeringsverksamhet erade nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 22,6 Mkr. Från detta görs avdrag med 0,5 Mkr vilket är bokfört värde på planerad försäljning. Investeringsverksamhetens kassaflöde beräknas därför till 22,2 Mkr. 22

23 Finansieringsverksamhet Kommunens långfristiga lån beräknas minska i samma takt som amorteringarna, vilket ger ett negativt kassaflöde, 18,6 Mkr. erat kassaflöde För år 2018 budgeteras kassaflödet i princip oförändrat, -2,1 Mkr. Det innebär att kommunen i stort förväntas ha samma likvida medel i början av 2018 som i slutet av året. 23

24 PERSONAL Välfärdssektorns kompetensförsörjning SKL kunde 2010 konstatera att välfärdssektorn fram till 2019 skulle behöva rekrytera över medarbetare. Detta på grund av stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Fem år senare var prognosen fram till 2022 uppskriven till medarbetare. Trenden är alltså ökande och utmaningarna allt större. Andelen äldre och unga i befolkningen kommer att öka, vilket skapar större efterfrågan på välfärdstjänster. De regionala skillnaderna i rekryteringsbehov är stora, där glesbygdskommunerna får en allt äldre befolkning vilket skapar stora behov i bland annat äldreomsorgen. I de växande storstäderna ökar behoven mer inom skola och barnomsorg. Rätt kompetens är en framtidsfråga Undersökningar visar att de mest engagerade och motiverade medarbetarna på arbetsmarknaden finns i kommuner, landsting och regioner, de trivs med sina jobb och arbetsplatser. Medarbetarna tycker jobbet är mer utmanande, ser mer fram emot att gå till jobbet och ser i högre utsträckning än privat och statligt anställda, betydelsen av vad de gör. Mer problematiskt är att när samma medarbetare svarar på om deras arbetsplats har en god image i samhället så får arbetsplatserna i kommuner och landsting lägre betyg. För att bli ännu bättre och mer attraktiva krävs det att kommuner och landsting hela tiden utvecklas för att kunna locka människor med rätt kompetens till välfärdssektorn. 24

25 Verksamheten i välfärdssektorn är kunskapsintensiv och kommuner, landsting och regioner har en stor andel högutbildade medarbetare. Nästan hälften av de anställda inom kommunerna har minst en eftergymnasial utbildning. Det är viktigt att dimensioneringen av utbildningar som ska förse välfärdsområdet med arbetskraft är anpassade för framtida behov av välfärdstjänster. Det gäller både högskoleutbildningar, andra eftergymnasiala utbildningar och gymnasieutbildningar. Flera aktörer har ett ansvar för att utbildningssystemet kan möta välfärdssektorns kompetensbehov och utbildningsanordnare bör ha ett nära samarbete med arbetsgivare för att säkra att utbildningarna matchar de behov som finns i skolan, vården, omsorgen och övriga välfärdsverksamheter. Välfärdssektorns arbetsgivare behöver locka de bästa medarbetarna för att kunna erbjuda vård, skola, omsorg och teknisk service av hög kvalitet. Att ha en bra lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en elevs resultat. Med en ökande andel barn och unga i befolkningen ökar behovet av till exempel yrkeslärare, speciallärare, lärare i matematik, teknik och vissa språk, som spanska och modersmål. Införandet av snävare behörighetsregler och lärarlegitimation ställer dessutom nya krav på vilken utbildning läraren behöver ha för att få undervisa i olika årskurser och ämnen. De nya kraven innebär att det kan bli svårt att rekrytera behöriga lärare till vissa ämnen, särskilt i små kommuner, små skolor och i glesbygd. En ny generation tar plats på arbetsmarknaden Mer än en fjärdedel av dem som arbetade som undersköterskor 2010 kommer att uppnå pensionsålder innan Det innebär att efterfrågan på undersköterskor successivt kommer att öka, en utveckling som förstärks av att allt fler arbetsgivare förväntas ersätta vårdbiträden med undersköterskor, när dessa går i pension. Med tanke på detta är det angeläget att ungdomars intresse för vård- och omsorgsprogrammet fortsätter att öka. Ett sätt för kommuner och landsting att påverka intresserade är att visa upp välfärdsjobben genom praktik- och praoplatser samt feriejobb. Det behövs även fortsättningsvis många utbildningsplatser inom vuxenutbildningen för att komplettera ungdomsutbildningen stod vuxenutbildningen för två tredjedelar av de nyutbildade undersköterskorna och det finns inget som talar för att läget är annorlunda idag. Den demografiska utvecklingen innebär också nya möjligheter. I många verksamheter behövs ny kompetens för att svara upp mot förändrade krav. De som går i pension kan ersättas av medarbetare med aktuell utbildning och andra kunskaper så kallad kompetensväxling. När en yngre generation medarbetare med andra förväntningar och värderingar än de som slutar kommer in på arbetsplatserna tillförs nya perspektiv. Det stora antal asylsökande och nyanlända kommer med all sannolikhet ha en påverkan till hur nya perspektiv växer fram i kombination med den yngre generationen som börjar ta plats på arbetsmarknaden. Även rörligheten på arbetsmarknaden ökar, både geografiskt och mellan sektorer och enskilda arbetsgivare. Arbetsmarknadsområdena blir allt större och inställningen till att röra sig över större geografiska områden har förändrats i och med att kommunikationerna förbättras. Även rörligheten mellan arbetsgivare och sektorer ökar. Den generation som nu gör entré på arbetsmarknaden har vuxit upp med en stor grad av valfrihet och kommer sannolikt att byta arbetsgivare betydligt oftare än tidigare generationer. 25

26 Kompetensförsörjning i Åtvidabergs kommun För Åtvidabergs kommun är det nödvändigt att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka till sig, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Åtvidabergs kommun har en ansträngd ekonomi vilket innebär att vi har svårt att konkurrera med enbart ekonomiska incitament. Det är därför viktigt att utveckla andra kvaliteter. Arbetsmiljö, påverkansmöjligheter och arbetstillfredsställelse är faktorer där vi kan dra nytta av att vara en liten kommun där möjligheten till helhetssyn är större. Under de senaste åren har en arbetsgivarstrategi och en arbetsmiljöpolicy antagits. Dessa dokument ska vara stöd i arbetet med att Åtvidabergs kommun ska vara en arbetsgivare med framåtanda. I ett läge med ansträngd ekonomi och begränsat utbud på kompetens är det oerhört viktigt för kommunen att använda de tillgängliga resurserna på bästa sätt för att de ska räcka till det uppdrag vi har. Två strategier är då att låta fler jobba mer samt att förlänga arbetslivet. Att låta fler jobba mer handlar om att minska rekryteringsbehovet genom att fler jobbar heltid eller åtminstone fler timmar än idag. Idag är det endast 32 % av medarbetarna inom vård och omsorg som arbetar heltid vilket borde kunna öka genom ett målmedvetet utvecklingsarbete var genomsnittsåldern vid pension 64 år och 4 månader. Inför framtiden kan det bli nödvändigt att noga överväga de kompetenskrav vi ställer i verksamheten så att kvalificerad personal används på bästa sätt men även se över de utbildningsmöjligheter kommunen själva förfogar över. Exempelvis kan nämnas omvårdnadsutbildning som idag allt mer efterfrågas av personer som redan har en gymnasieexamen vilket i vår kommun omöjliggör ytterligare gymnasiestudier. Kommunen ska också arbeta för att aktivt söka statliga medel för kompetensutveckling. Sedan 2016 har tre mål på personalområdet funnits med bland de övergripande målen i kommunen. Dessa tar fasta såväl på ekonomisk hushållning som en hållbar och attraktiv arbetsmiljö. Målen är viktiga balanserande mått och har redan lett till en ökad medvetenhet om vikten att värna de mänskliga resurserna i kommunen. Övertidsarbete är något som är förknippat med stora kostnader både ekonomiskt och mänskligt. Under 2016 motsvarade övertidstimmarna i kommunen 1,5 % av den arbetade tiden vilket var en liten minskning jämfört med Då övertiden följts upp under ett par år nu är det dags att sätta en absolut nivå som mål. Målet för 2018 är därför att övertidstimmarna ska uppgå till max 1,5 % av den arbetade tiden. Sjukfrånvaron har efter ett antal år med minskning nu ökat och uppgick 2016 till 6,5 %. Sjukfrånvaro är ett onödigt slöseri med resurser och ett tecken på att förbättringar kan ske i arbetsmiljön. Inför 2018 är målet att sjukfrånvaron ska uppgå till max 5,0 %. Ett sista mått på hur Åtvidabergs kommun mår som arbetsplats är resultatet av den årliga medarbetarenkäten. Totalt har kommunen goda resultat och så vill vi att det ska förbli. Därför är målet att totalindex för hela kommunen ska ligga på minst 75 vilket är en hög ambition men utifrån perspektivet att vårt huvudsakliga konkurrensmedel är en god arbetsmiljö och en arbetssituation som är meningsfull, utvecklande och som kännetecknas av delaktighet och stolthet är det nödvändigt att sätta målet högt. 26

27 DRIFTS- OCH INVESTERINGSBUDGET 27

28 Driftsbudget Driftsbudgeten visar resultatbudgeten fördelad på respektive nämnd och förvaltning samt centrala verksamheter. Belopp i Tkr Bokslut Prognos Kommunstyrelse Kommunledning KS oförutsett Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad Summa kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Valnämnd Ramar för styrelse och nämnd Pensionskostnader och sociala avgifter Semesterlöneskuldens förändring Avskrivningar, intäktsf. bidrag och avgifter Kapitaltjänst Reavinst/reaförlust Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före jämf.störande poster Jämf.störande poster Resultat Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens budgeterade nettokostnader uppgår till Tkr, vilket kan jämföras med budgeterade nettokostnader om Tkr för år Detta är en ökning med Tkr vilket motsvarar 4,5 %. Om detta jämförs med den förväntade ökningen av PKV, som är ett prisindex för löner och övriga kostnader i kommunal verksamhet, får man en uppfattning om vilket utrymme som finns för 28

29 volym och kvalitetsökningar. Jämförelse PKV är 3,4 % vilket innebär att 1,1 % finns i ökat utrymme. Detta utrymme är det som finns för att möte de ökande demografiska utmaningarna kommande år. Centralt budgeterade kostnader för pensioner och sociala avgifter uppgår till Tkr. Inom respektive nämnd och förvaltning finns större kostnader för detta. Personalens sparade semester beräknas öka med Tkr, inte beroende på ökat antal sparade dagar utan beroende på löneökningar. Avskrivningar samt intäktsförda bidrag och avgifter beräknas uppgå till Tkr. Kostnaden ökar på grund av att nya investeringar ianspråktas. Denna kostnadspost möts av kapitaltjänstintäkt centralt vilken innebär kostnader för den nämnd eller förvaltning som nyttjar den tillgång som avskrivs. Kapitaltjänstintäkten ska också täcka den långsiktiga räntekostnaden för kommunen. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter och utjämningar beräknas uppgå till Tkr år 2018, vilket kan jämföras med Tkr föregående år. Detta innebär en ökning med Tkr vilket motsvarar 4,2 %. Beräkningarna är gjorda utifrån SKL:s augustiprognos (cirkulär 16:42) och bygger på ett antagande om en befolkningsökning om 30 personer vilket skulle innebära ett invånarantal på personer den 1 november I budgeten är kommunens skattesats oförändrad 21,95 procent. Finansnetto Utifrån det låga ränteläget budgeteras inga ränteintäkter för år De finansiella kostnaderna är budgeterade till Tkr vilket innebär en minskning jämfört med föregående år. Låneportföljen förväntas minska utifrån planerade amorteringar och vi kan också binda lån till lägre ränta vid förnyelses av villkor. Årets budgeterade resultat Det budgeterade resultatet för år 2018 är Tkr vilket är i nivå med kommunens mål för god ekonomisk hushållning. 29

30 Investeringsbudget För Åtvidabergs kommun är det betydelsefullt att hushålla med resurser såväl inom som mellan tidsperioder (budgetår). En viktig del i detta är att alla större investeringar ska föregås av utredningar som klargör de verksamhetsbehov som investeringarna ska betjäna. Ansvaret för dessa verksamhetsutredningar ligger på den förvaltning som utövar verksamheten. Visar verksamhetsutredningar på ett behov av tillkommande funktioner, alternativt reinvesteringar i befintliga anläggningstillgångar, ska investeringsutredningar genomföras för att få fram den bästa möjliga lösningen, med hänsyn taget till totalekonomi och funktion. Till de investeringar som tas upp i budgeten 2018 finns en specificering som innehåller bakgrund till investeringen, det budgeterade beloppet, utförande period samt omfattning och finansiering av framtida driftskostnader. En investering är en åtgärd som medför ny/tillkommande funktion alternativt nytta. Även reinvesteringar i komponenter klassas som investeringar. För en investeringsåtgärd belastas alla år under hela avskrivningstiden med kapitalkostnad som består av dels avskrivning och dels internränta. Kapitalkostnaden är beräknad med utgångspunkt från en ränta på 1,75 %. Det är en ränta som inför 2018 rekommenderas av Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Flera projekt pågår under Även de projekt som inte avslutas i 2017 års bokslut kommer att fortlöpa under Värt att nämna är att projekt för reinvesteringar i fastigheter har en beslutad budgetpost 2015 och 2016 med avsikt att täcka hela mandatperiodens behov. I investeringsbudgeten finns medel för exploateringsprojekt upptagna. Denna post ska ses som ett möjligt utrymme att omdisponera. För att kunna sätta en tillförlitlig budget för exploatering krävs att områden planeras och kalkyleras. När kommunfullmäktige beslutar om att en plan för ett exploateringsområde ska upprättas ska även budgeterade medel för exploateringen anslås utifrån en kalkyl. 30

31 Investeringar 2018 Belopp i Tkr Kommunledning Inventarier 500 x x x x Köksutrustning x x x x Vård och omsorg Inventarier gamla VC 500 Inventarier i ombyggnation för äldreomsorg Trygghetsbostäder utökning. Inventarier Inventarier, baslägenhet servicebostäder Inventarier gruppbostäder x x x x Samhällsplanering Landsbyggdsutveckling 200 Bredband, landsbygd etapp två (kom.vsh.) Bredband reservkraft extern företag (kom.vsh.) Drönare Utbyggnad VA Kvarnvik/Hombo Norra infarten Åtvidaberg Exploatering Kommunikationer till Linköping rv35 Omstigningspunkt Grebo x x x x x x x x x x x Gata och park Gatuverksamhet x x x x Parkverksamhet 300 x x x x Utegym 200 Centrumutveckling av torget x Ny offentlig toalett x Trafikplats Ålunda/Stallet x Korsning Jvggatan - Adwgatan x Upprustning Stenhusgatan x 31

32 Kommunala fastigheter Fastighetsbudget 950 x x x x Anpassning gamla Vårdcentralen x Skylift 300 Reservkraft 700 x Markiser kommunhus 300 B-hus bildningscentrum Facetten 600 Anpassning omb. Skolkök Gruppbostäder Verksamhets- och lokalanpassniong stadsdel Facetten Anpassning kulturfastigheter Förskola centralorten Förskola Grebo Arkiv i Facetten xxx xxx x x xxx xxx x Kommersiella fastigheter (kom.vsh.) Anpassning uthyrning x x x x Fastighetsbudget x x x x Utemiljö- och huvudentré Facetten 800 Camping servicehus Solenergi Facetten Båtplats Bysjön Summa exkl. kommersiell vsh Summa, totalt x x Kommunledningsförvaltningen Inventarier Bakgrund: Inventarieinköp som inte är knutna till ett specifikt projekt. Inom denna beslutar kommunchefen om vilka inventarier som ska köpas. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 54 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Belastar den förvaltning som är slutanvändare av inköpet. Köksutrustning Bakgrund: Utbyte och komplettering av köksutrustning i skolköken, exempelvis ugnar och diskmaskiner. Belopp: Tkr Utförande period: [Klicka och markera för att skriva brödtext] Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 23 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Belastar den förvaltning som är slutanvändare av inköpet. 32

33 Vård- och omsorgsförvaltningen Inventarier gamla vårdcentralen Bakgrund: Kommunen kommer att förvärva fastigheten Solbacken 4, gamla Vårdcentralen vid Ingatorpsvägen, i november Avsikten är att delar av Vård- och omsorgsförvaltningen ska nyttja lokalerna och därför behövs vissa inventarieinköp göras. Belopp: 500 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 54 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Belastar den förvaltning som är slutanvändare av inköpet. Samhällsbyggnadsförvaltningen / Samhällsplanering och kommunikationer Landsbygdsutveckling Bakgrund: Under utredning. medel för att möjliggöra investeringar i samarbete med de strategiska grupperna. Belopp: 200 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 24 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Bredband, landsbygd etapp två (kom.vsh.) Bakgrund: Utbyggnad av ny fiberinfrastruktur på landsbygden är nödvändig för att säkra invånarnas och företagarnas behov av säker och snabb elektronisk kommunikation. Investeringsbeloppet möjliggör att detta kan påbörjas. För att täcka hela landsbygdens behov är ytterligare investeringar nödvändiga. Belopp: Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 588 Tkr/år (beräknat på 10 års avskrivning). Samhällsbyggnadsförvaltningen / Gata och park Gatuverksamhet Bakgrund: För tillämpning av komponentavskrivning för anläggningars olika komponenter. Den del av underhållet som avser ersättning av hel eller del av komponent ska bokföras som reinvestering, vilket innebär att investeringsbudget ska finnas för dessa reinvesteringar. en avser i huvudsak reinvestering av gator och vägar, men inbegriper även trafiksäkerhetsåtgärder, mindre nyinvesteringar men även åtgärder kopplade till Va-verksamhetens ombyggnad av ledningsnät. Belopp: Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 338 Tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Beloppet inryms inte inom befintlig budget. 33

34 Parkverksamhet Bakgrund: För att bevara karaktären i Åtvidabergs gatu- och parkområden, måste bland annat en kontinuerlig föryngring ske av kommunens alléträd. en avser i huvudsak underhåll av alléer, men inbegriper även mindre nyinvesteringar och åtgärder kopplade till övrig parkverksamhet. Belopp: 300 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 21 Tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Utegym Bakgrund: Genom att bygga utomhusgym, möjliggör det för alla invånare att hitta och inspirera till rolig och enkel vardagsmotion. Det har blivit en viktig del ur ett hälsofrämjande perspektiv eftersom det uppmuntrar invånare i kommuner till spontan och planerad träning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har att utreda frågan om utegym utifrån hela kommunperspektivet. Investeringsposten avser en första etapp av utbyggnad av utegym. Belopp: 200 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 14 Tkr/år. (Beräknad på 20 års avskrivning). Beloppet inryms inte inom befintlig budget. Samhällsbyggnadsförvaltningen / Kommunala fastigheter Fastighetsbudget Bakgrund: Fastighetsbudgeten behöver förstärkas beroende på behov utöver tidigare planering. Sportgolvet i A-hallen har bedömts som uttjänat, både vad det gäller bärverk/stomme och ytskikt och behöver bytas ut. Köksfunktion behöver moderniseras och anpassas, exempelvis lastkajer, transportvägar och sophantering. Belopp: 950 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 53 Tkr, beräknad med 20 och 33 års avskrivning, läggs på hyresgästerna. Anpassning Solbacken 4 Vårdcentralen Bakgrund: Kommunen kommer att förvärva fastigheten Solbacken 4, gamla Vårdcentralen vid Ingatorpsvägen, i november Avsikten är att delar av Vård- och omsorgsförvaltningen ska nyttja lokalerna och vissa anpassningar måste göras för det nya användningsområdet. En första etapp av dessa anpassningar beräknas behöva genomföras under Belopp: Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 101 Tkr/år och läggs på hyran mot Vård- och omsorgsförvaltningen. Kapitalkostnaden beräknad med 20 års avskrivning. 34

35 Skylift Bakgrund: Vid underhållsarbeten på såväl byggnader som i gatu- parkmiljö åtgår det lyftanordningar för åtkomlighet. Dessa resurser hyrs idag in eller finns med som kostnader vid entreprenader. För de arbetshöjder som i många fall är aktuella finns inte lyftanordningar med tillräcklig lyfthöjd tillgängliga på orten. Med egen resurs blir tillgängligheten bättre anpassad till behovet, som ibland kan vara av akut karaktär. Belopp: 300 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Kostnaden för drift- och kapitalkostnader läggs på Fastighet, för de tider liften nyttjas av andra än Fastighet debiteras hyra. Kapitalkostnaden, beräknad på 10 års avskrivningstid, blir 35 Tkr. Reservkraft Bakgrund: I Åtvidabergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys (RSA) identifieras ett riskområde inom elförsörjningen i form av långvariga elavbrott. Åtföljande inventering och bedömning av reservkraftsbehov har utgått från ett krisperspektiv enligt Lagen (2006:544) om extraordinära händelser och berör inte vardagliga elavbrott eller kortare störningar i elförsörjningen. Utifrån regeringens uppsatta mål för krisberedskap identifierades behov av förstärkt reservkraft inom kommunala verksamheter. Belopp: 700 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 47 Tkr, beräknad med 20 års, fördelas på fastighetens hyresgäster. Markiser kommunhus Bakgrund: Det finns ett arbetsmiljöproblem i form av höga inomhustemperaturer i nya kommunhuset vid kraftig solinstrålning under den varma årstiden. För att minska solinstrålningen via fönster och därmed bidra till ett mer acceptabelt inomhusklimat föreslås att markiser av lämplig modell monteras på de södra och västra fasaderna. Belopp: 300 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 35 Tkr, beräknad med 10 års avskrivning, läggs på fastighetens hyresgäster. B-hus Bildningscentrum Facetten Bakgrund: Det har konstaterats att byggnaden något sjunkit ner i underlaget, detta har förmodligen pågått under mycket lång tid och väggarna har sjunkit mer än golvet. På längre sikt kan detta medföra stora skador och problem, därför föreslås en investeringsbudget som täcker åtgärder för att stoppa processen och stabilisera byggnaden. Belopp: 600 Tkr Utförande period:

36 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 29 Tkr, beräknad med 33 års avskrivning, läggs på hyresgästen. Samhällsbyggnadsförvaltningen / Kommersiella fastigheter Anpassning uthyrning Bakgrund: För att snabbt och effektivt kunna möta eventuell efterfrågan på kommersiella lokaler finns ett behov av en budgetpost som möjliggör erforderliga lokalanpassningar. Belopp: Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är beroende av hur stor den utnyttjade andelen av budgeten blir och vilka avskrivningstider som tillämpas för respektive lokalanpassning. Utemiljö huvudentré Facetten Bakgrund: Som ett led i att öka attraktiviteten för Facettens lokaler med utemiljö och angöringsvägar har det tagits fram ett förslag för uppdatering av miljön framför Facettens huvudentré. Se bifogade illustrationer. Belopp: 800 Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 38 Tkr, beräknad med 33 års avskrivning läggs på Fastighet, med intentionen att den ska täckas av framtida ökade hyresintäkter vid ökad uthyrningsgrad. 36

37 Camping servicehus Bakgrund: Projektet avser färdigställande av komplementbyggnad för campinganläggning. Servicebyggnad för campinggäster med bl a toaletter, duschar, tvätt- och köksmöjlighet. Belopp: Tkr Utförande period: 2018 Omfattning och finansiering av driftskostnader: Tillkommande kapitalkostnad är 76 Tkr/år (Beräknad på 20 års avskrivning). Investeringen medför en ökad driftkostnad 40 Tkr/år för drift och skötsel av tillkommande ytor. Beloppet inryms inte inom befintlig budget. Mandatperiodens investeringar och resultat Ett viktigt förhållande i kommunens vision om framåtanda är strävan efter en god ekonomi. För att uppnå en god ekonomi är hushållning med resurser såväl inom som mellan tidsperioder viktigt. Investeringsbudgetering och investeringsuppföljning är arbetsprocesser som stödjer den organisatoriska förmågan att hushålla med resurser på kort och lång sikt. Enligt kommunens finansiella mål ska utfallet för mandatperiodens nettoinvesteringsutgifter maximalt motsvara 100 procent av mandatperiodens resultat före jämförelsestörande poster. I målet beaktas ej investeringar i kommersiella verksamheter. För år 2018 föreslås investeringar om Tkr (ej kommersiella). I nedanstående tabell visas 2015 och 2016 års nyttjade investeringsmedel, 2017 års investeringsmedel som planeras att ianspråktas under mandatperioden samt föreslagna investeringar för Vid försäljning avräknas här gamla vårdcentralen eftersom syftet med transaktionen var att kommunen köpte den för att sälja den vidare. Totala investeringar och försäljningar Belopp i Tkr Totalt Årets investeringar och försäljningar Investeringar i kommersiella verksamheter Försäljning Summa Beräknat resultat De budgeterade investeringarna ligger inom ramen för det beräknade resultatet för mandatperioden. 37

38 KOMMUNSTYRELSE Ordförande: Elisabet Edlund (S) Vice ordförande: Mira Wedenberg (M) Andre vice ordförande: Joakim Magnusson (C) Antal ledamöter: 15 38

39 Den politiska organisationen under kommunstyrelsen är indelad i utskott. Det ekonomiska ansvaret åvilar kommunstyrelse och övriga nämnder. Utskotten är beredande organ och har inget formellt ekonomiskt ansvar. Utskotten är planerings- och ekonomiutskottet, personalutskottet, barn- och utbildningsutskottet, vård och omsorgsutskottet, sociala myndighetsutskottet, och samhällsbyggnadsutskott. och ekonomiska ramar Belopp i Tkr Bokslut Kommunledning Barn- och utbildning Vård- och omsorg Samhällsbyggnad och fastighet Kommunstyrelsen oförutsett Summa Beskrivning av verksamheter Under kommunstyrelsen finns kommunledningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Hit hör också samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom ramen för kommunstyrelsen finns också medlen KS oförutsett. Denna budgetpost är avsedd för att kunna göra prioriteringar under året, möta oförutsedda behov och möta konjunkturella förändringar. För år 2018 finns behov av att utöka våra gruppbostäder. Inom ramen för Vårdoch omsorgsförvaltningen finns ingen driftspost avsatt för detta. När beslut fattas om öppnande gruppbostad måste också budgetmedel omfördelas från KS oförutsett till Vård- och omsorgsförvaltningen. Beloppet beror på när i tid gruppbostaden kan öppna och vilken typ av lösning det blir. Vuxenutbildning planeras inom Barn- och utbildningsförvaltningen under år För detta finns ingen driftspost budgeterad inom ramen för förvaltningen. 39

40 Kommunledningsförvaltningen Inom kommunledningsförvaltningen finns HR enhet, kanslienhet, ekonomienhet, informationsenhet samt kostenhet. Inom förvaltningen administreras också nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, revision och övrig politisk verksamhet. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Kommunledning (Politisk org.) HR-enheten Ekonomienheten Kanslienheten Informationsenheten Kostenheten Kultur- och utvecklingsenheten Summa Verksamhet Krisledning ingår som en del inom kanslienheten och kommunens räddningstjänst ingår från 2015 i Räddningstjänsten östra Götaland (RTÖG). Även funktion för näringslivsfrågor finns inom kommunledingsförvaltningen. 40

41 Stab Planerad verksamhet Gemensamt för stabsverksamhetens arbete är att den ska stödja kommunens förvaltningar i arbetet genom att de kan använda sina resurser så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att god ekonomisk hushållning utifrån vision 2020 uppnås. HR-enheten är stödfunktion för kommunens verksamheter inom hela HR-området. Det innebär framför allt systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, lagar, avtal och löner. HR-enheten tillhandahåller även stöd inom ovanstående områden till de kommunala bolagen och ITSAM. Kanslienheten arbetar med ärendeberedning och sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens planerings- och ekonomiutskott, personalutskott, valnämnden och för kommunfullmäktiges beredningar. Kanslienheten ansvarar även för utredningar, uppföljningar, krisledningsstab och folkhälsofrågor. Ekonomienheten är en stödfunktion för kommunens verksamheter inom områden som budgetering, redovisning, ekonomisk uppföljning, kalkylering, inköp och upphandling. Enheten arbetar också med kommunens övergripande ekonomihantering och ansvarar för upprättande av bland annat ekonomiska styrdokument, budgetdokument, delårsrapport och årsredovisning. Enheten tillhandahåller ekonomisystem till de kommunala bolagen, ITSAM samt Boxholms kommun. Informationsenheten arbetar ino0m ansvarsområdena press/media, webb, verksamhetsinformation, marknadsföring och krisledning. Inom enheten organiseras och bemannas även kommunens växel och reception. Informationsenheten ingår även som en del i kommunens krisledning. Kostenheten Planerad verksamhet Kökslokaler och utrustning är nedgångna och till vis del utdömda och i behov av reparation och underhåll för att klara av modern matlagning och möjliggöra en god arbetsmiljö för medarbetarna. Dessutom behövs översyn av utökning av elkapacitet inom samtliga skolkök för att möta kraven och möjliggöra optimalt utnyttjande av befintlig och ny storköksutrustning. Upprustning pågår enligt fastställd underhållsplan kopplad till investeringsplan. Grebo skolrestaurang kommer kommande år, i linje med inriktningsmål, till viss del ställas om från mottagningskök till ett kök med mer måltider lagade från grunden. 41

42 Löpande kompetensutveckling av medarbetare planeras för att öka kunskap gällande hållbara måltider och effektivt utnyttjande av råvaror, utrustning för modern matlagning. Omfattning och kvalitet I centralköket (Alléskolan) tillagas dagligen ca 2200 måltider till skola, förskola och delar av äldreomsorgen. Arbetet med hållbara måltider fortsätter, bland annat genom mindre hel- och halvfabrikat och därmed att laga mer mat från grunden av större andel lokala råvaror, från Östergötland och angränsande län. I och med nya livsmedelsupphandlingar med skarpare hållbarhetskrav (ökad kvalitet) förändras till viss del anbudspriser. Vi köper in kött och fågel som producerats enligt svensk djurskyddslagstiftning. Ökad kvalitet på råvaror kostar mer. Vi fortsätter arbetet med att öka andel vegetabilier (grönsaker/rotsaker/bönor/linser) och därmed minska andel animalier i maten. Det bidrar till ökad näringstäthet i måltiden, i längden minskad miljöpåverkan och till viss del mer balanserade kostnader. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt arbete med hållbara måltider samt upprustning och omställning av köken för att möta framtida krav på offentlig gastronomi. 42

43 Barn- och utbildningsförvaltningen Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt vill lära mer. Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas under skoltiden och i framtiden. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet består av kulturskola, två förskoleområden, fem grundskolor inklusive fritidshem, förskoleklass, grundsärskola samt gymnasieskola inklusive vuxenutbildning. 43

44 Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Förskola Grundskola Grundsärskola IKE/Friskola förskola och grundskola Gymnasie och komvux IKE/Friskola Gymnasie och vux Kulturskola Lokaler och gemensam admin Summa Varav personalkostnad Mål Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal Minst index 8 Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Betygsresultat åk 9 Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Våra barn ska erbjudas en god miljö för utveckling och lärande Skolinspektionens enkät till personal "Pedagogiska arbete" resp vårdnadshavare "Utveckling och lärande" Våra elever ska vara behöriga till gymnasieskolan Våra elever ska ta gymnasieexamen Gymnasieexamen från Facetten Våra vuxenstuderande ska erbjudas attraktiv utbildning som leder till fortsatta studier på nästa nivå eller anställning. Över rikets snitt Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) (N18500) Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Fritidshem ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Förskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. 44

45 Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Grundskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Gymnasieskola ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Vi ska besluta om en handlingsplan för kemikaliesmart förskola med inriktning på Beslut om handlingsplan. Kontroll av beslut. Näringsliv Resultatmål Mått/Styrtal Tillhöra de bästa 25% Uppföljningsmetod Skolans attityder till företagande ska vara bland de bästa i landet Svenskt näringslivsranking Verksamhet Barn och utbildningsförvaltningen har att hantera verksamheter som regleras av nationella mål och olika lagstiftningar såsom läroplan och skollag. Inom dessa ramar har huvudmannen beslutat om strategiska mål med inriktning mot kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. I budgeten ser förvaltningen flera utmaningar. För nyanlända och asylsökanden får kommunen statsbidrag från migrationsverket. Vartefter som asylsökanden får uppehållstillstånd, eller då man inte längre räknas som nyanländ (4 år) minskar eller upphör statsbidragen. Behovet av och därmed kostnader för modersmålsundervisning och studiehandledning kvarstår dock, ofta under hela elevens skolgång. Detta innebär en, år för år, ökande kostnad för barn och utbildningsförvaltningen samtidigt som statsbidragen minskar. En ännu större utmaning är det ökande antal elever som blir behöriga och ska läsa en gymnasieutbildning till följd av en framgångsrik utbildning på språkintroduktion. I de fall eleverna väljer utbildningar på vår egen gymnasieskola och då fyller tomma platser kan kostnadsökningen begränsas. Vi bedömer dock att många kommer att studera vid andra gymnasieskolor i länet och de interkommunala kostnaderna kommer då att öka markant. Vi har idag 55 elever på språkintroduktion. Om 15 elever per år blir behöriga till ett gymnasieprogram uppstår en ökad interkommunal kostnad på ca 1,8 Mkr första året, 3,6 Mkr andra året och 5,4 Mkr tredje året. SFI verksamheten ska täckas av statsbidrag men alltfler blir inte klara på två år och fortsätter att läsa SFI, kanske med avbrott för en kortare praktikperiod. Då etableringstiden är slut täcks inte längre utbildningen av statsbidrag. 45

46 Statsbidragens andel av förvaltningens totala budget ökar år från år. Även förvaltningens arbete med att söka och rekvirera statsbidrag ökar och motsvarar i dagsläget en halvtidstjänst. en är lagd utifrån ett antagande om intäkter i form av statsbidrag som till viss del ännu ej är beviljade eller rekvirerade. Statsbidragen utgör en osäkerhetsfaktor/risk i budgeten. Marginalerna i organisationen är efter effektiviseringar små. I flera av verksamheterna är lokalerna effektivt utnyttjade och även en liten ökning av barn/elever kan kräva organisationsförändringar och tillfälliga lösningar som skapar kostnader. Likaså kan en plötslig ökning av elever med särskilda behov vara svår att hantera inom befintliga ramar. Detta en osäkerhetsfaktor som är svår att bedöma. Förskola Planerad verksamhet Utifrån en analys av förskolans resultat och måluppfyllelse ska vi under läsåret 2017/2018 arbeta med att utveckla formerna för reflektion och pedagogisk dokumentation samt skapa strukturer för att slutsatserna i högre utsträckning ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ska fortsätta att utveckla de digitala verktygen i det pedagogiska arbetet och vi ska stödja och skapa möjligheter och miljöer som uppmuntrar barnen att använda alla sina språk. Vi bedömer att kommunens förskolor under budgetåret 2018 fortsatt kommer ha ett barnantal som periodvis innebär full beläggning. Marginalerna är dock små och det kan inte uteslutas att vi, vid förändrade förhållanden, kan komma att behöva öppna ytterligare någon avdelning under året. Omfattning och kvalitet Utifrån en analys av Skolinspektionens enkätresultat våren 2017, där personal och vårdnadshavarna har svarat på frågor om förskolan, kan man konstatera att Åtvidabergs förskolor, generellt sett, har högre värden än övriga medverkande förskolor i enkäterna. De områden där Åtvidabergs förskolor har bättre resultat är till exempel pedagogiskt arbete/utveckling och lärande, trygghet och omsorg, normer och värdegrund och barns inflytande. De områden där vi ligger lägre och som vi behöver utveckla är språk och kommunikation samt modersmålsutvecklingen för flerspråkiga barn. Information och anpassning efter barnets behov är områden som behöver utvecklas. Även frågan om resurser i form av till exempel personal, vikarier och andel utbildade förskollärare får ett lägre värde både i personalens och vårdnadshavarnas enkätsvar. Detta kan ha samband med att nettokostnadsavvikelsen inom förskolan i Åtvidaberg har minskat till -6,1, Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för förskolan än förväntat utifrån våra förutsättningar. Målvärdet för förskolan är -4. En femtedel av barnomsorgen i Åtvidaberg bedrivs i enskild regi. Det finns i genomsnitt 15,7 barn per avdelning i kommunens förskolor och personaltätheten är 5,2 barn per årsarbetare. Personaltätheten har varit relativt oförändrad över tid och följer personaltätheten inom förskolan i Östergötlands kommuner såväl som riket. 42 % av personalen i barngrupperna har pedagogisk högskoleutbildning vilket är något bättre än rikets snitt. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning minskar i snabb takt både i Åtvidaberg (46,4 % 2014) och i riket. 46

47 Framtiden hur bra blir bättre Vid årskiftet 2016/2017 fanns det 744 barn i åldern 0-5 år i Åtvidaberg. Enligt SCB prognoser (vilka är högst osäkra) bedömer man att barnantalet i åldern noll till fem år 2021 kan ha ökat med cirka 68 barn. I den prognosen har man inte tagit hänsyn till eventuella framtida kommunala beslut om nya tomter, nybyggnation etcetera. I dagsläget klarar inte förskolan i Åtvidabergs tätort av att ta emot en större inflyttning eller ett ökat barnafödande i befintliga lokaler. Vi bedriver idag två förskoleavdelningar i tillfälliga, externa lokaler. Då vi bedömer att Åtvidaberg kommer att utvecklas till en tydligare boendekommun på sikt med en ökande befolkning bör en utredning ske kring en framtida ny förskola i Åtvidabergs tätort. Inför en eventuellt större försäljning av tomter/nybyggnation i och omkring Grebo kommer det att uppstå ett stort behov av nya förskoleplatser och på sikt fler grundskoleplatser Grundskola/förskoleklass/fritidshem Planerad verksamhet Utifrån en analys av grundskolans resultat kommer vi under läsåret 2017/2018 särskilt att fokusera på tidiga insatser för att alla elever ska lära sig läsa, ha läsförståelse och kunna skriva efter årskurs tre. Elever med behov av särskilt stöd ska identifieras tidigt och lämpliga insatser ska sättas in. Vi ska särskilt fokusera kring kopplingen resultat på nationella prov och betygssättning samt att öka pojkarnas betygsresultat. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag och styrdokument ska tydliggöras. En kommunövergripande utvecklingsgrupp har skapats som kommer att arbeta med fritidshemmens utvecklingsarbete. Projektet Samma Koll kommer att utveckla elevhälsoarbetet och skolans samverkan med socialförvaltningen kring elever i årskurs fyra till nio som riskerar att hamna i utanförskap. Omfattning och kvalitet I Åtvidabergs grundskola årskurs ett till nio går elever samt 95 elever i förskoleklass. 14 % av eleverna har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Andelen elever med utländsk bakgrund har fördubblats under en fem års period. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 46 %, vilket är en ökning med procentenheter under en fem års period. I grundskolan arbetar 88,3 årsarbetande lärare, varav 72,1 % är kvinnor och 86,1 % har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 12,6 elever per lärare vilket är en ökning under en fem års period från 11,3 elever per lärare. Utifrån en analys av Skolinspektionens enkätresultat våren 2017, där eleverna i årskurs fem och vårdnadshavarna har svarat på frågor om grundskolan, kan man konstatera att eleverna i jämförelse med övriga svaranden på enkäten är mer positiva till sin skola och skolgång och att vårdnadshavarna tenderar att vara något mer negativa. Vårdnadshavarnas svar har dock en svag positiv förändring sedan förra enkäten 2015 så när som på området grundläggande värden. 47

48 Störst positiv förändring är det inom området Veta vad som krävs och Elevhälsa. I jämförelse med övriga svarande på enkäten behöver vi dock fortsätta att utvecklas inom flera områden. Detta ska bland annat ske genom att vi ska fortsätta utveckla hur vi ger extra anpassningar och särskilt stöd, samt genom fortsatt kompetensutveckling inom bedömning och lärande års avgångsklasser har haft stora behov av särskilt stöd över tid. Skolan lyckades till slut, genom att omprioritera resurser och sätta in olika insatser nå 83% behörighet till gymnasieskolan, vilket ska jämföras med 85% året innan. Den stora upphämtningen, vad gäller behörighet till gymnasieskolan, skedde dock på bekostnad av meritvärdet som blev det lägsta på många år. Möjligheterna att omprioritera resurser är begränsade i grundskolan. Nettokostnadsavvikelsen inom grundskolan i Åtvidaberg är -7,1 (2016). Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för grundskolan än förväntat utifrån våra förutsättningar. Målvärdet för grundskolan är -4. Nettokostnadsavvikelsen inom fritidshemmen i Åtvidaberg är -24,4 (2016). Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för fritidshemmen än förväntat utifrån våra förutsättningar. Målvärdet för fritidshemmen är % av barnen i åldrarna sex till tolv år i Åtvidaberg är inskrivna i fritidshem. Andelen högskoleutbildad personal inom fritidshemmen i Åtvidaberg är mycket låg, 26,3 % att jämföra med rikets snitt som är 42,4 %. Detta är ett prioriterat område att förändra i framtida rekryteringar. Vi har 19,7 inskrivna barn per årsarbetare, antalet barn per årsarbetare har de senaste åren sjunkit och vi ligger idag under rikets snitt som är 21,7. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt starkt fokus på bedömning och lärande genom hela grundskolan, från årskurs ett till nio. En utvecklad läsgaranti för att identifiera elever med särskilda behov och kunna sätta in stöd tidigt. Vi ska fortsatt ligga i framkant vad gäller arbetet med information och kommunikationsteknik i undervisningen samt utvecklingen av skolbiblioteksfunktionen i skolan. En förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål är att vi lyckas behålla och rekrytera behöriga lärare, fritidspedagoger och personal med nyckelkompetenser inom elevhälsan. Grundsärskola Planerad verksamhet Elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella kunskapskraven ska öka. Detta följs upp i samband med att eleverna får sina IUP:er en gång per år. Ökningen av elever till träningsskolan gör att personalen behöver kompetensutvecklas för att möta dessa elevers behov. All personal utbildas i tecken som stöd och AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) vilket bidrar till och underlättar elevernas kunskapsinhämtning. Under 2018 förstärks verksamheten med språkutvecklande insatser till eleverna i form av talstöd. 48

49 Omfattning och kvalitet Andelen elever av en årskurs som fullgör sin skolgång inom ramen för grundsärskolan fortsätter att öka. Störst är ökningen av elever inom ramen för träningsskolan. Eleverna är också yngre idag när de skrivs in i grundsärskolan. Grundsärskolan i Åtvidaberg finns fysiskt på Alléskolan med elever från förskoleklass till nian med tillhörande fritidshem. Framtiden hur bra blir bättre Från att vara en verksamhet som är integrerad i grundskolans lokaler ska samarbetet med grundskolan utvecklas med målet att öka kompetensen och kvalitén i båda verksamheterna. Gymnasie- och komvuxutbildning Planerad verksamhet Inom de nationella programmet behöver vi fokusera på att i högre utsträckning attrahera tjejer att söka Facettens utbildningar då fördelningen mellan könen i dag är mycket ojämn. Vuxenutbildningen i Åtvidaberg ska marknadsföras och synliggöras. Vuxenutbildningens utbud ska breddas och utvecklas för att möta arbetsmarknadens behov. Bland annat skapas fler platser till undersköterskeutbildning och en ny lärlingsutbildning mot barnskötare startas. Inom SFI ska genomströmning prioriteras då goda kunskaper i svenska är den viktigaste faktorn för att komma in på arbetsmarknaden. Omfattning och kvalitet På gymnasieskolan Facetten går 321 elever. 75 % av dessa går på nationella program. Av dessa är 40 % elever från andra kommuner som går idrottsprofil hos oss. Av eleverna på nationella program går 53 % på yrkesprogram (vilket är en mycket hög andel) och 47 % på högskoleförberedande. 25 % av Facettens elever går på introduktionsprogram, av dessa är det 69 % av eleverna som går språkintroduktion. 27 % av eleverna är tjejer och 25 % av eleverna har utländsk bakgrund (födda utomlands eller födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Andelen elever som har högutbildade föräldrar är 40 %. I gymnasieskolan arbetar 33,1 årsarbetande lärare, varav 45,4 % är kvinnor och 73,4 % har pedagogisk högskoleexamen. Lärartätheten är 9,7 elever per lärare vilket är en minskning under en fem års period från 13,3 elever per lärare. Utifrån en analys av Skolinspektionens enkätresultat våren 2017, där eleverna i åk 2 och personalen har svarat på frågor om gymnasieskolan visar på att vi behöver utveckla trygghetsarbetet och arbetet mot kränkningar. Störst positiv förändring i elevenkätsvaren återfinns inom områdena Studiero och Stimulans. Av eleverna i avgångsklasserna 2017 erhöll 90 % gymnasieexamen (en minskning från 97,2 % året innan) och poängsnittet var 13,64. Då en avgångsklass består av relativt få individer är det naturligt att resultaten år från år kan variera i ganska hög grad. 49

50 Nettokostnadsavvikelsen inom gymnasieskolan i Åtvidaberg är 12,7 (2016) Ett lägre värde/negativt värde indikerar en lägre kostnad för gymnasieskolan än förväntat utifrån våra förutsättningar. Målvärdet för gymnasieskolan är -4. En av anledningarna till den stora avvikelsen är det minskande elevunderlaget som skapar små undervisningsgrupper samt det breda programutbudet. Framtiden hur bra blir bättre Det finns en stark efterfrågan på elever med yrkesutbildning och Facettens olika yrkesprogram har ett gott rykte i regionen och inom branscherna. Facetten har också ett förhållandevis bra sök till yrkesprogrammen. Inom de högskoleförberedande programmen finns det utvecklingspotential när det gäller att attrahera elever från Alléskolan. Med 40 % av eleverna inom idrottsprofilerna är gymnasieskolan i hög uträckning beroende av profilerna för sitt elevunderlag. Detta beroende skulle behöva minska. Kulturskola Planerad verksamhet En kulturskola för alla med ett brett kulturutbud. Kulturskolan ska vara en plats där Åtvidabergs barn och ungdomar kan upptäcka sin egen och andras talang och utvecklas på bästa sätt. Det sker i samspel mellan upplevelser, utbildande program, eget skapande och möten med andra ungdomar och kulturer. Verksamheten präglas av lust och kreativitet med ett livslångt lärande som mål. Omfattning och kvalitet Kulturskolan strävar efter ett brett kulturutbud som ska tilltala många. I dagsläget har vi 130 barn i kulturskolans aktiviteter. Programutbudet erbjuds på flera olika platser i kommunen och anpassas efter barnens och elevernas behov och önskemål. Kulturskolan samarbetar nära kommunens skolor och är involverade i undervisningen till exempel vid elevens val. Kulturskolan deltar även vid kommunens sommarläger för barn. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt anpassning av programutbudet utifrån barnens och elevernas behov. Kulturskolan arbetar för att bredda sitt samarbete med övriga kulturaktörer i kommunen och ska vara en naturlig del i kommunens kulturcentrum. 50

51 Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningens uppdrag är att erbjuda kommunens invånare en kvalitativt god vård och omsorg inom verksamhetsgrenarna äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenheten och integration. Det förhållningssätt som ska prägla våra tjänster ska genomsyras av kommunens vision om framåtanda. Vi fokuserar på utveckling av våra verksamheter genom ökat inflytande, delaktighet, mod och långsiktighet. 51

52 Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg AME och Integration Gemensam administration Summa Varav personalkostnad Mål Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Brukarna inom hemtjänsten ska vara nöjda med hemtjänsten i sin helhet Mäts via NKI:s senaste mätning Brukarna inom särskilt boende ska vara nöjda med särskilt boende i sin helhet Mäts via NKI:s senaste mätning Bra vardagsliv och trygghet Resultatmål Mått/Styrtal 90% Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Brukare som har daglig sysselsättning inom socialpsykiatrin och LSS ska uppleva den meningsfull Mäts av förvaltningen en gång per år Fler personer ska ut i egenförsörjning 10 % fler än jämfört med föregående år Mäts årsvis inom förvaltningen Antalet barn och unga som HVB placeras ska minska. 20% färre placeringar jämfört med föregående år. Mäts årsvis inom förvaltningen Längden på placeringar för barn och unga ska minska. 20% färre dygn på HVB jämfört med föregående år Mäts årsvis inom förvaltningen 52

53 Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Individ- och familjeomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. LSS ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Äldreomsorg ska bedrivas mer kostnadseffektivt. Nettokostnadsavvikelsen ska minska jämfört med föregående år till dess att den är -4%. Jämförelse görs i Kolada. Vi ska göra handlingsplaner utifrån kompetensförsörjningsstrategin. Framtagande av handlingsplaner. Inlämning till HR-enheten. Verksamhet Vård- och omsorgsförvaltningen har att hantera verksamheter som regleras av olika lagstiftningar. Inom dessa ramar har förvaltningen satt upp strategiska mål med inriktning mot ekonomi och kvalitet. Förvaltningen har som övergripande mål att verka enligt socialtjänstlagens första paragraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska verka för att stödinsatser inriktas på att frigöra och utveckla gruppers och individers resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Äldreomsorg Vård och omsorgsboende Planerad verksamhet Att bo bra handlar lika mycket om trygghet, trivsel, hemkänsla, funktionalitet som tillgänglighet i våra fastigheter. Ett gott vardagsliv för de äldre kräver helt enkelt en fungerande samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa hög kvalitet och för att uppfylla medborgarnas behov. Genom att vi har en helhetssyn på individen och arbetar för att skapa fungerande långsiktiga lösningar arbetar vi aktivt för att utveckla alternativa boendeformer för äldre. Målsättningen är att det boendemässigt ska vara tryggt att åldras i Åtvidaberg. Utredningen av boendestandarden på vård- och omsorgsboendena i Åtvidabergs samhälle visade att stora åtgärder behövde vidtas för att säkerställa såväl kvaliteten i verksamheten som krav på boendestandard och hygien. Kommunen och Riksbyggen bildade 2013 en gemensam förening, Riksbyggens kooperativa 53

54 hyresrättsförening Kopparsvanen. Föreningen ansvarar för ny- och ombyggnation av våra vård- och omsorgsboenden byggdes 40 nya platser och i april 2016 stod ytterligare 33 renoverade lägenheter klara för inflyttning. Under 2018 kommer steg tre i projektet att ta form, då byggstart för ett boende för 20 äldre personer kommer ske. I kommunen är ca 50 % av verksamheten inom vård- och omsorgsboende konkurrensutsatt. Omfattning och kvalitet Volymtal Antal platser i vård- och omsorgsboende Antal personer över 80 år Antal personer över 90 år Antal trygghetsboenden Ett av den politiska majoritetens direktiv är att äldre ska få bestämma över sin vardag. Inom äldreomsorgen kommer förvaltningen 2018 fortsatt ha målsättningen att brukarna ska vara nöjda med de insatser som hemtjänsten och särskilt boende utför. På detta sätt får kommunen ett mått på om verksamheten är ändamålsenlig, ställt till de kostnader som verksamheterna har. För att uppnå dessa målsättningar och de politiska direktiven har förvaltningen valt att prioritera områdena delaktighet och inflytande. Varje individ ska ges möjlighet att var delaktig i planeringen och uppföljningen kring de beviljade insatserna. Delaktighet och inflytande av verksamheternas utformning ges även genom brukarråd och anhörigträffar, där verksamhetens utformning ska diskuteras som till exempel social samvaro, matsedeln och aktiviteter. Framtiden hur bra blir bättre Den nationella värdegrunden ska vara vägledande och genomsyra vårt arbete. Som ett ytterligare steg förde kommunen in värdighetsgarantier 2013 inom äldreomsorgen. Detta för att kvalitetssäkra våra insatser till de medborgare som får insatser från kommunens äldreomsorg. Antalet personer med demenssymptom, i såväl ordinärt boende som inom vårdoch omsorgsboende, förväntas öka i kommunen och det är viktigt att planera för att kunna tillgodose dessa framtida behov för målgruppen, avseende såväl platser i vård- och omsorgsboende som korttidsplatser ställde förvaltningen om 10 särskilda boendeplatser till demensplatser med anledning av att behovet av dessa har ökat. I allt större utsträckning skapas förutsättningar för kommunerna att arbeta med registrering i nationella kvalitetsregister. I dag har dessa register stor betydelse för hur vi prioriterar i våra verksamheter och hur vi organiserar oss för att möta nya behov. Under 2018 ska verksamhetsområdet genomföra kvalitetssäkring av inkontinenshjälpmedel, alla individer som är inskrivna i Hemsjukvården ska ha ett aktuellt individuellt utformat inkontinens skydd som är optimalt anpassat efter individens behov. Detta kommer att vara en höjning av livskvaliteten för 54

55 individen samt en stor förbättring för miljön (mängden av sopor) utifrån vårt Hållbarhetsprogram i Åtvidabergs kommun. För att äldreomsorgens verksamheter ska uppnå kostnadseffektivitet behöver kommunen utveckla alternativa boendeformer för äldre då anpassade bostäder för äldre är bristfällig. Konceptet trygghetsboende ger möjlighet till anpassade bostäder, trygghet och gemenskap vilket ökar livskvaliteten för äldre i Åtvidaberg. En prioriterad framtidsfråga är att vara tilltalande för utbildad och lämplig personal till äldreomsorgen. En arbetsgrupp med representanter från flera verksamheter inom förvaltningen arbetar tillsammans för att få nya arbetskamrater samt göra arbetet inom förvaltningen intressant och lärorikt så man vill arbeta kvar. Arbetet i gruppen fortsätter utvecklas och kommer att fortsätta Äldreomsorg Hemtjänst Planerad verksamhet När man blir äldre i Åtvidaberg ska man kunna bo kvar hemma så länge man själv önskar eller så länge en säker vård och omsorg kan garanteras. Trygghet och social samhörighet är viktigt för såväl omsorgstagare som anhöriga. Ett väl utvecklat anhörigstöd och ett bra samarbete med intresseorganisationer och volontärer är en viktig fråga för att uppleva en trygghet i sin livssituation. Vi strävar efter att alla ska uppleva att hemtjänsten ska ge stöd och hjälp i det egna boendet och genom olika insatser möjliggöra för den enskilde att bo kvar i den egna bostaden. Tillgång till ett varierat utbud av insatser och tekniska lösningar dygnet runt är en förutsättning för ett väl fungerande och tryggt liv i den egna bostaden. Under 2018 kommer de tekniska möjligheterna till stöd att öka och möjlighet att använda individuellt anpassat stöd blir mer tillgängligt. Att kvalitetssäkra insatser och beslut genom att använda metoden IBIC (Individens Behov I Centrum) kommer 2018 vara start skott för praktiskt genomförande. IBIC har utvecklats av Socialstyrelsen genom olika regeringsuppdrag som påbörjades redan IBIC ska vara ett stöd för handläggaren och utföraren när de ska identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat. Det ska leda till ett gemensamt språk mellan utförare och handläggare. Dokumentationen kommer även bli ännu mer strukturerad och tydlig. Syftet med IBIC är att arbeta mer behovsinriktat än insatsinriktat utifrån ett kundperspektiv. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och rättssäkerheten samt förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. Målet med stödet från kommunen ska vara behovsrelaterade, mätbara och beskriva avsedd funktion. Allt arbete utgår från rehabiliterande synsätt. Individens pågående stöd ska följas upp kontinuerligt för att uppmärksamma förändringar. 55

56 Omfattning och kvalitet Volymtal Antal personer med hemtjänst Antal beviljade hemtjänsttimmar/mån Antal korttidsplatser Antal dagar med betalningsansvar Framtiden hur bra blir bättre Januari 2014 tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården från Regionen. Det är en stor utmaning att i framtiden hantera ett förmodat växande vårdbehov för hemsjukvårdsverksamheten. Verksamheten finansieras via skatteväxling för den nivå som var PAH-delen (patientansluten hemsjukvård) finansieras via ett särskilt avtal mellan Åtvidabergs kommun och närsjukvården i centrala Östergötland. Vår stora utmaning är att ekonomiskt hålla oss inom ramen för skatteväxlingen. Vi ser en ökning av insatser inom hemsjukvården i form av delegerade insatser till hemtjänsten. Dessa insatser som utförs av hemtjänsten kommer att fortsätta öka då fler multisjuka vårdas i hemmet och tiden i slutenvården minskar. Den demografiska utvecklingen avseende äldre i kommunen visar att på längre sikt ökar andelen äldre över 80 år i större omfattning än nu. Det är främst personer i den ålderskategorin som är i behov av mer omfattande insatser från kommunen. För att möta ett allt mer komplext vårdbehov startades verksamheten Trygg hemgång. Verksamheten består av ett specialistutbildat team från olika yrkeskategorier. Teamets uppdrag är att skapa trygghet och delaktighet vid och efter en hemgång från en sjukhusvistelse. Att få rehabilitering och omvårdnad i hemmet av specialistutbildat team i stället för fortsatt sjukhusvård förbättrar överlevnad, funktionsförmåga och livskvalitet. Den 1 januari 2018 tar en ny lagstiftning lagakraft BAL (Betalningsansvarslagen). Betalningsansvaret mellan Regionens slutenvård och kommunens vård och omsorg när individer är medicinskt färdigbehandlade ändras stort. Kommunen har i stället för idag fem vardagar att planera för fortsatt vård i hemmet för individen, blir det tre dagar. Vårt team i trygghemgång kommer att få mycket stor betydelse för att vi lyckas med en bra hemgång med fortsatt trygg och säker vård och omsorg. Hemtjänsten jobbar med att skapa delaktighet och inflytande för de personer som har hemtjänst eller kommer att behöva i framtiden. Under 2015 startade hemtjänsten med att bjuda in brukare och allmänhet till träffpunkter för att diskutera framtida behov och utvecklingsfrågor. Nya träffpunkter och tillgänglighet för att nå ut till de äldre fortsätter under Som ett led i arbetet med att vara en kommun med framåtanda är det viktigt att vara med i den tekniska utvecklingen och arbeta med E-hälsa. När det gäller trygghetslarmen har de analoga larmen ersatts med digitala larm våren 2017, Telia tar bort kopparledningarna inom stora delar av kommunens 56

57 landsbygd. Inom teknikområdet kommer nya möjligheter för en ökad självständighet för individerna att provas genom exempelvis olika typer av sensorer, nattkameror, etcetera. Handikappomsorg Planerad verksamhet Åtvidaberg ska aktivt arbeta för att de som lever med en funktionsnedsättning upplever sin vardag som meningsfull. Våra verksamheter ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Vi har 2018 målsättningen att personer inom dagligsysselsättning ska uppleva den meningsfull och fortsätta utveckla verksamheten. Åtvidabergs kommun ska erbjuda personer med funktionsnedsättning stöd och service av god kvalitet som bygger på delaktighet, inflytande och respekt. Omfattning och kvalitet Volymtal Personlig assistans Antal som har pers.ass. enl. LASS Antal timmar pers.ass. enligt LASS Antal som har pers.ass. enligt LSS Antal timmar pers.ass. enligt LSS Antal externplaceringar Antal vårddygn externa placeringar Gruppboenden Antal boende i gruppboende Antal vårdtagare daglig verksamhet Kommunen fick krav från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på ombyggnad eller flytt till andra lokaler för att ersätta Slevringevägens gruppbostad. Beslut fattades om att renovera Slevringevägens gruppbostad så att lokalerna uppnår de krav som ställts från IVO. Ombyggnationen blev klar innan sommaren Det finns även ett behov av att gå igenom resterande LSSverksamheter för att säkerställa att vi har verksamhet som bedrivs enligt lagstiftningen och efter behov. Förvaltningen har i dagsläget fem icke verkställda beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 punkt 9 LSS. Under 2018 kommer en byggstart för ny gruppbostad att ske, behovet är påtagligt och efterfrågan stor. Risk för vite är stor då man faktiskt inte flyttat in ännu och väntan på verkställighet av gynnsamt beslut lång. Förvaltningen upprättade en boendeform enligt LSS i form av servicebostad i början av Servicebostad är en enklare form av gruppbostad. Varje brukare har en egen lägenhet där de får sitt stöd utifrån behov sedan finns möjligheter till gemensamma aktiviteter i en baslägenhet som ligger i närområdet. Fortsatt arbete med att få servicebostaden att motsvara kraven från målgruppen. 57

58 Ett boende med sex platser för långvarigt psykiskt sjuka finns. Boendet ger enskilda personer goda levnadsvillkor i en trygg miljö. Kommunen kan inte helt undanröja behovet av att köpa enskilda platser vid andra behov av omvårdnad. Det mesta kan vi lösa med alternativ i hemkommunen och med bibehållen kvalitet. Vi ser dock att allt fler personer med komplex multiproblematik blir allt svårare att ta om hand på det sättet. Det krävs ett aktivt arbete för att hitta såväl kvalitativa som ekonomiskt hållbara lösningar på kort och lång sikt. Ett givet mål är att så mycket som möjligt ska hanteras genom hemmaplanslösningar. Hållbarhetsprogrammet i Åtvidabergs kommun efterlevs genom till exempel daglig verksamhet har en arbetsplats där man monterar ner elektronik för rätt källsortering. Att minska förbrukningsmaterial inom verksamhetsområdet är 2018 års utmaning. Framtiden hur bra blir bättre Ett förstärkt barnperspektiv är infört i lagen om LSS. Barnkonventionen som ligger till grund för den nya paragrafen i LSS, betonar att barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn. Förvaltningen behöver fortsätta analysera och anpassa boendeformer för målgruppen detta för att möta upp framtida behov. Individ- och familjeomsorg Planerad verksamhet Att skapa goda och trygga uppväxtvillkor i Åtvidaberg är ett stort ansvar som åvilar främst alla föräldrar och vuxna i barnens omgivning. Samverkan med andra aktörer är en nödvändighet för framtiden både när det gäller barn och vuxna. Individ- och familjeomsorgen kan inte ensam agera för att förändra människors livsvillkor, utan dessa hänger samman med andra faktorer som exempel skolgång, sysselsättning och bra boende. Vi har redan idag bra samverkansformer, men dessa kan bli ännu bättre. I samverkan kan också nya verksamheter utkristalliseras, som bättre tar tillvara den enskilde individens möjligheter att lyckas. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Samverkan mellan Region Östergötland, skola och socialtjänst ska leda till förebyggande insatser för familjer där barn riskerar att hamna i utanförskap. Under 2017 beviljades sökta projektmedel från det centrala samordningsförbundet, för att satsa på projektet Samma koll som ska pågå under 3,5 år. I projektet ingår individ- och familjeomsorg samt skola, med syfte att minska antalet placerade barn- och unga och att ge större möjligheter att lyckas gå ur skolan med behörighet till gymnasiet. Projektet ska arbeta fram nya arbetsmetoder för att tidigare kunna upptäcka barn och unga som riskerar att hamna i utanförskap, samt skapa en förbättrad samverkan mellan socialtjänst och skola. I projektet ingår även Kinda kommun och det har per kommun rekryterats en socionom, en arbetsterapeut och en psykolog. Under 2017 har projektet varit i uppbyggnadsfas för att under 2018 börja gå in på djupet i verksamheterna. 58

59 Förvaltningen har fortsatt målsättningen att minska både antalet placeringar och längden på placeringar. Detta är ett prioriterat område för individ- och familjeomsorgen. En utvecklad beroendeproblematik ställer allt större krav på såväl kommun som landsting att stödja och behandla personer i beroende, samt att det ska ske i samverkan. För att öka andelen lyckade insatser blir det i framtiden allt viktigare med metoder och behandlingar som bygger på forskning och beprövad vetenskap. Förvaltningen arbetar med att öka antalet individer till att bli självförsörjande, genom ett aktivt samarbete mellan försörjningsstödet, arbetsmarknadsenheten, försäkringskassan, Region Östergötland och arbetsförmedlingen. Omfattning och kvalitet Volymtal Familjehem barn och ungdomar Antal personer Antal vårddygn Institutionsvård barn och ungdom Antal personer Antal vårddygn Institutionsvård vuxna Antal personer Antal vårddygn Försörjningsstöd Antal hushåll en för placeringar av barn och unga, samt hur många vuxna som är i behov av institutionsvård är svår att prognostisera. Under 2017 har kostnaderna för försörjningsstödet minskat avsevärt jämfört med tidigare år. Vi kan se ett trendbrott, där kommunen sedan hösten 2016 har sjunkande kostnader. I och med nya arbetssätt och metoder, där vi kunnat arbeta än mer rättssäkert och konsekvent har vi skapat helt andra förutsättningar för att nå de ekonomiska målen. Det kan trots det vara svårt att se in i framtiden, då det finns en del osäkerhet i vår omvärld. Viktiga framgångsfaktorer för att hålla nere kostnaderna är att våra nyanlända kommer ut i egenförsörjning efter etableringstiden, och att vi lyckas bra med integration. Under 2017 skedde ett annat trendbrott, där vi kan vara stolta över att vi lyckats bra med vår kompetensförsörjning av socialsekreterare. Många söker sig nu till oss och vi har en mycket bra grund att stå på inför 2018 vad gäller personalkontinuitet. Framtiden hur bra blir bättre Fortsatt samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet, försörjningsstödet, Region Östergötland, försäkringskassan och arbetsförmedlingen är en viktig förutsättning för att få ut personer i egen försörjning och på sikt minska kostnaderna för försörjningsstöd. 59

60 Vården för personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga behöver fortsätta att utvecklas. Ett viktigt verktyg där olika huvudmäns ansvarsområden tydliggörs är Samordnad Individuell Plan (SIP). Med detta verktyg ska det tydliggöras vad för insatser en individ är i behov av och vilken huvudman som är ansvarig för vad. Inom projektet Samma koll ska en utökad SIP arbetas fram, där även skolan är med genom elevhälsoteam. Arbetsmarknad och integration Planerad verksamhet Arbetsmarknadsenheten ska stärka, stödja och motivera den enskilde till arbete utifrån dennes och marknadens behov. Detta för att förhindra arbetslöshet och få ut fler personer i kommunen ut i egenförsörjning. Arbetsmarknadsenheten ska, i nära samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, individ- och familjeomsorg, komvux och andra aktörer, verka för minskad arbetslöshet och bidragsberoende bland Åtvidabergs kommuns invånare samt att öka känslan av meningsfull sysselsättning för våra medborgare. Omfattning och kvalitet Kommunen har gått in i en regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland. Överenskommelsen sträcker sig mellan åren Överenskommelsen är en samverkan mellan Östgöta kommunerna, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Östergötland, Migrationsverket och Region Östergötland. Syftet med överenskommelsen är att den ska bidra till Östergötlands tillväxt genom att nyanlända personers kompetenser tillförs arbetskraften i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Det finns även en samverkansöverenskommelse på lokal nivå i Åtvidaberg mellan kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin. Övergripande målsättning för denna grupp är att fler personer ska komma ut i sysselsättning och egen försörjning. Delmål är att samverkan ska ske utifrån individens behov av stöd, för att underlätta inträde på arbetsmarknaden, alternativt sysselsättning eller egen försörjning, samt att de samverkande parterna ska få ökad kunskap om varandras verksamheter och uppdrag. Genom deltagande i verksamhetens olika program ges den enskilde möjligheten att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och öka möjligheten att få ett arbete. Under hösten 2015 ökade antalet anvisningar dramatiskt och i början av 2016 träffade Åtvidabergs kommun ett nytt avtal med Migrationsverket om att ta emot 78 ensamkommande barn, från tidigare avtal om 16 ensamkommande barn. Under 2016 har sedan antalet anvisningar minskat kraftigt. En ny lagstiftning trädde i kraft i början av 2016 vilket gav kommunerna möjlighet att upprätta stödboende till de personer som inte har behov av ett HVB boende, detta har Åtvidabergs kommun infört och fortsätter arbetet under

61 I mars 2016 kom en ny bosättningslag vilket innebär att kommunen har ansvar att ta emot personer över 18 år som fått permanent uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens ansvar är att dessa personer ska ingå i etableringen och att kommunen ska ordna bostad. Under 2017 kommer kommunen att få 20 anvisningar. Denna nya lagstiftning och behovet av lägenheter för våra ensamkommande barn ställer stora krav på kommunen att ordna bostäder. Utöver dessa personer som blir anvisade till kommunen ordnar personer som fått uppehållstillstånd egna bostäder i kommunen, se diagram nedan. Diagrammet bygger på analys som gjorts av Migrationsverket. Behov av bostäder för personer som fått uppehållstillstånd Egen bosättning Anvisade till kommunen Åtvidabergs kommuns hållbarhetsprogram arbetar man med redan 2017, punkterna nedan ska man fortsätta med det även Enheten arbetar för en mångfald bland medarbetarna, flera olika nationaliteter finns och kommer att finnas i verksamheten. Enheten arbetar aktivt med att minska konsumtionen genom återvinning av saker i vår praktiska verksamhet Åter-Bruket. Vid avfallshantering i våra verksamheter sker källsortering. Vi är i behov av transporter i våra verksamheter. Vi är på gång att byta ut gamla ägda bilar till ny leasing för att bland annat minska onödiga utsläpp. Framtiden hur bra blir bättre Nyckeln till framgång inom denna verksamhet är att genom samverkan med andra organisationer skapa bästa möjliga integration och arbeta med att öka antalet personer ut i egen försörjning. För att lyckas med integrationen krävs en bra skolgång, bra utbildning inom samhällsorientering, bostäder och en naturlig social integration. 61

62 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är indelade i fyra områden, vilka utgörs av Samhällsplanering och kommunikationer (här ingår även färdtjänst och skolskjuts), Gata, park och fritidsanläggningar, Turism, kultur, fritid och kommunbibliotek samt Fastighet (här ingår även lokalvårdsenheten). Inom ramen för förvaltningen finns även Byggkontoret och Miljökontoret, vars verksamheter planeras att integreras mer med varandra under 2018 samt verka under en och samma chef. Vidare kommer huvudansvarig personal för det miljöstrategiska arbetet samt kommunens energi- och klimatrådgivare att lyftas ut från miljökontoret och istället ingå samhällsbyggnadsförvaltningens stab. Den politiska ledningen utgörs av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och för plangranskning planerings- och ekonomiutskottet. Den politiska ledningen för Bygg- och Miljökontoret utgörs av Bygg- och Miljönämnden. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Gata och Park Samhällsplan. och kommunikationer Kommunala fastigheter Inhyrda lokaler Kommersiella lokaler Städ Turism, kultur, fritid och kommunbibliotek Gemensamt Summa

63 Mål Stolthet och gemensamt ansvar Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Vi ska se till att infrastruktur, fritidsmöjligheter, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft 1) Ett positivt netto för in/utflyttning under senaste kalenderåret. 2) Snittet av gång- och cykelvägar, gator och vägar, fritidsmöjligheter, idrotts- och motionsanläggningar, miljöarbete och bostäder ska överstiga index 60 i senaste mätningen. 1) Genom inhämtad data från SCB-statistik. 2) Medborgarundersökningen Vi ska präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna Mått/Styrtal Senaste mätningen ska överstiga index 65 Uppföljningsmetod Medborgarundersökningen (bemötande och tillgänglighet) Bra vardagsliv och trygghet Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Åtvidaberg ska vara en av landets tryggaste kommuner Kommunen ska tillhöra de 30 % främsta i senaste mätningen Trygghetsundersökningen Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Mått/Styrtal Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal 100 % Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Vi ska vara billigare/effektivare än jämförbara kommuner Jämförelse nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker. Kronor/invånare Jämförelse nettokostnad fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar, bredbandsutbyggnad etc. Kronor/invånare Jämförelse med kommuner invånare Våra kommersiella fastigheter ska redovisa ett positivt resultat Positivt resultat Rapport från ekonomienheten avseende aktuellt år All kommunens elanvändning ska komma från förnyelsebara källor Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Vi ska besluta om en strategi för hur förorendad mark inom det centrala industriområdet samt Håcklasjön hanteras i kommande samhällsplanering. Beslut om strategi. Kontroll av beslut. 63

64 Näringsliv Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Vi jobbar aktivt med att utveckla de fysiska förutsättningarna för ett attraktivt näringsliv, även i samarbete med NC och direkt med företag. Kommunens egna uthyrda ytor (kvm) till företag ska öka varje år. Jämförelse mellan aktuellt år och det föregående året Kommunen ska arbeta aktivt med energi- och klimatrådgivning till företag Kontakt med minst 10 företag per år. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltningen ska verka för att infrastruktur, turism, kultur, fritidsmöjligheter, folkbibliotek, miljö och boendemöjligheter utvecklas för att öka kommunens attraktionskraft. Vi har även som mål att bidra till att Åtvidabergs kommun kan klassas som en av landets tryggaste kommuner. Likaså ska våra verksamheter, inom ramen av lagkrav präglas av öppenhet och dialog med målgrupperna. Förvaltningen arbetar för att bedriva en kostnadseffektiv och därtill så ändamålsenlig verksamhet som möjligt, varför vi har som mål att vara effektivare samt med bibehållen erforderlig service generera lägre kostnader, än jämförbara kommuner. Inom fastighetsområdet har vi utmaningar i att generera lönsamhet för våra kommersiella lokaler, en del i att nå dit är att uthyrda ytor till företag tillsvidare ska öka varje år. Inom miljöområdet drar förvaltningen sitt strå till stacken bland annat genom att vi upphandlar el enbart från förnyelsebara källor samt bedriver energi- och klimatrådgivning till kommunens företag. Vidare arbetar förvaltningens verksamheter med att på olika sätt bidra till att de fem hållbarhetsfaktorer som uttrycks i kommunens hållbarhetsprogram ska försöka uppnås. Gata, park och fritidsanläggning Planerad verksamhet Genom drift och underhåll samt skötsel av infrastrukturen i samverkan med andra aktörer ska vi skapa förutsättningar för en gynnsam utveckling av verksamheten. Verksamhetsområdet arbetar för en positiv utveckling av den fysiska miljön i Åtvidabergs kommun, samt strävar efter att genom god dialog, adekvat information och öppnare processer förbättra påverkansmöjligheter för alla samhällsaktörer. Anläggningarna för fritidsverksamhet riktar sig till alla grupper i samhället, med prioritering av barn och ungdomar. Verksamheten ska skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid. Verksamheten kommer under året att genomföra påbörjade projekt avseende Park Långbrott, hastighetsöversyn enligt nya hastighetsbestämmelserna, ny vägvisningsskyltning i Åtvidabergs tätort. 64

65 Vi har nyligen genomfört en förnyad upphandling avseende drift och skötsel av verksamhetens driftområden avseende grönyte-, barmark- samt vinterväghållning. Resultatet av upphandlingen medförde att vi den kommande perioden har fått en ny entreprenör. Omfattning och kvalitet Verksamhetsområdet omfattar drift, skötsel, underhåll och investering av gator, vägar, broar parker, alléer, grönområden, fritidsanläggningar och erforderliga anordningar i det offentliga rummet. Målet och måttet för verksamhetseffektiviteten är en med för jämförbara kommuner lägre nettokostnad men med bibehållen kvalitet. Framtiden hur bra blir bättre Att värdet på kommunens anläggningar i form av infrastruktur underhålls i enlighet med gällande underhållsplaner är prioriterat. Genom ett långsiktigt planerat underhåll medverkar varje års invånare till att betala sin rättmätiga del och kapitalförstöring motverkas. Under det senaste decenniet har kommunen på grund av det ekonomiska läget tvingats göra avsteg från det planerade underhållet avseende vägunderhåll. Verksamheten har utifrån nuvarande budget en stor utmaning att i framtiden svara upp mot de uppställda målen. Infrastruktursektorn i Sverige går för högtryck, det innebär vid fortsatt hög tillväxt att den kostnadsbild för våra projekt som vi har idag, med all sannolikhet kommer att öka markant under kommande decenniet. Främsta riskerna som vi kan se är brist på personalresurser men även maskinkapacitet. Det kommer också att bidra till problem när det gäller kompetensförsörjningen inom våra verksamheter även vid utförandet. De större infrastrukturprojekten i länet kommer med all sannolikhet att innebära färre anbudsgivare och högre priser för mindre projekt (2 10 Mkr). Sammantaget innebär detta att kommunen själv troligen i större utsträckning än tidigare måste säkerställa egen kapacitet för att driva verksamheten på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i framtiden. Samhällsplanering och kommunikationer Planerad verksamhet Samhällsplaneringen utgör en grund för en kommuns utveckling avseende infrastruktur. Verksamheten arbetar för en positiv utveckling av den fysiska miljön i Åtvidabergs kommun samt strävar efter att förbättra påverkansmöjligheter för medborgarna genom öppnare processer. Översiktsplanen över Åtvidabergs kommun förväntas blir klar samt detaljplanering av Grebo Norrby kommer att påbörjas. Bredbandet är ytterligare ett fokusområde för verksamheten och där fortsätter arbetet med utbyggnaden i tätorten. Vi avser även att titta över behovet på landsbygden för att kunna nå målet med 90 % anslutna till Utveckling av arbetet med de strategiska orterna kommer att fortgå under året. Omfattning och kvalitet Samhällsplanering och kommunikationers verksamhetsområde är ganska brett. Inom verksamheten ansvarar vi för samhällsbetalda resor, fysisk planering, fordon, landsbygdsutveckling, statistik, bredband, MBK (mätning, beräkning och kartering), GIS (geografiska informationssystem) och ekologi. 65

66 Verksamhetens målsättning att inom givna förutsättningar att hålla en god kvalité samt vara effektivare än jämförbara kommuner. Förvaltningen har som mål att Åtvidaberg ska tillhöra landets tryggaste kommuner. Framtiden hur bra blir bättre Under 2019 avser verksamheten att fortsätta planera för nya boendemöjligheter för att öka kommunens attraktionskraft. Fokus kommer att ligga på en förtätning av tätorten Åtvidaberg samt nya attraktiva villatomter i anslutning till Grebo tätort. Vi ska särskilt beakta tillgången på byggbar mark för såväl bostäder som verksamheter, detta gör vi genom att vår detaljplaneverksamhet håller en god planberedskap för att snabbt kunna svara upp mot samhällets behov. Vidare jobbar vi aktivt för en attraktiv centrumutveckling. Verksamheten kommer aktivt jobba med att förbättra kommunikationerna till och från Åtvidaberg, både på väg och järnväg. Fokus kommer att ligga på förbättringsåtgärder på rv 35 där det slutliga målet är att få en 100 km/h samt 2 plus 1 väg till Linköping samt en ny omstigningspunkt för expressbussen i anslutning till Grebo samhälle. Fastigheter Planerad verksamhet Projekt som är kopplade till investeringsbudgeten för 2018 är bland annat viss verksamhetsanpassning av gamla vårdcentralen för Vård- och omsorgsförvaltningens behov, installation av reservkraftsaggregat vid Alléskolan och byte av sportgolv i Sporthallen. Nybyggnation av ett gruppboende med investeringsbeslut från 2017 är också planerat att utföras under 2018 när detaljplanen är i laga kraft. Omfattning och kvalitet Det egna fastighetsbeståndet omfattar cirka m 2 kommunala och cirka m 2 kommersiella lokaler. Utöver detta ingår ett antal kulturfastigheter. För kommunala verksamheter finns även cirka m 2 inhyrda lokaler. Städning av lokaler med kommunal verksamhet ombesörjs med egen personal liksom driftåtgärder, reparationer och viss del av planerat underhåll. Framtiden hur bra blir bättre I och med kommunens förvärv av exploateringsområde i Grebo kan det förväntas behov av utökade skollokaler i proportion till den förväntande befolkningsökningen, det kan motivera en viss nybyggnad av skollokaler och det i sin tur motivera rivning/bortforsling av befintliga lokaler som från början var tänkta som tillfälliga, vilket sammantaget skulle ge en ökad funktionalitet och driftsekonomi för skollokalerna. När det gäller förskolelokaler i centralorten är det i dagsläget en blandning av stora och små enheter i både egna och inhyrda lokaler. Ur fastighetsförvaltningssynvinkel bör lokalerna för kommunens barnomsorg, som bedrivs i egen regi, samordnas i större enheter, liknande Långbrotts- och Sandtagets förskola. För de kommersiella lokalerna är bra marknadsföring och goda hyresgästkontakter väsentligt för att uppnå målet om kontinuerlig ökning av uthyrningsgraden. 66

67 Turism, kultur och fritid samt kommunbibliotek Planerad verksamhet Alla innevånare i Åtvidabergs kommun ska få möjlighet till ett tryggt, intressant och bra vardagsliv, såväl i tätorterna som på landsbygden. Verksamheten ska därför bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid för alla grupper i samhället med prioritering av barn och unga. Verksamheten ska även bidra till aktörer inom besöksnäringen i Åtvidabergs kommun ges allt bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter för framtiden. Att besökare erbjuds intresseorienterade upplevelser för att fler ska välja att delta och att spendera mer tid och mer pengar i Åtvidabergstrakten. Det som är bra för turister är oftast bra för invånare. Verksamheten ska också arbeta med utgångspunkt i kommunens hållbarhetsprogram inom de ekologiska-, sociala- och ekonomiska hållbarhetsperspektiven där turism, kultur, fritid och folkbibliotek har särskilt fokus inom områden som; förenings- och kulturliv, medverka till ett attraktivt samhälle, inkludering, samt skapa och marknadsföra programutbud bland annat inom området natur-, kultur- och friluftsliv. Det ska bli enklare för föreningar, därför planeras en översyn av riktlinjer för ekonomiskt stöd till föreningar och lokalbokningssystemet för idrotts- och kulturlokaler uppdateras. Folkbiblioteket flyttar i slutet av 2017 till nya lokaler i de historiska industrikvarteren vid Gamla torget. Verksamheten breddas 2018 till ett integrerat folk- och gymnasiebibliotek med helårsöppen turistbyrå under samma tak och tillgängliggöras som mötesplats alla dagar i veckan genom ett så kallat meröppet-system. Biblioteksflytten är ytterligare ett konkret steg i tillskapandet av ett kulturcentrum och i industrikvarteren finns redan en mix av museer, second handbutiker, konstnärer, företagare, föreningar och gymnasieskola. Omfattning och kvalitet Mötesplatser inom verksamheten för turism, kultur och fritid samt folkbibliotek är kommunbiblioteket, turistbyrån, Kulturhuset, aulan i Mässen och utställningslokalen Mums vid Åssagården. Bibliotekets personal, bibliotekslokalen, utbud och digital infrastruktur är en demokratisk arena tillgänglig för alla invånare i Åtvidaberg. Invånarna har även tillgång till alla biblioteksmedier i hela Östergötland samt Tranås genom samarbetet med Götabiblioteken och gemensamt lånekort. Verksamheten har även en kulturutvecklare och fritidsutvecklare. Ytterligare en tjänst för utveckling av turism- och besöksnäring planeras. Verksamheten tillhandahåller en hemsida, Facebooksida samt evenemangskalender för turism och besöksnäring. Verksamheten ger även ekonomiskt stöd till föreningar samt studieförbund och stipendier delas ut årligen. För att upplevas tillgängliga och för att nå ut så brett är arbetsmetoden samverkan, bland annat inom kommunen, med regionen, företagare, konstnärer och föreningar. Verksamhetens målsättning är att inom givna förutsättningar hålla en god kvalité samt vara effektivare än jämförbara kommuner. Verksamheten har som mål att öka kommunens attraktionskraft och att invånarna ska få ett tryggt intressant och bra vardagsliv. 67

68 Framtiden hur bra blir bättre Fortsätta utveckla kulturcentrum utifrån Åtvidabergsmodellen ; genom att ta små steg framåt, med begränsade resurser kombinerat ett brett samarbete inom kommunen, med regionen och bland invånare uppnå en långsiktigt hållbar utveckling av området genom alla tar sin en del av utvecklingsansvaret. 68

69 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Ordförande: Anders Eskilsson (M) Vice ordförande: Christopher Rexhell (S) Antal ledamöter: 7 Under bygg- och miljönämnden ligger byggkontoret och miljökontoret. Byggoch miljönämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för myndighetsutövning utifrån bland annat PBL, miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel och strålskyddslagen. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Politisk verksamhet Miljö- och hälsoskydd Byggverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Summa

70 Mål Ekonomi och hållbarhet Resultatmål Vi ska årligen inventera 225 adresspunkter med avseende på enskilda avlopp. Mått/Styrtal Antalet inventerade adresspunkter ska överstiga 225 Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Resultatmål Mått/Styrtal Uppföljningsmetod Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år Vi ska i vår tillsyn enligt miljöbalken besöka de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift och som har planerad tillsyn under året. Samtliga verksamheter som har planerad tillsyn under året ska besökas. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år. Vi ska i vår livsmedelskontroll se till att de verksamheter som har planerad kontroll under året får kontroll enligt plan. Samtliga verksamheter som har planerad kontroll under året ska besökas. Rapport från förvaltningen avseende aktuellt år. ska inte överskridas. Utfall ska inte överstiga budget Genom resultat i aktuell årsredovisning. Verksamhet Under 2018 kommer byggkontoret och miljökontoret att slås ihop med en gemensam verksamhetschef för att effektivisera verksamheterna och för att underlätta för våra medarbetare och medborgare. Byggkontor Verksamheten på byggkontoret består i huvudsak om att till kommuninnevånarna lämna rådgivning om vad detaljplanen säger, vad som kan utföras för att huset ska passa in i den befintliga miljön och hur byggnationen stämmer med gällande byggrätt. Detta också som ett led i att informera om och underlätta för invånarna vad gäller boendemöjligheter. Byggkontoret ger även rådgivning om bygglov, bygganmälan och strandskydd. I övrigt övervaka efterlevnaden av lagar för byggande med stöd av översiktsplan, föreskrifter, kommunens hållbarhetsprogram, tillsyn av funktionskontroll av ventilationsanläggningar, yttrande i fastighetsbildningsärenden, rådgivning för ett kretsloppsanpassat byggande och rivning. Dessutom föra register över nämndens handlingar och beslut. Byggkontoret har som målsättning att ge god och snabb service till kommuninnevånarna och behandla inkommande ärenden skyndsamt och rättssäkert. Bostadsanpassningsbidrag har till ändamål att anpassa permanentbostäder för att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. 70

71 Omfattning och kvalitet Myndighetsutövning ska ske på ett sätt så att kommuninnevånare, företagare och andra känner sig rättvist behandlade med utgångspunkt från det PBL och vad annan lagstiftning säger. Samtidigt ska vi så långt som möjligt arbeta för öppenhet och dialog med målgrupperna. Miljökontor Planerad verksamhet Miljökontoret ska genom sin verksamhet värna för säkra livsmedel, en god hälsa och en bra miljö för kommunens invånare och personer som vistas i kommunen. Planerad tillsyn och kontroll ska ske projektinriktat. Fokus vid verksamhetsplanering ska ligga på nyttan med tillsyn/kontroll och planeringen ska utgå från kommunens hållbarhetsprogram, Sveriges miljömål och målen i den nationella kontrollplanen för livsmedel. Omfattning och kvalitet Bygg- och miljönämnden ska ge en bra service med hög tillgänglighet samt bedriva myndighetsutövning med god kvalitet. Flera av bygg- och miljönämndens mål handlar om att följa framtagen tillsynsplan, detta för att säkerställa att tillsyn och kontroll sker på det sätt som nämnden beslutat. Framtidens bygg- och miljökontor hur bra blir bättre Framåtanda är ett förhållningssätt som ska genomsyra kommunens förvaltningar. Inom bygg- och miljökontorets verksamhet innebär detta att ständigt sträva efter att utveckla tillsyn, kontroll och övrig myndighetsutövning så att denna blir så ändamålsenlig och effektiv som möjligt. Vidare är det nödvändigt att vara tydlig i kommunikation, ha mod, våga sticka ut och prova nya lösningar. Ansökningar/anmälningar till bygg- och miljökontoret kommer under sin helhet att kunna sökas/anmälas i digital form. Möjlighet till att ta beslut digitalt med digital signering för att effektivisera verksamheten, minska posthanteringen och underlätta för medborgare och verksamhetsutövare. Även möjlighet för sökanden att följa flödet av sitt ärende med hjälp av sms och e-post. Det finns även andra områden inom bygg- och miljökontoret som skulle kunna effektiviseras genom införande av digital teknik. 71

72 VALNÄMND Ordförande: Carl Donnér (M) Vice ordförande: Sirvan Mostafaey (S) Antal ledamöter: 5 Valnämnden i kommunen är lokal valmyndighet och ansvarar för genomförandet av val och folkomröstningar. Valnämnden utser och utbildar röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och har hela ansvaret för förtidsröstningen inom kommunen. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen efter valdagen. Kommunfullmäktige beslutar om valdistrikt och valkretsar. Valmyndigheten är central myndighet och ansvarar för att planera och samordna genomförandet av valen. Inför valen framställer valmyndigheten röstlängder, röstkort och annat valmaterial. Länsstyrelsen är regional valmyndighet. Länsstyrelsen beslutar om rättelser i röstlängd, administrerar valsedelsbeställningar från partierna, sköter valnattsrapporteringen och svarar för den slutliga rösträkningen av valresultaten och mandatfördelningen i de kommunala valen. Ekonomi Belopp i Tkr Bokslut Valnämnd Summa