Kärlgra'sinfek.oner. SILF s vårutbildning Ulfsunda slo7 21 mars 2018 Mia Furebring VO infekbonssjukdomar
|
|
- Mona Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kärlgra'sinfek.oner SILF s vårutbildning Ulfsunda slo7 21 mars 2018 Mia Furebring VO infekbonssjukdomar
2 Riskfaktorer för graftinfektion 1. Patientfaktorer njursvikt/dialys diabetes obesitas malnutrition leversjukdom hög ålder immunsuppression rökning lång preoperativ sjukhusvård bakteriemi per- och postoperativt 2. Kirurgiska faktorer ljumsksnitt lång eller akut operation tarmskada Hodgkiss-Harlow, Seminars Vasc Surg 2011
3 Riskfaktorer för graftinfektion 3. Andra peroperativa faktorer chock hypotermi hyperglykemi 4. Postoperativa faktorer sårinfektion serom hematom reoperation
4 Prevention Antibiotikaprofylax Antibiotikaprofylax reducerar påtagligt risken för postoperativ sårinfektion (ca 80%) men studier vid endovaskulära ingrepp saknas (SBU 2010) Inte visat vilka preparat eller under hur lång tid, ej heller om risken för sen infektion minskas (SBU 2010) Vanligen rekommenderas en dos preoperativt eller profylax under 24 tim (om många riskfaktorer förlängs på vissa centra profylaxen till några dygn) Hodgkiss-Harlow, Seminars Vasc Surg 2011
5 Internationellt 1:a eller 2:a gen cefalosporin + daptomycin eller vancomycin i 24 timmar I Sverige ofta kloxacillin i 24 tim Uppsala: cefuroxim vid ingrepp via ljumsken Malmö: trimetoprim/sulfa Vid typ-1 allergi mot betalaktamantibiotika klindamycin (eventuellt + aztreonam/kinolon) Tid före incision betalaktamantibiotika: min vancomycin: min Prevention Antibiotikaprofylax Modifierat från Hodgkiss-Harlow, Seminars in Vasc Surg 2011
6 Prevention Antibiotikaprofylax An3bio3kaprofylax vid olika ingrepp e6er opera3onen? (tandläkare/tandhygienist, cystoskopi, kolonoskopi) Saknas data som visar a: det har effekt Interna=onella guidelines rekommenderar inte sällan de:a vid ingrepp inom 6 mån eaer opera=on Ej ru=nmässigt i Sverige
7 Prevention Antibiotika- eller silverimpregnerade graft Saknas stora randomiserade studier, divergerande resultat Rifampicinimpregnerade gra7 minskade ej antalet infek9oner (Braithwaite, Br J Surg1998; Lew, Sem Vasc Sur 2011) Silverimpregnerade gra7 har i mindre studier och djurförsök ej signifikant påverkat infek9onsrisk eller mortalitet (Ricco, Seminars in Vascular Surgery 2011) Resistensutveckling? Risk för bärarskap av silverresistenta och an9bio9karesistenta bakterier (SüPerlin, Acta Derm 2012) SBU 2010: o9llräckligt vetenskapligt underlag om an9bio9kaimpregnerade kärlgra7 minskar risken för gra7infek9on Subgrupper som kan vara betjänta av rifampicinimpregnerade gra7 - Primärprofylax hos högrisk pa9enter - Endovaskulära ingrepp i myko9ska aneurysm - Gra7infek9oner med in situ rekonstruk9oner
8 Prevention Eradikering av nasalt bärarskap av S. aureus? 5-15% av friska personer är bärare, vanligare hos t ex dialyspatienter, vid hudinfektion, boende på särskilda boenden, immunsupprimerade (upp till 50%) inte visat att eradikering minskar antalet infektioner i många länder screening av alla patienter för MRSA lokalbehandling (mupirocin/bactroban) om positiv odling rekommenderas bl a i USA Hodgkiss-Harlow, Seminars in Vascular Surgery 2011
9 Prevention Preoperativt undvik sjukhusvistelse före operation noggrann preoperativ förberedelse inklusive tandläkarbedömning vid behov Peroperativt undvik hyperglykemi och hypotermi Postoperativt ta bort katetrar så fort som möjligt (CVK, KAD) undvik TPN ge enteral nutrition vb mobilisera så fort som möjligt
10 Indelning Tidig <4 mån (vissa anger <3 mån) efter operationen ej sällan mer virulenta bakterier vanligen feber och/eller systempåverkan lokala symtom/fynd: smärtor, sårinfektion, svullnad, erythem Sen >4 mån (vissa anger >3 mån) efter operationen ej sällan mer lågvirulenta bakterier feber hos ca 50% oftare blödning eller symtom från fistel anorexi/kakeksi ej ovanligt
11 Definition Finns ännu inte något konsensus! Säkerställd graftinfektion enligt FitzGerald om två av tre kriterier 1. Positiv odling från blod eller från odling vid operation om S. epidermidis, propioni- eller corynebakterier minst två odlingar 2. Kliniska tecken till infektion generella: t ex feber, septisk chock lokala: t ex smärta, pus eller erythem i opområde, fistel, pus vid ny operation 3. Labmässiga tecken CRP >10 LPK >10 eller radiologiska tecken luft eller vätska kring graftet >8 postoperativt abscess FitzGerald, JAC 2005
12 Nytt definitionsförslag från MAGIC (Management of Aortic Graft Infection Collaboration) Kliniska/kirurgiska Radiologiska Laboratorie M A J O R pus runt graftet graft i dagen i sår fistel till graftet graft in i infekterat område, t ex mykotiskt aneurysm vätska runt graftet på CT >3 mån postop gas runt graftet på CT >7 veckor postop progress av vätska/gas på CT växt i odlingar från borttaget graft växt i odlingar taget vid op (på djupet) växt i odlingar från CT/ULledd punktion av vätska runt graft M I N O R tecken till lokal infektion (rodnad, värmeökning, svullnad, pus, smärta) feber >38 utan annan förklaring övrigt: t ex misstänkt perigraftinflammation, progress av aneurysm, utveckling av pseudoaneurysm, fokal väggförtjockning tarm, diskit/osteomyelit, ökad aktivitet FDG-PET, pos leukocytscint positiva blododlingar utan annat fokus förhöjda infektionsparametrar (CRP, LPK, SR) utan annan förklaring Lyons, Eur J Vasc Endovasc Surg 2016
13 Nytt definitionsförslag från MAGIC (Management of Aortic Graft Infection Collaboration) Misstänkt infektion 1 major eller >2 minor olika kategorier (klinisk, radiologisk, lab) Säkerställd infektion 1 major + 1 major eller 1 minor (från annan kategori) OBS! vid växt av hudflora ; S. epidermidis, propionibakterier, corynebakterier krävs fynd av samma stam i >2 peroperativa odlingar >2 blododlingar 1 blododling + 1 peroperativ odling Pågår multicenterstudie för evaluering Lyons, Eur J Vasc Endovasc Surg 2016
14 CT-angio ännu golden standard Radiologisk diagnostik gas runt graftet på CT >7 veckor postoperativt vätska runt graftet på CT >3 mån postoperativt ökande mängd vätska kring graftet mellan två undersökningar förtjockning av tarmväggen om aortagraft sensitivitet 95%, lägre sensitivitet om lågvirulenta bakterier (ner mot 55%) specificitet 85% (upp mot 100% om akut infektion) Lyons, Eur J Vasc Endovasc Surg 2016; Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, Eighth edition 2015; Legout, Medecine et maladies infectieuses 2012
15 CT-angiografi a. gasbubblor b. pseudoaneurysm Elens, Vasc Endovasc Surg 2018
16 Radiologisk diagnostik MR något bättre än CT på att skilja hematom från inflammatoriska förändringar upptäcka inflammation om lågvirulenta agens sensitivitet 68-75%, specificitet % dyrare, mer svårtillgängligt under jourtid vissa graft ger metallartefakter Cook s har rostfritt stål, strålar upp till 20 cm runt andra stentgrafter med nitinol strålar i mindre område men kärlväggen kan inte bedömas graft efter öppen kirurgi ger inga artefakter UL för att upptäcka pseudoaneurysm vid perifera graft Modifierat från Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, Eighth edition 2015
17 Radiologisk diagnostik FDG-PET/CT sensitivitet 93-97%, specificitet 70-91% (Balink, Vasc Endovascular Surg 2007; Keidar, J Nucl Med 2007; Bruggink, Eur J Vasc Endovasc Surg 2010; Keidar, Semin Nucl Med 2013; Sah, Eur J Vasc Endovasc Surg 2015) om fokalt upptag krävdes: specificitet och positivt prediktivt värde 95% (Fukuchi, J Vasc Surg 2005) dyrt, finns ej på alla sjukhus nya bedömningskriterier? - TBR (tissue-to-background ratio) och VGS (visual grading scale) tillsammans med SUV-max lovande (Saleem, Eur J Nucl Med Mol Imaging 2016) - Behöver utvärderas i fler studier
18 Radiologisk diagnos,k FDG-PET/CT kan vara en lysande metod att detektera graftinfektion om fokala upptag höga SUV-värden (>8) matchande klinik >4-6 månader postoperativt
19 Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases Eighthedition 2015
20 Mikrobiologisk diagnostik >2 blododlingar (3-)5 vävnadsodlingar från operation/punktion - odla från operationsområdet och spruta i pediatrisk/anaerob blododlingsflaska (särskilt viktigt om pågående antibiotikabehandling) + - i sterilt rör: direktmikroskopi + odling + 16sRNA + nuc/meca-pcr + ev 18 srna odla på borttaget graft (sterilt rör/transportmedium) - klipp på operation under sterila betingelser Sonikering av borttaget graft?
21 Vilka mikrober vid kärlgraftsinfektioner? Numan, J Cardiovasc Surg fall (metaanalys) EVAR 83 TEVAR 34 64% säkerställd etiologi stafylokocker 22% (Staphylococcus aureus 19, Staphylococcus epidermidis 5) streptokocker 11% gramnegativa tarmbakterier 15% polymikrobiell 21% svamp 6% 34% inom4 månader, hos dem44% stafylokocker+streptokocker
22 Vilka mikrober vid kärlgra0sinfek4oner? Legout, Clin Microbiol Infect patienter prospektiv studie med säkerställd infektion enligt FitzGeralds kriterier 39 aortaaneurysm, 58 arteriell insufficiens i benen 92% säkerställd etiologi (78/85) preoperativa blododlingar positiva hos intraoperativa odlingar positiva varav 18 även positiva blododlingar 43 patienter antibiotika före operation, varav 38 ändå positiva intraoperativa odlingar Staphylococcus aureus 29 (34%) Staphylococcus epidermidis 13 (15%) gramnegativa bakterier 35 (41%) varav Enterobacteriacae hos 32 polymikrobiell 20 (24%) candida 4 (5%)
23 Vilka mikrober vid kärlgraftsinfektioner? Thorakala Abdominella Perifera n=24 n=27 n=10 48 positiv odling från op, 19 samma fynd i blododling 12 endast positiv blododling Erb, PLOS ONE 2014
24 >2 agens: 20-30% Misstänk fistel! Vilka mikrober vid kärlgraftsinfektioner?
25 Leder bakteriemi/candidemi /ll gra2infek/on? Risken högst när graftet är nytt (Murphy, J Vasc Surg 2013) Om det finns S. epidermidis i biofilmen med en låggradig infektion kan t ex E-coli bakteriemi à en mer aggressiv infektion (Rutherford chapter 41, M.R. Back) Informera patienterna att de bör kontakta sjukvård vid frossa och hög feber under första tiden efter operationen hur långt efter operationen? veckor?
26 Hur vanligt är det? Incidens varierande pga olika definitioner och trolig underrapportering endovaskulära stentgraft (cirkauppgifter) 0,5-1% abdominella och thorakala 1-2% femorala 6% infrainguinala 1% carotis öppen kirurgi 1-3%
27 När debuterar graftinfektionen efter operationen? Italien: 26 infektioner efter EVAR ( ) medel 20 mån (1-72 mån) (Cappocia, Ann Vasc Surg 2016) Pennsylvania: 18 infektioner efter EVAR och TEVAR ( ) medel 6 mån (0-24 mån) median 3 mån 61% inom 3 mån (Murphy, J Vasc Surg 2013) London: 22 infektioner efter EVAR och TEVAR ( ) median 5 mån (0-51 mån) (Lyons, Eur J Vasc Endovasc Surg 2013)
28 Kirurgisk behandling Graftexcision Revaskularisering (samtidigt eller staged?) extra-anatomisk bypass in-situ homograft (frystorkade, fn ej i Sverige) allograft autologven (NAIS: Neoaortoiliac System) antibiotika- eller silvergraft Lokal behandling Muskellambå Oment VAC-behandling
29 Kirurgisk behandling Extra-anatomisk bypass Femoralis superficialis ven (NAIS) Bilder från Anders Wanhainen
30 Antibiotikabehandling Empirisk behandling cefalosporin eller piperacillin+tazobaktam + vancomycin eller daptomycin vid septisk chock tillägg av gentamicin aldrig rifampicin initialt (i regel efter en veckas behandling) Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
31 Om rifampicin = S alltid med som ett av minst två preparat (Legout, BMC Infect Dis 2014; Erb PLOS ONE 2014) mg/kg och dygn S. aureus kloxacillin 200 mg/kg och dygn iv à rifampicin + kinolon po S. epidermidis vancomycin (om MIC <2 mg/l) eller daptomycin à rifampicin + kinolon po (om =S) daptomycin (om vancomycin MIC >2 mg/l) Om kinolonresistent stafylokock daptomycin (om vancomycin MIC >2 mg/l) eller vancomycin (om MIC <2 mg/l, i kombination med rifampicin (om S)) linezolid + rifampicin? klindamycin + rifampicin? An#bio#ka vid stafylokockinfek#on Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
32 Antibiotika vid streptokockinfektion ampicillin 100 mg/kg och dygn (MIC <0,125 mg/l) ampicillin 200 mg/kg och dygn (MIC > 0,125 mg/l) eventuellt + gentamicin 3 8 mg/kg och dygn, max 3 dygn vid ampicillinresistens eller typ-1 allergi mot betalaktam vancomycin/teikoplanin daptomycin linezolid klindamycin Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
33 Antibiotika vid enterokockinfektion ampicillin 200 mg/kg och dygn + gentamicin 3 mg/kg x 1 (max 3 dygn postoperativt) gentamicin MIC <128 mg/l ampicillin + ceftriaxon (50 mg/kg och dygn) gentamicin MIC >128 mg/l vid njursvikt vid typ-1 allergi mot betalaktam och ampicillinresistens vancomycin/teikoplanin vid vancomycinresistens daptomycin + rifampicin? linezolid Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
34 An#bio#ka vid infek#oner orsakade av Enterobacteriaceae cefotaxim 150 mg/kg/dygn aztreonam vid typ-1 allergi mot betalaktam kombination med gentamicin 3-8 mg/kg och dygn de första tre dygnen uppföljning med kinolon om känslig stam om kinolon = R ceftriaxon trim/sulfa Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
35 Antibiotika vid pseudomonasinfektion ceftazidim 100 mg/kg och dygn pip/tazo mg/kg och dygn meropenem 3-6 g/dygn i kombination med tobramycin i tre dygn och därefter fosfomycin ( mg/kg och dygn) om ej radikal operation övergång till ciprofloxacin ( mg/dygn) efter 3 veckor (om kinolon = S) om kinolon = R: multidisciplinär konferens Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015
36 Modifierat från Revest, Int J Antimicrob Agents 2015 Antibiotika vid infektion orsakad av anaeroba bakterier Propionibakterier ampicillin mg/kg och dygn vid typ-1 allergi mot betalaktam klindamycin moxifloxacin kombination med rifampicin? Andra anaerober metronidazol 1500 mg/dygn
37 An#bio#kabehandling vid okänd e#ologi beror på kliniken men sannolikt vanligare med lågvirulenta patogener: S. epidermidis, propionibakterier, corynebakterier saknas generella rekommendationer thorakala: täck alltid stafylokocker och streptokocker klindamycin + rifampicin? moxifloxacin + rifampicin? klindamycin? buk: täck även gramnegativer ciprofloxacin + rifampicin? ciprofloxacin + klindamycin? andra kombinationer? beroende på anamnes
38 Daptomycin Kan högre doser än rekommenderad FASS-dos ges utan ökad frekvens biverkningar? Durante-Mangoni, Clin Infect Dis patienter med PM/ICD infektion Daptomycin medel 8,6 mg/kg i minst 7 dagar (6-10 mg/kg) Förhöjt CK hos 5 patienter, <3 ggr normalvärdet Legout, Infect Dis Ther patienter med kärlgraftsinfektion Daptomycin medel 9,5 mg/kg (>8 mg/kg) Medelbehandlingstid 12,3 + 11,9 dagar Förhöjt CK hos 4 patienter à avbröt behandlingen (reversibelt) Myalgi 1 patient Om CK-stegring och statinbehandling, sätt ut statinen först
39 Behandling av candidainfektion Alltid echinocandin initialt! Candida albicans Vid radikal kirurgi fluconazol som uppföljning, tidigast efter 10 dagar Vid konservativ behandling/ej radikal operation echinocandin 3-6 mån? och därefter fluconazol med total behandlingstid (>12 mån)/livslångt
40 Behandling av candidainfektion Candida nonalbicans Alltid resistensbestämning Radikal kirurgi och nedsatt känslighet mot fluconazol echinocandin som uppföljning (6 veckor?) Vid konservativ behandling/ej radikal operation echinocandin >6 mån och därefter azol (preparat beroende på resistensbesked) Candida parapsilosis bör ej behandlas med echinocandiner fluconazol hela behandlingstiden
41 förhoppningsvis även isavuconazol och daptomycin inom 1 år Koncentrationsbestämningar i akutsortimentet på Klin Farm på KS vankomycin, amikacin, gentamycin, tobramycin, teikoplanin svar inom 2 7m från mo:aget prov meropenem, piperacillin, linezolid, ce=azidim, cefotaxim, ciprofloxacin svar samma dag om prov ankommit innan kl 15 (helg kl 11), annars under förmiddagen näshöljande dag rifabu7n, rifampicin svar inom 24 7m från mo:aget prov, men analyseras endast vardagar sulfametoxazol, trimetoprim svar inom 24 7m från mo:aget prov, men analyseras endast vardagar flukonazol, itrakonazol, vorikonazol, posakonazol svar inom 24 7m från mo:aget prov
42 Behandlingstid? Riktlinjer för behandlingstid med stöd i studier saknas Många rekommenderar efter radikal kirurgi 3 veckor iv om vengraft (4)-6 veckor iv om andra graft Konservativ behandling (längre om behandlingssvar är trögt) minst (4)-6 veckor iv >6 mån total behandlingstid >12 mån om candida Vid bakteriemi med annat fokus under första månaderna efter operation 2(-6) veckor Revest, Int J AnKmicrob Agents 2015 Hasse, Swiss Med Wkly 2013 Legout, Médecine et maladies infeckeuses 2012 Leroy, Curr Opin Infect Dis 2012
43 Behandlingstid? Erb, PLOS ONE 2014 Retrospektive studie ( ) på universitetssjukhus i Basel 61 patienter med graftinfektion (varav 60 positiv odling) thorakala 24 abdominella 27 perifera 10 Konservativ behandling 12 patienter (20%) Ettårsmortalitet thorakala 12% buk 56% perifera 30% Riskfaktorer för död ålder iliaca-femoral graft
44 Behandlings+d? Erb, PLOS ONE 2014 forts Antibiotikaduration hos patienter som levde efter 1 år (40 st, 62%) 21/24 thorakala: median 92 dagar (67-185) 12/27 buk: median 91 dagar (52-246) 7/10 perifera: median 46 dagar (39-76) totalt 10 patienter hade behandling >6 mån Rifampicin associerat till bättre outcome Vid terapisvikt sker detta hos majoriteten inom 3 månà kan behandlingstiden kortas??
45 Infek&oner e*er EVAR/TEVAR Hittills enda större multicenteruppföljningen Retrospektiv, gjord av Vascular Low-Frequency Disease Consortium" 206 patienter (78% män) från 19 sjukhus i USA mellan EVAR: 180 TEVAR: 26 Comorbiditet hypertoni 84% rökning 58% njursvikt 30% diabetes 26% immunsuppression 4% Smeds, J Vasc Surg 2016
46 Infektioner efter EVAR/TEVAR Symtom/fynd smärtor 66% feber/frossa 66% fistel 27% endoläckage 24% ruptur 11% 10 pa>enter (5%) asymtoma>ska Tid e5er op medel 22 mån ( thorakala 18 mån, abdominella 24 mån) 0,2-158 månader Smeds, J Vasc Surg 2016
47 Infektioner efter EVAR/TEVAR E1ologi (intraopera*va odlingar) polymikrobiell 35% gramposi*ver 22%, streptokocker vanligast gramnega*ver 13% svamp 5% nega*va odlingar 30% Behandling kirurgi: 197 pa*enter (96%) medikamentell: 5 TEVAR (19%), 4 EVAR (2%) Smeds, J Vasc Surg 2016
48 Infek&oner e*er EVAR/TEVAR Behandlingstid pågående efter studien 62% övriga: medel 165 dagar ( dagar) Mortalitet 30-dagar 11% endast medikamentell behandling: 80% (TEVAR), 50% (EVAR) efter 5 år levde 51% thorakala 29% abdominella 52% Smeds, J Vasc Surg 2016
49 Mortalitet vid kärlgra/sinfek3oner 30-dagars mortalitet 10-25% 1-års mortalitet ca 50% infektionsrelaterade dödsfall vanligast inom första månaden fistel à ofta hög mortalitet närmare 100% i vissa studier om bara konservativ behandling à om ej radikal operation ej är möjlig bör försök till debridering göras
50 Elens, Vasc Endovascular Surg 2018 Mortalitet vid kärlgraftsinfektioner Retrospek)v studie i Bryssel pa)enter; 20 aorta, 42 perifera polymikrobiell infek)on 23 (37%) 30% nega)va odlingar stafylokocker i 35/42 perifera
51 Myko%ska aneurysm Svenska kärlregistret (Swedvac) , 132 patienter Före 2001 öppen kirurgi, efter 2001 dominerar EVAR (60%) Öppen: 62 patienter; EVAR: 70 patienter Överlevnad 3 mån: EVAR 96%, öppen kirurgi: 74% Ingen skillnad i långtidsöverlevnad, infektionsrelaterade komplikationer eller antal reoperationer Infektionsrelaterade komplikationer 28 patienter (21%) varav 13 var fatala (46%) mediantid efter operationen 3 mån, 75% inom ett år 15 hade pågående antibiotika och 13 hade avslutat antibiotika Sörelius, Circulation 2016
52 Mykotiska aneurysm Svenska kärlregistret (Swedvac) , 132 pabenter posi%va blododlingar 87 pa%enter (66%) streptokocker 21 S. aureus 21 salmonella 12 pneumokocker 8 E-coli 8 enterokocker 5 clostridiumarter 3 an%bio%kabehandling median 16 veckor (0-144 veckor) Sörelius, Circula%on 2016
53 Mykotiska aneurysm Europeisk retrospektiv studie, endovaskulärt behandlade MAAA 133 fall, 16 centra medelbehandlingstid 30 veckor (1-40 veckor) medeluppföljningstid 35 månader (1 vecka-149 månader) överlevnad 1 mån 91% 1 år 75% 5 år 55% infektionsrelaterad död hos 23 patienter (19%), 9 efter avslutad antibiotikabehandling salmonella bättre prognos, kortare behandlingstid? rekommendation antibiotikabehandling >6-12 mån Sörelius Circulation 2014
54 Myko%ska aneurysm Retrospektiv studie, endovaskulärt behandlade MAA Taiwan patienter salmonella 11 (27%) övriga bakterier 12 (30%) odlingsnegativa 17 (42%) lokalisation thorakala 10 (25%) paravisceral area 7 (17%) infrarenala 23 (57%) medianuppföljning 25 mån (1-69 mån) överlevnad 1 år 71% 5 år 53% Luo, Eur J Vasc Endovasc Surg 2017
55 Myko%ska aneurysm Retrospektiv studie, endovaskulärt behandlade MAA Taiwan samtliga patienter erhöll 6 veckors postoperativ iv antibiotikabehandling, uppföljande po antibiotika >6-12 mån 8 patienter med persisterande infektion (20%) samtliga med persisterande infektion dog varav 6 st inom 6 mån ingen skillnad i outcome oavsett agens rekommendationer alltid reoperation om persisterande infektion livslång antibiotikabehandling om positiv blododling före EVAR/TEVAR Luo, Eur J Vasc Endovasc Surg 2017
CONNY ARNErLÖV conny.arnerlov@vll.se Umeå
Aortagraftinfektion ett komplicerat CONNY ARNErLÖV conny.arnerlov@vll.se Umeå MIA FUREBRING mia.furebring@akademiska.se Uppsala ANDERS WANHAINEN anders.wanhainen@surgsci.uu.se Uppsala Infektion runt ett
Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö
Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare
Neurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Spondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling
Ledprotesinfektioner och biofilmpraktiska synpunkter på diagnostik och behandling Anna Holmberg MD, PhD Infektionskliniken Helsingborg/ Vårdhygien Lund 26 maj 2016 Antal total höftartroplastik i Sverige
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Ortopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Strama slutenvård och särskilda boenden 2008
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
PCP, Aspergillus och Candida
PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi
Intraabdominella infektioner - mikrobiologi Christian G. Giske, MD/PhD Professor/Medicinskt ledningsansvarig överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset InfektionMikro
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018
Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018 Ola Blennow: Candidainfektioner på IVA- epidemiologi Helena Hammarström: Betaglukan
Strama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA? I vad mån ska guidelines styra behandlingen? Jan Sjölin Infektionskliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Jävsredovisning Advisory board, konsultuppdrag,
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Kirurgiska Bukinfektioner
Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,
av MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW
Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
CIED-infektion Infektion av pacemaker-icd eller CRT-system
CIED-infektion Infektion av pacemaker-icd eller CRT-system Ulfsunda 2018-03-20 Siri Kurland Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Terminologi CIED - Cardiovascular Implantable Electronic Device Inkluderande
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
Ortopediska infektioner
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.
Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012
Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Infektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Protesklaffs-IE. Andreas Berge och Magnus Rasmussen. Ulvsunda,
Protesklaffs-IE Andreas Berge och Magnus Rasmussen Ulvsunda, 180319-21 Typ av IE Skåne 2015-2016 Registret 2012-2017 150 1500 antal patienter 100 50 antal patienter 1000 500 0 NVE PVE RVE CIED 0 NVE PVE
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
PM Infektiös endokardit (IE)
Infektionskliniken 044-3091600 Mattias Waldeck, överläkare mattias.waldeck@skane.se Datum 2013-04-17 Reviderat 2013-03-20 Gäller till 2014-03-31 PM Infektiös endokardit (IE) Ett utförligt nationellt vårdprogram
CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg
CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt
Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
MEQ-fråga Sida 1 (av 5)
MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Urinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Nekrotiserande fasciit Necrotizing soft-tissue infection Allvarlig mjukdelsinfektion. Andreas Berge Infektionsklinken Karolinska Solna
Nekrotiserande fasciit Necrotizing soft-tissue infection Allvarlig mjukdelsinfektion Andreas Berge Infektionsklinken Karolinska Solna Indelning Kan delas upp på basen av: Etiologi, föregående trauma, kirurgi,
Njurfunktion och dosering hos äldre
Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter: