Aspenäsenhetens förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2018 Kvalitetsrapport 2018 Aspenäsenhetens förskolor Sammanfattande dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet 30 september 2018 Solveig Knutsson, förskolechef 1

2 Innehåll 1 Allmän del Beskrivning av förskolenheten och dess organisation Verksamhetens idé och organisation av utbildning och undervisning Utveckling av förskolenhetens inre struktur Organisationens Förbättringshistoria Allmän förskola Lokaler och utrustning Barnhälsan Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Område för särskild uppföljning Naturvetenskap Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Vårdnadshavarnas inflytande Gruppering av barnen under dagen Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Årets beslutade strategier Barnkonsekvensanalyser av strategierna Hur påverkar de beslutade strategierna barnen?

3 3

4 1 Allmän del Den allmänna delen syftar till att beskriva verksamheten och dess organisation på ett sätt som visar hur förskolechef valt att forma sin inre organisation, så att målen för utbildningen i skollag, läroplan med flera styrdokument nås. Förskolechef har valt att i rapporten använda ordet förskolenhet och syftar då till Aspenäsenhetens förskolenhet som består av förskolorna Riddarsten, Seatons Allé och Åtorp. 1.1 Beskrivning av förskolenheten och dess organisation Förskolenheten består av tre förskolor: Seatons Allés förskola Seatons Allé startades år Här möts ca barn och 15 pedagoger. Seatons Allé ligger i ett villaområde utefter Aspens strand. I närområdet finns många naturområden att använda för utomhuspedagogik. Lokalerna erbjuder stora ytor, möjligheter till gemensam samvaro och här finns också utrymmen för olika verksamhet i mindre rum. Seatons Allé har tillagningskök, en stor lekgård som erbjuder varierade aktiviteter samt två mindre lekgårdar för de yngre barnen. Riddarstens förskola Riddarsten öppnade i augusti Förskolan inrymmer ca barn och 15 pedagoger. Förskolan ligger i ett av Lerums rekreationsområden och är placerad med skogen in på knuten. I området runt omkring finns villor och bostadsrätter. Riddarsten är silverklassad i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Huset är energieffektivt som ger bra inomhusmiljö och komfort. Förskolan har tillagningskök, moderna personalutrymmen samt en lekgård som har tagit till vara den naturliga miljön runt huset. Åtorps förskola Åtorp öppnade år Har möts dagligen ca barn och 7 pedagoger. Förskolan är belägen i Aspenäs villastad. Åtorp har ett mottagningskök. Inomhusmiljöerna och utegården är väl anpassade, de erbjuder rika valmöjligheter för barns lek. Åtorp ligger centralt, nära lekpark och skogsområde. 4

5 Förskolenhetens övergripande organisation Förskolenhetens övergripande organisation utgörs av fem arbetslag där varje arbetslag ansvarar för barn åldrarna 1-5 år. Förskolenheten leds av en förskolechef. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare som har i uppdrag att tillsammans med arbetslaget systematiskt utveckla utbildningen. Arbetslagsledarna träffar förskolechef regelbundet i förskolenhetens ledningsgrupp för att föra dialog kring aktuella frågeställningar, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och driva utvecklingen framåt mot av förskolechef beslutade mål. Arbetslaget ansvarar för att ge barnen helhet och sammanhang i lärandet. I arbetslaget sker systematisk reflektion och analys av verksamheten via den pedagogiska dokumentationen i syfte att hela tiden utveckla och förbättra kvalitén. I pedagogiska caféer, APT, ansvarsgrupper och studiebesök organiseras kollegialt lärande i syfte att utveckla pedagogernas undervisningsskicklighet. Det pedagogiska stödet till arbetslagen består av specialpedagog, pedagogista och IKTpedagog. Det administrativa och praktiska stödet såsom vaktmästare och administrativ assistent delas med Aspenässkolan. 5

6 Förskolenhetens interna utvecklingsorganisation Arbetslagsmöten Syfte/innehåll Dokumentation Ansvarig Pedagogisk dokumentation Reflektion och analys Dagordning Arbetslagsledare Barns lärande och utveckling Anteckningar skrivs Undervisning Systematiskt kvalitetsarbete Handledning Husmöte Representanter från arbetslagen Dagordning Arbetslag Anteckningar skrivs Gemensamma frågor på huset Ledningsgrupp Arbetslagsledare Dagordning Förskolechef Enhetsövergripande frågor Anteckningar skrivs Enhetens Utveckling Systematiskt Kvalitetsarbete APT Ekonomi Dagordning Förskolechef Organisation Protokoll skrivs Arbetsmiljö Utveckling LSG Fackliga representanter Dagordning Förskolechef Förskolechef Protokoll skrivs Studiedagar Föreläsningar, arbetslagsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete Innehåll beslutas av förskolechef utifrån behov identifierade i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Förskolechef Pedagogiskt café Kompetensutveckling Gemensam litteratur Förskolechef beslutar innehåll utifrån det Förskolechef 6

7 systematiska kvalitetsarbetet. Barnhälsomöte Behovsmöten tex miljögrupp, genusgrupp, Trygghetsfrågor Barnhälsa Förebyggande och hälsofrämjande Dagordning Förskolechef Representant från varje arbetslag. Möten kallas till utifrån identifierade behov och prioriteringar i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechef 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildning och undervisning Förskolenhetens arbete följer internationella, nationella och lokala styrdokument. Barnkonventionen Alla beslut skall tas med hänsyn till barnets bästa. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Alla barn har rätt till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Alla barn har lika värde och ska ha lika tillgång till sina rättigheter. 7

8 Skollagen, Läroplanen för förskolan, Föreskrifter och Allmänna råd Lerums kommun Vision

9 Vision Sektor Lärande Verksamhetsidé Sektor Lärande Hela vår organisation präglas av en tydlig decentralisering av ansvar, befogenheter och beslut. Beslut ska fattas så nära den det berör som möjligt. Uppföljning av fattade beslut och av verksamheterna är en prioriterad uppgift för chefer på alla nivåer. All pedagogisk personal ingår i arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildningen och undervisningen för en avgränsad elev- eller barngrupp. Utifrån de ansvar och befogenheter som åligger chefer, arbetslag och medarbetare leds verksamheterna och undervisningen genom ett tydligt pedagogisk ledarskap som syftar till att skapa en trygg miljö för lärandet och en högre måluppfyllelse. Våra skolor och förskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. All utbildning och undervisning syftar till att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella kompetenser. Undervisningen ska organiseras så att den ger överblick, skapar sammanhang och så att den utgår från helheter. All verksamhet ska bidra till att stimulera till ett livslångt lärande. Barnens och elevernas utveckling av kunskaper och värden är vår verksamhets resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet är dessa resultat utgångspunkten för våra analyser och strategier. 9

10 En bärande idé om det goda lärandet Verksamhetsområde förskola och grundskola Undervisningen behöver utformas så att den utgår från barns och elevers drivkraft och intressen. Tydliga mål och formativ bedömning skapar goda förutsättningar för lärande. Genom ett coachande förhållningssätt får barn och elever syn på sitt eget lärande och den inre motivationen ökar. Det innebär att alla pedagoger ger återkoppling och feedback på barns och elevers lärprocesser för att synliggöra deras kunskapsutveckling. Lärandet behöver sättas i ett tydligt sammanhang så att kunskapen blir förståelig och användbar, eftersom lärande sker om nyttan med kunskapen blir tydlig. Barn och elever behöver vara delaktiga och involveras i planeringen och genomförandet av lärprocessen. Det innebär att alla pedagoger arbetar med barn- och elevaktiva arbetssätt. Lärandet främjas om det är lustfyllt, meningsfullt, begripligt och hanterbart och det behöver syfta till att barn och elever utvecklar sina förmågor och sin självkunskap. Lärandet behöver utgå från barns och elevers olika förutsättningar och anpassas därefter. Det innebär att alla pedagoger är aktivt handledande och använder alla situationer för att åstadkomma lärande. Lärande sker i trygga miljöer där nyfikenhet får stort utrymme och där barn/elever får dela sitt lärande med varandra. Förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barn/elever är en förutsättning för lärande och engagemang. Det innebär att alla pedagoger skapar tillitsfulla relationer med barnen och eleverna. Lärares reflektion över sitt pedagogiska uppdrag behöver ske systematiskt, kontinuerligt och kollegialt så att undervisningen utvecklas för att tillgodose barns och elevers behov. Det innebär att skolledare skapar en infrastruktur som främjar kollegialt lärande. Förskolenhetens ställningstagande gällande undervisning i förskolan Undervisning pågår när en pedagog medvetet och synligt arbetar i målstyrda processer mot läroplanens strävansmål. Undervisning handlar om att planera verksamheten så att alla barn möter alla målområden i läroplanen. Alla pedagoger behöver utveckla ett undervisande förhållningssätt, då undervisning sker under hela dagen i planerade och spontana aktiviteter. Undervisningen utgår från barnens intresse och tidigare erfarenheter. Barnens utveckling och lärande följs upp systematiskt för att pedagogen ska veta vad som är nästa steg i utvecklingen och vilken utmaning som behövs för att driva processen vidare. Uppföljningen sker i den pedagogiska dokumentationen. Förskolenhetens ställningstagande gällande Barnets bästa Barnkonventionen säger: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad 10

11 Arbetet på förskolan skall alltid utgå från barnen. Utifrån olika barngruppers utveckling och lärande organiseras verksamheten så att goda lärandemiljöer skapas. I alla beslut som fattas skall hänsyn tas till vad som är barnens bästa. Det innebär att inför stora och små beslut i verksamheten/organisationen alltid ställs frågan; Utifrån de förutsättningar som finns - Vilka olika alternativ för förbättring/förändring är möjliga? Vad skulle dessa förändringar innebära för barngruppen och för de enskilda barnen i gruppen? Vad uttrycker barnen som vi ska ta hänsyn till innan beslut? Vad är barnens inställning? Pedagoger och förskolechef behöver därför samspela med barnen i verksamheten och så långt som möjligt förstå olika situationer ur barnens perspektiv. Barnens inställning inhämtas via samtal, intervjuer och observationer i vardagen. Ibland måste olika prioriteringar göras pga av t ex förändrade förutsättningar. Det är då förskolechef och pedagogers ansvar att förändra verksamheten utifrån vad de bedömer, under rådande omständigheter, som det bästa för barnen i en helhet. En barnkonsekvensanalys görs. Några grundläggande ställningstagande gällande barns bästa finns i nuvarande val av organisation: Dagen på förskolan skall vara väl balanserad och genomtänkt i sin form. Den ska innebära vistelse både inomhus och utomhus, ge utrymme för vila och lek. Barnen skall ges möjligt till att vara i mindre gruppsammanhang under större delen av dagen. Organisationen i avdelningar och arbetslag skall ge barn en känsla av sammanhang hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Barnen skall ges möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt möta utbildade pedagoger de känner. Detta innebär att pedagogerna skall arbeta och ansvara för den dagliga verksamheten främst mot en barngrupp, men vid frånvaro av ordinarie utbildad personal har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar för att fördela den ordinarie personalstyrkan över alla barngrupper. Barnen ska ges möjlighet till inspirerande, tillgängliga och väl introducerade lärmiljöer. Arbetslagen skall strukturera om i sina scheman kontinuerligt utifrån behoven i barngruppen och de till arbetslaget tilldelade resurserna ska fördelas utifrån det barnen och barngruppen behöver. Systematiskt kvalitetsarbete Genom att göra observationer, dokumentera barns lärande, genomföra självvärderingar och analysera resultat förbättras ständigt verksamheten. Utifrån de analyser som görs sätts nya mål i arbetslagen. Pedagogerna gör förändringar i barnens lärmiljö för att kunna utmana barngruppens utveckling, lust och nyfikenhet. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process; resultat- analys strategi- åtgärd. Halvårsuppföljning av arbetslagens arbete sker i januari. I juni utvärderas årets verksamhet. 11

12 Pedagogiskt Café Alla pedagoger deltar i en löpande fortbildning - Pedagogiskt Café. Dessa fortbildningstillfällen används till att lyfta för förskolan viktiga och aktuella ämnen kopplade till utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kollegiala lärandet syftar bl.a. till att skapa en fördjupad kompetens i olika frågor, omvärldsbevaka den pedagogiska arenan samt att öka professionalismen hos förskolans pedagoger. Innehållet på de pedagogiska caféerna beslutas av förskolechef utifrån de utvecklingsområden som identifierats i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Kompetensutveckling för enhetens medarbetare är en viktig del och en förutsättning för att nå bra resultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i arbetet med att långsiktigt utveckla enheten Utveckling av förskolenhetens inre struktur Förskolenheten är i en pågående process för att utveckla arbetet med att skapa en hållbar struktur som ger alla barn möjlighet att vistas i mindre grupper under större delen av dagen. Från hösten 2017 har förskolenheten anställt vad som i muntligt tal kallas värdar med uppdrag att öppna/stänga förskolan och stödja pedagogerna med praktiska göromål (avdukning, tvätt, egenkontroll hygien etc) Värdarna är aktiva vuxna i förskolans pedagogiska arbete tillsammans med barnen. Uppdraget att vikariera för ordinarie pedagog då behov uppstår är också en viktig del av värdens arbetsuppgift. Syftet med denna organisationsförändring är att utifrån barns bästa utveckla en struktur och ett arbetssätt som ger goda förutsättningar för undervisning och som bidrar till en hållbar arbetsmiljö för barn och vuxna på förskolan. Pedagogerna delar under dagen upp barnen i små åldershomogena grupper och använder sig av miljöer inomhus, ute och utanför förskolan 12

13 Bild över arbetslagets inre struktur: Från hösten 2018 har förskolenheten tagit ytterligare steg i riktningen att skapa en hållbar organisation med åldershomogena grupper under större delen av dagen. Pedagogerna arbetar två och två och ansvarar för utbildningen för en åldershomogen grupp. De yngsta barnen befinner sig på så sätt i en grupp under större delen av dagen som följer skolverkets riktlinjer med 6-12 barn/grupp och de äldre finns i grupper med ca 15 barn/grupp. 1.3 Organisationens Förbättringshistoria Under sommaren 2013 gjordes en större organisationsförändring inom förskolenheten. Fyra förskolor lades ner (Frödings förskola, Bäverhyddans förskola, Lillstugans förskola och Andersstugans förskola) Dessa förskolor ersattes av den nybyggda förskolan Riddarsten. I samband med denna förändring gjordes också organisationen om. Detta med syfte att få en likvärdig, stabil och hållbar organisation över tid. Fler förskollärare anställdes och tillfälliga vikariat avslutades. Varje arbetslag fick ansvar för två avdelningar och ansvarsfördelningen inom arbetslagen förtydligades. I augusti 2013 skedde därmed en nystart i samtliga arbetslag och på samtliga förskolor. Våren 2014 genomförde Göteborgs Universitet, Ulf Blossing, en kartläggning av enheten med fokus på infrastruktur och förbättringskapacitet. Resultatet visade på en god övergripande infrastruktur på enheten och ett tydligt ledarskap. Möjlighet att fördjupa och ytterligare fokusera den pedagogiska utvecklingen identifierades. Under läsåret påbörjade förskolechef en aktionsforskning kring det egna pedagogiska ledarskapet för att lära sig en metod för djupare analyser. Fokus för aktionsforskningen har varit området samspel och kommunikation mellan de vuxna på förskolan för en ökad kvalitet i lärandet för barnen. Förskolenheten har under prioriterat att utveckla arbetet med barns språkliga utveckling samt arbetslagens interkulturella förhållningssätt fick Lerums förskolor uppdrag från kommunstyrelsen att skapa Giftfria förskolor Detta arbete har utmynnat i en utrensning av material och skapande av nya 13

14 inköpsrutiner. Handlingsplanen för Giftfria förskolor gäller fram till 2018 då målet är att samtliga förskolor i kommunen är fria från farliga kemikalier. Läsåret har förskolenheten fokuserat samspel mellan pedagog och barn, pedagog-pedagog och barn-barn. Förskolenheten har prioriterat barns lek och vikten av närvarande pedagoger i den har förskolenheten fortsatt arbetet med närvarande pedagoger i barns lek och dokumenterat kring det utvidgade lärandet utifrån barnens intressen. Pedagogerna har på olika sätt arbetat med begreppet och frågan kring vad undervisning i förskolan är och haft uppdrag att reflektera kring och pröva olika metoder för att öka professionens skicklighet att leda barnens lärande i riktning mot läroplanens mål. Hösten 2016 påbörjade också enheten ett fyraårigt utvecklingsarbete tillsammans med professor emerita på Stockholms universitet, Gunilla Dahlberg, för att utveckla den pedagogiska dokumentationen och genom den kunna fördjupa analysen av lärandeprocesserna mot läroplanens mål läste enhetens pedagoger tillsammans Gunilla Dahlbergs bok Hundra sätt att förundras. Boken gav pedagogerna många utmaningar kring det kompetenta barnets perspektiv samt miljön som den tredje pedagogen. Detta var starten för ett intensifierat arbete med att utveckla de pedagogiska miljöerna med hjälp av studiebesök i Bassa Reggiana i Italien och på Trollets förskolor i Kalmar genomförde förskolenheten en större organisationsförändring, med syfte att skapa mindre grupper för barnen under större delen av dagen , måndagfredag. Nya förutsättningar gavs för att kunna erbjuda ett rikt pedagogiskt innehåll, alla veckans dagar. Tanken är att skapa goda förutsättningar för undervisning och på så sätt möta den nya reviderade läroplanen. Förändringen syftade också till att förbättra arbetsmiljön för barn och pedagoger. Förskolechefs aktionsforskning inriktades på att följa denna nya organisation. En större insats gjordes våren 2018 för att förbättra arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Samtliga pedagoger läste och ges handledning utifrån boken Problemskapande beteende i förskolan (Edfeldt, Heljskov) med syfte att öka kompetensen och skapa samsyn kring ett gemensamt förhållningssätt. Hösten 2018 innebär ett fortsatt utvecklingsarbete med den pedagogiska miljön och dess tillgänglighet. Enheten deltar också i Läslyftet för att utveckla undervisningsskickligheten hos pedagogerna inom språk och språkutveckling. En gemensam kunskapsbas Förskolenhetens samtliga pedagoger har läst och tillsammans bearbetat litteratur. Denna litteratur utgör en kunskapsbas för förskolenheten. Vt 2013 Återerövra yrkesrollen Wallskog Ht 2013 Att skapa effektiva team Wheelan Ht 2014 Lyssnandets pedagogik Åberg, Lenz Taguchi Vt 2015 Barnet, språket och miljön Svensson Ht 2015 Barn som inte leker Folkman, Svedin 14

15 Vt 2016 Varför pedagogisk dokumentation? Lenz Taguchi Ht 2016 Att undervisa i förskolan Doverborg, Pramling, Pramling Vt 2016 Hundra sätt att förundras Barsotti, Dahlberg, Göthson, Jonstoji Ht 2017 Pedagogisk miljö i tanke och handling red Linda Linder Vt 2018 Problemskapande beteende i förskolan David Edfeldt, Bo Heljskov Ht 2018 Läslyftet 1.4 Allmän förskola Förskolenheten erbjuder allmän förskola för barn från tre års ålder. Verksamheten är förlagd tisdag, onsdag, torsdag klockan Detta för att ge barnen möjlighet till längre sammanhängande dagar på förskolan vilket förskolechef fattat beslut om utifrån barns bästa. 1.5 Lokaler och utrustning Kommunens verksamhetslokaler, KVL, ansvarar för underhåll av förskolenhetens lokaler. Lokalvården är utlagd på entreprenad och sköts av Skaraborgs städ. Förskolornas lokaler och lekgårdar är väl anpassade till verksamheten. Kontinuerliga investeringar görs. 1.6 Barnhälsan Barnhälsans har ett fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Barnhälsan antar ett salutogent perspektiv som strävar efter att ta vara på styrkor, se möjligheter och finna lösningar. Barnhälsan finns tillgänglig för barn, pedagoger och vårdnadshavare. Den samverkar och arbetar förebyggande med samtal och handledning riktat mot vårdnadshavare och pedagoger, den gör vid behov pedagogiska utredningar och bidrar på så sätt till att förskolebarnen har trygga vuxna kring sig. Övergripande mål för Aspenäsenhetens barnhälsa: Barnets bästa ska alltid komma i första rummet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar Arbetslagen i förskolan ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Barnhälsans organisation Aspenäsenhetens barnhälsa består specialpedagog och skolpsykolog. Specialpedagogen har en samordnande/handledande roll, vilket innebär samordning av interna och externa kontakter som BVC Lerum, Barn- och Ungdomshabiliteringen Alingsås, Logopedmottagningen Alingsås och BNUT Borås. 15

16 Skolpsykolog har endast en konsulterande roll gentemot övriga barnhälsan och bidrar på så vis i barnhälsans arbete. Förskolechef leder barnhälsan och träffar specialpedagog varje vecka för att följa upp arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på förskolorna. Barnhälsomöten hålls tillsammans med arbetslagen två gånger per termin. Nära samverkan med skolans elevhälsoteam och rektor sker i samband med överlämningar från förskola till förskoleklass. 1.7 Arbete med särskilt stöd Förskolenheten arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom en systematisk kartläggning och utveckling av barnens lärmiljö. Tillgänglighet, demokratiska grundläggande värden och förhållningssätt kopplade till förskolans läroplan och förskolans allmänna råd är grunden i enhetens arbete med särskilt stöd. Barnhälsan arbetar också förebyggande genom handledning kring utveckling av arbetslagets teamutveckling, pedagogernas gemensamma målbild, förhållningssätt och rollfördelning. När signal om att ett barn är i behov av särskilt stöd uppkommer från barn, personal, vårdnadshavare ansvarar ansvarspedagogen och arbetslaget för att se över de pedagogiska strategierna som används för att leda hela barngruppen. Förskolechef beslutar, har ansvar för och tillser att barn i behov av särskilt stöd ges stöd. I samråd med vårdnadshavare utarbetas en handlingsplan för hur arbetslaget skall arbeta. Den systemteoretiska handlingsplanen består av två delar: Utredningsdelen som alltid innefattar barnets perspektiv och tankar inhämtade i samtal med barnen, vårdnadshavares synpunkter på situationen samt arbetslagets kartläggning. Utredningsdelen kan också vid behov innehålla specialpedagogens kartläggning, övriga barnhälsans kartläggningar samt olika externa specialistutlåtande. Utredningsdelen är alltid sekretessbelagd och kommunicerad med vårdnadshavare. Handlingsplanen som beskriver hur arbetslaget skall arbeta upprättas tillsammans med vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog. Den förvaras i en pärm på avdelningen, följs upp av ansvarspedagog tillsammans med vårdnadshavare och utvärderas sedan av vårdnadshavare, ansvarspedagog samt specialpedagog. 1.8 Inflytande och samråd Barnen Barnets inställning inhämtas genom samtal enskilt och i grupp med barnen, genom observationer i verksamheten och genom samtal med vårdnadshavare. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om verksamheten genom dagliga samtal med pedagogerna, arbetslagens månadsbrev, utvecklingssamtal och den pedagogiska dokumentationen. 16

17 En enkät genomförs varje år som mäter vårdnadshavares nöjdhet med förskolan. Den enkätens resultat ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Vårdnadshavares synpunkter på verksamheten ses som viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsenhetsråd: Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära barnens vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, att vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, samt att vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd: Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av förskolechef. Det kan gälla frågor rörande budget, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Aspenäsenheten har aktiva arbetsenhetsråd som är välfungerande. De senaste åren har dialogen utvecklats till att innehålla fler pedagogiska frågor viktiga för barnen och ett engagemang finns bland vårdnadshavare och pedagoger att arbeta tillsammans för en förskola med god kvalitet. Förskolechef följer noga upp protokollen från arbetsenhetsråden och analyserar tillsammans med pedagogerna vad som behöver prioriteras och utvecklas i den pedagogiska verksamheten. Återkoppling till vårdnadshavare sker i protokoll, i månadsbrev och på enhetsråd. Förskolenhetens kommunikationsplan: Kommunikation Tid Syfte Dokumentation Ansvarig Pedagogisk Varje vecka dokumentation Unikum Arb.lag Blogg och lärlogg Månadsbrev 1 gång/månad Info om verksamhet Unikum Arb.lag Pedagogiskt Innehåll Planering Info hemsida Terminsstart Grundläggande info Presentation Arb.lag Info från förskolechef Vid behov Övergripande info, organisation, ev förändringar Unikum Förskolechef Föräldramöte 1 ggr/termin Information och delaktighet. Höst ansvarar Anteckningar skrivs Arb.lag 17

18 arbetslaget. Under våren ansvarar arbetsenhetsrådet. AER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Arb.lag ER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Förskolechef Utv. Samtal 1 gång/år Barnets utv och lärande Unikum Pedagog nov-april Inskolnings- Info från vårdnadshavare Pedagog samtal/uppföljn Info från pedagog Avslutnings- maj-juni Inför skolstart Unikum Pedagog samtal 1.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Enheten upprättar varje år en likabehandlingsplan. På föräldramöte samt via hemsidan informeras vårdnadshavarna om planen. En kartläggning av trivsel och trygghet görs varje år i varje arbetslag. Grund för denna kartläggning är observationer, intervjuer med barnen, föräldrars eventuella klagomål, föräldraenkäter etc. Utifrån denna kartläggning görs en årlig plan i arbetslaget gällande åtgärder för att förebyggande motverka kränkande behandling. Förskolenhetens likabehandlingsplan samt arbetslagens årliga planer finns tillgängliga på förskolornas hemsidor. Barnen görs delaktiga i det förebyggande arbetet genom att pedagogerna är uppmärksamma på att alla barn kommer till tals. Barnen uppmuntras att lyssna till och respektera varandras integritet. Varje barn ges stöd till att läsa av varandras kroppspråk och mimik. Pedagogerna arbetar aktivt med gruppstärkande aktiviteter och lekar samt hjälper barnen att lösa konflikter. Pedagogerna kartlägger också tillsammans med barnen den fysiska miljön ute och inne. Varje år upprättas tillsammans med barnen avdelningens trivsel och trygghetsregler. Vid signal om att kränkande behandling eller diskriminering har skett trots ett förebyggande arbete utreds ärendet skyndsamt. Barnets inställning i ärendet inhämtas genom samtal och observation. En checklista används som stöd vid dokumentationen Modersmål Förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enheten arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång. I Lerums kommun är modersmålsstödet integrerat i förskolans verksamhet. Det innebär att barnens olika modersmål är synliga i verksamheten genom böcker, kartor, bilder från olika länder och kulturer. Flerspråkighet uppmuntras. 18

19 1.11 Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Barnen, pedagogerna och vårdnadshavare för ett kontinuerligt samtal kring barnens utveckling och lärande. Pedagogerna dokumenterar barnets lärande i Unikum, via dokumentation på avdelningen samt kommunicerar muntligt med vårdnadshavare kring barnets utveckling. Barnens tankar/kommentarer om sitt eget lärande dokumenteras i loggböcker, i reflektionsprotokoll och kommuniceras med vårdnadshavarna. Med utgångspunkt från den dokumentation som gjorts under året hålls varje år ett utvecklingssamtal. Förskolechef följer vid varje läsårs slut upp via en checklista att samtliga vårdnadshavare fått ett samtal. Vårdnadshavare kan vid behov önska ytterligare utvecklingssamtal under året vilket då tillgodoses. 19

20 2 Resultat och analys 2.1 Område för särskild uppföljning Naturvetenskap Lpför98, rev 2016 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap. (Lpför98, rev 2016) I arbetslagens utvärderingar läsåret kan man läsa följande: Vi experimenterar på olika sätt. Barnen har tex fått utforska vatten i olika former. Barnen har fått göra is och smälta snö inomhus. Vi har gjort lava-experiment där vi utforskat densitet. Vi har även gjort experiment där vi undersökt vad som löser sig i vatten. När barnen skapar fritt utforskar de naturvetenskap och teknik, t ex - de bygger rätt avancerade skapelser av olika material som tex en propeller och får till den så att den snurrar. Barnen visar själva intresse och kommer till oss pedagoger då de har en idé till vill förverkliga. Exempelvis raketer som barnen flyger med tillverkade avsugrör och kartong. De har då skapat dem utifrån en beskrivning som kommer ifrån en experimentbok som ett barn haft med sig hemifrån till förskolan. I nuläget så får vi pedagoger kompetensutbildning omkring programmering med Bluebot-robotar. IKT gruppen har upprättat en handlingsplan om hur och vad vi ska arbeta med inom IKT området Genom att erbjuda barnen olika material som inbjuder till utforskning och undersökningar kan vi få syn på olika fysikaliska fenomen. Vi har ficklampor, speglar, overheadapparat och ljusbord som vi använder då vi fokuserar på fysikaliska 20

21 ljusfenomen. Barnen får möjlighet att lysa i mörklagt rum, reflektera med speglar, spegelbild, skapa skuggor och undersöka genomlysbart material på ljusbord Vi har utforskat olika material såsom bubbelplast i olika storlekar, wellpapp och andra papper genom att känna med handen, gå på materialet barfota och uppleva materialet. Barnen visade intresse för att bubbla med mjölken så vi har tillsammans provat att bubbla först i vanligt vatten med sugrör och sen med vatten och diskmedel. Att ha material som man kan bygga med utmanar barnen. Vi använder oss av klossar, lego, plusplus men även papprör, kartonger. Vi undersöker hållfasthet och stabilitet. Genom närvarande pedagoger kan vi belysa och använda begrepp inom naturvetenskap och teknik. Uppmärksamma barnen genom att ställa öppna frågor. Få barnen att tänka till, prata och urskilja. Vi pratar friktion när barnen åker rutschkana. Att sammanfoga genom olika val av material såsom tejp, häftmassa, lim kan ge upphov till många intressanta samtal och vi provar då vi tex konstruerar flygplanet till Babblarna. Vi utforskar, samtalar och ställer hypoteser - testar och kanske försöker igen. Vid våra skogsutflykter är naturvetenskap en naturlig del, då det finns mycket tankar, funderingar och samtal kring exempelvis växter och djur som vi upptäcker i skogens miljö. Under våren planterar och odlar vi. Både inne på avdelningen och ute på förskolans gård. Vi samtalar bl.a. kring vad som behövs för att det ska kunna växa; jord, vatten, ljus osv. Vi gör olika utforskande experiment med barnen. Exempelvis har vi frusit vatten i olika former. Vi provade att hälla vattenfärg i vattnet som skulle frysas för att sedan målas med. Vi upptäckte att färgen blev för tunn, då provade vi med karamellfärg istället. När vi lånar böcker på biblioteket lånar vi alltid faktaböcker med olika handling kopplat till naturkunskap, tex om olika djur, växter, havet, kroppen osv. Vi deltar i skräpplockarveckan Håll Sverige rent. Vi städar i vårt närområde, samtalar om källsortering, skräp, återvinning, varför vi inte ska kasta skräp i naturen och varför vi inte ska kasta skräp i naturen. Analys Naturkunskap är djupt rotat i Aspenäsenhetens verksamhet och undervisningen mot målet i läroplanen har ett stort utrymme. Att förskolorna är belägna nära naturen bidrar troligen till att naturkunskapen ges stort utrymme i verksamheten. Pedagogerna upplever att biologi syns mer i verksamheten än teknik, fysik och kemi, vilket de hänvisar till troligen beror på att fler pedagoger fortfarande har större kunskaper kring innehåll i biologi. Förskolechef ser dock här att en stor utveckling skett de senaste åren. Fler pedagoger talar om fysikaliska fenomen och kemiska processer. De prövar hypoteser tillsammans med barnen och upptäcker tekniken i vardagen. Förskolechef tror sig kunna härleda starten av denna positiva utveckling till den period i enheten då en av pedagogerna hade möjlighet att under två år utbilda sig till NT-utvecklare via Skolverket. Pedagogens kunskaper spreds vidare inom enheten via 21

22 inspirationsföreläsningar, kompetensutbildningsinsatser, miljögrupp och en struktur för stödjande insatser ute i arbetslagen. Detta höjde intresset, medvetenheten och kompetensen inom teknik, fysik och kemi hos samtliga pedagoger på enheten. Förskolechef ser kopplat till detta att enhetens arbete med digital teknik också på senare år har gett pedagoger högre kompetens inom området men också en större självständighet i att pröva och våga utmana sig själva när det uppstår svårigheter. Förskolechef anar även att den nya förskollärarutbildningen bidrar mycket till att berika det naturvetenskapliga innehållet på förskolorna. Flertalet nyutexaminerade förskollärare på enheten påverkar förskolorna positivt med att ha ett undervisande, utforskande förhållningssätt inom naturvetenskap. Förskolechef och pedagoger gör bedömningen att enheten når goda resultat i arbetet med naturkunskap. Barnen återberättar mycket av det som de tidigare upplevt, utforskat och samtalat kring. Arbetet med stor del av naturvetenskapen återkommer vid flertalet tillfällen under ett barns tid på förskolan det är en naturlig del av livet på förskolan. Pedagogerna reflekterar över att det är viktigt att alla pedagoger har en medvetenhet, ett undervisande förhållningssätt. Genom att ta på sig naturkunskaps-glasögon syns mycket i de vardagliga situationerna som barnet möter dagligen, ex när barnet åker rutschkana uppstår friktion. Genom att pedagogerna är medvetna, synliggör och benämner med rätt ord kan de fortsätta utveckla och utmana barnens lärande inom naturvetenskap. 2.2 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017 I arbetslagens utvärderingar kan man läsa följande: Det vi ser positivt utmärkande utifrån GRenkäten är att vårdnadshavarna upplever att barnen i väldigt stor utsträckning lär sig hur man fungerar tillsammans i en grupp, samt att de upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik för alla barn. Även att barnen får känna glädje av att lära sig och att de är betydelsefulla i gruppen är någonting som vi fått högt betyg på. Detta ser vi pedagoger naturligtvis väldigt positivt på och vi ska fortsätta arbeta för att behålla det goda betyget. 22

23 Vårdnadshavarna svarade i större utsträckning Vet ej kring områden som språk, matematik, - alltså pedagogik kring dessa områden. Vi pratar om att vi måste lyfta fram barnens möjlighet att utveckla språket och få förståelse för matematik genom att vara extra tydliga med detta när vi bloggar och loggar på matematik. Kanske behöver vi inte hela tiden följa en röd tråd i vårt loggande på Unikum, utan lösa aktiviteter som spontant sker i verksamheten där matematik- och språkutveckling sker kanske är minst lika viktiga att logga ut till barnens föräldrar. Vi reflekterar kring om det är mer självklart för oss pedagoger att matematik och språkutveckling sker kontinuerligt i barnens vardag här på förskolan, men att detta inte är lika tydligt för vårdnadshavarna. Vi ska fortsättningsvis även koppla mer och tydligare till läroplanen när vi loggar. Matematiken har vi lyckats synliggöra och fått bättre resultat i årets enkät, men däremot då tappat lite när det gäller den språkliga utvecklingen. Vi har inte synliggjort detta ämne lika tydligt, något att tänka på när vi bloggar och i vår dokumentation tillika utvecklingssamtalen Vårdnadshavarnas inflytande Förskolechef gjorde hösten 2017 antagandet att förskolenheten genom de digitala kanalerna bättre kunde kvalitetssäkra över tid att samtliga vårdnadshavare erbjöds en tydlig information om förskolans verksamhet och sitt barns utveckling och lärande. Utvecklingsarbetet där pedagogerna använder blogg och lärlogg mer likvärdigt och medvetet påbörjades och förskolechef såg redan goda resultat. Under blev detta ett viktigt utvecklingsarbete för enheten som helhet års GR-enkät ger förskolenheten som helhet följande resultat på frågorna: Personalen ger föräldrar tydlig information Föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan På helheten har förskolenheten höjt sitt resultat inom båda områdena. I förhållande till övriga Lerum samt övriga GR-regionen har förskolenheten ett bra resultat. Det är ändå så att denna fråga i förhållande till övriga frågor i enkäten får sämre betyg av vårdandshavarna vilket påverkar förskolenhetens sammanlagda siffror. Genom att arbeta vidare med denna fråga och höja resultatet ytterligare inom dessa två områden skulle förskolenhetens redan höga resultat kunna höjas ytterligare. 23

24 Analyserar man skillnaderna mellan förskolorna framkommer mer information. Föräldrar ska kunna vara med och påverka arbetet i förskolan: Riddarsten 5,9 Seatons allé 5,3 Åtorp 5,8 Riddarsten har höjt sitt resultat från 5,6 till 5,9, Åtorp har höjt från 5,7 till 5,8 och Seatons allé har sänkt sitt resultat från 5,4 till 5,3. Personalen ska ge föräldrar tydlig information Riddarsten 6,4 Seatons allé 5,3 Åtorp 6,2 Riddarsten har höjt sitt resultat från föregående år från 6,1 till 6,4, Seatons allé har sänkt resultatet från 5,4 till 5,3 och Åtorp har höjt sitt resultat från 5,7 till 6,2 Samtliga tre förskolor har utvecklat arbetet med blogg och lärlogg i Unikum. Samtliga tre förskolor har förbättrat sin digitala dokumentation ut till vårdnadshavare. Samtliga förskolor har intensifierat sitt arbete i arbetsenhetsråd, föräldramöten, gårdskvällar etc Det som blir intressant är att två av förskolorna med redan relativt höga resultat i GRenkäten 2016 i förhållande till kommunens övriga förskolor, i denna fråga höjer sina resultat markant ytterligare efter förskolenhetens samlade insats, medan en förskola står kvar på samma nivå. Förskolechef kopplar en del av detta till organisationsförändringen som gjordes hösten Värdar anställdes för att öppna och stänga förskolan vilket innebar i ett inledningsskede att samtliga vårdnadshavare ej fick en daglig muntlig kontakt med en pedagog. I de arbetslag där förändringen snabbt satte sig blev värden en kontinuitet som var där varje morgon/kväll och som kunde tillsammans med barnet berätta om dagen. På Seatons Allé tog förändringen något längre tid att genomföra då det inledningsvis blev personalomsättning på värdtjänsterna. Här blev den muntliga kommunikationen mer saknad också kanske beroende på att arbetet med blogg på Unikum inte var fullt lika mycket igång i förhållande till tex Riddarsten som under en längre period hade haft den digitala kommunikationen som sitt främsta kommunikationsmedel. I Seatons Allés arbetslags utvärdering kan man läsa följande: Vi har sämre resultat vad det gäller information till vårdnadshavarna samt bristande kontinuitet i mötet samma pedagoger som möter barnen. Här har vi värdarna som vi under några månader bytte och att detta kanske upplevdes som mycket personalbyte, hur pratar vi med vårdnadshavare när vi byter personal? Hur framställer vi att vi övriga är kvar och hur trygga är vi med detta själva. Vi reflekterade över vilken information vårdnadshavarna önskar/ förväntar sig. En tanke är att vi behöver bli ännu bättre på att blogga runt verksamheten. Vi förde en dialog om information, vilken, vilka kommunikationsvägar har vi (utvecklingssamtal, föräldramöte, dagliga möten, Aer), samt att vi behöver lägga fler inlägg på bloggen. 24

25 Frågor som kommer upp: Hur bjuder vi in föräldrarna i vår verksamhet? Vi ser på enkäten att föräldrarna anser att de har mindre inflytande på verksamheten, hur ska vi kunna bjuda in föräldrarna än mer till verksamheten? Vi undrar vilken information som föräldrarna anser sig sakna? Direkt information/daglig, unikum osv. Har informationen blivit sämre, då vi inte täcker öppning/stängning? Riddarsten och Åtorp visar i förhållande till övriga Lerum höga resultat på frågan om föräldrars möjlighet att påverka. Det är ändå så att denna fråga i förhållande till övriga frågor i enkäten har ett lägre resultat vilket påverkar dessa två förskolors sammanlagda siffror. I arbetslagens utvärderingar kan man läsa följande: Åtorp har fått lägre betyg på föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan samt barnen möter personal som vi känner. Även om detta är i liten utsträckning (3% på vardera område) Vi pratar om att vi får lyfta AER ytterligare samt att vi vid utvecklingssamtal kan fråga vårdnadshavare om det är någonting speciellt de vill att vi ska arbeta mer med i verksamheten. Vi har lyft genusområdet och stopp min kropp utifrån föräldrars önskemål. Kring att barnen möter personal som de känner, upplever vi är bättre nu än i höstas, då vi under höstterminen -17 bytte värd. Vi tänker att förändringen kan var en orsak till att föräldrar och barn kände mindre trygghet. Dock är det 20 % av vårdnadshavarna som svarar på denna punkt att de inte vet om barnen har möjlighet att ha inflytande på verksamhetens innehåll. Vi tror att detta beror på att begreppet inflytande har olika sätt att tolkas på, det kan betyda olika för olika individer. Det kan även bero på att vi pedagoger inte har kommunicerat ut ett förtydligande på vad inflytande innebär för oss och för barnen i verksamheten. Vi pedagoger använder oss eventuellt av andra begrepp för att förklara barnens inflytande, vilket kanske kan bli förvirrande Vilka möjligheter har föräldrarna att påverka? Vi ska bli bättre på att tala om genom vilka olika arenor de kan vara med och påverka, exempel på detta är på AER, genom att få vara med och tillföra material, att de genom oss får information kring vad deras barn står i för sammanhang. Förskolechef vill vänta in 2018 års resultat i Gr-enkäten för att kunna få en rättvis bild av resultat från de insatser som gjordes på förskolorna från hösten GR-enkäten genomförs i oktober/november månad varje år och främst Seatons Allé behövde på grund av organisatoriska skäl mer tid för att vinna föräldrarnas förtroende hösten 2017 i frågan om att få tydlig information och för att ha möjlighet att kunna påverka arbetet i förskolan. Under har flera åtgärder gjorts som förskolechef hoppas ger resultat i kommande enkät för samtliga förskolor i Aspenäsenheten. 25

26 2.2.2 Gruppering av barnen under dagen 2017 års GR-enkät ger förskolenheten som helhet följande resultat på frågan: Barnen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper GR visar ett resultat på 5,5. Lerum som helhet får resultatet 5,8. Förskolenheten har ett högre resultat med 6,0. Inom enheten fördelar sig resultatet följande: Barn har möjlighet att ingå i mindre och större grupper Riddarsten 6,2 Seatons allé 5,8 Åtorp 6,2. Förskolenheten har länge arbetat med att dela upp barnen i mindre grupper. Från hösten 2017 intensifierades arbetet då förskolechef tillsammans med pedagogerna inledde ett förbättringsarbete med det uttalade syftet att skapa möjlighet för barnen att vistas i mindre grupper under större delen av dagen. Det har gett resultat. Seatons allé har höjt resultatet från föregående år med 5,5 till 5,8, Åtorp från 6,0 till 6,2 och Riddarsten från 5,9 till 6,2. Äldrebarnsavdelningarna på Seatons Allé visar samma höga resultat som övriga förskolor i förskolenheten medan yngrebarnsavdelningar har lägre siffror än övriga, här svarar många vårdnadshavare att de ej vet. Förskolechef kan finna anledningen i organisationen då dessa avdelningar inskolade många nya barn under augusti-oktober hösten Indelning i tydliga grupper skedde fullt ut först när alla barn var inskolade. Förskolechef undrar över hur frågan är ställd i enkäten större och mindre grupper? Något arbetslag visar ett något lägre resultat än förra året trots förändring till mindre grupper sedan start i augusti. Här fanns en fundering från vårdnadshavare inledningsvis under hösten 2017 gällande om förändringen att skapa mindre grupper skulle kunna innebära minskade antal kompisrelationer för de äldre barnen? Under läsåret har sedan arbetslaget kunnat visa på att relationer mellan barnen snarare stärks av denna förändrade struktur då grupperingarna ger begriplighet och hanterbarhet för fler barn och därmed större möjlighet att utveckla goda relationer i hela gruppen. 26

27 2.3 Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut Barnkonsekvensanalyser är gjorda inför omorganisation att dela barn i mindre grupper inom arbetslagen på samtliga förskolor. Barnkonsekvensanalys är också gjord vid utökning av antal barn på Seatons allé, våren Synpunkter och klagomål Synpunkter på matens kvalitet och måltidens synliggörande Seatons allé 27

28 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Övergripande organisation Ny organisation med syfte att ge barnen möjlighet att vara i mindre grupper under större delen av dagen. Ansvar: Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla analysen av den pedagogiska dokumentationen i arbetslaget Utveckla den digitala pedagogiska kommunikationen Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Undervisning i förskolan - Den pedagogiska lärmiljön - Skapande Ansvar: Arbetslag samt förskolechef I arbetslagens utvärderingar kan man läsa följande: Vi har sett en effekt i positiv riktning när barnen har delats in i mindre grupper under större delen av dagen. Vi tänker nu mer medvetet om hur vi ska skapa mindre grupper för att ge barnen ett bättre sammanhang. Detta har vi sett gynnar alla barn och i synnerhet de barn som är i behov av särskilt stöd. Ett mindre sammanhang och tydlighet i verksamheten är gynnsamt. För att få en dynamik under dagen är det bra att vi har struktur genom indelning i fasta grupper en del av dagen. Dessutom behövs en viss flexibilitet i gruppkonstellationerna vilket innebär att barnen utifrån intresse ska kunna välja aktivitet och mötas för att fördjupa sina kunskaper. Vi ser då att barnens inflytande och valmöjligheter ökar i både aktiviteter och sociala relationer. Arbetet med barn i mindre grupper större del under dagen har minskat stressen hos både barn och pedagoger när pedagogen kan vara närvarande med barnen över tid. Vi ser att vi har lättare ta till oss och följa strukturella förändringar än i pedagogiska förändringar. Vi har svårare att frigöra oss från våra egna ryggsäckar och hur vi gjort tidigare. Där vi är tydliga fungerar det. Alla har fått en medvetenhet om vikten av pedagogiska miljöer att om miljön är tillräckligt inbjudande, tydlig och väl introducerad 28

29 fungerar miljön som en tredje pedagog. Vi ser att samsynen i arbetslaget kring förhållningssätt, material, närvarande pedagog är viktig för att vår verksamhet ska fungera och utvecklas. Vår lärprocess som pedagoger har kommit olika långt och vi befinner oss därför på lite olika ställen. Ett gemensamt förhållningssätt är en förutsättning för att genomföra och hålla fast vid förändringar i vår pedagogiska miljö. Vi har diskuterat kring begreppen barn gör rätt om de kan eller barn gör rätt om de vill. De lågaffektiva bemötandet som vi arbetat med i pedagogiskt café har gett oss bra verktyg i att analysera och se på vårt professionella förhållningssätt i bemötandet. Vi kommer att fortsätta reflektera och utveckla vår barnsyn och vårt pedagogiska förhållningssätt. Dialog och reflektioner är viktigt att fortsätta ha i arbetslagen såväl som med barnen. Den fysiska miljön är lätt att ändra men vi behöver förstå varför och hur vi ska arbeta utforskande och medvetet i dessa miljöer. Viktigt att vi är medupptäckande pedagoger och klarar att få barnen intresserade i att fördjupa sig i de material som erbjuds i rummen både inne och ute. Pedagogens kunskaper och förhållningssätt som medforskande i lärprocesser behöver vi fortsätta utveckla. Vår pedagogiska medvetenhet och gemensamma reflektioner utifrån den pedagogiska dokumentationen har gett större möjligheter för barnen att skapa relationer och interagera med materialet, varandra och med pedagogerna. Barnen har fått möjlighet att uttrycka sig på olika sätt och hämta kunskaper från olika basstationer. Barnen har visat ett stort intresse att samverka mellan de olika basstationerna och på så vis tillägnat sig kunskaper som är i linje med läroplanens mål. Vikten av att se miljön utifrån alla barns perspektiv arbetats med och fortsätter att utvecklas. För att åstadkomma KASAM (känsla av sammanhang med begriplighet, meningsfullhet, hanterbarhet) ser vi att användning av visuellt stöd i form av bilder och konkret material hjälper till att förtydliga aktiviteter och gynnar sociala relationer i det samlärande som sker. Bildstödet har också ett syfte i att skapa struktur och förberedelse inför aktiviteter. Vi har lärt oss att förändringar tar tid, alla behöver vara med i processen både barn och pedagoger. Håll ut ge inte upp för fort. Bara att lyfta och diskutera en miljö kan räcka för att skapa en förändring i förhållningssätt och intresse. Både hos pedagog och barn. Vi behöver träna på att se möjligheterna med de öppna materialen. Vi har blivit tydligare och mer medvetna om vår roll som ledare. Tryggare i att en närvarande och delaktig vuxen är a och o för att barnen skall stanna i leken/aktiviteten. För att kunna utmana barnen vidare måste pedagogen finnas med i processen hela vägen. Vi har kommit långt i tankarna med fysiska pedagogiska miljön inne och i viss mån ute. Men vi behöver bli bättre på att strukturera oss och utnyttja alla miljöerna. Vi behöver fokusera på innehållet, och inte var vi är, ute eller inne. Vi pedagoger värderar miljöerna olika. Vi har påbörjat arbetet med att skapa miljöer utifrån barns ålder och utveckling och kommer att jobba mycket med detta under hösten. 29