Effekter av en hälsokurs hos patienter med nedsatt glukostolerans eller typ-2 diabetes efter hjärtinfarkt.
|
|
- Susanne Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linda Moris, VESTA-projekt 2012/13 Effekter av en hälsokurs hos patienter med nedsatt glukostolerans eller typ-2 diabetes efter hjärtinfarkt. Linda Moris ST-läkare Kvartersakuten Matteus Vetenskapliga handledare: Michael Alvarsson Vetenskaplig sekreterare i Svensk Förening för Diabetologi Docent, överläkare Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes Karolinska Universitetssjukhuset Solna Bo Christer Bertilson Leg.läk, Med. dr Forskningsledare CeFAM, NVS Karolinska Institutet 1
2 Sammanfattning Bakgrund: Två tredjedelar av patienter med genomgången hjärtinfarkt har en störd glukosmetabolism. Att tidigt upptäcka störd glukosmetabolism och påbörja livsstilsintervention kan förhindra progress till typ-2 diabetes och ytterligare riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Syfte: Att beskriva effekten av en hälsokurs på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och självskattad livskvalitet hos patienter med genomgången hjärtinfarkt och samtidig diabetes eller nedsatt glukostolerans. Metod: En journalbaserad kohortstudie där 157 deltagare påbörjat en hälsokurs och 112 har deltagit per protocol under perioden oktober 2005 till och med oktober Deltagarna rekryterades från hjärtintensiven vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna efter genomgången hjärtinfarkt. Resultat avseende vikt, BMI, midjemått, blodtryck, mikroalbuminuri (MAU), HbA1c, kolesterol och LDL analyserades i följande subgrupper; män/kvinnor, diabetes/nedsatt glukostolerans, överviktig/normalviktig. Resultat presenteras som medelvärde samt 95% konfidensintervall. Resultat: Medelåldern var 63 år och majoriteten var män (77%). I gruppen som helhet sågs en signifikant minskning av systoliskt, 3,5 (0,2 6,7) mmhg, och diastoliskt blodtryck, 3,0 (1,3 4,7) mmhg, samt av HbA1c, 1,8 (0,4 3,2) mmol/mol. Diastoliskt men inte systoliskt blodtryck sjönk signifikant i alla subgrupper. Hos män, patienter med nedsatt glukostolerans samt överviktiga sågs en signifikant sänkning av HbA1c. Gällande övriga riskfaktorer sågs signifikant ökad vikt hos normalviktiga, ökat BMI hos patienter med diabetes samt sänkt LDL hos kvinnor. Midjemått, MAU och totalkolesterol ändrades ej. Slutsats: Livsstilsintervention i form av en hälsokurs kan vara en effektiv metod för att minska HbA1c hos patienter med nedsatt glukostolerans och genomgången hjärtinfarkt, vilket i förlängningen kan tänkas förebygga insjuknande i typ-2 diabetes och återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom. MESH-termer: Typ 2-diabetes, hjärtinfarkt, livsstil, behandlingsresultat, journalgenomgång. 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och metod... 5 Etiska överväganden... 8 Resultat Diskussion Slutsats Litteraturförteckning
4 Bakgrund Nedsatt glukostolerans är, i likhet med manifest diabetes, korrelerat till ökad risk för kardiovaskulär mortalitet (1). Det har också visats att patienter med genomgången hjärtinfarkt i hög utsträckning har en glukosmetabol rubbning. Den svenska GAMI-studien visade att hos patienter med hjärtinfarkt utan känd diabetes hade så många som 66% vid ett OGTT (oralt glukos tolerans test) antingen nedsatt glukostolerans (35%) eller diabetes (31%) (2). Nedsatt glukostolerans definieras som en förhöjd glukosnivå som inte når kriterierna för diabetes men ändå överstiger normalgränsen och påvisas vid oralt glukostoleranstest. Testet innebär att patienten intar 75 mg glukos och efter två timmar mäts blodsockret som då vid nedsatt glukostolerans visar resultat över normalgränsen 7,8 mmol/l men under gränsen för diabetes som är 11,2 mmol/l. Diabetes medför en ökad risk för hjärtkärlsjukdom (3) som också är den dominerande orsaken till morbiditet och mortalitet hos patienter med typ-2 diabetes (4). Studier har visat att patienter utan diabetes som genomgått en akut hjärtinfarkt har samma kardiovaskulära risk som en patient med typ 2-diabetes utan tidigare infarkt (5). Gruppen av patienter med både etablerad hjärtkärlsjukdom och nedsatt glukostolerans har kraftigt förhöjd risk för ny hjärtkärlhändelse (6), och de har också mycket att vinna på en förändrad och hälsosammare livsstil. Detta är därför en viktig grupp för livsstilspreventivt arbete inom primärvården. Livsstilsförändringar har visat sig kunna förebygga progressen från nedsatt glukostolerans till manifest typ 2-diabetes. (7) Både den finska Diabetes Prevention Study (8) och den amerikanska Diabetes Prevention Program (9) visade att ett ambitiöst livsstilsförändringsprogram under 3 år kunde minska insjuknandet i typ 2-diabetes med mer än 50%. Det finns också studier som talar för att det är just hos patienter med etablerad hjärtkärlsjukdom och samtidig diabetes eller nedsatt glukostolerans som livsstilsförändringar kan ha gynnsam effekt på mortalitet och minska risken för ny hjärt-kärlsjukdom (10). Tidigare studier har visat att livsstilsintervention hos personer med enbart nedsatt glukostolerans kan fördröja insjuknande i typ-2 diabetes (7) och förhoppningsvis skulle detta kunna fördröja insjuknandet i hjärtkärlsjukdom. En hälsokurs har sedan 2005 genom ett samarbete mellan Endokrinkliniken och Kardiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, arrangerats för patienter med genomgången hjärtinfarkt och nedsatt glukostolerans eller diabetes. Målsättningen med hälsokursen har varit att öka deltagarnas motivation till en hälsosammare livsstil och därmed om möjligt fördröja progress av senkomplikationer, framförallt hjärtkärlsjukdom, på grund av diabetes. 4
5 Syfte Syftet med studien är att beskriva effekten av en hälsokurs på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och självskattad livskvalitet hos patienter med genomgången hjärtinfarkt och samtidig diabetes eller nedsatt glukostolerans. Frågeställningar Avseende de patienter som genomgått hjärtinfarkt och som vid provtagning på HIA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, har uppvisat typ 2-diabetes eller nedsatt glukostolerans, och därmed erbjudits och sedermera deltagit i hälsokursen: 1. Vilken eventuell förändring syns, 1 år efter kursstart, i följande riskfaktorer för återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom; vikt, BMI, midjemått, blodtryck, mikroalbuminuri (MAU), HbA1c och blodfetter (totalkolesterol, LDL-kolesterol)? 2. Föreligger skillnad i resultat gällande ovanstående faktorer om man delar upp populationen i män och kvinnor, patienter med diabetes respektive patienter med nedsatt glukostolerans samt normalviktiga respektive överviktiga (BMI 25 kg/m2)? 3. Har hälsokursen påverkat patienternas livskvalitet, mätt med hälsoenkät? Material och metod Urval Inklusionskriterier för att delta i studien var: 1. Att patienten vårdats på HIA (hjärtintensivavdelningen), Karolinska Universitetssjukhuset Solna, på grund av en akut hjärtinfarkt under hösten hösten Att patienten hade känd diabetes eller att patienten under vårdtiden på HIA, med hjälp av ett OGTT (oralt glukos tolerans test), konstaterades ha nedsatt glukostolerans eller diabetes. 3. Att patienten deltagit i och avslutat hälsokurs oktober oktober Hälsokursen Patienter som inkluderades enligt ovan angivna kriterier erbjöds att delta i ett livsstilsförändringsprogram, hälsokursen. Hälsokursen har initierats och genomförts av Endokrinkliniken och Kardiologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. De första 5
6 patienterna som inkluderades startade hösten 2005 och sedan dess har 179 patienter deltagit i kursen tom oktober Av dessa har 22 patienter påbörjat kursen efter september 2011 och exkluderas därmed i mitt material då de inte hunnit slutföra kursen. Av de kvarvarande 157 deltog 10 bara vid första tillfället och har exkluderats ur materialet på grund av ofullständiga data utöver inskrivningsdata. Ytterligare 35 har varit med vid fler än ett tillfälle men inte fullföljt kursen och data efter 12 månader finns inte att tillgå varför även dessa är exkluderade. De data som finns från dessa patienter skulle man kunna analysera som intention-to-treat, vilket jag valt att inte göra inom ramen för VESTA. 112 genomförde hälsokursen från början till slut, per protocol. Patienter som påbörjat deltagande i hälsokursen fram till oktober 2011, n= 157 Patienter som genomfört hälsokursen per protocol, n= 112 Patienter som genomfört delar av kursen men ej fullföljt till 12 månader (kan beräknas som intention to treat), n= 35 Patienter som endast deltagit vid första tillfället, n= 10 Figur 1- Beskrivning av patienturval Avseende förekomsten av diabetes i studiepopulationen (n=112) hade 43 medicinsk diabetesbehandling och 9 hade enbart kostbehandling men hade ett HbA1C 48mmol/mol (5,6% enligt Mono-S) och bedömdes därmed uppfylla diagnosen diabetes. Sammanlagt hade 52 diabetes och övriga 60 hade således nedsatt glukostolerans. Patienter som fullföljt hälsokursen per protocol, n= 112 Nedsatt glukostolerans, n= 60 Patienter med diabetes, definierat som diabetesbehandling vid tiden 0 och 12 månader eller HbA1c 48 mmol/mol, n= 52 Kostbehandling, n= 9 Farmakologisk behandling, n= 43 Figur 2 - Subgruppering av patienter gällande nedsatt glukostolerans respektive diabetes. 6
7 Deltagandet i hälsokursen sträckte sig över ett års tid och patienterna har kommit på både enskilda besök och gruppträffar enligt schemat i Figur 3. Individuellt besök hos diabetessköterska - intervju + blodsockermätare Halvdagsträff i grupp med diabetessköterska + provtagning (HbA1c, blodfetter, mikroalbuminuri) + kontroll av vikt, midjemått, blodtryck + hälsoenkät Halvdagsträff i grupp med diabetessköterska + dietist Föreläsning/ frågestund med endokrinolog, kardiolog, dietist Blodglukosmätning + diskussion kring egna blodsockervärden Tre-dagarskurs Prova-på fysisk aktivitet tillsammans med sjukgymnast Innan hemgång: Individuell rond med endokrinolog och kardiolog 3 månader efter kursen: gruppträff- uppföljning av egensatta hälsomål + kontroll vikt, midjemått, blodtryck 6 månader efter kursen: gruppträff- uppföljning av egensatta hälsomål + kontroll vikt, midjemått, blodtryck 9 månader efter kursen: gruppträff- uppföljning av egensatta hälsomål + kontroll vikt, midjemått, blodtryck 12 månader efter kursen: gruppträff- uppföljning av egensatta hälsomål med hälsoenkät + kontroll vikt, midjemått, blodtryck+ provtagning (HbA1c, blodfetter, mikroalbuminuri) Figur 3 Flödesschema över hälsokurs given sedan oktober 2005 till patienter som vårdats på HIA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, på grund av hjärtinfarkt och som konstaterats ha nedsatt glukostolerans eller diabetes. 7
8 Utfallsmått Utfallsmått är vikt, midjemått, blodtryck, mikroalbuminuri (MAU), HbA1c samt blodfetter (total-kolesterol och LDL) vilka mättes vid kursstart och 12 månader senare. En hälsoenkät (bilaga 1) innehållande 23 frågor utformades av Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och besvarades av patienterna vid första halvdagsträffen samt efter 12 månader. Enkäten innehöll 23 frågor, där 20 av frågorna inkluderats i de data som registrerats i ett Excel-ark för att kunna bearbetas statistiskt. Tre frågor var formulerade så att de inte gick att analysera på ett adekvat sätt (fråga 12, 13 och 16). Fråga 12 innehöll information om snusning, vilket var irrelevant för mina data. Fråga 13 berörde hur många måltider patienterna äter per dag och var också svår att dra slutsatser av, då patienten inte specificerade sin kost och portionsstorlek etc. Fråga 16 avsåg vilket yrke patienten har och det ansågs också irrelevant i denna utvärdering, Av frågorna berörde 14 frågor bakgrundsfaktorer (t.ex. patientens motionsvanor, rökvanor, arbetssituation) och 6 frågor berörde uppskattat välbefinnande, gällande bland annat nivå av stress och livskvalitet. Frågorna i hälsoenkäten var utformade så att det var svårt att analysera data och dra slutsatser av resultaten varför endast den sista frågan om skattad livskvalitet (fråga 22) har analyserats. Hälsoenkäten och svaren finns arkiverade i pärmar hos diabetessköterska Gudrun Andersson, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Statistik Studien var en kvantitativ registerstudie. De variabler som studerades var intervalldata (vikt, midjemått, blodtryck, mikroalbuminuri, HbA1C, blodfetter) som jämfördes vid två tillfällen och analyserades med parat t-test. I de fall där data inte var normalfördelade användes ett ickeparametriskt test, Wilcoxon matched pairs sign rank sum test. Det fanns också nominal- och ordinaldata från hälsoenkäten där det gjordes en två-gruppsanalys med McNemar (nominaldata) respektive Wilcoxon matched pairs sign rank sum test (ordinaldata). Resultaten presenteras som medelvärde samt 95% konfidensintervall (LBL= lower bound level UBL=upper bound level) om inget annat anges. Etiska överväganden De patienter som deltagit i denna studie har vid studiens början accepterat att delta och har frivilligt genomgått ett-årig hälsokurs. Studien krävde journalgranskning vilket kunde ha inneburit integritetskränkning för patienter och kollegor vars patientjournaler granskats. Verksamhetschef Ylwa Pernow, Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna gav sitt tillstånd att författaren fick läsa journaler relevanta för studien. 8
9 Sekretess bibehölls genom att alla data avidentifierades av diabetessköterska Gudrun Andersson, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, som förvarat kodnyckeln på ett säkert sätt. Analysen av materialet skedde på gruppnivå och inga enskilda patienter kunde identifieras vid presentation av resultatet. Projektet är bedömt som kvalitetsuppföljning och därför inte i behov av etiskt godkännande enligt etikprövningsnämnden (se bilaga 2). Hälsokursen är genomförd på Endokrinolog- och Kardiologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna och inga andra finansiärer är delaktiga. Ingen jävsituation är känd. 9
10 Resultat I studien deltog 112 patienter per protocol, det vill säga genom hela kursen och data från hälsokursens start och efter 12 månader finns att tillgå. Det är denna grupp av patienter som är analyserade nedan. Andelen män i materialet var 77% (n=86), kvinnor 23% (n=26). Medelåldern var 63 år ± 8,9 år (standarddeviation), ingen signifikant skillnad i medelålder fanns mellan könen. I gruppen som helhet erhölls signifikant sänkning av blodtrycket, systoliskt, 3,5 (0,2-6,7) mmhg, och diastoliskt, 3,0 (1,3-4,7) mmhg, samt HbA1c, 1,8 (0,4-3,2) mmol/mol (Tabell 1). Tabell 1- Data för alla patienter (n=112) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt förändringen däremellan. Alla patienter, Vid Efter 12 Förändring start 95% KI mån 95% KI delta 95% KI Riskfaktor Mean LBL UBL Mean LBL UBL Mean LBL UBL P-värde Vikt, kg 86,1 83,1 89,2 86,8 83,7 90,0 0,7-0,1 1,6 0,094 BMI, kg/m2 28,4 27,6 29,2 28,6 27,8 29,4 0,2 0,0 0,5 0,116 Midjemått, cm 101,2 98,9 103,5 101,8 99,4 104,1 0,6-0,4 1,6 0,267 Blodtryck 137,2 133,7 140,8 133,8 130,4 137,1-3,5-6,7-0,2 0,036* systoliskt, mmhg Blodtryck 78,8 77,2 80,5 75,8 74,2 77,4-3,0-4,7-1,3 0,001* diastoliskt, mmhg MAU, mg/l 15,1 8,3 21,8 27,4 6,4 48,4 12,4-3,8 28,5 0,038* HbA1c, mmol/mol 47,4 45,3 49,4 45,5 43,7 47,3-1,8-3,2-0,4 0,004* Kolesterol, mmol/l 4,0 3,8 4,1 4,0 3,8 4,1 0,0-0,2 0,1 0,860 LDL, mmol/l 2,3 2,1 2,4 2,2 2,1 2,3-0,1-0,2 0,1 0,305 Data för alla patienter uttryckt i medelvärde (Mean) och 95% konfidensintervall (lower bound level, LBL och upper bound level, UBL) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt P-värde där signifikanta värden (P=<0,05) är markerade med * Förekomsten av mikroalbuminuri (MAU) vid båda tidpunkterna saknades det uppgift om hos 16 patienter varför de exkluderades från analysen. Av resterande 96 hade 8 MAU definierat som 30 mg/l vid kursstart och efter 12 månader hade 6 ytterligare progredierat till MAU och 2 av de med tidigare MAU hade normaliserades. Ingen signifikant skillnad i MAU sågs före och efter kursen (p= 0,289) Blodtrycksbehandling pågick hos 101 patienter, hos 26% (n=26) av dessa intensifierades behandling och hos 5% (n=5) utsattes blodtrycksbehandlingen helt. Av de 11 patienter som vid kursstart var utan blodtrycksbehandling blev 18% (n=2) nyinsatta på blodtrycksmedicin under hälsokursen. 10
11 Avseende systoliskt blodtryck hos de patienter som fick intensifierad blodtrycksbehandling (n=28) hade de vid hälsokursens start systoliskt blodtryck 151,9 (146,2 157,7) mmhg som efter 12 mån hade sjunkit signifikant till 141,2 (135,2 147,2) mmhg, p=0,0025. Hos de som hade oförändrad eller minskad behandling (n=84) såg man vid kursstart systoliskt blodtryck på i medelvärde 132,3 (128,5 136,2) och efter 12 månader 131,3 (127,4 135,1) mmhg. Avseende diastoliskt blodtryck hade gruppen med intensifierad blodtrycksbehandling i medelvärde 85,7 (83,0 88,4) mmhg som efter 12 mån hade sjunkit signifikant till 78,9 (76,6 81,2) mmhg, p=0, Hos de som hade oförändrad eller minskad behandling (n=84) såg man vid kursstart 76,6 (74,8 78,3) och efter 12 månader 74,8 (72,9 76,7) mmhg vilket inte var en signifikant skillnad. Av 112 patienter hade 88% (n=98) blodfettsbehandling vilket också avspeglar sig i medelvärdena gällande totalkolesterol och LDL för gruppen som helhet som var 3,98 ± 0,08 (mean ± SEM) respektive 2,27 ± 0,07. Dessa nivåer är tillfredsställande enligt rådande riktlinjer för patienter med förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom och även för patienter med diabetes. Män / Kvinnor Män erhöll signifikant minskning av diastoliskt blodtryck, 2,6 (0,6-4,6) mmhg, och minskning av HbA1c med 1,8 (0,1-3,5) mmol/mol (Tabell 2). Tabell 2 - Data för män (n=86) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt förändringen däremellan. Män Vid start 95% KI Efter 12 mån 95% KI Förändring delta 95% KI Riskfaktor Mean LBL UBL Mean LBL UBL Mean LBL UBL P-värde Vikt, kg 90,4 87,1 93,6 90,9 87,6 94,3 0,6-0,4 1,6 0,248 BMI, kg/m2 28,7 27,9 29,6 28,9 28,0 29,8 0,2-0,2 0,5 0,318 Midjemått, cm 104,3 102,0 106,6 104,6 102,2 107,0 0,3-0,8 1,5 0,566 Blodtryck 135,9 132,0 139,8 133,2 129,5 137,0-2,6-6,3 1,1 0,164 systoliskt, mmhg Blodtryck 78,6 76,8 80,5 76,0 74,2 77,9-2,6-4,6-0,6 0,012* diastoliskt, mmhg MAU, mg/l 17,3 8,9 25,8 31,7 5,3 58,2 14,4-5,9 34,8 0,162 HbA1c, mmol/mol 47,8 45,6 50,1 46,0 43,8 48,2-1,8-3,5-0,1 0,034* Kolesterol, mmol/l 3,9 3,7 4,0 3,9 3,7 4,1 0,1-0,1 0,2 0,459 LDL, mmol/l 2,2 2,0 2,4 2,2 2,0 2,3-0,0-0,2 0,1 0,934 Data för män uttryckt i medelvärde (Mean) och 95% konfidensintervall (lower bound level, LBL och upper bound level, UBL) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt P-värde där signifikanta värden (P=<0,05) är markerade med *. 11
12 Kvinnor erhöll minskning av diastoliskt blodtryck med 4,5 (1,0-8,0) mmhg, dock erhölls ingen signifikant skillnad i HbA1c, 1,9 ( 4,4 0,7) mmol/mol (p=0,58). Istället sågs en signifikant sänkning av LDL, 0,33 (0,0-0,6) mmol/l, vilket motsvarade en sänkning med 12,8% (Tabell 3). Tabell 3- Data för kvinnor (n=26) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt förändringen däremellan Vid Efter 12 Förändring Kvinnor, start 95% KI mån 95% KI delta 95% KI Riskfaktor Mean LBL UBL Mean LBL UBL Mean LBL UBL P-värde Vikt, kg 72,2 67,2 77,1 73,3 68,4 78,1 1,1-0,3 2,6 0,115 BMI, kg/m2 27,1 25,2 29,0 27,5 25,7 29,3 0,4-0,1 0,9 0,135 Midjemått, cm 91,1 86,0 96,3 92,5 87,6 97,4 1,3-0,8 3,5 0,210 Blodtryck 141,7 133,1 150,3 135,5 127,8 143,2-6,2-13,2 0,7 systoliskt, mmhg 0,086 Blodtryck 79,7 75,7 83,6 75,2 72,1 78,2-4,5-8,0-1,0 diastoliskt, mmhg 0,014* MAU, mg/l 6,4 3,8 9,0 11,0 1,9 20,1 4,6-4,7 13,9 0,648 HbA1c, mmol/mol 45,7 40,8 50,6 43,8 40,7 47,0-1,9-4,4 0,7 0,58 Kolesterol, mmol/l 4,4 3,9 4,8 4,1 3,7 4,5-0,3-0,6 0,1 0,133 LDL, mmol/l 2,6 2,2 2,9 2,2 1,9 2,6-0,3-0,6 0,0 0,031* Data för kvinnor uttryckt i medelvärde (Mean) ) och 95% konfidensintervall (lower bound level, LBL och upper bound level, UBL) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt P-värde där signifikanta värden (P=<0,05) är markerade med *. Patienter med diabetes/ nedsatt glukostolerans Patienterna med diabetes (n=52) erhöll avseende BMI en signifikant ökning på 0,5 (0,0-0,9) kg/m 2 samt en sänkning av diastoliskt blodtryck med 3,0 (0,4-5,6), även det signifikant (Tabell 4). I gruppen som helhet såg man ingen skillnad i HbA1c. Däremot om man delade upp gruppen i de 37% (n=19) som fick intensifierad diabetesbehandling och de 63% (n=33) som inte fick intensifierad behandling såg man en sänkning i den första gruppen med 7,5 (12,4-2,5) mmol/mol, jämfört ingen förändring av HbA1c i den andra gruppen. 12
13 Tabell 4 - Data för patienter med diabetes (n=52) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt förändringen däremellan Patienter med Vid Efter 12 Förändring diabetes start 95% KI mån 95% KI delta 95% KI Riskfaktor Mean LBL UBL Mean LBL UBL Mean LBL UBL P-värde Vikt, kg 89,5 85,0 94,1 90,9 86,3 95,5 1,4 0,0 2,8 0,053 BMI, kg/m2 29,2 27,9 30,5 29,6 28,4 30,9 0,5 0,0 0,9 0,046* Midjemått, cm 104,6 101,3 107,8 105,7 102,5 109,0 1,1-0,5 2,8 0,17 Blodtryck 136,5 130,8 142,2 133,9 128,9 138,8-2,6-7,1 1,8 0,24 systoliskt, mmhg Blodtryck 78,9 76,2 81,6 75,9 73,2 78,6-3,0-5,6-0,4 0,024* diastoliskt, mmhg MAU, mg/l 16,7 7,2 26,2 32,7-5,6 71,0 16,0-15,0 46,9 0,158 HbA1c, mmol/mol 54,7 51,4 57,9 52,2 49,3 55,0-2,5-5,4 0,4 0,058 Kolesterol, mmol/l 4,0 3,8 4,3 4,0 3,7 4,2-0,1-0,3 0,2 0,633 LDL, mmol/l 2,3 2,1 2,5 2,2 1,9 2,4-0,2-0,4 0,1 0,27 Data för patienter med diabetes uttryckt i medelvärde (Mean) och 95% konfidensintervall (lower bound level, LBL och upper bound level, UBL) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt P-värde där signifikanta värden (P=<0,05) är markerade med *. Patienter med nedsatt glukostolerans (n=60) hade en signifikant sänkning av diastoliskt blodtryck, 3,1 (0,7 5,4) mmhg. Man såg också en signfikant minskning av HbA1C med 1,3 (0,4-2,1) mmol/mol (Tabell 5). Tabell 5 - Data för patienter med nedsatt glukostolerans (n=60) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt förändringen däremellan Patienter med nedsatt Vid Efter 12 Förändring glukostolerans start 95% KI mån 95% KI delta 95% KI Riskfaktor Mean LBL UBL Mean LBL UBL Mean LBL UBL P-värde Vikt, kg 83,2 79,1 87,3 83,3 79,2 87,4 0,1-0,9 1,1 0,802 BMI, kg/m2 27,7 26,7 28,7 27,7 26,7 28,7 0,1-0,3 0,4 0,738 Midjemått, cm 98,3 95,1 101,5 98,4 95,2 101,6 0,1-1,2 1,4 0,892 Blodtryck systoliskt, 137,8 133, 142,4 133,7 129,0 138,3-4,2-9,0 0,6 0,085 mmhg 3 Blodtryck diastoliskt, 78,8 76,7 80,9 75,8 73,9 77,6-3,1-5,4-0,7 0,012* mmhg MAU, mg/l 13,6 3,8 23,4 22,8 0,9 44,7 9,2-5,5 23,9 0,148 HbA1c, mmol/mol 41,0 39,8 42,2 39,8 38,8 40,6-1,3-2,1-0,4 0,018* Kolesterol, mmol/l 3,9 3,7 4,2 3,9 3,7 4,2 0,0-0,2 0,2 0,721 LDL, mmol/l 2,3 2,1 2,4 2,2 2,1 2,4-0,0-0,2 0,2 0,756 Data för patienter med nedsatt glukostolerans uttryckt i medelvärde (Mean) och 95% konfidensintervall (lower bound level, LBL och upper bound level, UBL) vid hälsokursens start och efter 12 månader samt P-värde där signifikanta värden (P=<0,05) är markerade med *. 13
14 Överviktiga/ normalviktiga patienter I gruppen med överviktiga patienter med BMI 25 (n=87) sjönk det diastoliska blodtrycket med i genomsnitt 2,5 (0,5-4,5) mmhg, samt HbA1C 2,7 (1,2-4,1) mmol/mol, båda resultaten signifikanta. Inga skillnader sågs gällande övriga parametrar (vikt, BMI, midjemått, systoliskt blodtryck, mikroalbuminuri, kolesterol eller LDL). De normalviktiga patienterna erhöll också en signifikant minskning i diastoliskt blodtryck med 4,9 (1,7-8,1) mmhg, men ökade signifikant i vikt med 2,3 (0,02 4,7) kg. Resultat av hälsoenkäten Livskvalitet just nu (fråga 22; Markera på linjen hur du skattar ditt liv just nu: där 1 är sämsta möjliga livskvalitet och 10 är bästa möjliga livskvalitet) skattades i gruppen som helhet vid inskrivning i medeltal till 6,9 (6,5-7,3) av 10 och 7,3 (7,0-7,7) av 10 efter 12 månader. Skillnaden på 0,4 (0,1-0,8), var signifikant (p=0,005). Svarsfrekvensen var 84%. Om man delar upp patientmaterialet och tittar på män (81% svarsfrekvens) respektive kvinnor (88% svarsfrekvens) ser man att männen i medelvärde skattar 7,1 av 10 vid start och 7,4 av 10 efter 12 månader. Skillnaden på 0,3 (0,1-0,6) är inte signifikant. Kvinnorna skattade i medeltal 6,0 av 10 vid start och 7,1 av 10 efter 12 månader. Skillnaden på 1,1 (0,3 1,8) är signifikant (p=0,006). Avseende fråga 22 för patienterna med diabetes har 90% svarat; vid start skattade man i medelvärde 6,3 av 10 och 6,7 av 10 efter 12 månader. Skillnaden på 0,4 (0,1 0,9) är inte signifikant. Däremot i gruppen med patienter med nedsatt glukostolerans skattar man vid start 7,4 av 10 i medeltal och 7,8 av 10 efter 12 månader. Skillnaden på 0,5 (0,1 0,9) är signifikant (p=0,017). 14
15 Diskussion Effekten av en hälsokurs på riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och självskattad livskvalitet hos patienter med genomgången hjärtinfarkt och samtidig diabetes eller nedsatt glukostolerans visade sig i form av signifikanta sänkningar i både systoliskt och diastoliskt blodtryck i hela gruppen, och för diastoliskt blodtryck även i subgrupper. Förhöjt blodtryck är vanligare hos patienter med diabetes än i befolkningen i stort och med en effektiv blodtrycksbehandling har man visat 30-70% riskreduktion gällande kardiovaskulär morbiditet och mortalitet (7). Blodtrycksförändringarna i studien var dock relaterade till den medicinska behandlingen, vilket visade sig när man analyserade data i gruppen med intensifierad blodtrycksbehandling jämfört de med oförändrad eller minskad behandling. Det här talar för att en noggrann genomgång av riskfaktorer och adekvat medicinsk behandling är viktiga, men kan inte styrka att hälsokursens rekommenderade livsstilsförändringar i sig påverkat blodtrycket. HbA1c minskade signifikant i gruppen som helhet, och vid subgruppsanalys hos män, patienter med nedsatt glukostolerans samt hos överviktiga. Om förändring setts hos patienterna med diabetes kunde detta ha orsakats av intensifierad diabetesbehandling men hos patienterna med nedsatt glukostolerans fanns det ingen medicinsk behandling som kunde påverka resultatet vilket är en styrka i studien. Detta talar för att hälsokursen kan ha medfört livsstilsförändringar som minskar risken för progress mot diabetes. Avseende livskvalitet skattade gruppen som helhet signifikant högre efter ett år än vid hälsokursens start. Detta kan vara betingat delvis av hälsokursen men också av det faktum att de genomgått en hjärtinfarkt ca 3 månader innan hälsokursens start och tiden har förflutit sedan denna livshändelse. Eftersom ingen kontrollgrupp finns att jämföra med är det svårt att dra några slutsatser av resultatet. Patienter med nedsatt glukostolerans skattade sin livskvalitet signifikant högre efter ett år än patienter med diabetes. Det talar för att livsstilsförändringen är mer positiv och kan vara en möjlig motivationsfaktor som kan göra att patienterna med nedsatt glukostolerans kan åstadkomma en förändrad livsstil och bibehålla den på lång sikt. Den förbättrade livskvaliteten kan vara ett skäl till att tidigt hitta patienter med nedsatt glukostolerans och förhöjd kardiovaskulär risk, samt att tidigt sätta in livsstilspreventiva åtgärder. Styrkor och svagheter En styrka med studien är att patienterna är väl karaktäriserade utifrån den stora mängden information som finns, framför allt när det gäller hårda data såsom vikt, BMI, systoliskt och diastoliskt blodtryck, HbA1C, mikroalbuminuri, kolesterol och LDL. Patientmaterialet som gått 15
16 igenom studien per protocol är relativt stort även om det på subgruppsnivå blir ett styrkaproblem i analyserna. Svagheter i studien är att materialet utgörs av en förhållandevis liten studiepopulation som är selekterad då patienterna frivilligt deltagit i kursen och sannolikt därför tillhör en mer motiverad population än genomsnittet. Ingen kontrollgrupp finns heller att jämföra resultaten med. Patienterna som deltagit i hälsokursen har nyligen genomgått en hjärtinfarkt, vilket med största sannolikhet är en omvälvande livshändelse som ökar insikten om att man kanske behöver förändra sin livsstil för att förhindra återinsjuknande i hjärtkärlsjukdom. De här patienterna är därmed sannolikt mer motiverade än patienter med nedsatt glukostolerans men utan genomgången hjärtinfarkt och hur stor förändring som hälsokursen i sig står för och hur det varit utan kursen vore intressant att studera. Det finns en möjlighet att bara hjärtinfarkten och det omhändertagande och information som patienterna får i samband med denna kan ge en förändring av livsstilen som sänker HbA1c i samma omfattning som visats ovan. Hälsoenkäten innehåller brister i sin utformning för att data ska vara relevanta att studera närmare och få slutsatser kan dras från denna. Data är analyserade per protocol vilket lättare ger signifikans än om man hade analyserat materialet utifrån intention to treat. Slutsats Denna studie visar att insatser riktade mot livsstilsförändringar, i form av en hälsokurs, kan ge patienter med känd hjärtkärlsjukdom och samtidig nedsatt glukostolerans en signifikant sänkning av HbA1c. Detta skulle i sin tur kunna innebära att progressen mot typ-2 diabetes och därmed ytterligare förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom bromsas och det är därför viktigt att identifiera den här gruppen av personer med nedsatt glukostolerans, särskilt med samtidig förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom såsom vid genomgången hjärtinfarkt, och erbjuda dem tidig hjälp till livsstilsförändring. Studien visar också att hälsokursen hade gynnsam effekt på patienternas systoliska och diastoliska blodtryck. Sannolikt bidrog inte livsstilsförändringen till detta utan snarare en intensifierad blodtrycksmedicinering som initierades i samband med hälsokursen. För att få en bättre uppfattning om värdet av en hälsokurs, som den som här är studerad och beskriven, skulle man behöva initiera en prospektiv, kontrollerad studie. 16
17 Litteraturförteckning 1. Coutinho M, Gerstein HC, Wang Y, Yusuf S. The relationship between glucose and incident cardiovascular events. A metaregression analysis of published data from 20 studies of 95,783 individuals followed for 12.4 years. Diabetes Care. 1999;22(2): Norhammar A, Tenerz A, Nilsson G, Hamsten A, Efendíc S, Rydén L, et al. Glucose metabolism in patients with acute myocardial infarction and no previous diagnosis of diabetes mellitus: a prospective study. Lancet. 2002;359(9324): Laakso M. Hyperglycemia and cardiovascular disease in type 2 diabetes. Diabetes. 1999;48(5): Perk J, De Backer G, Gohlke H, Graham I, Reiner Z, Verschuren WM, et al. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012) : the fifth joint task force of the European society of cardiology and other societies on cardiovascular disease prevention in clinical practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Int J Behav Med. 2012;19(4): Haffner SM, Lehto S, Rönnemaa T, Pyörälä K, Laakso M. Mortality from coronary heart disease in subjects with type 2 diabetes and in nondiabetic subjects with and without prior myocardial infarction. N Engl J Med. 1998;339(4): Nathan DM, Davidson MB, DeFronzo RA, Heine RJ, Henry RR, Pratley R, et al. Impaired fasting glucose and impaired glucose tolerance: implications for care. Diabetes Care. 2007;30(3): Graham I, Atar D, Borch-Johnsen K, Boysen G, Burell G, Cifkova R, et al. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: full text. Fourth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and other societies on cardiovascular disease prevention in clinical practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007;14 Suppl 2:S Eriksson J, Lindström J, Tuomilehto J. Potential for the prevention of type 2 diabetes. Br Med Bull. 2001;60: Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE, Hamman RF, Lachin JM, Walker EA, et al. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. New England Journal of Medicine. 2002;346(6): Mozaffarian D, Marfisi R, Levantesi G, Silletta MG, Tavazzi L, Tognoni G, et al. Incidence of new-onset diabetes and impaired fasting glucose in patients with recent myocardial infarction and the effect of clinical and lifestyle risk factors. Lancet England2007. p
18 Bilaga1 Hälsoenkät Vi önskar att du besvarar frågorna i det här formuläret för att vi ska kunna tillsammans planera för dina hälsomål. Om något av alternativen inte passar helt, ange då det som ligger närmast. Dina uppgifter behandlas med full sekretess och kommer inte att utlämnas till någon obehörig. Namn personnummer. Ja Nej 1. Anser du dig fullt frisk? 2. Har någon läkare funnit att du har för högt blodtryck? Ja Nej 3. Har någon läkare funnit att du har sockersjuka eller för- Ja Nej höjda blodsockervärden? 4. Om du har sockersjuka, behandlas den med a) kost b) kost och tabletter c) insulin d) tabletter och insulin Ja Nej 5. Har någon läkare funnit att du har för höga blodfetter? 18
19 6. Har, eller har du haft, besvär med smärtor, stickningar eller ont i bröstet i samband med kroppsansträngning, Ja Nej men som har gått över inom 10 min i vila? 7. Har du haft svår smärta i bröstet som varat i en halvtimma Ja Nej eller mer? Ja Nej 8. Röker du dagligen? 9. Har du rökt regelbundet tidigare men slutat för minst Ja Nej en månad sedan? 10. om du röker, hur mycket i genomsnitt? antal cigaretter per dag..st antalet paket piptobak per vecka st Ja Nej 11. Snusar du dagligen? 12. om ja, hur många dosor snus går det åt per vecka i genomsnitt?..st 13. En vanlig dag, vilka måltider äter du? frukost lunch middag 1-3 mellanmål 14. Försök att skriva ned din ungefärliga alkoholkonsumtion under en genomsnittvecka: folköl (2,25 3,4%) antal flaskor eller burkar per veka.st mellanöl (3,5%), antal flaskor eller burkar per vecka.st 19
20 vin, starksprit,.. jag dricker inte alkohol 15. Hur mycket rör du dig och anstränger dig kroppsligt på fritiden? Försök att hitta genomsnitt för sommar och vinter. Kryssa endast i en ruta. Frågan gäller det senaste året. Grupp 1. Hård träning eller tävlingsidrott. Du ägnar dig åt löpning, simning, skidåkning, fotboll etc regelbundet och flera gånger i vecka. Grupp 2. Regelbunden motion och träning. Du ägnar dig åt tex löpning, simning, tennis, motionsgymnastik eller liknande som motionssport. Tyngre trädgårdsarbete och liknande räknas till denna grupp. Observera att det ska vara i genomsnitt 2 3 timmar i veckan. Grupp 3. Måttlig motion på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 4 timmar i veckan. I detta inräknas också ordinär trädgårdsarbete, fiska, bowling, bordtennis Grupp 4. Stillasittande fritid. Du ägnar dig mestadels åt läsning, TV, bio eller Annars stillasittande sysselsättning på fritiden. 16. Vilket är ditt yrke? 17. Hur många timmar arbetar du i veckan (ordinarie arbete + extraknäck )?.. timmar/vecka 18. Markera med ett X på denna linje hur jäktigt du upplever ditt arbete: Inte alls maximal jäkt jäktigt hela tiden
21 19. Markera på linjen vilken grad av stress (jäkt, högt tempo, psykisk press etc) du upplevt under det senaste året: Inte alls stressigt maximal stress Har du under det senaste 12 månaderna haft något eller några av följande besvär? sömnbesvär allmän trötthet nervösa besvär (ängslan, oro, ångest) depression, djup nedstämdhet 21. Känner du att följande påstående stämmer på dig: i min livssituation är det andra som bestämmer över mig ja, ofta ja, ibland nej, sällan nej, så gott som aldrig 22. Markera på linjen hur du skattar ditt liv just nu Sämsta Bästa tänkbara liv tänkbara liv Hur tror du att du kommer att skatta ditt liv om ett år? Sämsta Bästa tänkbara liv tänkbara liv 21
22 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kliniken för Endokrinologi, Metabolism och Diabetes Dagvårdsavdelningen, / RB, GA 22
23 Bilaga 2. 23
XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merVill du delta i forskning om stroke?
Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merKROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM
KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merDen personliga diabetesboken
Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merHälsoundersökning liten/allmän/utökad
Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merMin personliga diabetesbok
Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer
Läs merHälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merPatientformulär. Första besök. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merVid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merSmartare med digital dagbok!
Smartare med digital dagbok! Dagboksappar har en mängd fördelar som pappersdagboken saknar. Du har alltid mobilen med dig och kan få överblick över dina värden, med t ex statistik och grafer. Vår nya mätare
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merXenical och viktminskning
1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merPatientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning 3 månader Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merPatienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merNorra Sveriges MONICAundersökning
Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merHälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merGLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker
GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merNorrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten
Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man
Läs merDiabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes
Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna
Läs merTill eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.
Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard Britt-Marie Wahlund, PEER Nadia Melkstam, Projektledare
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merHälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten
Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merAnalys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken
Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merHur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar
Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merDiabetes Fallseminarium T STUDENT
Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs mer