kampen mod barattan Kampen Kampen gegn vastaan DEN STORA NORDISKA KLIMATDUELLEN KAMPEN MOT MATSVINN EN HANDBOK FÖR MINDRE MATSVINN

Transkript

1 kampen mod barattan gegn madspild matarsoun Kampen Kampen matkamsotting matsmovtinn ruoktaaihsatveilku kia vastaan DEN STORA NORDISKA KLIMATDUELLEN KAMPEN MOT MATSVINN EN HANDBOK FÖR MINDRE MATSVINN

2 KOLOFON DEN STORA NORDISKA KLIMATDUELLEN KAMPEN MOT MATSVINN EN HANDBOK FÖR MINDRE MATSVINN REDAKTION: Elva Osk Gylfadottir Thomas N. Mikkelsen Marie N. Bærentsen LAYOUT: Heyday 2015/2016 TRYCKNING: i samarbete med Stop Spild Af Mad - Stöttat av Nordiska Ministerrådet KAMPEN MOT MATSVINN - EN HANDBOK TILL KAMP MOT MINDRE MATSVINN I SKOLAN I HEMMET I MATAFFÄREN PÅ RESTAURANGEN I VÄRLDEN TILL KAMP MOT FEL SOPSORTERING KAMPEN MOT MATSVINN - RECEPT 2 3

3 KAMPEN MOT MATSVINN EN HANDBOK I SKOLAN I denna handbok kan du hitta tips och idéer till hur du kan bekämpa matsvinn. Du kan bli klokare om varför I de nordiska länderna finns det skillnader mellan hur man äter i skolan. I vissa länder har man matlådor med tillsammans med dina klasskamrater, så att ni tillsammans kan kämpa för att undvika att maten går till spillo. det inte slängs för mycket mat i soporna. Barn och unga är nämligen de som är värst på att slänga mat som lätt det är en riktigt bra idé att minska matsvinn, du får tips för att undvika matsvinn och du kan lösa uppgifter På nordeniskolen.org kan du läsa mer och hitta texter, lösa uppgifter och se filmer om matsvinn, resurser och råvaror. hemifrån och i andra äter man i skolbespisningen. Oavsett hur man intar sin lunch är det viktigt att tänka på att skulle kunna ätas. Om ditt äpple har fått ett brunt märke betyder det inte att hela äpplet måste slängas resten är säkert helt bra. VARFÖR ÄR DET EN RIKTIGT BRA IDÉ ATT MINSKA MATSVINN? HUR KAN DU KÄMPA MOT MATSVINN I SKOLAN? Det är en riktigt god idé att begränsa mängden av mat som du slänger, för att: Ta endast det på tallriken eller fyll matlådan bara med det du vet att du kan äta. Du hjälper till med att spara på Jordens resurser, som redan är knappa. Tala med skolbespisningen och berätta om fördelarna med mindre matsvinn. Du bidrar till at det släpps ut mindre CO2, som produceras när maten bereds och körs till t.ex. matbutiker. Ha ett kylskåp i klassrummet om ni har matlådor med er då håller maten bättre. Det betyder att växthuseffekten och den globala uppvärmningen bromsas. Du tar ansvar i världen dör 15 miljoner barn årligen av hunger. Du kan spara verkligt mycket pengar tänk bara på vad maten du slänger har kostat. Det är tusentals kronor att spara per år. Var femte skolmåltid hamnar direkt i soporna? Om alla i hela världen köpte mat som oss skulle vi behöva fyra jordklot! (källa: WWF, februari 2011) Väg ert matsvinn i skolan under fem dagar och kolla om ni kan minska det. Gör en informationskampanj om problemen med matsvinn för de andra klasserna i skolan. 4 5

4 I HEMMET Slänger du ofta mat i soporna hemma? Du är tyvärr Synd! För det kan vara en bra idé att bekämpa HUR KAN DU KÄMPA MOT MATSVINN HEMMA? mycket mat som aldrig hinner ätas. I stället slängs användbara råvaror och resurser inte går till spillo Håll reda på vad ni har i kylskåpet så ni inte glömmer maten som står längst in. inte den enda. Hos många familjer handlas det för det. Ofta glöms maten som står längst in i kylskåpet och då hamnar den också rakt ner i soporna. matsvinn hemma. Ni kan nämligen hjälpa till så att och därför inte onödigt belastar miljön. Och då kan ni spara flera tusen kronor om året, om ni tänker på att använda all mat som köps. Använd de ingredienser du redan har i köket när du lagar mat hemma. Laga endast den mängd mat som kommer ätas. Om det ändå skulle finnas rester kvar, så sätt det i kylen och ät det dagen därpå, ge det till grannen eller MAT RAKT I SOPORNA SYND! sätt det i frysen till en annan dag. Om resterna sätts i kylen snabbt håller de bättre. Se till att kylskåpet är kallt nog (4-5 grader) och frysen också (-18 grader). I Danmark slänger 42,3 % av danskarna mat i soporna en till tre gånger om veckan. Läs på förpackningen hur du bäst bevarar maten. (nordisk undersökning som analysinstitutet SnabbaSvar har gjort för Siemens Vitvaror, 2013) Separera råa och tillagade varor då håller de bättre!. *Vi har tyvärr inte siffror över de övriga nordiska länderna. Kom ihåg at man lätt kan äta maten även om bäst före datumet har passerat lukta och kolla på maten, om den fortfarande ser färsk ut och inte luktar dåligt så kan den nog fortfarande användas. Sista förbrukningsdag får inte ha passerat men du får gärna äta mat där det står bäst före, även om datumet är överskridet, om varan fortfarande ser fin ut och luktar som den ska. 42,3% 33,3% 33,1% 21,7% DANMARK SVERIGE NORGE FINLAND Laga en maträtt av de saker som redan finns i kylskåpet hemma. Försök väga allt matsvinn hemma under fem dagar. Bjud alla hemma att delta. Räkna ut hur mycket mat hemmet skulle slänga på ett år om ni fortsatte med att slängalika mycket. Prata med de andra hemma om hur alla kan göra sitt för att inte slänga lika mycket mat. 6 7

5 I MATAFFÄREN I danska mataffärer slängs det totalt runt ton mat varje år. Det är mat som motsvarar vikten av älgar som man, varje år, slänger i stället för att äta älgar! Maten slängs antingen för att den är skadad eller för att varorna har överskridit bäst före datumet. Men tillsammans med affären kan ni lätt minska matsvinnet. Du kan t.ex. ta maten i kyldisken vars utgångsdatum är snart om du ändå ska använda det samma dag och affären kan sänka prisen på varor vars utgångsdatum närmar sig. Planera maten för hela veckan, på så sätt är det Det er speciellt bröd, mjölkvaror, frukt och grönt en dag då ni äter rester. PÅ RESTAURANGEN mycket på att använda de råvaror som köps till HUR KAN DU KÄMPA MOT MATSVINN NÄR DU ÄTER UTE? pengar genom att planera menyer och matlagning, Ta inte mer på tallriken än du kan äta. På restauranger är det nästan bara tillagad mat som går till spillo. Professionella kockar tänker nämligen restaurangen. Det gör de bland annat för att spara på så sätt hamnar mindre i soporna. Men! När maten lämnar restaurangens kök inträffar HUR KAN DU KÄMPA MOT MATSVINN NÄR DU HANDLAR MED DINA FÖRÄLDRAR? större chans att ni inte handlar för mycket. Planera det tyvärr en del matsvinn när restaurangens gäster tar allt för mycket från buffén, när skålar och fat som slängs i hemmen? Gör en inköpslista hemifrån vad behöver ni? Hjälp dina föräldrar så att ni bara köper den inte töms, eller när de sista sandwicharna inte köps. Beställ en mindre portion eller kanske två förrätter i stället för en förrätt och en huvudrätt om du vet att du inte är så hungrig. Be om en doggy bag så du kan få resterna med dig hem. 95 % AV KÖKSLEDARNA SÄGER ATT MATSVINNET SKER UTANFÖR KÖKET. mängd mat som ni behöver. Kolla utgångsdatumet på varorna om maten ändå ska ätas samma dag kan du lika gärna ta de varor som är närmast utgångsdatumet. Försäkra dig om att ni kan äta allt när ni hittar erbjudanden på flera av samma sorts matvaror. Gå direkt hem med maten så håller den bättre. UPPGIFTTER Prata med din lokala matbutik för att höra vad de gör för att minska matsvinn. Gå till den lokala restaurangen för att höra vad de gör för att undvika matsvinn. Ta en bild på din telefon av maten i kylskåpet. Ta med dig bilden nästa gång ni handlar så kan Föreställ dig att du är en kock, och gör en meny för en hel vecka där du tänker på att använda du hjälpa dina föräldrar genom att visa vad ni redan har i kylen. resterna från dagen före. Gå till en lokal restaurang och kolla om de erbjuder kunderna en doggy bag. 8 9

6 I VÄRLDEN I dag är vi 7,3 miljarder människor i världen, och vårt Om endast en fjärdedel av den mat som just nu går för- tillräckligt med mat för alla. Men vi använder inte 870 miljoner hungriga människor. jordklot ska kunna ge mat till alla. Just nu har världen jordens resurser väl nog. I dag går 1/3 av all producerad mat i världen till spillo som annars kunde användas som föda till människor. Produktion av mat kräver många resurser. Det behövs vatten för odlingen och energi för att skörda och producera den. Om vi bara låter maten gå till spillo belastas jordens klimat med växthusgaser och CO2. Vi förbrukar jordens resurser och förlorar våra pengar lorad i stället räddades, vore det tillräckligt med mat för I den västliga världen är det speciellt vi som konsumenter som låter maten gå till spillo. I andra delar av världen äger större matsvinn rum när maten skördas, produceras och transporteras till konsumenten. Vi som bor i den västliga världen har därför en mycket viktig roll för att minska matsvinn. Därför ska vi alla tänka smartare. till ingen nytta. Det kan vi göra något åt! En tredjedel av all mat till människor globalt kastas eller går till spillo. Det motsvarar ca 1,3 miljarder ton varje år. Nästan hälften av all frukt och grönsaker som produceras globalt kastas eller går till spillo varje år. Mat kastas eller går till spillo genom hela livsmedelskedjan: från odling och matproduktion till förbrukandet i våra hem (från jord till bord). Matsvinn kostar flera hundra miljarder kronor och är världens tredje största CO2 syndare. (Källa: FN och HUR KAN DU AGERA MOT MATSVINN I VÄRLDEN? Fundera på var maten du äter egentligen kommer ifrån. Se speciellt till att maten som kommer långtifrån inte går till spillo. Gå på upptäckt i lokalt producerad mat och i årstidernas mat. Gå till din lokala mataffär och leta upp de matvaror du brukar äta. Var kommer de ifrån? Ju längre bort den kommer ifrån, desto mer CO2 har använts för att transportera den till ditt land. Hitta en favoriträtt eller dessert för varje årstid som du kan laga av mat från ditt eget land

7 TILL KAMP MOT FEL SOPSORTERING Många slänger mat i samma sophink som de Det är däremot en riktigt bra idé om vi sorterar skräp i. Men det är en verkligt dålig idé! Om man posteras tillsammans med matavfallet antingen i slänger papper, plast, burkar och allt möjligt annat sorterar soporna kan man nämligen utnyttja soporna på bästa möjliga sätt och återvinna en stor del. vårt matavfall i biopåsar. De kan nämligen kom- kompostbehållaren i trädgården och ge bra kom- post, eller i speciella biogasverk där sopföretagen samlar in organiskt avfall och använder det till att producera el och värme. Hmm, vad ska man då göra med all annat avfall? Det ska sorteras och slängas i de riktiga automaterna eller behållarna. De olika materialen kan återvinnas till olika nya saker. Burkar och plastflaskor med pantmärken kan lämnas till butiken. Om det inte finns pant på bör man ändå lämna både flaskor och burkar till återvinning. Burkar är gjort av en metall, aluminium, som kan smältas om till nya burkar, cykelramar, eller aluminiumfolie t.ex. Glas kan också användas igen det kan nämligen också smältas om och bli nya glas och flaskor. Kartong återvinns så det kan bli till ny kartong, och papper, som inte är blött eller smutsigt, kan användas VAD ÄR BIOPLAST? Vad är en biopåse eller andra produkter av bioplast egentligen gjorda av? En biopåse av bioplast är gjord av till att göra nytt papper. Batterier får inte slängas i soporna då de innehåller metaller som kan återvinnas i industrin. Vissa metaller är skadliga för naturen och batterierna ska därför lämnas in på särskilda platser var det är beror på var du bor. Mater-Bi, som är både bionedbrytbart och kan komposteras. Mater-Bi är gjort av olika plantdelar, som majs, solrosor och växtfiber. Det vill säga att alla ingredienser kommer från naturen och kan därför komposteras och bli till jord igen. Man kan producera många olika produkter av bioplast, som te.x. biopåsar, förpackningar, bestick, koppar, tallrikar, och blöjor. Efter användandet kan alla dessa produkter komposteras och bli till fruktbar jord. Det flyter öar av plast runt och förorenar Stillahavet, som totalt är av liknande storlek som hela Afrika. Plasten i Atlanten är mer än ca km långt om det radades upp d.v.s. avståndet från Reykjavik till Stockholm. Matrester kan man t.ex. använda för att mata sina husdjur, t.ex. höns, eller för att göra kompost till trädgården. Om man samlar maten i en kompostbehållare blir matavfallet nämligen till jord som kan användas i trädgården. Undersök hur skolan sorterar sopor finns det olika sopbehållare för olika sorts avfall? Kolla på eventuella förpackningar där du äter din skolmåltid och kolla om det är något som du kan återvinna

8 KAMPEN MOT MATSVINN RECEPT KORVFAT RESTER TILL PÅLÄGG OCH SMÅ TUGGOR TILL MATLÅDAN (bidrag från Stoppa Spill Av Mat medlem Julie Theander) Rester från kvällsmaten dagen innan kan ofta användas till matlådan dagen därpå. ½ paket korvar en klick bacon en liten hög kokt potatis några paprikor en näve grovt hackad lök Häll över en äggröra av 5 ägg, ½ kopp creme frais, en klick senap och en klick ketchup + ett par vridningar peppar. Testa t.ex. att: Lägga en liten bit av kvällens kyckling åt sidan och använd den som pålägg på en macka smord med majonnäs och sallad som topping. Blanda ris med ägg, kvällens grönsaker, lite mjöl, samt lite mjölk eller rismjölk och salt, och stek som små vegetariskbullar. Skär en fiskbulle i två delar och lägg den på bröd med remoulad och gurka. Skär kvällens potatis och grönsaker i tunna skivor och stek som chips. LASAGNE (bidrag från Stoppa Spill Av Mat medlem Karen Jacobsen) Använd rester av hela köttbitar, t.ex. helstekta kalkonbröst, kyckling eller det du har. Köttet skärs i tunna skivor. Använd resterna av en grönsakssås, lägg till tomatpuré eller gamla tomater som behöver användas. Gör en mjölksås, eller använd resterna av en sås du har. Skär champinjoner i skivor. Ingredienserna fördelas som vanlig lasagne. Strös med riven ost som görs av den bit ost som ändå ligger i kylen eller frysen. Det blir hur läckert som helst, och nästan gratis

9 DEN STORA NORDISKA KLIMATDUELLEN 2015/16 KAMPEN MOT MATSVINN SÅ HÄR DELTAR DIN KLASS I KAMPEN MOT MATSVINN: Du kan delta med din klass i Kampen mot Matsvinn i en valfri vecka mellan den 11 november 2015 och den 23 mars Din lärare ska endast: Registrera sig på och registrera er klass i systemet. Anmäla sig till Kampen mot Matsvinn så skickar vi ett matsvinnspaket med påsar och affischer. Väga ert matsvinn varje dag i en vecka (måndag-fredag). På måndagen ska ni äta som ni brukar i klassen, därefter blir det spännande att se hur mycket matsvinn ni kan spara de andra dagarna. Notera ert matsvinn för varje dag på Nu deltar ni i Kampen mot Matsvinn. Vid kampens slut lottas det bland alla deltagare om ett pris på 5000 DKK (6200 SEK) i varje nordiskt land. Alla klasser kan printa ett certifikat när de har deltagit. 16