PILOTSTUDIE OM MENTAL TRÄNING FÖR TONÅRSFLICKOR VID RIDLEKTION

Transkript

1 Hippologenheten Fördjupningsarbete nr PILOTSTUDIE OM MENTAL TRÄNING FÖR TONÅRSFLICKOR VID RIDLEKTION Hanna Persson & Johanna Wigermo Strömsholm HANDLEDARE: Mari Zetterqvist Blokhuis, Strömsholm Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN

2 INNEHÅLL REFERAT... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SJÄLVFÖRTROENDE, SJÄLVKÄNSLA OCH SJÄLVMEDVETENHET... 4 MENTAL TRÄNING... 6 TONÅRINGAR MATERIAL OCH METODER BESKRIVNING AV KONTROLL- OCH FÖRSÖKSLEKTION I DRESSYR BESKRIVNING AV KONTROLL- OCH FÖRSÖKSLEKTION I HOPPNING STATISTISK BEARBETNING RESULTAT SKILLNAD KONTROLLEKTION OCH FÖRSÖKSLEKTION SKILLNADER FÖRE OCH EFTER FÖRSÖK UTVÄRDERING AV ELEVERNAS ENKÄTER SAMMANSTÄLLNING AV LÄRARNAS ENKÄT DISKUSSION RESULTATET HOPPNINGEN JÄMFÖRT MED DRESSYREN LÄRARNAS ÅSIKTER DE MENTALA ÖVNINGARNA VÅR FRAMTIDA ROLL SOM RIDLÄRARE FRAMTIDA FÖRSÖK SLUTSATS HYPOTESPRÖVNING REFERENSER LITTERATUR PERSONLIGA MEDDELANDE FRÅN: INTERNET

3 REFERAT För att lyckas med att utföra olika övningar på ett korrekt sätt i ridningen krävs det otroligt mycket av ryttaren. Tekniken och timingen ska vara näst intill felfri men även ryttarens mentala inställning till sig själv och till övningen ska stämma för att uppnå den önskvärda prestationen. Problemet, som vi upplever, är att framförallt tonårsflickor har en negativ inställning till sig själva och sin prestation, vilket påverkar ridningen och självförtroendet på ett negativt sätt. Syftet med denna studie var att undersöka om man som ridlärare kan påverka tonårsflickors mentala inställning genom mental träning, så att självförtroendet höjs och prestationen ökar. Frågeställningar som studien tar upp är: Kan man förbättra tonårsflickors mentala inställning genom mental träning? Anser ridläraren att man kan förbättra tonårsflickors prestation i ridning genom att förändra deras mentala inställning? Vilka mentala träningsmetoder kan ridläraren använda för att förändra den mentala inställningen hos eleverna? Hypotesen är att det finns mentala träningsmetoder som ridläraren kan använda sig av för att förändra tonårsflickors mentala inställning, förbättra deras självförtroende och därmed även prestationen i ridning. Eleverna, som deltog i studien, var mellan 16 och 18 år och red antingen hoppning eller dressyr. De fick fylla i enkäter med påståenden om deras mentala inställning före och efter ridlektionen. Enkäterna fick de fylla i vid två tillfällen, varvid det ena tillfället var själva försöket då de fick utöva olika mentala träningsmetoder som valts ut. Genom intervjuer med ridlärarna efter försöket framkom det om de ansåg att eleverna hade problem med sin mentala inställning eller inte och om de tyckte att de mentala träningsmetoderna hade en positiv inverkan på elevernas inställning och prestation. En antydan till en positiv utveckling av elevernas inställning efter gentemot före lektionen vid försöket, kunde göras vid hopplektionen, men ingen signifikant skillnad kunde påvisas varken vid hopp- eller dressyrlektionen. Ridlärarna tyckte att de mentala övningarna helt eller delvis ledde till att eleverna fick en bättre mental inställning och presterade bättre. Vi kan inte med vår pilotstudie varken anta eller förkasta hypotesen att det finns mentala träningsmetoder som ridläraren kan använda sig av för att förändra tonårsflickors mentala inställning, förbättra deras självförtroende och därmed även prestationen. Hypotesen kan därför fortsätta gälla tills vidare studier kan visa säkrare resultat. Slutsatserna vi kan dra av våra försök är: Vi har inte lyckats bevisa att tonårsflickors mentala inställning kan förbättrats genom mental träning. Enligt lärarnas uppfattning kan tonårsflickors prestation helt eller delvis förbättras då mental träning är ett inslag i undervisningen. Vi har provat tre olika mentala träningsmetoder (visualisering, feedback och musik) som kan vara lämpliga att använda i undervisningen för att förändra tonårsflickors mentala inställning. För att få fram ett tydligare resultat behöver en större studie göras, med fler elever och att den mentala träningen utövas under en längre tidsperiod. 3

4 INLEDNING Att få ett ekipage att lyckas med att utföra önskvärda prestationer och uppfylla målet med olika övningar kräver att man kan förmedla mer än bara teknik. Ryttarens mentala inställning till sig själv och sin prestation avspeglar sig ofta i ridningen på ett positivt eller negativt sätt. Genom att förmedla en positiv inställning där eleven tror på sin egen och hästens förmåga att klara av olika prestationer, ökar man chanserna att de ska lyckas. Vi upplever att flickor i tonåren ofta har en negativ mental inställning och dåligt självförtroende och att detta påverkar deras prestation i ridningen på ett negativt sätt. Hästen har en förmåga att känna av vilken sinnesstämning ryttaren befinner sig i och reagerar därefter. Syftet med denna studie var att undersöka om man som ridlärare kan påverka tonårsflickors mentala inställning genom mental träning, så att självförtroendet höjs och prestationen ökar. Dessutom ville vi ta reda på vilka metoder som i så fall är lämpliga. Studiens frågeställningar är: Kan man förbättra tonårsflickors mentala inställning genom mental träning? Anser ridläraren att man kan förbättra tonårsflickors prestation i ridning genom att förändra deras mentala inställning? Vilka mentala träningsmetoder kan ridläraren använda för att förändra den mentala inställningen hos eleverna? Genom detta arbete hoppas vi på att kunna förbereda oss själva inför vår kommande yrkesroll som ridlärare. Vi vill kunna påverka tonårsflickors negativa inställning och dåliga självförtroende, och ser detta som ett tillfälle att undersöka om mental träning kan vara ett bra alternativ för att göra detta. Hypotesen är att det finns mentala träningsmetoder, som ridläraren kan använda sig av för att förändra tonårsflickors mentala inställning, förbättra deras självförtroende och därmed även prestationen i ridning. Vi har avgränsat oss till att göra undersökningen på ett ridgymnasium. Tio flickor i åldrarna år deltog i studien. Endast en kontroll- och en försökslektion genomfördes i hoppning respektive dressyr. BAKGRUND Självförtroende, självkänsla och självmedvetenhet Självkänsla är självacceptans och uppskattning för sig själv. En grundläggande känsla som speglas i alla handlingar och situationer. Självförtroende är självuppfattning av sin kapacitet i en avgränsad kunskap/färdighet. En begränsad känsla som kan variera i olika situationer beroende på tidigare erfarenheter och kunskaper i ämnet. Självmedvetenhet är hantering av inre tankar och känslor. Detta speglar hur man fungerar i sociala sammanhang och kan påverkas mycket genom mental träning. (Hassmén et al, 2003) 4

5 Självkänsla Bassjälvkänsla är acceptans och uppskattning av sig själv. Här värderas inte skicklighet och andras värderingar. Prestationsbaserad självkänsla är strävan efter framgång och en känsla av att vara kompetent. Här värderas även uppskattning och acceptans av andra. Denna typ av självkänsla är mer känslig för situationsfaktorer. Dessa typer kan tillsammans bilda fyra olika kombinationer, som påverkar den totala personligheten. Det som skiljer sig i de olika kombinationerna är hur beroende man är av att prestera, om man är rädd att misslyckas samt känner oro/ängslan vid tävlingsmoment. En person med både hög bassjälvkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla har ett stort behov av att prestera, är inte speciellt rädd för att misslyckas och känner inte heller oro i tävlingssituationer. Om man däremot har låg bassjälvkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla har man fortfarande ett stort behov av att prestera, men genom den låga bassjälvkänslan ökar rädslan för att misslyckas och därmed blir man även ängslig i tävlingssituationer. Hög bassjälvkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla leder till en lägre grad av tävlingsinriktning och därmed minskad oro för tävling. Dessa personer har inte så höga krav på sina prestationer och de har ofta högt självförtroende, oavsett hur goda prestationerna är. En person som däremot har låg självkänsla i båda avseendena är mindre tävlingsinriktad, tvivlar lätt på sina prestationers kvalitet och känner därför oro i tävlingssituationer. Självkänslan utvecklas tidigt under barn- och ungdomsåren och det är svårt att förändra denna som vuxen. (Hassmén et al, 2003) Det givna svaret på hur man bygger upp en bra självkänsla hos barn och ungdomar är genom att de får känna att de är bra på något. Men vad händer då med dem som inte är bra på något? Skulle vi mäta självkänsla utifrån prestation skulle den för många vara upphängd på en skör tråd. Grunden till en god självkänsla ligger i mötet med andra; hur jag blir sedd, lyssnad på, respekterad och förstådd. (Goldinger, 1986) Självförtroende Självförtroendet är lättare att påverka och speglar ens självuppfattning av kapacitet och begränsad förmåga i en specifik situation. Hög självkänsla leder ofta till högt självförtroende medan en låg självkänsla sänker självförtroendet. Självförtroendet styrs av tankar om oss själva, positiva eller negativa. Tyvärr är det så att många enbart lägger märke till det som man är dålig på och gräver ner sig i negativa tankar. Självförtroendet minskar och bilden av att man är värdelös och inte duger växer sig allt större. Självförtroendet är nämligen en produkt av ens egen uppfattning om sig själv. Hur starkt självförtroendet är avgörs inte av slumpen, utan byggs upp av varje individ. (Egemar & Svartberg, 2005) Genom mental träning kan man påverka självförtroendet och på så sätt övervinna osäkerhet och blygsamhet samt bli mer självständig. Träningen leder till att man kan betrakta sig själv och sina prestationer på ett sakligt sätt utan överdriven självkritik. Man får ett förtroende för sin egen förmåga. Fysisk och mental förberedelse gör att fokus kan hållas på den relevanta uppgiften. Många tränare lägger mycket vikt på att den fysiska träningen ska leda till ökat självförtroende, men idrottarens uppfattning av den egna kompetensen påverkas också mycket genom känslan av avslappning och energi. Perfektionism är då man strävar efter den perfekta prestationen. Ett högt mål leder till strävan som i sin tur leder till motivation och om man då lyckas höjs självförtroendet. Men om endast det perfekta duger får man en negativ självbild och rädslan att misslyckas ökar. Detta gör att man tvivlar på sina egna prestationer och självförtroendet minskar istället. (Hassmén et al, 2003) 5

6 Att en bra prestation och ett gott självförtroende går hand i hand är nog alla medvetna om. Förtroendet för förmågan blir gärna en självuppfyllande profetia. Om man tror på sin kapacitet finns en större chans att lyckas med det man vill, via en större tillit till sin förmåga och sitt engagemang i aktiviteten. Istället för att upprepa riskerna med vad som händer om man inte klarar det, kan man med självförtroende och säkerhet gå in i situationen och göra det bästa möjliga av förmågan. För ryttare är det ännu viktigare att känna sig säker och tro på förmågan, eftersom prestationen delas med en individ, hästen, som är väldigt uppmärksam på kroppsspråk och van vid att kommunicera med sin ryttare. Hästen kommer med stor sannolikhet att känna vilket förtroende den givits för ekipagets förmåga och reagera därefter. (Egemar & Svartberg, 2005) Det finns olika aspekter av självförtroende. En mer grundläggande och stabil aspekt är där det finns en övertygelse om att man inte styrs av tidigare prestationer. Här vidkänns ett förtroende för förmåga och medvetenhet om kapacitet. I en mer situationsberoende aspekt som påverkas av prestationen i en tidigare situation, handlar det om att acceptera prestationen oavsett vad som händer. Varje individ har ett värde oavsett framgång och förmåga att lyckas eller inte i olika situationer. Att acceptera sig själv fullt ut är viktigt för att uppnå en trygghet som individ. (Egemar & Svartberg, 2005) Mental träning Mental träning innebär träning med hjälp av psykologiska metoder ( ). Om man är någorlunda atletisk och har bra koordinationsförmåga, har man rätt förutsättningar för att bli en duktig ryttare. För att däremot bli en framgångsrik ryttare krävs det dessutom att man har rätt mental inställning. Genom att ha kontroll över sina tankar tar man även kontroll över sina handlingar och får lättare att övervinna hinder som otur, dålig timing, begränsad ekonomi osv. Man kan inte förändra det som händer, men genom mental träning kan man bestämma sin reaktion på händelserna. (Savoie, 1992) Varför träna mentalt? Målet med att träna mentalt är enligt Hassmén et al (2003) att: Bli psykiskt avslappnad. Bli fysiskt avslappnad. Skapa ett gott självförtroende. Kunna fokusera på nuet. Känna stor psykisk energi. Vara närvarande i prestationen. Känna total kontroll. Befinna sig i glaskupan (se senare definition under Optimalt prestationsläge ). Genom att träna mentalt med olika tekniker och metoder utvecklar man sina mentala färdigheter och det i sin tur leder till förbättrade prestationer. Det krävs att man är självmedveten för att kunna ta åt sig träningen, upptäcka obalans och rätta till denna. Man måste kunna lyssna till sin kropp och analysera sin fysiska och psykiska kapacitet i förhållande till vad situationen kräver. Genom att höja sin självmedvetenhet höjer man också sin självkänsla. (Hassmén et al, 2003) 6

7 Mental träningsprocess Den mentala träningsprocessen bör genomgå olika stadier enligt Hassmén et al (2003): 1. Kartläggning a. styrkor b. svagheter 2. Intervention a. utbildning (teoretisk) b. inlärning (praktisk) c. träning (övning) 3. Utvärdering a. nuvarande prestation b. fortsatt träning Under kartläggning (1 a+b) analyserar man sina styrkor och svagheter och blir på så sätt mer medveten om var man står och vad man behöver träna mer eller mindre på. Utbildning (2a) innebär att man inhämtar fakta om vad mental träning kan åstadkomma. Inlärningen (2b) består sedan i att under handledning av kunnig rådgivare välja ut relevanta övningar i mental träning. Dessa övningar tränas (2c) sedan regelbundet på egen hand. Utvärderingen (3) utgör en väldigt viktig del, där man analyserar sin nuvarande prestation (3a) med jämna mellanrum och därefter utformar en plan över fortsatt träning (3b). Förändringsprocessen handlar således om att medvetandegöra, acceptera och förändra och bygger på att man utför de mentala övningarna under en längre period. (Hassmén et al, 2003) Mental träning på rätt sätt och hinder som motverkar framgång För att mental träning ska ge bäst effekt bör övningarna utföras långsamt med medveten reflektion. Man måste ha tid och tålamod och träna regelbundet. Detta leder till en utvecklingsprocess där självmedvetenheten ökar. Ett exempel på detta kan vara att föra en tränings- eller tävlingsdagbok där man reflekterar mycket över känslor och reaktioner. Fokus bör ligga på utförandet istället för slutresultatet. Genom att analysera t.ex. uppladdningen och känslorna under prestationen, ökar självmedvetenheten och därmed även den mentala träningseffekten. Positiva, konstruktiva och produktiva tankar bygger upp ett bra självförtroende och optimism. Dessvärre finns det flera hinder som lätt motverkar vår strävan efter detta, t.ex: Rädslan för att ta risker, undvika misstag. Man tänker och grubblar för mycket och fastnar på misstagen. Tvivel på sin egen förmåga. Tvekan. För att undvika dessa hinder för framgång, kan man använda sig av olika mentala metoder (se mentala träningstekniker ) som i stort bygger på att sträva efter att agera istället för att reagera, se fördelar i situationen och notera utan att värdera. (Hassmén et al, 2003) Optimalt prestationsläge Målet med alla metoder i mental träning är att hitta det optimala prestationsläget, även kallat att vara i glaskupan eller flow. I detta tillstånd gäller: Balans råder mellan utmaning och skicklighet. 7

8 Handling och medvetande har ett sammanhang. Tydliga mål gör att man vet vad som förväntas av en och detta leder till lugn och en känsla av kontroll. Feedback ges tydligt och korrekt. Man fokuserar på det som är relevant. Kontroll över situationen gör att man klarar prestationen genom att man ser alla möjligheter som ges. Osäkerheten minskar. Tidsupplevelsen förändras (jmf. tiden går fort när man har roligt ) Övningen ger inre tillfredsställelse. (Hassmén et al, 2003) Mental rådgivare Det är viktigt att en mental rådgivare har både teoretisk och praktisk kompetens inom området. Rådgivaren bör meddela ett budskap till eleverna som leder till balans mellan upplevda krav och förmåga att leva upp till dessa krav. Genom rådgivning och vägledning ska man också ge rätt förutsättningar för eleven att kunna fortsätta jobba med mental träning på egen hand. Rådgivningsprocessen bör innehålla en effektiv kommunikation mellan elev och rådgivare. Fokus bör ligga på nuet och rådgivaren bör vara engagerad i sin elev på så sätt att man avsätter tid och lyssnar på eleven. Positiv attityd, låg profil och att man är konfidentiell som rådgivare främjar också en lyckad process. (Hassmén et al, 2003) Mentala träningstekniker Mental träning kan delas in i olika tekniker (Hassmén et al, 2003): Reglera spänningsnivån Detta handlar om att reglera spänningsnivån mellan tanke och kropp. Det är väldigt individuellt vilken spänningsnivå som är optimal i en situation, där man önskar maximal prestation (till exempel vid tävling, test osv.) En del blir väldigt oroliga och ängsliga och behöver då lugnas ned, medan andra behöver ladda för att hitta rätt spänningsnivå. Exempel på övningar är avslappning, meditation, visualisering och hypnos. (Hassmén et al, 2003) Öka den psykiska energin Här vill man öka både den inre och därigenom även den yttre motivationen. Målet är att få en tilltro för sin egen förmåga. Exempel på övningar är andning, självförtroendeträning, peptalk, affirmationer, feedback och visualisering. (Hassmén et al, 2003) Copingstrategier Denna teknik påverkar ens förhållningssätt till stressade situationer. Exempel på övningar är kontroll över känslor, filtrering av feedback, plan och utförande av reaktion. (Hassmén et al, 2003) Koncentrationstekniker Man kan viljemässigt rikta uppmärksamheten mot antingen yttre föremål och händelser eller inre känslor och föreställningar. Genom att träna sin koncentrationsförmåga kan man uppnå 8

9 den optimala situationen där man fokuserar på uppgiften, utför den och går vidare till nästa utan störning, oberoende av hur det har gått. Man lär sig att skilja på det som varit och det som ska komma och ökar förmågan att fokusera på nuet. Exempel på övningar är tankestopp och koncentrationsövningar. (Hassmén et al, 2003) Målbildsträning/visualisering Visualisering betyder att man föreställer sig en bild för sin inre syn, där man skapar eller återskapar en upplevelse. I vissa situationer använder man sig av inre visualisering där man ser bilden genom sina egna ögon och i vissa av yttre där man ser sig själv som på film. En teoretisk förklaring av vad som händer i denna tankeprocess kallas den psykoneuromuskulära teorin. Den påstår att denna mentala representation av rörelse gör att hjärnan skickar ut impulser i kroppens nervbanor. Detta ger minnesspår i hjärnan och elektrisk (mätbar!) energi i musklerna. Nervsystemet förstår inte skillnaden mellan en visualiserad och verkligen upplevd händelse. Man kan alltså träna på en prestation genom visualisering och därmed tror kroppen att den redan utfört rörelsen och man har därför lättare att nå ett bra resultat. Syftet med visualisering är att: förbättra fysiska färdigheter (lära sig och träna på speciella idrottsfärdigheter) förbättra perceptuella färdigheter (lära sig och träna användning av strategier) förbättra psykiska färdigheter (målsättning, självförtroende, självmedvetenhet, spänningsreglering, kontroll fysiska reaktioner mm). Denna träningsmetod fungerar bäst i idrotter där man använder sig av både kognitiva och visuella komponenter och inte bara grovmotoriska rörelser. (Hassmén et al, 2003) Målsättningsstrategier Mål är definierat som avsett resultat av verksamhet ( ). Genom att ha tydliga mål med sin träning, där riktning och kvalitet anges, kan man påverka prestationen positivt. Via nya kreativa tankar kring utveckling och problemlösning blir vägen mot det tydligt satta målet lättare att nå. Om man har ett tydligt mål är det lättare att ta sig förbi och bearbeta motgångar på vägen. (Egemar & Svartberg, 2005) Målens syfte är att: riktning och intensitet klargörs investerad energi ökar och fokuseras uthålligheten påverkas positivt nytänkande och problemlösningsstrategier uppmanas Det finns olika typer av mål: resultat-, prestations- och processmål. De representerar olika situationer (t ex träning/tävling, delmål). Gemensamt för samtliga är att de är positiva och utesluter ordet inte då det ger en negativ klang och hjärnan har dessutom svårt att uppfatta detta ord. Målen bör även vara specifika och mätbara, höga men realistiska och formulerade både på lång och kort sikt. (Hassmén et al, 2003) 9

10 Tonåringar Den kroppsliga utvecklingen Tidsperioden, då kroppen utvecklas, är en osäker tid för många ungdomar. Att vara någon som är tidigt utvecklad ger speciella känslor; undran, vilsenhet och främlingskänsla. Att vara sent utvecklad skapar ofta oro och ängslan över att inte vara normal. (Goldinger, 1986) Flickornas utveckling kommer ett till två år tidigare än pojkarnas. Samtidigt som flickorna växer på längden breddas bäckenet och det sker en ökad fettavlagring kring höfterna, brösten börjar utvecklas och den första menstruationen inträder. Denna tillväxt är väldigt kraftig och kan bara jämföras med tillväxten under första levnadsåret. Under denna tid är skillnaden mellan pojkar och flickor mycket tydlig. Pojkarna upplever att de inte duger inför de jämnåriga flickorna. Så småningom kommer även deras tillväxt att äga rum med ökad kroppsbehåring, målbrottet och könsmognad i form av den första nattliga pollutionen. (Goldinger, 1986) Den snabba tillväxten under dessa år innebär att kroppen förlorat sin jämvikt. Det upplevs som att alla delar inte riktigt passar ihop. Individen kan inte kontrollera sin nya kropp fullt ut och perioden upplevs ofta som väldigt jobbig, eftersom man nu inte kan utföra rörelser med samma precision som tidigare. Då utvecklingstiden skiljer sig kraftigt mellan ungdomar finns det en tendens hos oss vuxna att behandla tidigt utvecklade ungdomar med mer respekt. Vi möter och bemöter dem som om de vore våra jämlikar. Sent utvecklade ungdomar får inte detta bemötande och gör sig ofta i sin osäkerhet barnsligare än vad de är. (Goldinger, 1986) Den tankemässiga utvecklingen Tänkandets utveckling är en mycket viktig del av tonårsprocessen. Det är nämligen nu det är möjligt att i sina tankar laborera med det tänkta. Man kan dela upp tänkandets utveckling i tre steg, det sista av dessa steg hör tonåren till och börjar utvecklas vid tolv års ålder. Det första steget sträcker sig fram till ungefär sex-sju års ålder. Här föds tankar genom sinnesintryck samt muskelrörelser och en magisk värld öppnar sig där allting får liv. Det andra steget sträcker sig från sex till ungefär tolv års ålder. Här kan barnet se samband, dra slutsatser och urskilja orsak och verkan. Det tredje steget, som inträffar någon gång i tolvårsålder och varar livet ut, kännetecknas av det abstrakta tänkandet. Här ägnar sig tonåringen åt problemställningar, som de själva tänkt ut, som inte behöver ha kontakt med verkligheten. Ofta grubblar de i ensamhet över livets mening. En annan följd av tänkandets utveckling är förmågan att se sig själv utifrån. Men tonåringar blir sällan nöjda med vad de ser. Istället bedömer de sig själva, sin personlighet, sin intelligens och sitt utseende till sin egen nackdel. De lägger på sig krav och försöker leva upp till vad de tror man bör vara. Dessa antagande bidrar till ett djupare missnöje med sig själv. (Goldinger, 1986) Tonårsflickor Tonåring är ett begrepp som växte fram efter andra världskriget då en annan kultur utvecklades. På tröskeln till vuxenlivet, med krav och förväntningar från alla håll är ungdomstiden en utsatt period för många och framförallt för flickor. Tonårsflickan tillhör en grupp i samhället där pressen är ofantligt stor. (Carlsson Bergdahl, 2004) Enligt Mia Börjesson, socionom sedan 22 år tillbaka och med stor erfarenhet av att jobba med och bemöta barn och ungdomar i olika situationer, har tonårsflickor ofta dåligt självförtroende. Hon menar att flickorna inte vill synas mer än nödvändigt, vågar inte prova på nya saker och förminskar gärna sig själva. Därför behöver de lyftas! Den stora frågan i den här åldern är: Duger jag?. Flickor strävar hela tiden efter bekräftelse och behöver få höra att 10

11 de är duktiga samt känna att de lyckas. De strävar ofta efter den perfekta prestationen och har svårt för att känna sig nöjda om inte precis allt stämde. Tonårsflickor har också ofta svårt för att skilja på sin prestation och person, det vill säga om de misslyckas med något tycker de att de även är misslyckade som personer och det försämrar givetvis deras självförtroende. (Börjesson, pers. medd ) MATERIAL OCH METODER Försöket utfördes med två grupper av gymnasieelever som går på Ridsportgymnasiet på Ridskolan Strömsholm. Den ena gruppen bestod av sex elever från årskurs 2 som red hopplektion, medan den andra gruppen med fyra elever från årskurs 1 red dressyr. Eleverna fick fylla i enkäter med påståenden om deras mentala inställning. En enkät (Bilaga 1) fylldes i precis innan lektionen för att ta reda på hur eleverna kände sig inför ridlektionen och prestationen de hade framför sig. Den andra enkäten (Bilaga 2) fick de fylla i direkt efter lektionen för att vi skulle få veta hur eleverna kände sig dels under lektionen, men även känslan då lektionen var slut. Eleverna fick först fylla i enkäterna innan och efter en vanlig ridlektion. Ungefär 3 veckor senare fick de fylla i enkäterna igen och vid detta tillfälle lät vi ridlärarna använda sig av olika mentala träningsmetoder under ridpasset. De mentala träningsmetoderna valdes ut från övningar av Plate & Plate (2005) och Plate (1995). Syftet med metoderna var att få eleverna att tänka positivt, bli avspända och fokuserade, tro på sig själva, poängtera och fokusera på det som gick bra och kunna utvärdera sin prestation på ett konstruktivt sätt. De berörda ridlärarna fick fylla i en enkät (bilaga 5) efter lektionen med de mentala träningsmetoderna, för att få reda på deras synpunkter på effekten av den mentala träningen på både elevernas inställning och prestation. Beskrivning av kontroll- och försökslektion i dressyr Tid: 1 timme. Kl första tillfället och kl andra tillfället. Lektionsupplägg: Dressyrlektionerna hade ungefär samma upplägg och övningar vid både kontroll- och försökslektionen. Eleverna arbetade mycket på de stora volterna och fokuserade på spårning och att flytta hästarna undan innerskänkeln. De tränade även på galoppfattningar på volterna. Under försökslektionen med de mentala övningarna fick eleverna rida till musik hela lektionen, med undantag under genomgången. Denna övning finns beskriven i Plate & Plate (2005), övning 20, s.56. En CD-spelare placerades på läktaren och spelade låtar som vi själva valt ut, t.ex: Imagine med John Lennon, The Rose med Bette Midler m.fl. Syftet med denna övning var att få eleverna mer mentalt avspända, fokuserade på övningen och minska rädslan för vad andra tycker om deras prestation. I slutet av lektionen fick eleverna själva göra en feedbackövning, där de först skulle tala om vad de var nöjda med under lektionen, sedan vad de tycker att de behöver arbeta mer med och slutligen något mer som kändes bra. Feedbackövningen är också hämtad ur Plate (2005) övning 7, s.30. Beskrivning av kontroll- och försökslektion i hoppning Tid: 1 timme. Kl vid båda tillfällena. Lektionsupplägg: Hoppläraren använde sig av lite olika hoppövningar under kontroll- och försökslektionen, men svårighetsgraden och hinderhöjden var densamma på båda lektionerna. Vid kontrollektionen fick eleverna hoppa på volt och S-båge för att träna på vägar och kontroll. Vid försökslektionen hoppade eleverna på serpentinbågar över medellinjen där hindren var placerade på medellinjen. De fick variera med olika snäva anridningar, samt räkna antalet galoppsprång på bågarna. Under försökslektionen fick eleverna lite extra tid på sig under genomgångarna av övningarna, till att fokusera och tänka igenom hur de ville att det 11

12 skulle se ut och kännas då de skulle rida övningen. Detta kallas att visualisera och finns beskrivet i Plate (1995), övning 9, s.100. Till exempel så skulle de som vet att de gärna lutar sig lite för mycket bakåt tänka sig att de skulle se ut som Malin Baryard. Alla skulle se framför sig hur hästen tar perfekta språng över hindren i en jämn rytm och med fina vägar. Om det dök upp negativa tankar och rädsla för att misslyckas skulle de använda sig av såkallat tankestopp. Det finns också beskrivet i Plate (1995) övning 3, s.93. Denna övning innebär att negativa tankar och bilder stoppas av att man tänker sig en STOP -skylt och ersätter de negativa bilderna med positiva och rationella tankar. Hoppläraren gav lite tips på hur de skulle genomföra övningen på bästa sätt och sedan fick de själva fundera en stund innan de red övningarna. Syftet med dessa övningar var att förbereda eleverna mentalt, skapa positiva bilder av den kommande prestationen, öka fokuseringen på nuet och minska rädslan för att misslyckas. Även hoppeleverna fick göra feedbackövningen i slutet av lektionen för att själva sätta ord på vad de var nöjda med. Statistisk bearbetning Svaren på elevernas enkäter utvärderades genom att varje påstående poängsattes från 1-4 (bilaga 3 och 4), där de höga poängen motsvarade positivt tänkande och bra självförtroende och de låga negativt tänkande och brist på självförtroende. Enkäternas resultat summerades till en totalpoäng för varje individ och protokoll. För att utvärdera om totalpoängen skiljde sig åt mellan individerna och de olika tillfällena (kontroll respektive försök) gjordes en tvåvägs variansanalys i statistikprogrammet SigmaStat version 3.5 (Systat Software, 2006). Signifikantsnivån sattes till p<0.05, för att skillnaden skall vara av betydelse och inte bero på slumpen. Variansanalysen gjordes för dressyr respektive hoppning för: protokollsumma omräknad i procent före ridpasset, protokollsumma omräknad i procent under ridpasset, protokollsumma omräknad i procent efter ridpasset skillnad i poängsumma omräknad i procent mellan efter och före ridpasset. RESULTAT Skillnad kontrollektion och försökslektion Den statistiska bearbetningen visade inga signifikanta skillnader för protokollsummorna före, under tiden respektive efter, mellan medelvärden. Däremot kan man se en positiv trend på resultatet i hoppningen. Medelvärde och standardavvikelse presenteras för resultatet (poängsumman omräknad till procent för att kunna jämföra) i figur 1 för dressyr och figur 2 för hoppning. 12

13 Procent av maxpoäng 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före Under Efter Mättillfälle Kontroll Försök Figur 1. Dressyr Medelvärde, omräknat i procent av maxpoäng, före, under och efter ridpasset presenteras i staplarna. Felstapeln uppåt på staplarna visar standardavvikelsen (mått på spridning av resultatet). Procent av maxpoäng 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före Under Efter Mättillfälle Kontroll Försök Figur 2. Hoppning Medelvärde, omräknat i procent av maxpoäng, före, under och efter ridpasset presenteras i staplarna. Felstapeln uppåt på staplarna visar standardavvikelsen (mått på spridning av resultatet). 13

14 Skillnader före och efter försök Den statistiska bearbetningen för dressyrelevernas mentala inställning (se figur 3) visar att skillnaden mellan utgångsläget (enkät innan lektion) och efter lektionen (enkät efter lektion) var negativ vid båda lektionerna för person 1 och 4. De var alltså mindre nöjda och mindre positivt mentalt inställda efter båda lektionerna jämfört med deras inställning innan lektionen. Person 1 var mer negativt inställd efter försökslektionen än efter kontrollektionen, medan det var tvärtom för person 4, där man kan se en markant skillnad även om den fortfarande är negativ. Person 2 hade ingen skillnad i mental inställning innan och efter kontrollektionen men en något positiv skillnad vid försökslektionen. Person 3 däremot hade en positiv skillnad vid kontrollektionen, men en negativ skillnad vid försökslektionen. 20% Skillnad i resultat efter-före (%) - före 10% 0% -10% -20% -30% -40% -50% Kontroll Försök Försöksperson Figur 3. Dressyr Förändring av mental inställning i procentenheter från utgångsläget före lektionen (enkät innan lektion, bilaga 1) till efter lektionen (enkät efter lektion, bilaga 2). Den statistiska bearbetningen av hoppelevernas mentala inställning (se figur 4) visar att person 5, 6, och 10 har en positiv skillnad mellan utgångsläget innan lektionen och efter lektionen vid båda tillfällena. Person 5, 7 och 8 hade en större skillnad vid försökslektionen än vid kontrollektionen. Person 9 hade en negativ skillnad vid försökslektionen och var alltså mindre positiv efter lektionen jämfört med innan lektionen. 14

15 30% Skillnad i resultat efter-före (%) - före 20% 10% 0% -10% -20% -30% Kontroll Försök Försöksperson Figur 4. Hoppning Förändring av mental inställning i procentenheter från utgångsläget före lektionen (enkät innan lektion, bilaga 1) till efter lektionen (enkät efter lektion, bilaga 2). Utvärdering av elevernas enkäter En analys av de frågor som eleverna i dressyrgruppen fick svara på, vid både kontroll- och försökslektionen, visar att: Före lektionerna: Alla flickorna i dressyrgruppen kände sig glada vid båda lektionstillfällena. Ingen av dem var på dåligt humör. Ingen av dem upplevde att deras självförtroende var helt på topp. Under övningarna: Ingen av eleverna kände sig nervös. Ingen var arg på hästen. Tre av fyra tyckte det var svårt att hitta flyt i ridningen vid båda lektionstillfällena. Man kan se en positiv ökning vid försökslektionen jämfört med kontrollektionen i frågan om eleverna tyckte att de andra var bättre än de själva. En liten positiv ökning kan även noteras i frågorna om de kände sig lugna, om de var frustrerade, kunde hitta flyt i ridningen och om de kände sig besvikna på sig själva. Efter lektionen: En elev av fyra kände sig något arg på båda lektionerna, och de övriga inte arga alls. Ingen trodde att de andra eleverna i gruppen tyckte att man var dålig. Ingen trodde att de andra såg upp till henne själv. Man kan se en positiv ökning vid försökslektionen jämfört med kontrollektionen i frågan om eleverna kände sig duktiga. 15

16 En liten ökning kan även noteras i frågorna om eleverna tyckte att de presterat bra och om de kände sig självsäkra. Kommentarer givna av dressyreleverna: Trevligt med musik. Härligt med musik! Går det bra så blir det värsta stämningen. Det gick åt helvete idag helt enkelt! En analys av de frågor som eleverna i hoppgruppen fick svara på, vid både kontroll- och försökslektionen, visar att: Före lektionen: Flertalet av eleverna var säkra på att de skulle klara ridpasset. Endast ett fåtal av dem kände sig något nervösa. Under lektionen: Eleverna kände sig inte speciellt nervösa. De var inte likgiltiga inför uppgifterna. De tyckte att de hade ett bra samspel med hästen. Två av dem var något arga på hästen vid kontrollektionen och en av dem vid försökslektionen. De var inte speciellt frustrerade, rädda för att misslyckas eller distraherade av saker som hände runt omkring dem vid något av tillfällena. En liten ökning vid försökslektionen jämfört med kontrollektionen kunde noteras i frågorna om det var lätt att hitta flyt och om man var rädd att de andra skulle tycka att det inte var bra. Eleverna var något mer spända under försökslektionen. Efter lektionen Ingen elev kände sig likgiltig. Eleverna var glada. De kände sig inte speciellt besvikna. Endast en elev trodde att de andra eleverna såg upp till henne vid båda lektionerna. En positiv ökning från kontroll- till försökslektionen noteras i frågan om eleven kände sig nöjd. Kommentarer givna av hoppeleverna: Känner mig väldigt trött idag Piggnade till under ridpasset Tyvärr är jag inte på topp idag, trött och flummig. Tänk vad lite ridning för hoppläraren kan göra. Tandvärk och ny häst. Det gick super! 16

17 Sammanställning av lärarnas enkät Både dressyr- och hoppläraren anser att ett fåtal (1-3 av 10) av tonårsflickor har en negativ inställning till sin prestation (t.ex. Det går inte ) och svårt att tänka positivt och vara nöjd. Hoppläraren tycker att ungefär hälften av dem (4-6 av 10) har dåligt självförtroende, medan dressyrläraren tror att samma problem endast förekommer hos ett fåtal (1-3 av 10). Hoppläraren upplever att samtliga ovanstående problem förekommer i försöksgruppen och att nästan alla har svårt för att vara nöjda. Hon beskriver att om det börjar krångla har de svårt att bryta trenden och tänka positivt, och att det då går ännu sämre. Hon tror också att det är mycket runt omkring som påverkar flickornas mentala inställning, såsom skola, föräldrar och hur dagen varit innan själva ridpasset. Humöret går mycket upp och ner och det påverkar både den mentala inställningen och prestationen i ridningen. Dressyrläraren däremot upplever inte att något av de problem som beskrivits förekommer i försöksgruppen. Hoppläraren anser att de mentala övningarna ledde till att eleverna presterade bättre och att de fick en bättre mental inställning till hoppövningarna. Hon tyckte att detta märktes genom att eleverna var mer koncentrerade och tänkte efter och utvärderade mer både innan och efter övningarna. Ibland blev även resultatet bättre. Dressyrläraren tyckte att de mentala övningarna delvis ledde till att eleverna presterade bättre och fick en bättre mental inställning. Däremot tror hon att musiken ledde till att det var svårare att fokusera och ta instruktion p.g.a. sämre hörbarhet. Att övningarna var lätta att lägga in i undervisningen ansåg hoppläraren, men inte dressyrläraren. I framtiden vill hoppläraren gärna fortsätta använda sig av mental träning för eleverna, framförallt för att öka koncentrationen och fokus och få dem att tänka efter själva. Hon tyckte att både övningen med visualisering och feedback var användbara. Dressyrläraren kan tänka sig att använda sig av musik i undervisningen, men då under ridning var för sig, t.ex. under framridningen eller vid programridning. Hon tror att musik kan vara en bra metod för att ge elev och häst en avspändhet, men under förutsättning att man inte undervisar så mycket. Vad gäller att eleverna själva ska få formulera feedback i slutet av lektionen tror hon kan vara bra ibland, men inte alltid. Hon tror att de kan vara rädda för att säga saker som ridläraren inte håller med om, och därför är det bättre att läraren talar om hur det har gått. DISKUSSION Resultatet Vi kan tyvärr inte se några signifikanta skillnader eller stora resultat i det försök vi har gjort. Detta tror vi beror på att studien var så pass liten med endast tio elever och ett försökstillfälle per grupp. Andra aspekter är att alla har väldigt olika personlighet och är i mer eller mindre behov av att förbättra sin mentala inställning i ridningen. Det hade ju varit lättare att se skillnader om alla deltagarna hade varit väldigt negativa i utgångsläget. Att eleverna red vid olika tidpunkter på dagen vid kontrollektionen och försökslektionen på dressyren kan också ha spelat in, eftersom vi precis som hoppläraren nämnde, tror att andra händelser under dagen spelar stor roll i hur fokuserade och positiva eleverna är under ridningen. Saker som säkert påverkar tonårsflickorna mycket, är skolan i övrigt, lärare, kamrater, killar, familjen, trötthet mm. Om det har hänt mycket tidigare under dagen, är det svårare för dem att koncentrera sig på det som är viktigt i ridningen. Alltså borde det vara lättare att ha en positiv inställning om man rider på morgonen. Eleverna satt även på olika hästar vid de olika tillfällena och det påverkar naturligtvis också både inställning och resultat. Vi vet ju att man tycker om och passar olika bra ihop med olika hästar. 17

18 Den största faktorn som gjorde att vi inte fick så stora resultat tror vi ändå var att vi bara använde oss av två generella övningar och vid endast ett tillfälle. I avsnittet om Mental träningsprocess i bakgrunden kan man läsa att den mentala träningen bör genomgå olika stadier och användas och utvärderas under en längre period. För att få en förändringsprocess måste man medvetandegöra, acceptera och förändra (Hassmén et al, 2003). Det vi ändå kan ana av resultatet är att staplarna faktiskt är något högre vid försökslektionen jämfört med kontrollektionen vid både hoppningen och dressyren. Skillnaderna är inte signifikanta (p<0,5) och man ser även att utgångsläget är högre innan båda lektionerna. Därför kan vi inte dra slutsatsen att det är våra mentala övningar som resulterat i ökningen. I hoppningen däremot kan man se en liten ökning från utgångsläget till efter lektionen under försökslektionen, men inte heller här är skillnaden signifikant. De frågor som gav en positiv ökning från kontroll- till försökslektionen var att eleverna kände sig duktigare, deras prestation kändes bättre, de var mer självsäkra och kände sig mer nöjda. Dessa frågor var några av de viktigaste i avseende på självförtroende och förmåga att vara nöjd och därför ser vi denna ökning som något positivt. Kanske var det faktiskt de mentala övningarna som ledde till ökningen, även om den statistiska bearbetningen inte kan bevisa det. Hoppningen jämfört med dressyren I resultatet finns en antydan till att eleverna verkar ha en något mer positiv inställning under och efter hopplektionen jämfört med innan, om man jämför med dressyrlektionen. I dressyren är skillnaden före och efter lektionen negativ i flera fall, vilket tyder på att trots att eleverna går in med en positiv inställning innan lektionen är de inte nöjda efteråt. Det verkar alltså vara lättare att känna sig nöjd i hoppningen än dressyren. Vi tror att det är lättare att konkret klara uppgiften i hoppning. Där är målet att först och främst ta sig över hindret och sedan att göra det på ett bra sätt med vägar, tempo, avsprångspunkt och följsamhet. I dressyren däremot vill man nog gärna att allt ska vara perfekt för att känna sig nöjd med prestationen. Det räcker inte att endast tvärningen i skänkelvikningen är okej, utan hästen ska gå på tygeln, man ska komma ut på exakt rätt ställe, rida på rätt linje, sitsen ska vara mitt över hästen, ställningen ifrån rörelseriktningen, rätt takt och tempo och blicken dit man ska för att man ska bli riktigt nöjd. Vi vet ju alla att det är svårt att få till det så perfekt och därför blir det också svårt att vara nöjd. Särskilt om man som tonårsflicka har lite sämre självförtroende och en negativ mental inställning. Lärarnas åsikter Det är intressant att dressyrläraren inte upplever att problemen med negativ mental inställning, dåligt självförtroende och förmåga att vara nöjd, förekommer i försöksgruppen. Vi kan i resultatet se att dressyreleverna framförallt har svårt att känna sig nöjda under och efter lektionen. Detta tyder på att det är svårt att läsa av sina elever utan att fråga och ha en kommunikation runt deras prestation och mentala inställning. Hoppläraren är lite bättre insatt i elevernas problem och det tror vi kan bero på att det i hoppningen är mer konkret om ryttaren är osäker eller har dåligt självförtroende. Det syns då eleven får en osäker ridning på hinder. I dressyren däremot blir det inte lika tydligt. Givetvis har det också stor betydelse hur väl instruktören känner sina elever och om de har en öppen dialog om hur de upplever sin prestation. 18

19 De mentala övningarna Musik Vi samtycker med dressyrläraren om att musiken verkar lugnande, ger en avspändhet hos ryttaren och bättre förmåga att fokusera på hästen och ridningen. Däremot är det nog lämpligast att använda denna metod under mer självständig ridning eller enbart under framridningen och att bara ge korta kommentarer under tiden. Det är svårt att undervisa samtidigt som man har musik på. Det kan kanske vara lämpligt att variera vanliga lektioner med mycket undervisning och genomgångar, med mer fria lektioner eller självständiga övningar, där man har musik i bakgrunden och ger tid för egen känsla och fokusering. Visualisering Denna övning förefaller vara väldigt användbar och man kan utöka den på flera sätt för att få ännu bättre resultat. Man skulle kunna titta på filmer av duktiga ryttare, där man får en bild av hur det ska se ut innan man provar själv. Ett annat alternativ är att ha med en duktig ryttare (t.ex. instruktör eller tävlingsryttare) på lektionen som rider övningarna och visar hur det ska se ut, under tiden som man talar om vad man ska tänka på i de olika momenten. Ett tredje alternativ är att varje termin ha en demo/clinic, där man visar de olika moment och övningar som kommer att ingå under terminen och sedan tränar på dessa en i taget med återkoppling till hur det bör se ut. Eleverna får då en möjlighet att förbereda sig mentalt inför prestationen och har en bild av hur de vill att det ska se ut när de själva rider. Som uppföljning kan man sedan filma eleverna när de rider övningen och titta på filmen tillsammans för att utvärdera vad de behöver träna på och förbättra till nästa gång. Detta bör göras under en längre period för att ge bästa resultat och eleverna kan själva träna på visualisering i flera situationer. Feedback Det är bra när eleverna får formulera själva vad de är nöjda med och vad de upplever att de behöver träna mer på. På så sätt förbättras deras självbild och när de själva få tänka ut vad de är nöjda med ger det en större möjlighet att faktiskt känna sig nöjd med prestationen. Det stimulerar också det egna analytiska tänkandet och gör det lättare att avgöra vad som är bra och vad de behöver träna mer på även i situationer när man rider utan instruktör. Det krävs naturligtvis feedback under lektionen av ridläraren för att eleven ska lära sig att känna när det är rätt och veta när hon ska vara nöjd. Ridläraren måste också ge återkoppling på elevens egen feedback och bekräfta det som är korrekt och utveckla om det är något som inte stämmer överens med verkligheten. Det krävs också att eleven har kommit en bit i sin ridning och kan avgöra om känslan är bra eller dålig. Vår framtida roll som ridlärare Behovet av mental träning är stort inom ridsporten. Det förkommer på högre nivå bland tävlingsryttare, men inte så mycket inom ridskolevärlden och ridgymnasierna. Här behövs det för att framförallt tonårsflickorna ska få förbättrat självförtroende och känna sig nöjda. Som ridlärare måste vi då, som mentala rådgivare, ha kunskap om mental träning för att kunna förmedla det till eleverna, t.ex. genom studiecirklar, föreläsningar eller teorilektioner. För att veta var varje elev står och vad just deras svaga och starka sidor är kan det vara bra att göra en personlig profil som innefattar både ridning och mental inställning. Här kan man använda sig av en SWOT-analys där man noterar styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Därifrån blir det sedan lättare att lägga upp ett träningsprogram i mental träning och även veta vad de ska fokusera på för att nå sina mål inom ridningen. Man kan som ridlärare även använda sig av olika mentala övningar i undervisningen, t.ex. dem som vi använt oss av i detta försök. Det är 19

20 nog viktigt att få kontinuitet i den mentala träningen och att man följer upp och utvecklar elevernas träning och prestation. Här är även kommunikationen med varje enskild elev viktig, eftersom alla är så olika. Vi anser att genom att göra denna studie har vi fått fördjupad kunskap inom mental träning och hur tonårsflickor fungerar. Detta har lett till ett ökat intresse av att använda oss av mental träning för tonårsflickor, då vi kommer ut i arbetslivet som ridlärare. Framtida försök Om vi skulle ha gjort om detta försök hade vi velat ha fler deltagare och utformat ett mentalt träningsprogram för en försöksgrupp och jämfört dem med en kontrollgrupp. Försöket skulle också ha pågått under en längre tidsperiod för att kunna medvetandegöra, acceptera och förändra. Eleverna skulle ha ridit på samma hästar under perioden och vid samma tid på dygnet vid de olika lektionerna. Det hade även varit intressant att göra en undersökning bland ridlärare för att ta reda på om man upplever tonårsflickors mentala inställning som ett problem och om man använder mental träning för att förbättra prestationen, eller om det finns andra metoder. Man skulle också vilja prova olika mentala övningar för att se vilka som kan ge bäst resultat. Slutsats Vi har inte lyckats bevisa att tonårsflickors mentala inställning kan förbättrats genom mental träning. Enligt lärarnas uppfattning kan tonårsflickors prestation helt eller delvis förbättras med hjälp av mental träning. Vi har provat tre olika mentala träningsmetoder (visualisering, feedback och musik) som kan vara lämpliga att använda i undervisningen för att förändra tonårsflickors mentala inställning. Hypotesprövning Vi kan inte med vår pilotstudie varken anta eller förkasta vår hypotes om att det finns mentala träningsmetoder som ridläraren kan använda sig av för att förändra tonårsflickors mentala inställning, förbättra deras självförtroende och därmed även prestationen. Hypotesen kan därför fortsätta gälla tills vidare studier visat säkrare resultat. REFERENSER Litteratur Carlsson Bergdahl, A Hundra procent flickor. Varberg: Carlssons bokförlag. Egemar, S. & Svartberg, N Bäst till häst. Alunda: Svartbergs Hundkunskap. Goldinger, B Tonårstiden. Helsingborg: Schmidts boktryckeri AB. Hassmén, P., Hassmén, N., och Plate, J Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Plate, A. & Plate, J mentala metoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Plate, J Prestationspsykologi i praktiken. Malmö: Skogs Grafiska AB. Savoie, J That winning feeling. Hong Kong: Dah Hua Printing Press Co., Ltd. 20