Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration"

Transkript

1 Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration Klinisk presentation och utredning Christina Elfgren Docent, neuropsykolog Psykogeriatriska kliniken Avd f Geriatrisk Psykiatri Lund Christer Nilsson Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken Avd f Geriatrisk Psykiatri Lund

2 Frontotemporal lobär degeneration FTLD FTD Progressiv icke - flytande afasi Semantisk demens Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. )URQWRWHPSRUDO OREDU GHJHQHUDWLRQ D FRQVHQVXV RQ FOLQLFDO GLDJQRVWLF FULWHULD Neurology, 1998.

3 Primär progressiv afasi (PPA) Ett kliniskt syndrom med gradvis försämring av tal och språk. Språksvårigheter ska finnas isolerade under en längre tid (minst 2 år) Mesulam. 6ORZO\ SURJUHVVLYH DSKDVLD ZLWKRXW JHQHUDOL]HG GHPHQWLD Ann Neurology, Progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Semantisk demens (SD) Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. )URQWRWHPSRUDO OREDU GHJHQHUDWLRQ D FRQVHQVXV RQ FOLQLFDO GLDJQRVWLF FULWHULD Neurology, 1998.

4 Primär progressiv afasi - tidiga kliniska tecken Progressiv ickeflytande afasi (PNFA) Semantisk demens (SD) Trögt, mödosamt tal Fonologiska fel Grammatiska fel Gott talflyt Benämningssvårigheter Svårigheter att förklara betydelse av ord

5 Demografiska karakteristika, 353 patienter med FTLD diagnos Konsekutiva patienter under 6 år med FTLD diagnos vid 3 demenskliniker (2 USA, 1 Tyskland), n = 353 Prevalens FTD: 57 % PNFA: 25 % SD: 19 % Ålder vid debut (medel) FTD: 57,5 PNFA: 63.0 SD: 59,3 Johnson, Diehl, Mendez et al, )URQWRWHPSRUDO /REDU 'HJHQHUDWLRQ Arch Neurol, 2005

6 Topografisk utbredning Meta-analys analys (19 studier, MRI/PET) Schroeter et al, Progressiv ickeflytande afasi (ofta vänster) Semantisk demens (ofta bilateral) Vä Vä 1. Inferior frontal gyrus (pars opercularis) 2. Superior portion of the temporal pole 3. Part of basal ganglia 1. Anterior superior temporal sulcus /middle temporal gyrus 2. Inferior portion of the temporal poles Hö

7 Flytande afasi - misstänkt semantisk demens Kvinna KB, 73 år. Söker själv spec.mott. Beskriver språkliga svårigheter, sedan 3 år. Svårt komma på namn på föremål, svårt lösa korsord, förlust av minnet för ord Us: Flytande tal, korrekt meningsbyggnad. Resultat klart över genomsnittet i flera test: visuella, spatiala, numeriska beräkningar Neuropsykologisk us Boston Naming Test, Kaplan et al., 2001

8 Flytande afasi - misstänkt semantisk demens Kvinna KB 1½ år senare Talar fortfarande flytande Tilltagande expressiv dysfasi Nytillkommen receptiv dysfasi Neuropsykologisk us Benämningstest: Verbalt flöde, semantiskt: Verbalt flöde, fonemiskt: Ordförståelse: MR Temporallobsatrofi, bilateralt men främst vänster sida

9 Semantisk demens Diagnostiska kriterier (1/3) A. Smygande debut långsam progress B. 1. Flytande tal, men viktiga ord saknas i spontantal 2. Försämrad förståelse av ords betydelse, nedsatt benämningsförmåga och nedsatt förståelse 3. Semantiska parafasier (använder fel ord: snigel ersätts av svan ) OCH/ELLER C. 1. Perceptuella störningar; försämrad igenkänning av välkända ansikten 2. Försämrad igenkänning av objekt Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. Neurology, 1998.

10 Semantisk demens Diagnostiska kriterier (2/3) D. Bevarad perceptuell förmåga, kopiering E. Kan repetera ord utan svårighet F. 1. Skriver bra men förekomst av ytagrafi (cykel sykel) 2. Läser bra men förekomst av ytalexi (högläser ljudenligt, syren blir sýren) Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. Neurology, 1998.

11 Semantisk demens Stödjande diagnostiska kriterier (3/3) Beteende 1. Förmåga till sympati och empati avtar 2. Begränsning av intressen, sysslar ofta med en viss favoritaktivitet 3. Mera självcentrerad, överdriven sparsamhet, inslag av mera tvångsmässig karaktär Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. Neurology, 1998.

12 Progressiv icke-flytande afasi Neuropsykologisk us Intervju Kvinna BA, 74 år. Utdrag från remiss från VC: Ca 3 års anamnes på talsvårigheter, annorlunda talrytm, har uttryckssvårigheter. Us: Icke-flytande tal, fonemisk parafasi, benämningssvårigheter. Bra resultat vid prövning av: ordförståelse, visuellt episodiskt minne, visuospatial konstruktion. Relativt sämre: exekutiv funktion.

13 Progressiv icke-flytande afasi Diagnostiska kriterier (1/2) A. Smygande debut långsam progress B. Icke-flytande tal, talar trögt och mödosamt samt minst ett av följande: 1. Grammatiska fel (böjningar, meningsbyggnad) 2. Fonemisk parafasi ( absolut blir acksolatsolut acksolatsolut ) 3. Benämningssvårigheter Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. Neurology, 1998.

14 Progressiv icke-flytande afasi Neuropsykologisk us Boston Naming Test, Kaplan et al., 2001 Kvinna BA, 74 år. MR Atrofi av superior temporal gyrus, Lätt atrofi av inferior frontal gyrus, bilateralt

15 Progressiv icke-flytande afasi Stödjande diagnostiska kriterier (2/2) A. 1. Stamningsliknande upprepningar 2. Svårighet repetera ord, meningar 3. Läser och skriver sämre 4. Förståelse av ord/begrepp relativt välbevarad 5. Senare mutism B. Beteendeförändringar senare i förloppet Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. Neurology, 1998.

16 Neuropsykologisk utredning Vilka tester? (1/3) Språk Benämning av objekt/bilder (Boston Naming Test) Kaplan et al, 2001 Verbalt flöde, fonemiskt (bokstav) Betula, Nilsson et al, 1997 Strauss et al, 2006 Verbalt flöde, semantiskt (kategori) Strauss et al, 2006 Läsning, skrivning Christensen, 1979 Semantisk demens tidigt relativt tidigt tidigt u.v.a ytalexi, ytagrafi Icke- flytande afasi relativt tidigt (fonologi) relativt tidigt senare tidigt

17 Neuropsykologisk utredning Vilka tester? (2/3) Språk Ordförståelse, synonymer Betula, SRB, Nilsson et al, 1997 Begreppsuppfattning, semantisk association Pyramid o Palm test, Howard and Patterson, 1992 Repetition, ord, ordserie,, mening Christensen, 1979 Semantisk demens relativt tidigt relativt tidigt Icke- flytande afasi sent/aldrig tidigt (syntax, fonologi)

18 Neuropsykologisk utredning Vilka tester? (3/3) Kognition Igenkänning, kända ansikten/objekt Kopiering enkla figurer Visuospatial funktion Rey Complex Figure Test, Meyers 1995 Slutledningsförmåga Ravens färgade matriser Episodiskt minne, självbiografiskt Episodiskt minne i tester, fri återgivning Semantisk demens varierar sent sent sent tidigt (verbala) senare (visuella) Icke- flytande afasi sent sent sent tidigt (verbala) senare (visuella)

19 Frontotemporal lobär degeneration FTLD FTD Progressiv icke - flytande afasi Semantisk demens Neary, Snowden, Gustafson, Passant et al. )URQWRWHPSRUDO OREDU GHJHQHUDWLRQ D FRQVHQVXV RQ FOLQLFDO GLDJQRVWLF FULWHULD Neurology, 1998.

20 FTLD ett sjukdomsspektrum Beteende Afasi + beteende Extrapyramidal + beteende Motorneuronsjukdom + beteende Prefrontal + anterotemporal Frontotemporal (vä) Temporal Frontoparietal + basala ganglier Basala ganglier + hjärnstam Kortex och motorneuron FTD PNFA SD CBD PSP FTD-MND Anpassad från Kumar-Singh et al, 2007

21 Kortikobasal degeneration (CBD) Beskrevs första gången 1968 som extrapyramidal sjd Stark asymmetri noterades kliniskt och med imaging

22 Kriterier (Lang( et al, 1994) Inklusionskriterier Rigiditet + 1 kortikalt tecken (apraxi( apraxi, kortikal sensorisk störning eller alien limb) eller Asymmetrisk rigiditet, dystoni och fokal reflexmyoklonus Exklusionskriterier Tidig demens Tidig vertikal blickpares Vilotremor Dysautonomi L-dopasvar (betydande) Lesion vid imaging talande för annan genes

23 Kriterier (Kumar et al, 1998) Kroniskt progressivt förlopp Asymmetrisk debut Närvaro av högre kortikal dysfunktion (apraxi, kortikal sensorisk störning eller alien limb) och Motorisk sjukdom akinesi/rigiditet med dåligt L- dopasvar, dystoni och fokal reflexmyoklonus Kliniska symtom och tecken ger hög diagnostisk specificitet, men mycket låg sensitivitet (Litvan et al, 2003)

24 Klinisk diagnos vid neuropatologiskt verifierad CBD (1) FTD (2) FTD-PNFA (3) PSP (2) CBD (4) CBD + FTD/DLB (2) AD (1) Atypisk demens (1) (Murray et al, 2007; n = 15)

25 Klinisk diagnos vid neuropatologiskt verifierad CBD (2) FTD (2) PNFA (4) CBD (10) PSP (3) Atypisk demens (2) (Josephs et al, 2006; n = 21)

26 Motorik, språk och beteende vid CBD Debut motorik (CBDS, n=19) Syndrom 1 Syndrom 2 Syndrom 3 CBDS (19) FTD (6) PA (5) PA (12) FTD (2) Debut kognition (FTD/PA, n=36) FTD (15) PA (21) CBDS (5) PA (10) CBDS (13) FTD (8) PA (5) CBDS (10) FTD (4) CBDS (8)

27 (forts) Neuropatologisk diagnos Debut motorik CBD PSP Debut kognition CBD PiD FTD/MND AD Anpassat efter McMonagle et al, 2006

28 Kortikobasal degeneration (CBD) Potentiella myter Primärt motorisk debut med kognitiva symtom sent i förloppet Alltid asymmetriskt sjukdomsförlopp Parietallobssymtom >> frontala symtom Fakta Debuterar normalt med exekutiva, tal- eller språkliga problem Ofta symmetriskt förlopp Om parietala symtom > frontala misstänk AD Sha et al, Nature Clin Practice (2006)

29 Frontotemporal lobär degeneration 3R-taupati FTLD med Pick bodies FTLD med MAPT-mutation 4R-taupati Kortikobasal degeneration Progressiv supranukleär pares Argyrophilic grain disease 3R/4R-taupati Neurofibrillary tangle dementia FTLD med MAPT-mutation Tau-/Ubiquitin Ubiquitin-negativnegativ FTLD Dementia lacking distinctive histologic features TDP-43 proteinopati FTLD-U U med MND FTLD-U U utan MND FTLD-U U med mutationer i PRGN-,, VCP- eller CHMP2B- genen Källa: Cairns et al (2007) Acta Neuropathol 114:5-22

30 CBD och PSP är 4R-taupatier Normalt är förhållandet 4R/3R 1:1

31 Neuropatologi vid progressiv afasi Tau Non-tau AD Övriga 10 0 Flytande Icke-flytande Knibb et al, 2006

32 Genotyp, biokemi och fenotyp vid FTLD Kumar-Singh & van Broeckhoven, Brain Pathology, 2007

33 Utredning Psykiater Neurolog Foniater/ Logoped Geriatriker Neuropsykiatrisk bed. Anhöriganamnes Hjärnavbildande us Neuropsykologisk us Lab inkl likvoranalys Distriktsläkare

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9

Läs mer

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp frontotemporal demens läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp Frontotemporal demens är en kliniskt heterogen

Läs mer

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp n tema demens frontotemporal demens LÄS MER Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp Frontotemporal demens är

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Frontotemporal demens FTD. v.t Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr.

Frontotemporal demens FTD. v.t Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr. Frontotemporal demens FTD v.t. 2019 Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr. Disposition Introduktion Fallpresentation FTD Neurobiologi Litteratur Piguet et al Lancet Neurology 2011

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Demens och kognitiva dysfunktioner

Demens och kognitiva dysfunktioner Demens och kognitiva dysfunktioner Per Östberg Nervsystemets sjukdomar och skador hos vuxna, LK 08 VT 2010 per.ostberg@neuro.uu.se Dementia (demens) vansinne, otillräknelighet, huvudlöshet; pl. galenskaper;

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS DEMENS/KOGNITIV SJUKDOM INDELNING AV DEMENSSJUKDOMAR

AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS DEMENS/KOGNITIV SJUKDOM INDELNING AV DEMENSSJUKDOMAR AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS Susanna Vestberg Specialist i neuropsykologi Fil dr, universitetslektor Demens definition och klassifikation Minnesstörning vid Alzheimers sjukdom Frontotemporal

Läs mer

Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars

Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars Anamnes vid demensutredning Ragnar Åstrand 8 mars 2012 1 Autoanamnes vid demensutredning Ofta osäkra/otillförlitliga uppgifter p.g.a. Minnesstörning Försämrad tidsuppfattning/kronologi Reducerad språklig

Läs mer

Lexiko-semantisk förmåga vid Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens

Lexiko-semantisk förmåga vid Alzheimers sjukdom och frontotemporal demens Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Lexiko-semantisk förmåga vid Alzheimers sjukdom och frontotemporal

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEMENSSJUKDOM MED TIDIG DEBUT

NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEMENSSJUKDOM MED TIDIG DEBUT NEUROPSYKOLOGISK UTREDNING GÄLLANDE DEMENSSJUKDOM MED TIDIG DEBUT - med fokus på skada av dorsolateral frontal natur En litteraturstudie Kerstin Ramberg, leg. psykolog Enheten för Äldrepsykiatri, Östersunds

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Röntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Symptomanalys vid demensutredning

Symptomanalys vid demensutredning Symptomanalys vid demensutredning Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga /

Läs mer

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Demenssjukdomar. Ove Almkvist Demenssjukdomar Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & Sektionen för klinisk geriatrik, NVS-institutionen, KI, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Seminarium om demenssjukdom,

Läs mer

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. DN.se. Dagens barn blir 100 år gamla. Förväntad livslängd Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Tau-PET. Alzheimer. Tau-nivåerna i cerebrospinalvätskan

Tau-PET. Alzheimer. Tau-nivåerna i cerebrospinalvätskan Alzheimer Tau-PET Tau-nivåerna i cerebrospinalvätskan är inte heller helt specifika för neurodegeneration vid tauopatier, utan de ökar även vid annan nervcellsskada som efter stroke, trauma och vid Creutzfeld-Jakobs

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens: nutid och framåtblickar Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demensbegreppet genom tiderna 700-300 B.C. Pythagoras, Hippocrates, Plato, Aristotle Nedsatt mental

Läs mer

AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS DSM DEMENS DEFINITION KRITERIER ICD 10 DSM 5 SKILJER SIG ÅT

AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS DSM DEMENS DEFINITION KRITERIER ICD 10 DSM 5 SKILJER SIG ÅT AGENDA MINNESSTÖRNINGAR VID DEMENS OCH STRESS Susanna Vestberg Specialist i neuropsykologi Fil dr, universitetslektor Demens/kognitiv sjukdom definition och klassifikation Minnesstörning vid Alzheimers

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens

Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Svarsmall för CT/MR normal hjärna, MS, hjärntumör (inkl. mätning av tumörstorlek) och demens Elna-Marie Larsson, professor, överläkare BFC/Röntgen Akademiska sjukhuset, Uppsala SFNR årsmöte, Lund, 111111

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet

Läs mer

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Vad är neurodegenerativa sjukdomar? Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom Eva Elgh Med dr & specialist i neuropsykologi Institutionen för psykologi och institutionen

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Repetera och peka Framtagning av en svensk pilotversion av test för differentiering mellan flytande och ickeflytande primär progressiv afasi

Repetera och peka Framtagning av en svensk pilotversion av test för differentiering mellan flytande och ickeflytande primär progressiv afasi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Repetera och peka Framtagning av en svensk pilotversion av

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Motorneuronsjukdomar - Vad man hittills ha koncentrerat sig på i läroböckerna - Den klassiska presentationen.

Bild 1. Bild 2. Motorneuronsjukdomar - Vad man hittills ha koncentrerat sig på i läroböckerna - Den klassiska presentationen. Bild 1 Aspekter på den frontotemporala profilen hos ALS/FTD Staffan Persson Neurolog, Lund 1 Bild 2 Motorneuronsjukdomar - Vad man hittills ha koncentrerat sig på i läroböckerna - Den klassiska presentationen

Läs mer

Perceptuell Störning

Perceptuell Störning Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar

Läs mer

Logopediskt omhändertagande vid primär progressiv afasi (PPA) en pilotstudie

Logopediskt omhändertagande vid primär progressiv afasi (PPA) en pilotstudie Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Logopediskt omhändertagande vid primär progressiv afasi (PPA) en pilotstudie Emma Carlsson Isabelle Säkkinen

Läs mer

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter

Läs mer

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning! Svenska Demensdagarna 3-4 maj 2017 Kristin Frölich, Överläkare, Specialist i allmän psykiatri Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare, leg. sjuksköterska

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose?

Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Mild Cognitive Impairment: en klinisk meningsfuld diagnose? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS institutionen, Karolinska Institutet, Stockholm E-mail: ove.almkvist@ki.se

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Demensutredning Anamnes (patient och anhöriga!) Klinisk undersökning Basal kognitiv screening

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Hörsel, Kognition & Åldrande

Hörsel, Kognition & Åldrande Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning

Läs mer

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge Demens förekomst f i hela världenv 120 Number of demented (millions)

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt

Läs mer

Utbildning Huntingtons sjukdom

Utbildning Huntingtons sjukdom Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00

Läs mer

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI) Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD

Läs mer

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset

MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset MOG- associerad sjukdom Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset MOG celladhe-sion reglerar microtubuli aktiverar komplement Johns & Bernard J of Neurochemistry 1999. Cellbaserad

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE) Mini Mental State Examination är ett kort, s.k. minitest 1 för bedömning av kognitiva funktioner. Det tar endast 10 15 minuter att utföra och kan användas av både läkare

Läs mer

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt

Läs mer

Epilepsi och kognition

Epilepsi och kognition Epilepsi och kognition Göran Carlsson, docent, leg.psykolog Universitetskliniken Schleswig-Holstein, Campus Kiel, Tyskland & Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska

Läs mer

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016 Barry Karlsson Karl Olsson Uppsala 24 november 2016 Del 1 SAMMANHANGET Barry Karlsson Normaliseringsprincipen Avvecklingen av institutionsvården och de s.k. vanföreanstalterna Rätten till ett vanligt liv

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Progressiv supranukleär pares

Progressiv supranukleär pares Progressiv supranukleär pares Motorikcentrum, Sahlgrenska Göteborg Patient 1 Kvinna född -33 2000-2003 Oförklarliga fall Tilltagande symtom med sluddrigt tal, trötthet, inaktivitet, faller handlöst MR

Läs mer