Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Transkript

1 Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2 Erika Jonsson Laukka, leg. psykolog, PhD Aging Research Center Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Del 1 Psykologiska aspekter av åldrandet Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Del 3 Förändringar i kognition och emotion - åldersparadoxen Erika Jonsson Laukka 26 maj, Förväntad livslängd DN.se Dagens barn blir 100 år gamla :59 Medellivslängden i den rika delen av världen fortsätter att öka. Av de barn som i dag föds i utvecklade länder som Sverige blir mer än hälften minst 100 år, spår danska och tyska forskare. (Christensen et al., Lancet, 2009) Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner Svårt att definiera äldre som en grupp Fysiska/biologiska/sensoriska Sociala/ekonomiska Känslomässiga De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen följer inget enkelt schema (Stanley Hall, 1923) Kognitiva Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

2 Skillnad mellan normalt, optimalt och patologiskt åldrande Optimalt Normalt Patologiskt Kronologisk vs. funktionell ålder En person som är 85 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år eller En person som är 65 år gammal kan ha en funktionell ålder på 75 år Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Kriterier för det goda åldrandet Lång överlevnad God hälsa Bevarad kognitiv förmåga Social kompetens Personlig kontroll Livstillfredsställelse Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Psykologiska aspekter - Personlighet Personlighet forts. Allport (1937): Den dynamiska organisation inom individen av de psykofysiska system som bestämmer hans unika anpassning till omvärlden I huvudsak stabil över livsperioden Faktorer som främjar det goda åldrandet Emotionell stabilitet Känsla av kontroll Optimism Riskfaktorer Fientlighet Oro Depressiva symtom Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

3 Personlighet forts. (Wilson et al., 2005) Psykologiska aspekter - Kognitiv/intellektuell förmåga Hög extraversion och låg neuroticism förknippat med lägre mortalitetsrisk Kognitiv förmåga påverkar välmående och möjlighet att delta i olika aktiviteter och sociala sammanhang Låg kognitiv prestation riskfaktor för död och demens Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, Strategier för det goda åldrandet Selektion Väljer de individuella och sociala aktiviteter som fungerar bäst och ger högst tillfredsställelse Optimering Engagemang i utvalda aktiviteter som därmed bibehålls eller förbättras med ökad ålder Kompensation Försämringar kompenseras med hjälpmedel, minnestekniker, m.m. (Baltes & Baltes, 1990) Erika Jonsson Laukka 26 maj, Psykologiska aspekter av vikt för livslängd, livskvalitet och funktionell ålder a) Personlighet b) Intellektuell/kognitiv förmåga c) Anpassning/bemästrandekapacitet d) Helhetssyn på livet Gerotranscendens (Thornstam, 1993) Kosmisk transcendens Upplevelse av att vara en del av universum och naturen Tids- och rumsuppfattningen omdefinieras Känslan av att tillhöra tidigare och kommande generationer ökar Döden blir mindre hotande Egotranscendens Minskad självcentrering och ökad tid ägnad åt meditation och sitt inre liv Minskat intresse för ytliga sociala relationer Minskat intresse för materiella ting Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

4 Livstillfredsställelse i åldrandet Hur man hanterar förändringar viktigt Förluster vägs mot vinster Positiv jämförelsegrupp Anpassande av målen Förändringar i åldrandet - 4 dimensioner 1) Fysiska/biologiska/sensoriska förändringar sjukdomar multimorbiditet medicinering nedsatt rörelseförmåga nedsatt syn/hörsel Många friska och autonoma äldre Friskare och friskare Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Kungsholmsprojektet 2) Känslomässiga förändringar i åldrandet 73% av dem som är 90 år eller äldre Är fortfarande vitala Bor i eget boende Klarar sitt dagliga liv utan större hjälp (von Strauss et al., 2000) Känsloreglering och känsloupplevelse är lika bra eller bättre hos äldre jämfört med yngre Vinster: - bättre känslokontroll - ökad positiv affekt - färre negativa emotionella upplevelser - mer komplexa emotionella upplevelser (kombination av positiva och negativa känslor) - ökad eller bibehållen livstillfredställelse Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, ) Sociala/ekonomiska förändringar Sammanfattning del 1 Pensionering Förlust av aktiviteter Förlust av make/maka Förlust av vänner och anhöriga Åldrandet förknippat med många förändringar Förändringarna kan vara både positiva och negativa Äldre är inte en homogen grupp Psykologiska aspekter såsom personlighet och anpassningsförmåga spelar en viktig roll för hur man åldras Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

5 Diskutera Finns det aspekter av åldrandet som är viktiga för en sjukgymnast att ta i beaktande vid behandling av äldre personer? Del 2 Kognitiva förändringar i åldrandet Motivation hos patienten Förmåga att ta till sig information Målsättning med behandlingen Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Kognitiva förändringar i det normala åldrandet Minnesförändringar i åldrandet Kristalliserad kunskap Implicit minne Procedurminne Semantiskt minne Ordkunskap Allmänbildning Övriga kognitiva funktioner Episodiskt minne Mental snabbhet Exekutiva funktioner Procedurminne Perceptuellt minne Semantiskt minne Korttidsminne Episodiskt minne Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Episodiskt minne Exempel på förändringar i olika typer av minne i normalt åldrande Självupplevt Kan placeras i tid och rum Ej detsamma som faktakunskaper 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4 episodiskt minne semantiskt minne korttids minne -0,6-0, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

6 Varför är det episodiska minnet extra känsligt? Hippocampus Utvecklas sent Fylogenetiskt (evolutionen) Ontogenetiskt (individen) Biologiskt komplext nätverk Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Det människor oftast rapporterar sig glömma NAMN på saker och platser VAR man lagt saker ORD och begrepp Predicerar ej resultaten på kognitiva test Andra kognitiva funktioner Uppmärksamhet Verbal förmåga Visuospatial förmåga Exekutiva funktioner Snabbhet Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Möjliga förklaringar till nedgång Andra faktorer som kan påverka minnet Snabbhet Minskad inhibition Sensoriska förändringar Brain aging Stress Ångest och oro Depression Biverkan från mediciner Allmänt hälsotillstånd Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

7 Individuella variationer Plasticitet Demografiska faktorer utbildning Sjukdomar Vitaminbrist Genetik Livsstilsfaktorer Minnesträning Kognitiva strategier Kognitivt stöd Externa hjälpmedel Preklinisk demens Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Ålderstrappan Demens - diagnos Normalt åldrande - demens Demens viktigaste orsaken till kognitiv nedsättning i åldrandet En demenssjukdom har ett stort inflytande på en persons förmåga att utföra dagliga aktiviteter Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Demens - prevalens Demensprevalens (%) Prevalensen av demens ökar dramatiskt med stigande ålder Ökad förväntad livslängd leder till en stigande proportion personer > 65 år i befolkningen (särskilt i kategorin 90+) och ett stigande antal personer med demens Jorm et al, 1987 Hofman et al, 1991 Ritchie & Kildea, 1995 Fratiglioni et al, 1999 Lobo et al, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

8 Demens - diagnos DSM-IV 1) Försämrat minne 2) Minst en av följande kognitiva störningar 1) Afasi (språkstörning) 2) Apraxi (nedsatt motorisk förmåga) 3) Agnosi (oförmåga att identifiera välkända föremål) 4) Nedsatt exekutiv förmåga (planera, organisera) 3) De kognitiva bortfallssymtomen orsakar en betydande social eller yrkesmässig funktionsförsämring Faktorer som skyddar mot demens (och främjar det goda åldrandet) Hög utbildningsnivå Bra för hjärtat - bra för hjärnan Socialt nätverk Aktivitet Personlighet Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Preklinisk demens Kognition i preklinisk AD - meta-analys 47 studier (Bäckman et al., 2005) Kognitiv förmåga Preklinisk fas startpunt för tilltagande kognitiv försämring diagnostillfälle Erika Jonsson Laukka 26 maj, Tid Effect size (d) Global Speed Executive Episodic Verbal Spatial Attention Erika Jonsson Laukka 26 maj, PM Varför studera preklinisk demens? Sammanfattning del 2 Ökad kunskap om den tidigaste fasen av en demenssjukdom kan underlätta tidig upptäckt Tidig intervention kan skjuta upp förekomsten av allvarliga symtom och därmed minska antalet personer med demens Normalt åldrande Nedgång i det episodiska minnet Vissa kognitiva funktioner opåverkade (t.ex. semantiskt minne) Stora individuella skillnader i kognitiv förmåga hos äldre Preklinisk demens Kognitiv nedsättning kan observeras flera år innan en klinisk diagnos kan ställas Episodiskt minne, andra funktioner (samma som vid normalt åldrande och demens) Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,

9 Del 3 - Åldersparadoxen Nedgång i kognitiv och fysisk prestation samtidigt med Bibehållet eller förbättrat välmående Förklaring med hjälp av Socioemotional selectivity theory (Laura Carstensen) Åldersrelaterad förändring i motivation Två olika typer av motivation som styr beteende och känslor Samla information Söka emotionell tillfredsställelse Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj, Betydelse av tid kvar att leva Betydelse av tid kvar att leva forts Personer som anser sig ha obegränsat med tid är mer motiverade att samla information Vidga horisonter Få ny kunskap Utveckla nya relationer Fokusering på positiva relationer och upplevelser ökad livstillfredställelse Personer som anser sig ha begränsat med tid är mer motiverade att söka emotionell tillfredställelse Investerar i säkra kort Fördjupar existerande relationer Njuter av livet Erika Jonsson Laukka 26 maj, Erika Jonsson Laukka 26 maj,