Prognos. Vid debutskov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos. Vid debutskov"

Transkript

1 Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet exempelvis är alla patienter vid en klinik eller mottagning kan bilden lätt bli skev, eftersom det kan vara så att de allra sjukaste eller de allra friskaste aldrig besöker kliniken. Helst bör man i stället studera alla som insjuknat under en bestämd tidsperiod inom ett avgränsat geografiskt område, en s.k. incidenskohort. Det ligger förstås en svårighet i att identifiera samtliga som insjuknar. För det andra måste man följa individerna under mycket lång tid. Vår kunskap om naturalförloppet bygger fr.a. på ett fåtal sådana undersökningar med lång uppföljning och där patienturvalet sannolikt är någorlunda representativt. De viktigaste undersökningarna av denna typ kommer från Kanada, Frankrike och Göteborg. Dessa långtidsundersökningar bygger på kliniska iakttagelser och upprepade patientbesök, men innehåller tyvärr inte information om magnetresonanstomografi (MRT) som inte fanns tillgängligt när dessa patienter insjuknade. Denna typ av naturalförloppsstudier kan inte längre göras eftersom det stora flertalet av dem som insjuknar i MS idag behandlas. Det är viktigt att den behandlande neurologen diskuterar prognosen med patienten, och gärna redan i samband med diagnosinformationen. Vissa patienter frågar spontant om detta, medan andra undviker frågan, kanske p.g.a. rädsla. De flesta patienter är medvetna om att sjukdomen kan vara allvarlig, och det är nog vanligt att bilden av sjukdomen är mer pessimistisk än vad som motsvarar verkligheten. Det kan vara bra att informera om att sjukdomen kan vara benign även över mycket lång tid. en vid MS, d.v.s. naturalförloppet utan specifik behandling, kan diskuteras utifrån flera olika situationer. Vid debutskov Den första situationen är vid debutskovet, när MS-misstänkta symtom manifesteras för första gången. I denna situation kunde man tidigare inte fastställa en MS-diagnos, utan uppföljning krävdes för att man skulle kunna observera nya sjukdomsskov alternativt nytillkomna skador på MRT. Nya diagnoskriterier medger idag att man under vissa omständigheter (beroende på resultatet av MRT) kan ställa MS-diagnos direkt vid insjuknandet. Se avsnittet Diagnostik. Efter ett första MS-misstänkt symtom utvecklas inte alltid en MS-sjukdom. Det kan i stället bli (i ungefär vart femte fall) en engångshändelse i livet. En sådan första episod med MS-typiska symtom betecknas i litteraturen ofta som clinically isolated syndrome (CIS). Kan vi då veta om detta ska utvecklas till MS eller inte? Om en person insjuknar med CIS genomförs vanligen en utredning som inkluderar MRT av hjärnan (och eventuellt hela eller delar av ryggmärgen) och oftast även likvorundersökning. Resultaten av dessa undersökningar, fr.a. resultatet av MRT, är en indikator för risken att utveckla en klinisk MS-sjukdom. Bild 1 visar med överlevnadsanalys andelen patienter som får nya MS-symtom (nytt skov Björn Runmarker

2 eller progressiv sjukdom) upp till 25 år efter det första insjuknandet. Kurvan visar att ungefär hälften av patienterna har fått nya MS-symtom inom 5 år. Bild 1. Risken för att få ett andra skov (eller progression) d v s MS-diagnos efter ett initialt neuroimmunologiskt skov (CIS). Diagrammet visar också hur andelen skiljer sig åt 10 år efter debutskovet beroende på om patienten hade för MS typiska MR-förändringar (MR+) eller ej (MR-). Survival-analys på incidensmaterialet från Göteborg (Runmarker & Andersen, Brain 116: , 1993) och 10-årsdatafrån London, (O Riordan et al, Brain, 121: , 1998.) Bilden visar också att risken att återinsjukna inom 10 år är mycket större hos patienter som initialt har MS-typiska förändringar på MR (MR+) än hos de som inte har sådana förändringar (MR-). Om sådana förändringar förekommer eller inte verkar vara den viktigaste prognostiska faktorn vid debuten när det gäller sannolikheten att få nya skov. Risken att utveckla MS tycks också vara större ju fler MR-förändringar det finns vid debutskovet. Även likvoranalys bidrar till prognosbedömningen, men inte i lika hög grad som MR. Det verkar också som om typen av symtom vid CIS kan ha betydelse för MSrisken. Risken för MS är lägre efter synnervsinflammation (cirka 50 %) än efter andra typer av CIS. Björn Runmarker

3 Vid MS-diagnos Den andra situationen då prognosen kan diskuteras är när diagnosen MS har ställts. Detta kan i vissa fall ske redan vid debutsymtomet (beroende på resultatet av MRT, se ovan). Många gånger fastställs dock diagnosen först vid det andra skovet av sjukdomen, alternativt vid en upprepad MRT-undersökning. MS debuterar med ett s.k. skov hos 85-90% av patienterna (se även MS en översikt ). Ytterligare skov uppträder sedan med varierande frekvens hos de flesta. Så småningom övergår sjukdomen hos flertalet i en fas med smygande progressiv försämring (sekundärprogressiv MS). Övergången till progressiv fas innebär i sig en sämre prognos och tilltagande funktionsnedsättning brukar uppträda efterhand i denna fas. Bild 2 ger en uppfattning om prognosen upp till 50 år efter sjukdomsdebuten hos patienter med kliniskt säkerställd MS, där sjukdomen debuterat med ett akut skov. Bilden visar risken att förloppet går över i en progressiv fas, risken att behöva käppstöd vid gång, risken att bli rullstolsburen (med gångsträcka på högst några få meter) och slutligen risken att avlida på grund av MS (eller snarare i komplikationer till MS, t ex aspirationspneumoni eller urosepsis). Bilden visar alltså att sjukdomen är relativt benign och utan progressutveckling hos cirka 25 % 25 år efter debuten. Efter 50 år är sjukdomen fortfarande benign hos 15 %. 70 % av patienterna kan gå efter 25 år och 40 % kan gå 50 år efter debuten. Detta är troligen något bättre utsikter än vad de flesta människor i allmänhet föreställer sig. Hos % av MS-patienterna debuterar sjukdomen dock inte med ett skov, utan har ett smygande, progressivt förlopp från starten (primärprogressiv MS). Hos dessa är prognosen genomsnittligt sämre än hos gruppen som debuterar med skov, och en betydande funktionsnedsättning uppträder så småningom hos mer eller mindre samtliga med primärprogressiv MS. Bild 2. Björn Runmarker

4 Samband mellan kliniska variabler och långsiktigt förlopp en är sålunda mycket varierande och det har sagts att sjukdomsförloppet är oberäkneligt. Många studier visar dock att ett samband finns mellan vissa kliniska variabler och långsiktigt förlopp. Det som studerats är framför allt demografiska variabler (kön och ålder) samt olika förloppsvariabler, i första hand olika karaktäristika vid debuten. Tabellen nedan ger en sammanfattning av faktorer som i den göteborgska incidenskohortstudien talar i riktning mot bättre eller sämre prognos än genomsnittet. Med god prognos avses att den årliga risken är låg för att drabbas av ett progressivt förlopp. Här avses patienter där sjukdomen debuterar med skov och inte smygande försämring (i det senare fallet är prognosen sämre). Faktorer som talar för bättre prognos Kvinna (denna faktor är relativt svag) Relativt låg ålder vid debut Debutskovet går helt tillbaka Debutskovet påverkar endast inåtledande (afferenta) bansystem Debutskovet drabbar bara en region Faktorer som talar för sämre prognos Man (denna faktor är relativt svag) Relativt hög ålder vid debut Debutskovet efterlämnar restsymtom Debutskovet påverkar andra bansystem än inåtledande (afferenta) Debutskovet drabbar flera regioner Beträffande faktorn debutålder kan sägas att lägre debutålder visserligen innebär en lägre årlig risk för övergång till progressivt förlopp och för handikapputveckling, å andra sidan har patienten med låg debutålder fler sjukdomsår. Detta kan uppväga den Björn Runmarker

5 gynnsamma faktorn på så sätt att den ålder då progress inträder eller en viss handikappgrad uppträder kan vara densamma eller t.o.m. lägre än hos patienten med högre debutålder. Fem år från debuten kunde dessutom följande gynnsamma faktorer identifieras: Litet antal skadade bansystem Ringa neurologiskt funktionsbortfall Det senaste skovet gick tillbaka helt Det senaste skovet drabbade bara afferenta bansystem Det senaste skovet drabbade endast en region. Skovfrekvensen tycks också ha en viss betydelse på så sätt att patienter med en mycket hög skovfrekvens har en sämre prognos. Björn Runmarker

6 Multivariat analys Försök har gjorts att att i multivariat analys sätta samman olika faktorer för att prognosen på något sätt skall kunna kvantifieras. Även om beräkningar av detta slag kan göras är det vanskligt att ge en kvantitativt preciserad prognosinformation till en enskild patient, precisionen i förutsägelsen är alltför osäker. Däremot bör man informera om att MS är en sjukdom som i många fall faktiskt har ett relativt benignt förlopp. Finns det faktorer som talar i riktning för god prognos bör man peka på dessa och påtala att chansen är bättre än genomsnittligt att förloppet skall bli benignt. Man kan också påtala att kända prognosdata bygger på kunskap om naturalförloppet hos obehandlade patienter, och att nu tillgänglig behandling sannolikt förbättrar prognosen. bedömning senare under förloppet Senare under förloppet kan prognosbedömningen modifieras. Den viktigaste prognosfaktorn här torde vara förloppstypen, d v s om förloppet är skovartat med remissioner, eller progressivt. Trots att betydande restsymtom kan ackumuleras efter upprepade skov är det relativt sällan som verkligt svåra neurologiska funktionshinder utvecklas under skovfas. Detta är däremot vanligt vid progressivt förlopp. När ett progressivt förlopp har startat innebär det således i sig en sämre prognos. En etablerad progress tenderar att fortsätta, men progresshastigheten kan ibland avta med åren. De ovan nämnda kliniska variablerna som kan förutsäga prognos i tidigt sjukdomsskede kan inte prediktera försämringshastigheten under progressfas. Progresshastigheten kan däremot delvis förutsägas utifrån tid till progressdebut (lång tid innebär långsammare progress) och antal skadade funktionella system (Kurtzkes FS) vid progressdebuten (fler skadade system innebär snabbare progress). med behandling Det är väl belagt att sjukdomsmodifierande behandling påverkar förloppet sett över en begränsad tid. Fr.a. är det skovfrekvensen och aktiviteten på MRT som påverkas, men också utvecklingen av neurologiskt handikapp. Eftersom läkemedelsprövningar inte brukar sträcka sig över längre tid än 2-3 år är vår kunskap om läkemedlens effekt över längre tid mycket begränsad. I Sverige har man försökt jämföra behandlade patienter ur Svenska MS-registret (alla typer av sjukdomsmodifierande behandling) med obehandlade patienter ur naturalförloppsstudien från Göteborg. Sådana jämförelser med historiska material är vanskliga och behäftade med ett flertal tänkbara fallgropar. Efter försök att kompensera för sådana fallgropar talar ändå jämförelsen för att sjukdomsmodifierande behandling har även en långsiktigt gynnsam effekt på förloppet. Björn Runmarker

7 Risken att övergå från skovförlopp till sekundärprogressivt förlopp tycks vara lägre med behandling än utan. Björn Runmarker

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell placebo

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell placebo originalstudie Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp Sekundärprogressivt förlopp fördröjs, enligt studie med virtuell

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos.

En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Multipel Skleros (MS) En kort sammanställning av orsaker, symtom och förlopp, behandling och prognos. Förr om åren brukade både patienter och personer i sjukvården säga att en person, som fått diagnosen

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial 1 (5) Uppsala oktober 2012 MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial Autolog hematopoietisk stamcellsbehandling mot skovvis förlöpande MS; randomiserad jämförelse mot natalizumab,

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Att leva med. MS multipel skleros

Att leva med. MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv C harlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Kan MS definitivt läka ut spontant? Göteborgskohorten är den enda och sista (obehandlade) kohorten som medger en optimal bedömning av detta.

Kan MS definitivt läka ut spontant? Göteborgskohorten är den enda och sista (obehandlade) kohorten som medger en optimal bedömning av detta. MS Stroke Kan MS definitivt läka ut spontant? Göteborgskohorten är den enda och sista (obehandlade) kohorten som medger en optimal bedömning av detta. 46 neurologi i sverige nr 1 12 Den sannolikt sista

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

EN BOK OM EN BOK OM MS

EN BOK OM EN BOK OM MS EN BOK OM MS EN BOK OM 2014 Nytryck november 2014 BiogenIdec Sweden AB, Kanalvägen 10, plan 7, 194 61 Upplands Väsby Tel: 08-594 113 60, fax: 08-594 113 69 www.multipelskleros.nu navigator ALL-SWE-0210

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

MS en översikt. Sjukdomsförlopp och symptom

MS en översikt. Sjukdomsförlopp och symptom Vid sjukdomen MS, multipel skleros, föreligger en kronisk inflammation i det centrala nervsystemet. Trots att kunskapen om bakomliggande mekanismer för sjukdomen fortfarande i vissa stycken är bristfällig

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Ärftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)

Multipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS) Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi

Varje dag jag kan cykla känns som en seger Jag träffar Mattias ryde text: foto: Fysioterapi Cykeln en fristad. Cykling är den aktivitet där Mattias Ryde känner sig minst begränsad. Efter mil av cykling vilar han. Konditionen sviker aldrig, det är benen Varje dag jag kan cykla Mattias Ryde har

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Diagnostik av multipel skleros

Diagnostik av multipel skleros Diagnostik av multipel skleros Orsaken till multipel skleros (MS) är ofullständigt känd och det finns inga laboratorieprover som med absolut säkerhet bekräftar eller utesluter diagnosen. Diagnostiken baseras

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros 2008-10-10 Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros Beskrivning av sjukdomen sid 2 Vuxenhabiliteringens verksamhet sid 3 Beskrivning av insatser yrkesvis sid 5 2 Beskrivning av sjukdomen

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Optikusneurit. -State of the Art

Optikusneurit. -State of the Art Optikusneurit -State of the Art A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 2 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS)

Tillsammans är vi starkare. En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) Tillsammans är vi starkare En informationsbroschyr till dig som lever nära någon med multipel skleros (MS) 1 Innehåll Förord... 4 Om MS... 6 Fatigue... 8 Kognitiva symtom... 12 Sexualitet... 17 Rollen

Läs mer

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats

Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Multipel skleros så har behandlingen förbättrats Peter Sundström Överläkare Neurologiska kliniken Norrlands universitetssjukhus, Umeå I min beskrivning tänkte jag ha ett tidsperspektiv på ungefär 14 år,

Läs mer

Kontakta gärna oss för mer information

Kontakta gärna oss för mer information Kontakta gärna oss för mer information Anne-Marie Landtblom Överläkare, neurologiska kliniken (anne-marie.landtblom@lio.se) Ylva Björklund Leg sjuksköterska (ylva.bjorklund@lio.se) Patrick Vigren St-läkare,

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet

Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet Klinik och Farmakoterapi Apotekareprogrammet 2012-10-30 Clas Malmeström Överläkare Neurologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg En av de vanligaste orsakerna till neurologiskt handikapp hos yngre

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 2007

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Neuroförbundet är en idéell och partipolitiskt obunden

Läs mer

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD

Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD Personer med MS en resurs i arbetslivet MED TIDIG DIAGNOS, RÄTT BEHANDLING OCH STÖD En rapport från Neuroförbundet, med ekonomiskt stöd av BiogenIdec Förord I den här rapporten möter du Christer som tänker

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Smärta. Metodbok MS. Smärta

Smärta. Metodbok MS. Smärta Trots att smärta i benen beskrevs som ett symtom vid MS redan av Charcot har MS länge betraktats som en painless disease och smärtan har drunknat bland övriga symtom. är dock ett vanligt och handikappande

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever

Läs mer

EBV och CMV Klinik. Det beror på

EBV och CMV Klinik. Det beror på EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset

Kliniken i fokus. En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset Kliniken i fokus En önskan att förnya, förbättra och förändra präglar arbetet på Neurologkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Här krävs hög kompetens eftersom man handskas med ett brett spektrum

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer