Kvalitetsredovisning 2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Vintergatans förskola Ansvarig förskolechef: Elisabeth Åhman

2 Vintergatans systematiska kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Denna kvalitetsredovisning beskriver arbetsåret Den försöker beskriva förskolans arbete i verksamheten samt resultat och måluppfyllelse som helhet samt ange åtgärder och förbättringar för arbetet för kommande verksamhetsår. Som styrfaktorer och underlag för de redovisade resultaten ligger Förskolans läroplan (Lpfö 98) barn och utbildningsnämndens verksamhetsplan, föräldrautvärderingar, personalens självvärderingar, reflektionsgrupper samt löpande utvärderingar i verksamheten där även barnen varit delaktiga till viss del. Till största del kommer projektarbetet som hela förskolan arbetat med under året att redovisas i denna kvalitetsrapport. Matematikstrategin som är en del av kvalitetsarbetet på förskolan, har redovisats separat. För att kvalitetsarbetet skulle ske systematiskt har vi arbetet utifrån ett årshjul med inplanerade målområden. För att underlätta arbetet har vi också i området anställt ett pool team som bidragit till att varje arbetslag har haft tre extra halvdagar under terminen för planering och utvärdering. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning Pedagogisk dokumentation används kontinuerligt för att belysa lärandeprocesser för att utveckla verksamheten och för att barn och föräldrar också ska få syn på lärandeprocesserna både på individ och på gruppnivå. När det gäller samverkan med föräldrarna har det också redovisats separat. Hösten startade upp med två planeringsdagar i Haparanda. Flera pedagoger var på studiebesök på Närsta förskola i och fick en föreläsning samt se hur barnen arbetade med att skriva sig till läsning. Det har inspirerat mycket i arbetet med barnen. Andra var på studiebesök på Kometens förskola. Vi har under verksamhetsåret också infört lärplattor som ett läromedel för barn och pedagoger. Lärplattorna är ett bra hjälpmedel i vårt projektarbete och i samband med dokumentationer och reflektioner med barnen. Jag som förskolechef samt tre pedagoger från Vintergatan och fyra pedagoger från Brisen åkte till Stockholm i oktober, där var vi först på studiebesök i Nacka för att lära oss mer om hur de arbetar med Ipad, det var mycket lärorikt, vi kombinerade studiebesöket med en rikskonferens för förskolan som handlade om kommunikation på olika sätt. Vi fick med oss mycket kunskap från den resan som gett mycket effekter i verksamheten. Vi har utsett en Paddagogista per förskola som är ansvariga för inköp av appar samt ger oss löpande utbildning. Dessa två har även varit på SETT-mässan i Stockholm. Två pedagoger var till Norrköping på förskolebienalen och fick med sig mycket kunskaper och idéer som de delade med sig till alla övriga pedagoger. Den lärdom som de också fick med sig var att förskoleverksamheten i Luleå kommit mycket långt när det gäller pedagogisk utveckling. Vi har en mattepilot som ansvarar för det matteprojekt som Luleå kommun satsar på. Vi har även en förskollärare som är med i ett projekt tillsammans med LTU som kontaktförskollärare för teknik. Det har inneburit att hon tillsammans med en annan kontaktförskollärare i området haft en utbildnings- och inspirationskväll för övriga pedagoger från förskolorna i området. För att få in mer estetiska lärprocesser, så har vi haft arbetslag som samarbetat med kulturskolan. Lärarna från kulturskolan har varit på förskolan ett antal gånger och arbetat tillsammans med förskolans pedagoger och barn med lera. Några pedagoger har också varit

3 på kompetensutveckling på kulturskolan för att lära sig mer och få inspiration kring estetiska arbetsformer. Övrig kompetensutveckling som bidragit till ökad måluppfyllelse är bl.a. en seminarieserie på universitetet för implementering av läroplan, där tre pedagoger deltagit. En pedagog har fått en veckas utbildning i tecken som stöd, fortsättningskurs, detta har berikat både barn och pedagoger. Boken Barns lärande -fokus på kvalitetsarbete av Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson har inköpts till varje pedagog, vi har läst och bearbetat den under höstterminen. Vi ville få mer forskningsbaserad kunskap om kvalitetsarbete. De flesta pedagoger är med i nätverket och förutom nätverksträffarna har de varit på många utbildningar som anordnats av dem. Nätverksträffarna är en form av kompetensutveckling som ger direkt resultat i verksamheten med barnen. Där reflekterar de tillsammans, läser litteratur som de diskuterar, ser på olika lärmiljöer. All kompetensutveckling har lett och leder till utveckling av verksamheten på ett mycket positivt sätt. Även i år deltog flera av pedagogerna i utställning i stadsparken. På förra årets planeringsdagar bestämdes det att alla skulle arbeta med ett gemensamt projekt för hela förskolan och satte upp gemensamma mål från Lpfö. För att utvecklas tillsammans och lära av varandra har vi haft en timmes reflektionstid i veckan där en pedagog per avdelning varit delaktig. Även om projektet och målen varit detsamma för hela förskolan, har arbetet gett olika inriktningar beroende på barnens intresse. Gemensamt projekt och mål för Vintergatan Barns relation till en plats Syfte: Väcka barns nyfikenhet och intresse för olika platser i Luleå Mål ur Lpfö 98 Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Tillägna sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklat intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

4 Resultat, Hur blev det? Vad ser vi hos barnen? Frågor som blev ingången till projektet för många var exempelvis: Var bor barnen på Vintergatans förskola? En viktig plats för dig? Några av barnen tog med sig en bild på en plats i Luleå som de tycker om. De fick prata och berätta för varandra om sin favoritplats. Sen orientera sig på kartan var platsen låg i förhållande till var de bor, var förskolan låg och var andra platser de känner till fanns. Vi pratade också och tittade på bilder på olika kännetecken för Luleå, som Kulturens hus, Domkyrkan, Pontushallen och liknande. Andra barn började genom att gå på upptäckts promenader till barnen bostäder. De tittade på husen, på gatornas namn och husens nummer. För några barn blev det lyktstolparna på vägen, eller de stora stenarna, eller bron vi vandrade över som blev det mest intressanta. Det var olika på vad som fångade barnens intresse och som vi tog med oss tillbaka till förskolan. Vid besöken på barnens hemadresser fotograferades huset där de bor tillsammans med dem själva. För att sedan när de kom tillbaka till förskolan skriva ut bilderna och sätta upp dem på en förstorad kartbild av Björkskatan. Tillsammans med barnen drog de sedan trådar mellan deras hus och förskolan, för att de skulle få en uppfattning om avstånd och hur de bor i förhållande till förskolan. För de barn vars intresse låg i var de bodde på Björkskatan, blev kartor över området ett hjälpmedel i samtalet kring var alla barnen bor och var deras hus låg placerade på kartan och avståndet emellan. Allt deras intresse och arbete med kartorna har gjort att de har lärt sig att hitta med hjälp av en karta, och att se kartan som ett hjälpmedel. Siffrorna på kartorna som de arbetade med skapade nya funderingar över vad de betyder, det fanns låga siffror och höga siffror, men varför det? Vad betyder siffrorna? Det var några av barnens funderingar som de arbetat med genom att titta på kartan och ha den med ut och översätta den till verkligheten omkring dem. Geometriska former har barnen också hittat i sitt utforskande av husen. Dessa former har de sedan utforskat och återskapat i olika material som lera, målat, ritat, och dramatiserat dem med kroppen. De har även konstruerat sina hus i pappkartong och med gips och skrivit gatornas namn och husens nummer. material, som stenar. Dem använde de till att lägga i olika formationer och hittade att Avstånd, och hur långt är det till en plats som barnen känd väl till, som Leos Lekland, har de haft funderingar kring. Kan man gå dit eller? Detta förde dem in på att mäta och på olika mått och relationer. De olika mätningarna gjorde dem uppmärksamma på att ett barn i 5-årsåldern har ca 1 m mellan händerna, och det blev ett mycket användbart mätverktyg, sina egna armar. Vilken upptäckt, att upptäcka att man kan använda sin egen kropp till att mäta olika saker. Andra barn hade under sina promenader i området fastnat mer för lyktstolpar och frågor som kom var; Hur många finns det? Hur långt är det mellan dem? Hur många barn ryms emellan? Vilken kommer först, andra, tredje osv. Under promenaderna i området för att se vart barnen bor, samlades en del natur det såg ut som en karta och den stora stenen, som de sett tidigare. Sen arbetade de med den stora stenen och med att uppskatta dess omkrets och använda sig av olika tekniker för att ta reda på omkretsen som; Hur långt snöre? Hur många barn behövs? Trollsnöret, som räcker genom tunneln, alla barnen lade sig ner och sen ett snöre som lades bredvid och sen mättes. Några av barnens intresse fastnade vid en bro, det startade deras utforskande kring hur broar kan se ut genom att titta på olika broar i verkligheten på bilder, skapat broar i olika

5 material och därigenom utforskat hur de kan byggas, vilka lutningar som behövs, de olika formerna. Matematik och Teknik Att hitta hur man ska mäta omkretsen av en sten är teknik och matematik. Kartan i sig är både matematik och teknik. Att läsa en karta är teknik. Avstånd, relationer och siffrornas betydelse är matematik och teknik. Att vi har tittat på kartor i papper och med olika tekniska hjälpmedel som IPad är teknik, och att få insikt i användandet av kartor som ett hjälpmedel för att förstå hur något ser ut och att men kan hitta med dess hjälp och matematik och teknik. Bygget av broar är teknik, samt att de tittat på olika broar med hjälp av Ipad, dator och foton, för att få fatt i formen och tekniker för att bygga de olika broarna. Att sen återskapa det man sett i broar är en förening av matematik och teknik, använda sig av teknik för att återskapa matematik. Bygga Björkskatan, måla på en skiva marken, vägarna, skapa husen, skolan, skapa landskap och djur är matematik, teknik och estetik. I arbetet med att skapa Björkskatan väcktes frågan; Vilka djur finns på Björkskatan? Då startade nya undersökningar och nu när det började bli barmark och myrorna och annat småkryp börjat tina fram så hamnade mycket av barnens intresse där och de bor ju också på Björkskatan. Språk och Genus Vi har haft ett reflekterandet arbetssätt och berättandet i utforskandet med barnen. Genom detta har det skapats många tillfällen där barnen har berättat för varandra om sin upplevelse av en plats, och genom gemensamma reflektioner fått ta del av de andra barnens upplevelser om platsen och en ny syn kring hur något annat barn tänker om den platsen. För fokus på den som berättar finns en berättarstol, en stol som den som ska berätta något får sitta i och bli lyssnad till. Det har ökat barnens vilja att sitta i stolen och berätta om något och barnens krav på varandra att lyssna. En av avdelningarna använder sig av TAKK (tecken kommunikation) som stöd i språkutvecklingen. Det har utvecklats från att använda sig av veckans ord till att alla barnen på avdelningen frekvent använder sig av tecken som stöd vid de flesta tillfällena. När Luleå hockey spelade finalmatcherna så var intresset stort bland många av barnen, framför allt bland pojkarna kunde vi se detta intresse. Detta intresse togs fasta på och gav mycket arbete och engagemang. De tittade i matchbladen och skriv av spelarnas namn och nummer i skrivböcker och i datorn. Det skapades också egna hockeyberättelser med ett mycket rikt språk. Barn som inte annars visat så stort intresse för att uttrycka sig i ord och bild stimulerades av detta och kreativiteten var stor. Men detta attraherade inte flickorna i samma utsträckning och inte alla pojkarna utan andra har varit väldigt intresserade av djur, och en del har fått tillfälle att besöka miljögården på Hertsön. Organisation, barns inflytande, miljö, förhållningssätt och estetiska lärprocesser? På Vintergatan är det pedagoger som har ett öppet sinne och lyssnande till vad barnen visar att de har funderingar kring. De följer barnens tankar i projektet och stannar upp och skapar möjlighet till fördjupning i något som intresserar barnen. Det är båda viktiga delar för att ett lärande utifrån barnens perspektiv ska bli till. Barn är olika och behöver få pröva och lära med alla sina sinnen och möta olika uttryckssätt för att hitta sitt eget. Arbetet med barnen sker tillsammans i grupper för att skapa möjlighet att se och lära av varandra. Vi tror på att de ska få lära att det finns fiffiga kompisar (Vygotski) som man kan lära och inspireras av.

6 Barnen är även till stor del med i utformandet av rummen på förskolan, genom intervjuer om rummen och platserna på förskolan och hur barnen upplever platsen/rummet och önskemål om förändring. För att ge en mångfald i skapandet så har de målat med olika sorts färger och tekniker. Tejpat och skapat i kartong och återvinningsmaterial. Byggt med olika byggmateria som klossar och lera. Skapat broar i lera och trä. De har fått uttrycka sig med kroppen i dramatisering av matematik i former och längder. Skapat sång och musik med instrument som trummor och ukulele. Kulturskolan kom och arbetade med barnen utifrån normer och värden. De fick i lera göra djur som var skadat och sen i ett annat material skapa ett sjukrum till djuren. Utifrån vad barnen kände till besöktes; Norrbottens stassteater, Kulturens hus och Museet inom projektet Vårt Luleå och våra kartor och barnens funderingar. Analys av resultat Vart jag bor och vart min kompis bor är något som barn börjar ha funderingar kring. Att använda det som utgångspunkt var en naturlig ingång i projektet och samtidigt att utgå ifrån barnens erfarenhetsvärld och ge dem möjlighet att få fördjupa sin kunskap om sitt närområde och den stad de bor i. I samtalen kring platser de känner till i sin stad kände de till lite olika men sammantaget så blev det många platser de kände till och besökte tillsammans. Arbetet med kartor och att översätta dem till verkligheten har gett dem nya sätt att förstå sin omvärld och att den kan visas på olika sätt. I deras utforskande har de också använt sig av olika medier som Ipad, filmer, bilder, kamera och kartor för att hitta information och att skapa sin egen tolkning. Utifrån ett matematiskt perspektiv så har de arbetat med perspektiv och relationer mellan karta och verklighet. Former, ordning, mätning, siffror och riktningar i undersökandet av hus och vägar, samt när de återskapade i olika material. Samtalen mellan barn och pedagoger och barn och barn, omkring det de gör och upplever inom ramen av projektet skapar en mångfald av ord, tankar och erfarenheter. Berättarstolen har haft en stor effekt på barnens fokus på den som berättar och visar sin bild, sin dokumentation på något de vill berätta om. Det blir viktigt att lyssna och att få berätta när någon lyssnar och visar intresse och ställer frågor. De barn som arbetar med tecken som stöd får ytterligare ett språk och i stället för att några barn blir olik för att man inte kan prata och uttrycka sig som de flesta så berikas många barn med ytterligare ett språk, jämställdhetsarbete. Pojkarnas nyväckta intresse för hockey och allt där omkring i samband med att Luleå hockey spelade i final tog pedagogerna fasta vid och i samtal med barnen skapades det möjlighet för dem att utforska hockeyns alla spelare. Det fanns förhoppning om att både pojkar och flickor skulle intressera sig, men det var mest några av pojkarna som arbetade med detta. Detta undersökande skapade mycket kreativt skriv- och läsarbete och några av barnen som inte visat något intresse tidigare fick inspiration att läsa och skriva Analys och bedömning av måluppfyllelse När jag följt deras arbete och hört och sett barnen berätta och visa vad de gjort, så måste jag säga att arbetet med projektet har involverat alla målområden. Arbetet har präglats av en verksamhet som tagit tillvara på barnens erfarenheter och nyfikenhet. Alla målområden har vävts samman till en helhet. Barnen har fått en förståelse för sin omvärld och fått begrepp för sina tankar. Verksamhetens pedagoger har bedrivit en pedagogik som stimulerat barnens

7 utveckling och lärande. Genom att lyssna på och ta tillvara på barnens intressen både när det gäller arbete och lärmiljöer, så har även arbetet med barns inflytande en hög måluppfyllelse Strävansmålen under normer och värden är grunden till allt arbete på förskolan. Jag bedömer att verksamheten har en hög måluppfyllelse. Utveckling Barnens intresse mot naturvetenskap, djuren på Björks, gör att vi tänker oss en fortsättning för hösten med att titta närmre på djuren i vår närhet. Barnen har också undrat och visat stor nyfikenhet på regnbågen, varför blir det en regnbåge? De vet att solen måste vara med på något sätt. Så det är också en väg att gå till hösten. Vi kommer även att fördjupa oss i frågan kring barninflytande och utifrån forskningen titta på vår egen verksamhet. Två pedagoger från Vintergatans förskola och två pedagoger från Brisens förskola ska åka på en konferens om Forskning lyfter. Vi vill lära mer om hur vi kan koppla ihop forskning med den egna verksamheten. Vi kommer också att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete med hjälp av kommunens självvärderingsmaterial samt ett processverktyg som hjälp vid reflektioner av projektarbetet. Sammanfattning Trots den svårighet med att få vikarier, vilket lett till stor frustration eftersom planerad verksamhet ibland har ställts in. Mycket tid har gått till att pussla ihop scheman för att få verksamheten att fungera. Så har jag med glädje och stolthet följt de otroligt spännande och lärorika arbetsprocesser som skett i varje arbetslag under detta verksamhetsår. Pedagogerna har delgett varandra och tagit emot kollegors tankar med en nyfiken het och lust att lära. Jag har sett och hört barnen berätta om vad de lärt sig som de har med stor iver berättat för mig. Förutom allt annat utvecklingsarbete så är det fortfarande det systematiska kvalitetsarbetet som måste fortsätta att utvecklas så vi blir ännu bättre på att se och beskriva processerna och analysera utifrån våra datainsamlingar. Till hjälp för det kommer processverktyget och självvärderingsmaterialet att underlätta arbetet. Vi kommer att fortsätta med reflektionsgrupper från olika arbetslag för att lära av och med varandra. Vintergatans verksamhet utvecklas kontinuerligt eftersom pedagogerna ständigt utmanar sig själv och varandra. De analyserar och reflekterar över arbetssätt, lärmiljöer och arbetsformer. De söker ständigt nya utmaningar och kunskaper och det pågår alltid aktiviteter för att utveckla och stimulera barnens utveckling och lust att lära. Klimatet i förskolan bygger på värme och respekt. Ansvarig för Kvalitetsredovisningen Förskolechef: Elisabeth Åhman