Slutrapport. Vansbro kommun Kontaktperson e-post adress Telefonnummer

Transkript

1 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Utmaningen- samverkan och samsyn för tillväxt U 2012/15 & Stödmottagare Organisationsnummer Vansbro kommun Datum för slutrapport Beslutad projekttid Kontaktperson e-post adress Telefonnummer Ola Granholm ola.granholm@vansbro.se Sammanfattning Projektet Utmaningen startades som en reaktion- och åtgärd- på en rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen 2011, som visade att det fanns negativa attityder och ett mycket lågt förtroende mellan invånare, politiker och tjänstemän i Vansbro kommun. Syftet med projektet var att skapa en bred uppslutning för ett gemensamt, långsiktigt ansvarstagande för samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla plan i Vansbro kommun. Målet var att utveckla en modell- Strategiskt Forum - för ett långsiktigt arbete för tillväxt i Vansbro kommun. En modell byggd på praktisk medverkan och samsyn mellan näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och enskilda medborgare. Projektet har jobbat konsekvent med att inom ett antal konkreta områden bygga en sådan praktisk medverkan och samsyn mellan aktörerna. Inledande djupintervjuer fick till stor del styra vilka ämnesområden projektet har jobbat med. Vi har haft en teori i projektet; att förtroende skapas när man 1) jobbar tillsammans med något som är viktigt för alla inblandade och 2) levererar det man har lovat. Nr 1 handlar om jobbet i detta projekt och nr 2 om allt det andra en kommun levererar till sina medborgare i form av service och tjänster. Ett Strategiskt Forum startades på prov, men deltagarnas intresse räckte inte för att forumet skulle kunna leva vidare. I vilket fall kunde vi konstatera att det inte fungerade som det var tänkt. Tillväxtanalys har i sin rapport (se 11. Övrigt) uttryckt detta som I efterhand kan man konstatera att det finns ett stort antal människor som är engagerade i ett stort antal olika lokala frågor, men att det är få som är intresserade av helheten och den övergripande strategin. Med anledning av detta så har Utmaningen inte kunnat jobba exakt på det sätt som var beskrivet i projektansökan. Vi har istället jobbat inom de områden (fokusområden-fokusgrupper) där aktörerna har visat att de har ett intresse, t ex Turism, Kultur, Skola och Kompetensförsörjning. På så sätt har vi istället byggt en samverkan med individer inom deras eget intresseområde, där byggt upp en samverkan inom dessa avgränsade områden, grundlagt ett förtroende med avgränsade grupper samt bäddat för en framtida dialog om såväl delar som helhet. Vi har haft tre övergripande principer vid val av fokusområden; a) området ska ha en potential att åstadkomma konkreta framsteg i frågor som är viktiga för Vansbro kommuns invånare b) Arbetet ska kräva samverkan mellan den kommunala organisationen och andra aktörer i samhället eller mellan politiker och tjänstemän. c) Delprojekten ska endera avslutas och redovisas på ett tydligt sätt eller också ska det finnas någon som tar ansvaret för fortsatt utveckling. Projektet har systematiskt använt sig av omvärldsanalys och best practice och implementerat det som ett verktyg i den kommunala organisationen. Vi har även drivit en process där företagare, ideella aktörer, politiker och tjänstemän har haft en dialog om förutsättningar för att bygga en attraktiv kommun. Vi har byggt upp verksamhet och samverkan inom sex olika fokusområden; Medborgardialog, Omvärldsanalys, Kompetensförsörjning, Kultursamverkan, Turismsamverkan och Samverkan Skola- Lokalsamhälle. Det område där projektet har nått längst är Samverkan skola-lokalsamhälle där arbetet resulterat i en förankrad arbetsplan för samtliga skolor samt en beviljad ansökan om projektmedel från VINNOVA i programmet FRÖN, där Vansbro kommun i mycket stark konkurrens med andra kommuner beviljades kr i projektmedel under 2015 för att fortsätta utveckla arbetet med samverkan mellan skolan och lokalsamhället. Projektet upplevs, trots det uteblivna strategiska forumet, som lyckat och en SCB-undersökning visar att förtroendet har ökat under projektperioden. 1 (9)

2 2. Syfte och mål Beskriv projektets syfte och mål samt om dessa mål har uppnåtts. Beskriv även projektets målgrupp och hur man nått fram. Syftet med projektet var att skapa en bred uppslutning för ett gemensamt, långsiktigt ansvarstagande för samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla plan i Vansbro kommun. Målet var att utveckla en modell- Strategiskt Forum - för ett långsiktigt arbete för tillväxt i Vansbro kommun. En modell byggd på praktisk medverkan och samsyn mellan näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och enskilda medborgare. Detta mål har inte uppnåtts vad avser det strategiska forumet, men däremot vad avser den praktiska medverkan och samsynen. Man får jobba där det är möjligt att jobba och ta sig fram i huvudsaklig riktning mot målet. Ibland är det motvind och då får man kryssa istället. Under de sista månaderna av projektet har vi ånyo bjudit in till en sorts strategiskt forum, där näringsliv, kommunala tjänstemän, politiker och social ekonomi åter har träffats vid ett antal tillfällen för att diskutera framtiden för Vansbro kommun ur ett speciellt perspektiv (Attraktivitet). Kanske är det bättre att på detta sätt vid olika tillfällen bilda olika typer av strategiska forum beroende på ämne, tidpunkt och tänkbara intressenter? Just nu känns det som en mer tänkbar, flexibel och mindre exklusiv modell. Projektets resultatmål var 1) Utveckling av nya metoder och modell kring lokalt tillväxtarbete samt 2) Sprida kunskap och erfarenheter om utvecklandet av ett Strategiskt Forum, där olika aktörer medverkar genom engagemang och deltagande i projektarbetet. Resultatmål nr 1 är uppfyllt då vi under projektets gång har testat olika metoder och utvecklat en modell för lokalt tillväxtarbete. Resultatmål nr 2 får anses vara delvis uppfyllt, då vi under projektets löptid träffat ett stort antal aktörer och för dem berättat om delresultat- samt med- och motgångar i projektet. Bland dessa kan nämnas Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, ca 15 kommuner inom Gränskommittén Hedmark-Dalarnas demografiprojekt och 5 kommuner inom det attraktivitetsprojekt som Gränskommittén har startat. Dessutom utgör projektet Utmaningen en av sex fallstudier, där Tillväxtanalys på uppdrag av Näringsdepartementet hämtar- och beskriver- konkreta exempel på arbete med Attraktivitet från den kommunala nivån. Tillväxtanalys uppdrag handlar om vad en kommun kan göra gör att öka sin attraktivitet utifrån tre ingångar; boende, företag och besökare. Hur kan man arbeta, vilka erfarenheter man har, etc. (se vidare nedan under punkt 11, Övrigt ) Projektets målgrupper var medborgare, företagare, politiker, kommunala tjänstemän samt aktörer inom den sociala ekonomin i Vansbro kommun. Vi har jobbat aktivt med- och nått fram till- alla dessa målgrupper. - Vi har haft en dialog med medborgare genom djupintervjuerna, genom de aktiviteter som vi genomfört i samverkan med Föreläsningsföreningen och genom Fritidshusägarträffarna. - Vi har haft en dialog med företagare genom djupintervjuerna, arbetet i Strategiskt Forum, fika med företag på Lokstallet, Turismsamverkan samt Attraktivitetsprojektet. - Vi har haft en dialog med politiker främst inom processerna med Medborgardialog och Omvärldsanalys men även Attraktivitetsprojektet. - Vi har haft en dialog med tjänstemän inom processerna med Medborgardialog, Omvärldsanalys, Kompetensförsörjning, Samverkan Skola-Lokalsamhälle samt Kultursamverkan. - Slutligen har vi haft en dialog med social ekonomi inom Samverkan Skola-Lokalsamhälle, Turismsamverkan och Kultursamverkan samt i dialogen kring föreningsregister och vid de föreläsningar vi har arrangerat i samverkan med Föreläsningsföreningen. Inom projektets olika fokusområden har de här grupperna dessutom träffats sinsemellan och bedrivit ett gemensamt utvecklingsarbete. Samtliga personer som har haft kontakt med projektet har regelbundet fått ett nyhetsbrev (totalt 5 st) där vi har berättat vad som händer i de olika delarna. Inom alla fokusområden har vi verkat för att man ska använda resultat och erfarenheter från andra kommuner och regioner i Sverige/Norge. Exempel på detta är omvärldsanalys, lärresa till Mora-Vasaloppet, medborgardialog i Mora och arbetssätt från andra kommuner i skola-arbetslivs-processer. 3. Organisation Beskriv hur projektet har organiserats och styrts. Den övergripande styrningen har skett i en styrgrupp med (motsvarande) ks au:s ledamöter, kommunchef, näringslivsbolag samt ordf Köpmannaföreningen (representerade även ideell sektor). Projektet har hela tiden haft en externt upphandlad projektledare på 60%. Styrgruppen har under projektet haft hela 18 möten. Mellan styrgruppsmötena har projektledaren, kommunchefen och Kommunalrådet även haft avstämningsmöten. I perioder har dessutom olika personer varit upphandlade resp anställda för specifika uppdrag (Modellutveckling, Medborgardialog, Turismsamverkan, Samverkan kompetensförsörjning). Projektledare har rapporterat till Styrgruppen med tät frekvens. Samtliga styrgrupps- och fokusgruppsmöten har protokollförts (minnesanteckningar). Organiseringen av projektet upplevs ha fungerat bra. 2 (9)

3 4. Arbetssätt och aktiviteter Beskriv arbetssätt samt genomförda aktiviteter, förklara och kommentera eventuella avvikelser mot ansökan och beslut. I nedanstående tabell ska de aktiviteter som finns med i beslutet fyllas i. Ange med % hur stor del av budgeterade kostnader som har upparbetats för respektive aktivitet. Ge en kommentar till respektive aktivitet vid behov. I början av projektet skissades en arbetsmodell för projektet. Denna modell har sedan reviderats successivt (kartan har ritats om efter verkligheten). I stort sett har vi dock jobbat efter den ursprungliga modellen; 1) djupintervjuer 2) bildande av Strategiskt Forum 3) bildande- och bemanning av- externa fokusgrupper som a) de intervjuade har ansett vara viktiga och b) kräver samverkan mellan kommunen och andra aktörer 4) fortsatta djupintervjuer o praktiskt arbete i fokusgrupper. 5) summering och överlämning till fortsatt ansvariga. Målet för arbetet i (de externa) fokusgrupperna har varit att involvera och engagera deltagarna samt att ta fram en modell för hur de kan fortsätta att verka efter projektets slut och att någon utnämns som ansvarig för fortsatt arbete. Totalt har ca 40 personer varit delaktiga under totalt 22 mötestillfällen i dessa fokusgruppsmöten. Det har dessutom genomförts två interna processer (Medborgardialog och Omvärldsanalys) med betydelse för kommunens relationer med aktörer och invånare. Arbetet inom dessa har omfattat främst politiker och tjänstemän. Totalt ca 30 politiker o 15 tjänstemän. Dessa interna processer har haft flera syften: 1) kommunikation med externa aktörer/utökad demokrati 2) ökad intern förmåga att ta fram effektiva och kundanpassade lösningar 3) ökad förmåga till intern/extern samverkan 4) bättre omvärldsbevakning o planeringsförmåga 5) ökad flexibilitet. Andra aktiviteter som har genomförts då de bedömts ligga i linje med syftet med projektet: - Upprättande av föreningsregister. Under 2013 upprättade projektet ett föreningsregister som kom att omfatta 165 föreningar/sektioner/församlingar. Registret har publicerats på kommunens hemsida. Under arbetet hade projektet kontakt via mejl eller telefon med ca 110 föreningsrepresentanter. Denna aktivitet valdes då 1) det inte fanns något föreningsregister, 2) att de djupintervjuade påtalade att föreningslivet var viktigt och 3) aktiviteten medförde omfattande kontakter mellan projektledaren och föreningsföreträdare. - Modell för kommunikation med fritidshusägare. Under 2013 och 2014 har projektet haft två träffar med fritidshusägare där totalt ca 1000 personer bjudits in till möten med kommunledningen. På träffarna kom 60 resp 120 personer. Syftet var; 1) inflöde av idéer och synpunkter 2) bereda möjlighet för ägarna att fördjupa sin kontakt med Vansbro kommun, att hitta ett jobb i kommunen samt flytta dit (koppling kompetensförsörjning) 3) goodwill samt 4) att fritidshusägare kan starta företag eller evenemang i kommunen. - Föreläsningar i samverkan med Vansbro Föreläsningsförening. Vi har arrangerat tre föreläsningar (en nationell tillväxtspecialist och två nationellt kända författare) i samverkan med föreningen, alla tre på temat Vad kan man göra på landsbygden för att förbättra sina chanser till utveckling. Syftet med föreläsningarna har varit 1) omvärldsorientering och 2) utvecklad relation med Föreläsningsföreningen och dess besökare. - Seminarium om kultur med Bengt Göransson (f d kultur- och skolminister) och Landstinget Dalarna om syftet med kulturaktiviteter. Föreläsningarna och kulturseminariet hade totalt ca 170 deltagare. - Turistekonomisk analys för Vansbrosimningen. Kostnaden för denna delades med Vansbrosimningen. Analysen visade i siffror hur viktig Vansbrosimningen är för bygden. Den visade att ca personer besöker evenemanget och att det genererar en omsättning på ca 43 Mkr. Undersökningen är viktig för fortsatt strategi inom Turismen och för hur Fokusgruppen Turismsamverkan ska fortsätta sitt arbete. - Via Utmaningens aktiva deltagande i Gränskommittén Hedmark-Dalarna har Vansbro fått möjlighet att delta i deras Attraktivitetsprojekt. Denna aktivitet har lagts inom Utmaningen, för att hålla ihop helheten samt göra en nystart för Strategiskt Forum (samma målgrupp). - Mobiliseringsarbete kring ett område för friluftsaktiviteter i Äppelbo, i samverkan mellan kommun, föreningar i byn o företag. 3 (9)

4 Aktiviteter enligt beslutad tidsoch aktivitetsplan Utfall i % mot budget Kommentar Ledning, styrning, ekonomi och administration 70 Nästan uteslutande arvode till projektledaren Information-kommunikation: Info- o dialogmöten, 100 kommunikationsstrategi och webbplats Kunskapshöjande aktiviteter: Seminarier och workshops, 100 Dock ej några studiecirklar (bedömdes som studiecirklar, framtagande av mtrl. mindre lämpligt att genomföra studiecirklar i stor skala) Bildande av strategiskt forum 6 Aktiviteten gick ej att genomföra enligt plan, se ovan Utvärdering, slutredovisning inkl. slutrapport Det fanns ingen budget avsatt för denna post. Projektet har haft en följeforskare och relativt mycket tid har även lagts på utvärdering och slutredovisning, varför posten uppgår till ca 10% av den totala budgeten Fokusgrupper inom komp.utv, framtida arb.kraft, strat.omvärldsarb., Studiecirklar, nya modeller etc. Plan för fortsatt verksamhet efter projektets slut Det fanns ingen budget heller för denna post. Även här har vi dock lagt mycket kraft samt anlitat externa projektledare o externa konsulter, varför denna post kom att uppgå till ca 20% av den totala budgeten. Detta har vi jobbat med ända sen projektets första månader. Det har dock gjorts som en del i helheten och det är svårt för oss att bedöma den totala omfattningen 5. Resultat och effekter Beskriv vilka resultat och effekter som projektet har medfört och vilka resultat och effekter som förväntas uppkomma efter det att projektet har avslutats, även förväntade resultat som inte har uppnåtts ska anges. Vi har valt ut de viktigaste effekterna och listat dem nedan i ordning från mest- till minst- betydelsefulla: - Projektet har, i samverkan med en arbetsgrupp i skolan, skapat en plattform för kontinuerlig kontakt mellan skolan och föräldrar, ideella föreningar, företagare, övriga kommunala förvaltningar samt andra samhällsaktörer (Arbetsplan för Samverkan Skola-Lokalsamhälle). Projektet har också bidragit till en större delaktighet i utvecklingsfrågor för lärare och studievägledare samt bättre kontakt mellan skolledning och lärare. Kommunen uppmärksammas i regionen för sitt arbete med samverkan skola-lokalsamhälle. - Inom ramen för arbetet i fokusgruppen Samverkan skola-lokalsamhälle utformades en ansökan till VINNOVA om medel till fortsatt utvecklingsarbete under 2015, i programmet FRÖN, där Vansbro tilldelades medel som en av 11 kommuner, i konkurrens med ca 120 andra ansökningar. - Vi kan tyvärr inte jämföra nuläget vad gäller attityder med det läge som gällde när projektet startade, då den mätning som var orsaken till att projektet startade var en unik mätning 2011 i regi av Kvalitetsnätverk Bergslagen. De uppmätta värden vi kan använda i sammanhanget är de värden som framkommit i den medborgarundersökning som SCB genomfört på uppdrag av Vansbro kommun 2012 och I undersökningen har värdet för parametern Kontakt med politiker stigit från 51 till 53, värdet för Information är oförändrat (49), värdet för Förtroende har stigit från 38 till 41 och värdet för Möjlighet till påverkan har stigit från 33 till Vi har utvecklat en metod för medborgardialog samt förankrat denna hos politiker och tjänstemän. - Det har tillsatts en kulturberedning under Kommunfullmäktige för fortsatt dialog i kulturfrågor mellan privata kulturaktörer och tj.män/pol i kommunen. - Det har för kompetensförsörjning har bildats en plattform för samverkan mellan Vansbro kommun, Näringslivssamverkan och Arbetsförmedlingen samt en portal för rekrytering som alla parter står bakom. - Samarbetsklimatet har blivit bättre, såväl inom kommunen som mellan kommunen och andra aktörer. Det kan inte härledas helt till projektets verksamhet, men projektet har bidragit till detta. - Projektet har bidragit till att Gränskommittén Hedmark-Dalarna startade Attraktivitetsprojektet och att Vansbro fick möjlighet att delta i det. Resultatet av detta blev dels en fördjupad omvärldsanalys, ökad kunskap om utvecklingsfaktorer hos politiker och tjänstemän samt samverkan mellan politiker, tjänstemän, företagare 4 (9)

5 och ideella aktörer om vad som är viktigt för Vansbro kommuns framtid. - Tjänstemän och politiker har samverkat i processerna för medborgardialog och omvärldsanalys, vilket lett till ökad samsyn i utvecklingsfrågor. - Det har bildats en samverkansgrupp med kommunen, Visit Södra Dalarna, Näringslivssamverkan, Kommunbygderådet och privata turismföretagare för dialog om turismutveckling. - En modell för omvärldsanalys har utvecklats. - Det har utvecklats en turismstrategi i dialog mellan parterna i turismgruppen - Många aktörer har under projektet fått lära sig mer om hur man använder goda exempel i omvärlden som ett verktyg för utveckling (arbetssättet har använts konsekvent i alla fokusområden) - Kommunen har fått en relation med sina fritidshusägare (brevledes med ca 1000 pers och fysiskt möte med ca personer) och en metod för att fortsätta relationen. - Vansbro har fått ett nytt föreningsregister inkl en kontinuerlig dialog med föreningarna i kommunen (det finns ingen förenings- eller fritidsansvarig i kommunen, varför många föreningar inte har haft någon relation/kommunikation med kommunen på många år). - Projektet har öppnat ett samarbete med Vansbro Föreläsningsförening som förhoppningsvis kan få en fortsättning efter dess avslutning. - Vansbro kommun har gått med i organisationen Snilleblixtarna och börjat jobba efter deras koncept (en positiv bieffekt av Samverkan Skola-Lokalsamhälle) 6. Eventuella kopplingar till andra projekt Beskriv projektets eventuella kopplingar till och samarbete med andra projekt och insatser. Visit Dalarna, där vi i utvecklingen av Turismstrategin haft stor nytta av det utvecklingsarbete som bedrivits kring Visit Dalarna och tagit hänsyn till den framtida utvecklingen av Visit Dalarna. Demografiprojektet som bedrivits av Gränskommittén Hedmark-Dalarna (ett förprojekt till Attraktivitetsprojektet). Utmaningen påverkade projektledningen demografiprojektet så att det sen utvecklades till det som blev Attraktivitetsprojektet. Attraktivitetsprojektet där Vansbro är en av fem kommuner (två i Norge och tre i Sverige) som samarbetar med Telemarksforsking om hur man kan jobba strategiskt med en modell för attraktivitet som Telemarksforsking har utvecklat. Modellen passade även perfekt in som en utveckling och fördjupning av den modell för omvärldsanalys som togs fram i Vansbro inom ramen för Utmaningen. 7. Diskussion Redogör för vilka delar av projektet som har varit framgångsrika och vilka eventuella delar av projektet som har varit mindre framgångsrika. I beskrivningen ska det tydligt framgå vilka faktorer som har påverkat utfallet. Beskriv övriga resultat och effekter av projektet. Jämför med de övriga förväntade effekter som har angetts i ansökan och beslut. Den del av projektet som har varit mest framgångsrik är processen kring Samverkan Skola-Lokalsamhälle. Följeforskaren uttrycker det som att den kan bli Vansbro kommuns flaggskepp. Det har även lett till att Vansbro kommun beviljats medel från VINNOVA och processen har potential för att leda till mycket omfattande (positiva) kontakter mellan Vansbro kommunföretagare, föräldrar och ideella aktörer. Att den här delen har varit framgångsrik beror på att 1) det fanns engagerade personer på plats i form av studievägledare, skolchef, politiker, näringslivsutvecklare, företagare, m fl. Alla involverade var positivt inställda., 2) arbetet har utgått från ett underifrån-perspektiv då en grupp lärare och SYV har engagerat sig livligt i arbetet 3) projektledaren hade erfarenhet av liknande arbete tidigare. En del som har varit mindre framgångsrik är bildandet av ett Strategiskt Forum. De som varit med på mötena i forumet var personer som var engagerade inom sitt eget intresseområde men hade ett betydligt mindre intresse för helheten. Eller också var upplägget för forumet fel? I vilket fall så fungerade det inte som det var tänkt. Ett Strategiskt forum kan bli aktuellt längre fram, men tiden var inte mogen för det nu. Det har varit allmänt svårt att mobilisera intresse, utrymme och engagemang för så många samtidiga utvecklingsinsatser. Vansbro är en liten kommun. Efter många års hårda besparingar är förvaltningen hårt slimmad. Det kan finnas utrymme för insatser av engångskaraktär, men utrymmet för nya processer är begränsat, hur gärna man än vill pressa in dem i helheten. 5 (9)

6 Likaså är utbudet av kommersiella- och ideella eldsjälar begränsat och det är lätt att det blir ett fåtal personer som man hoppas ska kunna komma på (för?) många olika möten. Det finns ett begränsat strukturkapital i kommunen. Man behöver utveckla kvalitetssäkring och hur man beskriver kommunens verksamhet för såväl interna- som externa- aktörer. Om helheten inte är tydligt beskriven och illustrerad från början så kan nya processer och utvecklingsinitiativ bli svåra att placera in. Var passar de in, varför behövs de, hur hänger de ihop med andra processer, o s v. Kommunen bedriver ett utvecklingsarbete kring organisation och styrsystem, men man har ännu inte nått ända fram. Att det är så kan vara en nackdel när man bedriver ett så här omfattande utvecklingsprojekt. Om man jämför utfallet av projektet med de förväntade effekterna så kan man säga att det har gått bra, men kanske på ett annat sätt än man hade förväntat sig... Å ena sidan så var det inte möjligt att bilda ett Strategiskt Forum, å andra sidan har utvecklingen av den praktiska medverkan och samsynen gått riktigt bra. 8. Slutsatser Redogör för vilka slutsatser som har dragits från projektledningens sida. Beskriv även andra positiva och negativa erfarenheter eller omständigheter som har varit viktiga för utfallet av projektet. I likhet med följeforskaren drar vi slutsatsen att två år är kort tid för ett projekt som har som syfte att förändra attityder. Attityder byggs upp under lång tid och det tar också lång tid att förändra dem. Man kan inte förvänta sig att det ska ske några stora förändringar på två år. Det man kan göra är att lägga grunden för ett fortsatt utvecklingsarbete och hoppas på att den processen löper vidare som förväntat. En annan slutsats är att man inför ett projekt kan ha en förväntan om att processen ska bli på ett visst sätt och att vissa saker ska hända, men att utfallet sen kan bli något helt annat. Det är också logiskt att det blir så när det är människor som formar processen. Resultatet beror på vad som händer i övrigt på orten, ekonomiska förändringar, hur personkemin fungerar mellan människor, projektledaren och hens erfarenheter, styrgruppens förmåga att styra (och släppa), följeforskarens uppföljning och inspel och vilka andra processer som startaroch pågår- parallellt med projektet. I detta projekt har det hänt andra saker än vad man tänkte sig innan projektet startade. Till exempel lyckades vi inte skapa ett strategiskt forum, men å andra sidan så har någon av fokusgrupperna utvecklats långt över förväntan. Denna dynamik och oberäknelighet ligger också till grund för att den modell vi har utvecklat ser ut som den gör. Angående negativa erfarenheter så handlar de om den tids- och resursbrist som finns i små kommuner med knapp ekonomi och få nyckelpersoner. Projektet har blivit väl mottaget och med hänsyn till det bristande förtroende som de facto existerade vid projektets start så har vi blivit väl mottagna och välvilligt bemötta. Den modell vi har skissat nedan bygger på samlade erfarenheter från hur detta projekt har genomförts och erfarenheter från andra utvecklingsprocesser i kommuner med liknande förutsättningar: 1) Inledande om- och invärldsanalys. Hur har orten utvecklats historiskt, hur ser utvecklingen ut just nu, inom vilka områden finns det utvecklingspotential och hur kan man tänka sig att den ska kunna frigöras/utnyttjas? Vilka nyckelpersoner finns det och vilka (externa och interna) kontakter har de? Vilka styrdokument finns det och i vilket skede befinner sig planeringsprocessen i kommunen? Finns det organisationer som man kan samarbeta med? Vilka mötesplatser existerar? Finns det fnurror på tråden mellan några parter och hur undviker man att de påverkar processen negativt eller stoppar den? Finns det befintliga utvecklingsprocesser som man kan dra nytta av? 2) Framtagande av en (teoretisk) modell för hur projektet kan bedrivas 3) Djupintervjuer med nyckelpersoner där man diskuterar det som nämnts under punkt 1. Intervjuerna breddar kunskapen om kommunen (och de orter som den består av) och är samtidigt en rekryteringsprocess för de utvecklingsgrupper som man kan vilja bilda i nästa skede. 4) Analys av resultatet från intervjuerna och ev justering av projektupplägget. 5) Bildande av utvecklingsgrupper. Detta kan bygga både på det som fungerar väl, men har potential för att utvecklas, samt det som inte fungerar men där parterna har en vilja till att förbättra det. 6) Arbete i utvecklingsgrupperna och koppling av det arbetet till andra processer. Kontinuerlig koll av hur arbetet ansluter till kommunala styrdokument. För in best practice från andra orter, använd erfarenheter från det som har fungerat bra på andra platser. Gör studiebesök, delta i konferenser, fånga upp exempel på goda processer. Vilka andra projekt i regionen kan vara till nytta för våra processer? Ska vi aktivera oss i dem för att förstärka vårt eget arbete? 6 (9)

7 7) Undersök om det finns utvecklingsmedel som kan sökas för de separata utvecklingsområdena samt under vilka förutsättningar de medlen passar vår process samt hur de kan sökas. 8) Förankra arbetet fortlöpande. Dokumentera via websajt och nyhetsbrev, Facebook, mm. 9) Gör en plan för exit. Ska processerna fortsätta drivas eller ska de avslutas? Om en process ska fortsätta, vem ska då vara ansvarig för den? Bör den slås ihop med andra processer? Finns det ekonomiska- och personella resurser för att fortsätta arbetet, ska något tas upp i budgetberedningen, etc, etc. 10) Sök utvecklingsmedel för de processer som har nytta av det och som har förutsättningar för att fortsätta på ett bra sätt. 11) Knyt ihop och redovisa. Skapa en tydlighet kring vad som har uppnåtts och hur processerna fortsätter, vilka förväntningar man kan ha på fortsättningen. Vad har vi lärt oss? Dokumentera processer. Skapa ett projektbibliotek. Transparens och kvalitetssäkring. Skapa rutiner för uppföljning. Ska man följa upp? Hur? När? Vem är ansvarig för uppföljning, o s v? Essensen i modellen är att man ska jobba utifrån en hypotes men samtidigt vara öppen för att lägga om riktningen och för åsikter från grupper av människor, för att ta in influenser från andra håll och släppa in nya personer i utvecklingen. 9. Indikatorer Med indikatorer avses hur ett projekt mäter och redovisar måluppfyllelsen i projektet. Om indikatorer finns med i projektbeslutet eller i projektansökan ska dessa anges nedan. Ange utfallet för indikatorerna för hela projektperioden under aktiviteter och utfall nedan. (Var uppmärksam på vilka indikatorer som ska anges enligt beslut). I tabellen nedan anges nytillkomna aktörer per år. (Målsiffra inom parentes). Som framgår av tabellen så ligger utfallet långt under målen för respektive indikator. Detta beror på att målsiffrorna är satta utifrån ett tillvägagångssätt som tidigt i projektet bedömdes som mindre lämpligt/ändamålsenligt. Indikatorer (ange i fälten typ av indikator enligt ansökan och beslut) Summa Aktiviteter och utfall Antal företag som deltar i projektet 16(5) 10(50) 5(50) 31(105) Antal lokala utvecklingsaktörer som 13(20) 15(30) 0(40) 28(90) deltar i projektet Antal enskilda medborgare som 37(200) 150(500) 260(500) 447(1200) deltar i projektet Antal företag startade av nysvenskar 0(5) 0(5) Antal nystartade företag 0(5) 0(20) 0(20) 0(45) 7 (9)

8 10. Informationsinsatser Beskriv hur projektet har informerat om att Tillväxtverket medfinansierat projektet. (Ange även adress till eventuell webbplats där information om projektet finns.) Information: Enligt beslut och villkor ska stödmottagaren informera om att insatserna är medfinansierade av Tillväxtverket i sin externa kommunikation. Tillväxtverkets logotyp ska exponeras. Vi har redovisat finansiärernas logotyper på projektets del av hemsidan samt i de sammanhang där vi agerar som avsändare av information. Vi redovisar finansiärernas logotyper även i alla inbjudningar, nyhetsbrev och minnesanteckningar Övrigt Finns det ytterligare information om projektet och dess verksamhet och resultat som bör uppmärksammas? (t.ex. övriga resultat, resultat spridning m.m.) Projektet har haft en god spridning. Vi har under projektets löptid träffat ett stort antal aktörer och för dem berättat om delresultat, med- och motgångar. Bland dessa kan nämnas Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, ca 15 kommuner inom Gränskommittén Hedmark-Dalarnas demografiprojekt och 5 kommuner inom det attraktivitetsprojekt som Gränskommittén har startat. Dessutom utgör projektet Utmaningen en av sju fallstudier, där Tillväxtanalys på uppdrag av Näringsdepartementet hämtar- och beskriver- konkreta exempel på arbete med Attraktivitet från den kommunala nivån. Tillväxtanalys uppdrag handlar om vad en kommun kan göra gör att öka sin attraktivitet utifrån tre ingångar; boende, företag och besökare. Hur kan man arbeta, vilka erfarenheter man har, etc? Fallstudien av Vansbro, med detta projekt som stomme, har av Tillväxtanalys valts ut som det man redovisar vid ett rikstäckande webinarium 25 februari Webinariet är startskottet på Tillväxtverkets nationella programutlysning "Stärkt lokal attraktionskraft" och Vansbro lyfts fram som (enda) exempel på hur en liten kommun kan jobba med att utveckla sin attraktivitet. Till detta ska läggas de aktörer som kommer att få information om projektet inom ramen för det risktäckande VINNOVA-projektet (inom programmet FRÖN, i erfarenhetsutbytet mellan de olika projekten). För studier av projektets resultat hänvisar vi även till bifogade följeforskningsrapporter samt rapporten från Tillväxtanalys (bifogas). Projektet har lagt en grund för utveckling av förtroende och samverkan genom att inom ett antal avgränsade områden skapa modeller för samverkan, utveckling och samverkansgrupper. Inom Samverkan Skola- Lokalsamhälle kommer det definitivt att ske en fortsatt utveckling. Inom alla andra områden är fortsatt utveckling beroende av hur kommunledningen följer upp-, uppmuntrar- och initierar det. Styrgruppen har tagit fram en strategi för detta och det är avgörande för projektets långsiktiga effekter att man fortsatt följer upp detta löpande. 8 (9)

9 12. Kort sammanfattning för publicering Sammanfatta projektets innehåll och de viktigaste resultaten, max 1000 tecken (ca 1/4 A4-sida) Syftet med projektet var att skapa en bred uppslutning för ett gemensamt, långsiktigt ansvarstagande för samhällsutvecklingen, som på sikt kan innebära en positiv utveckling på alla plan i Vansbro kommun. Projektet har lyckats väl med målsättningen att forma en modell byggd på praktisk medverkan och samsyn mellan näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och enskilda medborgare. Vi har lyckats mindre väl med att skapa ett strategiskt forum där olika aktörer medverkar genom engagemang och deltagande i projektarbetet. Vi anser dock ändå att projektet har varit framgångsrikt. Attityderna i kommunen upplevs allmänt som mer positiva än när projektet startade. Befintliga mätningar via SCB styrker också detta. Antalet samverkansprocesser har ökat. Projektet kan inte ta åt sig hela äran för attitydförändringen, men det har bidragit till utvecklingen. Vad gäller antal samverkansprocesser har projektet bidragit starkt. Den enskilda del i projektet som har varit mest framgångsrik är den breda samverkan som har byggts inom fokusområdet Samverkan Skola-Lokalsamhälle. Där har arbetet lett fram till att detta har blivit ett prioriterat område i kommunens skolutveckling samt till en beviljad ansökan inom programmet FRÖN hos VINNOVA. Positiva resultat inom samverkan har även uppnåtts inom kultur, turism och kompetensförsörjning samt Attraktivitetsutveckling. Projektet Utmaningen- Samverkan och samsyn för tillväxt kommer av Tillväxtanalys och Tillväxtverket att lyftas fram som gott exempel på hur en liten kommun kan jobba med att utveckla sin attraktivitet vid ett rikstäckande seminarium i februari Underskrift projektledare Jag godkänner härmed att information om projektet samt mina kontaktuppgifter får publiceras på Tillväxtverkets webbplats i syfte att sprida information om projektet. Datum 29 januari 2015 Underskrift av projektledare Ort Vansbro Namnförtydligande Ola Granholm 9 (9)