SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Transkript

1 SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Om forskningsresultat med relevans för förskola och skola möjligheter och utmaningar Cristina Robertson Uppdraget till Vetenskapsrådet (Regeringsbeslut ) Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet som regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att genomföra. Ett sådant uppdrag kommer enligt regeringens bedömning att underlätta den nya myndighetens initiala arbete. 1

2 Forskning och skola i samverkan Kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete Inventering av koncept och modeller, nationella, nordiska och internationella Probleminventering transformation teori/praktik/ policy Relevanta frågeställningar praktik/policy Metoder för att utarbeta systematiska kunskapsöversikter Forskningsbasering av lärarutbildning Praktiknära skolforskning Kartläggning av forskningsresultat specifika forskningsfrågor Internationella komparativa studier Inkludering/ specialpedagogik Läs och skriv Tidig intervention förskola Matematik Bedömning & Betyg Ansvariga forskare Magnus Levinsson, Göteborgs universitet Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Glenn Hultman, Linköpings universitet Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Claes Nilholm, Malmö högskola Karin Taube, Umeå universitet Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola Andreas Ryve, Mälardalens högskola Viveca Lindberg, Stockholms universitet Christian Lundahl, Örebro universitet Mina O Dowd, Lunds universitet 2

3 Nytt institut ska sprida forskning till klassrummen SVT Längre samtal om hur lärare nås av forskning SR Vetenskapsradion En betygsstrid för mycket DN ledare Forskare sågar tidiga skolbetyg TV4 Forskare: Betyg gör inte elever bättre Aftonbladet Lägg ner striden om tidiga betyg GP ledare Forskare: Betyg inte viktiga för elevernas kunskaper SR Ekot Sverige varnas för snabb betygsreform SvD Institutet ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. (Prop. 2014/15:1) FOTO: Tekniska museet telefontrådar gick från Telefontornet i centrala Stockholm ut över hustaken i alla riktningar!

4 Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollag (2010:800, 1 kap.) Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. ( 4

5 Beprövad erfarenhet Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Akademi 5

6 Teori Praktik Akademi SKOLFORSKNING komplexitet Processen från teori till praktik beskrivs ofta som ett linjärt förlopp, där relevant och tillförlitlig forskning förutsätts bli producerad och sammanställd, spridd till och rationellt utnyttjad av lärare i skolan i syfte att förbättra elevresultaten i skolan. God förståelse för komplexiteten i samspelet mellan teori och praktik, och dess olika aktörer inom utbildningssektorn, är en grundförutsättning för att förändringsarbetet leder till förbättrade resultat i svensk skola. 6

7 Teori Praktik? Akademi Hur tycker du det är att få tag i relevant forskningsbaserad kunskap? Lätt Relativt lätt Relativt svårt Svårt 7

8 Hur tycker du det är att få tag i relevant forskningsbaserad kunskap? Lätt Relativt lätt Relativt svårt Svårt Ej svar Svårt 4% 4% Lätt 7% Relativt svårt 36% Relativt lätt 49% Forskningsresultat kan bli herrelösa Akademi 8

9 Tillgänglig Tydlig Trovärdig Timad Öppen Trivial Oigenkännbar Motstridig Normativ KUNSKAPEN Utmanande och inspirerande! Hotande Kränkande Tid Intresse Dialog FORSKNINGSANVÄNDNING Behov och sug efter ny kunskap Lärande förhållningssätt Stress Få beröringspunkter Ointresse Svag kompetens Isolering Motstånd Har hört det förut! Har inte tid! Detta rör inte mig! 9

10 Skickliga lärare har en innehållsrik verktygslåda! Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal. Källa: Peter Gärdenfors,

11 Skickliga lärares har sin verktygslåda i huvudet Långvarig stress och tidspress kan drastiskt minska denna verktygslådas kapacitet! Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen och eftersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sätt. Till exempel kan man få sömnproblem känna stor trötthet som inte går att vila bort känna sig rastlös, ha svårt att koppla av och varva ner känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest få sämre minne och svårt att koncentrera sig Källa: Schleicher: "Sverige har ett svagt utbildningssystem" och antagligen lite obalanserat

12 Balans mellan inre och yttre styrning Inre styrning Komplex och obestämd Professionellt ansvarstagande Undervisningskvalitet Lärarexcellens Förtroende Kollegial dialog Inre motivation Sammanhang Djuplärande Mål Yttre styrning Mätbar och genomskinlig Uppdragsreglering Undervisningskvantitet Nöjda avnämare Kontroll Öppna jämförelser Yttre motivation Fakta Rätt kunskap i rätt tid Resultat Cristina Robertson Hargreaves & Fullan (2012) Professional Capital: Den enda vägen att gå framåt, när utbildningsreformer går snett, är att ära och förbättra lärarprofessionen! Att ha ett professionellt lärarkapital är nödvändigt för effektiv undervisning och det är oumbärligt i de mest utmanande utbildningssammanhangen. Om barn och elever ska få god undervisning krävs det lärare som är hängivna, väl förberedda och som kontinuerligt förbättrar sin verksamhet. 12

13 Forskningsanvändning kan fylla en mängd olika funktioner Legitimerande funktion påvisa att man har rätt Rituell funktion signal för att framstå som intresserad Symbolisk funktion skapa rådrum, undvika förändring Politisk och administrativ funktion demonstrera makt Rationell och instrumentell funktion för beslutsfattande Pedagogisk funktion påvisa vad som är angeläget Upplysande funktion breddar vetandet, belyser ngt nytt Teoretisk funktion lär sig mer i begreppslig mening Teoretisk praktisk funktion får en djupare tanke om sin praktik Legitimerar Bekräftar Forskningsanvändning (forskningsbaserad kunskap) Transformerar Ger svar Utmanar Problematiserar Motiverar till reflektion Verbaliserar Inspirerar Förändrar Medvetandegör 13

14 Att ifrågasätta det som tas för givet! Seven big myths about top-performing school systems By Andreas Schleicher OECD director of education and skills 1. Disadvantaged pupils are doomed to do badly in school Children from similar social backgrounds can show very different performance levels 2. Immigrants lower results Results from Pisa tests show no relationship between the share of students with an immigrant background in a country and the overall performance of students in that country. 3. It's all about money Success in education systems is no longer about how much money is spent, but about how money is spent. 4. Smaller class sizes raise standards And yet, Pisa results show no relationship between class size and learning outcomes, neither within nor across countries. Källa: 4 feb

15 Seven big myths about top-performing school systems By Andreas Schleicher OECD director of education and skills 5. Comprehensive systems for fairness, academic selection for higher results International comparisons show there is no incompatibility between the quality of learning and equity, the highest performing education systems combine both. 6. The digital world needs new subjects and a wider curriculum In top performing education systems the curriculum is not mile-wide and inch-deep, but tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth. 7. Success is about being born talented In Finland, Japan, Singapore, Shanghai and Hong Kong, students, parents, teachers and the public at large tend to share the belief that all students are capable of achieving high standards. Källa: 4 feb 2015 OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, sa i sin presentation 17/ att elever i högpresterande PISA-länder ser den egna insatsen som viktig. I Sverige däremot säger många elever att bra resultat är en fråga om talang, tur, lärare och utbildningsmaterial. Många svenska elever ser alltså inte den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan. 15

16 Hjärnan är plastisk! Hjärnan är som en muskel som blir starkare och arbetar bättre ju mer man övar med den. Alltför ofta tror studenter att hjärnan är statisk, vilket får dem att tro, att talang och begåvning är oföränderliga personliga attribut som automatiskt leder till framgång senare i livet. Carol Dweck, professor of Psychology at Stanford University Varje gång du arbetar hårt och anstänger dig med att lära dig något nytt, formar din hjärna nya nervkopplingar. Över tid blir du då faktiskt smartare. Med andra ord det är inte vad du är född med som betyder något - utan hur du tänker Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa (hjärnan är plastisk) Vill framstå som smart Vill lära sig mer och mer Källa: Carol Dweck,

17 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Min framgång beror främst på talang och intelligens! Vill verka smart Vill lära mer och mer Källa: Carol Dweck, 2013 Min framgång beror främst på anstängning och hårt arbete! Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Jag känner ett stort behov av att bevisa för andra att jag är smart! Därför vill jag helst göra sådant som jag kan och vet att jag är bra på. Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Jag känner ett stort behov av att lära mig nya saker! Jag känner mig smart när jag jobbar med sådant som är svårt! 17

18 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Plugghästar är dumhuvuden! Det är meningsöst att anstränga sig! Bättre att lyckas på ett prov som man inte läst på än att misslyckas på ett prov som man har läst på! Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Jag gillar utmaningar, och hinder och att sätta mig själv på prov. Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Jag hatar att misslyckas! Jag vill inte ha negativ kritik! Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Om jag misslyckas får jag lära mig av detta och ta nya tag! 18

19 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Eftersom jag hatar att misslyckas använder jag alla till buds stående medel för att undvika detta Vill framstå som smart Vill lära sig mer och mer Eftersom jag vill lära mig så mycket som möjligt, försöker jag använda sådana strategier som leder till framgång i mitt lärande Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Om andra lyckas bättre än jag, känner jag mig som en sämre människa! Vill framstå som smart Vill lära sig mer och mer Om andra lyckas bättre än jag, blir jag intresserad av vad/hur de har gjort för att lyckas! 19

20 Statisk syn Dynamisk syn Utmaningar Undviker utmaningar Uppskattar utmaningar Hinder Ger lätt upp, flyr Försöker att lösa uppgiften trots att det tar tid och kräver stor ansträngning Ansträngning Misslyckanden Kamraters framgång Resultat Tankevärld Ser ansträngning som meningslös och löjeväckande Ignorerar konstruktiv feedback, bortförklarar Känner sig hotad av andras framgång Stannar tidigt upp i sitt lärande och når inte upp till sin fulla potential Begränsad - bekräftar en deterministisk syn på världen upplever få möjligheter i att förändra sin situation Ser ansträngning som en väg till framgång Lär av sina misstag Lär sig och inspireras av andras framgång Når till allt högre prestationsnivåer Öppen - ger en stor känsla av att ha en fri vilja och möjlighet att nå sina mål Källa: Carol Dweck, 2013 Synen på förmågan är inlärd! Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa (hjärnan är plastisk) Varför elever har en statisk syn på sin förmåga: Barn som tidigt och ofta får beröm för sin stora talang eller intelligens löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Barn som tidigt och ofta får höra att de saknar talang eller är svaga löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Källa: Carol Dweck,

21 Återkoppling kan ges individuellt och kollektivt! Beröm ansträngning! Beröm strategi! Beröm fokusering! Beröm förbättring! Beröm framsteg! Källa: Carol Dweck Vilken typ forskningsbaserad kunskap känner du störst behov av? Kunskap i specifika skolämnen Kunskap om hur man undervisar i specifika skolämnen Kunskap om hur man motiverar och skapar ett bra arbetsklimat för barn/elever Kunskap om hur man undervisar barn/elever i behov av särskilt stöd Kunskap om hur man bedömer barn/elever Kunskap om barns/elevers situation och villkor Kunskap om barns/elevers lärande, tänkande och utveckling Kunskap om mål för undervisning och lärande Kunskap om hur man utvecklar skolan tillsammans med andra Annan kunskap: 21

22 Vilken typ av forskningsbaserad kunskap känner du störst behov av? lärare F-9 i kommun med ca inv. Skolforskningsinstitutets uppdrag Akademi 22

23 Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som ska bidra till att de verksamma inom förskola, skola och vuxenutbildning ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Detta gör vi bland annat genom att systematiskt sammanställa forskningsresultat och göra dem tillgängliga för lärare, rektorer och andra verksamma inom skolväsendet. Källa: Evidens kräver metodologisk kompetens och professionellt omdöme Joanna Giota Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och mått. Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas lärande och prestationer. Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant översättningsarbete från översikter till praktik där detaljerna blir avgörande

24 Användbara teoretiska verktyg - språk för att verbalisera tyst kunskap - teorier för att tänka om sin praktik - redskap för systematiskt erfarenhetslärande reflektion och erfarenhetsutbyte att följa upp och utvärdera sin praktik mål- och resultatanalys dokumentation delaktighet i kunskapsbildningsprocesser att genomföra praktiknära forskning - mod att medvetet förändra sin praktik skolutvecklings- och kvalitets-arbete på vetenskaplig grund Vad vill du förbättra med hjälp av forskningsbaserad kunskap? Jag vill utvecklas i min egen yrkesroll Jag vill utveckla verksamheten tillsammans med mina kolleger Jag vill att barnen/eleverna ska nå bättre skolresultat/betyg Jag vill att barnen/eleverna ska fördjupa sitt lärande Jag vill att barnen/eleverna ska trivas bättre i skolan/verksamheten Jag vill öka barnens/elevernas chanser att skapa sig ett bra framtida liv Jag vill bidra till samhällets kunskapsförsörjning och positiva utveckling Annat: 24

25 80 70 Vad vill du förbättra med hjälp av forskningsbaserad kunskap? Vad säger forskningen? Läraryrket är en profession med gemensamma intentioner, kollektivt ansvarstagande och ömsesidigt lärande. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012 s 144) 25

26 Hargreaves & Fullan menar att ett professionellt kapital består av tre delar: 1. Humankapitalet 2. Det sociala kapitalet 3. Det beslutsmässiga kapitalet (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) 26

27 Humankapital i relation till lärarprofessionen handlar om att inneha och utveckla lärares utrustning av diverse kunskaper och färdigheter. It is about knowing your subject and knowing how to teach it, knowing children and understanding how they learn, understanding the diverse cultural and family circumstances that your students come from, being familiar with and able to sift and sort the science of successful and innovative practice, and having the emotional capabilities to empathize with diverse groups of children and also adults in and around a school.(a a s 89) Högt humankapital har lärare som känner en passion och en moralisk förpliktelse att hjälpa och stödja alla elever i deras lärande samt att de har viljan att hela tiden förbättra sitt eget arbete med eleverna. Humankapitalet hör således ihop med individers förmågor, talanger och ambitioner. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012) Wiliam (2013): Att följa lärande formativ bedömning i praktiken, sid 35) Ett annat sätt att beakta effekterna av lärarkvalitet är att se till inlärningstakten. Ta en grupp på femtio lärare. De elever som får förmånen att undervisas av den mest effektiva läraren i gruppen lär sig på sex månader lika mycket som eleverna i den genomsnittliga lärarens klass skulle lära sig på ett år. Eleverna med den minst effektiva läraren i gruppen på femtio skulle troligen behöva två år för att lära sig samma stoff. Med andra ord genererar de mest effektiva lärarna elevlärande fyra gånger så snabbt som de minst effektiva lärarna. 27

28 Det sociala kapitalet har enligt Hargreaves & Fullan (2012) att göra med en skolas kultur och kan sägas vara det bränsle, som håller yrkespassionen hos lärarna vid liv. I en skola med stort socialt kapital finns det alltid lärare som prövar nya idéer, ger varandra kollegialt stöd, ger kollegial återkoppling, stöttar kolleger när misstag begås, gärna delar med sig av sina egna erfarenheter och tillsammans tar ansvar för att genomföra planerade förändringar. Om det sociala kapitalet är svagt på en skola, misslyckas alla övriga ansträngningar att förbättra skolan! Arbetsgruppens sociala kapital Drar åt olika håll Energiförlust Gemensamt syfte Gemensamma visioner Har flyt 28

29 Det beslutsmässiga kapitalet fokuserar på människors förmåga att fatta omdömesgilla beslut If a teacher always has to consult a teacher s manual, or follow the lesson line by line in a script, you know that that teacher is not a professional, because he or she doesn t know how to judge or isn t allowed to. (a.a. s 93) Det beslutsmässiga kapitalet på en skola ökar inte enbart på grund av att de enskilda lärarnas erfarenheter av olika elevsituationer blir fler och fler. Dessa lärares olika lärdomar behöver även synliggöras, systematiseras och diskuteras lärare emellan för att kunna ackumuleras och faktiskt tas till vara på skolan. Det beslutsmässiga kapitalet skärps, när dess innehåll diskuteras kollegialt. Detta medför att beslutsfattandet förfinas, vilket i sin tur leder till mer precisa resultat. (Hargreaves & Fullan, 2012) Begränsad professionalism Utvidgad professionalism Yrkeskultur 1 Vuxnas behov i centrum Barnets/elevens behov i centrum 2 Sluten kultur (Isolering) Öppen kultur (Integrering) 3 Enskilt arbete Samverkan 4 Någon annans ansvar Vårt gemensamma ansvar 5 Privata ambitioner Kollektiva och professionella ambitioner Kåranda 1 Förgivettagen värdegrund Genomarbetad, tydliggjord värdegrund 2 Nuorientering Framförhållning 3 Egennytta Gemensammas bästa 4 Exkludering av olikhet Inkludering av olikhet 5 Status qvo Flexibilitet och förändring Kunskaps-bas 1 Ämnessegregering Ämnesöverskridande 2 Traditionen/läroböckerna styr Måldokumenten styr 3 Personlig förståelse (huvudsakligen egna personliga och konkreta erfarenheter) Robertson, Se även Berg (1995). Skolkultur nyckeln till skolans utveckling Teoretisk förståelse (baseras på många individers olika erfarenheter och olika skriftliga källor) 29

30 Förändring av tillstånd: Man lär sig något nytt, men fortsätter att arbeta inom välbekanta mönster och sammanhang. Förändring av inställning: Sammanhanget (bakgrund och fond mot vilken man lär sig) förändras, vilket innebär att det man redan kan får en ny innebörd. Källa: Oskar Öquist (2010) Integrerad förståelse Strukturerad kunskap Vetenskap TEORI komplexiteten i det pedagogiska resonemanget Fragmenterad kunskap Beprövad erfarenhet PEDAGOGISK PRAKTIK reflektion kring undervisning och lärande Oreflekterad och intuitiv praktik Informerad och delvis reflekterad praktik men huvudsakligen utan kunskaps- och erfarenhetsutbyte Avancerat reflekterad praktik med (delvis publikt) kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red). 30

31 Vad säger forskningen? Skolans fokus är på det dagliga arbetet! Kärnan i skolutveckling bygger på förbättringar av de dagliga metoderna för undervisning och lärande! Alla är ansvariga för att de lyckas! Källa: Levins (2008): How to change 5000 schools Vad samtalar ni om??? 31

32 LÄRARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT PÅVERKAR ELEVERNAS STUDIERESULTAT Lärares förhållningssätt vad gäller: Sämre studieresultat Bättre studieresultat Eleven som medaktör Resurskrävande Resurser i gemensamt lärande Målen för undervisningen Prestationsmål Lärandemål Fokus för lärarens uppmärksamhet Övervakning av elevens lärande Eleven som person Kontrollerande Produktinriktad Elevens arbete Stödjande/utvecklande Processinriktad Elevresultat Jämför med andra elever Jämför med elevens tidigare arbete Belöningssystem Yttre belöningar Elevens inre belöningssystem Lärarens tankar om elevernas förmåga att lära Lärararens tankar om sin egen undervisning Tror att bara vissa elever har förmåga att lära Tror inte att undervisningen har betydelse för resultaten Tror att alla elever har förmåga att lära Tror att undervisningen har stor betydelse för resultaten Systematiskt kvalitetsarbete Formativ undervisning Syfte: Att förbättra och fördjupa lärandet EFFEKTER PLANERING GENOMFÖRANDE? 32

33 Vision: Framgångsrikt förändringsarbete på vetenskaplig grund genomförs lokalt på varje skola och i varje klassrum Akademi Vad forskning kan bidra till professionella yrkesroll - motiv för och mod att förändra yrkesspråk - professionellt samtalsutbyte professionellt förhållningssätt till barn, elever och föräldrar, repertoar att möta barns och ungas olikheter och individuella kunskapsintressen, undervisningsmetoder och arbetssätt, kollektiva lärandet tillsammans med andra, enskilt och kollektivt följa upp och förbättra undervisningen, interaktiva kunskapsbildningsprocesser (aktionsforskning, learning studies etc.), vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt genomföra långsiktigt kvalitetsarbete i förskola och skola. 33

34 Ska forskning vara normativ? Att främja system där människor kan undvika att ta ansvar genom att endast göra som de blivit tillsagda att göra är kontraproduktivt om vi vill stärka undervisningskvaliteten i svenskt skolväsende. Istället behöver yrkesverksamma i skolan kvalificerat och långsiktigt stöd att utvecklas mot en allt högre grad av professionalisering. Ansvarsförskjutning Kontroll Byråkrati Kontroll Byråkrati Kontroll eftergivenhet, passivitet och anpassning till förbestämda standardsystem. Skolhuvudman Rektor Lärare Elever Vågar erkänna misstag respekt, kompetens, etik och professionell integritet Politiskt ansvar Förtroende Professionellt ledaransvar Förtroende Professionellt läraransvar Ansvarstagande Rädda för att göra fel 34

35 I have a dream I have a dream A song to sing To help us cope with anything If you see the wonder of a teacher s role You can take the future whatever the learning curve We believe in teachers Something good in everything we see We believe in teachers And we ll bring humanity with us We ll cross the stream we have a dream I have a dream A hope to see To help us through reality And our destination makes it worth the while Children of our future Youth that rise to serve We believe in teachers Something good in everything we see We believe in teachers And we ll bring humanity with us We ll cross the stream we have a dream Text: Oon-Seng Tan, Professor & Director, National Institute of Education, Singapore Drömmen: Arena för forskning & skola i samverkan Akademi 35

36 VARMT TACK TILL ER ALLA! Cristina Robertson 36