Skola på vetenskaplig grund möjligheter och utmaningar Forskning om kvalitet i undervisning och lärande

Transkript

1 Skola på vetenskaplig grund möjligheter och utmaningar Forskning om kvalitet i undervisning och lärande Tylösand Fil dr Cris)na Robertson Scutellaria AB cris)na.robertson@comhem.se Mobil:

2 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

3 Teori Prak*k? Akademi

4 Evidens kräver metodologisk kompetens och professionellt omdöme Joanna Giota Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och mått. Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas lärande och prestationer Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant översättningsarbete från översikter till praktik där detaljerna blir avgörande. hnp://bloggar.)dningencurie.se/joannagiota/evidens- kraver- metodologisk- kompetens- och- professionellt- omdome/hämtad

5 Forskningsresultat kan bli herrelösa Akademi

6 Medicine, science, technology Development Research Prac)ce Educa)on Deve lopm ent Research Prac)ce Reading sugges)on: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educa)onal Research: Toward a More Useful, More Influen)al, and BeNer- Funded Enterprise. Educa&onal Researcher (32) johan.lithner@umu.se 6

7 Teorier om lärande Kontextuella Generella

8 Skolan en komplex organisation inga linjära samband komplexa sociala interaktioner osäkerhet & oförutsägbarhet självorganisering kreativitet & nytänkande Orsak? Samband Verkan?

9 Schleicher: "Sverige har e9 svagt utbildningssystem" och antagligen lite obalanserat

10 Balans mellan inre och y9re styrning Inre styrning Komplex och obestämd Professionellt ansvarstagande Undervisningskvalitet Lärarexcellens Förtroende Kollegial dialog Inre mo)va)on Mål Sammanhang Cris*na Robertson Djuplärande Y9re styrning Mätbar och genomskinlig Uppdragsreglering Undervisningskvan)tet Nöjda avnämare Kontroll Öppna jämförelser YNre mo)va)on Fakta Resultat RäN kunskap i rän )d

11

12 Ansvarsförskjutning Kontroll Byråkra) Kontroll Byråkra) Kontroll eftergivenhet, passivitet och anpassning till förbestämda standardsystem. Rädda för att göra fel Skolhuvudman Rektor Lärare Elever Vågar erkänna misstag respekt, kompetens, etik och professionell integritet Politiskt ansvar Förtroende Professionellt ledaransvar Förtroende Professionellt läraransvar Ansvarstagande

13 Svagheter i styrkedjan Det är känt sedan tidigare att många rektorer anser att de på grund av en stor mängd administrativa uppgifter inte kan avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Tidigare undersökningar har också visat att många rektorer upplever svårigheter med att klara av alla de uppgifter de har ansvar för. Denna utredning påvisar att många av rektorernas problem beror på svagheter i den så kallade styrkedjan. KÄLLA: Forskningen om framgångsfaktorer för rektorernas ledarskap SOU 2015:22

14 Källa: Peter Gärdenfors, 2010 Skickliga lärare har en innehållsrik verktygslåda! Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal.

15 Källa: hnp:// lan/fakta- och- rad/sjukdomar/stress/ Skickliga lärares har sin verktygslåda i huvudet Långvarig stress och *dspress kan dras*skt minska denna verktygslådas kapacitet! E0ersom stress påverkar så många delar av kroppen och e0ersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sä?. Till exempel kan man få sömnproblem känna stor trö?het som inte går a? vila bort känna sig rastlös, ha svårt a? koppla av och varva ner känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest få sämre minne och svårt a? koncentrera sig

16 Hargreaves & Fullan (2012) Professional Capital: Den enda vägen att gå framåt, när utbildningsreformer går snett, är att ära och förbättra lärarprofessionen! Att ha ett professionellt lärarkapital är nödvändigt för effektiv undervisning och det är oumbärligt i de mest utmanande utbildningssammanhangen. Om barn och elever ska få god undervisning krävs det lärare som är hängivna, väl förberedda och som kontinuerligt förbättrar sin verksamhet.

17 Vad säger forskningen? Läraryrket är en profession med gemensamma inten&oner, kollek&vt ansvarstagande och ömsesidigt lärande. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012 s 144)

18 Ett av mästerskapen i rektorns pedagogiska ledarskap ligger i att balansera mellan å ena sidan kraven på ingripande styrning av undervisningen mot goda elevresultat och å andra sidan nödvändigheten av ett mått av autonomi för lärarna i yrkesutövningen. Professor Olof Johansson Forskningen om framgångsfaktorer för rektorernas ledarskap SOU 2015:22

19 Hargreaves & Fullan menar an en professionellt kapital består av tre delar: 1. Humankapitalet 2. Det sociala kapitalet 3. Det beslutsmässiga kapitalet (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012)

20 Humankapital i relation till lärarprofessionen handlar om att inneha och utveckla lärares utrustning av diverse kunskaper och färdigheter. Högt humankapital har lärare som känner en passion och en moralisk förpliktelse att hjälpa och stödja alla elever i deras lärande samt att de har viljan att hela tiden förbättra sitt eget arbete med eleverna. Humankapitalet hör således ihop med individers förmågor, talanger och ambitioner. (Källa: Hargreaves & Fullan, 2012)

21 Det sociala kapitalet har enligt Hargreaves & Fullan (2012) att göra med en skolas kultur och kan sägas vara det bränsle, som håller yrkespassionen hos lärarna vid liv. I en skola med stort socialt kapital finns det alltid lärare som prövar nya idéer, ger varandra kollegialt stöd, ger kollegial återkoppling, stöttar kolleger när misstag begås, gärna delar med sig av sina egna erfarenheter och tillsammans tar ansvar för att genomföra planerade förändringar. Om det sociala kapitalet är svagt på en skola, misslyckas alla övriga ansträngningar att förbättra skolan!

22 Arbetsgruppens sociala kapital Drar åt olika håll Energiförlust Gemensamt syfte Gemensamma visioner Har flyt

23 Det beslutsmässiga kapitalet fokuserar på människors förmåga att fatta omdömesgilla beslut If a teacher always has to consult a teacher s manual, or follow the lesson line by line in a script, you know that that teacher is not a professional, because he or she doesn t know how to judge or isn t allowed to. (a.a. s 93) Det beslutsmässiga kapitalet på en skola ökar inte enbart på grund av att de enskilda lärarnas erfarenheter av olika elevsituationer blir fler och fler. Dessa lärares olika lärdomar behöver även synliggöras, systematiseras och diskuteras lärare emellan för att kunna ackumuleras och faktiskt tas till vara på skolan. Det beslutsmässiga kapitalet skärps, när dess innehåll diskuteras kollegialt. Detta medför att beslutsfattandet förfinas, vilket i sin tur leder till mer precisa resultat. (Hargreaves & Fullan, 2012)

24 Inte min fel! Gjorde ju bara som ni sa! Om vi vill höja undervisningskvaliteten måste vi ha system som uppmuntrar människor att tänka självständigt och utveckla sig tillsammans med andra!

25 Förändring av *llstånd: Man lär sig något nyn, men fortsäner an arbeta inom välbekanta mönster och sammanhang. Förändring av inställning: Sammanhanget (bakgrund och fond mot vilken man lär sig) förändras, vilket innebär an det man redan kan får en ny innebörd. Källa: Oskar Öquist (2010)

26 Vad säger forskningen? Skolans fokus är på det dagliga arbetet! Kärnan i skolutveckling bygger på förbänringar av de dagliga metoderna för undervisning och lärande! Alla är ansvariga för an de lyckas! Källa: Levins (2008): How to change 5000 schools

27 Vad samtalar ni om???

28 Integrerad förståelse Strukturerad kunskap Fragmenterad kunskap Vetenskap TEORI komplexiteten i det pedagogiska resonemanget Oreflekterad och intui)v prak)k Informerad och delvis reflekterad prak)k men huvudsakligen utan kunskaps- och erfarenhetsutbyte Beprövad erfarenhet PEDAGOGISK PRAKTIK reflek)on kring undervisning och lärande Avancerat reflekterad prak)k med (delvis publikt) kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red).

29 Forskande kultur när händelser i den dagliga verksamheten bildar utgångspunkt för kunskapssökande och förbättring För att åstadkomma nödvändig kraft måste man gå tillsammans för att kunna utmana, fördjupa och bredda tänkandet. Kunskapen måste kritiskt granskas, diskuteras och reflekteras över tillsammans med andra så att ett lärande genereras, men behöver också utmanas vidare. Det handlar om att gå utöver en lärande kultur och skapa en forskande kultur, först då kan lärare medverka till att skapa ny kunskap med relevans för yrkesverksamheten. (Källa: Rönnerman, 2011, s 55)

30 Systema)skt kvalitetsarbete Forma)v undervisning Sype: AN förbänra och fördjupa lärandet EFFEKTER PLANERING GENOMFÖRANDE?

31 Avgränsning all*d svårast!

32 Vad forskning kan bidra med ² ² ² ² ² ² ² ² ² ² professionella yrkesroll - motiv för och mod att förändra yrkesspråk - professionellt samtalsutbyte professionellt förhållningssätt till barn, elever och föräldrar, repertoar att möta barns och ungas olikheter och individuella kunskapsintressen, undervisningsmetoder och arbetssätt, kollektiva lärandet tillsammans med andra, enskilt och kollektivt följa upp och förbättra undervisningen, interaktiva kunskapsbildningsprocesser (aktionsforskning, learning studies etc.), vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt genomföra långsiktigt kvalitetsarbete i förskola och skola.

33 Formativ undervisning: När allt hänger ihop! Tack för a9 ni lyssnade!