TÄNK TVÄRTOM. Professor Elisabet Nihlfors

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "TÄNK TVÄRTOM. Professor Elisabet Nihlfors"

Elin Lindström
för 7 år sedan
Visningar:

1 TÄNK TVÄRTOM Tänk tvärtom De som tar de sjunkande resultaten i svensk skola på allvar bör ha modet att ta enskilda barn/elevers behov på allvar. Ska kunskaper förbättras måste utvecklingsarbete utgå från analyser av hur den enskilda förskolan eller skolan möter de unga och vad dessa lokala verksamheter behöver förbättra. Aktörer på alla nivåer i styrkedjan måste vara inkluderade. Professor Elisabet Nihlfors elisabet.nihlfors@edu.uu.se

2 EXPERTRÅDET FÖR SKOLUTVECKLING 7 områden Undervisning och arbetssätt Lärmiljön Läraryrket Ledarskap En lärande organisation Värden och värderingar Skolans infrastruktur för forskning och utveckling

4 Livet i skolan skolan i livet Förskola Gymnasium

5 Tidsandan talet respektive 1990-talet (SIFO) Stabilitet Planerbarhet Rationalitet Stordrift, teknikvänlighet Människan kollektivt planerbar Höja och fördela den materiella levnadsstandarden Ekonomisk tillväxt Jämlikhet Kompetens Stärkta relationer Nätverk Den nya familjen Globalisering Identitet formas i självutveckling och konsumtion Komplexitet; Mångfald i uttryck och livsstilar Etik och Moral Miljö och teknik Flexibla människan Autonomi och integritet; Individen inte kollektivt planerbar i samhälle, produktion och konsumtion

8 DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Ålder forskarnivå avancerad nivå grundnivå gymnasieskola grundskola förskoleklass förskola

9 Mål en gemensam skolkultur för förbättrade elevresultat - eller horisontella kulturer och vertikala kulturer? Nationell politisk nivå Nationell Administrativ Kommunal Politisk och Administrativ Rektor Lärare

10 Utbildning Att lära sig att klara sig i världen och att lära sig att bidra till att världen klarar sig! (P. Kemp 2005:Världsmedborgaren Politisk och pedagogisk filosofi för de 21 århundradet. Göteborg: Daidalos)

12 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Övergripande syfte. (del av SL 1 kap 4)

15 Statlig styrning, politik & praktik Elev Familjebakgrund Skolmiljö Kommunal styrning, politik & praktik Skolans ledarskap Lärare Elevens lärande Skolledares professionella utveckling, erfarenhet Civilsamhälle Klassrums miljö

16 Ekonomisk Juridisk Ideologisk Uppföljning, utvärdering & kontroll En modell av ett styrsystem

17 Ett föränderligt system? Juridisk Uppföljning, utvärdering & kontroll Ideologisk

18 Bypass of policy from national level to schools Government & Parliment National Agency for Education & State School Inspection The municipality council & Board / School owner School board Central school office Schools Under pressure The governing chain with a by-pass from government/agencies to school and under pressure from schools to local political level/school board

19 Ansvar & Befogenheter Tillit & Förtroende Förväntningar

20 Det lokala olika villkor inom nationellt system enheter Skolverkets specialdestinerade medel (7 miljarder 65 bidrag, 2014) Närsamhället; syn på kunskap; Demokratifrågor (lokala politiker) Urbaniseringens effekter etc. 2040? - 56 kommuner kan då ha färre än inv. (19%) och kommuner färre än (56%). Dvs 75% av våra kommuner skulle ligga på gränsen för att orka välfärdsuppdraget...

21 Finns det en risk att vi värderar det vi utvärderar istället för att utvärdera det vi värderar. A. Hargreaves

22 Resultatutveckling i Kommun Alfa Riket - Merit Alfa- merit Riket - mål Alfa -mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

23 Resultatutveckling i Kommun Beta Riket- merit Beta- merit Riket - mål Beta - mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

24 Skolresultat Huvudman X

25 Undervisning och arbetssätt Lärmiljön Läraryrket Ledarskap En lärande organisation Värden och värderingar EXPERTRÅDET FÖR SKOLUTVECKLING 7 områden Skolans infrastruktur för forskning och utveckling

26 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår (SL 2 kap. 10)

27 Några redskap Fysiska strukturer (byggnader, lokaler, datorer) Formella strukturer (planer, scheman, regler) Handlingsstrukturer (vad som faktiskt sker) Tankestrukturer (dominerande tankar, strukturer) Dialogstrukturer (kommunikationen) Struktur Kultur Ledarskap (Larsson & Löwstedt, 2010) & Höög & Johansson, 2012)

28 Ett professionellt nav En professionell kärna med ansvar & befogenheter 2015 I ömsesidigt glokalt utbyte med andra skolor högskolor näringsliv forskning

29 och att: Huvudmannen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som lärare eller förskollärare ska bedriva (SL 2 kap 13) Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning (SL 2 kap 23) benämnas lektor om (SL 2 kap. 24)

Vad? Hur? Förutsättningar (Gbg) Forskning/kunsk apsbildning/ grundforskning Delta i forskarutbildning på högskolans villkor Tjänstledig för forskning Forska/kunskapsbilda utifrån egen erfarenhet.

30 Vad? Hur? Förutsättningar (Gbg) Forskning/kunsk apsbildning/ grundforskning Delta i forskarutbildning på högskolans villkor Tjänstledig för forskning Forska/kunskapsbilda utifrån egen erfarenhet. Tillämpad forskning Delta i forskarskola t ex CUL Del av arbetstid avsatt för forskning Sprida kunskap Delta i forskningsprojekt som bedrivs på den egna enheten PBS, att erövra frirummet Aktionsforskning Forskar-för-skola Forskarförberedande kurser Systematisera sin vardag Gemensamma problemformuleringar på arbetsplatsen som någon får fördjupa Bedriva egen fördjupning, Beforska sin vardag Aktionsforskning Etnografisk ansats PBS, kulturanalys Läsa/tillämpa kunskaper Delta i högskoleseminarier Handledning Q i förskolan Ge tid inom arbetstidens ram Flera som deltar vid samma enhet Bygga det pedagogiska arbetet på kunskap och beprövad erfarenhet Känna till Förkovra sig Delta i formulerande av frågeställningar t ex i examensarbeten Skapa klimat och arbetsorganisation som ger möjligheter

32 Referenser Huvudmännens Expertråd för Skolutveckling (2016) +rekommendationer pdf Jarl, M. & Nihlfors, E. Red. (2016). Ledarskap Utveckling Lärande grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur & Kultur. Nihlfors, E. (2012). Lärares dubbla uppdrag enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur. Nihlfors, E. & Johansson, O. (2013). Rektor en stark länk i styrningen av skolan? Stockholm: SNS Förlag. Nihlfors, E. & Johansson, O. Red. (2014). Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy. Malmö: Gleerups. Nihlfors, E. Jervik Steen, L. & Johansson, O. (2015). Förskolechefen en viktig länk i utbildningskedjan. Malmö: Gleerups. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Relevanta dokument

VARFÖR skrev jag boken KAPITEL RUBRIKER. Lärarens dubbla uppdrag

VARFÖR skrev jag boken KAPITEL RUBRIKER. Lärarens dubbla uppdrag VARFÖR skrev jag boken Stärka professionen! Prof. Elisabet Nihlfors Oktober 2012 Ge verktyg (t.ex. skollagen) till lärare och skolledare Skollagen ger ramar men också möjligheter men den utmanar systemet