VARFÖR skrev jag boken KAPITEL RUBRIKER. Lärarens dubbla uppdrag

Transkript

1 VARFÖR skrev jag boken Stärka professionen! Prof. Elisabet Nihlfors Oktober 2012 Ge verktyg (t.ex. skollagen) till lärare och skolledare Skollagen ger ramar men också möjligheter men den utmanar systemet så det krävs mod. Hoppas att boken förenar kunskap mod kraft att agera. Lärarens dubbla uppdrag Utbildning Bildning Stat Kommun Politik Profession Pedagog Tjänsteman KAPITEL RUBRIKER Skolans uppdrag Några förutsättningar för lärares arbete Lärare och tjänsteman Den (ut)forskande läraren Statliga och kommunala beslutsvägar Ett statligt system för skolan Förändring och implementering Framtid Omvärld Liten presentation Lärare /Skolledare Göteborg Fackligt arbete statsbidrag & läroplaner/ökad grundbemanning/ad Skolchef Botkyrka Rektorsutbildare Stockholm/Gotland Statlig utredare Skolkom (timplaner)/fristående Projektledare Lärare lyfter/attraktiv Skola/Polen/De baltiska länderna Författare Mod att leda, Våga värdera, Kunskap vidgar världen, Lärarens dubbla uppdrag Forskare & Huvudsekreterare Vetenskapsrådet SKOLLAGEN Lika tillgång till utbildning/likvärdig utbildning (1) Ansvarsfördelning, tillsynen och den statliga granskningen (2) Barns och elevers utveckling mot målen (3) Kvalitet och inflytande (4) Trygghet och studiero (5) 1

2 Åtgärder mot kränkande behandling (6) Skolplikt och rätt till utbildning (7) Skolformsspecifikt (8 22 & 24, 25) Entreprenad och samverkan (26) Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (27 29) Ett ansvarsfullt uppdrag uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (SL, 1 kap. 4) Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt / / ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (SL, 3 kap. 3). (UT)BILDNING Ålder DET LIVSLÅNGA LÄRANDET I utbildning är målet och vanligen också vägen till målet bestämda av diverse regler (utifrånstyrd) Den som bildar sig är däremot fri enligt gängse föreställning. Processen är styrd inifrån, av intresse, av kunskapshunger. Friheten måste förenas med anpassning till yttre normer och krav & bildningen ges rum inom utbildning. (S E Liedman) forskarnivå avancerad nivå grundnivå gymnasieskola grundskola förskoleklass förskola Det är livet som pågår Kompetens Att ha förmåga ha erfarenheter, förståelse och omdöme att kunna omsätta kunskaper i praktiken. Vilja i form av attityder, engagemang, mod och ansvar att utföra en uppgift. Att tillämpa kunskaper, fakta och metoder veta hur. Färdigheter att kunna utföra i praktiken, det vill säga göra. Förskola Gymnasium (från Standardiseringsinstitutet) 2

3 Kompetens kunskaper, förmåga, vilja Baskompetens Interkulturell kompetens Analytisk kompetens Entreprenörskompetens Ledarkompetens EU nyckelkompetenser Kommunikation på modersmålet och främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskapliga och teknisk kompetens. Digital kompetens. Lära att lära. Social och medborgerlig kompetens. Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. (KK stiftelsen & Sv. Näringsliv 2006) Kunskap (och kompetens) av värde för Ekonomin i vidaste mening inkl. produktivitet, konkurrenskraft, profit och produktiv sysselsättning. Det politiska systemet, demokratin för en levande demokratisk kultur krävs insiktsfulla och fördomsfria medborgare, insatta i vida spektrum av politiska frågor. Den enskilde, sammanhangsskapande kunskaper gör livet rikare. Det är inte kunskapen som sådan utan dess förmåga att göra tillvaron värdefullare för sin bärare. Livet i skolan skolan i livet Att lära sig att klara sig i världen och att lära sig att bidra till att världen klarar sig! (P. Kemp) (från S E Liedman 1997) KASAM/Känsla av sammanhang Begriplighet Jag vet och förstår Meningsfullhet Jag vill Hanterbarhet Jag kan (A. Antonovsky, 1991) 3

4 FAKTA/information/kvantitativ FÖRSTÅELSE/meningsskapande/kvalitativ FÄRDIGHET/utförande/praktisk FÖRTROGENHET/omdöme Tillämpa på olika sätt se likheter i olikheter Finns det en risk att vi värderar det vi utvärderar istället för att utvärdera det vi värderar. ( A. Hargreaves) Några förutsättningar för lärares arbete Kunskap & kompetens Arbetsorganisation Ledning Demokratiskt förhållningssätt Tid & rum Samarbete Dokumentation, utredningar och planer Uppföljning, utvärdering & bedömning TRE TING VAD ska väljas ut lärande VARFÖR ska det läras ut HUR ska det gå till TIDEN KOMPETENSEN EKONOMIN Det pedagogiska arbetet leds och samordnas av rektor /förskolechef (SL 2 kap 9) Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår (SL 2 kap. 10) 4

5 Skolledaren Autonomi men i kombination med lämpligt stöd Skapa förutsättningar för lärarnas utveckling fördela resurser och arbeta utifrån deras kunskap och kompetens. Medverka till en kultur som gynnar lärandet. (OECD, 2008; VR forskningsöversikt Rektor, 2011) Rektors uppgifter i 15 punkter Elevinflytande Handledning, läromedel Elevälsan Skola hem Resursfördelning stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör. Undervisning i olika ämnesområden samordnas uppfatta större kunskapsområden som en helhet 15 punkter forts Integrera ämnesövergripande kunskapsområden jämställdhet Samarbetsformer förskoleklassen/skola/fritidshem Samverkan med förskolan Samsyn Samarbete skolan o hemmet. Samverkan skolor o arbetslivet Syo verksamheten Kompetensutveckling för personalen Internationella kontakter utvecklas Internationella överenskommelser Samarbete Barns och elevers inflytande över utbildningen Initiativ till frågor som är gemensamma Vårdnadshavarens inflytande över utbildningen Lokala styrelse HEM UTBILDNING Eleven i centrum VÄRDEFRÅGOR FRAMTIDSFRÅGOR BARN/UNGA NÄRSAMHÄLLE 5

6 Huvudmannen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som lärare eller förskollärare ska bedriva (SL 2 kap 13) Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning (SL 2 kap 23) benämnas lektor om (SL 2 kap. 24) Vetenskapligt förhållningssätt.. De nationella styrdokumenten ger lärare utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet. (Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen ) Vad? Hur? Förutsättningar det är nödvändigt att ta ställning i etiska frågor inom alla kunskapsområden. Att ta ställning i politiska och moraliska frågor kräver också god kunskapsgrund. Delta i forskningsprojekt som bedrivs på den egna enheten PBS, att erövra frirummet Aktionsforskning Forskning/kunsk apsbildning/ grundforskning Forska/kunskapsbilda utifrån egen erfarenhet. Tillämpad forskning Delta i forskarutbildning på högskolans villkor Delta i forskarskola t ex CUL Forskar för skola Forskarförberedande kurser Systematisera sin vardag Tjänstledig för forskning Del av arbetstid avsatt för forskning Sprida kunskap Gemensamma problemformuleringar på arbetsplatsen som någon får fördjupa (Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen ) Bedriva egen fördjupning, Beforska sin vardag Aktionsforskning Etnografisk ansats PBS, kulturanalys Läsa/tillämpa kunskaper Delta i högskoleseminarier Handledning Q i förskolan Ge tid inom arbetstidens ram Flera som deltar vid samma enhet Bygga det pedagogiska arbetet på kunskap och beprövad erfarenhet Känna till Skapa klimat och Förkovra sig arbetsorganisation som Delta i formulerande av frågeställningar t ex ger möjligheter i examensarbeten OLIKA VÄGAR Handledning Forskningscirklar Learning eller lessons studies Egen forskning att forska i den egna praktiken och/eller delta i forskningsprojekt Att utmana tanken 6 steg Vad vill vi åstadkomma? Hur ska vi nå målen och bortom dem? Vilken kunskap och kompetens finns i gruppen, arbetslaget och på skolan? Vilken organisation passar för det vi vill uppnå? Vilken ledning behövs i arbetslaget och mellan arbetslagen Vilka ekonomiska resurser behöver vi och vilka finns att tillgå? Hur prioriterar vi? 6

7 Ett professionellt nav En professionell kärna med ansvar & befogenheter Tre förutsättningar för utveckling Organisatoriskt lärande (lärande som ske erfarenhetsbaserat genom/i arbetet) 2015 Informellt lärande (samarbete, tid för reflektion i vardagsarbetet) I ömsesidigt glokalt utbyte med andra skolor högskolor näringsliv forskning Delad kunskap (enskilda individers kompetens kan delas av andra). (Larsson & Löwstedt, 2010) Några redskap? Fysiska strukturer (byggnader, lokaler, datorer) Formella strukturer (planer, scheman, regler) Handlingsstrukturer (vad som faktiskt sker) Tankestrukturer (dominerande tankar, strukturer) Dialogstrukturer (kommunikationen) (Larsson & Löwstedt, 2010) Utvecklingsinriktat lärande (P E Ellström) Betoning på handling, initiativ & rikstagande. Tolerans för olikheter i uppfattningar, osäkerhet & felhandlingar. Betoning av och uppmuntran till reflektion över och kritisk prövning av den egna organisationskulturen särskilt de vedertagna sanningarna om vad som är naturligt, möjligt och önskvärt att göra. Viktiga kriterier för en lärande organisation (M Söderström) Löpande kompetensutveckling Flexibilitet i förhållande till ändrade omvärldsbetingelser Förmåga till självförnyelse Hög problemlösningsförmåga Högt utnyttjande och utveckling av mänskliga resurser Förmåga att integrera extern kunskap Förmåga att förena avancerat specialistkunnande med bred kompetens Tack för uppmärksamheten Nihlfors, E. (2012): Lärarens dubbla uppdrag Stockholm: Natur & Kultur Elisabet.nihlfors@telia.com 7