Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Transkript

1 Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv, det ställs ett krav på varenda droppe: hjälp till att hålla de andra oppe! Tage Danielsson

2 Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö Skollagen ger huvudmannen och förskolor och skolor i uppdrag att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. De verktyg som enheten för kvalitet, utveckling och forskning arbetar med är bland annat brukarundersökningen, Ljus på kvalitet, enheternas kvalitetsrapporter och kvalitetsuppföljningsbesöken. Kvalitetsuppföljningsbesöken är en möjlighet för verksamheterna att komplettera bilden i kvalitetsrapporterna och de är väsentliga för huvudmannens uppföljning av verksamheterna. Vid kvalitetsuppföljningsbesöken deltar elever, vårdnadshavare, lärare, övrig personal och chefer. Motorn i ett framgångsrikt kvalitetsarbete är delaktighet, lusten och viljan till att ständigt förbättra och utveckla verksamheterna. Kvalitetsarbete handlar i första hand om att förebygga brister snarare än att åtgärda de redan uppkomna. Hur åstadkommer vi detta på Lidingös förskolor och skolor med gemensamma krafter? Frågor att diskutera kan till exempel vara: Hur kan arbetet bli roligt och upplevas som nyttigt och meningsfullt? Hur kan visionen om kvalitet bli gemensam för alla? Hur kan olika grupper ges möjlighet att träffas regelbundet? Hur kan självvärderings- och utvärderingsprocesserna bli väl förankrade? Hur kan mål och beslutade åtgärder följas upp och bevakas bättre? En tydlig struktur och systematik i kvalitetsarbetet bidrar till mindre stress och sparar tid, en bonus som följer med arbetet. Våren 2009 startade den förändringsprocess som har lett fram till den här broschyren som är en vägledning för hur vi gemensamt ska arbeta med våra mål och mot vår vision Sveriges bästa förskolor och skolor. I processen har chefer, förskollärare, lärare, elever och vårdnadshavare varit delaktiga. Processen med det systematiska kvalitetsarbetet avslutas inte med den här broschyren, förhoppningen är att den ska fortsätta och att kvalitetsarbetet ska utvecklas och förbättras en ständigt pågående process och dialog. I en lärande organisation är det möjligheterna som styr det som ska göras. Maria Elmér Chef för kvalitet, utveckling och forskning

3 Styrdokument I det systematiska kvalitetsarbetet är utgångspunkten FN:s barnkonvention och barnets bästa. Skollagen 1 kap 10 Särskild hänsyn till barnets bästa I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar för att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare (4 kap. 2-8 skollagen). Definition av begreppet kvalitet Mål och resultat I vilken mån en verksamhet förverkligat nationella och kommunala mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer samt strävar efter att förbättras. Strukturellt Det kommunala perspektivet för kvalitet i förskolan och skolan är ett genomförande perspektiv. Det vill säga hur resurserna fördelas, hur ledarskap utövas, hur organisationen av det pedagogiska arbetet ser ut och hur nöjda föräldrar, barn och elever är. Pedagogiskt Ett pedagogiskt perspektiv fokuserar på förskolans och skolans kvalitet främst utifrån deras uppdrag och de processer som leder till lärande och utveckling.

4 Kvalitetscirkeln Kvalitetsarbete i praktiken Var är vi? Är vi väl förtrogna med uppdraget och styrdokumenten? Hur blev det? UTVÄRDERING Hur gör vi? METOD/ STRATEGI Barnet/eleven i fokus Var är vi? NULÄGE Vart ska vi? MÅL Har vi en gemensam verksamhetes idé som vi vill förverkliga? Tillfredställer vi våra barns/elevers och vårdnadshavares behov och förväntningar? Når vi de bästa resultaten utifrån vårt uppdrag och idéer? Hur gör vi? Hur skapar vi en gemensam värdegrund som lever i ord och handling varje dag? Hur arbetar vi gemensamt för barnens bästa? Hur skapar vi en tydlig organisation som stöder verksamheten i skolor och förskolor? Hur säkerställer vi en god ekonomi och investerar i verksamheten? Vart ska vi? Hur arbetar vi fram mål som vi gemensamt och systematiskt arbetar mot? Hur formulerar vi delmål och hur vet vi att vi når dem? Hur använder vi analysen av våra resultat i nästa planering? Hur arbetar vi med vår gemensamma vision?

5 Årsklocka Kontinuerlig och systematisk planering tydliggör, underlättar och sparar tid. Juli Juni Kvalitetsrapporten lämnas in. Augusti Maj Kompetensutvecklingsprogrammet skickas ut. Uppföljning av elevresultat, NP, betyg. September Kvalitetsforum Pilen resultat Kvalitets forum, skola och förskola. Kvalitets uppföljning. April Mars Forskarforum, prel. Pilen Kvalitetsforum Förbättra hela tiden SCB 15/10: personal och barn. Kvalitetsforum, grundskola. Kvalitetsuppföljning. Oktober Kvalitetsforum, gymnasium. November Forskarforum, prel. Kvalitetsuppföljning. LJUS intyg delas ut Februari Kvalitetsforum LJUS information. Kompetensutvecklingsprogram skickas ut. Forskarforum. December Kvalitetsuppföljning. Januari

6 Årsklockor på olika nivåer som kuggar i varandra Exempel på underlag, mötesformer och verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet: BRUK - Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet alla förskolor och skolor använder BRUK Ledningsgruppsmöten Reflektionsmöten Arbetslagsmöten Arbetsplatsträffar Utvärderingar med - arbetslagen - barnen/eleverna - vårdnadshavare Dokumentation Pedagogisk dokumentation SWOT analyser Brukarundersökningar Enkäter Infomentor (kommunala skolor)

7 Rubriker och struktur för kvalitetsrapporten Sammanfattning Områdeschefens sammanfattning av skolområdets resultat och framåtblick (gäller kommunal verksamhet) Inledning Kort presentation av verksamheten Fakta om enheten Skolans/förskolans verksamhetsidé Tillvägagångssätt Underlag och strukturer för framtagandet av kvalitetsrapporten Elevers, lärares och vårdnadshavares delaktighet Utvärdering och åtgärder enligt föregående års kvalitetsrapport Sammanställning av beslutade åtgärder för förbättringar från föregående år Året som gått - BRUK och Infomentor Resultat och måluppfyllelse, se målkedjan Grundskola/gymnasium Förskola Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Utbildningsval arbete och samhällsliv Gy Bedömning och betyg Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidhem

8 Året som kommer Mål för kommande läsår - BRUK och Infomentor, se målkedjan Grundskola/Gymnasium Förskola Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Skolan och omvärlden Utbildningsval arbete och samhällsliv Gy Bedömning och betyg Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidhem Rektors/förskolechefens ansvar - BRUK och Infomentor Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Kompetensutveckling Framåtblick Fri text Plan mot diskriminering och kränkande behandling bilägges Kvalitetsrapporten. Kvalitetsrapporten ska vara utbildningsförvaltningen tillhanda senast 30 juni. Några ord på vägen Om du tänker som du alltid har tänkt så gör du som du alltid har gjort och då blir det som det alltid har varit Okänd

9 Målkedjan Nedanstående tabell visar hur målen hänger ihop Lidingö stad/mål Stadens verksamhet baseras på kundfokus och utgår från lidingöbornas behov och önskemål Utbildningsnämnden/mål Läroplaner/mål Skolområdet /mål Verksamheten i skolor Kunskaper och förskolor har fokus på Utveckling och lärande kunskap och lärande. I skolor och förskolor råder trygghet och studiero. Verksamheten i skolor och förskolor uppmärksammar elever och barn i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolor ger alla elever ledning och stimulans i deras kunskapsutveckling. Verksamheten i skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap Skolor och förskolor skapar förutsättningar för elever och barns fysiska hälsa. Skolor skapar förutsättningar för att minska stressen hos eleverna. Skolor och förskolor skapar förut-sättningar för att minska diskriminering och kränkande behandling. Normer och värden/kunskaper Kunskaper/utveckling och lärande Kunskaper Normer och värden/kunskaper Enheten /mål

10 Lidingö stad/mål Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för lidingöborna. Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Utbildningsnämnden/mål Läroplaner/mål Skolområdet /mål Kommunikation och information om verksamheterna och dess regelverk är av mycket god kvalitet. Skolor och förskolor verkar för miljömedvetenhet och en hållbar utveckling IKT är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer. Varje skolområde ska tillse att verksamhetsmålen nås och uppdraget klaras av på effektivaste sätt. Lokalutnyttjandet optimeras till rådande barn och elevantal. Normer och värden/kunskaper/elevers ansvar och inflytande Kunskaper