Skola på vetenskaplig grund

Transkript

1 Skola på vetenskaplig grund möjligheter och utmaningar Cristina Robertson, Vetenskapsrådet

2 Uppdraget till Vetenskapsrådet Regeringens beslut Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Kartläggningarna ska utgå från frågeställningar som är relevanta för, och framtagna i samråd med, verksamma i skolan och förskolan. I uppdraget ingår att bedöma forskningsresultatens vetenskapliga hållbarhet

3 Uppdraget till Vetenskapsrådet Regeringens beslut Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet som regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att genomföra. Ett sådant uppdrag kommer enligt regeringens bedömning att underlätta den nya myndighetens initiala arbete. 3

4 Uppdraget till Vetenskapsrådet Forskningsresultat från olika vetenskapliga discipliner såväl nationellt som internationellt bör bevakas och värderas utifrån frågeställningar som är relevanta för personer verksamma inom skolväsendet och skolhuvudmän, men även för beslutsfattare, lärarutbildare och andra intressenter. I forsknings- och innovationspropositionen framhålls vikten av att personer verksamma i skolan och förskolan får vara med och formulera de frågeställningar som forskningssammanställningarna ska behandla. Underlag till skolforskningsinstitut

5 SKOLFORSK Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete I - II Inventering av koncept och modeller, nationella, nordiska och internationella III -IV Probleminventering transformation teori/praktik/ policy V-VI Relevanta frågeställningar praktik/policy VII Metoder för att utarbeta systematiska kunskapsöversikter VIII Forskningsbasering av lärarutbildning XII Kartläggning av svensk praktiknära skolforskning Kartläggning av forskningsresultat specifika forskningsfrågor IX A Internationella komparativa studier IX B Inkludering/ specialpedagogik IX C Läs och skriv IX D Tidig intervention förskola IX E Matematik X -XI Bedömning & Betyg

6 Ansvariga forskare Delprojekt I. Delprojekt II. & VII. Delprojekt III. Delprojekt IV. Delprojekt V. &VI. Magnus Levinsson, Göteborgs universitet Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Glenn Hultman, Linköpings universitet Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Delprojekt VIII. Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet Delprojekt IX. A. Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Delprojekt IX. B. Claes Nilholm, Malmö högskola Delprojekt IX. C. Karin Taube, Umeå universitet Delprojekt IX. D. Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola Delprojekt IX. E. Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet Delprojekt X. Delprojekt XI. Delprojekt XII. Viveca Lindberg, Stockholms universitet Christian Lundahl, Örebro universitet Mina O Dowd, Lunds universitet 6

7 Lite statistik 16 olika delprojekt 14+1 ansvariga forskare 24 medverkande forskare 15 universitet/högskolor 1. Linnéuniversitetet: 7 2. Malmö högskola: 5 3. Mälardalens högskola: 5 4. Göteborgs universitet: 4 5. Umeå universitet: 3 6. Örebro universitet: 3 7. Högskolan i Jönköping: 2 8. Linköpings universitet: 2 9. Stockholms universitet: Högskolan i Borås: Høgskolen i Buskerud og Vestfold: Högskolan i Gävle: Lunds universitet: Södertörns högskola: University of Wisconsin-Madison: 1

8 SKOLFORSK Nationell konferens

9 Integrerad förståelse Strukturerad kunskap Vetenskap TEORI komplexiteten i det pedagogiska resonemanget Fragmenterad kunskap Beprövad erfarenhet PEDAGOGISK PRAKTIK reflektion kring undervisning och lärande Oreflekterad och intuitiv praktik Informerad och delvis reflekterad praktik men huvudsakligen utan kunskaps- och erfarenhetsutbyte Avancerat reflekterad praktik med (delvis publikt) kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra Källa: Se Olsson m fl 2010, LTH i Ryegård (red).

10 Evidens kräver metodologisk kompetens och professionellt omdöme Johanna Giota Evidens så som den kommer till uttryck i metaanalyser och forskningsöversikter kräver en utvecklad metodologisk kompetens hos användarna då de ofta inbegriper statistiska modeller och mått. Användarna ska alltså kunna läsa, tolka och utvärdera de presenterade forskningsresultatens betydelse för en viss frågeställning såsom hur olika arbetssätt inverkar på elevernas lärande och prestationer. Användningen av evidens kräver vidare i de flesta fall ett noggrant översättningsarbete från översikter till praktik där detaljerna blir avgörande

11 Varför sjunker våra PISA-resultat? Läsförståelse Naturvetenskap Matematik

12 OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, sa i sin presentation 17/ att elever i högpresterande PISA-länder ser den egna insatsen som viktig. I Sverige däremot säger många elever att bra resultat är en fråga om talang, tur, lärare och utbildningsmaterial. Många svenska elever ser alltså inte den egna insatsen som avgörande för goda resultat i skolan.

13 Hjärnan är plastisk! Hjärnan är som en muskel som blir starkare och arbetar bättre ju mer man övar med den. Alltför ofta tror studenter att hjärnan är statisk, vilket får dem att tro, att talang och begåvning är oföränderliga personliga attribut som automatiskt leder till framgång senare i livet. Carol Dweck, professor of Psychology at Stanford University Varje gång du arbetar hårt och anstänger dig med att lära dig något nytt, formar din hjärna nya nervkopplingar. Över tid blir du då faktiskt smartare. Med andra ord det är inte vad du är född med som betyder något - utan hur du tänker

14 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Min framgång beror främst på talang och intelligens! Vill verka smart Vill lära mer och mer Källa: Carol Dweck, 2013 Min framgång beror främst på anstängning och hårt arbete!

15 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Jag känner ett stort behov av att bevisa för andra att jag är smart! Därför vill jag helst göra sådant som jag kan och vet att jag är bra på. Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa Jag känner ett stort behov av att lära mig nya saker! Jag känner mig smart när jag jobbar med sådant som är svårt!

16 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Plugghästar är dumhuvuden! Det är meningsöst att anstränga sig! Bättre att lyckas på ett prov som man inte läst på än att misslyckas på ett prov som man har läst på! Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Jag gillar utmaningar, och hinder och att sätta mig själv på prov.

17 Syn på förmågan att lära Talang eller ansträngning? Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas Jag hatar att misslyckas! Jag vill inte ha negativ kritik! Vill framstå som smart Källa: Carol Dweck, 2013 Vill lära sig mer och mer Om jag misslyckas får jag lära mig av detta och ta nya tag!

18 Statisk syn Dynamisk syn Utmaningar Undviker utmaningar Uppskattar utmaningar Hinder Ger lätt upp, flyr Försöker att lösa uppgiften trots att det tar tid och kräver stor ansträngning Ansträngning Misslyckanden Kamraters framgång Resultat Tankevärld Ser ansträngning som meningslös och löjeväckande Ignorerar konstruktiv feedback, bortförklarar Känner sig hotad av andras framgång Stannar tidigt upp i sitt lärande och når inte upp till sin fulla potential Begränsad - bekräftar en deterministisk syn på världen upplever få möjligheter i att förändra sin situation Källa: Carol Dweck, 2013 Ser ansträngning som en väg till framgång Lär av sina misstag Lär sig och inspireras av andras framgång Når till allt högre prestationsnivåer Öppen - ger en stor känsla av att ha en fri vilja och möjlighet att nå sina mål

19 Synen på förmågan är inlärd! Statisk syn: Intelligensen är oföränderlig Dynamisk syn: Intelligensen kan utvecklas och växa (hjärnan är plastisk) Varför elever har en statisk syn på sin förmåga: Barn som tidigt och ofta får beröm för sin stora talang eller intelligens löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Barn som tidigt och ofta får höra att de saknar talang eller är svaga löper hög risk att få en statisk syn på sin förmåga. Källa: Carol Dweck, 2013

20 Återkoppling kan ges individuellt och kollektivt! Beröm ansträngning! Beröm strategi! Beröm fokusering! Beröm förbättring! Beröm framgång! Källa: Carol Dweck

21 Forskningsanvändning (forskningsbaserad kunskap) Transformerar Förändrar Medvetandegör Utmanar Problematiserar Motiverar till reflektion Verbaliserar Inspirerar Ger svar Bekräftar Legitimerar

22 Systematiskt kvalitetsarbete Formativ undervisning Syfte: Att förbättra och fördjupa lärandet EFFEKTER PLANERING GENOMFÖRANDE?

23 1. Nulägesanalys Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever ha för att nå viktiga mål? 2. Söka lösning Vilken kunskap och färdighet behöver vi som professionella ha för att möta våra elevers behov? 5. Utvärdera effekterna Vilken effekt har våra förändrade aktiviteter fått för våra elevers engagemang, lärande och välmående? 4. Pröva nytt Engagera eleverna i nya erfarenheter av att lära sig. 3. Lära nytt Fördjupad professionell kunskap och förfinade professionella färdigheter. Källa: Timperley, 2011

24 Källa: Peter Gärdenfors, 2010 Skickliga lärare har en innehållsrik verktygslåda! Att fråga vilken undervisningsteknik som är bäst är som att fråga en snickare vilket verktyg som är bäst hammare, skruvmejsel, kniv, såg, tång, fil eller linjal.

25 Skickliga lärares har sin verktygslåda i huvudet Långvarig stress och tidspress kan drastiskt minska denna verktygslådas kapacitet! Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen och eftersom symtomen på för mycket stress är olika mellan olika personer, kan det visa sig på flera sätt. Till exempel kan man få sömnproblem känna stor trötthet som inte går att vila bort känna sig rastlös, ha svårt att koppla av och varva ner känna sig irriterad, rädd, nedstämd eller få ångest få sämre minne och svårt att koncentrera sig Källa:

26 Balans mellan inre och yttre styrning Inre styrning Yttre styrning Komplex och obestämd Mätbar och genomskinlig Professionellt ansvarstagande Uppdragsreglering Undervisningskvalitet Undervisningskvantitet Lärarexcellens Nöjda avnämare Förtroende Kontroll Kollegial dialog Öppna jämförelser Inre motivation Yttre motivation Sammanhang Fakta Mål Djuplärande Rätt kunskap i rätt tid Resultat Cristina Robertson

27 Teori & Praktik

28 Cristina Robertson Tel: Mobil: