Hälsa på lika villkor Vårdcentralsrapport
|
|
- Ann Erika Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa på lika villkor Vårdcentralsrapport Västernorrland 2006
2 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Bra allmän hälsa 4 Dålig tandhälsa 6 Nedsatt psykiskt välbefinnande 8 Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag 10 Riskkonsumtion av alkohol 12 Dagligrökare 14 Dagligsnusare 16 Fetma 18 Referenser 20 Vårdcentralsöversikt 21 För mer information, kontakta landstingets folkhälsoplanerare: Barbro Forslin (barbro.forslin@lvn.se) Hjördis Rooth-Möller (hjordis.roothmoller@lvn.se) Heléne Dahlqvist (helene.dahlqvist@lvn.se) Johannes Dock (johannes.dock@lvn.se) Iwona Jacobsson (iwona.jacobsson@lvn.se) Peter Möllersvärd (peter.mollersvard@lvn.se) Eller besök landstingets webbplats ISSN Författare: Anna Bostedt och Birgitta Malker, Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Barbro Forslin, Iwona Jacobsson och Johannes Dock, Primärvårdscentrum Layout: Elin Sjöstedt, Ledningsstaben Information och Kjerstin Hansson, Gagna Administrativ Service Omslagsfotografi: Nordic Photos; Arnaldur Halldorsson, Palmi Gudmundsson, Sören Colbring Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet AB i Sundsvall, 2007
3 Förord Landstinget Västernorrland bedriver ett aktivt folkhälsoarbete för att förbättra hälsan i länet och minska behovet av sjukvård. I arbetet för en god och jämlik hälsa behövs bra underlag som möjliggör planering utifrån befolkningens behov. Befolkningsenkäten ger unik information om invånarnas upplevda hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Den ger kunskap om lokala behov och kan användas för planering och prioritering av hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvårdens personal får ofta en inblick i människors levnadsvanor och livsvillkor, vilket gör att de har stora förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Vårdcentralen är den del av hälso- och sjukvården som de flesta i befolkningen har kontakt med årligen och det stora antalet möten mellan vårdpersonal och besökare erbjuder många naturliga tillfällen att ta upp frågor om livsvillkor och levnadsvanor. Den här rapporten ökar kunskapen om vilka grupper man bör vända sig till med insatser för att förbättra hälsan, ändra tobaks- och alkoholvanor, öka den fysiska aktiviteten eller ändra matvanorna. Att hälsan är ojämnt fördelad vet vi och i den här rapporten kan vi tydligt se hur den upplevda hälsan och faktorer som har betydelse för hälsan varierar mellan länets vårdcentralsområden. Varför ser det ut som det gör, och vad kan göras? Några enkla svar finns inte men förhoppningsvis blir den här rapporten underlag för diskussion och kan väcka frågor som är viktiga att arbeta vidare med. Lars Bolin Hälso- och sjukvårdsdirektör Lennart Moberg Primärvårdsdirektör 1
4 Sammanfattning Våren 2006 genomförde Folkhälsoinstitutet en nationell befolkningsenkät för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Landstinget Västernorrland deltog i undersökningen och ca enkäter skickades ut till personer i Västernorrland. Resultatet har analyserats på vårdcentralsnivå. Resultatet visar skillnader i befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor mellan de olika vårdcentralsområdena i Västernorrlands län. Bra allmän hälsa. 67 procent uppger att de mår mycket bra eller bra, andelen varierar från 55 till 76 procent mellan vårdcentralsområdena. Fler män än kvinnor svarar att de mår bra eller mycket bra. Det är även skillnader mellan åldersgrupperna och man mår bättre ju yngre man är. Dålig tandhälsa. 11 procent anser att de har mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. Det är ingen större skillnad mellan könen. Andelen med dålig tandhälsa varierar från 7 till som sämst 17 procent mellan vårdcentralsområdena. Nedsatt psykiskt välbefinnande. 16 procent har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det varierar mellan vårdcentralsområdena, från 11 till som sämst 23 procent. Kvinnor mår sämre än män. Äldre mår bättre än yngre. Fysisk aktivitet minst 30 min/dag. 62 procent uppger att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Andelen fysiskt aktiva är högst i åldern år. Andelen varierar från 58 till som sämst 44 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Riskkonsumtion av alkohol. 12 procent är riskkonsumenter av alkohol. En högre andel män är riskkonsumenter i jämförelse med kvinnorna och det är vanligare med riskkonsumtion i de yngre åldrarna. Mellan de olika vårdcentralsområdena varierar riskkonsumtionen från 8 till 17 procent. Dagligrökare. 13 procent är dagligrökare. Andelen kvinnor som röker dagligen är högre än andelen män. Andelen varierar mellan 6 och 21 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Dagligsnusare. 16 procent snusar dagligen. Andelen variera mellan de olika vårdcentralsområdena, från 11 till 26 procent. Andelen män som snusar dagligen är också betydligt högre än andelen snusande kvinnor. Fetma. 14 procent har fetma. Det finns inga större skillnader mellan könen i andelen med fetma. Andelen med fetma är lägst i de yngsta åldrarna för att öka stort i ålder år och äldre. Andelen med fetma varierar mellan de olika vårdcentralsområdena från 8 till som sämst 23 procent. 2
5 Inledning Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att kunna fatta riktiga beslut och göra bra prioriteringar är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Den här rapporten ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor fördelat efter vårdcentralernas upptagningsområden Bra underlag är viktigt Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård så att den på bästa sätt motsvarar behoven i befolkningen. Olika registerdata som finns inom hälso- och sjukvården ger kunskap om sjukdomsförekomst. Dessa data ger värdefull, men i visst avseende begränsad, information i och med att de endast kartlägger den del av befolkningen i länet som har uppsökt hälso- och sjukvården. Att komplettera med en enkätundersökning ger stora möjligheter att få utökad kunskap om hälsoläget i hela befolkningen. Genom en enkät ges befolkningen möjlighet att redovisa sin subjektivt upplevda uppfattning om hälsan, vilket är tex värdefullt när det gäller den psykiska hälsan. Enkäten ger också möjlighet att samla in kunskap om levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen. Hälsa på lika villkor en enkätundersökning Landstinget har tidigare genomfört två liknande undersökningar tillsammans med de tre nordligaste landstingen, 1997 och Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell undersökning där enskilda landsting har möjlighet att utöka urvalet i det egna området med ett extra urval, Landstinget Västernorrland deltog vid 2006 års undersökning. Hälsa på lika villkor 2006 skickades ut till drygt personer i åldern år i Västernorrland. Svarsfrekvensen var 63 procent. Enkäten innehöll 75 frågor om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer samt några bakgrundsfrågor. Rapportens innehåll Rapporten innehåller ett urval från enkäten och redovisas i åtta avsnitt där varje avsnitt tar upp en fråga, allmänt hälsotillstånd, tandhälsa, psykiskt välbefinnande, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, rökning, snusning och fetma. Rapporten avslutas med en vårdcentralsöversikt baserad på registeruppgifter av faktorer som har betydelse för hälsan. Observera att: De områden som redovisas i denna rapport bygger på vårdcentralernas geografiska upptagningsområden. Kartorna i rapporten ger möjlighet till översiktlig jämförelse mellan vårdcentralsområdena. Ljusare kartfärg betyder gynnsammare förhållanden. Graderingen i kartorna är gjord genom att andelsintervallet för varje fråga är delad i tre lika stora grupper. Skalorna i diagrammen är inte alltid 100 procent. Alla värden som redovisas är ålderstandardiserade. Alla värden som redovisas representerar befolkningen i åldern år i Västernorrland. 3
6 Bra allmän hälsa I Västernorrland uppger 67 procent av befolkningen i åldern år att de mår mycket bra eller bra. Det finns skillnader mellan vårdcentralsområdena, andelen varierar mellan 55 och 76 procent. En högre andel av männen uppger att deras allmänna hälsotillstånd är bra i förhållande till kvinnorna. Andelen med mycket bra eller bra allmän hälsa sjunker med stigande ålder. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier 1 visat svara en stark prediktor för både sjuklighet och dödlighet. Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen bland olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. Frågekonstruktion har använts sedan 1996 av Statistiska Centralbyrån i deras undersökningar om levnadsförhållande (ULF) samt i flera landstingsenkäter. I Västernorrland uppger 69 procent av männen och 65 procent av kvinnorna att de har mycket bra eller bra allmän hälsa. Hälsotillståndet är bättre bland männen än bland kvinnorna i alla åldersklasser. Bäst allmän hälsa uppger unga män, medan de äldsta kvinnorna har sämst hälsa. Bäst hälsa har de yrkesarbetande, både män och kvinnor, cirka 80 procent uppger bra eller mycket bra hälsa. Sämst hälsa har de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna, där andelen med mycket bra eller bra hälsa bara är 26 procent respektive 8 procent. För både män och kvinnor som tillhör dessa kategorier finns det stor risk att dö i förtid. Det finns skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan olika socioekonomiska grupper. Personer med hög utbildning har bättre hälsa än lågutbildade, 79 procent jämfört med 65 procent. Dålig ekonomi påverkar i hög grad det allmänna hälsotillståndet. Andelen med mycket bra eller bra hälsa är mer än 70 procent bland personer som har en kontantmarginal (kan skaffa fram kronor på en vecka) mot 53 procent om man inte har den marginalen. Andel med mycket bra eller bra allmän hälsa Andel med mycket bra eller bra allmän hälsa Ålder Kvinna Man
7 Andel med mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd Andel med mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 75 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 63 5
8 Dålig tandhälsa I Västernorrland anser 11 procent av befolkningen i åldern år att de har mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa. Det är ingen större skillnad mellan könen. Andelen män som uppger att deras tandhälsa är dålig blir högre ju äldre de är. Denna tendens syns inte på samma sätt hos kvinnorna. Andelen med dålig tandhälsa varierar från 6 till som sämst 17 procent mellan vårdcentralsområdena. Tandhälsan utgör en viktig del av individers livskvalitet och välbefinnande. Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med kostvanorna, dels genom att kosten påverkar tandhälsan och dels genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget. Inom det folkhälsopolitiska målområdet nr 10, framhålls vikten av en god tandhälsa, för att kunna tillgodogöra sig maten. Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och patienterna har själva sedan 1990-talet fått stå för en allt större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader 2. I Västernorrland uppger 12 procent av männen och 10 procent av kvinnorna att de har dålig tandhälsa (mycket eller ganska dålig). Ser man till tandhälsa i förhållande till sysselsättning uppger 9 procent av de yrkesverksamma att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Högsta andelen med dålig tandhälsa har långtidssjukskrivna män (30 procent). Cirka 16 procent av de tillfrågade svarar att de har varit i behov av tandläkare under de tre senaste månaderna men ej sökt. 65 procent av dessa har avstått p.g.a. ekonomiska skäl. De yngre (16 44 år) har i högre utsträckning än de äldre varit i behov av tandvård, men inte sökt. Bland yrkesarbetande och ålderspensionärer uppger procent att de varit i behov av tandläkare de senaste tre månaderna men ej sökt, cirka 28 procent av arbetslösa respektive förtidspensionärer samt 40 procent av de långtidssjukskrivna svarar detsamma. Andel med mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa Andel med mycket dålig eller ganska dålig tandhälsa Ålder Kvinna Man
9 Andel med mycket dålig eller dålig tandhälsa Andel med mycket dålig eller dålig tandhälsa Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors 7 05 VC Njurunda VC Skönsmon 8 07 VC Nacksta VC Granlo 9 09 VC Granloholm 9 10 VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 11 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå 9 28 VC Höga kusten VC Bjästa 6 30 VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget 8 34 VC Centrum Örnsköldsvik 7 35 VC Viken 8 36 VC Husum - Trehörningsjö 9 7
10 Nedsatt psykiskt välbefinnande I Västernorrland anger 16 procent av befolkningen i åldern år att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är stora skillnader mellan könen, kvinnorna mår sämre än männen. Det finns också en tendens till att man mår bättre ju äldre man är. Det nedsatta psykiska välbefinnandet varierar mellan vårdcentralsområdena, från 11 till 23 procent. I enkäten finns 12 frågor, som behandlar olika aspekter av psykiskt välbefinnande. Frågorna summeras och räknas om till ett index. Indexet kan delas in i två alternativ, Gott psykiskt välbefinnande och Nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna och beräkningen kallas GHQ12 (General Health Questionnaire) och har använts i olika undersökningar och beskrivits i boken Measuring Health 3. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Nedsatt psykiskt välbefinnande har en stark koppling till utveckling av depression och kan ses som en indikator på förväntad utveckling av psykisk sjuklighet. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är störst bland långtidssjukskrivna kvinnor med mer än varannan kvinna. Bland förtidspensionerade kvinnor och män, långtidssjukskrivna män samt bland arbetslösa kvinnor har ungefär var tredje person nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är lägst bland ålderspensionärer och yrkesarbetande. Erfarenheter från försök att erbjuda fyra samtal bland unga vuxna i Stockholm 4 visar att man med ganska enkla samtalsinsatser kan öka graden av psykiskt välbefinnande. Om man undviker depressioner eller andra psykisk sjuklighet på ett enkelt sätt är det sannolikt mycket kostnadseffektivt. Förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande är stor bland unga kvinnor, nästan var tredje kvinna i åldern år. Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Ålder Kvinna Man
11 Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 22 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 11 9
12 Fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag I Västernorrland uppger 62 procent i ålder år att de är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och andelen fysiskt aktiva varierar beroende på ålder. Andelen fysiskt aktiva är lägst i åldern år för män och år för kvinnor, medan andelen fysiskt aktiva är högst i åldern år för både män och kvinnor. Andelen varierar mellan 78 till som sämst 55 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet har visats motverka uppkomsten av en mängd sjukdomar t.ex. minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt depression 5. Fysisk aktivitet har även en stor betydelse för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar samt lindrar ångest, oro och sömnsvårigheter 6. Det är framför allt aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet som visats ha betydelse för hur man mår med avseende på såväl fysisk förmåga och allmän hälsa som social förmåga, emotionell- och mental hälsa 7. En vanlig rekommendation vad gäller tidsomfattningen är minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Av männen är 64 procent fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag och bland kvinnorna 61 procent. Andelen fysiskt aktiva är högst i åldern år för både män och kvinnor, och andelen är lägst bland kvinnor i åldern år. Den högsta andelen fysiskt aktiva finns bland yrkesarbetande män och kvinnor och bland ålderspensionerade män, där cirka 60 procent är fysiskt aktiva. Den lägsta andelen fysiskt aktiva återfinns bland de förtidspensionerade och långtidssjukskrivna män och kvinnor samt ålderpensionerade kvinnor. Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andel fysiska aktiva minst 30 minuter per dag Ålder Kvinna Man
13 Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 63 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 64 11
14 Riskkonsumtion av alkohol I Västernorrland är 12 procent av befolkningen i åldern år riskkonsumenter av alkohol. En högre andel män är riskkonsumenter i jämförelse med kvinnorna och det är vanligare med riskkonsumtion i de yngre åldrarna. Mellan de olika vårdcentralsområdena varierar riskkonsumtionen från 8 till 17 procent. En hög konsumtion av alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter som t.ex. levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall. En hög konsumtion kan också ha en rad negativa sociala konsekvenser som påverkar hälsotillståndet samt bidra till övervikt och fetma. Fyra av frågorna i enkäten härstammar från frågeinstrumentet AUDIT och har tagits fram av arbetsgruppen för alkoholfrågor inom ramen för projektet Hälsorelaterade levnadsvanor, frågorna är testade 8. Frågorna har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa 9. Riskbruk 10 handlar om alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk och svåra medicinska skador. Men där problemen ännu inte är allvarliga. Frågorna tar hänsyn till hur ofta och hur mycket man dricker men även hur ofta man dricker så mycket att man blir berusad. Poängen motsvarar för kvinnor 9 standard glas per vecka, vilket motsvarar 108 g eller 34 cl starksprit. För män 14 standardglas per vecka, vilket motsvarar 168 g alkohol eller 53 cl starksprit. Andelen riskkonsumenter är högst bland de unga. Mer än var fjärde ung man och kvinna dricker så mycket att de betecknas som riskkonsumenter. Skillnaden mellan unga män och kvinnor är liten. Största andelen med riskkonsumtion av alkohol finns bland långtidssjukskrivna, arbetslösa eller yrkesarbetande män, procent. Även för arbetslösa kvinnor är riskkonsumtionen hög, cirka 14 procent. Riskkonsumenter av alkohol anger sämre tandhälsa och i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än icke riskkonsumenter. Bland dessa personer också andelen rökare och spelmissbrukare högre. Andel med riskkonsumtion av alkohol Riskkonsumtion av alkohol Ålder Kvinna Man
15 Andel med riskkonsumtion av alkohol Andel med riskkonsumtion av alkohol Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda 8 06 VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo 9 09 VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 11 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden 9 17 VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland 8 23 VC Långsele 9 24 VC Ramsele VC Junsele 8 26 VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa 8 30 VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 12 13
16 Dagligrökare I Västernorrland är 13 procent av befolkningen i åldern år dagligrökare. Andelen kvinnor som röker dagligen är högre än bland männen. I åldern år är andelen rökare lägst. Högsta andelen dagligrökare finns bland kvinnor i åldern år. Andelen varierar från 6 till 21 procent mellan de olika vårdcentralsområdena. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bl.a olika typer av cancer, lungsjukdom, hjärt-kärlsjukdom, sår i magen m.fl. 11. Rökningen orsakar ungefär för tidiga dödsfall varje år och inträffar före pensionsåldern. Om tobaksbruket upphörde skulle detta i praktiken påverka hela befolkningens hälsotillstånd och förväntad överlevnad mer än någon annan sjukdomsorsak12. I Västernorrland uppger 11 procent av männen och 15 procent av kvinnorna att de röker dagligen. Den högsta andelen dagligrökare återfinns i mellangruppen, dvs år där 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen röker. Rökvanorna är även kopplade till utbildning, dvs de finns främst bland dem med lägst utbildningsnivå. Rökare är i högre grad ekonomiskt utsatta än icke rökare t.ex. när det gäller kontantmarginal (skaffa fram kr på en vecka). Sämst är förhållandena för kvinnor, där 40 procent av kvinnliga rökare inte anser sig ha kontantmarginal. Genom tidigare undersökningar vet vi att cirka 75 procent av rökarna vill sluta och att 4 av 10 önskar hjälp med detta dvs. rökslutarstöd 13. Bland yrkesverksamma och ålderspensionärer röker procent, medan motsvarande siffra är procent för arbetslösa, förtidspensionärer respektive långtidssjukskrivna. Andel dagligrökare Andel dagligrökare Ålder Kvinna Man
17 Andel dagligrökare Andel dagligrökare Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon 9 07 VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 10 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan 9 20 VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa 9 30 VC Bredbyn 6 31 VC Själevad 6 32 VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 7 15
18 Dagligsnusare Andelen som snusar dagligen i Västernorrland utgör 16 procent av befolkningen i åldern år. Andelen varierar stort mellan de olika vårdcentralsområdena, från 11 till som sämst 26 procent. Andelen män som snusar dagligen är också betydligt högre än bland kvinnorna. Snuset innehåller flera cancerframkallande ämnen. De starkaste indikatorerna finns för bukspottskörtelcancer, men det finns även forskning som tyder på förhöjd risk för t.ex. munhålecancer. Snusning tycks inte öka risken för att få hjärtinfarkt, men höjer risken att dö vid drabbandet av hjärtinfarkt. När det gäller munhälsan konstateras, att snus ger en slemhinneskada som antyder ett samband mellan snus och tandlossning 14. Av yrkesverksamma och arbetslösa snusar cirka 20 procent, av förtidspensionärer och långtidssjukskrivna snusar procent (bland långtidssjukskrivna män snusar hela 41 procent). Av ålderspensionärer snusar betydligt färre, 7 procent. För snusningen finns inte samma koppling till utbildningsnivå som för rökarna. Inte heller kan man se något ekonomiskt samband. Var fjärde man och 7 procent av kvinnorna i Västernorrland svarar att de är dagligsnusare. Den högsta andelen snusare återfinns i de yngsta åldersgrupperna vilket gäller både män och kvinnor. Andel dagligsnusare Andel dagligsnusare Ålder Kvinna Man
19 Andel dagligsnusare Andel dagligsnusare Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 14 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga Kusten VC Bjästa VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 17 17
20 Fetma I Västernorrland har 14 procent av befolkningen i ålder år fetma. Det finns ingen större skillnad mellan könen. Andelen med fetma är lägst i den yngsta åldersgruppen för att öka stort i ålder år. Andelen varierar mellan de olika vårdcentralsområdena från 8 till som sämst 23 procent. Övervikt och fetma är en riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Personer med fetma har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga 15. Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom, stroke och diabetes 16. Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem i västvärlden 17. Ett flertal studier från olika delar av Sverige visar att andelen överviktiga stadigt ökar procent av männen respektive kvinnorna har fetma. Den högsta andelen med fetma finns i åldersgruppen 45 år och äldre, där 16 procent av männen respektive kvinnorna har fetma. Bland yrkesverksamma, ålderspensionärer och arbetslösa har procent fetma, medan motsvarande siffra är procent för förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. I befolkningsenkäten framgår att 19 procent av de med fetma har besvär av inkontinens. Bland de normalviktiga uppger endast 9 procent att de har besvär av inkontinens. Av de med fetma uppger 38 procent att de har högt blodtryck medan endast 13 procent av de normalviktiga uppger att de har högt blodtryck. Personer med fetma uppger i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnade och en lägre andel har bra hälsa jämfört med normalviktiga. Andel med fetma Andel med fetma Ålder Kvinna Man
21 Andel med fetma Andel med fetma Procent VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Njurunda VC Skönsmon VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall 8 11 VC Skönsberg* VC Bosvedjan* 12 *From januari 2007 VC Gilleberget. 13 VC Ljustadalen VC Alnö VC Timrå VC Liden VC Söråker VC Sundet VC Blåsippan VC Kronholmen VC Kramfors VC Nyland VC Långsele VC Ramsele VC Junsele VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Höga kusten VC Bjästa VC Bredbyn VC Själevad VC Domsjö VC Gullänget VC Centrum Örnsköldsvik 9 35 VC Viken VC Husum - Trehörningsjö 15 19
22 Referenser 1 Undén A-L, Elofsson S. Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors egen bedömning. Rapport 98:7 Stockholm: FRN;1998. Nilsson P, Orth.Gomér K. Self-rated health in a European perspective. Rapport 2000:2. Stockholm: FRN;2000. Burström B, Fredlund P. Self rated health: Is it as good a predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as in higher social classes? J Epidemiol Community Health 2001;55: Fylkesnes K, Førde OH. Determinants and dimensions involved in self-evaluation of health. Soc Sci Med 1992;35: Folkhälsorapport 2001, kap 6. Socialstyrelsen. Stockholm McDowell I, Newell C Measuring Health. A Guide to Rating Scales and Questionnaires. New York: Oxford University Press. 4 Winzer R, Betydelsen av fyra samtal, Utvärdering av samtalsstöd för unga vuxna vid S:t Lucas. Karolinska Institutet Institutionen för folkhälsoventenskap. 5 Henriksson, J., Ekbom, M och Tranquist, J FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut. 6 Johansson S-E, Qvist J. Motion förlänger livet. Välfärdsbulletinen 1997;2: Norling, I., Sullivan,M., Marklund, B Fritid och hälsa; rapport 11. Göteborg Reectski, WJ.,Brawley, LR., Shumaker, SA Physical activity and health-related quality of life. Exercise and Sport Sciences Reviews 24: Backhans M. En analys av AUDIT-frågorna i VoT (Vanor och trygghet). 9 Babor, Ramon de la Fuente, Saunders, Grant AUDIT The alcohol use disorder identification test. World Health Organization. WHO/PSA/ Folkhälsorapport 2001, kap 6. Socialstyrelsen. Stockholm SBU-rapport nr 132, Liv och Hälsa i Norrland 2003, 14 Hälsorisker med svenskt snus Karolinska institutet Institutet för miljömedicin, Wolk A, Rössner S.Rund och god ofta tjock och sjuklig. Läkartidningen 1995; 92: Björntop P. Abdominal fat distribution and disease: an overview of epidemiological data. Ann Med 1992;24 (1): Sjöström L. TV och stillasittande gör allt fler feta. Läkartidningen 1996;93:163: Johansson S-E, Qvist J. Fetma en tickande bomb också i Sverige? Välfärdsbulletinen 1998;4:14-6. Kuskowska-Wolk A,Rössner S. Varför ökar relativa kroppsvikten? Läkartidingen 1994;91: RahmqvistM, Bäckman K. Östgötarnas hälsa, levnadsvanor och läkemedelskonsumtion (CMT Rapport 1996:10). Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk tekonologi;
23 Vårdcentralsöversikt Nedanstående tabell baseras på registeruppgifter från SCB (Statistiska centralbyrån) och landstingets befolkningsregister (FOLKE) över befolkningen i Västernorrland. Andel ensamstående med barn Andel med eftergymnasial utbildning Befolkning Andel över 65 år Medelinkomst Västernorrland VC Ånge VC Fränsta VC Stöde VC Matfors VC Nacksta VC Granlo VC Granloholm VC Centrum Sundsvall VC Skönsmon VC Njurunda VC Skönsberg VC Bosvedjan VC Ljustadalen VC Alnö VC Liden VC Timrå VC Söråker VC Blåsippan VC Sundet VC Kronholmen VC Kramfors VC Höga Kusten VC Nyland VC Skärvsta VC Centrum Sollefteå VC Långsele VC Junsele VC Ramsele VC Bredbyn VC Bjästa VC Centrum Örnsköldsvik VC Gullänget VC Själevad VC Domsjö VC Husum- Trehörningsjö VC Viken Andel ej svenskfödda Befolkning Befolkningen i Västernorrland den 31/ , geografisk vårdcentralstillhörighet (FOLKE). Andel över 65 år Andel i befolkningen som är 65 år och äldre den 31/ (FOLKE). Medelinkomst Familjer 20+ år, efter disponibel inkomst, medelinkomst inkl 0-inkomsttagare per familj, 2003 (SCB). Andel ensamstående med barn Familjer 20+ efter familjetyp, andel familjer ensamstående med barn, december 2004 (SCB). Andel med eftergymnasial utbildning Befolkning år efter utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning, januari 2005 (SCB). Andel ej svenskfödda Befolkning efter födelseland, december 2004 (SCB).
24 Postadress: Härnösand Telefon: Telefax: E-post:
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merHälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN
Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merVårdcentralsrapport. Västernorrland
Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merHälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merHälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Läs merHälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN
Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merVERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET
VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merAlkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk
Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merBefolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Ledningsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Ledningsstaben Information och Landstingsservice
Läs merVÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007
VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens
Läs merVad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser
Läs merBefolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Ledningsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Ledningsstaben Information Fryklunds Foto:
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merVad håller oss friska i Norrland?
Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merHur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa
Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merIndikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.
Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga
Läs merSammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län
Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
1 / 17 2201 Bostad 2281088 Centrum utom stora torget i Sundsvalls kommun 2281089 Stora torget i Sundsvalls kommun 2281091 Norra Kajen i Sundsvalls kommun 2284020 Örnsköldsvik centrum 2 / 17 2201 Butik
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merHälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merom hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun
Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merResultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 KAPITEL 1- inledning samt definitioner och förtydliganden 4 KAPITEL 2 - Presentation av kommuner och län 6 KAPITEL 3 - självupplevd hälsa 11 3.1 Healthy Days 11
Läs merHälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Läs merÄldres liv & hälsa i Mellansverige 2017
Äldres liv & hälsa i Mellansverige 21 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland personer år eller äldre Rapportserie utgiven i samverkan mellan regionerna i Uppsala, Sörmland,
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merHälsa och levnadsvanor i Kronobergs län
FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merDet var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.
Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel
Läs mer