Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola

2 SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann Gabriels Lena Juhlin 27 november 2002

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Introduktion...4 Allmän kurs med foto och skapande (AF) Syfte...5 Socialpedagogiskt ungdomsarbete...5 AF...5 Tillvägagångssätt och innehåll...6 Socialpedagogiskt ungdomsarbete...6 Deltagarna...6 Lärarna...6 AF...7 Deltagarna...7 Lärarna Resultat...7 Socialpedagogiskt ungdomsarbete...7 AF Diskussion...8 Litteraturförteckning...8

4 1. SAMMANFATTNING Tollare är en av landets 147 folkhögskolor. Skolan har både korta och långa kurser. De korta kurserna kan sträcka sig över några få dagar upp till några veckor. De långa kurserna pågår ett år. I utbudet av långa kurser finns allmänna kurser, särskilda kurser och distanskurser. Den här rapporten redogör för ett utvecklingsarbete som pågår på två av skolans långa kurser, Socialpedagogiskt ungdomsarbete och Allmän kurs med foto och skapande. Förutsättningarna på dessa två kurser och inriktningen på utvecklingsarbetet är olika. Vi har därför valt att redogöra för kurserna var för sig under respektive rubrik. Arbetet kommer att fortsätta hela innevarande läsår. Vi kommer därför inte att kunna redovisa något slutgiltigt resultat, utan enbart de resultat vi hoppas på att uppnå. 2. INTRODUKTION Socialpedagogiskt ungdomsarbete Tollares utbildning i socialpedagogiskt ungdomsarbete är en av skolans särskilda kurser, vilket betyder att den är yrkesförberedande och har inte som mål att ge allmän eller särskild behörighet. Utbildningen är en 1-årig praktisk-pedagogisk kurs med sikte på yrkesverksamhet bland utsatta och stökiga barn och ungdomar. Våra deltagare hamnar efter utbildningen i kommunal socialtjänst eller utbildningsförvaltning (skoldaghem), på HVB-instituioner eller 12-hem (statens särskilda ungdomshem) eller i egen verksamhet. Några få väljer att läsa vidare direkt efter Tollare. Deltagarnas bakgrund är mycket skiftande. Skolbakgrund är allt från universitetsstudier till en knackig genomförd grundskola vilket innebär en pedagogisk utmaning och ställer krav på individuell anpassning av undervisningen. Alla deltagare har någon form av praktisk erfarenhet av att ha arbetat med marginaliserade barn och ungdomar. Datorvanan är också mycket skiftande. Deltagarnas genomsnittsålder är drygt 30 år. Lärarlaget består av tre lärare som leder de större avsnitten i undervisningen. Därtill kommer tre lärare som undervisar i kortare avsnitt. Ett stort inslag i studierna är kontakt med arbetsfältet - branschen. Det sker genom många yrkesverksamma föreläsare bjuds in till kursen och genom studiebesök och praktik. Vi har våra deltagare måndag till fredag under 1 läsår (37 veckor). Yrkespraktik sker under sammanlagt 8 veckor. Utbildningsmål och kursplaner skriver vi själva. För att hinna med det vi föresatt oss att göra får vi ibland ta kvällar och helger till undervisning. Antalet deltagare är Årets kurs har 21 deltagare som går den 10:e kursen. Förutom den socialpedagogiska kursen ingår ytterligare tre kurser i Tollares socialt inriktade specialkurser. Det är en socialpedagogiskt kurs på deltid och distans, en drogförebyggarkurs på deltid och distans och en behandlingspedagogisk utbildning på heltid inriktad på 12- stegsmetoden. Allmän kurs med foto och skapande (AF) Den allmänna kursen ligger på motsvarande 2.a-3:e året på gymnasiet. Deltagarna på kursen är mellan 18 och 43 år. De flesta går sitt 3:e år och ska efter avslutad kurs söka vidare till olika yrkesutbildningar eller högskolan. Medelåldern är 23 år. Kursen innehåller allmänna ämnen som

5 svenska, engelska och matte. Övriga ämnen läses i temaperioder som Valet, Naturen som form och Sverige och Europa i en globaliserad värld. De teman som har ingått i projektet är Presentationen, Grundkurs i foto och under hösten resultaten från Na-temat och Bildens roll. I det sistnämnda ingår en uppgift där alla väljer varsin fotograf och hans/hennes bilder. Efter varje tema väljer deltagarna ut de bilder som ska sparas i den digitala portfolion. På AF är vi två lärare som samarbetar kring foto, bildanalys och bildens roll i medier och samhälle. Det kan under ett år bli ett stort antal, främst fotografiska, bilder som vi analyserar och diskuterar. Vi har, när det gäller visning och arkivering av både våra undervisningsbilder och deltagarnas bilder, hittills arbetat utan att i någon större omfattning använda oss av datorns möjligheter. I våras började vi mer konkret tala om att utveckla och pröva våra idéer. Vi utgick från begreppet bilder och fick syn på en mängd möjliga frågor och infallsvinklar Vi bestämde att koncentrera oss på - arbeta med bilder - spara bilder 3. SYFTE Socialpedagogiskt ungdomsarbete För denna kurs saknas i stor utsträckning anpassad kurslitteratur. Det innebär att mycket material är i form av utdrag och artiklar. Kursdeltagarna producerar även egna rapporter och inlämningsuppgifter. En ökad datoranvändning och nätkommunikation innebär ökad tillgång till material och information via Internet. En stor material- och informationsmängd i olika former kan lätt leda till oordning, särskilt för studieovana deltagare. En viktig fråga är därför att utveckla bra former för dokumentation och arkivering av material. En annan fråga är hur detta kan användas som stöd för lärandet och deltagarens kunskapsutveckling. Vårt syfte har därför varit att med hjälp av ITIS-projektet bringa REDA I OREDAN genom att utveckla en digital portfolio. Kursen innehåller olika ämnen och teman. Men då hela kursen är inriktad mot socialpedagogiskt arbete bland ungdomar integreras olika moment och ämnen. Kursens arbetssätt är deltagarorienterat i den meningen att deltagarnas egna erfarenheter är en viktig utgångspunkt. Delar av kursen innehåller även möjligheter till individuell fördjupning. Arbetssättet är problemorienterat genom att praktiken (verkligheten) är utgångspunkt för studierna. Däremot följer inte kursen konsekvent PBL. AF Orsaken till att vi valde att arbeta med bilder och portfoliemetoden i datorn var vår nyfikenhet på vilka nya möjligheter detta arbetssätt skulle ge. Vad händer när bilder vi jobbat med finns tillgängliga på datorn långt efter det att diaprojektorn är släckt, utställningen nedmonterad, bildanalyserna redovisade? Vad händer med deltagarnas upplevelse av sina och andras bilder? Ett syfte är alltså att vi vill undersöka portfoliometodens möjligheter i deltagarnas bildarbete.

6 Ett annat syfte är att vi vill utveckla en metod för att skapa ordning och digitalt spara de bilder deltagarna själva producerar och andra bilder de möter under sitt år på Tollare. Tillvägagångssätt och innehåll Eftersom vi befinner oss mitt i ett utbildningsår blir denna slutrapport mer en lägesbeskrivning av hur vi startat, vad vi gjort hittills och vad som ska ske under vårterminen. Socialpedagogiskt ungdomsarbete Första veckan på Tollare, efter den s.k. introduktionsveckan, hade vi ett studieförberedande tema, ett tema vi kalibrerade och inventerade möjligheter och problem i inlärningssituationen. Våra deltagare har ofta dåliga erfarenheter av sin egen skoltid och sina lärare, dessutom var det länge sedan de satt i en skolbänk. För de yngsta deltagarna ligger skoltiden 4-5 år tillbaka och för de äldsta ca år. Innehållet i studieförberedande temat är: Läs-, studie-, antecknings- och framförandeteknik. Rapportskrivning Datoranvändning Organisering av kunskapsinnehåll i pärm och dator. (Portfolio) Därefter använder vi oss av datorerna följande sätt. Deltagarna Deltagarna skapar, organiserar och sparar ett eget bibliotek på hårddisk och diskett. Där samlas allt material som produceras under kursen; lektionsanteckningar/sammanfattningar, redovisningar, rapporter, fördjupningsarbeten, dokumentation, litteraturtips m.m. Deltagarna kommunicerar genom Folkbildningsnätet (FirstClass-miljö där kursen har en egen konferens. Där finns ett café för informell kommunikation, diskussionsforum och plats för inlämning av rapporter, redovisningar och fördjupningsuppgifter. I FC skapas också ett bibliotek med favoriter (hemsidor och länkar till litteratur, artiklar och material). Deltagarna har också tillgång till Tollares nättidning Drivkraft. I deltagarnas portfolio samlas allt material som produceras under kursen. Vi provar också möjligheten att deltagarna ska kunna upprätthålla kontakten med Tollare, kurskamrater och tidigare kursdeltagare via Folkbildningsnätet. Lärarna Kommunicerar med deltagarna också över nätet som komplement till närundervisningen, inte minst under praktikperioderna. Lärarlaget lägger ut all information om kursen på den gemensamma konferensen, som kursplane, schema, uppgifter, aktuella tips om litteratur, länkar, externa föreläsningar, etc Lärarlaget ger feed back på inlämnade arbeten och använder deltagarnas portfolio som utgångspunkt vid utvecklingssamtal.

7 AF Deltagarna Under hösten har vi arbetat med ett tema som vi kallar Bildens roll. Det pågår fortfarande och omfattar totalt 75 lektionstimmar. Vi har också haft 40 timmar sv.-vit fototeknik. Under Bildens roll har vi varvat teoriundervisning och praktiska övningar. Deltagarna har besökt fotoutställningar och genomfört några fotouppgifter. Den första gällde att presentera en kurskamrat, den andra att skildra en miljö och i den tredje som pågår just nu väljer man en fotograf som presenteras med sina bilder. Dessutom väljer man ut en bild som man sen försöker efterlikna. Vi har bl a arbetat med grundläggande bildanalys bildens retorik valets bilder reklambilder logotyper och varumärken tv-nyheter Lärarna Från början var vårt projekt i klassen en egen enhet utan samarbete med andra teman. Vi diskuterade mest hur omfattande det skulle vara och innehåll. Det har slutat med ett projekt som är helt integrerat i alla teman som har bild med i någon form. Det som bidrog till detta har varit samtal med deltagarna, arbetsgruppsträffar och läst litteratur. Den litteratur vi läst och ibland bearbetat tillsammans i projektgruppen har påverkat projektet på flera sätt. Först var det bra för att begränsa och sätta en rimlig ambitionsnivå. För det andra har läsningen ökat kunskap och möjligheter till fortsatt utveckling av projektet till nästa år. För det tredje har arbetet kring projektet gett användbara tips som ex. trespaltaren, lärande samtal och portfoliemetoden. Artikeln "Pojken som nörd och flickan som användare" gav ett par mer jämlika "glasögon" som förändrade synen på egna och andras dataaktivitet. 4. RESULTAT Socialpedagogiskt ungdomsarbete Deltagarnas slutprodukt ska bli en portfolio med samlat material över utbildningsåret på Tollare och användas som underlag vid utvecklingssamtal. Vi provar också möjligheten att deltagarna ska kunna upprätthålla kontakten med Tollare, kurskamrater och tidigare kursdeltagare via Folkbildningsnätet. Följande har genomförts t o m oktober månad: introduktion i datorkunskap (skapa/spara dokument) introduktion i FirstClass (mail- och konferensfunktioner) daglig tillämpning informationssökning Efter praktikperioden i november månad ska följande genomföras: organisering av portfolion kontinuerlig samling av material

8 favorit- och länksamling ITiS intentioner kring PBL-elevorienterat-ämnesövergripande är uppfyllt. AF Vi hoppas att det ska fortsätta lika bra som det har börjat och att alla deltagarna får med sig en digital portfolio innehållande årets bilder när de slutar till våren. Eftersom vi haft en del datakrångel är farhågorna mest av den sorten. Vi kan redan nu konstatera att den fokusering på deltagarnas bilder som blir effekten av att samla i en portfolio ger mer kunskap och ökad självkänsla. 5. DISKUSSION Genom detta arbete har portfoliometoden för oss blivit någonting mer än ett register i en pärm eller ett bibliotek på hårddisken. Det kan istället ses som ett pedagogiskt utvecklingssystem. Vi har arbetat med metoder som kan liknas med portfolio tidigare, så det var lätt för oss att översätta och transformera idéerna till digital portfolio. Arbetet i ITIS-projektet har gett oss många nya vinklingar och inspiration till fortsättning. Nämnas kan Eva Jungkvists presentation av sin syn på portfolio blev ett uppvaknande och en koppling till vad vi egentligen håller på med. Citatkommentarerna i den s.k. 3-spaltaren har vi adopterat och använder flitigt. Också processarbetet i det lärande samtalet var nyttigt för oss. Vi ger oss inte tid och möjlighet att utsätta oss själva för sådant som vi utsätter våra deltagare för. Detta ska vi vidareutveckla till kommande år och utbildningar, inte minst i våra distansutbildningar. Vi måste se över hur vi har möblerat och placerat datorerna. En datasal kanske inte är det mest praktiska som stöd för portfoliometoden. Problem uppstår vid bokningar om det är fullt. Det är lätt för deltagarna att komma efter om det inte finns tillgång till datorer på ett enkelt sätt. Vi skulle vilja starta ett arbete med ett personligt portfolioarbete för lärargruppen. Den skulle innehålla vår egen pedagogiska utveckling. Vi skulle samla dokument från utbildningar och erfarenheter från tema, projekt eller annan pedagogisk verksamhet och sedan kunna använda dem som utgångspunkt för pedagogiska diskussioner. LITTERATURFÖRTECKNING Jakobsson: Vad påverkar elevers kunskapsutveckling under ett problemlösande arbete i grupp. ItiS Studiematerial Moreau, Wretman: Portfolio i skolan. Del 1 och 2. FortbildningsFörlaget 2000 Nilsson: Pojken som nörd och flickan som användare. ItiS Studeimasterial. Rokkjaer: Lyssnarkultur och arbetslag. ItiS Studiematerial Scherp: Om skolutveckling och skolledarens roll. ItiS Studiematerial