Projektmaterial. Kjesäters folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial INTERAKTIV PORTFOLIO Kjesäters folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Kjesäters folkhögskola... 1 Innehållsförteckning...2 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 BAKGRUND Vilka vi är Vi som deltagit i projektet arbetar alla som folkhögskollärare på Kjesäters folkhögskola. Vi är inte ett samlat arbetslag från en kurs utan vi arbetar på olika kurser med olika inriktningar och studerandegrupper. Gemensamt är att våra studerande är vuxna, dvs. i de flesta fall över 18 år. Två av oss arbetar med den allmänna kursen som är ett alternativ och/eller komplement till gymnasiet/komvux. Två av oss arbetar med den tvååriga fritidsledarutbildningen som är en yrkesutbildning på högskolenivå. Deltagarnas skolbakgrund är därför skiftande allt från enbart grundskola till studier på universitet. Folkbildningsnätet Folkbildningen i Sverige (folkhögskolor och studieförbund) har sedan ett antal år en gemensam digital plattform Folkbildningsnätet (FBN) som kan användas fritt alla folkhögskolor och studieförbund. Nätet använder programvaran First Class (FC) och har närmare 30 tusen användare. Kjesäters folkhögskola har använt FBN främst till kommunikation mellan personalen och i försök med distanskurser. När ITiS gav möjlighet till utvecklingsprojekt låg det nära tillhands att fundera på hur vi bättre skulle kunna utnyttja Folkbildningsnätets resurser och göra det utifrån folkbildningens förutsättningar och ideal. Tankar kring portfolio väcktes därför att de studerande gör många inlämningsarbeten, som inte alltid vare sig sparas eller kommenteras och än mindre används i kunskapsproduktionen. Hur kan den kunskap som de studerande produceras tas tillvara och inte glömmas bort? Hur får vi studerande att använda och utveckla andras erfarenheter och kunskaper? Hur blir de studerande mer aktiva och tar större ansvar för sina egna och andras studier? Skiljer sig inlärningsmotivationen åt beroende på vilken kurs man går? Det var några tankar som väcktes när vi började formulera vårt ITiS-projekt. Dessa utvecklas närmare i följande avsnitt. PROBLEMOMRÅDE I pedagogiskt utvecklingsarbete finns en strävan efter en undervisning som svarar emot de teorier som idag finns kring hur lärande går till. En viktig del i lärandet är att den kunskap som den studerande inhämtar blir reflekterad och att den kan knytas till den studerandes tidigare erfarenheter (Säljö 2000). Som pedagog önskar man finna didaktiska metoder som ger de studerande möjlighet till reellt inflytande över sin eget lärande både metodiskt och innehållsmässigt (Uljens 1997). Kan lärandet också vara flexibelt i tid och rum och ha hög grad av individualisering utgör detta ytterligare en positiv aspekt i lärandet (Andersson 1999). Material som produceras av de studerande används sällan i kunskapsutvecklingen för den enskilde och än mindre för studiekamraterna. Sällan används det i den kollektiva kunskapsprocessen utan blir mest en produkt som kommenteras av läraren och sätts i en pärm och glöms bort bland alla andra rapporter som produceras. Genom att organisera undervisningen så att skriftliga rapporter blir tillgängliga i en kollektiv process kan värdet av det egna arbetet också bli större (Uljens 1997). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 I undervisningen utgör därför interaktiv portfolio ytterligare en möjlighet i lärandet. Genom att mer av kommunikationen mellan de studerande och mellan lärare och studerande blir formulerad i text dokumenteras och bevaras lärandeprocessen. Arbetssättet kan också bidra till att förändra rollerna och relationerna mellan studerande och lärare. Strukturen för lärandet ligger från början i lärarens händer, men kan successivt övertas av de studerande. De studerande kan alltså på sikt bära huvuddelen av ansvarandet för sitt eget lärande. På så sätt blir undervisningen mer och mer deltagarorienterad. Man kan säga att utvecklingen går från undervisning mot självstyrt lärande (Egidius 1999). Portfoliometoden innebär också att varje studerande får en möjlighet att samla sina arbeten och erfarenheter i en individuell mapp. I allt folkbildningsarbete talas det om värdet av att deltagarna tränar sin förmåga till analys och till kritiskt tänkande. En fördel med det här sättet att arbeta på är att det kan förstärka en mer strukturerad reflektion och analys. Reflektionen sker på olika sätt. Till att börja med sker en omedelbar reflektion i det egna skrivandet kopplat till den aktuella uppgiften. Ytterligare en möjlighet till reflektion sker genom att andra därefter kan gå in och kommentera texten. Det blir också en tydlig feedback från både studiekamrater och lärare. Skrivande i flera steg enligt ovan uppmuntrar också den studerande till att formulera sig skriftligt. Genom att kommunicera genom Folkbildningsnätet kan delar av lärandet bli oberoende av tid och rum. Studerande ges möjlighet att ordna sin tillvaro på ett individuellt flexibelt sätt. Vissa studerande pendlar eller arbetar och har stor glädje av att kunna styra sina studier efter de egna omständigheterna. FBN ger också deltagarna erfarenhet och reell träning av e-posthantering (Axelsson 2001). Syftet med projektet är att utveckla en modell för lärande med stöd av Folkbildningsnätet i vilket de studerandes material och egen och andras reflektion kring materialet är tänkt att samlas. Målet är att skapa och kontinuerligt utvärdera en IT-baserad struktur för lagring och kommunikation mellan studerande oh lärare. I den här rapporten vill vi beskriva hur detta arbete kan inledas genom att prövas i två grupper på Kjesäters folkhögskola under höstterminen METOD Vi har valt att använda oss av Folkbildningsnätet (FBN) i vårt arbete. Folkbildningsnätet är ett gemensamt First Class nät för all folkbildning i Sverige. Flera av lärarna i projektet har tidigare jobbat med Folkbildningsnätet och vi har möjligheter att själva lägga upp konferenser och användare som vi behöver. Vår struktur på FBN har växt fram efter hand. Varje kurs som deltar i projektet har en egen klasskonferens och deltagarna har fått en personlig konferens, sin egen Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 portfolio. Bild 1; Strukturen hos Naturen och människan För fritidsledarkursens del finns det också gemensamma informationskonferenser och konferenser för vissa delkurser. Bild 2; Strukturen för fritidsledarkursen Hösten 2002 delgavs de studerande information om projektet interaktiv portfolio, samt en första introduktion i hur man arbetar med First Class. Inom den allmänna kursen har vi inlett arbetet med FBN i den gruppen som heter Naturen och Människan. De har ämnesövergripande temastudier i med fokus på natur- och samhällsämnen, ca 10 timmar per vecka. Den rådande kunskapssynen är att innehållet i temastudierna utgår från de studerandes frågeställningar. En termin omfattar två större temaperioder. På fritidsledarkursen har vi huvudsakligen arbetat med projektet under rubriken ledarutveckling. Varje studerande praktiserar som ledare en kväll i veckan och sedan skriver man dagbok. Denna finns tillgänglig på FBN för de andra studerande i gruppen och man förväntas kommentera varandra inom gruppen. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Bild 3; Ledarutvecklingskonferensen hos Fritidsledarkursen RESULTAT Naturen och människan Under en självstudievecka mellan första och andra temaperioden gavs en uppgift som skulle utföras på Folkbildningsnätet, och som fungerade som en brygga mellan perioderna. Gruppen har en gemensam konferens där alla kan läsa och skriva. Uppgiften gavs i ett dokument där alla skrev in sina inlägg efter varandra. Lärare och studerande kunde där också skriva in sina kommentarer till varandra. Andra temat heter Hur vi tänker och varför?. I detta tema arbetar gruppen med filosofiska frågor samt ämnet idéhistoria. Varje deltagare har valt var sin filosof som de fördjupar sig i. Varje vecka formulerar gruppen frågor som de sedan söker svar på hos respektive filosof, och skriver in dem i First Class. De har också i uppgift att reflektera över varandras inlägg. Under andra temaperioden har gruppen fått mer tid att lära känna First Class. Alla i gruppen har också fått var sin mapp, där de själva lägger in sina uppgifter från det gemensamma forumet (konferensen) när det inte längre är aktuella. Materialet som hamnar där har bara lärarna och de själva behörighet till. De olika förkunskaperna, hos de studerande, när det gäller att kommunicera med dator har varit ett hinder för processen. Den inledande First Class introduktionen blev för några otillräcklig. Tillgängligheten till tekniken har också varierat och försvårat arbetet. Dessa hinder har gjort det svårt att förlita sig på att arbetet löper smidigt. Tvivel på om arbetet under rådande omständigheter kommer att ge det åsyftade mervärdet, har gjort att motivationen pendlat. Varför ska vi gå in dit och sätta oss framför var sin dator och skriva till varandra när vi kan sitta kvar här och prata om saken? Alla studerande har ännu inte kunnat logga in på Folkbildningsnätet. Någon har skrivit in sin uppgift genom en klasskamrats inloggnings identitet. Någon externat studerande har upptäckt fördelen med att kunna gå in på Folkbildningsnätet via Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Internet hemifrån. En av deltagarna lyckas inte komma in på Folkbildningsnätet hemifrån, trots upprepade försök. Gruppen har dock accepterat att envist fortsätta försöka få kommunikationen att löpa smidigare tillsvidare. En del hinder hoppas vi kunna lösa andra hinder som vi inte lyckas påverka är begränsningar som gruppen får försöka lära sig leva med. Som t.ex. att bara en i taget kan vara inne i det gemensamma dokumentet. Gruppen har fått schemalagd tid till att arbeta med uppgifterna, och det är än så länge mindre vanligt att de går in och arbetar på Folkbildningsnätet någon annan tid under veckorna. Alla har gjort sina uppgifter. Gruppens kompetens vad gäller First Class har ökat betydligt genom att de sitter samtidigt i datasalen och hjälper varandra. Fritidsledarkursen De studerande på fritidsledarkursen har haft till uppgift att varje vecka gå in i sin egen dagbok och skriva om sin kortpraktik. Till sin hjälp har de några rubriker att utgå ifrån. De studerande är uppdelade i fyra grupphandledningsgrupper och man kan läsa varandras dagbok i dessa grupper. Var och en har också haft till uppgift att kommentera de andras dagböcker. För att skilja ut kommentarer från dagboksanteckningar har det varit två olika dokument. Varje vecka har vi avsatt tid i schemat till reflektion kring ledarutvecklingen. Då har vi bokat datasalen och funnits till hands för dem som behöver hjälp med tekniken. Det har varit valfritt för de studerande om de vill vara på skolan eller jobba någon annanstans. De studerande i första årskursen på fritidsledarkursen har också haft egna mappar (konferenser) att lägga saker i. Dessa har varit tillgängliga för de studerande och för lärarna. Till fritidsledarkursen har också funnits gemensamma dokumentarkiv och mallar samt scheman. Olika arbetsgrupper har fått egna konferenser och till vissa delkurser har vi haft konferenser. För årskurs ett hade vi en introduktion i First Class i början av terminen. Årskurs två har tidigare jobbat med systemet och fick ingen ny introduktion till hur man gör. Introduktionen kom tidigt på terminen och kan ha försvunnit lite i det allmänna informationsbruset. Vi har försökt att råda bot på detta genom att finnas tillgängliga för personlig support. Alla kan logga in utan problem i systemet. Uppgiften att reflektera över vad man har gjort på sin kortpraktik har inte varit så svår till sin natur. De flesta kom igång bra i början men efter ett tag minskade aktiviteten. Att kommentera varandra är svårt för många. Vi försöker uppmuntra och få dem att i alla fall lämna ett digitalt spår efter sig. Vi brottas med svårigheten att få de studerande att inse att de medstuderande har minst lika mycket att komma med som vi lärare. Många har valt möjligheten att jobba på annan tid och plats. För flera av de studerande fungerar det utan problem hemifrån och man upplever att det är lugnare att få sitta och skriva för sig själv istället för i en datasal med massor av människor runt omkring sig. En positiv bieffekt är att vi har kunnat lägga ut mallar, dokument och scheman som var och en kan gå in och hämta utan problem. Detta minskar vår administration och ev. frustration kring sådana saker. RESULTATDISKUSSION Som en sammanfattning av vårt projekt vill vi lyfta fram ett antal kritiska punkter som vi tycker är viktiga att belysa. De är av varierande art, både lättare tekniska och organisatoriska frågor, men även de som handlar om inställning, attityder och motivation. Ibland är de svåra att hålla isär, de går ofta ihop och är beroende av varandra. Vår avsikt med sammanfattningen är inte komma med färdiga svar hur de kan lösas utan mer att peka på och uppmärksamma ett antal problemområden: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Datorvana Det är ingen självklarhet för alla att använda datorer. Vi har troligen överskattat de studerandes kunskaper och färdigheter och underskattat betydelsen av att ha en god datorvana. Vår introduktion visade sig inte vara tillräcklig. En längre introduktion kan lösa en del problem, men samtidigt är det just genom att använda ett sådant här arbetssätt som man får vanan att arbeta med datorer. Motivationen att lära sig ökar alltid när man ställs inför problemen och man har kört fast. Vi tror därför att en kombination av introduktion och handledning under tiden man jobbar är det bästa sättet att komma vidare. Det är dock nödvändigt att ta hänsyn till den skiftande datorvanan när man går in i ett sådant här arbetssätt och ha en genomtänkt plan hur man stöttar dem som är osäkra och inte har så goda färdigheter. Tillgänglighet Tillgång till datorer och uppkoppling till Internet kan vara en svårighet. Det måste finnas rimliga möjligheter att utan alltför lång framförhållning kunna komma åt en dator och internetuppkoppling. I skolan finns datorer, men de är inte alltid lediga och inte heller alltid fungerande. Det är nödvändigt att det finns ett genomtänkt och fungerande bokningssystem och möjlighet till teknisk support på skolan. Tillgänglighet efter skoltid är svårare att lösa. Det blir allt vanligare att de studerande har egna datorer i hemmet. Men kan vi kräva att de studerande ska ha tillgång till datorer och Internet också efter skoltid? Arbetssättet förutsätter nästan det om det flexibla lärandet, frigjort från tid och rum, ska kunna utvecklas. Ett annat problem som vi stött på är tillgängligheten till den programvara (First Class) och plattform (Folkbildningsnätet) som vi använder. Trots att vi inom projektgruppen har lokal rätt att administrera såväl användaridentiteter och konferenser, har det uppstått problem då studerande glömt sitt lösenord eller inte fått de behörigheter som man borde ha haft. Det är problem som måste uppmärksammas och åtgärdas tidigt. Det bör finnas någon form av checklista som gås igenom i samband med introduktionen. Helst bör detta göras med någon som har administratörsrättigheter, så att problemen kan rättas till omgående och inte kvarstår och skapar irritation. För arbete utanför skolan kan tillgången till programvaran, FC, skapa problem. Visserligen behöver man inte egen FC-klient utan kan gå in direkt via webben, men det är både långsammare och användargränssnittet är annorlunda. FC-klienten är kostnadsfri, men det kräver att man själv installerar den på sin egen dator. Det kräver en viss kunskap och datorvana, även om det är förhållandevis enkelt. Sammantaget finns en risk att de studerande som inte är så datorvana, också när de gäller tillgänglighet, missgynnas. Det är ett faktum som måste finnas med och tas hänsyn till i uppläggning och planering. Tid Arbetssättet tar tid, såväl för de studerande som för lärarna. Inledningsvis är det nödvändigt att avsätta obligatorisk schemalagd tid för arbetet. Dels för att man ska komma in i arbetet och inte glömma eller välja bort det, dels för att ge möjlighet till hjälp och stöd. Senare under arbetet kan det vara en fördel om inte alla jobbar samtidigt. Trycket på datorer etc. minskar. Man tar då också större ansvar för planeringen av sina egna studier. Det viktiga är dock att tiden för att arbetet framför datorn räknas med i den totala studietiden oavsett när och var den förläggs. En annan aspekt på tid är när uppgifter ska lämnas in, när man ska få synpunkter på dem, etc. Vi tror att tydlighet och klara rutiner för detta är nödvändigt och att de verkligen också följs. Att införa ett sådant här arbetssätt görs inte heller omedelbart, det tar längre tid än en termin om det inte ska ses som ett avgränsat försöksprojekt. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Motivation Aktiviteten och motivationen har varierat bland deltagarna. En orsak kan säkert ha varit att det inte alltid fungerat så smidigt som man kunnat förvänta sig och att det är ett nytt och ovant arbetssätt. Det har ibland varit svårt att få de studerande att inse och förstå nytta av att använda projektets arbetssätt och att se vinster och fördelar med det. För det första är den indirekta kommunikationen inte omedelbart motiverad. Varför gå omvägen via datorn när jag kan prata direkt med min studiekamrat vid datorn bredvid. Vi menar dock att de skriftliga synpunkterna övar och skärper analys- och formuleringsförmågan. Det är dock viktigt att inledningsvis inte ha för höga krav på inläggens kvalitet. Det är viktigare att något skrivs än att de studerande blir inaktiva. Aktiviteten har i sig ett värde för att komma över den ovana och rädsla som finns hos många att kommunicera via dator. Kvalitetsaspekten och fördjupningen får komma i ett senare stadium, men får naturligtvis inte bortses från. Aktivitet föder också aktivitet, röda flaggor (det sätt som FC markerar att något nytt har hänt) stimulerar nyfikenhet och gör att man vill vara med. För det andra är uppgiften att ge synpunkter på andras arbeten ovant och kräver en större arbetsinsats från de studerande. Den här aspekten bottnar djupare sett i frågor om kunskapssyn och lärande och inte minst i rollfördelning mellan studerande och lärare. Varför ska jag bry mig om andras inlärning? Vad kan jag lära av andras erfarenheter och synpunkter? Är det inte läraren som är ansvarig för att jag lär mig något? Det är frågor som aktualiseras i alla undervisningssituationer, men sätts på sin spets i ett sådant här arbetssätt där det är uttalat att man ska handleda och stödja varandra. Vi tror att man måste föra ett öppet samtal om dessa frågor inte bara i lärargruppen utan också tillsammans med de studerande. Det ökar förståelsen för arbetssättet och därmed också motivationen. För det tredje tror vi att vi måste göra kommunikationen roligare, mer varierad och därmed mer engagerande bl.a. genom att inte enbart ha textbaserad uppgifter. Bilder, ljud, animationer, länkningar, mm. borde kunna användas i större utsträckning. Här är det säkert vår egen fantasi som sätter gränser och även bristande färdigheter och kunskaper om de möjligheter som finns. Lärar- och studeranderoll Arbetssättet medför som vi antytt ovan förändringar i både lärarroll och studeranderoll. Framför allt gäller det vilken attityd och förväntningar vi har på lärare respektive studerande. Det skulle leda för långt att i den här rapporten gå närmare in på en sådan diskussion. Vi vill dock peka på några konkreta praktiska punkter som är viktiga att beakta innan man går in i ett sådant här arbetssätt. Förväntningar är höga att få snabba reaktioner på sina inlägg, särskilt från läraren. Arbetsbelastningen kan lätt bli orimlig om man inte klargör hur ofta och när man ska gå in och ge synpunkter och kommentarer. Ansvarsfördelningen mellan studerande och lärare är också viktig att klargöra. Vem ska se till att alla är aktiva? Ska alla ge kommentarer till alla? Vem ska ha rätt att föra in nya moment eller uppgifter i kommunikationen? Vem har ansvar för stämningen? Portfolio Ett av syftena med projektet var att använda Folkbildningsnätet som lagringsutrymme för de studerandes arbeten. Den delen i projektet har ännu inte riktigt blivit av. Antalet arbeten har inte varit så stort så att det kunna utvecklas några bra modeller eller praxis för hur denna lagring skulle gå till. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 SLUTDISKUSSION Framtid Vår grupp har resonerat en del om hur vi ser på hur lärandet ska vara strukturerat i framtiden. Vi insåg att vi delade en tämligen hög ambitionsnivå vad det gäller betydelsen av IKT. Vi tror på IKT som en av de grundläggande strukturerna för de studerandes lärande. Det arbetssätt vi prövat i projektet skulle vi vilja beteckna som närdistansstudier, dvs. en kombination av traditionella skolförlagda studier och flexibla distansstudier. Vi tror att detta kan vara en fruktbar utveckling som kan tillföra de vanliga studierna en större flexibilitet och att de studerande tar ett större ansvar för sina egna studier. Samtidigt kan det öppna upp mot grupper av studerande som annars skulle ha svårt att delta i vanlig skolförlagd undervisning. Vi tror dock att om det ska blir möjligt måste detta arbetssätt bli en naturlig och integrerad del av undervisningen. Det ska inte bara vara en del som används vi några speciella moment eller utbildningsinslag eller av några lärare och studerande. Innan en sådan situation är möjlig behöver de tekniska förutsättningarna på skolan bli bättre. Dessutom behöver kompetensnivåerna för att hantera arbetssättet höjas ytterligare hos personalen. För att nå dit kan det vara nödvändigt att arbeta med parallella strukturer i ett övergångsskede. En sådan utveckling är i högsta grad en process som måste få ta tid. ITiS-projektet har gett oss möjlighet att starta en sådan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 REFERENSER Litteratur Axelsson, L-E red. Folkbildning.net. Folkbildningsrådet & Distum 2001 Egidius, H. Pedagogik för 2000-talet. Natur & Kultur Säljö, R. Lärande i praktiken -ett sociokulturellt perspektiv. Prisma Uljens, M. Didaktik. Studentlitteratur Artiklar Andersson, B. ITIS-artikel "Klassrummet - den sista utposten i ett förlegat system. Delegationen för IT i skolan Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11