FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE"

Transkript

1 FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE En undersökning av svenska företags kompetensbehov

2 Text: Anders Johnson Form: Copine Design Tryck: Brommabrolins

3 DEL 1 NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING SID 1 FÖRETAGENS KOMPETENSBEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE En intervjuundersökning om företagens kompetensbehov

4 INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 6 DEL I: NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING 8 UTMANINGARNA 10 TILLVÄXTEN 14 KOMPETENSEN 16 ARBETSMARKNADEN 22 PROGNOSERNA 24 DEL II: FÖRETAGENS SYN PÅ KOMPETENSBEHOVEN 26 NÄRINGSLIVET 28 INDUSTRIFÖRETAGEN 34 BYGGFÖRETAGEN 39 TRANSPORTFÖRETAGEN 43 SERVICEFÖRETAGEN 47 FÖRETAGSTJÄNSTERNA 54 VÄLFÄRDSFÖRETAGEN 58 DEL III: DIALOG OM KOMPETENSEN 62 UTBILDNINGSSYSTEMET 64 FÖRETAGEN 70 BILAGOR: PROJEKTET NÄRINGSLIVETS KOMPETENSBEHOV PROJEKTBESKRIVNING INTERVJUADE FÖRETAG OCH ORGANISATIONER 78

5 Syftet med denna rapport är att belysa den snabba omvandling som nu sker inom näringslivet och de krav som därmed ställs på utbildningsväsendet. Rapporten bygger på drygt hundra intervjuer med branschföreträdare och företag från hela landet. I undersökningen har såväl stora som små företag medverkat. Intervjuerna behandlar företagens syn på framtida kompetensbehov och på utbildningssystemets förmåga att tillgodose dessa behov. Rapporten riktar sig i första hand till dem som är verksamma inom utbildningssystemet till medarbetare i skolan, högskolan och utbildningsadministrationen liksom till politiker på central och lokal nivå. Ansatsen i rapporten är kvalitativ, inte kvantitativ. Rapporten beskriver olika utvecklingstendenser inom näringslivet och belyser dels kompetensbehov som är gemensamma för stora delar av näringslivet, dels vissa branschspecifika kompetensbehov. I undersökningen framkommer tydligt att den snabba förändringen av näringslivet ställer stora krav på utbildningsväsendet. Det blir allt viktigare för utbildningsväsendet att säkerställa goda kontakter med näringslivet för att på så sätt kontinuerligt hålla sig a jour med utvecklingen. Att så många som två tredjedelar av alla förvärvsarbetande finns i näringslivet uppmärksammas alltför sällan. Nyckeln till framgång ligger i en genomtänkt samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet. Rapportens viktigaste slutsats är därför att det behövs ett nära och ständigt pågående samarbete, framförallt på lokal nivå. 4

6 Rapporten består av tre delar: * * I den första delen, Näringsliv under snabb omvandling, redovisas viktiga utvecklingstendenser som påverkar företagens framtida kompetensbehov. Där sätts också kompetensen in i ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv. I den andra delen, Företagens syn på kompetensbehoven, presenteras de viktigaste resultaten från undersökningen. * I den tredje delen, Dialog om kompetensen, redovisas de slutsatser som vi har dragit av undersökningen. Rapporten har gjorts på uppdrag av KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv med bransch- och arbetsgivarorganisationer. STOCKHOLM I MARS 2006 Gun-Britt Morhed, ordförande Teknikföretagen Peter Johansson Svenskt Näringsliv Olle Vogel KK-stiftelsen Katarina Almquist KK-stiftelsen Margareta Nygren Svenskt Näringsliv Fredrik Voltaire Svensk Handel Gert Assermark Almega Jan Olsson Metallgruppen Ulf Zetterstedt TransportGruppen Jonas Berggren Svenskt Näringsliv Anita Trogen Svenskt Näringsliv Karin Ekenger Svenskt Näringsliv Lars Tullstedt Byggindustrierna 5

7 SAMMANFATTNING Med kompetens avses i denna rapport förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Företagen har en bred syn på kompetens. Den handlar inte bara om kunskaper och färdigheter utan även om viljan och förmågan att ta ansvar och att alltid sträva efter att nå bra resultat i sitt arbete. NÄRINGSLIVET behöver i framtiden medarbetare som generellt sett har följande kompetenser: * * * * * BASKOMPETENS: att kunna läsa, skriva och räkna ordentligt. SOCIAL KOMPETENS: att skickligt uppfatta, bemöta och relatera till andras känslotillstånd och behov, att kunna samarbeta och kommunicera. INTERKULTURELL KOMPETENS: att behärska fler språk än svenska, att ha en öppen inställning till olika kulturer, oavsett om man möter dem i Sverige eller i andra länder. ANALYTISK KOMPETENS: att självständigt kunna lösa problem och kritiskt bedöma olika påståenden. ENTREPRENÖRSKOMPETENS: att kunna identifiera möjligheter i omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling, att ha den förståelse och kunskap som krävs för att i * konkret handling starta och driva verksamhet samt förmågan att engagera människor för den egna idéns genomförande. LEDARKOMPETENS: att kunna organisera och leda andra människor för att nå verksamhetens mål. När det gäller branschspecifika kompetensbehov har det i rapporten gjorts en indelning i sex branschgrupper: två grupper inom industrisektorn (industriföretag och byggföretag) samt fyra grupper inom tjänstesektorn (transportföretag, serviceföretag, företagstjänster och välfärdsföretag). INDUSTRIFÖRETAGEN har behov av kompetens inom avancerad produktions- och processteknik med hög grad av automation samt kompetens inom yrkesområden som exempelvis svarvning och svetsning. Företagen efterfrågar medarbetare med en bredare medvetenhet om helheten allt från affärsprocess, ekonomi och tidsanvändning till samspelet med leverantörer och kunder. Att skapa attraktiva, tekniskt inriktade gymnasieprogram med hög kvalitet är den mest angelägna utbildningsfrågan. BYGGFÖRETAGEN uttrycker ett framtida kompetensbehov kring industriella byggprocesser, energihushållning, miljöanpassning och bygganpassade IT-system. Högskoleingenjörsutbildningarna upplevs som alltför teoretiska. Därför hoppas företagen på kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildningar) när 6

8 det gäller produktionsnära roller som exempelvis arbetsledare och projektledare. TRANSPORTFÖRETAGEN har ett ökat behov av logistisk kompetens. För såväl fordonstekniker som förare blir serviceanda allt viktigare. Branschen menar att fordonsutbildningen inte är anpassad till datoriseringen i dagens fordon. Bredden finns men spetsen saknas. SERVICEFÖRETAGEN (handel, hotell och restaurang) söker främst personer med rätt personlighet. Medarbetarna bör dela företagets värderingar, ha god förmåga att ge service och att bemöta kunder och andra medarbetare på ett positivt sätt. Företagen önskar att de yrkesinriktade gymnasieprogrammen blir bättre på att lära ut entreprenörskompetens och att utveckla elevernas personliga vilja, värderingar och sociala förmåga. FÖRETAGSTJÄNSTERNA framhåller ledarskap och serviceanda som viktiga kompetensbehov. För många branscher och yrken saknas specialiserade gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar, exempelvis inriktningar mot konsulttjänster. Forskningen om denna sektor är eftersatt. VÄLFÄRDSFÖRETAGEN (utbildning, vård och omsorg) uttrycker ett behov av bättre kompetens när det gäller entreprenörskap, ledarskap, personligt bemötande samt förmåga att bygga kompetensnätverk inom skola, vård och omsorg. Befintliga yrkesutbildningar bör inriktas mer mot yrkesutövning utanför offentlig sektor. Dialogen och samverkan mellan utbildningsväsende och näringsliv måste förbättras. Det kan ske genom att utbildningssystemet: * Utvecklar praktiska samverkansformer. * Inför entreprenörskompetens på alla utbildningsstadier. * Anpassar utbildningens volym och innehåll till arbetsmarknadens behov. * Arbetar för att höja kvaliteten i grundoch gymnasieskolan. Samt att företagen: * Stöttar utbildningsväsendet så att undervisningen motsvarar näringslivets behov. * På bred front sprider kunskaper, insikter och intresse för branschen bland ungdomar, vägledare och lärare. * Tydligare kommunicerar sina kompetensbehov genom att bättre definiera både kärnkompetens och hela yrkesroller. * Vårdar sitt varumärke på rekryteringsmarknaden. 7

9

10 DEL I: NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING

11 Vår inställning är att konkurrenten aldrig är mer än några sekunder bort. Kunden kan finnas i Sverige och på andra sidan Atlanden. Vi går in i en global hyperkonkurrens där bara den som leder utvecklingen kommer att gå riktigt bra. Hur konstigt det än låter är det den lilla konsumenten som håller i taktpinnen. Nicklas Storåkers, vd på Avanza

12 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING UTMANINGARNA Sverige har under flera decennier haft en otillräcklig utvecklingskraft, vilket har gjort att vi har halkat ner i den internationella välståndsligan. Arbetslösheten har under senare år varit hög trots att många företag har gått mycket bra. Antalet människor som är sjukfrånvarande eller förtidspensionerade är också högt trots att vi svenskar aldrig har varit så friska i medicinskt avseende som nu. Denna utveckling måste brytas. Sverige måste åter bli ett land med en utvecklingskraft i internationell toppklass. Vår ekonomi och vårt näringsliv står nämligen inför stora utmaningar under de kommande åren. VÄLSTÅNDSLIGAN Schweiz USA Luxemburg 2 USA Schweiz USA 3 Luxemburg Kanada Norge 4 Sverige Luxemburg Irland 5 Kanada Island Schweiz 6 Danmark Frankrike Island 7 Frankrike Norge Danmark, Österrike 8 Australien Sverige 9 Nederländerna Danmark Kanada, Storbritannien 10 Nya Zeeland Belgien 11 Storbritannien Australien Belgien 12 Belgien Nederländerna Australien, Nederländerna 13 Tyskland* Österrike 14 Italien Italien Finland 15 Österrike Tyskland* Sverige 16 Norge Japan Japan 17 Japan Storbritannien Frankrike 18 Finland Finland Tyskland* 19 Island Nya Zeeland Italien 20 Spanien Spanien Spanien *Det förenade Tyskland; det tidigare Västtyskland låg högre upp i välståndsligan.tabellen avser köpkraftskorrigerad BNP per invånare. KÄLLA: OECD GLOBALISERINGEN Den internationella ekonomin genomgår för närvarande en dramatisk period av ökad globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en allt hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Den engelska tidskriften The Economist skriver den 30 juli 2005 att entrén av Kinas enorma arbetskraft i den globala ekonomin kan komma att visa sig vara den mest genomgripande förändringen på 50, kanske till och med på 100, år. Tidningen konstaterar att den ökade ekonomiska öppenheten och marknadsorienteringen i fyra stora länder Brasilien, Indien, Kina och Ryssland innebär en fördubbling av arbetskraftsutbudet på den globala marknaden. Kina står för hälften av detta tillskott. I Europa innebär EU:s utvidgning att miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu är en del av en gemensam marknad. Det är en allvarlig missuppfattning om man tror att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder och kan förväntas förbli det under många år än i Sverige. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna. I Indien finns ett stort utbud av högt utbildad och kompetent arbetskraft som redan i dag utför kvalificerade uppgifter i den internationaliserade ekonomin. Kina satsar också stort på att successivt utveckla allt mer kvalificerade varor och tjänster. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärt om ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Vi måste bli bättre på att anpassa oss till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla 11

13 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på kompetens i den svenska arbetskraften. GLOBALISERINGEN I ÅRTAL Vi blir allt färre som ska försörja allt fler. Andelen svenskar i förvärvsaktiv ålder kommer att minska. En statlig utredning, Senior 2005, har visat att om försörjningskvoten ska hållas konstant fram till år 2030, så måste varannan pensionär fortsätta att arbeta fram till 79 års ålder. Därtill kommer att det ökade antalet äldre skapar ett växande behov av sjukvård och äldreomsorg Kina slår in på en marknadsekonomisk linje. Berlinmuren faller. De sista delarna av den svenska valutaregleringen avskaffas. Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses. Det europeiska samarbetet inom EG fördjupas och EU bildas. Sverige blir medlem i EU. Världshandelsorganisationen, WTO, bildas. Euro införs som valuta i elva EU-länder. Kina blir medlem i WTO. Grekland blir tolfte landet med eurovaluta. EU får tio nya medlemmar. Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas. ÅLDERSEXPLOSIONEN Vi genomgår en hälsorevolution där den medicinska utvecklingen möjliggör att människor kan leva ett längre och friskare liv. Detta medför naturligtvis en enorm välfärdsvinst. Men samtidigt innebär utvecklingen en stor utmaning för samhällsekonomin. Antalet personer över 80 år kommer fram till år 2030 att växa från knappt till cirka GENERATIONSVÄXLINGEN Vi kommer att få en rekordstor omsättning på arbetsmarknaden. Mellan år 2000 och 2015 pensioneras närmare 40 procent av den svenska arbetsstyrkan. Motsvarande andel var 25 procent. Hur ska kompetensöverföringen ske vid den kraftiga generationsväxlingen? Hur ska man överhuvudtaget kunna rekrytera tillräckligt med kompetent personal? Arbetskraftsinvandring är en möjlighet att rekrytera kompetens om inte det finns regler som hindrar detta eller om Sverige inte är tillräckligt attraktivt att flytta till. Det är ju inte bara vårt land som under de kommande åren behöver rekrytera många kompetenta människor. Svårigheten att rekrytera personal är i dag det enskilt största tillväxthindret för småföretagare, enligt en undersökning som Företagarna har gjort (Morgondagens yrkesutbildning, Företagarna, 2002). Gemensamt för småföretagen är att de har anställda med endast gymnasieutbildning i mycket högre grad än vad större företag har. Fyra av tio behöver rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasie- eller eftergymnasial utbildning. Knappt vart femte företag behöver rekrytera medarbetare med högskoleutbildning de närmaste åren. Av de 40 procent av företagen i Svenskt Näringsliv som under det senast året haft rekryteringsbehov har 85 procent lyckats med sina rekryteringar (Rekryteringsenkäten 2004/2005, Svenskt Näringsliv, 2005). Nästan två tredjedelar uppger dock att de har haft svårig- 12

14 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING heter med rekryteringen. Brist på rätt yrkeserfarenhet är det vanligaste problemet (80 procent) följt av bristen på rätt utbildningsbakgrund (50 procent). INFORMATIONSREVOLUTIONEN I ÅRTAL INFORMATIONSREVOLUTIONEN I dag är mobiltelefonen, persondatorn och Internet självklarheter. Men det är först under de senaste 15 åren som de har fått stor spridning. Dessa uppfinningar ligger bakom informationsrevolutionen vår tids kanske viktigaste förändringskraft. Den är exempelvis en viktig drivkraft bakom globaliseringen. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt, samtidigt som kostnaderna har fallit lika dramatiskt. Elektroniken är, liksom ångmaskinen, elektriciteten och förbränningsmotorn, en så kallad basteknologi. Den påverkar hela samhället på ett genomgripande sätt. Informationsrevolutionen förändrar våra arbeten, bostäderna, utbildningen, vården, politiken, konsumtionen och fritiden. Ännu befinner vi oss bara i början på denna samhällsomvandling. Tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Befintlig teknik sprids till fler. Och människor upptäcker hela tiden nya sätt att använda tekniken på. Arpanet, embryot till Internet. Halvledarminne. Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet. Persondator. IBM PC. NMT mobiltelesystem. CD-skiva. Apple Macintosh. Handburna mobiltelefoner. Windows. Kommersiella Internetuppkopplingar i Sverige. GSM mobiltelesystem. Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium. DVD. GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla. 3G mobiltelesystem i Japan Informationsrevolutionen skapar alltså en enorm mängd nya möjligheter att lösa olika problem. Tekniken är tillgänglig i alla delar av världen. För att nå framgång fordras människor med kompetens att tekniskt och kommersiellt utveckla och tillvarata dessa möjligheter. 13

15 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING TILLVÄXTEN Det vanligaste sättet att förklara hur tillväxt uppstår är att utgå från produktionsfaktorerna råvaror, arbetskraft, kapital och teknik. Tillväxt skapas, enligt detta synsätt, genom: * Mer råvaror eller råvaror av bättre kvalitet. * Fler arbetstimmar eller höjd kompetens i arbetskraften. * Mer kapital (maskiner, anläggningar etcetera) eller kapital av bättre kvalitet. * Mer avancerad produktionsteknik. Vi kan kalla detta sätt att förklara tillväxtens mekanismer för faktormodellen. Denna modell är helt dominerande när tillväxt ska förklaras i skolornas läroböcker (se Anders Johnson: Den felande länken, Svenskt Näringsliv 2002, En del ligger det i denna modell. Utan råvaror, arbete eller kapital kan inget produceras. Och med kompetentare arbetskraft och genom mer avancerad teknik, kan man ofta åstadkomma en större produktion. Men faktormodellen säger mycket lite om tillväxtens egentliga drivkrafter. Låt oss visa detta med ett exempel, nämligen Sovjetunionen. Sovjetunionen var ett av världens mest råvarurika områden. Det sammanlagda antalet arbetade timmar för kvinnor och män var mycket högt och utbildningsnivån var också relativt hög. Enligt den ekonomiska planen hölls konsumtionen tillbaka för att det skulle skapas stort utrymme för investeringar som gynnade tillväxten. Sovjetunionen var inom vissa områden tekniskt avancerat. Landet utvecklade en världsledande ställning inom rymd- och vapentekniken. Men ända gick allt åt skogen; ekonomin kollapsade. Det var något som fattades, nämligen människors möjligheter och motivation att genom egna insatser bidra till utvecklingen. Sovjetunionen var en totalitär diktatur där människors frihet inom alla livets områden var starkt begränsad. All utveckling inom ekonomi, teknik, politik, vetenskap och kultur bygger ytterst på att människor, enskilt eller tillsammans med andra, tar fram bättre lösningar på olika problem. Råvaror, arbetstimmar, kapital och teknik är medel för utvecklingen. Men det är bara genom människors drömmar och fantasi, kreativitet och initiativkraft som samhällen kan utvecklas. MÖJLIGHETER OCH MOTIVATION Ett mer fruktbart sätt att analysera tillväxtens drivkrafter än faktormodellen är att tillämpa en institutionell ansats. Ordet institution betyder, i detta sammanhang, regelverk. Nyckelorden är då möjligheter och motivation: * * MÖJLIGHETER skapas bland annat genom yttrandefrihet, organisationsfrihet, näringsfrihet och fri konkurrens. Möjligheter skapas också genom bra utbildning och genom att bekämpa fördomar och diskriminering. MOTIVATION skapas genom att människor som gör insatser för att lösa andra människors problem får uppskattning för detta. Det kan handla både om ekonomiska belöningar och om vilka attityder som man möts av i omgivningen. Det som skiljer länder med hög tillväxt från länder som inte utvecklas är inte att människor av naturen är mer kreativa och initiativrika i den förra typen av länder. Skillnaderna ligger i de regler som styr samhället. Hur påverkar reglerna enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag etcetera? 14

16 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING Regler som främjar tillväxt är långt ifrån samma sak som frånvaron av statsmakt. Tvärtom behövs en stark stat som kan skapa och upprätthålla goda regelverk. Det handlar bland annat om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel samt lagar som definierar och skyddar äganderätter, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare. Staten kan också främja tillväxten genom bland annat utbildningsväsende och infrastruktur. Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människorna och om den etik och de sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. Skillnader i de informella reglerna är en viktig förklaring till variationer i företagsklimat mellan olika regioner. Det nationella regelverket är ju detsamma i blomstrande företagarregioner till exempel Gnosjöbygden i Småland som i övriga Sverige. Jag vet ingen bättre sammanfattning av mina erfarenheter än historien om de två stenhuggarna. Båda stod och högg fyrkantiga block i granit. På en fråga om vad de höll på med svarade den ene trött: Jag hugger de här stenblocken fyrkantiga. Den andre svarade entusiastiskt: Jag är med och bygger en katedral!. Jan Carlzon, SAS-chef,

17 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING KOMPETENSEN Det är uppenbart att personlig kompetens är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling och därmed för Sveriges möjligheter att klara dagens och framtidens utmaningar. Ordet kompetens kommer från latinets competentia som betyder sammanträffande eller överensstämmelse. Begreppet uttrycker alltså en relation mellan en person och en viss uppgift. Ingen människa är kompetent så där i största allmänhet utan man är mer eller mindre kompetent beroende på vilken uppgift som ska utföras. Standardiseringsinstitutet SIS har definierat kompetens som förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Begreppet består alltså av fyra komponenter: * * * * FÖRMÅGA: erfarenheter, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper i praktiken. VILJA: attityder, engagemang, mod och ansvar. KUNSKAPER: fakta och metoder; att veta hur. FÄRDIGHETER: att kunna utföra i praktiken; att göra. Syftet med denna rapport är att belysa näringslivets framtida kompetensbehov. Skolan och högskolan har naturligtvis även andra viktiga uppgifter än att tillgodose dessa, bland annat att bidra till den offentliga sektorns kompetensförsörjning, att förbereda eleverna för samhällslivet utanför arbetsmarknaden och att förmedla en god allmänbildning. Detta kommer dock inte att beröras här. eller en nation kommer att nå framgång i konkurrensen. När bara en liten del av arbetskraften direkt sysslar med råvarutvinning, när transporttekniken utvecklas, när de politiskt bestämda handelshindren minskar, när finansiellt kapital och information kan röra sig med ljusets hastighet över hela jorden då kan allt mer av produktionen lokaliseras med utgångspunkt från var den bästa kompetensen finns. Till skillnad från naturresurser och kapital växer kompetensen snarare än förbrukas då den används. Varje enskild individ måste själv bygga upp och utveckla sin kompetens. Den kan användas för att producera varor eller tjänster åt sig själv eller åt andra. Men det går inte att överlåta sin kompetens till någon annan. Den kan inte heller stjälas eller dras in genom beskattning. Att den mest strategiska produktionsfaktorn på detta sätt är oskiljaktigt förbunden med enskilda individer påverkar naturligtvis arbetsmarknadens funktionssätt och andra ekonomiska, politiska och sociala förhållanden i samhället. Att dela våra värderingar och ha en stark vilja rankar vi högre än en examen från universitetet. Vi anställer ofta akademiker som börjar sin karriär inom IKEA som medarbetare på till exempel en säljavdelning, för att sedan ge dem mer ansvar när de visat sin förmåga gällande att omvandla sin teoretiska kunskap till praktisk handling. Henrik Dider, personalchef IKEA Kungens Kurva, 2005 Den personliga kompetensen kommer att få en allt större betydelse på framtidens arbetsmarknad. Det beror på att andra faktorer som råvarutillgångar, geografiska avstånd och nationsgränser får en minskad relativ betydelse för om ett företag, en region 16

18 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING NYA ORGANISATIONSFORMER Den typ av arbetsorganisation som under 1900-talet dominerade i den industrialiserade världens näringsliv och i Sverige även i den offentliga sektorn utformades efter principer utvecklade i USA runt sekelskiftet Två personer gjorde här viktiga pionjärinsatser: bilkungen Henry Ford och ingenjören Frederick Winslow Taylor. De viktigaste tankarna i Taylors och Fords produktionsfilosofi är dessa: * För att hålla nere kostnaderna så mycket som möjligt för de varor som tillverkades skulle fabrikerna vara stora och tillverka långa serier av identiskt lika produkter. * För att varje arbetsuppgift skulle utföras så effektivt som möjligt fick särskilda experter studera varje arbetsmoment i detalj och fastställa hur de bäst kunde utföras. * För att kunna hålla samman de stora, komplicerade organisationerna och ändå i detalj styra de enskilda arbetsmomenten fordrades en strikt hierarkisk organisation där var och en hade mycket tydliga befogenheter och uppgifter. Denna hierarkiska organisationsform har under senare decennier fått en allt mindre betydelse på arbetsmarknaden. I stället har mer decentraliserade organisationsformer blivit vanligare. Det finns fem viktiga drivkrafter bakom denna utveckling: * ÖKAD UTBILDNINGSNIVÅ. Hierarkier är ofta nödvändiga om kunskapen och kompetensen är mycket ojämnt fördelad i samhället. Då är det effektivt att en liten grupp experter tänker ut alla lösningar medan den stora massan sätts i rutinmässigt arbete. Så var det under en stor del av 1900-talet. Men så är det inte i dag. Då människor har en bra utbildning och då kompetensen är spridd bland många, är det bättre att många människor får stort ansvar för sitt arbete. * * * * ÖKAD SJÄLVSTÄNDIGHET. Om många människor känner osäkerhet och rädsla inför att ta ansvar, kan hierarkier vara effektiva. Så var det under en stor del av 1900-talet. Men i dag skapar den form av auktoritär styrning som hierarkier bygger på problem. Människor vill ta större ansvar och de är inte beredda att okritiskt lyda chefer som styr med kommandon. MINSKAD FÖRUTSÄGBARHET. När de flesta människor efterfrågar ungefär samma saker och denna efterfrågan inte förändras särskilt snabbt är hierarkin effektiv. Den kan nämligen skapa låga produktionskostnader genom storskalighet och standardisering. Detta gav framgång i början av 1900-talet då samma bilmodell T-Forden kunde säljas i 19 år. Så var det ännu på 1950-talet då vi svenskar drömde om tre saker: PV, TV och WC. Men nu har kraven på individanpassning och ständig förnyelse av produkterna ökat. Om många människor självständigt kan pröva och utveckla nya lösningar, uppnås lättare en tillräcklig flexibilitet. FÖRBÄTTRAD INFORMATIONSTEKNIK. Hierarkier kan vara nödvändiga om det bara finns storskaliga och stela system för att överföra och bearbeta information. Telegrafen är ett exempel på ett sådant informationssystem. Genom persondatorer, Internet och mobiltelefoner har vi fått sådana informationssystem där varje medlem i ett nätverk kan inhämta, överföra och bearbeta den information som just hon behöver. ÖKAD KUNSKAPSMASSA. Den totala kunskapsmassan inom varje område till exempel hur man bäst tillverkar bilar eller driver sjukvård är numera så stor att det fordras väldigt många människor för att behärska all den kunskap som krävs för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. 17

19 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING Dessa drivkrafter skapar alltså möjligheter till nya och mer ändamålsenliga organisationer. Men samtidigt ställs högre krav i hela organisationen på medarbetarnas kompetens. FRAMTIDENS ARBETE Under 1900-talet formades en speciell syn på hur ett typiskt arbete skulle vara: * Man var anställd. Att vara företagare var något avvikande. * Arbetet utfördes på en särskild arbetsplats som var avskild från bostaden. * Arbetet utfördes under en särskild arbetstid som var avskild från fritiden. * Arbetet bestod i att inom ramen för en fast arbetsorganisation utföra vissa givna arbetsuppgifter som normalt inte varierade särskilt mycket från en dag till en annan. Alla arbeten i industrisamhället var naturligtvis inte organiserade på detta sätt. Men så här såg det ofta ut oavsett om man arbetade på fabrik, kontor, skola eller sjukhus. Förvärvsarbete behöver ju inte organiseras på det sätt som var typiskt i det traditionella industrisamhället. Går vi tillbaka till jordbrukssamhället, ser vi att arbetet då för det mesta utfördes under helt andra förhållanden. Att vara företagare bonde, hantverkare, tvätterska eller handelsman var inget ovanligt. Arbetet utfördes ofta i anslutning till bostaden. Det fanns sällan en tydlig gräns mellan arbetstid och fritid. Man arbetade då något behövde göras. Arbetsuppgifterna varierade från en dag till en annan och från ena årstiden till den andra. framtiden kommer många arbeten att vara organiserade på det sätt som var typiskt för industrisamhället. Men kommer denna form av arbete att vara lika dominerande? Det är inte säkert. I den framtida ekonomin är människors förmåga att lösa problem den avgörande faktorn. Det är inte säkert att kompetensen bäst tas tillvara om man samlar många människor i stora lokaler under bestämda arbetstider. Informationsteknikens utveckling gör det ju också möjligt att arbeta till exempel i hemmet och ändå ha kontakt med människor runt om i världen. Storföretagens betydelse för sysselsättningen blir troligen mindre. En större del av arbetskraften kommer att arbeta i mindre företag. En möjlig utveckling är att vi får fler soloföretagare konsulter, lärare, hantverkare, tekniker som tar uppdrag från många olika håll. Även för många anställda kommer det att bli vanligare med varierande arbetsuppgifter. Man kommer att ställas inför nya problem och kanske delta i nya arbetsgrupper som sätts samman allt eftersom nya uppgifter ska lösas. Fler företagare och anställda kanske utför hela eller delar av sitt arbete i hemmet. Redan i dag finns tals människor som gör detta och det kallas för distansarbete. Den som har nära till sitt arbete sägs alltså arbeta på distans. Detta är bara ett av många exempel på att vårt språk och våra föreställningar om arbete fortfarande är starkt präglade av industrisamhällets mönster. Hierarki är att vända ansiktet mot chefen och ryggen mot kunden. Jack Welch, amerikansk företagsledare Den ekonomiska omvandling som Sverige nu genomgår påverkar naturligtvis också arbetslivet. Även i 18

20 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING KOLL PÅ JOBBEN? Det är inte bara organisationsformerna som förnyas. Även helt nya yrken uppstår. Här är exempel på nya jobb som listades i Siftidningen nr 6/05: * Abuseansvarig * Användbarhetsexpert * CEO * Controller * Customer Interface Manager * Eventmakare * Facility Manager * Mood Manager * Vattenstrateg INSTITUTIONER FÖR KOMPETENS För att på ett rimligt sätt analysera möjligheterna att utveckla och dra nytta av människors kompetens kan man inte utgå från faktormodellen alltså på en modell som bygger på ett närmast automatiskt orsakssamband från kompetensutveckling (genom utbildningsväsendet eller på andra sätt) till kompetensutnyttjande. I stället bör vi tillämpa ett institutionellt synsätt som utgår från de formella och informella regelverken kring kompetensutveckling och kompetensutnyttjande. Följande frågor blir då centrala: * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor att i unga år skaffa sig en bra kompetens? Vad är det som påverkar deras studieinriktning, studieambitioner och studieresultat? * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor senare i livet att i arbetslivet eller på annat sätt vidareutveckla sin kompetens och att vid behov skaffa sig helt andra kompetenser? * Vilka möjligheter har en (privat eller offentlig) arbetsgivare att rekrytera den form av kompetens som behövs? Vilka möjligheter och vilken motivation har arbetsgivare att bidra till att utveckla de anställdas kompetens? * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor att som anställda eller som företagare omsätta befintlig kompetens i nya affärsmöjligheter? En institutionell syn på näringslivets kompetensförsörjning visar att frågan berör många olika områden: ATTITYDER: Hur ser attityderna till kunskap och kompetens ut i samhället? Vi kan alla, som förälder eller lärare, chef eller medarbetare, beslutsfattare eller opinionsbildare, väljare eller förtroendevald påverka den allmänna inställningen till kunskap, kompetens och ansvarstagande. Hur ser attityderna ut till olika delar av arbetsmarknaden? Det finns branscher i näringslivet som hos stora grupper inte minst bland ungdomar har en låg status. Detta kan ge upphov till onda cirklar: Branschen har låg status. Elevurvalet till utbildningar med inriktning mot denna bransch blir dåligt. Utbildningen blir dålig. Branschen får svårt att rekrytera rätt kompetens. Branschens utvecklingsförmåga blir svag. Branschens låga status bibehålls. Här fordras insatser på flera olika håll. Företag och branschföreträdare bör analysera varför branschen har en dålig status kanske är misstron inte obefogad och försöka göra något åt det. Skolan bör analysera om den bild man ger eller den allmänna bild som finns i samhället av branschen är riktig. Kanske förmedlas en bild som inte alls är representativ för hur branschen ser ut i dag och hur den kan förväntas se ut i framtiden. LÖNSAMHET: Är det lönsamt för människor att skaffa sig en bra kompetens och att satsa på kompetensutveckling? Finns det tillräckliga ekonomiska incita- 19

FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN UTMANING FÖR SVERIGE. En undersökning av svenska företags kompetensbehov

FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN UTMANING FÖR SVERIGE. En undersökning av svenska företags kompetensbehov FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN UTMANING FÖR SVERIGE En undersökning av svenska företags kompetensbehov INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 6 DEL I: NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING 8 UTMANINGARNA 10 TILLVÄXTEN

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas er En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop Augusti 2011 Förord En skola i världsklass

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare

Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar FEBRUARI 2011 Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Sammanfattning Ett bra lokalt företagsklimat handlar till stor del om

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer