FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE

Transkript

1 FÖRETAGENS KOMPETENS- BEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE En undersökning av svenska företags kompetensbehov

2 Text: Anders Johnson Form: Copine Design Tryck: Brommabrolins

3 DEL 1 NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING SID 1 FÖRETAGENS KOMPETENSBEHOV EN VIKTIG UTMANING FÖR SVERIGE En intervjuundersökning om företagens kompetensbehov

4 INNEHÅLL FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 6 DEL I: NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING 8 UTMANINGARNA 10 TILLVÄXTEN 14 KOMPETENSEN 16 ARBETSMARKNADEN 22 PROGNOSERNA 24 DEL II: FÖRETAGENS SYN PÅ KOMPETENSBEHOVEN 26 NÄRINGSLIVET 28 INDUSTRIFÖRETAGEN 34 BYGGFÖRETAGEN 39 TRANSPORTFÖRETAGEN 43 SERVICEFÖRETAGEN 47 FÖRETAGSTJÄNSTERNA 54 VÄLFÄRDSFÖRETAGEN 58 DEL III: DIALOG OM KOMPETENSEN 62 UTBILDNINGSSYSTEMET 64 FÖRETAGEN 70 BILAGOR: PROJEKTET NÄRINGSLIVETS KOMPETENSBEHOV PROJEKTBESKRIVNING INTERVJUADE FÖRETAG OCH ORGANISATIONER 78

5 Syftet med denna rapport är att belysa den snabba omvandling som nu sker inom näringslivet och de krav som därmed ställs på utbildningsväsendet. Rapporten bygger på drygt hundra intervjuer med branschföreträdare och företag från hela landet. I undersökningen har såväl stora som små företag medverkat. Intervjuerna behandlar företagens syn på framtida kompetensbehov och på utbildningssystemets förmåga att tillgodose dessa behov. Rapporten riktar sig i första hand till dem som är verksamma inom utbildningssystemet till medarbetare i skolan, högskolan och utbildningsadministrationen liksom till politiker på central och lokal nivå. Ansatsen i rapporten är kvalitativ, inte kvantitativ. Rapporten beskriver olika utvecklingstendenser inom näringslivet och belyser dels kompetensbehov som är gemensamma för stora delar av näringslivet, dels vissa branschspecifika kompetensbehov. I undersökningen framkommer tydligt att den snabba förändringen av näringslivet ställer stora krav på utbildningsväsendet. Det blir allt viktigare för utbildningsväsendet att säkerställa goda kontakter med näringslivet för att på så sätt kontinuerligt hålla sig a jour med utvecklingen. Att så många som två tredjedelar av alla förvärvsarbetande finns i näringslivet uppmärksammas alltför sällan. Nyckeln till framgång ligger i en genomtänkt samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet. Rapportens viktigaste slutsats är därför att det behövs ett nära och ständigt pågående samarbete, framförallt på lokal nivå. 4

6 Rapporten består av tre delar: * * I den första delen, Näringsliv under snabb omvandling, redovisas viktiga utvecklingstendenser som påverkar företagens framtida kompetensbehov. Där sätts också kompetensen in i ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv. I den andra delen, Företagens syn på kompetensbehoven, presenteras de viktigaste resultaten från undersökningen. * I den tredje delen, Dialog om kompetensen, redovisas de slutsatser som vi har dragit av undersökningen. Rapporten har gjorts på uppdrag av KK-stiftelsen och Svenskt Näringsliv med bransch- och arbetsgivarorganisationer. STOCKHOLM I MARS 2006 Gun-Britt Morhed, ordförande Teknikföretagen Peter Johansson Svenskt Näringsliv Olle Vogel KK-stiftelsen Katarina Almquist KK-stiftelsen Margareta Nygren Svenskt Näringsliv Fredrik Voltaire Svensk Handel Gert Assermark Almega Jan Olsson Metallgruppen Ulf Zetterstedt TransportGruppen Jonas Berggren Svenskt Näringsliv Anita Trogen Svenskt Näringsliv Karin Ekenger Svenskt Näringsliv Lars Tullstedt Byggindustrierna 5

7 SAMMANFATTNING Med kompetens avses i denna rapport förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Företagen har en bred syn på kompetens. Den handlar inte bara om kunskaper och färdigheter utan även om viljan och förmågan att ta ansvar och att alltid sträva efter att nå bra resultat i sitt arbete. NÄRINGSLIVET behöver i framtiden medarbetare som generellt sett har följande kompetenser: * * * * * BASKOMPETENS: att kunna läsa, skriva och räkna ordentligt. SOCIAL KOMPETENS: att skickligt uppfatta, bemöta och relatera till andras känslotillstånd och behov, att kunna samarbeta och kommunicera. INTERKULTURELL KOMPETENS: att behärska fler språk än svenska, att ha en öppen inställning till olika kulturer, oavsett om man möter dem i Sverige eller i andra länder. ANALYTISK KOMPETENS: att självständigt kunna lösa problem och kritiskt bedöma olika påståenden. ENTREPRENÖRSKOMPETENS: att kunna identifiera möjligheter i omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling, att ha den förståelse och kunskap som krävs för att i * konkret handling starta och driva verksamhet samt förmågan att engagera människor för den egna idéns genomförande. LEDARKOMPETENS: att kunna organisera och leda andra människor för att nå verksamhetens mål. När det gäller branschspecifika kompetensbehov har det i rapporten gjorts en indelning i sex branschgrupper: två grupper inom industrisektorn (industriföretag och byggföretag) samt fyra grupper inom tjänstesektorn (transportföretag, serviceföretag, företagstjänster och välfärdsföretag). INDUSTRIFÖRETAGEN har behov av kompetens inom avancerad produktions- och processteknik med hög grad av automation samt kompetens inom yrkesområden som exempelvis svarvning och svetsning. Företagen efterfrågar medarbetare med en bredare medvetenhet om helheten allt från affärsprocess, ekonomi och tidsanvändning till samspelet med leverantörer och kunder. Att skapa attraktiva, tekniskt inriktade gymnasieprogram med hög kvalitet är den mest angelägna utbildningsfrågan. BYGGFÖRETAGEN uttrycker ett framtida kompetensbehov kring industriella byggprocesser, energihushållning, miljöanpassning och bygganpassade IT-system. Högskoleingenjörsutbildningarna upplevs som alltför teoretiska. Därför hoppas företagen på kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildningar) när 6

8 det gäller produktionsnära roller som exempelvis arbetsledare och projektledare. TRANSPORTFÖRETAGEN har ett ökat behov av logistisk kompetens. För såväl fordonstekniker som förare blir serviceanda allt viktigare. Branschen menar att fordonsutbildningen inte är anpassad till datoriseringen i dagens fordon. Bredden finns men spetsen saknas. SERVICEFÖRETAGEN (handel, hotell och restaurang) söker främst personer med rätt personlighet. Medarbetarna bör dela företagets värderingar, ha god förmåga att ge service och att bemöta kunder och andra medarbetare på ett positivt sätt. Företagen önskar att de yrkesinriktade gymnasieprogrammen blir bättre på att lära ut entreprenörskompetens och att utveckla elevernas personliga vilja, värderingar och sociala förmåga. FÖRETAGSTJÄNSTERNA framhåller ledarskap och serviceanda som viktiga kompetensbehov. För många branscher och yrken saknas specialiserade gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar, exempelvis inriktningar mot konsulttjänster. Forskningen om denna sektor är eftersatt. VÄLFÄRDSFÖRETAGEN (utbildning, vård och omsorg) uttrycker ett behov av bättre kompetens när det gäller entreprenörskap, ledarskap, personligt bemötande samt förmåga att bygga kompetensnätverk inom skola, vård och omsorg. Befintliga yrkesutbildningar bör inriktas mer mot yrkesutövning utanför offentlig sektor. Dialogen och samverkan mellan utbildningsväsende och näringsliv måste förbättras. Det kan ske genom att utbildningssystemet: * Utvecklar praktiska samverkansformer. * Inför entreprenörskompetens på alla utbildningsstadier. * Anpassar utbildningens volym och innehåll till arbetsmarknadens behov. * Arbetar för att höja kvaliteten i grundoch gymnasieskolan. Samt att företagen: * Stöttar utbildningsväsendet så att undervisningen motsvarar näringslivets behov. * På bred front sprider kunskaper, insikter och intresse för branschen bland ungdomar, vägledare och lärare. * Tydligare kommunicerar sina kompetensbehov genom att bättre definiera både kärnkompetens och hela yrkesroller. * Vårdar sitt varumärke på rekryteringsmarknaden. 7

9

10 DEL I: NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING

11 Vår inställning är att konkurrenten aldrig är mer än några sekunder bort. Kunden kan finnas i Sverige och på andra sidan Atlanden. Vi går in i en global hyperkonkurrens där bara den som leder utvecklingen kommer att gå riktigt bra. Hur konstigt det än låter är det den lilla konsumenten som håller i taktpinnen. Nicklas Storåkers, vd på Avanza

12 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING UTMANINGARNA Sverige har under flera decennier haft en otillräcklig utvecklingskraft, vilket har gjort att vi har halkat ner i den internationella välståndsligan. Arbetslösheten har under senare år varit hög trots att många företag har gått mycket bra. Antalet människor som är sjukfrånvarande eller förtidspensionerade är också högt trots att vi svenskar aldrig har varit så friska i medicinskt avseende som nu. Denna utveckling måste brytas. Sverige måste åter bli ett land med en utvecklingskraft i internationell toppklass. Vår ekonomi och vårt näringsliv står nämligen inför stora utmaningar under de kommande åren. VÄLSTÅNDSLIGAN Schweiz USA Luxemburg 2 USA Schweiz USA 3 Luxemburg Kanada Norge 4 Sverige Luxemburg Irland 5 Kanada Island Schweiz 6 Danmark Frankrike Island 7 Frankrike Norge Danmark, Österrike 8 Australien Sverige 9 Nederländerna Danmark Kanada, Storbritannien 10 Nya Zeeland Belgien 11 Storbritannien Australien Belgien 12 Belgien Nederländerna Australien, Nederländerna 13 Tyskland* Österrike 14 Italien Italien Finland 15 Österrike Tyskland* Sverige 16 Norge Japan Japan 17 Japan Storbritannien Frankrike 18 Finland Finland Tyskland* 19 Island Nya Zeeland Italien 20 Spanien Spanien Spanien *Det förenade Tyskland; det tidigare Västtyskland låg högre upp i välståndsligan.tabellen avser köpkraftskorrigerad BNP per invånare. KÄLLA: OECD GLOBALISERINGEN Den internationella ekonomin genomgår för närvarande en dramatisk period av ökad globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en allt hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Den engelska tidskriften The Economist skriver den 30 juli 2005 att entrén av Kinas enorma arbetskraft i den globala ekonomin kan komma att visa sig vara den mest genomgripande förändringen på 50, kanske till och med på 100, år. Tidningen konstaterar att den ökade ekonomiska öppenheten och marknadsorienteringen i fyra stora länder Brasilien, Indien, Kina och Ryssland innebär en fördubbling av arbetskraftsutbudet på den globala marknaden. Kina står för hälften av detta tillskott. I Europa innebär EU:s utvidgning att miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu är en del av en gemensam marknad. Det är en allvarlig missuppfattning om man tror att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder och kan förväntas förbli det under många år än i Sverige. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna. I Indien finns ett stort utbud av högt utbildad och kompetent arbetskraft som redan i dag utför kvalificerade uppgifter i den internationaliserade ekonomin. Kina satsar också stort på att successivt utveckla allt mer kvalificerade varor och tjänster. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärt om ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Vi måste bli bättre på att anpassa oss till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla 11

13 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på kompetens i den svenska arbetskraften. GLOBALISERINGEN I ÅRTAL Vi blir allt färre som ska försörja allt fler. Andelen svenskar i förvärvsaktiv ålder kommer att minska. En statlig utredning, Senior 2005, har visat att om försörjningskvoten ska hållas konstant fram till år 2030, så måste varannan pensionär fortsätta att arbeta fram till 79 års ålder. Därtill kommer att det ökade antalet äldre skapar ett växande behov av sjukvård och äldreomsorg Kina slår in på en marknadsekonomisk linje. Berlinmuren faller. De sista delarna av den svenska valutaregleringen avskaffas. Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses. Det europeiska samarbetet inom EG fördjupas och EU bildas. Sverige blir medlem i EU. Världshandelsorganisationen, WTO, bildas. Euro införs som valuta i elva EU-länder. Kina blir medlem i WTO. Grekland blir tolfte landet med eurovaluta. EU får tio nya medlemmar. Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas. ÅLDERSEXPLOSIONEN Vi genomgår en hälsorevolution där den medicinska utvecklingen möjliggör att människor kan leva ett längre och friskare liv. Detta medför naturligtvis en enorm välfärdsvinst. Men samtidigt innebär utvecklingen en stor utmaning för samhällsekonomin. Antalet personer över 80 år kommer fram till år 2030 att växa från knappt till cirka GENERATIONSVÄXLINGEN Vi kommer att få en rekordstor omsättning på arbetsmarknaden. Mellan år 2000 och 2015 pensioneras närmare 40 procent av den svenska arbetsstyrkan. Motsvarande andel var 25 procent. Hur ska kompetensöverföringen ske vid den kraftiga generationsväxlingen? Hur ska man överhuvudtaget kunna rekrytera tillräckligt med kompetent personal? Arbetskraftsinvandring är en möjlighet att rekrytera kompetens om inte det finns regler som hindrar detta eller om Sverige inte är tillräckligt attraktivt att flytta till. Det är ju inte bara vårt land som under de kommande åren behöver rekrytera många kompetenta människor. Svårigheten att rekrytera personal är i dag det enskilt största tillväxthindret för småföretagare, enligt en undersökning som Företagarna har gjort (Morgondagens yrkesutbildning, Företagarna, 2002). Gemensamt för småföretagen är att de har anställda med endast gymnasieutbildning i mycket högre grad än vad större företag har. Fyra av tio behöver rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasie- eller eftergymnasial utbildning. Knappt vart femte företag behöver rekrytera medarbetare med högskoleutbildning de närmaste åren. Av de 40 procent av företagen i Svenskt Näringsliv som under det senast året haft rekryteringsbehov har 85 procent lyckats med sina rekryteringar (Rekryteringsenkäten 2004/2005, Svenskt Näringsliv, 2005). Nästan två tredjedelar uppger dock att de har haft svårig- 12

14 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING heter med rekryteringen. Brist på rätt yrkeserfarenhet är det vanligaste problemet (80 procent) följt av bristen på rätt utbildningsbakgrund (50 procent). INFORMATIONSREVOLUTIONEN I ÅRTAL INFORMATIONSREVOLUTIONEN I dag är mobiltelefonen, persondatorn och Internet självklarheter. Men det är först under de senaste 15 åren som de har fått stor spridning. Dessa uppfinningar ligger bakom informationsrevolutionen vår tids kanske viktigaste förändringskraft. Den är exempelvis en viktig drivkraft bakom globaliseringen. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt, samtidigt som kostnaderna har fallit lika dramatiskt. Elektroniken är, liksom ångmaskinen, elektriciteten och förbränningsmotorn, en så kallad basteknologi. Den påverkar hela samhället på ett genomgripande sätt. Informationsrevolutionen förändrar våra arbeten, bostäderna, utbildningen, vården, politiken, konsumtionen och fritiden. Ännu befinner vi oss bara i början på denna samhällsomvandling. Tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Befintlig teknik sprids till fler. Och människor upptäcker hela tiden nya sätt att använda tekniken på. Arpanet, embryot till Internet. Halvledarminne. Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet. Persondator. IBM PC. NMT mobiltelesystem. CD-skiva. Apple Macintosh. Handburna mobiltelefoner. Windows. Kommersiella Internetuppkopplingar i Sverige. GSM mobiltelesystem. Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium. DVD. GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla. 3G mobiltelesystem i Japan Informationsrevolutionen skapar alltså en enorm mängd nya möjligheter att lösa olika problem. Tekniken är tillgänglig i alla delar av världen. För att nå framgång fordras människor med kompetens att tekniskt och kommersiellt utveckla och tillvarata dessa möjligheter. 13

15 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING TILLVÄXTEN Det vanligaste sättet att förklara hur tillväxt uppstår är att utgå från produktionsfaktorerna råvaror, arbetskraft, kapital och teknik. Tillväxt skapas, enligt detta synsätt, genom: * Mer råvaror eller råvaror av bättre kvalitet. * Fler arbetstimmar eller höjd kompetens i arbetskraften. * Mer kapital (maskiner, anläggningar etcetera) eller kapital av bättre kvalitet. * Mer avancerad produktionsteknik. Vi kan kalla detta sätt att förklara tillväxtens mekanismer för faktormodellen. Denna modell är helt dominerande när tillväxt ska förklaras i skolornas läroböcker (se Anders Johnson: Den felande länken, Svenskt Näringsliv 2002, En del ligger det i denna modell. Utan råvaror, arbete eller kapital kan inget produceras. Och med kompetentare arbetskraft och genom mer avancerad teknik, kan man ofta åstadkomma en större produktion. Men faktormodellen säger mycket lite om tillväxtens egentliga drivkrafter. Låt oss visa detta med ett exempel, nämligen Sovjetunionen. Sovjetunionen var ett av världens mest råvarurika områden. Det sammanlagda antalet arbetade timmar för kvinnor och män var mycket högt och utbildningsnivån var också relativt hög. Enligt den ekonomiska planen hölls konsumtionen tillbaka för att det skulle skapas stort utrymme för investeringar som gynnade tillväxten. Sovjetunionen var inom vissa områden tekniskt avancerat. Landet utvecklade en världsledande ställning inom rymd- och vapentekniken. Men ända gick allt åt skogen; ekonomin kollapsade. Det var något som fattades, nämligen människors möjligheter och motivation att genom egna insatser bidra till utvecklingen. Sovjetunionen var en totalitär diktatur där människors frihet inom alla livets områden var starkt begränsad. All utveckling inom ekonomi, teknik, politik, vetenskap och kultur bygger ytterst på att människor, enskilt eller tillsammans med andra, tar fram bättre lösningar på olika problem. Råvaror, arbetstimmar, kapital och teknik är medel för utvecklingen. Men det är bara genom människors drömmar och fantasi, kreativitet och initiativkraft som samhällen kan utvecklas. MÖJLIGHETER OCH MOTIVATION Ett mer fruktbart sätt att analysera tillväxtens drivkrafter än faktormodellen är att tillämpa en institutionell ansats. Ordet institution betyder, i detta sammanhang, regelverk. Nyckelorden är då möjligheter och motivation: * * MÖJLIGHETER skapas bland annat genom yttrandefrihet, organisationsfrihet, näringsfrihet och fri konkurrens. Möjligheter skapas också genom bra utbildning och genom att bekämpa fördomar och diskriminering. MOTIVATION skapas genom att människor som gör insatser för att lösa andra människors problem får uppskattning för detta. Det kan handla både om ekonomiska belöningar och om vilka attityder som man möts av i omgivningen. Det som skiljer länder med hög tillväxt från länder som inte utvecklas är inte att människor av naturen är mer kreativa och initiativrika i den förra typen av länder. Skillnaderna ligger i de regler som styr samhället. Hur påverkar reglerna enskilda individers möjligheter och motivation att utbilda sig, arbeta, uppfinna, spara, investera, starta och driva företag etcetera? 14

16 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING Regler som främjar tillväxt är långt ifrån samma sak som frånvaron av statsmakt. Tvärtom behövs en stark stat som kan skapa och upprätthålla goda regelverk. Det handlar bland annat om näringsfrihet, yrkesfrihet, frihandel samt lagar som definierar och skyddar äganderätter, kontrakt och avtal, regler för att hantera tvister, konkurser och så vidare. Staten kan också främja tillväxten genom bland annat utbildningsväsende och infrastruktur. Förutom de juridiska reglerna finns också informella regler i samhället som kan främja eller försvåra utveckling. Det handlar om de attityder, traditioner och värderingar som präglar människorna och om den etik och de sedvänjor som utvecklas inom affärslivet. Skillnader i de informella reglerna är en viktig förklaring till variationer i företagsklimat mellan olika regioner. Det nationella regelverket är ju detsamma i blomstrande företagarregioner till exempel Gnosjöbygden i Småland som i övriga Sverige. Jag vet ingen bättre sammanfattning av mina erfarenheter än historien om de två stenhuggarna. Båda stod och högg fyrkantiga block i granit. På en fråga om vad de höll på med svarade den ene trött: Jag hugger de här stenblocken fyrkantiga. Den andre svarade entusiastiskt: Jag är med och bygger en katedral!. Jan Carlzon, SAS-chef,

17 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING KOMPETENSEN Det är uppenbart att personlig kompetens är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling och därmed för Sveriges möjligheter att klara dagens och framtidens utmaningar. Ordet kompetens kommer från latinets competentia som betyder sammanträffande eller överensstämmelse. Begreppet uttrycker alltså en relation mellan en person och en viss uppgift. Ingen människa är kompetent så där i största allmänhet utan man är mer eller mindre kompetent beroende på vilken uppgift som ska utföras. Standardiseringsinstitutet SIS har definierat kompetens som förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Begreppet består alltså av fyra komponenter: * * * * FÖRMÅGA: erfarenheter, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper i praktiken. VILJA: attityder, engagemang, mod och ansvar. KUNSKAPER: fakta och metoder; att veta hur. FÄRDIGHETER: att kunna utföra i praktiken; att göra. Syftet med denna rapport är att belysa näringslivets framtida kompetensbehov. Skolan och högskolan har naturligtvis även andra viktiga uppgifter än att tillgodose dessa, bland annat att bidra till den offentliga sektorns kompetensförsörjning, att förbereda eleverna för samhällslivet utanför arbetsmarknaden och att förmedla en god allmänbildning. Detta kommer dock inte att beröras här. eller en nation kommer att nå framgång i konkurrensen. När bara en liten del av arbetskraften direkt sysslar med råvarutvinning, när transporttekniken utvecklas, när de politiskt bestämda handelshindren minskar, när finansiellt kapital och information kan röra sig med ljusets hastighet över hela jorden då kan allt mer av produktionen lokaliseras med utgångspunkt från var den bästa kompetensen finns. Till skillnad från naturresurser och kapital växer kompetensen snarare än förbrukas då den används. Varje enskild individ måste själv bygga upp och utveckla sin kompetens. Den kan användas för att producera varor eller tjänster åt sig själv eller åt andra. Men det går inte att överlåta sin kompetens till någon annan. Den kan inte heller stjälas eller dras in genom beskattning. Att den mest strategiska produktionsfaktorn på detta sätt är oskiljaktigt förbunden med enskilda individer påverkar naturligtvis arbetsmarknadens funktionssätt och andra ekonomiska, politiska och sociala förhållanden i samhället. Att dela våra värderingar och ha en stark vilja rankar vi högre än en examen från universitetet. Vi anställer ofta akademiker som börjar sin karriär inom IKEA som medarbetare på till exempel en säljavdelning, för att sedan ge dem mer ansvar när de visat sin förmåga gällande att omvandla sin teoretiska kunskap till praktisk handling. Henrik Dider, personalchef IKEA Kungens Kurva, 2005 Den personliga kompetensen kommer att få en allt större betydelse på framtidens arbetsmarknad. Det beror på att andra faktorer som råvarutillgångar, geografiska avstånd och nationsgränser får en minskad relativ betydelse för om ett företag, en region 16

18 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING NYA ORGANISATIONSFORMER Den typ av arbetsorganisation som under 1900-talet dominerade i den industrialiserade världens näringsliv och i Sverige även i den offentliga sektorn utformades efter principer utvecklade i USA runt sekelskiftet Två personer gjorde här viktiga pionjärinsatser: bilkungen Henry Ford och ingenjören Frederick Winslow Taylor. De viktigaste tankarna i Taylors och Fords produktionsfilosofi är dessa: * För att hålla nere kostnaderna så mycket som möjligt för de varor som tillverkades skulle fabrikerna vara stora och tillverka långa serier av identiskt lika produkter. * För att varje arbetsuppgift skulle utföras så effektivt som möjligt fick särskilda experter studera varje arbetsmoment i detalj och fastställa hur de bäst kunde utföras. * För att kunna hålla samman de stora, komplicerade organisationerna och ändå i detalj styra de enskilda arbetsmomenten fordrades en strikt hierarkisk organisation där var och en hade mycket tydliga befogenheter och uppgifter. Denna hierarkiska organisationsform har under senare decennier fått en allt mindre betydelse på arbetsmarknaden. I stället har mer decentraliserade organisationsformer blivit vanligare. Det finns fem viktiga drivkrafter bakom denna utveckling: * ÖKAD UTBILDNINGSNIVÅ. Hierarkier är ofta nödvändiga om kunskapen och kompetensen är mycket ojämnt fördelad i samhället. Då är det effektivt att en liten grupp experter tänker ut alla lösningar medan den stora massan sätts i rutinmässigt arbete. Så var det under en stor del av 1900-talet. Men så är det inte i dag. Då människor har en bra utbildning och då kompetensen är spridd bland många, är det bättre att många människor får stort ansvar för sitt arbete. * * * * ÖKAD SJÄLVSTÄNDIGHET. Om många människor känner osäkerhet och rädsla inför att ta ansvar, kan hierarkier vara effektiva. Så var det under en stor del av 1900-talet. Men i dag skapar den form av auktoritär styrning som hierarkier bygger på problem. Människor vill ta större ansvar och de är inte beredda att okritiskt lyda chefer som styr med kommandon. MINSKAD FÖRUTSÄGBARHET. När de flesta människor efterfrågar ungefär samma saker och denna efterfrågan inte förändras särskilt snabbt är hierarkin effektiv. Den kan nämligen skapa låga produktionskostnader genom storskalighet och standardisering. Detta gav framgång i början av 1900-talet då samma bilmodell T-Forden kunde säljas i 19 år. Så var det ännu på 1950-talet då vi svenskar drömde om tre saker: PV, TV och WC. Men nu har kraven på individanpassning och ständig förnyelse av produkterna ökat. Om många människor självständigt kan pröva och utveckla nya lösningar, uppnås lättare en tillräcklig flexibilitet. FÖRBÄTTRAD INFORMATIONSTEKNIK. Hierarkier kan vara nödvändiga om det bara finns storskaliga och stela system för att överföra och bearbeta information. Telegrafen är ett exempel på ett sådant informationssystem. Genom persondatorer, Internet och mobiltelefoner har vi fått sådana informationssystem där varje medlem i ett nätverk kan inhämta, överföra och bearbeta den information som just hon behöver. ÖKAD KUNSKAPSMASSA. Den totala kunskapsmassan inom varje område till exempel hur man bäst tillverkar bilar eller driver sjukvård är numera så stor att det fordras väldigt många människor för att behärska all den kunskap som krävs för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. 17

19 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING Dessa drivkrafter skapar alltså möjligheter till nya och mer ändamålsenliga organisationer. Men samtidigt ställs högre krav i hela organisationen på medarbetarnas kompetens. FRAMTIDENS ARBETE Under 1900-talet formades en speciell syn på hur ett typiskt arbete skulle vara: * Man var anställd. Att vara företagare var något avvikande. * Arbetet utfördes på en särskild arbetsplats som var avskild från bostaden. * Arbetet utfördes under en särskild arbetstid som var avskild från fritiden. * Arbetet bestod i att inom ramen för en fast arbetsorganisation utföra vissa givna arbetsuppgifter som normalt inte varierade särskilt mycket från en dag till en annan. Alla arbeten i industrisamhället var naturligtvis inte organiserade på detta sätt. Men så här såg det ofta ut oavsett om man arbetade på fabrik, kontor, skola eller sjukhus. Förvärvsarbete behöver ju inte organiseras på det sätt som var typiskt i det traditionella industrisamhället. Går vi tillbaka till jordbrukssamhället, ser vi att arbetet då för det mesta utfördes under helt andra förhållanden. Att vara företagare bonde, hantverkare, tvätterska eller handelsman var inget ovanligt. Arbetet utfördes ofta i anslutning till bostaden. Det fanns sällan en tydlig gräns mellan arbetstid och fritid. Man arbetade då något behövde göras. Arbetsuppgifterna varierade från en dag till en annan och från ena årstiden till den andra. framtiden kommer många arbeten att vara organiserade på det sätt som var typiskt för industrisamhället. Men kommer denna form av arbete att vara lika dominerande? Det är inte säkert. I den framtida ekonomin är människors förmåga att lösa problem den avgörande faktorn. Det är inte säkert att kompetensen bäst tas tillvara om man samlar många människor i stora lokaler under bestämda arbetstider. Informationsteknikens utveckling gör det ju också möjligt att arbeta till exempel i hemmet och ändå ha kontakt med människor runt om i världen. Storföretagens betydelse för sysselsättningen blir troligen mindre. En större del av arbetskraften kommer att arbeta i mindre företag. En möjlig utveckling är att vi får fler soloföretagare konsulter, lärare, hantverkare, tekniker som tar uppdrag från många olika håll. Även för många anställda kommer det att bli vanligare med varierande arbetsuppgifter. Man kommer att ställas inför nya problem och kanske delta i nya arbetsgrupper som sätts samman allt eftersom nya uppgifter ska lösas. Fler företagare och anställda kanske utför hela eller delar av sitt arbete i hemmet. Redan i dag finns tals människor som gör detta och det kallas för distansarbete. Den som har nära till sitt arbete sägs alltså arbeta på distans. Detta är bara ett av många exempel på att vårt språk och våra föreställningar om arbete fortfarande är starkt präglade av industrisamhällets mönster. Hierarki är att vända ansiktet mot chefen och ryggen mot kunden. Jack Welch, amerikansk företagsledare Den ekonomiska omvandling som Sverige nu genomgår påverkar naturligtvis också arbetslivet. Även i 18

20 DEL I NÄRINGSLIVET UNDER SNABB OMVANDLING KOLL PÅ JOBBEN? Det är inte bara organisationsformerna som förnyas. Även helt nya yrken uppstår. Här är exempel på nya jobb som listades i Siftidningen nr 6/05: * Abuseansvarig * Användbarhetsexpert * CEO * Controller * Customer Interface Manager * Eventmakare * Facility Manager * Mood Manager * Vattenstrateg INSTITUTIONER FÖR KOMPETENS För att på ett rimligt sätt analysera möjligheterna att utveckla och dra nytta av människors kompetens kan man inte utgå från faktormodellen alltså på en modell som bygger på ett närmast automatiskt orsakssamband från kompetensutveckling (genom utbildningsväsendet eller på andra sätt) till kompetensutnyttjande. I stället bör vi tillämpa ett institutionellt synsätt som utgår från de formella och informella regelverken kring kompetensutveckling och kompetensutnyttjande. Följande frågor blir då centrala: * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor att i unga år skaffa sig en bra kompetens? Vad är det som påverkar deras studieinriktning, studieambitioner och studieresultat? * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor senare i livet att i arbetslivet eller på annat sätt vidareutveckla sin kompetens och att vid behov skaffa sig helt andra kompetenser? * Vilka möjligheter har en (privat eller offentlig) arbetsgivare att rekrytera den form av kompetens som behövs? Vilka möjligheter och vilken motivation har arbetsgivare att bidra till att utveckla de anställdas kompetens? * Vilka möjligheter och vilken motivation har människor att som anställda eller som företagare omsätta befintlig kompetens i nya affärsmöjligheter? En institutionell syn på näringslivets kompetensförsörjning visar att frågan berör många olika områden: ATTITYDER: Hur ser attityderna till kunskap och kompetens ut i samhället? Vi kan alla, som förälder eller lärare, chef eller medarbetare, beslutsfattare eller opinionsbildare, väljare eller förtroendevald påverka den allmänna inställningen till kunskap, kompetens och ansvarstagande. Hur ser attityderna ut till olika delar av arbetsmarknaden? Det finns branscher i näringslivet som hos stora grupper inte minst bland ungdomar har en låg status. Detta kan ge upphov till onda cirklar: Branschen har låg status. Elevurvalet till utbildningar med inriktning mot denna bransch blir dåligt. Utbildningen blir dålig. Branschen får svårt att rekrytera rätt kompetens. Branschens utvecklingsförmåga blir svag. Branschens låga status bibehålls. Här fordras insatser på flera olika håll. Företag och branschföreträdare bör analysera varför branschen har en dålig status kanske är misstron inte obefogad och försöka göra något åt det. Skolan bör analysera om den bild man ger eller den allmänna bild som finns i samhället av branschen är riktig. Kanske förmedlas en bild som inte alls är representativ för hur branschen ser ut i dag och hur den kan förväntas se ut i framtiden. LÖNSAMHET: Är det lönsamt för människor att skaffa sig en bra kompetens och att satsa på kompetensutveckling? Finns det tillräckliga ekonomiska incita- 19