Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Transkript

1 PM Datum Dnr Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 Under vårens temaseminarier i Södermanlands, Kalmar, Västerbottens respektive Västra Götalands län har vi inom projektet (Kulturmiljövårdens riksintressen) kunnat pröva och diskutera våra delresultat med sammantaget ett 80-tal företrädare för kulturmiljö- och samhällsplaneringsfunktioner vid länsstyrelser och kommuner. Vi har behandlat såväl grundläggande inriktningsfrågor som tillämpnings och utvecklingsfrågor med utgångspunkt i fältexkursioner och praktiska exempel. För projektet har seminarieserien varit ett viktigt moment som totalt sett resulterat i en fördjupad bild av de problem och möjligheter som är förenade med hanteringen av kulturmiljövårdens riksintressen. Projektets hittillsvarande slutsatser har till stora delar bekräftats av seminariedeltagarna samtidigt som en del nya frågor formulerats och det blivit tydligt att vissa delar kräver ytterligare bearbetning och analys inför det slutliga arbetet med att sammanställa och sprida en vägledning för riksintressearbetet. Några av de grundläggande frågeställningar som kräver ytterligare utredning och/eller förtydligande är följande. Urvalsfrågan behöver utvecklas och förtydligas i kommande vägledning. Det är viktigt att vägledningen ger stöd för att kunna välja och välja bort vid utpekande och översyn/revidering av riksintressen. Behovet av att förstå och få en överblick över nuvarande urval har också uttryckts och utgör en av förutsättningarna för att stödja kommande översyner/revideringar. Diskussionerna kring kännetecknande respektive avvikande har visat på betydelsen av tydliga definitioner och kriterier för urval och avgränsning. Innebörden och användningen av olika termer och begrepp bör överlag klargöras. Vad som i utskickade PM menas med kulturhistoriska sammanhang, berättelser och perspektiv måste förtydligas. Flertalet har understrukit vikten av att riksintressenas kulturhistoriska värden är upplevelsebara - vilket berättigande har riksintressena om de inte kan förstås av medborgarna? Projektet kommer att fördjupa urvalsproblematiken under hösten. Ett flertal juridiska frågor behöver klargöras inför sammanställningen av vägledningen. Några centrala frågor har gällt förhållningssätt vid avvägningar mellan motstående riksintressen, ansvarsfördelningen mellan länsstyrelse och kommun, möjligheten att ställa krav på miljökonsekvensbeskrivning och kompensationsåtgärder. Projektet arbetar tillsammans med Riksantikvarieämbetets jurister för att klarlägga de frågor som 1 (6)

2 uppkommit under seminarierna och under arbetet med vägledningen i övrigt. Ett antal frågor kan med fördel ställas till både Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsens jurister för att därigenom kvalitetssäkra tolkningen och skapa samsyn på frågan. Vissa frågor kan även behöva förtydligas med allmänna råd i samband med sammanställningen av vägledningen. I samarbete med Riksantikvarieämbetets jurister genomförs även en bred sammanställning av rättsfall med beröring på 3 kap 6 MB. Flertalet av seminariernas deltagare vittnade om att riksintressenas hushållningsbestämmelser i praktiken oftare kommit att användas och betraktas som skyddsinstrument än som utgångspunkter för planering och utveckling. En av orsakerna till detta uppgavs vara att kulturmiljövården saknar instrument för att skydda sammahängande kulturmiljöer. Projektet kommer under sommaren att fördjupa resonemang och exempel kring hantering av förändring inom riksintressen, bl.a. genom att sammanställa och analysera argumentationen i den enkät om påtaglig skada som besvarades av länsstyrelserna Projektets slutrapport kommer även att beröra frågan om behov av åtgärder och insatser som inte kan tillgodoses inom ramen för riksintressenas hushållningsbestämmelser eller kulturmiljövårdens övriga tillbudsstående styrmedel. Under hösten kommer projektet fokusera på sammanställningen av handboken/vägledningen. Den breda dialog som bl.a. har förts genom vårens temaseminarier utgör en viktig grund för det arbetet. Projektet kommer även fortsatt att upprätthålla en bred kontaktyta utåt, bl.a. genom medverkan på ett flertal externa möten och konferenser. Samtidigt kräver skrivarbetet inför vägledningen en tätare referensgrupp för läsning av texterna till vägledningen. Utöver fortsatta möten med dialoggruppen, bestående av länsstyrelsernas mittgrupp samt representanter för övriga länsgrupper, planerar projektet därför att formera en mindre och samtidigt bredare referensgrupp med representanter för länsstyrelsernas kulturmiljö- och planfunktioner, kommuner och länsmuseer/konsulter. Under seminarierna gjordes en kort genomgång av pågående utredningar, översyner och utvecklingsprojekt med bäring på riksintressefrågan. En skriftlig sammanställning av informationen efterfrågades av flera deltagare, denna finner ni nedan. Vi bilägger även en sammanställning av deltagarnas utvärderingsblanketter efter temaseminarierna samt en förenklad tidplan för projektet där genomförda och planerade aktiviteter framgår. Projektet vill ännu en gång tacka för fyra givande seminarier, och passa på att önska er alla en trevlig sommar. Karin Schibbye Ulf Lindberg Emy Lanemo 2 (6)

3 Bilaga 1. Sammanställning av omnämnda arbeten med bäring på riksintressefrågan Miljödepartementet utreder bestämmelserna om riksintressen och deras tillämpning. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2013 avsikten att tillsätta en utredning med uppdrag att se över riksintressebestämmelserna. Utredningen ligger under Miljödepartementet, direktiv har ännu inte beslutats. Riksrevisionen granskar statens hantering av riksintressen som hinder för bostadsbyggande. Syftet med granskningen är att undersöka om statens hantering av riksintressen i planprocessen i onödan förhindrar eller försvårar för kommunerna att tillgodose medborgarnas behov av nya bostäder. En intern förstudie har genomförts under våren, och en granskning har därefter inletts. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i december Läs mer: Boverket ansvarar för samordningsgruppen för riksintressen och hushållning med mark och vatten. Bengt Larsén, Enheten för strategisk planering, är ny samordnare. Boverket arbetar med en broschyr om riksintressesystemet vilken beräknas publiceras under juni Senaste möte för samordningsgruppen hölls den 11 april. Riksantikvarieämbetet ingår i samordningsgruppen genom Karin Schibbye. Naturvårdsverket ser över riksintressen för friluftsliv. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 30 april Riksantikvarieämbetet ingår som kontaktperson genom Ulf Lindberg. Läs mer: Sverige/Regeringsuppdrag/Friluftslivet/ Länsstyrelsen ser över nationella GIS-skikt och utvecklar webbkatalog för planeringsunderlag(wkp). Länsstyrelserna arbetar med två gemensamma projekt som berör hanteringen av information för bl.a. riksintressen. Harmoniseringsgruppen för Geodata, med projektledare Jeanette Persson LST Västra Götaland, ser över länsstyrelsernas nationella GIS-skikt, däribland GIS-skikt för riksintressen. WKP-projektet, med projektledare Susana Högberg Gonzalez LST Uppsala, utvecklar en portal med syfte att samlat tillhandahålla planeringsunderlag, såväl geodata som dokument. Riksantikvarieämbetet har kontakt med projekten genom Emy Lanemo. 3 (6)

4 Bilaga 2. Sammanfattning av deltagarnas utvärdering, Temaseminarier april 2013 Nedan ges en sammanfattande beskrivning av synpunkter och frågeställningar som framkommit genom den utvärderingsblankett som ifylldes efter respektive temaseminarie under april Utvärderingsblanketterna utgjordes dels av frågor med skriftliga svar, dels av frågor med svarsalternativ på en skala mellan 1 och 5, där 1 står för Nej, Inte alls och 5 för Ja, mycket väl. Resultaten av svarsalternativen sammanfattas i bilagd tabell. Vad uppnåddes? I utvärderingsblanketten ställdes frågorna Vilka förväntningar hade du inför seminariet? och Vad tyckte du var bra? Majoriteten förväntade sig tid för principiella diskussioner och erfarenhetsutbyte, men också vägledning och förtydliganden från Riksantikvarieämbetet vad gäller bl.a. frågor om urval, ansvarsfördelning, bedömning av påtaglig skada och riktlinjer inför länens arbeten med översyn och fördjupningar. Under frågan Vad tyckte du var bra? tryckte deltagarna på värdet i att träffas och få möjlighet att diskutera, både principfrågor och konkreta miljöer i fält. Man bedömde att seminariet hade utgjort ett bra forum för diskussioner mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och kommunen, och att sammansättningen av olika aktörer var särskilt värdefull. Det var även uppskattat att kombinera fältexkursionerna med principdiskussioner och övningar inomhus. Många deltagare underströk att de fyra PM som skickades ut i förväg var tydliga och klargörande och att de bidrog till bra diskussioner och förtydliganden av Riksantikvarieämbetets synsätt gällande riksintressesystemet. Exempel från övriga landet och mötet med deltagare från andra län var inspirerande och givande. Frågor att följa upp Blanketten bestod i övrigt av frågorna Vad kan bli bättre? och Saknade du några centrala frågor? Utöver synpunkter kring upplägg och praktisk organisation angavs ett antal frågeställningar som deltagarna saknade eller vill fördjupa: Urvalsfrågan behöver diskuteras vidare. Vad är riksintressant? Har vi ett lagom antal riksintressen? Hur hålla urvalet aktuellt? Ytterligare diskussion krävs kring begreppsapparaten i samband med värdering. Särskilt kring begreppen avvikande/representativt samt kring de pedagogiska och upplevelsemässiga aspekterna på kulturhistoriskt värde. Fler exempel på rättstillämpning rörande riksintressen, samt fler exempel på process och tankesätt vid avvägning mellan motstridande intressen. 4 (6)

5 Ytterligare diskussion kring bedömning av påtaglig skada samt bedömning av risk för kumulativ skada. Hur arbeta med betydande miljöpåverkan i relation till kulturmiljövårdens riksintressen, d.v.s. när kan krav på MKB vara aktuellt? Kommunens resp. Länsstyrelsens ansvar gällande framtagandet av kunskapsoch/eller planeringsunderlag behöver diskuteras ytterligare. Roller och ansvarfördelning mellan kommun/länsstyrelse/centralt verk behöver generellt diskuteras vidare. Ytterligare diskussion kring hur anspråket uttolkas i det kommunala planarbetet behövs. Vad inryms i översiksplanens skyldighet att redovisa hur riksintressen ska tillgodoses? Hur hantera riksintressesystemet i en planering där exploatörens initiativ ofta är styrande? Mer diskussion kring principer för avgränsning. Hur gå vidare? D.v.s. hur omsätta riktlinjer och principer i det praktiska arbetet. Sammanställning av resultat från svarsalternativ Utvärdering aprilseminarier ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Nej, inte alls Ja Hur fungerade den praktiska org.? Bilaga 3. Övergripande tidplan för projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Medel Medel Medel Medel Medel. Nyköping Kalmar Umeå Göteborg Total Uppfylldes dina förväntningar? Hur upplevde du exkursionsdagen? Hur upplevde du workshopdagen? Skala: 1. Inte alls Tillräckligt 5. Mycket väl 5 (6)

6 Bilaga 3. Grov tidplan 2013 för projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Genomförda externa aktiviteter våren 2013 Uppstartsseminarium inför länsstyrelsernas arbete med kunskapsunderlag ( 9), februari 2013 Två möten med Dialoggruppen, februari och juni 2013 Medverkan Stockholms stadsbyggnadsakademi Fyra temaseminarier, april 2013 Medverkan workshop om riksintressesystemet, Boverkets samordningsgrupp, april 2013 Internt riksintresseseminarium, maj 2013 Medverkan Plan- och bostadsdagarna, maj 2013 Medverkan Nätverk för samhällsbyggnadschefer, SKL, maj 2013 Medverkan Översiktsplanering som strategiskt verktyg, SKL, juni 2013 Grov tidplan hösten 2013: Augusti: Internt seminarium i Visby tillsammans med projektet Värdering och Urval Medverkan Kulturmiljön en resurs idag och för framtiden, Norrbotten Vägledning/handbok skrivarbete/layout September: Vägledning/handbok skrivarbete/layout Möte dialoggruppen, 20 september Oktober: Remissutskick vägledning, 15 oktober Hearing ang. remissarbetet av vägledningen Ev. seminarium i samarbete med SKL Utvärderingsseminarium av länsstyrelsernas arbete med kunskapsunderlag ( 9) November: Utarbeta en plan för utbildningar 2014 Revidera vägledningen Möte dialoggruppen 29 november December: Slutrapport Internt slutseminarium Tryckfärdig version av Handboken/vägledningen Projektets gokännande och avslut 6 (6)