Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013"

Transkript

1 PM Datum Dnr Avdelning Samhällsavdelningen Projekt Kulturmiljövårdens riksintressen Reflektioner från fyra temaseminarier kring riksintressen för kulturmiljövården, våren 2013 Under vårens temaseminarier i Södermanlands, Kalmar, Västerbottens respektive Västra Götalands län har vi inom projektet (Kulturmiljövårdens riksintressen) kunnat pröva och diskutera våra delresultat med sammantaget ett 80-tal företrädare för kulturmiljö- och samhällsplaneringsfunktioner vid länsstyrelser och kommuner. Vi har behandlat såväl grundläggande inriktningsfrågor som tillämpnings och utvecklingsfrågor med utgångspunkt i fältexkursioner och praktiska exempel. För projektet har seminarieserien varit ett viktigt moment som totalt sett resulterat i en fördjupad bild av de problem och möjligheter som är förenade med hanteringen av kulturmiljövårdens riksintressen. Projektets hittillsvarande slutsatser har till stora delar bekräftats av seminariedeltagarna samtidigt som en del nya frågor formulerats och det blivit tydligt att vissa delar kräver ytterligare bearbetning och analys inför det slutliga arbetet med att sammanställa och sprida en vägledning för riksintressearbetet. Några av de grundläggande frågeställningar som kräver ytterligare utredning och/eller förtydligande är följande. Urvalsfrågan behöver utvecklas och förtydligas i kommande vägledning. Det är viktigt att vägledningen ger stöd för att kunna välja och välja bort vid utpekande och översyn/revidering av riksintressen. Behovet av att förstå och få en överblick över nuvarande urval har också uttryckts och utgör en av förutsättningarna för att stödja kommande översyner/revideringar. Diskussionerna kring kännetecknande respektive avvikande har visat på betydelsen av tydliga definitioner och kriterier för urval och avgränsning. Innebörden och användningen av olika termer och begrepp bör överlag klargöras. Vad som i utskickade PM menas med kulturhistoriska sammanhang, berättelser och perspektiv måste förtydligas. Flertalet har understrukit vikten av att riksintressenas kulturhistoriska värden är upplevelsebara - vilket berättigande har riksintressena om de inte kan förstås av medborgarna? Projektet kommer att fördjupa urvalsproblematiken under hösten. Ett flertal juridiska frågor behöver klargöras inför sammanställningen av vägledningen. Några centrala frågor har gällt förhållningssätt vid avvägningar mellan motstående riksintressen, ansvarsfördelningen mellan länsstyrelse och kommun, möjligheten att ställa krav på miljökonsekvensbeskrivning och kompensationsåtgärder. Projektet arbetar tillsammans med Riksantikvarieämbetets jurister för att klarlägga de frågor som 1 (6)

2 uppkommit under seminarierna och under arbetet med vägledningen i övrigt. Ett antal frågor kan med fördel ställas till både Riksantikvarieämbetets och Länsstyrelsens jurister för att därigenom kvalitetssäkra tolkningen och skapa samsyn på frågan. Vissa frågor kan även behöva förtydligas med allmänna råd i samband med sammanställningen av vägledningen. I samarbete med Riksantikvarieämbetets jurister genomförs även en bred sammanställning av rättsfall med beröring på 3 kap 6 MB. Flertalet av seminariernas deltagare vittnade om att riksintressenas hushållningsbestämmelser i praktiken oftare kommit att användas och betraktas som skyddsinstrument än som utgångspunkter för planering och utveckling. En av orsakerna till detta uppgavs vara att kulturmiljövården saknar instrument för att skydda sammahängande kulturmiljöer. Projektet kommer under sommaren att fördjupa resonemang och exempel kring hantering av förändring inom riksintressen, bl.a. genom att sammanställa och analysera argumentationen i den enkät om påtaglig skada som besvarades av länsstyrelserna Projektets slutrapport kommer även att beröra frågan om behov av åtgärder och insatser som inte kan tillgodoses inom ramen för riksintressenas hushållningsbestämmelser eller kulturmiljövårdens övriga tillbudsstående styrmedel. Under hösten kommer projektet fokusera på sammanställningen av handboken/vägledningen. Den breda dialog som bl.a. har förts genom vårens temaseminarier utgör en viktig grund för det arbetet. Projektet kommer även fortsatt att upprätthålla en bred kontaktyta utåt, bl.a. genom medverkan på ett flertal externa möten och konferenser. Samtidigt kräver skrivarbetet inför vägledningen en tätare referensgrupp för läsning av texterna till vägledningen. Utöver fortsatta möten med dialoggruppen, bestående av länsstyrelsernas mittgrupp samt representanter för övriga länsgrupper, planerar projektet därför att formera en mindre och samtidigt bredare referensgrupp med representanter för länsstyrelsernas kulturmiljö- och planfunktioner, kommuner och länsmuseer/konsulter. Under seminarierna gjordes en kort genomgång av pågående utredningar, översyner och utvecklingsprojekt med bäring på riksintressefrågan. En skriftlig sammanställning av informationen efterfrågades av flera deltagare, denna finner ni nedan. Vi bilägger även en sammanställning av deltagarnas utvärderingsblanketter efter temaseminarierna samt en förenklad tidplan för projektet där genomförda och planerade aktiviteter framgår. Projektet vill ännu en gång tacka för fyra givande seminarier, och passa på att önska er alla en trevlig sommar. Karin Schibbye Ulf Lindberg Emy Lanemo 2 (6)

3 Bilaga 1. Sammanställning av omnämnda arbeten med bäring på riksintressefrågan Miljödepartementet utreder bestämmelserna om riksintressen och deras tillämpning. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2013 avsikten att tillsätta en utredning med uppdrag att se över riksintressebestämmelserna. Utredningen ligger under Miljödepartementet, direktiv har ännu inte beslutats. Riksrevisionen granskar statens hantering av riksintressen som hinder för bostadsbyggande. Syftet med granskningen är att undersöka om statens hantering av riksintressen i planprocessen i onödan förhindrar eller försvårar för kommunerna att tillgodose medborgarnas behov av nya bostäder. En intern förstudie har genomförts under våren, och en granskning har därefter inletts. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i december Läs mer: Boverket ansvarar för samordningsgruppen för riksintressen och hushållning med mark och vatten. Bengt Larsén, Enheten för strategisk planering, är ny samordnare. Boverket arbetar med en broschyr om riksintressesystemet vilken beräknas publiceras under juni Senaste möte för samordningsgruppen hölls den 11 april. Riksantikvarieämbetet ingår i samordningsgruppen genom Karin Schibbye. Naturvårdsverket ser över riksintressen för friluftsliv. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att göra en översyn av vilka områden som bedöms vara av riksintresse för friluftslivet. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 30 april Riksantikvarieämbetet ingår som kontaktperson genom Ulf Lindberg. Läs mer: Sverige/Regeringsuppdrag/Friluftslivet/ Länsstyrelsen ser över nationella GIS-skikt och utvecklar webbkatalog för planeringsunderlag(wkp). Länsstyrelserna arbetar med två gemensamma projekt som berör hanteringen av information för bl.a. riksintressen. Harmoniseringsgruppen för Geodata, med projektledare Jeanette Persson LST Västra Götaland, ser över länsstyrelsernas nationella GIS-skikt, däribland GIS-skikt för riksintressen. WKP-projektet, med projektledare Susana Högberg Gonzalez LST Uppsala, utvecklar en portal med syfte att samlat tillhandahålla planeringsunderlag, såväl geodata som dokument. Riksantikvarieämbetet har kontakt med projekten genom Emy Lanemo. 3 (6)

4 Bilaga 2. Sammanfattning av deltagarnas utvärdering, Temaseminarier april 2013 Nedan ges en sammanfattande beskrivning av synpunkter och frågeställningar som framkommit genom den utvärderingsblankett som ifylldes efter respektive temaseminarie under april Utvärderingsblanketterna utgjordes dels av frågor med skriftliga svar, dels av frågor med svarsalternativ på en skala mellan 1 och 5, där 1 står för Nej, Inte alls och 5 för Ja, mycket väl. Resultaten av svarsalternativen sammanfattas i bilagd tabell. Vad uppnåddes? I utvärderingsblanketten ställdes frågorna Vilka förväntningar hade du inför seminariet? och Vad tyckte du var bra? Majoriteten förväntade sig tid för principiella diskussioner och erfarenhetsutbyte, men också vägledning och förtydliganden från Riksantikvarieämbetet vad gäller bl.a. frågor om urval, ansvarsfördelning, bedömning av påtaglig skada och riktlinjer inför länens arbeten med översyn och fördjupningar. Under frågan Vad tyckte du var bra? tryckte deltagarna på värdet i att träffas och få möjlighet att diskutera, både principfrågor och konkreta miljöer i fält. Man bedömde att seminariet hade utgjort ett bra forum för diskussioner mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och kommunen, och att sammansättningen av olika aktörer var särskilt värdefull. Det var även uppskattat att kombinera fältexkursionerna med principdiskussioner och övningar inomhus. Många deltagare underströk att de fyra PM som skickades ut i förväg var tydliga och klargörande och att de bidrog till bra diskussioner och förtydliganden av Riksantikvarieämbetets synsätt gällande riksintressesystemet. Exempel från övriga landet och mötet med deltagare från andra län var inspirerande och givande. Frågor att följa upp Blanketten bestod i övrigt av frågorna Vad kan bli bättre? och Saknade du några centrala frågor? Utöver synpunkter kring upplägg och praktisk organisation angavs ett antal frågeställningar som deltagarna saknade eller vill fördjupa: Urvalsfrågan behöver diskuteras vidare. Vad är riksintressant? Har vi ett lagom antal riksintressen? Hur hålla urvalet aktuellt? Ytterligare diskussion krävs kring begreppsapparaten i samband med värdering. Särskilt kring begreppen avvikande/representativt samt kring de pedagogiska och upplevelsemässiga aspekterna på kulturhistoriskt värde. Fler exempel på rättstillämpning rörande riksintressen, samt fler exempel på process och tankesätt vid avvägning mellan motstridande intressen. 4 (6)

5 Ytterligare diskussion kring bedömning av påtaglig skada samt bedömning av risk för kumulativ skada. Hur arbeta med betydande miljöpåverkan i relation till kulturmiljövårdens riksintressen, d.v.s. när kan krav på MKB vara aktuellt? Kommunens resp. Länsstyrelsens ansvar gällande framtagandet av kunskapsoch/eller planeringsunderlag behöver diskuteras ytterligare. Roller och ansvarfördelning mellan kommun/länsstyrelse/centralt verk behöver generellt diskuteras vidare. Ytterligare diskussion kring hur anspråket uttolkas i det kommunala planarbetet behövs. Vad inryms i översiksplanens skyldighet att redovisa hur riksintressen ska tillgodoses? Hur hantera riksintressesystemet i en planering där exploatörens initiativ ofta är styrande? Mer diskussion kring principer för avgränsning. Hur gå vidare? D.v.s. hur omsätta riktlinjer och principer i det praktiska arbetet. Sammanställning av resultat från svarsalternativ Utvärdering aprilseminarier ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 Nej, inte alls Ja Hur fungerade den praktiska org.? Bilaga 3. Övergripande tidplan för projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Medel Medel Medel Medel Medel. Nyköping Kalmar Umeå Göteborg Total Uppfylldes dina förväntningar? Hur upplevde du exkursionsdagen? Hur upplevde du workshopdagen? Skala: 1. Inte alls Tillräckligt 5. Mycket väl 5 (6)

6 Bilaga 3. Grov tidplan 2013 för projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Genomförda externa aktiviteter våren 2013 Uppstartsseminarium inför länsstyrelsernas arbete med kunskapsunderlag ( 9), februari 2013 Två möten med Dialoggruppen, februari och juni 2013 Medverkan Stockholms stadsbyggnadsakademi Fyra temaseminarier, april 2013 Medverkan workshop om riksintressesystemet, Boverkets samordningsgrupp, april 2013 Internt riksintresseseminarium, maj 2013 Medverkan Plan- och bostadsdagarna, maj 2013 Medverkan Nätverk för samhällsbyggnadschefer, SKL, maj 2013 Medverkan Översiktsplanering som strategiskt verktyg, SKL, juni 2013 Grov tidplan hösten 2013: Augusti: Internt seminarium i Visby tillsammans med projektet Värdering och Urval Medverkan Kulturmiljön en resurs idag och för framtiden, Norrbotten Vägledning/handbok skrivarbete/layout September: Vägledning/handbok skrivarbete/layout Möte dialoggruppen, 20 september Oktober: Remissutskick vägledning, 15 oktober Hearing ang. remissarbetet av vägledningen Ev. seminarium i samarbete med SKL Utvärderingsseminarium av länsstyrelsernas arbete med kunskapsunderlag ( 9) November: Utarbeta en plan för utbildningar 2014 Revidera vägledningen Möte dialoggruppen 29 november December: Slutrapport Internt slutseminarium Tryckfärdig version av Handboken/vägledningen Projektets gokännande och avslut 6 (6)

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Boverket och riksintressena. Otto Ryding Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning

Läs mer

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län 2016-09-20 Riksintressen i Stockholm län I Stockholm finns 120 områden av riksintresse för kulturmiljövården De täcker mellan 14 och 17 % av länets yta.

Läs mer

Så blir riksintressena en del av kommunens vision?

Så blir riksintressena en del av kommunens vision? Så blir riksintressena en del av kommunens vision? Vad händer? Bengt Larsén, Boverket Hur blir riksintresse kulturmiljö en tillgång för kommunen? Ulf Lindberg, RAÄ Hur har Järfälla integrerat riksintressena

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS

Läs mer

Statens hantering av riksintressen

Statens hantering av riksintressen riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Statens hantering av riksintressen de ett hinder för bostadsbyggan rir 2013:21 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Sammanfattning Riksantikvarieämbetets förslag i sammanfattning:

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Tillsynskampanjer inom strandskyddsområde

Tillsynskampanjer inom strandskyddsområde Tillsynskampanjer inom strandskyddsområde Gemensamma tillsynskampanjer Lantmäteriet, Länsstyrelsen LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Tillsynskampanj Planering Information till allmänhet Fältbesök och

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys

Risk- och sårbarhetsanalys. Rapport scenarioanalys Risk- och sårbarhetsanalys Rapport scenarioanalys Scenarioanalys i verksamhet/förvaltning/funktion Arbetsmaterial Får ej citeras Scenario: Scenario: Baserat på genomförda seminarier: Ange datum Sammanställd

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Hemställan angående områden av riksintressen

Hemställan angående områden av riksintressen HEMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 16/02332 2016-05-20 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Stadsrådsberedningen 10333 STOCKHOLM Kopia till: Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning

Läs mer

Riksintressen. nationella värden och möjligheter

Riksintressen. nationella värden och möjligheter Riksintressen nationella värden och möjligheter Riksintressen en tillgång och resurs i arbetet för en hållbar utveckling Fysisk planering sätter spår och anger ramarna för hur samhället förändras i tid

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag

Läs mer

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015 Välkomna till MR-forum MR-forum den 18 maj 2015 Mänskliga rättigheter i rollen som statsanställd Uppdrag till Uppsala universitet Uppdrag att utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Tillsynsvägledningsplan Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen

Tillsynsvägledningsplan Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen Tillsynsvägledningsplan 2013-2015 Länsstyrelsens vägledning av dala-kommunernas tillsyn inom byggområdet enligt Plan- och bygglagen Förord Den 2 maj 2011 infördes en ny plan- och bygglag (PBL) med tillhörande

Läs mer

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna Yttrande Datum 2013-02-22 Dnr 331-4220-2012 Ert datum 2012-11-27 Er dnr 2010-5138 Avdelning Samhällsavdelningen Enhet Samhällsbyggnadsenheten Remiss gällande

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Plan-, bygg och bostadsdagar i Norrbottens län 21-22 november 2012 Karin Kallioniemi plansamordnare Länsstyrelsen

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken Promemoria Datum 2017-02-07 3.4.1 Diarienummer 3190/2014 Till Riksintressemyndigheterna Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap.

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. PM 1(11) Datum 2012-05-29 Diarienummer 10111-951/2012 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen

Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen Riksintressen Kommunen har i ÖP-processen möjlighet att göra sin egen bedömning och precisering i förhållandet till riksintresseanspråkets avgränsning

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen 2 juni 2014 Jan Persson, Länsarkitekt, En mängd reformer på gång inom PBL-området En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) Nya åtgärder som kan utföras

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10 Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Magnus Jacobsson, Boverket Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen i Stockholm Anki Ingelström, Trafikverket Samordnad transport-

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07

Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Sida 1 av 5 Detaljplan, Umeå kommun Diarienummer: PLA 12-07 2013-06-11 Behovsbedömning av detaljplan Dnr PLA 12-07 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Läs mer

Riksintressanta kulturmiljöer Resultat av enkätundersökning. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2007:8

Riksintressanta kulturmiljöer Resultat av enkätundersökning. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2007:8 Riksintressanta kulturmiljöer Resultat av enkätundersökning och nya insatser Rapport från Riksantikvarieämbetet 2007:8 1 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning 2015 Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket Uppföljningsarbetet Insamling av material: enkäter till länsstyrelser (100 %) och kommuner (92

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014

Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet Presentation på workshop 4:e juni 2014 Magnus Rönn, Benjamin Danielsson-Grahn, Stig Swedberg Innehåll Bakgrund syfte Begreppet kompensation Styrmedel

Läs mer

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013

Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 12 maj 2013 Handläggarstöd för Tillsynskampanj verkstadsindustri 2013 Miljösamverkan Västra Götaland maj 2013 Foto Lillemor Öberg Syfte och bakgrund... 2 Tidplan och omfattning... 2 Inriktning vilka slags

Läs mer

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Workshop Stockholm 19 Maj 2017 1 Fördjupade riktlinjer om planernas användningsområden Fördjupade riktlinjer

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner 151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två

Läs mer

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen

Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen PM 1 (7) 2016-01-27 Regionbildning - sammanfattning av lärandefasen Gemensamma utgångspunkter Arbetet med bildande av regionkommuner i Sverige pågår. Vid ingången av 2015 bildades sex nya. Ytterligare

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING Upphävandet antagen av SBN 2016-12-19 133 laga kraft 2017 01-12 Tillhörande upphävande av del av detaljplan för Ludvika by 2:10 m.fl. i Ludvika Upprättad i augusti 2016, reviderad oktober 2016 Postadress

Läs mer

Slutrapport delprojekt vattenskyddsområden

Slutrapport delprojekt vattenskyddsområden 2006-03-29 Slutrapport delprojekt vattenskyddsområden 2004-2006 Detta har gjorts Miljösamverkan Västra Götaland har arbetat med delprojektet om vattenskyddsområden från hösten 2004 till början av 2006.

Läs mer

Miljöbedömningar av planer

Miljöbedömningar av planer www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-30 1 Syfte RU 201-2014 Resultat av revidering Samråd MKB Beslut nya och reviderade områden Naturvårdsverket

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Aktuellt från Folkhälsomyndigheten. Greta Smedje

Aktuellt från Folkhälsomyndigheten. Greta Smedje Aktuellt från Folkhälsomyndigheten Greta Smedje Folkhälsomyndighetens uppdrag En folkhälsa som stärker samhällets utveckling Genom att... följa befolkningens hälsoläge och de faktorer som påverkar identifiera

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess

SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Maria Rydqvist Boverket Bild 1 av 32 SPF - samordnad planerings-, fastighetsbildningsoch genomförandeprocess Det går att komma fram

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Program Dag 1 10.00 Välkommen till Hallands kulturhistorisk museum! Presentationsrunda 10.25

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Anna Jonsson och Michaela Borg. Vad händer med klimatet och vad händer på SMHI?

Anna Jonsson och Michaela Borg. Vad händer med klimatet och vad händer på SMHI? Anna Jonsson och Michaela Borg Vad händer med klimatet och vad händer på SMHI? Klimatanpassning i kommunen, Stockholm 12/6, 2017 Vad händer med klimatet? Vart är vi på väg? SMHIs Länsvisa klimatanalyser

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

1. Inledning. Henrik Kvennberg Axel Starck Caroline Sigesgård

1. Inledning. Henrik Kvennberg Axel Starck Caroline Sigesgård Tillsyn över allmän kameraövervakning genomförd av länsstyrelserna gällande skolor och restauranger 212 1. Inledning Enligt 21 lagen (1998:15) om allmän kameraövervakning utövar länsstyrelsen tillsyn över

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Nationell samordning av omgivningsbuller

Nationell samordning av omgivningsbuller Nationell samordning av omgivningsbuller Aktivitetsplan 2015 Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (6) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer