Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering

Transkript

1 Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Magnus Jacobsson, Boverket Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen i Stockholm Anki Ingelström, Trafikverket

2 Samordnad transport- och bebyggelseplanering Goda Staden - seminarium om väg och järnvägsprojekt i Stockholm våren 2009 presenterades bl a Botniabanan Ostlänken Slutsatser på seminariet Trafikverken hade kort framförhållning i den fysiska planeringen Stora kostnader för miljöprövningar som inte ledde till bättre miljö Svårt för allmänhet och berörda att förstå dubbla planläggningsprocesserna Den långa planläggningstiden för väg och järnväg försvårade en attraktiv stadsutveckling

3 Trafikverkens planering förändrades 2013 Nytt långsiktigt planeringssystem enligt direktiv från regeringen Införande av åtgärdsvalsstudier Fler aktörer involverade Bättre möjlighet att tillämpa fyrstegsprincipen En förändrad lagstiftning (väglag/lag om byggande av järnväg) som innebar bl a En process istället för tre Färre tillåtlighetsprövningar MKB endast om risk för betydande miljöpåverkan Vägplan (f.d. arbetsplan) och Järnvägsplan i samma plan

4 Bättre samordning mellan PBL och lagen om byggande av järnväg/väglagen? Samordningskrav infördes Liknande benämningar och liknande samrådsförfarande Förenklingar i process om detaljplan och vägplan/jänvägsplan upprättas parallellt men. Väglagen och lagen om byggande av järnväg fortfarande två lagar PBL och väglagen/lagen om byggande av järnväg innebär fortfarande två processer med olika beslutsvägar Så vi som arbetar med stadsutveckling behöver kunskap om båda processerna och hur de bäst kan samordnas

5 Samordning väg-/järnvägsplanering och kommunal planering vad innebär det konkret?

6 Tidiga skeden övergripande planering

7 Åtgärdsvalsstudier - förberedande studier enligt fyrstegsprincipen (Prop. 2011/12:118, s.89) Den formella fysiska planeringen bör föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys tillämpning av fyrstegsprincipen. Genom att samverka med de regionala företrädarna kan TRV få en kommunöverskridande bild som kompletterar den kommunala översiktsplanen och lyfter tillväxt och utvecklingsfrågor i ett större sammanhang

8 En långsiktig planering av åtgärder stöder en god framförhållning (prop. 2011/12:118, s.90) En sådan förberedande inriktad på en mer förutsättningslös transportslagsövergripande analys,.ger också infrastrukturbyggaren goda möjligheter att samverka med kommunerna i deras planering underlag för de förberedande studierna måste komma från den kommunala fysiska planeringen. Det kan exempelvis gälla kommunens intentioner framtida bebyggelseutveckling och bebyggelsestruktur

9 Kommunal översiktsplanering underlättar (prop.2011/12:118, s.98) Den sammanhållna planeringsprocess för vägar och järnvägar som regeringen föreslår har en flexibilitet som ger möjligheter till ett utvecklat samspel mellan infrastrukturbyggarens planering och den kommunala översiktsplaneringen Kommunerna kan därmed dra nytta av ett aktivt arbete med sådan fördjupning av översiktsplanen där avvägningar mellan transportintresset och andra allmänna intressen görs. tematiska tillägg till översiktsplanen kan naturligtvis utnyttjas

10 Åtgärdsvalsstudier

11 Processguide för översiktsplanering

12

13 Fysisk planläggning Detaljplan, vägplan och järnvägsplan

14 Prop. 2011/12:118 (s. 108) Regeringen anser i likhet med vad som anges i förarbetena till nya PBL (prop. 2009/10:170 s. 168) att alla möjligheter till samordning behöver tas till vara för att undvika dubbelarbete och för att effektivisera beslutsprocesserna. En ökad samordning underlättar också för allmänheten att förstå och medverka i planeringen

15 Samordning mellan PBL och infralagarna Förenklad planprocess för detaljplan (5:7 PBL) om DP enbart gäller åtgärder som har eller ska prövas i en väg-/järnvägsplan Om DP förenlig med ÖP och lst:s granskningsyttrande Förenklat samrådsförfarande för väg/järnvägsplan (2:6 LBJ, 15 b VägL) Om väg-/järnvägsplanen rör åtgärder som har eller ska prövas i en detaljplan enligt PBL och Om underlag och samrådskrets i detaljplan är tillräckligt och motsvarar väg/järnvägsärendet (kompletterande samråd OK) Gemensam MKB (16 c VägL, 2:11 LBJ)

16 Författningskommentar 15 b VägL, 2:6 LBJ För att klargöra huruvida en samordning av samrådet kan ske måste det bl.a. avgöras om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan Av praxis följer att samrådet utgör en integrerad del av arbetet med upprättandet av en MKB Det bör dock noteras att det samråd som regleras i paragrafen gäller vägens lokalisering och utformning i detalj... Brister i tidiga samråd rörande MKB kan inte läkas genom denna bestämmelse...

17

18

19 Prop. 2011/12:118, s.108 Det är den som avser att bygga vägen eller järnvägen (oftast Trafikverket) som bör ha huvudansvaret för att - ta tillvara möjligheterna till samordning och - åstadkomma ett bra samarbete med berörda kommuner. Det är i dessa sammanhang viktigt att infrastrukturbyggaren och kommunerna är lyhörda för varandras behov och synpunkter

20 Vad händer nu? Rapporten publiceras i november Rapporten kommer finnas tillgänglig på Boverket.se

21 Vad händer sen? Erfarenhetsåterföring och revidering, fördjupning Forum för hållbart samhällsbyggande, Länsstyrelsen Förvaltningsorganisation gällande Trafikverkets planläggningsprocess